Rätten till ett bra liv. Assistansias juridiska årsbok 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rätten till ett bra liv. Assistansias juridiska årsbok 2011"

Transkript

1 Rätten till ett bra liv Assistansias juridiska årsbok 2011

2 Förord Under de senaste tio åren har antalet personer med funktionsnedsättning, som efterfrågar juridiskt stöd för att hävda sina rättigheter gentemot svenska myndigheter, ökat. För att få tillgång till det stöd från samhället de enligt lag har rätt till och som gör det möjligt för dem att leva ett bra liv, behöver enskilda individer idag ofta ta hjälp av jurister. Processer och rutiner har ändrats utifrån olika europeiska konventioner, och bland annat inneburit krav på att den enskilde ska kunna få en rättslig prövning av ett myndighetsbeslut och en rättssäker prövningsprocess. Detta har medfört att myndigheter ofta hamnar i motpartsförhållande gentemot den enskilde, och detta i kombination med begränsade ekonomiska ramar har skapat en strikt tolkning av lagar och regler från myndigheternas sida. Förmåner försvinner och i många fall inskränks den enskildes rättigheter. Assistansia, som i år firar tioårsjubileum, hjälpte redan från starten sina kunder med stöd i processer för att få assistans och 2003 anställdes den första juristen. Idag är vi inom företaget totalt 15 jurister runt om i landet. Vi har under åren hjälpt flera hundra personer att få den assistans de behöver och har rätt till, och förutom att vi påverkat rättspraxis inom området personlig assistans, har vi också byggt upp en stor kompetens inom området. Denna rapport är ett led i att sprida vår kunskap till personer som på olika sätt påverkar eller påverkas av de beslut som fattas och den utveckling som sker inom området. I rapporten pekar vi bland annat på behovet av ökad rättssäkerhet och minskad godtycklighet när det gäller bedömningar av rätten till personlig assistans och vi beskriver pågående trender inom juridikområdet. Att beslut som rör personlig assistans sker på ett korrekt och rättssäkert sätt är viktigt för den enskilde och det är viktigt för hela samhället. Genom bättre kunskaper på området kan enskilda individer bättre tillvarata sina rättigheter och få tillgång till ett stöd som kan ge alla rätten till ett bra liv. Christian Källström, chefsjurist Assistansia Assistansia ingår i Humana som är Sveriges största privata assistansanordnare med verksamhet över hela landet och med ca 7000 hel/deltidsanställda. Humana arbetar med personlig assistans för individer med funktionsnedsättningar. Utgångspunkten för vårt arbete är att alla människor har rätt till ett bra liv. Det är kundernas önskemål som styr vårt arbete. Vi sätter människan i centrum, inte funktionsnedsättningen. 2

3 Innehåll Förord 2 Tre trender inom juridiken kring personlig assistans 4 Trend 1: Förändring av vad som betraktas som grundläggande behov 4 Trend 2: Lättare att få hjälp med tillsyn 4 Trend 3: Lättare att få hjälp med att stödja sina barns kommunikation 4 Juridiska områden under utveckling 5 Föräldraansvaret - godtyckliga bedömningar och oklart rättsläge 5 Myndigheterna överskattar föräldraansvarets omfattning 6 Behov av åtgärder för att säkerställa likabehandling 6 Strikta tolkningar av rätt till assistans för tillsyn 7 Förändrat synsätt kring hjälpbehov vid måltider ger mindre stöd 8 Diskussion kring begreppet jour 9 Regeringsrättsavgöranden får viktiga effekter 11 Assistansen och den bristande rättssäkerheten 11 Bristande likabehandling 11 Otydliga grunder för antalet timmar som beviljas 12 Förvaltningsrätten måste utvecklas för att öka rättssäkerheten 12 Ansvaret för en förändring vilar på berörda myndigheter 13 Fem utvecklingsförslag 15 Om Assistansias jurister 16 Bred sammansättning 16 I hela landet och i alla delar av rättsprocessen 16 Vinner mål i Högsta Förvaltningsdomstolen och påverkar rättspraxis 16 Statistik från Assistansia och Domstolsverket 18 Kammarrätterna 18 Göteborg 18 Jönköping 18 Stockholm 18 Sundsvall 18 De tolv Förvaltningsrätterna 18 Ordförklaring 19 3

4 Tre trender inom juridiken kring personlig assistans Trend 1: Förändring av vad som betraktas som grundläggande behov Under 2009 kom ny praxis från Regeringsrätten (nuvarande Högsta Förvaltningsdomstolen/HFD) avseende grundläggande behov i allmänhet och måltider i synnerhet. Förändringen av praxis innebär ett förtydligande av vad som ska beaktas som grundläggande behov vid måltiden, men innebär samtidigt att det återinförs ett betydande inslag av subjektiva bedömningar i utredningar avseende de grundläggande behoven. I praktiken innebär denna förändrade syn på vad som betraktas som grundläggande behov kopplat till måltider att den som har svårt att dela maten, men som kan föra den till munnen, ofta inte anses ha tillräckligt omfattande behov av stöd för att få ersättning från Försäkringskassan utan hänvisas till kommunen. Personen riskerar då att få ett avslag också från kommunen eftersom en förnyad bedömning kan göra att man hamnar under den nedre gräns för att vara assistansberättigad som många kommuner praktiserar. Personen blir då hänvisad till hemtjänsten. Återgången till att bedömningar görs utifrån om det den enskilde behöver hjälp med är nära och personligt innebär godtyckliga bedömningar som utgår ifrån den enskildes upplevelse av hur nära och personlig hjälpen är, istället för att utgå från den enskildes behov av hjälp. I praktiken kan detta innebära att även om en arbetsterapeut bedömt att den enskilde inte kan ta på sig en undertröja själv, så blir den enskilde berättigad till hjälp först om handläggaren anser att det är nära och personligt att få hjälp med att ta på tröjan. Förändringarna ovan har inneburit att det blivit svårare att få assistans och assistansersättning. Samtidigt har Försäkringskassan fördelat betydande resurser för att se till att alla gamla beslut (äldre än 2 år) ska omprövas. Kombinationen av ny praxis och fler omprövningar medför att fler än normalt får indragna beslut. Trend 2: Lättare att få hjälp med tillsyn Samtidigt som det blivit svårare att få, eller behålla, assistans på grund av den förändrade bedömningen avseende måltider har ny praxis medfört att det i vissa avseenden blivit lättare att få hjälp med tillsyn. Enligt ny praxis 1 kan den som till exempel har omfattande behov av tillsyn ha rätt till assistans för detta. Tidigare har Försäkringskassan menat att tillsyn inte är assistansberättigande men nu är det alltså att betrakta som ett övrigt behov och därmed assistansberättigande. Detta kan exempelvis innebära att den enskilde, som tidigare varit hänvisad till särskilda boenden för att få tillsyn, nu kan få möjlighet att kunna bo i andra former och få hjälp med tillsyn genom personlig assistans. Detta kan öka valmöjligheterna och livsutrymmet för den enskilde. HFD:s förtydligande om att tillsyn faktiskt är assistansberättigande (som ett övrigt behov) har inneburit att fler personer faktiskt fått assistans i nödvändig omfattning. Trend 3: Lättare att få hjälp med att stödja sina barns kommunikation Rätten till assistans för kommunikation rör de som har behov av en assistent för att göra sig förstådda med utomstående personer. 1 RÅ 2010 ref 17 4

