Remiss om genetisk förstärkning av vargstammen i Sverige

Transkript

1 1 (11) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Klas Allander REMISS Tel: Dnr Sändlista Remiss om genetisk förstärkning av vargstammen i Sverige Naturvårdsverket önskar härmed yttrande över delar av regeringsuppdraget om genetisk förstärkning av vargstammen genom vargflytt. Remissen gäller Naturvårdsverkets förslag till tillvägagångssätt för att utse lämpliga områden för utsättning av vargar kriterier för val av lämpliga områden för utsättning av vargar kriterier för val av lämpliga områden för utsättning av vargvalpar Uppföljning av utsläppta vargar. Vidare önskar Naturvårdsverket att länsstyrelserna ska uppskatta vilka kostnader förslagen medför samt vilket ansvar en utsättning av varg kommer att medföra för länsstyrelserna. För att kunna genomföra en vargflytt önskar Naturvårdsverket särskilt synpunkter på förslagen från länsstyrelserna i Gävleborg, Dalarna, Västmanland, Örebro, Värmland, Västra Götaland, Stockholm, Uppsala, Södermanland samt Östergötlands län. Yttranden ska ha kommit till Naturvårdsverket senast den 1 november Naturvårdsverket slutredovisar till regeringen senast 30 november. När uppdraget slutredovisats avser Miljödepartementet bjuda in till ett remissmöte. Redovisning av regeringsuppdraget Regeringsuppdraget ska klargöra flera olika aspekter på genetisk förstärkning av vargar. Det är lämpliga utsättningsområden, var vargarna bör tas från, smittskydd med mera. Uppdraget har getts till Naturvårdsverket, BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA - KASERNGATAN 14 POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 REMISS OM GENETISK FÖRSTÄRKNING AV VARGSTAMMEN I SVERIGE 2 (11) Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt i samråd med länsstyrelserna och efter samråd med flera andra myndigheter. I den här remissen behandlar Naturvårdsverket frågor om utsättningsområden, uppföljning och kostnader. Vi kommer att sammanställa remissvaren och ta ställning till om och hur förslagen i den här remissen bör ändras. Vi ska också samordna vår del av regeringsuppdraget med slutsatserna från Jordbruksverkets och Statens veterinärmedicinska anstalts delar. Rapportering till regeringen ska ske senast 30 november. Bakgrund Riksdagen har den 21 oktober 2009 beslutat om regeringens proposition 2008/09:210 En ny rovdjursförvaltning. Riksdagen har genom beslutet godkänt mål för vargstammens utveckling som bland annat innebär: att Sverige får en livskraftig vargstam med en god genetisk status, att tillväxten av antalet vargar begränsas genom en förlängning av etappmålet för antalet årliga föryngringar av vargar, att etappmålet kompletteras med kraftfulla åtgärder som stärker populationens genetiska status, att högst 20 individer som ökar den genetiska variationen i den svenska vargpopulationen ska införlivas i populationen under de närmaste fem åren fram till 2014, att införlivandet av de genetiskt friska individerna i första hand sker genom att underlätta för naturligt invandrade vargar, t.ex. genom att flytta individer från renskötselområdet till populationen utanför renskötselområdet, och i andra hand genom aktiv utplantering av vargar som hämtas från genetiskt friska populationer med östligt ursprung, att delegationsbeslut ska ta hänsyn till naturliga variationer, exempelvis att antalet föryngringar varierar från år till år, och därmed utgå från en populationsstorlek som inte överstiger 210 vargar i Sverige, att populationens tillväxt regleras genom beslut om begränsad licensjakt kompletterad med skyddsjakt av skadegörande individer, och att etappmålet med begränsad tillväxt, i kombination med åtgärder för en vargstam med god genetisk variation, gäller fram till dess att effekterna av vargstammens utveckling inom Sverige och bedömningen av artens gynnsamma bevarandestatus, inklusive resultatet av de inledande åtgärderna för stärkt genetik, har utvärderats och redovisats. (2009/10:MJU8, s. 6-7) Vidare skrivs i propositionen under skäl för regeringens bedömning: Vargarnas svaga genetiska status är så problematisk att regeringen anser att en förstärkning bör ske inom en kortare tidsrymd än 20 år. Enligt regeringens mening bör därför naturligt invandrade vargar skyndsamt flyttas så att de snabbare får kontakt med den mellansvenska populationen. För att snabbt förstärka den genetiska statusen kommer även aktiv utplantering av införda vargar av östligt ursprung behövas. Förstärkningen, genom i första hand flyttning av naturligt invandrade individer och i andra hand införsel av vargar med östligt ursprung bör

