Utbildningsinspektion i Sörbyskolan förskoleklass, grundskola årskurs 1 6

Transkript

1 Utbildningsinspektion i förskoleklass, grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal barn/elever Förskoleverksamhet 120 Skolbarnsomsorg 61 Förskoleklass 22 Grundskola 118 Utbildningen omfattar förskola, förskoleklass, grundskola årskurs 1 6 och i anslutning till skolan finns skolbarnomsorg och förskoleverksamhet. arbetar med ett Bifrostinspirerat temaarbete, vilket innebär för att hela skolan arbetar med samma tema i perioder. Ett viktigt inslag i temaarbetet är kontinuerlig information till hemmen om temaarbetets innehåll och utveckling. s upptagningsområde finns i det närbelägna Sörby- och Tybbleområdet och bostadsstrukturen består av villor och hyreslägenheter. Ett fåtal elever åker skolskjuts från ett angränsade nybyggt villaområde. Av skolans elever har 25 procent annat modersmål än svenska. Skolans pedagogiska personal arbetar i två arbetslag: F 3 och 4 6. Förutom lärarna i textil- och träslöjd samt musik har undervisande personal adekvat pedagogisk utbildning för den årskurs de undervisar i. Skolledningen består av rektor med en anställning på 100 procent som fördelas på skola och förskolor och en vikarierande rektor på 20 procent. Vikarierande rektor arbetar bl.a. information och pedagogisk ledning. De flesta i personalen på har arbetat där under lång tid och det finns en Sörbyanda som kännetecknar personalens förhållningssätt. Genomförandet av inspektionen i Skolverket sände den 28 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i har bestått av undervisningsråden Eva Håkansson och Sonny Bjarkå. Besök i genomfördes den 16 september Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Örebro kommun om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I genomfördes formella intervjuer med rektorer, representanter från elevhälsovård, elever i årskurs 2 och 6, föräldrar och med pedagogisk personal i grundskolan. Lektioner i årskurs 2 och 6 besöktes. Inspektörerna deltog också i årskurs 6 redovisning av sitt temaarbete under en morgonsamling. Redovisningen gjordes för elever i årskurs 4 och 5 på den för tema och redovisning avsatta tiden på fredagsmorgnar. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Under intervjun med elever i årskurs 2 och 6 uppmärksammade inspektörerna att eleverna var väl insatta i demokratiskt arbete. De lyssnade på varandra, väntade på ordet och argumenterade för sin åsikt. s elever kommer från många olika kulturer och det använder skolan som underlag för samtal om demokratiska processer och skillnader i olika kulturers sätt att tänka. Skolan ger exempel på hur man resonerar på olika sätt i demokratiska frågor och hur eleverna växer och tar ställning i samtalen. I samtalen om etiska och moraliska dilemman kan det stundtals hetta till enligt personalen. Resultatet av arbetet i temagrupper, där eleverna har varit delaktiga i planering och genomförande, redovisas på morgonsamlingarna för övriga elever och vid träffar med föräldrar. Skolans formella arbete med klassråd, elevråd och med elevrepresentanter i skolrådet är en fungerande verksamhet. Frågeställningarna kan följas från den enskilda eleven i klassrummet och vidare till elevråd, skolråd och rektor. Det målmedvetna arbetet i med att utveckla elevers demokratiska värderingar och skapa en trivsam skola som förutsättning för eget ansvarsfullt lärande upplevs som framgångsrikt av inspektörerna. Inspektörerna upplever att stämningen mellan eleverna är god i såväl undervisningssituationen som på rasterna. Föräldrarna berättar under intervjun att skolan har lyckats med att undvika incidenter som kulturkrockar. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att s resultat med normer och värden är mycket bra. 3

4 SKOLVERKET 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I kvalitetsredovisning för 2003 och i verksamhetsplanen (arbetsplan) för 2004 är inga mål och resultat redovisade inom området kunskaper. Resultaten av de nationella ämnesproven för årskurs 5 har under de senaste åren varierat från att vara mindre bra år 2001, och bättre år 2002 och Resultatet av proven våren 2004 var återigen inte bra vilket resulterade i extra satsningar på fler undervisningsgrupper i engelska och att förstärkning sattes in för de elever som läser svenska som andraspråk. Utvärdering av de olika årens resultat har gjorts av och man har konstaterat att det är elevernas individuella skillnader som påverkat resultaten under åren och att skolan inte lyckats kompensera dessa olikheter. Uppföljningar av