5 Den rätten har tidigare varit luddig. När föräldrar till barn med kommunikationssvårigheter ansökt om assistans för att få hjälp med deras barns kommunikation med omvärlden, har man nekat föräldrarna denna hjälp med hänvisning till att det ligger inom ramen för ett normalt föräldraansvar att hjälpa sitt barn med kommunikation. Detta har bedömts spretigt och godtyckligt utan att varken Försäkringskassan eller Socialstyrelsen har utrett vilka behov av hjälp barn utan funktionshinder i olika åldrar normalt sett har. Efter att Assistansias jurister vann ett mål i Regeringsrätten/HFD 2 ska nu lagstiftningen tolkas som att barn har rätt till hjälp med sin kommunikation med utomstående. Redan vid nio års ålder har man med denna nya praxis rätt till denna form av assistans. Det är nu viktigt att Försäkringskassans vägledning uppdateras, denna dom nämns inte ens idag. Alla som arbetar med myndighetsutövning avseende assistans borde känna till detta och låta det implementeras, det är särskilt viktigt då det rör barn. Juridiska områden under utveckling Som angetts i trenderna ovan är förvaltningsrätten ett område som är i förändring. Rättigheterna för personer som har någon form av funktionsnedsättning är mycket starka i den lag som reglerar rätten till personlig assistans, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Däremot är lagregleringen i sig svag, vilket innebär att varje kommun och Försäkringskassan gör sina egna tolkningar. Beslut och motiveringar spretar därför åt olika håll. Lagstiftarens medvetna val att göra lagstiftningen vag och flexibel medför att mycket av detaljregleringen överlämnats åt domstolarna. Eftersom enskilda personer har rätt att få ett myndighetsbeslut prövat i domstol skapas ett stort tryck på domstolarna och det påverkar också hur ärendena hanteras av både myndigheter och domstolar. Den enskildes högre krav på rättssäkerhet medför att domstolarna måste utveckla sina processer, något som gör att förutsättningarna för att få assistans hela tiden förändras. Rätten till assistans påverkas alltså av den praxis som utvecklas inom området och av domstolsavgörande som blir vägledande för beslut i liknande fall. I kommande kapitel beskrivs utvecklingen inom olika områden som är centrala inom området personlig assistans. Föräldraansvaret godtyckliga bedömningar och oklart rättsläge Om en person har rätt till assistans eller inte avgörs av vilka hjälpbehov den sökande har. När det gäller barn ska det göras avdrag för de hjälpbehov som barn i samma ålder normalt sett har detta är det så kallade föräldraansvaret. I samtliga 304 domar under 2010 där jurist från Assistansia varit ombud, är föräldraansvaret en delfråga i 54 fall. I hälften av dessa fall har överklagande av myndigheternas beslut bifallits, vilket tydligt visar att myndigheterna ofta gör felaktiga bedömningar och att det inte görs tillräckligt noggranna utredningar för att klargöra vad ett normalt behov är. Detta skapar rättssäkerhetsproblem genom att den enskilde utsätts för nyckfulla bedömningar. 2 RÅ 2010 ref 17 5

6 Rätten till assistans utgår ifrån att den enskilde tillhör någon av de 1 LSS uppräknade personkretsarna, och att den enskilde därefter uppfyller kriterierna i 9 a LSS och 7 LSS. I grunden är det alltså individens hjälpbehov som styr. Dock innebär reglerna om assistansersättning i Socialförsäkringsbalken att de behov som föräldrar normalt sett ska tillgodose, exempelvis hjälp vid måltider eller påklädning, ska räknas bort när det gäller barn. Problemet är att varken Försäkringskassan eller Socialstyrelsen har utrett vilka behov av hjälp barn utan funktionshinder i olika åldrar normalt sett har. Dessutom redovisar dessa sällan eller aldrig hur de kommit fram till föräldraansvarets omfattning eller vilken erfarenhet handläggaren har, något som gör det svårt bemöta deras påståenden. Detta medför att den jämförelse mellan barn utan och med funktionsnedsättning som enligt lag ska göras blir skönsmässig. Vissa barn får felaktiga beslut där de antingen beviljas för lite assistans eller för mycket assistans. Eftersom det saknas riktlinjer och eftersom varje handläggare och varje ledamot i nämnder och domstolar har olika erfarenhet av barn kommer också besluten avseende barns rätt till assistans att variera. Det är alltså svårt att upprätthålla en likabehandling av likartade ärenden och sammantaget innebär det ett rättssäkerhetsproblem. Myndigheterna överskattar föräldraansvarets omfattning Rättssäkerhetsproblemen kopplat till föräldraansvaret blir påtagligt när överklaganden av myndigheternas beslut studeras. Statistiken visar att myndigheterna ofta överskattar föräldraansvarets omfattning. Assistansias jurister har drivit flera ärenden för barn, där föräldraansvaret ofta varit Föräldraransvar Avslag 27 Bifall 27 ifrågasatt. I 54 domar under 2010 där jurist från Assistansia varit ombud, är föräldraansvaret en delfråga. Att överklagan bifallits i hälften av fallen visar tydligt att myndigheterna Bifall 50% Avslag 50% ofta har fel i sina ursprungliga bedömningar och att avsaknaden av väl under- byggda utredningar från myndigheternas sida medför ett oklart rättsläge. Denna bild stärks av rapporten Föräldraansvar i praxis (läs mer på som tagits fram i samarbete mellan Assistansias jurister och juridikstudenter vid Örebro universitet, och som visar att domar avseende föräldraansvaret spretar påtagligt. Behov av åtgärder för att säkerställa likabehandling Eftersom det saknas statliga utredningar avseende barns hjälpbehov hänvisas man till litteratur och andra privata undersökningar inom området. När man jämför vilka hjälpbehov Försäkringskassan och kommunerna anser att barn har, med det som framkommer i litteratur på området, visar det sig att myndigheterna ofta överskattar föräldraansvarets omfattning. 3 3 Rapporten De första sju åren samt på hemsidan 6

7 I och med att LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har utökats med en paragraf om barnets bästa (6 a LSS) förefaller det naturligt att Försäkringskassan eller Socialstyrelsen tar tag i detta problem och faktiskt börjar utreda vilka hjälpbehov barn utan funktionshinder normalt sett har, för att på så sätt minska godtyckligheten i bedömningarna avseende barns rätt till personlig assistans. Strikta tolkningar av rätt till assistans för tillsyn Försäkringskassan och vissa kommuner driver linjen att endast aktiv tillsyn ska ge rätt till assistans. Denna strikta tolkning, som inte vilar på rättslig praxis, kan leda till att ett stort antal personer med behov av att någon finns till hands för att klara sin vardag inte får något stöd. Om inte anhöriga kan ställa upp innebär detta exempelvis att den enskilde inte kan ha ett eget boende och blir hänvisad till gruppbostäder. Tidigare har behovet av tillsyn i många fall inte varit assistansberättigande. Det har inneburit att hjälp från föräldrar, makar eller andra anhöriga ofta varit en nödvändig förutsättning för ett eget boende för dem som behöver övervakning/tillsyn för att klara sin vardag. En sådan ordning gör att individer som inte kan få hjälp av anhöriga blir hänvisade till gruppbostäder. Samtidigt innebär det stora uppoffringar och konsekvenser för de anhöriga som anpassar sina liv för att finnas till hands, något som också påverkar samhällsekonomin. När det gäller så kallad aktiv tillsyn, som är aktuellt för personer som riskerar att skada sig själva eller andra, och där det krävs ingående kunskaper om den enskilde, har det enligt praxis betraktats som ett grundläggande behov och därmed något som ger rätt till assistans 4. Men Försäkringskassan, och i viss mån kommunerna, hävdar att andra typer av tillsyn inte är assistansberättigande, inte heller som ett så kallat övrigt behov. Försäkringskassan och kommunerna lutar sig mot, Riksförsäkringsrådets Allmänna Råd, i sin argumentation 5. Av denna framgår att: Hjälpinsatser av tillsynskaraktär i allmänhet bör inte ingå i de grundläggande behoven. Den snart tio år gamla skrivelsen ger dock inte stöd för Försäkringskassans åsikt, eftersom det enbart avser huruvida tillsynen är ett grundläggande behov eller inte. Däremot blir det tydligt genom ny praxis 6, att tillsyn, som inte är aktiv, är ett övrigt behov som assistans ska beviljas för. Trots att myndigheternas tolkningar saknar grund så fortsätter synsättet att endast aktiv tillsyn ska vara assistansberättigande att tillämpas i aktörernas utredningar och beslut. Denna ordning bör ändras så att den bättre överensstämmer med aktuell juridisk praxis. Assistansias jurister kommer att fortsätta att arbeta för att detta ska få genomslag. 4 Hjälpbehoven delas in i grundläggande och övriga behov. De grundläggande behoven måste överstiga en viss nivå (olika beroende på om det avser assistans enligt LSS eller assistansersättning enligt SFB) för att personen överhuvudtaget ska få rätt till personlig assistans. När den enskilde beviljats rätt till assistans har denne också rätt till assistans för övriga behov av hjälp. 5 RAR 2002:6 till 51 kap. 2 SFB 6 RÅ 2010 ref 17 7