3 REMISS OM GENETISK FÖRSTÄRKNING AV VARGSTAMMEN I SVERIGE 3 (11) påbörjas redan under 2010 och pågå under en femårsperiod. Sammanlagt ska högst 20 vargar införlivas i den svenska vargpopulationen genom dessa åtgärder fram till och med Regeringen avser att ge Statens jordbruksverk i uppdrag att i samråd med Naturvårdsverket ta fram rutiner för hur förstärkningen av vargstammens genetik ska organiseras och genomföras. Jägarorganisationerna bör inom ramen för bl. a. det allmänna uppdraget påbörja arbetet med en lokal förankring av processer med flytt och införsel av vargar. Den 4 mars 2010 beslutade regeringen om ett uppdrag (M2010/1524/Na) till Statens jordbruksverk, Naturvårdsverket, och Statens veterinärmedicinska anstalt rörande införsel och utplantering av varg (Bilaga 1.). Uppdrag till forskare Naturvårdsverket har uppdragit åt Stockholms universitet (Zoologiska institutionen), Sveriges lantbruksuniversitet (Grimsö forskningsstation, Institutionen för ekologi och Institutionen för stad och land) samt Lunds universitet (Ekologiska institutionen) att ta fram underlag för biologiska och socioekonomiska frågeställningar. Forskarnas rapporter finns tillgängliga på Naturvårdsverkets hemsida under länken: Bred arbetsgrupp Naturvårdsverket har bildat en arbetsgrupp bestående av representanter för länsstyrelserna Värmland, Gävleborg, Uppsala och Norrbotten, Svenska jägareförbundet, Jägarnas riksförbund, Världsnaturfonden (WWF), Svenska rovdjursföreningen, Samernas riksförbund, Lantbrukarnas riksförbund, Viltskadecenter, Skogsindustrierna samt Jordbruksverket (observatör). Gruppens uppgift har framförallt varit att arbeta med och ha synpunkter på de förslag som denna remiss gäller. Naturvårdsverket har också en kommunikationsgrupp med liknande sammansättning för att arbeta med kommunikationsplan kring uppdraget och framtida utsättning av vargar. Naturvårdsverkets förslag 1. Tillvägagångssätt för urval av områden Inledning Målet för detta uppdrag är att genetiskt förstärka vargstammen i Sverige och att hänsyn tas till både biologiska och socioekonomiska kriterier. Det innebär att vi ska försöka skapa en lösning som fungerar bra för såväl vargar som människor. Högst 20 vargar ska tillföras den svenska vargstammen fram till år 2014, enligt riksdagens beslut. Målet är att förstärka stammen genetiskt, inte utöka antalet vargar. Allmänhetens inställning till rovdjursförvaltningen skiljer sig mellan olika arter. Det visar forskning i Sverige och Norge. Medan inställningen till björn handlar mer om rädsla och oro för djuret, handlar synen på varg mer om tilltro till