resultat i de ämnen som inte omfattas av nationella ämnesprov görs individuellt för varje elev av läraren. Skolan har inget sammanfattande material av resultat över tid för övriga ämnen. Den enskilde läraren och arbetslaget har möjlighet att välja bedömningsinstrument som diagnostiska prov eller tester om de har behov av det för sin klass eller för den enskilde eleven. s arbete med tema luft visar i en utvärdering från 2003 hur man arbetade och vad man tyckte om arbetet. I vilken mån skolans arbete med tema luft nådde målet redovisas inte i utvärderingen. För att mäta elevernas individuella måluppfyllelse kan det ibland finnas inbyggda test i temaarbetena där eleverna själva kan kontrollera att de nått målet med avsnittet. Språkutvecklingsprojekt har tidigare genomförts i förskoleklassen och årskurs 1 och är i dag en integrerad verksamhet i förskoleklassen. Personalen har observerat en högre förmåga att uttrycka sig hos eleverna som de tillskriver språkutvecklingsprojektet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att s resultat inom området kunskaper är bra. Arbetet med bedömning bör utvecklas till att omfatta samtliga ämnen, alla årskurser och resultat över tid. Det ger skolan en möjlighet till bedömning av samtliga resultat på skolnivå och på lång sikt. 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Örebro kommun 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. arbetar systematiskt med att alla elever är varandras vänner och studiekamrater. Eleverna väljer inte själv vem man skall arbeta med och läraren blandar grupperna kontinuerligt och konsekvent med syfte att ingen skall vara utanför eller okänd av gruppen. Utfallet i den personalenkät som skolan genomfört 2003 visar att det är en bra stämning i skolan. Under intervjun bekräftas detta av föräldrar och elever. Det pågår ett aktivt arbete med att skapa ett vänligt hänsynsfullt arbete som redovisas i kvalitetsredovisningen och som inspektörerna tog del av under inspektionen. Det är ett resultat av skolans arbete med kompisveckor, i det strategiska arbetet med att ge alla elever möjlighet att lära känna varandra och av klassernas arbete med Charlie (Chemical Abuse Resolution Lies In Education), vars mål är att förse eleverna med sociala färdigheter, som höjer förmågan att motstå grupptryck i fråga om att använda droger men också att lösa konflikter och förhindra mobbning. Skolrådet, som är en rådgörande instans för skolan har deltagit aktivt i värdegrundsarbetet. Tillsammans har ovanstående faktorer resulterat i ett framgångsrikt arbete med att förena elever från många olika kulturer, föräldrar och personal i den av skolan framhållna Sörbyandan. Skolans program mot kränkande behandling Handlingsplan för en trygg miljö innehåller riktlinjer för det förebyggande arbetet på skol-, klass- och föräldranivå. Det framkommer inte uttalat i planen att den inkluderar det vidare begreppet kränkande behandling men begreppet har diskuterats i personalgruppen enligt rektor och personal. För det operativa arbetet har skolan en mobbninggrupp bestående av personal. Gruppen har kontakt och samarbete med elevrådet. För att förebygga att händelser utvecklas till något allvarligare tar personalen upp dagsläget och tar beslut på morgonmötena om vad som kan behövas göras t.ex. särskilt observera elever eller platser. Mobbningsgruppen har utarbetat en informationsbroschyr, som delas ut vid den årliga upptaktsträffen för föräldrar och elever. Frågor av gemensamt intresse för eleverna i klassen behandlas i klassråd. De frågor som klassen bedömer skall gå vidare tas upp i skolans elevråd. Elevrådets ordförande representerar eleverna i skolrådet. Det framkommer under intervjun att en del av de löften om förändringar som givits elevrådet inte har kunnat genomföras p.g.a. bristande resurser. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att s arbete med arbetsmiljö och delaktighet är bra. Skolans handlingsprogram mot kränkande 5