8 Förändrat synsätt kring hjälpbehov vid måltider ger mindre stöd Försäkringskassan har ändrat sin inställning när det gäller vilket behov individer har i samband med måltider. Den nya hållningen innebär att det som avgör om en person kan få stöd eller inte är om man kan föra maten från tallriken till mun. Ingen hänsyn tas till sväljsvårigheter eller andra besvär och förändringen har medfört att många har förlorat sin assistans och att det blivit svårare att få assistansersättning och personlig assistans. De nya bedömningarna kring måltider från Försäkringskassans sida har resulterat i att 17 av Assistansias kunder, som varit beviljade assistansersättning, fått denna indragen eller påtagligt minskad. 13 av dessa har fått färre timmar eller ingen assistans alls. Fyra har fått i stort sett samma assistans från kommunen. Endast i ett fall framgår det att minskningen är motiverad genom att personen blivit bättre. Situationen förefaller likartad även utanför Assistansias kundgrupp. I de flesta av dessa fall föreligger sväljsvårigheter eller kognitiva funktionsnedsättningar, och i vissa fall båda dessa. Detta borde ha lett till att undantagen i Försäkringskassans riktlinjer borde ha aktualiserats 7. Så tycks inte skett, eller så har bedömningen varit väldigt strikt. I de fall där den försäkrade tillhör personkrets 1 eller 2 i LSS borde bedömningen varit annorlunda. Ny praxis i HFD 8 tar inte sikte på dessa fall och kan egentligen inte anses direkt tillämpligt, eftersom det handlar om en annan typ av funktionsnedsättning. Avgörandet utgår från en person med enbart fysiska funktionshinder, och som har en bibehållen mental förmåga. Personer ur personkrets 1 och 2 har det dock ofta precis tvärtom, den fysiska förmågan finns ofta men den mentala förmågan är nedsatt. Att även denna grupp av personer har rätt till assistans framgår av en statlig utredning på området och bedömningen av hjälpbehoven borde ske utifrån vilken hjälp som behövs för att personen överhuvudtaget ska få i sig mat. 9 En stor del av problemet med de förändrade bedömningarna är att kommunerna inte alltid fattar korrekta beslut. Eftersom det sällan föreligger några stora förändringar i det totala behovet av hjälp borde den som förlorar sin assistansersättning från Försäkringskassan få ungefär samma antal timmar personlig assistans från kommunen. Det är tyvärr sällan detta sker och kommunerna beviljar i många fall färre timmar än vad som är motiverat utifrån neddragning av stöd vid måltider. Detta och andra beslut från kommunerna överklagas ofta och Assistansias jurister vann nästan 40 procent (72 st.) av målen mot kommunen under En liten ljusglimt i mörkret är att Kammarrätten anser att det är det faktiska behovet av hjälp med matintaget som ska beaktas. I ett avgörande mål från Kammarrätten i Göteborg 10 beviljas en 12 årig flicka assistans för måltider i hemmet trots att hon kunde äta själv i skolan. Hemma behövdes hon matas och det är alltså det faktiska behovet av hjälp som är avgörande. 7 Vägledning 2003:6 kap 9.3 sidan RÅ 2009 ref /96:SoU /96:SoU15 10 Mål från Kammarrätten i Göteborg 8

9 Diskussion kring begreppet jour Begreppet jour har funnits under lång tid i Försäkringskassans vokabulär och de flesta rättsprocesser avseende jour handlar om rätten till ersättning för jour på natten. På senare tid har det dock börjat dyka upp fler och fler fall där detta begrepp ifrågasätts och där det anses att det som Försäkringskassan kallar jour egentligen borde betraktas som vanligt arbete. Försäkringskassan beviljar enligt en förordning bara en ¼ timschablon för jour. Det rättsliga stödet för att göra detta är klart. Att erhålla ¼ ersättning är inte optimalt men det fungerar normalt sett. Problemen uppstår dock när assistenterna ska utföra arbete som normalt sett inte betraktas som jour och då det finns en förväntan på en normal ersättning för nattarbete. När man i allmänhet pratar om jour brukar man tänka på någon som ligger och sover eller som finns tillgänglig på telefon. Så är det dock inte enligt Försäkringskassans tolkning av dess egen vägledning (egen kursivering och fet textmarkering): Med tid för jour avses tid under vilken den personliga assistenten inte utför en aktiv arbetsinsats men finns till förfogande i den funktionshindrade personens omedelbara närhet. Med tid för beredskap avses tid då assistenten i stället finns till förfogande på någon annan plats, exempelvis i sitt hem (6 RFFS 1993:24). Detta innebär att jour i regel endast kan beviljas under dygnsvila. 11 Försäkringskassan menar att tillsyn och liknande inte är en aktiv arbetsinsats och därför utgår det jourersättning för den eventuella tillsyn som behövs. Assistenten som sitter vaken och som kanske hjälper till vid något eller några planerade insatser på natten har dock ofta förväntningar på en normal lön och detta medför vissa problem att rekrytera och behålla kompetent personal. Arbetsmiljöverket anser att jour inte får användas för tillsyn och övervakning samt att den ska användas för att någon ska kunna finnas på plats vid oförutsedda händelser. Med detta i åtanke borde Försäkringskassan ändra sin tolkning av vad som är aktiv arbetsinsats och vad det innebär att finnas till förfogande. Detta bör innebära att där man av erfarenhet vet att det behövs hjälp med toalettbesök, vändning eller dylikt på natten så är hjälpbehovet inte oförutsett. Enligt Arbetsmiljöverket ska det arbete som utförs, att finnas till hands, inte betraktas som jour, eftersom toalettbesöken inte är oförutsedda. Detta borde givetvis innebära att Försäkringskassan inte heller borde utge jourersättning utan normal ersättning för arbetet att finnas tillhands för att kunna hjälpa till. Försäkringskassan borde således anpassa sin tolkning till hur begreppet jour tolkas på övriga delar av arbetsmarknaden och i samhället. 11 Försäkringskassans vägledning 2003:6 version 7, sidan 87 9

10 10 En av Assistansias barnkunder.

11 Regeringsrättsavgöranden får viktiga effekter Under 2010 avkunnade Regeringsrätten tre domar som innebar att rätten till assistans förstärktes. Assistansias jurister var inblandade i samtliga och Assistansias kunder vann alla tre mål. Genom den nya praxisen som domarna innebär har rätten till assistans för barn förstärkts 12. Detta avgörande har även medfört att tillsyn blivit assistansberättigande, vilket bekräftas av efterföljande Kammarrättsavgörande. Kammarrätten i Göteborg har i flera avgöranden 13 hänvisat till domen avseende kommunikation och tillsyn. Rätten till assistans har även förbättrats genom att dubbelassistans i samband med ett grundläggande behov också ska beaktas som ett grundläggande behov 14, och slutligen har det fastslagits att det finns rätt till personlig assistans enligt LSS vid utlandsvistelser 15. Samtliga domar har förtydligat rättsläget och medfört att en liten del av godtyckligheten i bedömningarna försvunnit. Assistansen och den bristande rättssäkerheten Inom många områden kopplat till personlig assistans föreligger utmaningar när det gäller rättssäkerhet. Prioriterade områden för ökad rättssäkerhet är bristerna som idag finns när det gäller hänvisningar till det så kallade föräldraansvaret, bristande likabehandling och när det gäller otydliga grunder för antalet assistanstimmar som beviljas. Bristande likabehandling Rättssäkerhet består av flera olika komponenter. Utmärkande för en god rättssäkerhet är bland annat att den enskilde ska kunna få ett myndighetsbeslut prövat och det ska föreligga en likabehandling av liknande ärenden. Det ska även finnas ett stort mått av förutsägbarhet av myndigheternas beslut. Detta saknas i många avgörande delar av processen kring rätten till personlig assistans. Denna rapport belyser att det sker godtyckliga bedömningar av rätten till assistans för barn, då myndigheterna istället för att utreda gör skönsmässiga bedömningar av föräldraansvaret. Bristen på utredningar avseende föräldraansvaret leder till att det blir upp till den enskilde handläggaren på kommunen, hos Försäkringskassan eller på en domstol att avgöra hur omfattande föräldraansvaret är. Individers erfarenheter och uppfattningar påverkar alltså utfallet, vilket gör att det inte går att upprätthålla en likabehandling. Detta innebär samtidigt att det inte går att förutsäga vad en ansökan om assistans kommer att resultera i, eller hur domstolen kommer att avgöra ett ärende. De individuella bedömningarna som ska göras enligt Högsta Förvaltningsdomstolens praxis innebär ytterligare försämrade möjligheter att förutse hur myndigheten kommer att besluta i ett ärende och det medför mindre möjligheter till att avgöra liknande ärenden på likartat sätt. Ovanstående är kriterier för bristande rättssäkerhet. 12 RÅ 2010 ref Bland annat genom mål och RÅ 2010 ref RÅ 2010 ref 69 11