4 REMISS OM GENETISK FÖRSTÄRKNING AV VARGSTAMMEN I SVERIGE 4 (11) myndigheterna. Tilltron gäller delvis vargförvaltningen, men också hur myndigheter agerat i andra fall. Därför är det viktigt att bygga en process kring vargflytt som ger ett så stort lokalt inflytande och delaktighet som möjligt. En övergripande insats för att öka acceptansen har gjorts genom riksdagens beslut att införa licensjakt efter varg och sätta ett tak för antalet vargar i Sverige. Jägarorganisationerna har också i uppdrag att lokalt förankra regeringens planerade åtgärder för att minska graden av inavel hos vargstammen. Vargflytt en förtroendefråga Internationella erfarenheter visar att det är viktigt att processer för flyttning av vargar får ta tid för att uppnå acceptans för insatsen. En lyckad process innebär att förtroendet för myndigheterna som genomför flytten inte skadas och att vargstammen kan fortsätta förstärkas genetiskt. Misstag kan öka motståndet och få återverkningar på hela den förda rovdjursförvaltningen. Naturvårdsverket har lagt upp arbetet med regeringsuppdraget för att uppnå så bred förankring som möjligt. Vi har en arbetsgrupp med olika intressenter för att ta fram kriterier på lämpliga utsättningsområden och en process för flytt. Vi har en kommunikationsgrupp, som arbetar med hur regeringsuppdraget och vargflytt kan kommuniceras på bästa sätt. Vi arbetar med största möjliga öppenhet och har lagt ut redovisningar från forskaruppdragen på webben, presenterat dem på ett seminarium för länsstyrelser och deras viltförvaltningsdelegationer, samt anordnat regionala pressträffar när remissen lämnades. Hur flyttas vargar? Det finns flera val när det gäller genetisk förstärkning: naturlig invandring, flytt av naturligt invandrade djur, import av vuxna djur eller valpar. Det är inte bara en biologisk fråga vilken metod som väljs utan smittskyddsaspekter har också stor betydelse. Smittskyddsfrågor utreds av Jordbruksverket och SVA. Deras utredning och Naturvårdsverkets utredning om biologiska och socioekonomiska aspekter ska arbetas ihop till olika scenarier och en samlad redovisning till regeringen ska ske senast den 30 november. Valet av flyttmetod kan delvis påverka utformningen av förankringsprocessen. Vid valpflytt placeras djuret i en existerande lya och blir därmed direkt en del av vargstammen. En vuxen varg bör placeras i vargstammens kärnområde och dess närhet för att målet med genetisk förstärkning ska nås. Inget av dessa fall har som mål att själva flyttningen ska öppna helt nya områden för vargetablering utan målet är att genetiskt stärka den existerande vargstammen i Sverige och att vargstammen ska sprida sig på naturlig väg. Avsikten är att minska inaveln, inte öka det totala antalet vargar. Vi redovisar i ett annat avsnitt av remissen kriterier för flytt av vuxna vargar respektive valpar.

5 REMISS OM GENETISK FÖRSTÄRKNING AV VARGSTAMMEN I SVERIGE 5 (11) Vem beslutar hur det blir? Regeringen fattar de slutliga besluten om vargflytt efter att myndigheterna rapporterat uppdraget till regeringen. Redovisningen av regeringsuppdraget den 30 november blir underlag för regeringens beslut om vargflytt. Uppdrag till länsstyrelserna om lämpliga utsättningsområden Länsstyrelserna med sina viltförvaltningsdelegationer bör fatta beslut om lämpliga utsättningsområden för varg utifrån de kriterier som tas fram. Det behövs flera områden, eftersom det är 20 vargar som ska tillföras stammen. Att det finns flera områden är viktigt för såväl för acceptansen som för spridning av nya gener. Det är i dagsläget enbart Naturvårdsverket som kan fatta beslut om att sedan släppa ut vargarna i de valda områdena. Frågan om vilka län som ska ta emot östliga vargar eller vargvalpar bör avgöras utifrån Naturvårdsverkets förslag till kriterier som läggs fast av regeringen. Eftersom avsikten är att förstärka dagens vargstam så berörs de län som har reproducerande stam av varg idag (1). Det är lämpligt att frågan om vargflytt och lämpliga utsättningsområden även diskuteras i länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer i omkringliggande län med enstaka vargrevir eller län som ofta besöks av vargar (2). Detta resonemang innebär att följande länsstyrelser bör få uppdrag att ta fram förslag på minst två lämpliga utsättningsområden per län: 1: Gävleborg, Dalarna, Västmanland, Örebro, Värmland, Västra Götaland, 2: Stockholm, Uppsala, Södermanland samt Östergötlands län. Det är viktigt att länsstyrelserna får tid och resurser att arbeta med att ta fram utsättningsområden för vargar. De bör ha 1-2 år på sig att få fram förslag på områden. Möjliga tillvägagångssätt att ta fram beslut om utsättningsområden Naturvårdsverket bedömer att förankring bör genomföras med hela det aktuella länet som utgångspunkt, eftersom de utsläppta vargarna inte väntas stanna på utsättningsplatsen någon längre tid och de går inte att förutse var de utsläppta vargarna slutligen etablerar sig. Det finns flera möjligheter för länsstyrelserna att arbeta med beslut om utsättningsområden för varg. De kan arbeta i sina viltförvaltningsdelegationer och de kan engagera flera invånare på olika sätt om de önskar få en större delaktighet.. Nedan beskriver Naturvårdsverket några tillvägagångssätt som länsstyrelsernas kan använda som de finner lämpligt. Vi tar gärna emot fler förslag. 1. Frågan om lämpliga utsättningsområden behandlas som andra ärenden för delegationerna genom diskussion och beslut. Delegaterna har ansvaret att förankra inom sina led. 2. Ledamöterna i viltförvaltningsdelegationerna genomför en mer utvecklad process för att diskutera och ta fram beslut om lämpliga områden. Det kan