6 SKOLVERKET behandling Handlingsplan för en trygg miljö bör dock utvecklas till att omfatta alla former av kränkande behandling. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. arbetar med ett Bifrostinspirerat temaarbete som varar över hela läsåret och är gemensamt för alla elever i skolan. Arbetet genomförs i åldersintegrerade grupper, F 3 och 4 6. Temaarbetet påbörjas vid skolavslutningen med att eleverna får en sommaruppgift. Vid höstterminens skolstart som är gemensam för elever, föräldrar och personal berättar personalen om årets tema som vidareutvecklas med inspirationsträffar för eleverna. Därefter får eleverna planera arbetsuppgifter och arbetssätt. Arbetet fortsätter med verkstadsarbete utifrån olika teman och av eleven valt arbetssätt. Redovisning av arbete och kunskaper genomförs ofta som föreställningar dit föräldrarna är inbjudna. Årskurs 4 6 har morgonsamling tre gånger i veckan med redovisning av elevarbeten och för att bearbeta aktuella händelser. Morgonsamlingen är elevernas forum. Personalen har kontinuerligt fortbildat sig för att kunna arbeta med ett temainriktat arbete. De uttrycker att det är roligt att arbeta som lärare och att de trivs med eleverna och. för måldiskussion utifrån de nationella målen i de olika ämnena med såväl elever som föräldrar. Skolans personal upplever sig ha kunskap om vilka elever som behöver särskilt stöd och det blev också synligt i de nationella proven våren Det fanns dock elever som överraskade med positivare resultat än väntat. Skolan förstärker med uppdelade grupper i engelska och med utökning av lärare i svenska som andraspråk. Utvecklingssamtal genomförs varje termin och förbereds av läraren som skriver en plan för samtalet utifrån nuläge, mål och åtgärd. I kvalitetsredovisningen för 2003 finns som mål att rutiner för uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogram skall ha upprättats som redskap i arbetet. Där konstateras under resultat att för de elever som är i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram vilket också framkommer under inspektionen. Kvalitetsredovisningen redovisar inget om att skolan har lyckats med att ta fram och dokumentera rutiner för uppföljning och utvärdering. I s Arbetsplan för åtgärdsprogram finns en arbetsmodell där utvärdering ingår och inspektörerna tog också del av gjorda utvärderingar av åtgärdsprogram. Specialpedagogen arbetar konsultativt utifrån observationer och hjälper till med föräld- 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Örebro kommun rakontakter och arbetet med åtgärdsprogram. Såväl åtgärdsprogram som protokoll från elevvårdskonferenser håller god kvalitet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att s arbete med pedagogisk verksamhet och undervisning är mycket bra. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Skolledningen i består av rektor och en vikarierande rektor. Vikarierande rektor arbetar bl.a. med information och pedagogisk ledning. tillhör förvaltningsområde Sydost i Örebro, där målet är att alla skolledare inom området skall ha genomgått rektorsutbildning. Rektor i har arbetat som skolledare i förskola och skola under många år och har en förhoppning om att få delta i rektorsutbildningen fr.o.m Skolledarna i förvaltningsområde Sydost träffas var tredje vecka i ett s.k. Ledarforum som leds av skolchefen. I Områdesforumet var tredje vecka träffas skolledare i närområdet tillsammans med skolchefen för angelägna frågor och för att stödja varandra i frågor, där man som skolledare står ensam. Ytterligare ett forum är Lärforum, där skolledare inom liknande verksamheter träffas för att lyfta frågor och delge varandra tips och idéer från den dagliga verksamheten. Rektor har tillsammans med andra rektorer under hösten deltagit i grupphandledning. Det har varit något som skolledare inom förvaltningen länge efterfrågat och som upplevs positivt av deltagarna. är uppdelad i två arbetslag, förskoleklass till årskurs 3 och årskurs 4 6. Representanter från arbetslagen bildar tillsammans med rektor skolans ledningsgrupp. Ledningsgruppen ansvarar för det operativa arbetet med skolans pedagogiska verksamhet och för beslut om kompetensutveckling i skolan. s personal har arbetat i skolan under en längre tid. Rektor känner alla elever till namnet, är väl förtrogen med verksamheten enligt personalen, men har inte möjlighet på grund av administrativa uppgifter att delta i det pedagogiska arbetet i den utsträckning som önskas av personalen. Rektor instämmer i att det administrativa arbetet ofta tar det mesta av hennes arbetstid. Kvalitetsredovisningen för 2003 skrevs av rektor och lades ut på remiss till personalen. Föräldrar, elever och skolråd deltog inte i arbetet. Tidsbrist och arbetsanhopning anges som anledning till att arbetet med skolans kvalitetsredovisning organiserades enligt ovan. Det finns inte alltid samband mellan kvalitetsredovisningens olika delar mål, resultat, bedömning och det saknas värdering av utfört arbete i förhållande till målen. Kvalitetsredovisningens förbättringsåtgärder för 2003 återfinns inte i verksamhetsplanen för

8 SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att s arbete med styrning, ledning och kvalitetsarbete är bra. Skolans kvalitetsarbete bör utvecklas till att omfatta all personal och bli ett styrdokument som skolan tillsammans arbetar efter. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. s elever fortsätter sina studier i årskurs 7 i Almbyskolan, med vilken har en samordnad timplan. Ingen kontroll över resultat av antalet använda timmar i de olika ämnena görs av lärarna. Det Bifrost-inspirerade arbetssättet med tema möjliggör inte den formen av kontroll vare sig med utlägg i schema eller med bokföring av antal timmar på annat sätt enligt lärarna. Under årskurs 6 läser eleverna sina språkval i Almbyskolan. De språkval som erbjuds är franska, spanska och tyska. Eleverna kan också få läsa engelska/svenska som språkval. arbetar strategiskt med att säkra att elever som kan behöva undervisning i svenska som andraspråk och modersmålsundervisning erbjuds utbildning i de ämnena. erbjuder elever modersmålsundervisning i samordning med andra skolor i kommunen. Skolan erbjuder inte elever studiehandledning på modersmål. Det har inte framkommit om behov finns. Elevens val syftar enligt grundskoleförordningen till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I används tiden för elevens val i skolans övergripande temaarbete och är inte inlagt i schemat eller ger eleverna möjlighet till ett aktivt val. I arbetet med tema ges eleverna dock möjlighet att arbeta med temaområdet utifrån eget val och det kan ses som en möjlighet för eleven att bredda och fördjupa kunskaper. Skolan informerar föräldrarna via olika informationsskrifter, vecko- och månadsbrev. Ett av de viktigaste informationstillfällena är höstterminens temaupptakt som är gemensam för elever, föräldrar och personal. Klasskassor förekommer och avgifter för skolresor tas ut av skolan. är anpassad för att ta emot alla elever, dvs. även elever med funktionshinder. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången på utbildning är godtagbar. Elevens val bör förbättras så att eleverna ges möjlighet att aktivt 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Örebro kommun göra egna val ur ett allsidigt utbud. Skolan bör vidare försäkra sig om att eleverna erhåller sin garanterade undervisningstid och att elever som behöver studiehandledning på modersmål erhåller det. Det är inte godtagbart att utbildningen inte är avgiftsfri. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I har personalen adekvat utbildning för sitt uppdrag och har arbetat i skolan under längre tid. Besluten om skolans behov av kompetensutveckling tas av ledningsgruppen och arbetslagen får en summa pengar för att kunna besluta om egen kompetensutveckling. är byggd i ett plan och är utrustad för att kunna erbjuda eleverna utbildning enligt Lpo 94. Det finns tillgång till grupprum och varje klass har tillgång till datorer. Skolbiblioteket används även som samlingssal och är den lokal där eleverna har sina morgonsamlingar. Skolans temainspirerade arbete kräver kreativitet i användandet av skolans traditionellt byggda lokaler tilldelas resurser utifrån ett bidrag som, bygger på antalet elever kombinerat med ett strukturbidrag per elev utifrån elevgruppens sammansättning. Det finns möjlighet att äska ytterligare resurser om det uppstår särskilt behov. Lokalkostnaderna ligger utanför den tilldelade budgeten. Sammanfattningsvis bedöms resurstillgången i vara bra. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i övergripande är av god kvalitet. har genom ett strategiskt utvecklingsarbete kombinerat integrering av elever från olika kulturer med pedagogiskt förhållningssätt och metod. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - skolans Handlingsplan för en trygg miljö bör utvecklas till att omfatta alla former av kränkande behandling, - skolan bör utveckla arbetet med bedömning och resultat till att omfatta alla ämnen och att samla resultat över år som underlag för skolutveckling och beslut på lång sikt, - skolans kvalitetsarbete bör inkludera all personal och kvalitetsredovisningen bör utvecklas så att det tydligt framgår hur man bedömer resultaten av det genomförda arbetet i förhållande till målen, - elevens val bör förbättras så att eleverna ges möjlighet att aktivt göra egna val ur ett allsidigt utbud, 9

10 SKOLVERKET - skolan bör försäkra sig om att eleverna erhåller sin garanterade undervisningstid samt - rutinerna för att undersöka behovet av studiehandledning på modersmål bör förbättras. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap.4 skollagen). Datum Ort Linköping Eva Håkansson Sonny Bjarkå 10