12 Otydliga grunder för antalet timmar som beviljas När det gäller rätten till assistans har tiden hjälpbehovet omfattar stor betydelse. För att en person ska få rätt till assistansersättning från Försäkringskassan ska de grundläggande behoven överstiga 20 timmar per vecka. Till de grundläggande behoven hör att äta, klä på sig, sköta personlig hygien, kommunicera samt annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper. Någon sådan gräns föreligger varken i lag eller i praxis när det gäller rätten till personlig assistans från kommunen enligt LSS. Istället är gränsen flytande och enligt vägledande avgöranden på området, kan allt ifrån tre upp till nio timmar ge rätt till assistans. Exempelvis anges det i riktlinjerna för Örebro kommun att hjälpbehoven, som avser grundläggande behov, måste överstiga 12 timmar per vecka för att kommunen ska bevilja assistans överhuvudtaget. Sådana riktlinjer anses dock normalt sett strida mot LSS och Länsstyrelsen har tidigare allvarligt kritiserat liknande riktlinjer. Bristen på enhetlighet bäddar för ytterligare problem med att upprätthålla en likabehandling, och kan leda till att enskilda individer får olika rättigheter beroende på vilken kommun de råkar bo i eller vilken handläggare de bedöms av. Förvaltningsrätten måste utvecklas för att öka rättssäkerheten Hur ärenden kopplade till assistans hanteras utvecklas ständigt. I jämförelse med det civilrättsliga och straffrättsliga området ligger förvaltningsrätten efter avseende frågor om exempelvis bevisvärdering. Detta kan bland annat förklara varför domstolarna aldrig krävt att Försäkringskassan eller kommunen måste bevisa sina påståenden om föräldraansvarets omfattning innan detta beaktas. Att förvaltningsprocessen utvecklas medför också problem med att skapa enhetlighet. Något som ytterligare försvårar problemen är nämndemännen i Förvaltningsrätterna. Claes Sandgren, professor i Rättsvetenskap på Stockholms universitet, skrev följande på DN Debatt den 19 mars 2011: Nämndemännen, som utses på politisk väg, är oskolade i bevisvärdering och tjänstgör alldeles för lite i domstolen för att få den övning som denna svåra konst kräver. Professor Sandgren skriver vidare att: Domar som kan framstå som ett lotteri är i hög grad en konsekvens av nämndemännens medverkan. I första instans dömer tre nämndemän tillsammans med en juristdomare. De tre nämndemännen har alltså majoritet. Vår erfarenhet på Assistansia är att det verkligen är frågan om ett påtagligt godtycke i samtliga instanser när det gäller assistans, och vi hör ofta kommentaren: Hur kan han/hon ha så många timmar assistans när jag inte fick någon trots att vi har i stort sett samma hjälpbehov och funktionsnedsättning? Det ryms en ansenlig mängd godtycke i varje beslut om personlig assistans och ett stort ansvar för de juridiska ombuden är att påvisa dessa godtyckligheter för handläggare och domstolar för att den enskilde ska få rätt assistans och för att problemen med rättssäkerheten ska arbetas bort. 12

13 Ansvaret för en förändring vilar på berörda myndigheter Ansvaret för att åstadkomma enhetligare bedömningar av rätten till assistans bör ligga på berörda myndigheter såsom Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Domstolsverket. I dag är sekretessen och bristen på insyn i de olika besluten ett stort hinder för att kunna jämföra och därmed få en klar uppfattning om hur olika hjälpbehov bedöms. Det går i dagsläget enbart att se hur Försäkringskassan och kommunen bedömt ett hjälpbehov om beslutet överklagas. Eftersom det oftast enbart är negativa beslut som överklagas förblir den positiva sidan av myndighetens interna praxis dold. Då en handläggare i Malmö inte vet hur besluten ser ut i Umeå är det även svårt att inom en och samma myndighet upprätthålla likabehandlingsprincipen. Därför borde alla beslut om assistans, givetvis avidentifierade, finnas tillgängliga för granskning för att enhetligheten ska bli större. Ett annat, och näraliggande, problem är att det är uteslutande beslut om avslag på assistans (antingen rätten till assistans eller antalet timmar) som överklagas. De positiva besluten kommer inte fram och praxis utgår således enbart från ett negativt beslut. Detta medför en skevhet i praxis, eftersom den enskilde måste visa att myndigheten har gjort fel och de positiva besluten är sekretessbelagda. Sekretessen som avser att skydda den enskilde medför i förlängningen egentligen att dennes rätt försvagas. Detta medför att det finns ett behov av att Socialstyrelsen eller Försäkringskassan gör en sammanställning av de positiva besluten för att visa hur hjälpbehoven faktiskt bedöms. 13

14 14 Tre av Assistansias jurister i samspråk.

15 Fem utvecklingsförslag Med anledning av tidigare nämnda utveckling och brister inom juridikområdet personlig assistans har Assistansia identifierat fem prioriterade utvecklingsförslag. Föräldraansvar Det behövs en ordentlig och forskningsbaserad utredning över hur stort det normala föräldraansvaret faktiskt är. Socialstyrelsen eller Försäkringskassan bör få i uppdrag att utreda detta. Bevisvärdering Domstolarna borde se över hur bevisvärderingen fungerar i praktiken. I dag accepteras ogrundade påståenden från myndigheter, till exempel när det gäller föräldraansvaret. Barnets bästa Enligt FN-konventioner och svensk lag ska barnets bästa beaktas i alla beslut och utredningar som rör barn. Vi har i denna rapport visat hur barnets bästa fortfarande åsidosätts hos Försäkringskassan och i domstol, till exempel när det gäller ogrundade avslag med hänvisning till föräldraansvaret. Öppnare vägledning Försäkringskassan borde vara öppnare och mera tydlig i hur deras vägledning (2003:6) uppdateras. I dag saknas det flera vägledande avgöranden från såväl Kammarrätt som Regeringsrätt/HFD som bör finnas med. Den vägledande dom där ett barn i Trollhättan fick rätt till tillsyn och stöd med kommunikation är ett sådant exempel. Tillgängliggör beslut Samtliga beslut om assistansersättning borde tillgängliggöras (avidentifierade) för att utomstående bättre ska få en uppfattning om hur Försäkringskassan verkligen beslutar. I dagsläget blir enbart överklagade beslut offentliga vilket medför en bristande insyn i hur Försäkringskassan faktiskt avgör ärenden. Förutsägbarheten i myndighetsbedömningar uteblir vilket är en signal om bristande rättssäkerhet. 15

16 Om Assistansias jurister Bred sammansättning Assistansia har med all säkerhet branschens största juridiska avdelning och även den med mest samlad kompetens. Flera av juristerna har tidigare varit aktiva inom bland annat Röda Korset, Amnesty samt Riksförbundet FUB och det finns ett genuint intresse för att arbete för rättvisa för utsatta personer. Det finns jurister med utbildningar från olika fakulteter. De flesta jurister kommer från Örebro Universitet och det Rättsvetenskapliga programmet, men de flesta stora universitet är representerade bland juristerna. Juridiska avdelningen består av 15 jurister och 3 juridiska assistenter. Assistansias jurister har också en bred språkkompetens och har kunskap i sju olika språk (engelska, franska, spanska, arabiska, kurdiska (sorani) och persiska), vilket verkligen kommer till användning i kontakt med kunderna. Dessa kommer från olika länder och olika kulturer och juristernas specifika språkkunskaper och kulturella kunskaper gör att juristerna kan möta kunderna på ett sätt som uppskattas. Inom Humana-koncernen finns även dotterbolaget Din Assistans som har ytterligare jurister som på likartat sätt verkar som Assistansias jurister. I hela landet och i alla delar av rättsprocessen Juristerna arbetar med att hjälpa kunderna att få korrekta och rättvisa beslut avseende personlig assistans, så att målen med LSS kan uppnås. Det konkreta arbetet som juristerna utför är att hjälpa kunden med allt från att ansöka om uppdaterade beslut om personlig assistans, till att driva en eventuell rättslig process mot Försäkringskassan eller en kommun. Under ansökningsprocessen finns juristen med i den utsträckning som kunden önskar, vilket innebär att juristen oftast deltar på möten med Försäkringskassan och kommunen alternativt finns som juridiskt stöd innan mötet om kunden har för avsikt att sköta mötet själv. Vissa av juristerna medverkar även på föreläsningar ute hos olika intresseorganisationer. Assistansias jurister arbetar med kunder i hela landet. Vinner mål i Högsta Förvaltningsdomstolen och påverkar rättspraxis Den juridiska avdelningen har under åren haft stora framgångar. Juristerna har vid fyra tillfällen fått positiva avgöranden från Högsta Förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) och vid 24 tillfällen fått positiva avgöranden från Kammarrätterna, vilket innebär att Assistansia positivt påverkar rättsutvecklingen för assistansberättigade personer. Detta medför givetvis förbättrade möjligheter för den enskilde men även för ett stort antal andra personer som är beroende av assistans för att få sin vardag att fungera. Juristerna driver rättsliga processer på den enskildes begäran i syfte att möjliggöra för denna att få assistans i sådan omfattning att vardagen fungerar och så att LSS mål om goda levnadsvillkor kan uppfyllas. I denna process kommer det kontinuerligt upp ärenden som är av vikt för rättsstillämpningen och där juristernas arbete medför en positiv rättsutveckling. 16