6 REMISS OM GENETISK FÖRSTÄRKNING AV VARGSTAMMEN I SVERIGE 6 (11) ske enligt samma modell för medborgarprocess som vi beskriver kort nedan och i bilaga 2. Det kan bli en djupare och längre process där mål för viltförvaltningen i länet diskuteras. 3. Konsultationer genom att invånarna kan lämna synpunkter och förslag via Internet. Det har genomförts i flera kommuner. 4. Genomföra medborgarprocesser. Avsikten med medborgarprocesser är att ge alla som är berörda av dagens rovdjurspolitik i länet möjlighet att göra sig hörda och delta när det gäller att genetisk förstärka vargstammen. Därmed kan en mer positiv framtidsbild av rovdjurspolitiken skapas. Målet är att få fram rekommendationer på lämpliga områden för utsättning av varg. Därefter beslutar länsstyrelserna med sina viltförvaltningsdelegationer om områden. Läs mer om hur man kan genomföra en medborgprocess i bilaga Förslag till kriterier för val av utsättningsområden Naturvårdsverket har efter samråd med arbetsgruppen tagit fram ett förslag till kriterier för val av lämpliga utsättningsområden för vuxna vargar och valpar. Kriterierna är en sammanvägning av underlag från forskningen och synpunkter från arbetsgruppen. Kriterier för val av områden för utsättning av vuxna vargar Syftet med kriterierna är att det ska vara ett stöd till länsstyrelserna och deras viltförvaltningsdelegationer i processen att ta fram lämpliga områden för utsättning av varg. Listan omfattar både biologiska och socioekonomiska kriterier. Det ska vara områden som är lämpliga av hänsyn både till både varg och människor. Det är områden: 1. där chansen är hög att vargen hittar en partner, dvs. inte mer än 10 mil från befintliga revir. 2. där lämpliga åtgärder kan vidtas så att berörda kan acceptera en utsättning av varg. 3. som inte är undantagna för vargetablering enligt rovdjurspolitiken. En buffertzon på minst 10 mil rekommenderas till renskötselområdet. 4. där vargen inte riskerar att utvandra till Norge. 5. som helst ligger utanför vargrevir, inte mitt i dem. Det minskar risken för att vargen dödas av andra vargar under första dygnen efter utsläpp. 6. som ligger minst en mil från flerfiliga vägar utan viltstängsel. Det minskar risken för att vargen blir överkörd första tiden efter utsläpp. 7. med låg täthet av betande tamdjur. Det minskar risken för att vargen attackerar tamdjur och därmed minskar också risken för skyddsjakt. Särskild hänsyn bör tas till områden med fäbodbruk och skogsbete. 8. där markägarna lämnar sitt tillstånd, gärna större skogsbolag som äger större arealer. 9. där länsstyrelserna har god kommunikationskompetens. Att myndigheterna har tid och resurser att prioritera kommunikation ökar chansen att få acceptans för vargflytt. 10. där man har god erfarenhet av att lösa konflikter mellan olika intressen.

7 REMISS OM GENETISK FÖRSTÄRKNING AV VARGSTAMMEN I SVERIGE 7 (11) Förslag till kriterier för utsättning av vargvalpar En sätt för att förstärka vargstammen är att sätta ut valpar i befintliga revir. Grimsö viltforskningsstation redovisar i sin rapport hur det kan genomföras. I princip innebär det att man tar en nyfödd valp och sätter ut den i en befintlig lya med andra vargvalpar. Internationella erfarenheter visar att vargarna tar hand om nykomlingen som sin egen valp. Här är ett förslag till kriterier och förutsättningar för val av lämpliga områden för valpflytt. Det är områden 1. där vargtiken i ett etablerat par är sändarförsedd. Det är nödvändigt för att man ska veta att tiken valpat och det är dags att sätta in en ny valp. 2. som inte är undantagna för vargetablering enligt rovdjurspolitiken. En buffertzon på minst 10 mil rekommenderas till renskötselområdet. 3. där markägarna lämnar sitt tillstånd, t.ex. mark som ägs av större skogsbolag. 4. där länsstyrelserna har god kommunikationskompetens. Att myndigheterna har tid och resurser att prioritera kommunikation ökar chansen att få acceptans för vargflytt. 3. Förslag till uppföljning av utsläppta vargar Naturvårdsverket har fått in underlag från Grimsö forskningsstation angående hur en uppföljning av utsatta vargar bör gå tillväga, bearbetat detta och samrått med länsstyrelsernas kontaktperson i Rådet för rovdjursfrågor. Mål för uppföljning Det är nödvändigt att fastställa mål för den genetiska förstärkningen av vargstammen och att insatsen följs upp för att man ska se om målen nåtts. Ett exempel på mål är det inom fyra år ska finnas minst tio nya vargar i avel och/eller att den genomsnittliga inavelskoefficienten sänkts till en specifik nivå. Data och studier Data bör samlas in så att utvecklingen på kort och lång sikt kan följas upp. Idag sker större delen av uppföljningen genom vargforskningsprojektet Skandulv. Det existerande programmet bör utökas för att svara mot behoven i vargflyttningsprojektet. Vilka data som ska samlas in beror på vilka mål som sätts. Troligen räcker följande: att följa upp stammens demografi, genetik och hälsotillstånd. Insamling av spillning samt DNA-analyser behöver utökas. en fortsatt uppdatering av släktträdet för den skandinaviska vargpopulationen. Det är nödvändigt för att följa utvecklingen av inavelsnivån.

8

9 REMISS OM GENETISK FÖRSTÄRKNING AV VARGSTAMMEN I SVERIGE 9 (11) Bilagor: 1. Regeringsuppdraget 2. Förslag till medborgarprocess Sändlista: Samtliga länsstyrelser Jordbruksverket Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) Miljödepartementet Jordbruksdepartementet Alla organisationer som är representerade i Rådet för rovdjursfrågor: Lantbrukarnas Riksförbund Svenska Jägareförbundet Jägarnas Riksförbund Svenska Rovdjursföreningen Världsnaturfonden WWF Samernas Riksförbund Föreningen Sveriges Fäbodbrukare Skogsindustrierna Svenska naturskyddsföreningen Svea hovrätt Tullverket Smittskyddsinstitutet Sametinget Tillväxtverket ArtDatabanken SKL, Sveriges kommuner och landsting Svenska Fåravelsförbundet Hela Sverige ska leva! Miljövernsdepartementet, Norge Jord- och skogsbruksministeriet i Finland Norska motsvarigheten till Smittskyddsinstitutet och SVA

10 Regeringsbeslut 27 :Bil REGERINGEN 2010-$-A4 M2010/1s24/Na Miljiidepartementet Statens jordbruksverk Vallgatan 8 551S2Jonkoping uppdrag om rutiner ftir infiirsel och utplantering av varg i sverige Regeringens beslut Regeringen uppdrar lt statens jordbruksverk, Narurvirdsverket och Statens veterinlrmedicinskanstalt att, i samrid med lensstyrelserna och efter samrid med Tullverket, jdgarorgartisationerna och orrriga berorda aktorer, redovisa och analysera inom respektive myndighets ansvarsomride, samrliga relevanta bestrmmelser som finns pl omrldet och som ska beaktas vid en flytt av varg till Sverige frin ett annat land. Denna redovisning ska ligga till grund for kommande beslut om en tillforsel av hogst 20 vargar med ostligt ursprung inom fem ir som gynnar den genetiska statusen hos den skandinaviska vargsrammen. En nrrmare beskrivning av uppdragets innehlll lterfinns under rubriken Uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljodepartemenret) senasr den 31 oktober 2OlO. Bakgrund I regeringens proposition En ny rovdjursforvaltning (prop. zoog/09:210, bet 2009/10:MJU8, rskr 2oo9/ 10:z) anges att den g.".tisk" statusen for vargsrammen lr problematisk. vargstammen uppvisar i dag tydliga tecken pi inavelsdepression, dvs. iirftliga defekter och nediait livskraft till foljd av inavel. Exempelvis har ryggkotsdefekter, hjartfel, njurfel och kryptorchism (testiklarna ligger kvar i bukhilan) konstaterars. Den senare defekten kan leda till steriliter. Det krdvs, enligt propositionen, aktiva Stgirder for att forbetrra vargsrammens genetiika starus. Hogst 20 vargindivider med en genuppsrttning som inre har piverkars av inavel ska inforlivas i den svenska vargpopulationen undei de nirmaste fem iren. I forsta hand ska naturligt invandrade vargar flyttas frln renskotselomridet till populationen utanfor renskotselomridet i mellersta och sodra Sverige. Denna itgdrd behover sannolikt kompletteras med aktiv utplantering av varg r med ostligr ursprung som lr obeshktade med de skandinaviska vargarna.vargarnaik" pl..."', Postadrs 1O3 33 Strckholm Besdksadress Tegelbacken Telefax t629 E-posft registratof Oenvironment. m in istry.s felex I54 99 MINEN S

11 utanfor rensktitselomridet i mellersta eller s6dra Sverige' Fdrutsatt att vargarnareproducerar sig, kommer detta pi sikt att medfora att inavels graden s junker betydligt. I propositionen beronas att vlgen till battre samexistens mellan *arrrrirkor och rovdjur borjar i beslut om forvaltningen av rovdjursstammarna. Ett regionaliserat ansvar med lokalt inflytande och med mojlighet att ansvara for rovdjursstammarnas utveckling 1r avgorande"verktyg for att nl ett brett stod for rovdjurspolitiken och for "rirkrp" l&ngsiktlgt goda forutslttningar f6r samexistens mellan manniskor o.r, roua;"r. Beslut om fbrvaltningen ska dven i fortslttningen ske p'e.r, ansvarsfullt sltt, men besluten btir i htlgre grad Zin hittills fittas nar^mare de minniskor som lever i rovdjurens nirhet' iarrrrryr.lserna bor enligt propositionen fi ett utvidgat ansvar for forvaltningen av rovdjuren. yargar en art som finns fortecknad enligt konventionen om inteinationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och vixter (convention on International Trade in Endangered species of \x/ild i"urr" and Flora, CITES). Konventionen ir inforlivad i ridets forordning (EG) nr llgigl av den 9 december 1996 om skyddet av vilda djur och rr"a*r., genom kontroll av handeln med dem (EGT L 61' 3'.3.19g7,s. 1, Cllex 31g97R0338). Statens jordbruksverk er ansvarig myndighet fiir den tillstindsprovning som sker med stod av bestamlmelserna. Jordbruksrrerket har dven ansvar for bekampande av,iir,rr**a sjukiomar hos djur i mlnniskans vnrd' Naturvlrdsverket,.,rrrry fot,"kt och vilt enligt jaktforordningen ( ) och er -,.ktorsrrrrvarig myndigheifttr forvaltning av vilda daggdjur och flglar' Naturvirdrrr..k., ir,ridare ansvarig myndighet for tillampning av "rrlryaarforordningen(2007:845). Statens veterinlrmedicinska anstalt Ir en veterinarmedijirrk.*p.r,- och uppdragsmyndighet som verkar for god djur- och folkhalsa samt god miljo och uthillig.. iilr, -. d.l, p ro dukti on. Myndi ghe ten ut ovar dven s j ukdoms overvaknin g av vilda djur. Uppdraget Regeringen uppdrar it statens jordbruksverk, Naturvirdsverket och Statens veterinlrmedicinskanstalt att, i samrid med lensstyrelserna och efter samrld med Tullverket, jdgarorganisationerna och ovriga berorda aktorer, redovisa och analysera inom respektive myndighet ansvarsomride, samtliga relerranta bestimmelser som finns pl omrldet och som ska beakta,,rld.r, flytt av varg till Sverige frin ett annat land. Redovisningen ska ligga till grund for en aktiv bevarandeinsats for den skandinaviska vargstammen genom att hogst 20 vargar med ostligt urspnrng ska tiilf;ras den skandinaviska populationen inom fem ir. I uppdraget ingir att utreda och foresll lamplig givarpopulation frin.. g.rijrirf."ry.rp,irrkt. Vidare ska myndigheterna redovisa om mellanstatliga

12 avtal behdver ingls innan inforsel av varg kan bli mojlig och fbrbereda att sidana upprlttas. Myndigheterna ska ocksi redovisa om forfattningsdndringar behovs samt redovisa vilka veterinara analyser som ir nodvindiga for att slkerstdllaatt oonskade sjukdomar och parasiter inte fors in i den svenska faunan och hur undersokningarna praktiskt bor genomforas. Behov av ovriga vererinira Stgdrder vid transport av djuren ska ocksi redovisas. Vidare ska forslag till lampliga utslttningsomriden frln sivdl biologisk som socioekonomisk synpunht redovisas. Myndigheterna ska dven beskriva hur de utplanterade vargarna ska foljas efter flytten och fora ett resonemang om vilket sdrskilt ansvarespektive myndighet idrar sig som en foljd av en aktiv utplantering. Myndigheterna ska redovisa om fleravargar bor utplanreras vid ett och samma tillfalle eller om det tr lampligare att utplanteringen sker etappvis. Myndigheterna ska slutligen redovisa eventuella ovriga frlgestlllningar och ltgirder som behover utvecklas eller vidtas innan inforsel av vargi den svenska faunan kan genomforas. Den samlade kostnaden for de redovisade &tgardernai detta uppdrag ska redovisas. Regeringen erinrar om att flytt av naturligt invandrade vargar kan, om det dr lampligt frin biologiska, socioekonomiska och veterinira synpunkter, genomforas av ansvariga myndigheter innan detta uppdrag redovisats. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljiidepartementet) senast den 31 oktober Pl regeringens vdgnar 3 ndreas Carlgren Ruona Burman Likalydande till Naturvlrdsverket Statens veterindrmedicinsha anstalr Kopia till Samtliga hnsstyrelser Stockholms universitet Uppsala universitet

13 4 Umel universitet Sametinget Sveri ges lantbruksuniversitet ArtDatabanken Naturhistoriska riksmuseet Sveriges Kommuner och Landsting Svenska Naturs kydds foreningen Svenska Jlgareforbundet Jdgarnas riksforbund Lantbrukarnas Riksforbund Svenska samernas riksforbund Skandulv Svens ka F ebodbrukarforeningen Svenska Kennelklubben Svenska Rovdjurs f oreningen Sveri ges Jord?igaref orbund Viltskadecenter Vtuldsnaturfonden Milj odepartementet' Norge Jord- och tkogsbruksministeriet, Finland S tats ridsberednin genlsam Utrikesdepartementet/IH, RS, FMR F, FMR MR Justitiedepartementet /EU, BIRS' PO Nirings departementet/fin Finansdepartementet/BA, SF, 53 Jordbruksdepartementet{FS, ELT, LB

14 REMISS OM GENETISK FÖRSTÄRKNING AV VARGSTAMMEN I SVERIGE Bilaga 2 Förslag till medborgarprocess Det här förslaget gäller en fristående medborgarprocess, men kan i delar även användas för en process inom länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer. Det är viktigt att ta tillvara lokal kunskap i arbetet och att de som deltar har en reell möjlighet att vara med och påverka. Det är också viktigt att ange vad som kan påverkas i denna process och inte skapa fel förväntningar. Vi beskriver här ett förslag till en medborgarprocess som vi tagit fram med stöd av samhällsforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Medborgarprocesserna har som syfte att låta de som är berörda av dagens rovdjurspolitik få en möjlighet att göra sig hörda och delta när det gäller att genetisk förstärka vargstammen. Därmed kan en mer positiv framtidsbild av rovdjurspolitiken skapas. Avsikten är få fram ett samarbete för ett gemensamt mål och inte att skapa en ytterligare plattform för intressegrupper. En grundförutsättning för en bra medborgarprocesserna är att deltagarna är där som medborgare och inte som företrädare för vissa intressegrupper. För att medborgarprocesser ska bli meningsfulla bör de ledas av en miljökommunikatör, en oberoende person som leder processen utan att själv ta ställning. Länsstyrelsernas roll bör vara att stötta medborgarprocesserna och att värna om processens oberoende ställning. Länsstyrelserna bör agera sekretariat dvs. kunna svara på frågor eller tillhandahålla olika experter eller underlag som behövs. Länsstyrelserna och arbetsgrupperna bör få särskilda medel för att genomföra sitt arbete för att till exempel ta fram nödvändigt faktamaterial, arrangera möten, få hjälp med dokumentation. Deltagarna Medborgarprocesserna kan inledas genom att det i varje län bildas minst en arbetsgrupp, gärna flera. Deltagarna bör själva få anmäla intresse att delta i processerna. Deltagande i medborgarprocessen ska vara frivilligt. Deltagarna i gruppen, som bör bestå av maximalt personer, bör bo och verka i länet. En viktig strävan bör vara att få en fördelning av gruppens medlemmar som motsvarar de grupper av människor som lever där (tamdjursägare, jägare, bärplockare, naturintresserade, föräldrar, män, kvinnor, unga, äldre etc.). Utgångspunkter Naturvårdsverket anser att arbetsgrupperna så långt möjligt bör utgå från de föreslagna kriterierna för val av lämpliga utsättningsområden för varg. De bör också förses med information om vilka faktiska förutsättningar som finns för rovdjursförvaltningen i form av politiska beslut, lagstiftning och fakta från forskare med mera.

15 REMISS OM GENETISK FÖRSTÄRKNING AV VARGSTAMMEN I SVERIGE Genomförandet Arbetsgrupperna bör ha minst ett år, helst två, på sig att ta fram rekommendationer om lämpliga utsättningsområden för varg i länet. Medborgarprocesserna bör genomföras i 6 steg: 1. Underlag. Arbetsgrupperna sätter sig in i underlaget till Naturvårdsverkets förslag till kriterier, samt skaffar sig en översiktlig bild av rovdjurspolitiken. 2. Formulera frågor och visioner. Därefter bör de formulera visioner för viltförvaltningen i sitt län, samt definiera vilka frågor som behöver besvaras för att kunna gå vidare och utse utsättningsområden. 3. Svarar på frågor. Tar fram svar på frågorna med hjälp av länsstyrelsen och, vid behov, med stöd av andra experter. 4. Inventera lämpliga områden. Gå igenom vilka områden som skulle kunna vara lämpliga enligt kriterierna och diskutera vilka konsekvenser det skulle kunna få att sätta ut varg där. 5. Första förslag till rekommendationer. Ett första förslag till rekommendationer om lämpliga områden tas fram. Förslaget bör presenteras och diskuteras med länsstyrelsen och dess viltförvaltningsdelegation. 6. Slutlig rekommendation. När arbetsgrupperna fått återkoppling från länsstyrelsen genomförs det sista steget som innebär en slutlig rapport med rekommendationer. Rapporten bör innehålla en bedömning om det behövs fortsatt arbete i arbetsgruppen och hur rekommendationerna bör följas upp. I samtliga steg bör arbetsgrupperna ha tillgång till stöd från länsstyrelsen och vid behov av olika experter. Experterna kan vara rovdjursexperter (lokala, regionala och/eller nationella), samhällsforskare eller andra. Stödet kan med fördel även ges i sammanhang där alla/flera av arbetsgrupperna samlas nationellt. Varje steg i processen bör dokumenteras för att kunna användas för slutrapporten. Hantering av arbetsgruppens resultat Rapporterna från arbetsgrupperna ska lämnas direkt till länsstyrelsen. Ingen kan garantera att rekommendationerna kommer följas, men är förslagen väl underbyggda så bör de ha stor betydelse för länsstyrelsens urval av utsättningsområden för varg. Det är länsstyrelsen med sin viltförvaltningsdelegation som, enligt Naturvårdsverket förslag, ska besluta om utsättningsområden i länet. Under arbetets gång kan det komma fram andra förslag från gruppen. De bör lämnas över till länsstyrelsen med deras viltförvaltningsdelegationer samt till Naturvårdsverket.