17 Eftersom Assistansia har ett stort antal kunder med assistans och flera mycket kompetenta jurister som delar med sig av sina erfarenheter, föreligger det större möjligheter att jämföra myndigheternas bedömningar i olika avseenden, än vad som annars är normalt. För våra kunder innebär detta bättre möjligheter att få korrekta beslut och bättre möjligheter att få den assistans som behövs för att uppnå LSS intentioner. Christian Källström, chefsjurist Christian är Assistansias chefsjurist och har en jur. kand. från juridiska fakulteten vid Lunds Universitet. Efter flera vinster i Kammarrätt och Regeringsrätt (HFD) ansvarar han, nu som chefsjurist, för den juridiska utvecklingen på Assistansia och för att den samlade kompetensen ska höjas ytterligare och komma till ännu mer nytta för våra kunder. Efter 6 år på Örebrokontoret arbetar han numera från Göteborgskontoret, vilket innebär ett litet steg närmare de skånska hemtrakterna. Lisa Pagling-Lundberg, chef för juridiska avdelningen Lisa är chef för Assistansias juridiska avdelning. Det innebär att hon ansvarar för att Assistansias jurister blir så framgångsrika som möjligt i arbetet med att hjälpa enskilda personer att få sina rättigheter tillgodosedda. Lisa, som är uppvuxen utanför Köping, har både en statsvetarexamen och en juristexamen från Örebro universitet. Hon har under sina fem år som jurist hos Assistansia vunnit mål både i Kammarrätt och Regeringsrätt (HFD). 17

18 Statistik från Assistansia och Domstolsverket Statistiken från 2010 över de ärenden som rör personlig assistans i domstolar pekar på att Försäkringskassan brister i sin tillämpning inom lagområdet, vilket synliggörs genom att Förvaltningsrätterna ändrar beslut från Försäkringskassan i minst var fjärde ärende. Regeringsrätten/Högsta Förvaltningsdomstolen Assistansias jurister har under 2010 drivit fyra ärenden i Regeringsrätten. Samtliga har fått ett positivt utfall, bland annat avseende kommunikation för barn, tillsyn, dubbelassistans och rätten att behålla LSS beslut vid utlandsresa. Kammarrätterna Nedan följer statistik från Domstolsverket avseende alla ärenden domstolarna handhaft. Ändringsfrekvensen i en typ av mål anger hur ofta domstolen ändrar beslut från tidigare instans. Hög ändringsfrekvens kan, som nämnts i denna rapport, vara ett tecken på att tidigare instanser gör felaktiga bedömningar och en signal att rättssäkerheten inte är tillgodosedd. Göteborg 20 mål har prövats och ändringsfrekvensen är ca 60 procent. Prövningstillstånd (PT) har nekats i 72 fall. Jönköping 10 mål har prövats och ändringsfrekvensen är ca 50 procent. PT har nekats i 24 fall. Stockholm 12 mål har prövats och ändringsfrekvensen är 50 procent. PT har nekats i 25 fall. Sundsvall 11 mål har prövats och ändringsfrekvensen är ca 36 procent. PT har nekats i 25 fall. Totalt har 53 mål prövats av Kammarrätterna. Siffrorna ovan inkluderar både ärenden som överklagats av den enskilde eller av Försäkringskassan. Assistansias jurister har varit inblandade i 11 av dessa mål. De tolv Förvaltningsrätterna Den genomsnittliga bifallsfrekvensen i Förvaltningsrätten är ca 28 procent. Det innebär att i nästan tre av tio fall som går till förvaltningsrätt så får den enskilde rätt gentemot Försäkringskassan. 534 mål har avgjorts. Av Förvaltningsrätterna som biföll överklagningar ligger Härnösand i topp med 55 procent följt av Falun 32 procent och Umeå och Luleå 31 procent vardera. I botten av denna lista finns Växjö och Malmö med 21,5 resp 22,5 procent bifall. Assistansias jurister har varit ombud i 112 av dessa mål. 18

19 Ordförklaring Föräldraansvar: Något som myndigheter ofta hänvisar till för att beskriva vad som är att anses som ett normalt ansvar för en förälder, och därmed inte assistansberättigande. LSS: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Personkretsar: De personer som berörs av de insatser för särskilt stöd och service beskrivna i LSS delas i lagstiftningen in i tre grupper, ofta kallade personkretsar. Grundläggande behov: Enligt 9 a LSS är de grundläggande behoven måltider, personlig hygien, av och påklädning, kommunikation och annan hjälp som förutsätter ingående kunskap. Personlig assistans kontra assistansersättning: Avser samma sak men personlig assistans enligt LSS beviljas av kommunen medan assistansersättning beviljas av Försäkringskassan. Regeringsrätten/Högsta Förvaltningsdomstolen: Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, hette fram till sista december 2010 Regeringsrätten men bytte då namn. HFDs viktigaste uppgift är att genom sina avgöranden i konkreta mål skapa prejudikat, som kan vara till ledning för domstolar och andra som har att tillämpa gällande rätt. RÅ: Regeringsrättens Årsbok. Här samlas och publiceras de viktigaste avgörandena från Regeringsrätten. Tillsyn och aktiv tillsyn: Aktiv tillsyn innebär att någon aktivt ingriper (fysiskt förhindrar) att den enskilde skadar sig själv, andra eller föremål. När det även behövs ingående kunskaper om den enskilde har detta ofta ansetts vara ett grundläggande behov. Tillsyn är ännu inte definierat i lag eller praxis men enligt RÅ 2010 ref 17 är tillsyn som inte är aktiv assistansberättigande som ett övrigt behov. Tillsyn inkluderar således all annan övervakning. Övrigt behov: Det saknas en enhetlig definition, men vi anser att detta är alla andra personliga hjälpbehov som beror på funktionshindret. 19

20 M-062-ASS Tillämpningen av den juridik som rör rätten till personlig assistans förändras; delvis till det bättre, delvis till det sämre. I denna rapport pekar vi ut trender som vi noterat genom de hundratals rättsprocesser vi varit aktiva i. Bland de positiva signalerna ser vi att det kan bli enklare att få assistans för barn som behöver hjälp med kommunikation eller för personer som behöver tillsyn. Samtidigt görs hårda bedömningar av vad som är att anses som grundläggande behov, att många som tidigare haft assistans riskerar att bli av med den. Assistansia firar tio år i år. Vi har ända sedan företaget grundades bistått personer med stöd i processer för att de ska få sin rätt till assistans tillgodosedd. Under 2010 var vi ombud i över 300 rättsprocesser och vi har vunnit mål ända upp i högsta rättsinstans. Med denna årsbok vill vi sprida våra kunskaper till fler som antingen påverkar eller påverkas av rättsområdet personlig assistans. Motiven för vårt juridiska engagemang är att vi anser att alla har rätt till ett bra liv. Har du frågor kring personlig assistans eller behöver juridisk rådgivning, ring Assistansia på eller gå in på

HFD 2016 Ref kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 4 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

HFD 2016 Ref kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 4 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade HFD 2016 Ref 56 HFD 2016 ref. 56 En person som endast har ansökt om och beviljats assistansersättning för kostnader för personlig assistans under dagtid har inte ansetts ha rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen

Läs mer

HFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning

HFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning HFD 2013 ref 81 Rätten till assistansersättning för ett barn placerat i familjehem påverkas inte av att familjehemmet uppbär ett förhöjt kommunalt arvode till följd av barnets funktionshinder. Lagrum:

Läs mer

Lagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800)

Lagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800) HFD 2013 ref 82 Vid bedömningen av rätten till assistansersättning har tiden för resor med kommunalt anordnad skolskjuts ansetts inte vara likställd med tid då den försäkrade vistas i skola. Lagrum: 106

Läs mer

DOM. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm. Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro

DOM. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm. Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 05. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm Mål nr 2292-13 KLAGANDE c Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART Barn- och ungdomsnämnden i Uppsala

Läs mer

Begreppet goda levnadsvillkor vid bedömningen av assistansersättning för andra personliga behov

Begreppet goda levnadsvillkor vid bedömningen av assistansersättning för andra personliga behov Begreppet goda levnadsvillkor vid bedömningen av assistansersättning för andra personliga behov Försäkringskassans ställningstagande Vid bedömningen av hur många assistanstimmar som ska beviljas för andra

Läs mer

DOM,Jo 1-0 - 11- ;cf. Meddelad i Sundsvall. Ombud: Josefin Mikaelsson Humana Assistans AB Box 184

DOM,Jo 1-0 - 11- ;cf. Meddelad i Sundsvall. Ombud: Josefin Mikaelsson Humana Assistans AB Box 184 ,Jo 1-0 - 11- ;cf Meddelad i Sundsvall Sida 1 (5) Mål nr 2742-12 KLAGANDE Ombud: Josefin Mikaelsson Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART Barn- och grundskolenämnden i Skellefteå kommun 931

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

DOM. 2013-03-12 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd

DOM. 2013-03-12 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd 2013-03-12 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd MOTPART Ombud: Elin Hallman Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Assistansbolaget Skäpplandsgatan 1 C 703 46 Örebro ÖVERKLAGAT

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Vem får rätt i mål om LSS?

Vem får rätt i mål om LSS? Länsförbundet Rapport 2, 2012 i Stockholms län Om Kontaktperson och Ledsagarservice i Förvaltningsrätten Vem får rätt i mål om LSS? Inledning Länsförbundet FUB har genomfört en analys av hur utfallet av

Läs mer

Personlig assistans en ifrågasatt rättighet. Humanas juridiska årsbok 2012

Personlig assistans en ifrågasatt rättighet. Humanas juridiska årsbok 2012 Personlig assistans en ifrågasatt rättighet Humanas juridiska årsbok 2012 Förord Allt fler får allt svårare att få sina hjälpbehov tillgodosedda genom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,

Läs mer

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta.

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta. HFD 2013 ref 68 Försäkringskassans lagakraftvunna omprövningsbeslut beträffande återbetalningsskyldighet av livränta för en viss period utgör hinder mot att myndigheten på nytt prövar samma fråga. Lagrum:

Läs mer

1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans och daglig livsföring.

1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans och daglig livsföring. Avsnitt Kapitel 6 Synpunkter Förutsättningar för rätt till assistansersättning 6.1 6.2 6.3 1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 13 juni 2017 KLAGANDE Simrishamns kommun 272 80 Simrishamn MOTPART AA Ombud: BB Assistansbolaget i Sverige AB Box 1303 701 13 Örebro ÖVERKLAGAT

Läs mer

DOM: 2014-06- 2 3. Meddelad i Göteborg. Ombud: Emma Koskelainen LS S Assistans Theres Svenssons gata 7 417 55 Göteborg

DOM: 2014-06- 2 3. Meddelad i Göteborg. Ombud: Emma Koskelainen LS S Assistans Theres Svenssons gata 7 417 55 Göteborg KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 3 : 2014-06- 2 3 Meddelad i Göteborg Mål nr 1111-14 Sida 1 (2) KLAGANDE K ( Ombud: Emma Koskelainen LS S Assistans Theres Svenssons gata 7 417 55 Göteborg MOTPART Stadsdelsnämnden

Läs mer

DOM. Z Meddelad i Sundsvall. Ombud: Maria Sydlen Humana Assistans AB Box 184. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Sundsvall

DOM. Z Meddelad i Sundsvall. Ombud: Maria Sydlen Humana Assistans AB Box 184. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Sundsvall KAARRÄTTEN I SUNDSVALL DO Z013-11- 1 2 eddelad i Sundsvall Sida 1 (3) ål nr 2899-12 KLAGANDE Ombud: aria Sydlen Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro OTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 13 december 2012 KLAGANDE Omsorgsnämnden i Värnamo kommun 331 83 Värnamo MOTPART AA Ombud: Advokat Adam Grabavac C J Advokatbyrå AB Cardellgatan

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

DOM. 2014-02-24 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista

DOM. 2014-02-24 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista KAMMARRÄTTN Avdelning 04 2014-02-24 Meddelad i Stockholm Mål nr 6072-13 KLAGAND Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista MOTPART Ombud: Pia Ahlström Svensk Personlig Assistans

Läs mer

Vår slutsats är att Riksdagen måste ingripa och genom ett förtydligande hävda lagens intentioner.

Vår slutsats är att Riksdagen måste ingripa och genom ett förtydligande hävda lagens intentioner. Skrivelse rörande Försäkringskassans svar på regeringsuppdrag om rättssäkerhet och enhetlighet i assistansersättning (Svar på uppdrag om assistansersättning, Dnr 041762-2010-FPSS) Medverkande: Arbetsgivarföreningen

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 10 september 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB Assistansia AB Box 377 701 47 Örebro MOTPART Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms kommun Ombud: Stadsadvokat

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

Ledsagares omkostnader ska inte ersättas med stöd av LSS analys

Ledsagares omkostnader ska inte ersättas med stöd av LSS analys 1 Ledsagares omkostnader ska inte ersättas med stöd av LSS analys Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att en kommun inte kan förpliktas att betala för en ledsagares kostnader för resor, inträden

Läs mer

DOM 2013-10- 2 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Myndighetsnämndeh i Stenungsunds konunun. Ombud: Jur.kand. Sofia Lindin Vivida Assistans Box 1814

DOM 2013-10- 2 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Myndighetsnämndeh i Stenungsunds konunun. Ombud: Jur.kand. Sofia Lindin Vivida Assistans Box 1814 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG 2013-10- 2 4 Meddelad i Göteborg Sida 1 (3) Mål nr 2271-12 KLAGANDE Myndighetsnämndeh i Stenungsunds konunun 444 82 Stenungsund MOTPART Ombud: ur.kand. Sofia Lindin Vivida Assistans

Läs mer

DOM. n 1 Meddelad i Göteborg. 201l1 -rr - Ombud: Emma Larsson Frösunda Omsorg Trekantsgatan 3 652 20 Karlstad

DOM. n 1 Meddelad i Göteborg. 201l1 -rr - Ombud: Emma Larsson Frösunda Omsorg Trekantsgatan 3 652 20 Karlstad KAMMAÄTTEN I Avdelning 2 DOM 201l1 -rr - n 1 Meddelad i Göteborg Sida 1 (5) Mål nr 4666-13 KLAGANDE Ombud: Emma Larsson Frösunda Omsorg Trekantsgatan 3 652 20 Karlstad MOTPAT Kommunstyrelsen i Ljusnarsbergs

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 oktober 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Luleå kommun Box 212 971 07 Luleå MOTPART AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning.

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. Socialförvaltingen Eva A Lindholm Datum Sid 2009-03-17 Dnr 1 (5) LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning. I yttrandet

Läs mer

DOM. 2014 -ns- o 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun

DOM. 2014 -ns- o 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun KAARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 2014 -ns- o 4 eddelad i Göteborg Sida I (3) ål nr 5925-13 KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg OTPART Ombud: Jurist Patricia Escalante

Läs mer

DOM. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069 200 24 Malmö

DOM. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069 200 24 Malmö KAMMARRÄTTEN I ÖTEBOR Avdelning 1 DOM 'j'.,l',\.. \J,.; -1?- """ 2 0 Meddelad i öteborg Mål nr 9120-12 Sida 1 (3) KLAANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069 200 24 Malmö MOTPART

Läs mer

DOM. 2014-05-13 Meddelad i Sundsvall. Ombud: Jur.kand. Jessica Lindgren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm

DOM. 2014-05-13 Meddelad i Sundsvall. Ombud: Jur.kand. Jessica Lindgren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm DOM 2014-05-13 Meddelad i Sundsvall Mål nr 2737-12 Sida 1 (5) KLAGANDE B Ombud: Jur.kand. Jessica Lindgren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska

Läs mer

DOM. 2013-12-20 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE OCH MOTPART Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista

DOM. 2013-12-20 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE OCH MOTPART Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista KAMMARRÄTTEN Avdelning 6 2013-12-20 Meddelad i Stockholm Mål nr 4128-13 KLAGANDE OC MOTPART Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista MOTPART OC KLAGANDE Vårdnadshavare: ÖVERKLAGAT

Läs mer

Utredning ny LSS-ersättning

Utredning ny LSS-ersättning Datum: 2016-01-22 Handläggare: Tanja Mattsson Direktnr: 0322-61 65 65 Beteckning: 2016 Utredning ny LSS-ersättning Bakgrund En person som beviljats personlig assistans enligt LSS har också rätt att välja

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

DOM. 2014-11-14 Meddelad i Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 februari 2014 i mål nr 3757-14, se bilaga A

DOM. 2014-11-14 Meddelad i Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 februari 2014 i mål nr 3757-14, se bilaga A KAMMARRÄTTEN Avdelning 05 2014-11-14 Meddelad i Stockholm Mål nr 3349-14 KLAGANDE M Ombud: Advokat Emma Dyren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm MOTPART Försäkringskassan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Riktlinjer för personlig assistans

Riktlinjer för personlig assistans Riktlinjer för personlig assistans Antagna av socialnämnden 2004-06-16 110, dnr 04/SN 0102 Tillägg: Riktlinjer för kostnadsersättning för personlig assistans Riktlinjer för personlig assistans Antagna

Läs mer

DOM. 2013-12-19 Meddelad i Sundsvall. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Sundsvall 851 93 Sundsvall

DOM. 2013-12-19 Meddelad i Sundsvall. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Sundsvall 851 93 Sundsvall KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL 2013-12-19 Meddelad i Sundsvall Sida 1 (4 ) Mål nr 29 31-12 KLAGANDE Ställföreträdare: Ombud: Maria Sydlen Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART örsäkringskassan Processjuridiska

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Priset för assistans Att tillgodose behov eller att spara pengar

Priset för assistans Att tillgodose behov eller att spara pengar PRISET FÖR ASSISTANS Detta är Humanas juridiska årsbok. Den innehåller en uppdaterad bild av betydelsefulla händelser och trender inom rättsområdet personlig assistans. I år belyser vi särskilt frågan

Läs mer

DOM 2011-09- 3 0. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors

DOM 2011-09- 3 0. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG 2011-09- 3 0 Meddelad i Göteborg Mål nr 4710-10 Sida 1 (4) KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors MOTPART c ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs

Läs mer

DOM zon -m. 2 't. Meddelad i Göteborg. Socialnämnden i Säffle kommun. Ombud: Elinor Öhrling Assistansbolaget i Sverige AB Box 1303

DOM zon -m. 2 't. Meddelad i Göteborg. Socialnämnden i Säffle kommun. Ombud: Elinor Öhrling Assistansbolaget i Sverige AB Box 1303 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 2 OM zon -m - 2 't Meddelad i Göteborg Sida 1 (4) Mål nr 1172-12 KLAGANE Socialnämnden i Säffle kommun 661 80 Säffle MOTPART n Ombud: Elinor Öhrling Assistansbolaget i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2012:930 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt

Läs mer

Lagrum: 5 och 6 lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag

Lagrum: 5 och 6 lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag HFD 2014 ref 17 Fråga om hur handikappersättning ska beräknas när en försäkrad som har rätt till garanterad ersättning till följd av dövhet eller grav hörselskada ansöker om högre ersättning på grund av

Läs mer

En enskild har inte haft rätt till ny prövning av sin återbetalningsskyldighet

En enskild har inte haft rätt till ny prövning av sin återbetalningsskyldighet HFD 2016 ref. 83 En enskild har inte haft rätt till ny prövning av sin återbetalningsskyldighet sedan ett av Försäkringskassan meddelat beslut om återkrav vunnit laga kraft på grund av att omprövning inte

Läs mer

DOM. 2013-03-05 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Nämnden för funktionshindrade i Västerås stad 721 87 Västerås

DOM. 2013-03-05 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Nämnden för funktionshindrade i Västerås stad 721 87 Västerås KAMMARRÄTTEN I STOCKOLM Avdelning 2 2013-03-05 Meddelad i Stockholm Mål nr 2920-12 KLAGANDE Nämnden för funktionshindrade i Västerås stad 721 87 Västerås MOTPART Ombud: Maria Knutsson STIL Storforsplan

Läs mer

DOM. 2014-04-25 Meddelad i Stockholm. MOTPART Socialnämnden i Nynäshamns kommun 149 81 Nynäshamn

DOM. 2014-04-25 Meddelad i Stockholm. MOTPART Socialnämnden i Nynäshamns kommun 149 81 Nynäshamn 2014-04-25 Meddelad i Stockholm KLAANDE Ombud: Elin Hallman Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART Socialnämnden i Nynäshamns kommun 149 81 Nynäshamn ÖVERKLAAT AVÖRANDE Förvaltningsrätten i

Läs mer

DOM. 2013-11-25 Meddelad i Stockholm. Ombud: Zina Karamyani RTFL Care AB Måsholmstorget 3 127 48 Skärholmen

DOM. 2013-11-25 Meddelad i Stockholm. Ombud: Zina Karamyani RTFL Care AB Måsholmstorget 3 127 48 Skärholmen KMMRRÄTTEN vdelning 6 2013-11-25 Meddelad i Stockholm Mål nr 422-13 KLGNDE Ombud: Zina Karamyani RTFL Care B Måsholmstorget 3 127 48 Skärholmen MOTPRT Skärholmens stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 503

Läs mer

DOM. 2014-01- 3 1 Meddelad i Göteborg. Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

DOM. 2014-01- 3 1 Meddelad i Göteborg. Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE KAMMARRÄTIEN I GÖTEBORG Avdelning 3 2014-01- 3 1 Meddelad i Göteborg Mål nr 2166-13 Sida 1 (4) KLAGANDE Ombud: Nancy Ganic Vivida Assistans AB Box 1814 701 18 Göteborg MOTPART örsäkringskassan Processjuridiska

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 12 november 2013 KLAGANDE AA MOTPART Sociala omsorgsnämnden i Borås kommun 501 80 Borås ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

DOM Meddelad i Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE. Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 3 maj 2013 i mål nr , se bilaga A

DOM Meddelad i Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE. Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 3 maj 2013 i mål nr , se bilaga A KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG 2014-02-0 Meddelad i Göteborg Sida 1 (3) Mål nr 3102-13 KLAGANDE Stadsdelsförva!tningen Askim-Frölunda-Högsbo i Göteborgs kommun Box 16 412 21 Västra Frölunda MOTPART Vårdnadshavare:

Läs mer

DOM. 2012-04- 1 6'. Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten Box 14069 20024Malmö

DOM. 2012-04- 1 6'. Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten Box 14069 20024Malmö KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG 2012-04- 1 6'. Meddelad i Göteborg Sida 1 (2) Mål nr 5567-11 KLAGANDE MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten Box 14069 20024Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 4 december 2015 KLAGANDE Höganäs kommun 263 82 Höganäs MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 5 november

Läs mer

LSS-domar 2003 ISSN 1103-8209, meddelande 2004:16 Birgitta Wennermark Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt på länsstyrelsens repro, september 2004

LSS-domar 2003 ISSN 1103-8209, meddelande 2004:16 Birgitta Wennermark Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt på länsstyrelsens repro, september 2004 LSSdomar 2003 LSS-domar 2003 ISSN 1103-8209, meddelande 2004:16 Birgitta Wennermark Omslagsbild: Eva Lindh Tryckt på länsstyrelsens repro, september 2004 Utgiven av: Förord Som ett led i tillsynen över

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

DOM. 2011-02-25 Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21 Angered

DOM. 2011-02-25 Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21 Angered _,, KAMMAÄTTEN I GÖTEBOG 2011-02-25 Meddelad i Göteborg f,;:_. p" ;-t.-i, Sida 1 (3) Mål nr 3712-10 KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21

Läs mer

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Petra Sundström 2015-05-21 OSN-2015-0204 Omsorgsnämnden Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på

Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på 1 FALU KOMMUN KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET 2009-01-29 Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på Slutbetänkande av LSS-kommittén SOU 2008:77 Möjlighet att leva som andra, Ny lag om stöd och service

Läs mer

Vilka skyldigheter har en kommun vid Försäkringskassans beslut om indragning av assistansersättning? Onsdagen den 25 mars 2015

Vilka skyldigheter har en kommun vid Försäkringskassans beslut om indragning av assistansersättning? Onsdagen den 25 mars 2015 Vilka skyldigheter har en kommun vid Försäkringskassans beslut om indragning av assistansersättning? Onsdagen den 25 mars 2015 Advokat Adam Grabavac e post: adam.grabavac@cjadvokat.se tel: 0705 700035

Läs mer

DOM. 2012-05-25 Meddelad i Stockholm. MOTPART Skarpnäcks stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 5117 121 17 Johanneshov ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

DOM. 2012-05-25 Meddelad i Stockholm. MOTPART Skarpnäcks stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 5117 121 17 Johanneshov ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN Avdelning 04 2012-05-25 Meddelad i Stockholm Mål nr 7514-11 Sida 1 (4) KLAGANDE I. MOTPART Skarpnäcks stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 5117 121 17 Johanneshov ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 14 februari 2011 KLAGANDE AA Ombud: BB och CC MOTPART Socialnämnden i Bodens kommun 961 86 Boden ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

DOM 2014-09-17. Meddelad i Göteborg. Ombud: Anders Helander Leva Assistans AB Södra Torggränd 3

DOM 2014-09-17. Meddelad i Göteborg. Ombud: Anders Helander Leva Assistans AB Södra Torggränd 3 wi» -f - GÖEBORG )'f;'- \ Avdelning I KAMMARRÄEN I DOM 2014-09-17 Meddelad i Göteborg Mål nr 64-14 KLAGANDE Ombud: Anders Helander Leva Assistans AB Södra orggränd 3 521 42 Falköping MOPAR Nänmden för

Läs mer

Lagrum: 7 och 9 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lagrum: 7 och 9 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade HFD 2013 ref 70 Funktionshindrad 18-årig, bosatt hos sina föräldrar och beviljad assistansersättning, har ansetts berättigad till korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Lagrum: 7 och 9 6 lagen (1993:387)

Läs mer

Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp

Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp ISSN 1404-563X Riksförsäkringsverkets allmänna råd om assistansersättning; RAR 2002:6 beslutade den 4 juli 2002. Riksförsäkringsverket

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 december 2016 KLAGANDE Höganäs kommun 263 82 Höganäs MOTPART AA Ombud: BB Frösunda Omsorg AB Box 1021 212 10 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Lagrum: 9 a lagen (1993:387) om stöd och service till visa funktionshindrade; 51 kap. 2 och 3 socialförsäkringsbalken

Lagrum: 9 a lagen (1993:387) om stöd och service till visa funktionshindrade; 51 kap. 2 och 3 socialförsäkringsbalken HFD 2015 ref 46 Rätt till personlig assistans för annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade enligt 9 a LSS har ansetts förutsätta att personen har en psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

DOM Meddelad i Jönköping. Processjuridiska enheten, Malmö Box Malmö

DOM Meddelad i Jönköping. Processjuridiska enheten, Malmö Box Malmö KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING Avdelning2 DOM 2013-11-12 Meddelad i Jönköping Sida 1 (4) Mål nr 1341-13 KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Malmö Box 14069 20024 Malmö MOTPART c Gode män: ÖVERKLAGAT

Läs mer

DOM. 2014-10- z 2 Meddelad i Göteborg. Ombud: Richard Andersson Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro

DOM. 2014-10- z 2 Meddelad i Göteborg. Ombud: Richard Andersson Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro KMMRRÄTTEN I GÖTEBORG vdelning 2 2014-10- z 2 Meddelad i Göteborg Mål nr 1354-14 Sida 1 (4) KLGNDE Ombud: Richard ndersson Humana ssistans B Box 184 701 43 Örebro MOTPRT Stadsområdesnämnd Öster i Malmö

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

DOM. 2012-03-06 Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg 405 12 Göteborg KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

DOM. 2012-03-06 Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg 405 12 Göteborg KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE ...... KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning2 2012-03-06 Meddelad i Göteborg,-- ;;e:... yf)"\ Sida 1 (4) Mål nr 2086-11 KLAGANDE MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg 405 12 Göteborg

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

DOM io l?/-10- oq. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Socialnämnden i Falu kommun 791 83 Falun

DOM io l?/-10- oq. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Socialnämnden i Falu kommun 791 83 Falun KAARRÄTTEN I SUNDSVALL io l?/-10- oq eddelad i Sundsvall Sida 1 (3) ål nr 827-14 KLAGANDE Socialnämnden i Falu kommun 791 83 Falun OTPART. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Faluns dom den 5 mars

Läs mer

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR2002:6) om assistansersättning;

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR2002:6) om assistansersättning; Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR2002:6) om assistansersättning; Till lagen (1993:389) om assistansersättning 3 första stycket Den som omfattas av 1 lagen (1993:387) om stöd och

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vem har rätt till LSS För att ha rätt till LSS-insatser måste din funktionsnedsättning omfattas av någon av följande punkter, vilket

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

DOM 2014-01- 0 g. Meddelad i Göteborg. Socialnämnden i Örkelljunga kommun ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

DOM 2014-01- 0 g. Meddelad i Göteborg. Socialnämnden i Örkelljunga kommun ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE DOM 2014-01- 0 g. Meddelad i Göteborg Sida 1 (2) Mål m 9185-12 KLAGANDE MOTPART Socialnämnden i Örkelljunga kommun 286 80 Örkelljunga ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös dom den 3 december

Läs mer

När får jag mitt bistånd (V)?

När får jag mitt bistånd (V)? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd

Läs mer

Rätten till daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör vid 67 års ålder.

Rätten till daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör vid 67 års ålder. HFD 2014 ref 41 Rätten till daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör vid 67 års ålder. Lagrum: 9 10 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

DOM 2013-11- 2 7. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Försäk1ingskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069 200 24Malmö

DOM 2013-11- 2 7. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Försäk1ingskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069 200 24Malmö KAMMARRÄTTEN I ÖTEBOR 2013-11- 2 7. Meddelad i öteborg Mål nr 5807-12 Sida l 4) KLAANDE Försäk1ingskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069 200 24Malmö MOTPART Ombud: Patricia Escalante Humana Assistans

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Sölvesborgs kommun 294 80 Sölvesborg MOTPARTER 1. AA 2. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 27 maj 2016 KLAGANDE AA Ombud: BB Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART Kommunstyrelsen i Rättviks kommun Ombud: Chefsjurist

Läs mer

» Personlig assistans en kamp mellan vilja och praktik.

» Personlig assistans en kamp mellan vilja och praktik. s juridiska årsbok 2015» Personlig assistans en kamp mellan vilja och praktik.» 1 Inledning Innehållsförteckning För fjärde året i rad har vi på tagit fram en juridisk årsbok. Rapporterna är ett led i

Läs mer

Stöd och service till vissa funktionshindrade

Stöd och service till vissa funktionshindrade Stöd och service till vissa funktionshindrade Fråga om en kommun kunde avvakta med att pröva en ansökan om personlig assistans därför att Försäkringskassan ännu inte hade tagit ställning till en framställning

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2013:1 Målnummer: UM6351-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-01-04 Rubrik: Migrationsöverdomstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd i en asylsökandes

Läs mer

DOM 2011-11 2. Meddelad i Göteborg. MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409

DOM 2011-11 2. Meddelad i Göteborg. MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409 - ;.. KAMMARRÄTTN I GÖTBORG 2011-11 2 I Meddelad i Göteborg Sida 1 (4) Mål nr 4931-10 KLAGAND MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409 434 24 Kungsbacka ÖVRKLAGAT AVGÖRAND Förvaltningsrätten

Läs mer

DOM. 2014-02-24 Meddela\! i Jönköping. Processjuridiska enheten, Stockholm

DOM. 2014-02-24 Meddela\! i Jönköping. Processjuridiska enheten, Stockholm - -:;_ 9) Avdelning 2 DOM 2014-02-24 Meddela\! i Jönköping Sida 1 (3) Mål nr 3026-13 KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Stockholm 103

Läs mer

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014 Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL Den 24 februari 2014 Vad innebär SoL? Socialtjänstlag (2001:453) Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

Läs mer

Om Högsta förvaltningsdomstolen

Om Högsta förvaltningsdomstolen Om Högsta förvaltningsdomstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna förvaltningsdomstolarna avgör mål mellan 2 myndigheter och enskilda personer eller

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer