Personlig assistans en ifrågasatt rättighet. Humanas juridiska årsbok 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Personlig assistans en ifrågasatt rättighet. Humanas juridiska årsbok 2012"

Transkript

1 Personlig assistans en ifrågasatt rättighet Humanas juridiska årsbok 2012

2 Förord Allt fler får allt svårare att få sina hjälpbehov tillgodosedda genom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Utredningar som ska syfta till att bedöma behov av stöd genom personlig assistans utformas allt mer som ett integritetskränkande minuträknande av hur lång tid det tar att gå på toaletten, att ta på sig underkläder eller att duscha. Istället för att den enskilde beviljas insats som täcker hela hjälpbehovet, beviljas den enskilde endast hjälp med enstaka moment. Den personliga assistenten förutsätts kunna bistå med en punktinsats, till exempel ta av byxor inför ett toalettbesök, för att därefter gå upp i rök och sedan återuppstå när byxorna ska tas på igen. Den enskilde beviljas ingen tid för assistentens närvaro mellan dessa två moment i toalettbesöket. Detta sätt att endast bevilja punktinsatser gör det mycket svårt för den enskilde att i praktiken uppnå goda levnadsvillkor, vilket är ett centralt syfte med lagen. En annan fortsatt mycket stor svårighet som vi noterar när denna juridiska årsbok skrivs är hur föräldrar till barn med assistansberättigande hjälpbehov får avslag på sina ansökningar om personlig assistans. Avslagen sker med hänvisning till att det hjälpbehov de hänvisar till bör tillgodoses av föräldern själv eftersom det anses ligga inom ramen för ett normalt föräldraansvar. Trots att det inte finns någon utredning, studie eller tydlig definition av vad ett normalt föräldraansvar innebär, så hänvisas det till detta vaga begrepp när hjälpbehov nekas. Men det finns också positiva signaler som bör innebära en bättre framtid för många. Det finns prejudicerande dom från Högsta Förvaltningsdomstolen som bör innebära att det blir lättare för vissa föräldrar till barn med autism att få personlig assistans beviljad. Det finns också tecken på att det kan bli lättare att få personlig assistans i samband med sjukhusvistelse, efter ett nytt avgörande från Kammarrätten i Jönköping där jurist på Humana var ombud. Under året har vi från Humana bistått cirka tusen personer med olika former av juridiskt stöd. Med våra erfarenheter har vi författat denna årsbok och vi hoppas att den kan ligga till grund för en mer human och rättsäker tillämpning inom rättsområdet personlig assistans. Christian Källström, chefsjurist Humana Humana är Sveriges största företag inom personlig assistans. Humana har även verksamheter som består av LSS-boenden, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt skola för elever med funktionsnedsättning. Vi är medarbetare över hela landet som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv. Läs mer på 2

3 Innehåll Förord 2 Juridiska trender inom området personlig assistans 4 Trend: Minuträknande och punktinsatser istället för faktiska behovsbedömningar 4 Trend: Avslag med hänvisningar till normalt föräldraansvar 8 Övrigt aktuellt inom rättsområdet personlig assistans 15 Utökad rätt till personlig assistans under sjukhusvistelse 15 Vem tar ansvar för kostnaden när assistenten blir sjuk? 17 Sju utvecklingsförslag 18 Statistik från Humana och Domstolsverket 20 Hög ändringsfrekvens tecken på godtyckliga bedömningar från kommun och Försäkringskassa 20 Myndighet och kommun beviljas oftare prövningstillstånd än enskilda personer 21 Män beviljas oftare prövningstillstånd än kvinnor 23 Om Humanas jurister 26 3

4 Juridiska trender inom området personlig assistans Nedan beskrivs två tydliga trender som blivit märkbara under de senaste åren inom området personlig assistans; att minuträknande och punktinsatser sker på bekostnad av faktiska behovsbedömningar, samt att föräldrar som söker personlig assistans för barn fortsätter nekas stöd med godtyckliga hänvisningar till att hjälpbehovet ska tillgodoses av föräldern då det anses vara ett normalt föräldraansvar. Trend: Minuträknande och punktinsatser istället för faktiska behovsbedömningar Kommuner och Försäkringskassan har blivit allt tuffare i sina bedömningar av rätten till personlig assistans. Den enskilde avkrävs orimliga och integritetskränkande svar på hur många minuter hjälpbehov som finns i olika moment i personens mest intima delar av sin tillvaro. Hjälpen beviljas endast för de moment som innebär en konkret aktiv handling från den personliga assistenten. Den enskilde kan beviljas rätt till insats i form av att den personliga assistenten ska finnas till hands när byxorna ska dras ned inför ett toalettbesök och dras upp därefter. Tiden däremellan beviljas den enskilde ingen insats för. Den personliga assistansen riskerar att bli en rättighet i teorin, men sällan i praktiken. Det är kommunen som ska fatta beslut om personlig assistans för den som har behov av hjälp för att tillgodose sina grundläggande behov med i genomsnitt mindre än 20 timmar per vecka. Om de grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka är det istället Försäkringskassan som ansvarar för att fatta beslut om assistansersättning. Oavsett om de grundläggande behoven är mer eller mindre än 20 timmar så är det respektive myndighet som har ansvar för att tillgodose hela hjälpbehovet det vill säga både det som heter grundläggande och det som ryms inom så kallade övriga behov. Det totala assistansbehovet kan därmed vara lika stort oavsett om det är kommunen eller om det är Försäkringskassan som har fattat beslutet. Gränsdragningen vid 20 timmar per vecka för de grundläggande behoven har ingenting att göra med den assistansberättigades hjälpbehov. Bakgrunden till 20-timmarsgränsen var att lagstiftaren ville avlasta enskilda kommuner höga kostnader samt att omfattande stöd till personlig assistans inte skulle vara beroende av kommunalekonomiska prioriteringar. Trots att 20-timmarsgränsen alltså inte har något med den enskildes behov av personlig assistans att göra har den blivit alltmer betydelsefull när det gäller synen på personlig assistans och vilka behov som ska tillgodoses. En tydlig trend är märkbar där såväl kommun som Försäkringskassan, istället för att se till den enskildes hjälpbehov, väljer att räkna hur många minuter intima moment i den enskildes vardag som utgör hjälpbehov. Minuträknandet syftar inte till att sätta den enskildes hjälpbehov i centrum utan till att hålla nere kostnaderna så mycket som möjligt. Eftersom minuträknandet därmed egentligen enbart är en administrativ reglering motiverar denna inte den alltför ingående och kränkande behandling som den enskilde kan tvingas genomgå för att få assistans. Utifrån 4

5 ett samhällsekonomiskt perspektiv torde det inte vara avgörande om det är Försäkringskassan eller kommunen som bekostar assistansen. Försäkringskassan och kommunen borde kunna lösa sina mellanhavanden utan att den enskilde ska utsättas för dessa detaljerade och integritetskänsliga frågor. Minuträknande kränker integritet och värdighet Kommunernas och Försäkringskassans räknande av minuter för att hålla nere den beviljade tiden för assistans leder till att den som har behov av personlig assistans alltmer tvingas att ingående beskriva det mest intima i dennes vardag. Som exempel kan nämnas hjälp med att gå på toaletten. Kommunerna och Försäkringskassan beviljar inte stöd för insatsen som helhet, den enskilde måste istället i detalj förklara om denne behöver hjälp att sära på benen för att kunna komma åt att torka sig eller om hjälpbehovet även omfattar själva torkandet. Det måste också framgå hur många gånger per dygn den assistansberättigade måste gå på toaletten och hur lång tid det tar vid varje enskilt toalettbesök. När detta är avklarat måste den assistansberättigade i detalj beskriva hjälpbehovet för att duscha och göra sig ren. Behöver den assistansberättigade hjälpen att skölja av kroppen eller behövs hjälp med intvålning också? Om det behövs hjälp med intvålning är det då endast under armarna eller behövs även hjälp att tvätta sig i underlivet? Hur lång tid tar då detta? Alla hjälpbehov måste också enligt Försäkringskassan vara medicinskt styrkta. Även om det till exempel avser hur lång tid ett toalettbesök tar. Det är naturligtvis mycket svårt för den assistansberättigade att från sjukvården få intyg som styrker hjälpbehov på sådan detaljerad nivå och det är vanligt att man från sjukvårdens sida inte kan eller vill intyga antalet tillfällen och den tidsmässiga omfattningen eftersom det endast är den enskilde som kan veta hur lång tid olika hjälpbehov tar. Att gå på bio en omöjlighet när endast punktinsatser beviljas Bakgrunden till personlig assistans var att man i början av 1990-talet uppmärksammade att personer med omfattande funktionsnedsättning inte kunde få sina hjälpbehov tillgodosedda genom de punktinsatser som samhället dittills tillhandahållit via Socialtjänstlagen (SoL). När det gäller personlig assistans ska den assistansberättigade kunna delta i såväl planerade som spontana aktiviteter genom att assistansen görs tillgänglig för honom eller henne i olika verksamheter och vid olika tidpunkter på dygnet. (prop. 1992/93:159 s. 174). Detta förutsätter naturligtvis en vidsynt hållning vid beräkningen av assistansberättigad tid. Trots detta sprider sig på senare år en allt snävare tillämpning när det gäller bedömningen av hur mycket assistans som ska beviljas. Försäkringskassan anser numera allt oftare att endast aktiva assistansinsatser ska beaktas vid beräkningen. Det är en huvudfråga huruvida man endast ska räkna den tid som den personliga assistenten utför en aktiv assistansinsats som assistansberättigad tid, eller om det är tiden för att den assistansberättigade ska kunna utföra en aktivitet som ska beräknas. Som exempel kan nämnas en person som behöver personlig assistans för att kunna gå på bio. En biofilm pågår vanligtvis cirka två timmar. För att kunna genomföra ett biobesök måste man också 5

6 transportera sig till och från bion. Man måste vara på plats en stund innan för att kunna köpa biljett och eventuellt biogodis och det krävs också lite tid innan och efter föreställningen för att sätta sig på plats och ta av- och på ytterkläder. Ett biobesök, inklusive kringaktiviteter, tar således omkring tre timmar att genomföra. I enlighet med den beräkningsmodell som allt oftare används beviljas emellertid inte assistans för tre timmar. Assistans beviljas istället för de aktiva assistansinsatser som behövs vid biobesöket. Även när det gäller förflyttning till och från bion beräknas endast den aktiva tid som assistenten hjälper den assistansberättigade till exempel ombord på en buss. Tidsåtgången för detta uppgår exempelvis till 10 minuter. Hjälp med handräckning för att köpa biljett och biogodis uppgår även det till 10 minuter. Hjälp med kläder och hjälp att komma på plats i bio salongen tar uppskattningsvis 15 minuter. Under själva föreställningen finns kanske ett aktivt hjälpbehov att justera sittställning några gånger och hjälp att ta godis och dricka några gånger. De aktiva insatserna omfattar cirka 20 minuter. Sammanlagd tid som beviljas blir därmed 55 minuter. För att den assistansberättigade ska kunna gå på bio krävs emellertid att den personliga assistenten är med under hela aktiviteten, dvs. under alla tre timmar. Den personliga assistenten kan naturligtvis inte uppstå ur tomma intet vid de tillfällen det behövs praktiska assistansinsatser. Trots att tid alltså beviljats för biobesök blir det i praktiken omöjligt att genomföra eftersom Försäkringskassan endast beviljat tid för praktiska insatser och inte för aktiviteten som sådan. Om den assistansberättigade vill gå på bio trots att den beviljade tiden inte räcker för hela biobesöket krävs det att denne istället avstår från att få något annat assistansbehov tillgodosett. I praktiken innebär det att den assistansberättigade måste välja bort att till exempel duscha, laga mat, handla eller liknande. Det är naturligtvis inte att kunna leva så likt andra människor som möjligt. Andra människor måste inte välja mellan att sköta sin personliga hygien eller att gå på bio. Beviljande av jour istället för ordinarie arbetstid försvårar insatser För den personliga assistenten och i förlängningen också för den enskilde i behov av personlig assistans, är det helt avgörande om arbetsinsatsen är att betrakta som jour eller vanlig arbetstid. Jourersättningen är enligt Försäkringskassans föreskrifter bara ¼ av den normala ersättningen. Ett exempel: Bengt har behov av assistans under hela sin vakna tid. Han behöver assistans för att kunna gå på toaletten, duscha, ta av och på sina kläder och hjälp att äta. Han behöver hjälp vid alla förflyttningar och kan bara gå själv om den personliga assistenten hjälper honom att inte tappa balansen. På grund av dålig fin- och grovmotorik behöver han handräckningsinsatser och slutligen har han behov av tillsyn eftersom han bara kan lämnas ensam när han sover. Bengt kliver i normala fall upp och lägger sig Han är alltså vaken 15,5 timmar per dag = 108,5 timmar per vecka. Försäkringskassan menar då att assistenten gör aktiva assistansinsatser under 72 av de 108,5 timmarna. Resten av tiden har assistenten jour. Istället för att bevilja ersättning för hela den vakna tiden har man ansett att det räcker med jour 36,5 av de 108,5 timmarna. Problemet med jour är att Försäkringskassan bara ger ersättning för var fjärde timme. För de 36,5 timmar som Bengt beviljas jour får hans assistenter alltså betalt för en fjärdedel av tiden = lite drygt nio timmar. För Bengt handlar det om att han är vaken och har assistansbehov i 108,5 timmar men får bara ersättning för = 81 timmar. Det är givetvis en ohållbar situation. 6

7 Jour och beredskap enligt Försäkringskassan När Försäkringskassan beräknar assistansersättning ska en assistanstimma motsvara fyra timmar för jour eller sju timmar för beredskap, om inte särskilda skäl talar för en annan beräkning. Jour innebär att den personliga assistenten inte utför en aktiv arbetsinsats men finns till förfogande i den funktionshindrades omedelbara närhet. Beredskap innebär att assistenten finns tillhands på annan plats, till exempel i hemmet (6 RFFS 1993:24). Detta innebär att jour i regel endast kan beviljas under dygnsvila (Vägledning 2003:6 version 10 s. 99). Jour och beredskap enligt Arbetsmiljöverket Jour skiljer sig från den ordinarie arbetstiden genom att arbetstagaren inte utför något arbete utan bara finns tillgänglig på arbetsstället. Vid beredskap behöver inte arbetstagaren befinna sig på arbetsstället utan kan vistas i hemmet eller på annan plats. Jour får endast förekomma i sådana verksamheter där det måste finnas personal tillgänglig om det inträffar något oförutsett. Jourtiden får inte användas vid arbete av typen tillsyn eller övervakning, även om arbetet i praktiken endast består av att finnas tillhands. I praktiken beviljar Försäkringskassan jour även under dagtid vilket innebär att Försäkringskassan inte följer sina egna riktlinjer. Dessutom anser Försäkringskassan att tillsyn inte är en aktiv arbetsinsats vilket innebär att den personliga assistenten förväntas befinna sig hos den assistansberättigade, ständigt beredd att rycka in när återkommande och förutsedda hjälpbehov uppstår. Detta är något som enligt Arbetsmiljöverket är att jämföra med arbete och som alltså inte får användas som jour. Det faktum Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket, båda statliga myndigheter, lägger olika innehåll i begreppet jour innebär naturligtvis komplikationer. Assistansrätt i teorin men inte i praktiken I jämförelse med andra verksamheter avviker Försäkringskassans sätt att bedöma assistansberättigad tid från gängse normer. Ingen skulle komma på tanken att enbart ge lön till kassapersonalen i en matvarubutik när streckkoden dras, men låta personalen vara oavlönad de stunder som de gör andra uppgifter eller inväntar att nästa kund lagt upp sina varor på kassadisken. Inte heller skulle man anse att behovet av sjukvårdande personal på en vårdavdelning är tillgodosett i och med att det finns tid för bemanning motsvarande just de exakta minuter per dag då personalen rent faktiskt utför praktiska insatser med patienterna. I andra verksamheter anses hela momentet vara aktiv tid eftersom det är en förutsättning för att aktiviteten ska vara genomförbar i praktiken. I mötet med Försäkringskassans handläggare brukar dessa invända att det faktum att behovet inte tillgodoses i praktiken inte är något man tar hänsyn till vid behovsbedömningen. En annan invändning från Försäkringskassan är att man inte tar hänsyn till anordnarens sätt att schemalägga assistansen, dvs. att det är upp till anordnare att förlägga den beviljade tiden så att den assistansberättigade kan få sina behov tillgodosedda. 7

8 Detta är naturligtvis en helt orimlig inställning eftersom syftet med personlig assistans rimligtvis är att behoven ska tillgodoses i praktiken och inte enbart i teorin. Punktinsatser används inom hemtjänsten för att säkerställa att personer som har behov av hjälp, men inte har rätt till personlig assistans, ska uppnå skälig levnadsnivå. LSS är en pluslag i förhållande till Socialtjänstlagen. Det innebär att personer som tillhör LSS personkrets har rätt till insatser som omfattar något mer än bistånd enligt Socialtjänstlagen. Insatser enligt LSS ska också garantera att den som beviljats stöd ska uppnå goda levnadsvillkor vilket alltså är mer omfattande än skälig levnadsnivå. Dessutom ser finansieringen av hemtjänstens punktinsatser och den personliga assistansen olika ut. När det gäller hemtjänst finansieras tiden för hela aktiviteten även om det bara utförs punktinsatser. När det gäller personlig assistans finansieras endast de minuter som punktinsatsen tar att utföra trots att det måste finnas personal tillgänglig under hela aktiviteten. Punktinsatser blir mycket svåra att verkställa i praktiken, eftersom assistansersättningen endast avser tiden när assistenten är hos brukaren och inte tar hänsyn till tid att ta sig till och från brukaren. Det är också alldeles uppenbart att en personlig assistent inte kan uppstå från tomma intet när en punktinsats ska beviljas för att därefter försvinna och återuppstå när nästa punktinsats äger rum. I slutänden leder agerandet med dessa mycket snäva bedömningar från Försäkringskassan och från kommunerna till att syftet med personlig assistans att personer med omfattande funktionsnedsättning ska kunna leva så likt andra människor som möjligt inte längre är möjligt att uppnå. Trend: Avslag med hänvisningar till normalt föräldraansvar I förra årets juridiska årsbok från Humana (då Assistansia) uppmärksammades de av kommuner, Försäkringskassa och rättsinstanser godtyckliga avslagen av begäran om assistans för barn. Trots att fenomenet uppmärksammades i årsboken och även om Försäkringskassans argumentation underkändes i Högsta Förvaltningsdomstolen år , så görs bedömningarna av föräldraansvarets omfattning och förekomst fortfarande skönsmässigt. Föräldrar som söker assistans till sina barn får ofta begäran avslagen med en hänvisning till normalt föräldraansvar, utan att utredande och beslutande instanser besvärat sig med att ens reda ut vad ett normalt föräldraansvar egentligen omfattar. Att uppenbara brister i bedömningen av rätten till assistans för barn inte åtgärdas är både anmärkningsvärt och sorgligt. Försäkringskassan har fortfarande en besynnerlig inställning till vad föräldraansvaret egentligen är. Följande angavs nyligen av Försäkringskassan: Bedömningen av hur stort ett föräldraansvar kan vara i olika åldrar är svår. Inte minst med hänsyn till individuella variationer, vilket också innebär att det blir svårt - om inte omöjligt - att fastställa en mall för hur stort föräldraansvaret är för respektive ålder. Försäkringskassan i inlaga till Högsta Förvaltningsdomstolen Mål HFD

9 9

10 Lyckligtvis lade HFD inte särskilt stor vikt vid Försäkringskassans uppenbart felaktiga påstående. Eftersom det är barns hjälpbehov i allmänhet som ska jämföras med behov som det specifika barnet med funktionsnedsättning har torde individuella variationer inte vara ett problem. I en muntlig förhandling alldeles nyligen, delvis avseende föräldraansvarets omfattning, framförde Sundbybergs kommun att det är oklart vad föräldraansvaret är och att de utgått från praxis, samtidigt som de ifrågasatte vägledande avgörande från Kammarrätten. Frågan, som kommunen vägrade besvara, är hur handläggaren egentligen kommit fram till att delar av hjälpbehoven ska anses tillgodoses av föräldraansvaret. Det går att fastställa vilka hjälpbehov barn normalt sett har och det går att ta fram ett genomsnitt och en mall, men med den inställningen Försäkringskassan har, och detta får antas vara Försäkringskassans officiella inställning eftersom den framförts i HFD, så kommer det inte ske. Försäkringskassan verkar önska behålla nuvarande ordning där varje enskild handläggare subjektivt, utan grund och utan vägledning, nekar assistans för barn. Riksrevisionen kritiserar hänvisningar till föräldraansvaret Riksrevisionsverket har insett problemen som Försäkringskassan blundar för. Följande anges i Skr. 2011/12:23 vilket är Regeringens skrivelse till Riksdagen avseende Riksrevisionens rapport: I Riksrevisionens granskning har det framkommit synpunkter på att likvärdiga fall bedöms olika vid beslut om stöd. Begreppet normalt föräldraansvar som handläggare hänvisar till i samband med bedömningen av rätt till stöd verkar tolkas på olika sätt av olika aktörer. Det saknas enligt Riksrevisionen vägledning eller ett beslutsstöd. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att i samarbete med Försäkringskassan ta fram en vägledning som ska tjäna som diskussionsunderlag och beslutsstöd då begreppet normalt föräldraansvar används i bedömningarna av rätt till stöd och insatser. Som grund för vägledningen bör en kunskapsöversikt över hur begreppet används i verksamheterna tas fram. Översikten bör inkludera rättsfall och domar. Vi är positiva till att Riksrevisionen uppmärksammat problemet men delar dock inte deras uppfattning om att översikten bör inkludera rättsfall och domar eftersom domarna ofta saknar underlag för bedömningen. Om kommunen eller Försäkringskassan inte presenterat någon saklig utredning avseende föräldraansvarets omfattning riskerar dessutom Förvaltningsrätten pröva omfattningen som första instans, vilket torde vara ett avsteg från den så kallade instansordningsprincipen. Försäkringskassan har vetat om problemet med de godtyckliga bedömningarna länge men verkar inte anse att det är ett problem att barn godtyckligt nekas assistans. Bristen på motivering och bristen på grund för föräldraansvarets omfattning leder till fler domstolsprocesser och ett ökat missnöje samt att barn inte får sina hjälpbehov tillgodosedda. Detta i sin tur har stor effekt på hela familjesituationen i vilken eventuellt fler barn ingår. 10

11 Det kan således vara ett stort antal personer som drabbas av Försäkringskassans och kommunens godtyckliga och ofta felaktiga bedömningar. En fråga som uppstår, men som myndigheterna sällan redovisar, är hur barnets (inklusive eventuella syskon) bästa har beaktats. I de fall där barnets bästa inte beaktas torde det vara ett brott mot svensk lag och FN:s barnkonvention. Bristfälliga argument för godtycklighet Under LSS-dagarna 2011 framfördes från enstaka handläggarhåll att bedömningen av föräldraansvaret inte är godtycklig eftersom handläggarna är socionomer och det ingår i deras utbildning att bedöma barns hjälpbehov. Det är fullt möjligt att så är fallet, men i så fall får detta anses vara kunskap/information som tillförts ärendet av annan och det bör enligt förvaltningslagen i så fall kommuniceras till den som ansökt om assistans. Det vill säga; handläggaren bör då tydligt redogöra för att denne anser att föräldraansvaret har en viss omfattning utifrån dennes kunskaper om barns utveckling. Handläggaren bör också då givetvis redogöra för sin utbildning och erfarenhet av att göra sådana bedömningar. Detta sker dock inte i dagsläget, vilket medför att de flesta beslut om avslag på ansökan om assistans för barn egentligen borde anses vara ogiltiga enligt Förvaltningslagen. Det har vid diskussioner kring föräldraansvaret påpekats från annat håll att alla beslut om assistans alltid är godtyckliga bedömningar. Det skulle därför inte vara ett problem att även föräldraansvarets omfattning och förekomst utgick från en godtycklig bedömning. Det är mycket möjligt att den tidsmässiga bedömningen av hjälpbehoven faktiskt delvis är godtyckliga men den utgår i vart fall från den enskildes/vårdnadshavarnas uppfattning om hur lång tid varje moment tar. Förekomsten av hjälpbehovet är ofta styrkt av läkare och arbetsterapeut. Det är därmed felaktigt att påstå att alla beslut om assistans är baserade på godtyckliga påståenden och i de fall där bedömningen kan anses godtycklig så är det i vart fall tydligt var grunden för påståendet är (den enskildes/vårdnadshavarens bedömning som är baserad på att denne faktiskt utfört hjälpen och således har en uppfattning om hur lång tid varje moment tar). Detsamma kan inte sägas om bedömningen av föräldraansvaret. Föräldraansvaret och den juridiska teorin Enligt den juridiska teorin är det den som påstår något som ska bevisa detta (C. Diesen Bevis 7 Bevisprövning i Förvaltningsprocessen). Denna grundregel kan givetvis modifieras utifrån vilken typ av process som anses föreligga. Då den Förvaltningsrättsliga processen i vissa avseenden saknar egna etablerade regler utöver Förvaltningsprocesslagen (FPL) hänvisas det till Rättegångsbalken och processrättsliga regler inom andra områden. Förvaltningsprocessen inkluderar flera områden såsom exempelvis skatteärenden, bygglov, omhändertagande av barn (LVU), mm. samt personlig assistans enligt LSS och Socialförsäkringsbalken (SFB) som Humana arbetar med. Då Förvaltningsrätten omfattar många olika rättsområden är det svårt att skapa enhetliga regler som fungerar för alla områden. 11

12 De förvaltningsrättsliga ärendena jämförs därför ofta med andra områden såsom civilrättsliga och straffrättsliga för att finna vägledning. LSS ärendena är en liten del av alla förvaltningsprocesser och det är något oklart vilken kategori som dessa ärenden kan och bör jämföras med. Själva ansökan om assistans borde antagligen jämföras med de civilrättsliga emedan ärenden där Försäkringskassan drar in assistans borde jämföras med de straffrättsliga ärendena. Detta är givetvis en något förenklad förklaring och denna fråga är egentligen bättre lämpad för en uppsats eller avhandling, och det finns ett behov av att belysa detta område. Åter till frågan ovan och med hänsyn till att ansökan om assistans borde jämföras med en civilrättslig process, så ligger bevisbördan för ett påstående hos den som framför påståendet. Denna regel är dock något flexibel, och när en enskild står emot ett storföretag eller myndighet så kan utredningsplikten och bevisbördan flyttas. Den juridiska teorin saknar således ett entydigt svar om grundregeln ovan är aktuell i ärenden om personlig assistans. För att komplicera det hela så kan det även diskuteras vem som får anses påstå vad: 1. Är det vårdnadshavaren som påstår att hjälpbehovet är större hos det funktionshindrade barnet än hos andra barn (dvs att hjälpbehovet är större än föräldraansvaret) eller 2. Är det Försäkringskassan/kommunen som påstår att hjälpbehovet hos det funktionshindrade barnet återfinns hos andra barn (dvs att det föreligger ett föräldraansvar). Eftersom teorin brister överlåts det till Förvaltningsdomstolarna att förtydliga rättsläget. Som synes i följande avsnitt har detta inte skett. Hos vem ligger bevisbördan? Avsaknaden av regler om bevisbördan medför att den enskilde dels inte kan kräva av myndigheten att den bevisar sina påståenden dels att det blir svårt att på egen hand begära utredningar. När den enskilde kräver att exempelvis Försäkringskassan utreder hjälpbehovet svarar ofta myndigheten att de utreder så mycket som behövs. Om Försäkringskassan anser att det är klargjort att det inte föreligger något behov av (ytterligare) assistans behöver de därmed inte utreda mer. Den enskilde får då på egen hand ta fram intyg och utredningar för att styrka sin rätt till assistans. Detta vore inga större problem om möjligheterna att få träffa läkare och arbetsterapeuter inte såg ut som det gör i dag. När dessa dessutom ofta hänvisar till att de enbart utför bedömningar på myndighetens begäran minskar möjligheterna för den enskilde att styrka sina behov av hjälp. Om det däremot tydligt etablerades var bevisbördan och utredningsskyldigheten låg, antingen hos myndighet eller hos enskild, skulle det bli lättare att hänvisa till detta och få berörda parter att agera. Bristen på tydliga regler medför således att den enskildes möjligheter att ta tillvara sina rättigheter minskar. 12

13 Det ska dock sägas att det finns ett fåtal domar som indikerar vart bevisbördan ligger, när den tidsmässiga omfattningen av ett hjälpbehov bedöms. Kammarrätten har då lagt bevisbördan på den enskilde: Det ankommer emellertid på NN att göra sannolikt att tidsåtgången för att tillgodose hennes hjälpbehov är högre än den tid som godtagits av Försäkringskassan. Kammarrätten i Jönköping Kammarrätten menade att det inte fanns något stöd för tidsåtgången avseende personens hjälpbehov och att Försäkringskassans skälighetsbedömning därför vägde tyngst. Det är dock svårt för den enskilde att påvisa den tidsmässiga omfattningen eftersom arbetsterapeuter ofta vänder sig emot att mäta hur lång tid det tar att genomföra olika moment. Det blir än svårare när Kammarrätten dessutom blundar för de intyg som faktiskt påvisar den tidsmässiga omfattningen. I det här fallet framgick det av arbetsterapeutens utlåtande att personen tuggade långsamt och arbetsterapeut angav att måltiden inte var avklarad efter cirka 40 minuter. Godtyckliga bedömningar även hos domstolarna. Subjektiviteten skapar möjligheter för en flexiblare beslutsprocess vilket, så länge intentionerna med LSS följs, kan vara av godo. När ekonomiska överväganden tas med i beslutsprocessen medför dock bristen på objektivitet och sekretessen att det blir svårare att upptäcka felaktigheter och avvikelser i besluten. Också Riksrevisionen kritiserar i tidigare nämnda rapport avsaknaden av gedigen beslutsgrund när hänvisningar till föräldraansvaret sker: Riksrevisionen gör bedömningen att risken för godtycke är större när det saknas en vägledning eller ett beslutsstöd om vad som i praktiken ingår i ett normalt föräldraansvar. Fall som prövats i domstol och skapat rättpraxis utgör en del av en sådan vägledning. Avsaknaden av beslutsstöd skapar också problem hos aktörerna som får ägna onödig tid och kraft åt att försöka bedöma hur föräldraansvaret bör påverka beslut om stöd. Att problemet skulle avhjälpas utifrån rättspraxis medför dock tyvärr inte att det blir mindre godtyckliga bedömningar eftersom domstolarna inte har något underlag att fatta beslut utifrån. Deras avgörande blir således lika godtyckligt som handläggarens. Vad som i första hand behöver fastställas i praxis är var bevisbördan ska anses ligga, och inte vilken omfattning föräldraansvaret har för varje ålder eller hjälpbehov. 13

14 Bevisbördan en jämförelse mellan personlig assistans och bygglovsprocesser De godtyckliga beslut som beskrivits i tidigare delar av denna rapport kan illustreras om vi applicerar denna process på en fiktiv bygglovsprocess. Anna ansöker om bygglov och bygger ett hus. Kommunens handläggare kommer och tittar och säger: Huset är för högt, du måste ta bort en del av huset. Någon mätning sker inte utan bedömningen görs utifrån handläggarens ögonmått. Anna undrar hur de vet att huset är för högt. Kommunen anger att huset är för högt i jämförelse med andra hus. Anna vill inte alls riva en del av sitt hus utan ber kommunen att mäta huset och jämföra med andra hus i närheten. Handläggaren anger: Vi mäter inte. Alla hus är olika så vi mäter dem inte. Anna undrar då om det inte finns någon annan som kan mäta husen. Svaret från kommunen är att det finns det, men att dessa personer bara kommer mäta ditt hus. De gör inga jämförelser med andra hus. Anna överklagar beslutet från kommunen och anger i överklagan att huset borde mätas och jämföras med måtten på de andra husen. Kommunen vill fortfarande inte mäta. Domstolen tittar på ärendet, och utan att begära att huset mäts anger de. Vi tror att de andra husen är lägre än ditt, och du måste riva en del. Detta skulle uppenbart aldrig accepteras i en bygglovsprocess, ändå utsätts ständigt barn för denna typ av skönsmässiga bedömningar när det gäller rätten till assistans. Det går att utreda vad det genomsnittliga behovet av hjälp hos barn är och det går att göra objektiva jämförelser. Det går exempelvis att ta reda på i vilken ålder barn i genomsnitt blir blöjfria eller när de börja äta själva. Det gäller bara att fråga tillräckligt med föräldrar för att få ett bra statistiskt underlag. Att Försäkringskassan eller Socialstyrelsen inte har gjort detta på dessa snart 20 år som lagstiftningen funnits har vi som jurister svårt att förstå. 14

15 Övrigt aktuellt inom rättsområdet personlig assistans Utöver tidigare mer utförligt beskrivna trender inom rättsområdet personlig assistans finns det fler aktuella frågeställningar och händelser som bör belysas. I detta kapitel tar vi upp avgörande händelser som bör göra det lättare för fler att få assistans under sjukhusvistelse och vi belyser frågeställningen vem som tar ansvar när assistenten blir sjuk. Utökad rätt till personlig assistans under sjukhusvistelse Tidigare har assistans i anslutning till så kallade kortare sjukhusvistelse begränsats till att omfatta fyra veckor. Efter ett nytt avgörande från Kammarrätten Jönköping där Malin Flodén, jurist och vikarierande chef för den juridiska avdelningen på Humana, var ombud har det slagits fast att ersättning kan utgå för en längre tid än fyra veckor. Fyra veckorsregeln är således inte satt i sten och avgörandet bör öppna upp för att fler ska få rätt till personlig assistans vid sjukhusvistelser. En person som är beroende av sina assistenter kan normalt sett inte ta med dessa vid en vistelse på sjukhus, eftersom Försäkringskassan endast undantagsvis ger ersättning för denna tid. Om det föreligger särskilda skäl kan personen i fråga få behålla assistansersättningen även under tiden på sjukhuset under en fyraveckorsperiod. Med särskilda skäl avses bland annat kommunikationssvårigheter. Det innebär att exempelvis Kalle som inte kan gå själv och behöver hjälp av sina assistenter för att klara förflyttningar och toalettbesök med mera, men som är inlagd på sjukhus av en helt annan orsak, alltså ska få sina hjälpbehov tillgodosedda av sjukhusets personal, om han inte uppfyller de särskilda skälen. Vårdpersonalen ska alltså hjälpa honom med det som assistenterna normalt sett gör. Detta innebär också att Kalles assistenter inte har något arbete under tiden. Regleringen ger upphov till två problem. Dels riskerar Kalle att inte få sina behov tillgodosedda på sjukhuset, det kan handla om något så enkelt som att få komma upp ur sängen för att gå en sväng, något som en patient utan funktionsnedsättning kanske klarar själv. Dels riskerar han samtidigt att bli av med sina personliga assistenter eftersom dessa kan behöva leta nytt arbete vid en längre inläggning. En enkel sjukhusvistelse kan på detta sätt leda till ytterligare problem. Det ovan nämnda undantaget från normalregeln avser, enligt Försäkringskassans riktlinjer, som sagt endast en fyraveckorsperiod. Detta har tidigare varit satt i sten, förutom vid de tillfällen den enskilde bytt avdelning på sjukhuset. Detta har medfört att vid en längre sjukhusvistelse riskerar personen i fråga att stå utan den hjälp som behövs under sjukhusvistelsen, trots att personen uppfyller de särskilda skälen, samt att det kan uppstå ett behov av att rekrytera nya assistenter efter sjukhusvistelsen. Det kan både vara svårt att hitta nya kvalificerade assistenter samt vara påfrestande för den enskilde att ta till sig nya personliga assistenter. Förutom sjukhusvistelsen, som kan vara svår i sig, riskerar det att uppstå tämligen onödiga svårigheter även efter sjukhusvistelsen. 15

16 Det är önskvärt med en reglering som gör det möjligt att behålla assistansen under sjukhusvistelsen, dels eftersom det i många fall torde föreligga sådana hjälpbehov som ordinarie vårdpersonal inte är vana vid och som de kanske inte har tid att ta hand om, dels eftersom det skulle minska svårigheterna efter en sjukhusvistelse. Nya avgöranden öppnar upp för assistans under längre sjukhusvistelse Det har kommit ett par intressanta avgörande från Kammarrätterna som, om de följs, medför att det blir lättare att få behålla assistenterna på sjukhuset. I den tidigare nämnda domen ( från Kammarrätten i Jönköping) anges följande: Enligt kammarrättens mening framstår det som obilligt, att i ett fall som detta där endast tre dagar av vårdtiden återstår, inte bevilja ersättning för kostnader hänförliga till personlig assistans även för dessa dagar. Den tid som H.D. har vårdats på sjukhus får således anses vara en sådan kortare tid för vilken assistansersättning kan lämnas. Överklagandet ska därmed bifallas. Detta innebär att fyraveckorsperioden kan överskridas och att rätten till ersättning inte automatiskt upphör efter fyra veckor. Det kommer dock antagligen krävas betydligt fler avgöranden för att fastslå exakt var gränsen går, och med tanke på lagens utformning kan HFD behöva avgöra det hela. För det fall det inte skulle föreligga några särskilda skäl kan den enskilde ansöka om ersättning från kommunen. Det framgår av fler nya rättsfall att kommunen ska ersätta kostnaderna för den personliga assistansen vid sjukhusvistelsen och att det inte krävs några särskilda skäl. Det som är avgörande är således om behovet faktiskt är tillgodosett (7 LSS), dvs. om sjukhusets personal faktiskt ger den hjälp som behövs för att tillgodose behovet av hjälp utöver själva vården. Även om Landstinget har ansvaret för den enskilde på sjukhuset, ska det göras en individuell prövning om hjälpbehoven faktiskt blir tillgodosedda. Avslutningsvis ska det sägas att reglerna i Socialförsäkringsbalken, om att assistansersättning inte ska utges för vistelser/vård vid kommunala, landstings- eller statliga institutioner, har som syfte att begränsa statens kostnader för assistansen. Staten ska inte bekosta kommunal verksamhet som skola eller landstingsverksamhet som sjukvård. Det torde dock vara så att skolans ansvar enbart avser den pedagogiska verksamheten, undervisning, liksom sjukhusets ansvar enbart omfattar vårdinsatser, alltså sådana tillfälliga insatser som följer av orsaken till sjukhusvistelsens. Det vill säga behov av hjälp som föreligger redan tidigare och som det redan tidigare beviljats assistans för, och som normalt sett inte återfinns hos personer utan funktionsnedsättningar, borde inte omfattas av skolans eller sjukvårdens ansvar. Utifrån en reglering på detta sätt får den enskilde den hjälp denne behöver samtidigt som det förhindras att statens medel används för att finansiera kommunal- och landstingsverksamheter. 16

17 Vem tar ansvar för kostnaden när assistenten blir sjuk? Det har under de senaste åren förelegat olika åsikter om vem som ska bekosta den kostnad som uppstår när en assistent blir sjuk. Att assistenten ska få sjuklön är uppenbart och det är fastställt att arbetsgivaren ska betala ut den. Ersättning för sjuklönekostnaderna kommer idag ur schablonersättningen och påverkar således den enskildes ekonomi. Humana har därför arbetat hårt för att dessa kostnader ska ersättas av kommunen så att kostnaden för sjuklön inte går ut över den enskildes assistans. Problemen uppstod eftersom Försäkringskassan gjorde en förändrad tolkning av en aktuell bestämmelse. Enligt förordningen om assistansersättning ska tiden då assistenten är sjuk betraktas som utförd assistans. Försäkringskassan har ändrat tolkningen av denna paragraf och anser numera att den endast är tillämplig om assistenten är anställd direkt av den ersättningsberättigade. Detta innebär att sjuklönekostnaderna inte längre ersätts av Försäkringskassan. Eftersom det är en faktisk kostnad åligger det kommunen att ersätta den merkostnad som uppstår. Det förelåg dock olika åsikter om hur merkostnaden skulle beräknas. Vissa kommuner ansåg att den utbetalda assistansersättningen skulle täcka kostnaderna för sjuklönen och att det endast uppstod en merkostnad om sjuklön + vikariens lön översteg utbetald assistansersättning. Detta är givetvis ett sätt att se det på, men det innebär samtidigt att det inte blir några medel över för den ersättningsberättigade att använda till omkostnader, utbildning, arbetsmiljöinsatser och administration. Frågan prövades och i RÅ 2009 ref 104 anges det att den faktiska merkostnaden motsvaras av sjuklöneersättningen. Frågan borde således varit avgjord, och de flesta Kammarrätter/Förvaltningsrätter följde avgörandet. Tyvärr ledde uppmärksamheten till att fler kommuner insåg att det gick att beräkna merkostnaden på ett felaktigt sätt och spara pengar, varför det under de senaste åren pågått än fler processer. Ett märkligt avgörande från Kammarrätten i Stockholm gav kommunerna vatten på kvarn. HFD redde dock ut frågan och i mål har HFD fasställt att kommunen inte ska beakta utbetald assistansersättning. Detta innebär att den extra kostnad som uppstår för sjuklönerna ska ersättas av kommunen. Det kunde slutat här, men nu har ett flertal kommuner fått för sig att det inte uppstår en merkostnad om det inte anlitats någon vikarie. Kostnaden för sjuklönen för ordinarie assistent föreligger dock fortfarande och det är fortfarande den ersättningsberättigade som bär kostnaden. Det finns alltså fortfarande en merkostnad. Vissa kommuner har även fått den något underliga uppfattningen att ersättning utgår även för timmar där assistans inte utförs (när det inte funnits någon vikarie), och att det därför inte bör utgå ersättning från kommunen. Det är möjligt att kommunen redovisar även icke utförd assistans till Försäkringskassan, men så varken kan eller ska en privat anordnare göra. Det utgår uppenbart enbart assistansersättning för timmar som utförts. 17

18 Sju utvecklingsförslag Utifrån våra erfarenheter av att möta människor i behov av personlig assistans och de myndigheter och domstolar som tillämpar lagen har vi sammanställt ett antal utvecklingsförslag. Förslagen riktar sig till såväl tjänstemän som politiker på kommunal och nationell nivå samt till myndigheter och domstolar. Utred normalt föräldraansvar. Det behövs en ordentlig forskningsbaserad utredning över hur stort det normala föräldraansvaret faktiskt är. Socialstyrelsen eller Försäkringskassan bör få i uppdrag att utreda detta. Avskaffa minuträknandet. För att komma bort från minuträknandet och den mycket närgångna och integritetskränkande utfrågningen om bland annat toalettbesök kan 20-timmarsgränsen ifrågasättas. Det är inte rimligt att personer med omfattande funktionsnedsättning tvingas att redogöra in absurdum för att stat och kommun tvistar om vem som ska ta kostnaden. Se över bevisvärdering. Domstolarna borde se över hur bevisvärderingen fungerar i praktiken och det behöver även klargöras hos vem bevisbördan bör ligga. I dag accepteras ogrundade påståenden från myndigheter, till exempel när det gäller föräldraansvaret. Säkerställ barnets bästa. Enligt FN-konventioner och svensk lag ska barnets bästa beaktas i alla beslut och utredningar som rör barn. Vi har i denna rapport visat hur barnets bästa fortfarande åsidosätts hos Försäkringskassan och i domstol, till exempel när det gäller ogrundade avslag med hänvisning till föräldraansvaret. Utred män och kvinnors lika rätt. I denna rapport ser vi tendenser till att förvaltningsrätten oftare bifaller mäns överklaganden trots att kvinnor oftare överklagar. Frågan bör utredas vidare och Domstolsverket bör utveckla möjligheterna att sammanställa statistik utifrån jämställdhetsparametrar. Öppnare vägledning. Försäkringskassan borde vara öppnare och mera tydlig i hur deras vägledning (2003:6) uppdateras. I dag saknas det flera vägledande avgöranden från såväl Kammarrätt som Regeringsrätt/HFD som bör finnas med. Den vägledande dom där ett barn i Trollhättan fick rätt till tillsyn och stöd med kommunikation är ett sådant exempel. Tillgängliggör beslut. Samtliga beslut om assistansersättning borde tillgängliggöras (avidentifierade) för att utomstående bättre ska få en uppfattning om hur Försäkringskassan verkligen beslutar. I dagsläget blir enbart överklagade beslut offentliga vilket medför en bristande insyn i hur Försäkringskassan faktiskt avgör ärenden. Förutsägbarheten i myndighetsbedömningar uteblir vilket är en signal om bristande rättssäkerhet. 18

19 19

20 Statistik från Humana och Domstolsverket Under år 2011 hjälpte Humanas jurister 100 personer att få assistans. Därutöver hjälpte vi ytterligare ett par hundra personer som redan har assistans att få rätt till assistans i sådan omfattning att de flesta av deras hjälpbehov kunde tillgodoses. En granskning av domstolsstatistik visar att godtyckliga bedömningar leder till att många beslut från Försäkringskassan och kommunerna ändras i domstol och vi ser även tecken på att män ges bättre förutsättningar än kvinnor. Ändringsfrekvens i domar gällande föräldraansvaret Avslag 51% Bifall 49% Humana har under 2011 varit involverade i 77 domstolsprocesser där föräldraansvaret varit en fråga. Hög ändringsfrekvens tecken på godtyckliga bedömningar från kommun och Försäkringskassa Humana har tittat på utfallet i domar, där vi varit ombud, som avser föräldra ansvaret (se tidigare kapitel). Utfallet visar på en så kallad en ändrings frekvens runt 50 procent. Ändringsfrekvens beskriver den andel domar där domstolen går in och ändrar ett beslut från Försäkringskassan. En hög ändringsfrekvens visar att förutsebarheten är låg, vilket är en viktig del avseende rättssäkerheten. En hög ändringsfrekvens tyder således på bristande rättssäkerhet i tidigare instanser eller hos den berörda myndigheten. Att ändringsfrekvensen i domar som rör föräldraansvaret är så hög som nästan 50 procent är något anmärkningsvärt då ändringsfrekvensen i andra ärenden om assistans (både LSS och SFB) ligger runt procent. Det är således en markant avvikelse som egentligen bara kan förklaras med att det görs godtyckliga bedömningar i alla delar av beslutsprocessen, från handläggare till domstol. Den lagändring som infördes i SFB vid årsskiftet 2010/2011, avseende föräldraansvaret (SFB ka 51 6) har alltså inte under 2011 medfört någon skillnad. Införandet av denna paragraf ska dock enligt Regeringen (ovan nämnda skrivelsen Skr. 2011/12:23) lösa de problem med det godtyckligt bedömda föräldraansvaret, som Riksrevisionen uppmärksammat i skrivelsen. Försäkringskassan verkar inte ha tolkat lagändringen som ett direktiv att faktiskt utreda föräldraansvaret, vilket det inte heller var, eftersom det anges att ändringen egentligen bara är en kodifiering av praxis. Eftersom domstolarna tidigare inte ansett att ogrundade och godtyckliga bedömningar av ett barns rätt till assistans är ett problem så medför kodifiering av sådan praxis inte att Försäkringskassans beteende kommer att ändras. 20

Rätten till ett bra liv. Assistansias juridiska årsbok 2011

Rätten till ett bra liv. Assistansias juridiska årsbok 2011 Rätten till ett bra liv Assistansias juridiska årsbok 2011 Förord Under de senaste tio åren har antalet personer med funktionsnedsättning, som efterfrågar juridiskt stöd för att hävda sina rättigheter

Läs mer

DOM. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm. Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro

DOM. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm. Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 05. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm Mål nr 2292-13 KLAGANDE c Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART Barn- och ungdomsnämnden i Uppsala

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

Lagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800)

Lagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800) HFD 2013 ref 82 Vid bedömningen av rätten till assistansersättning har tiden för resor med kommunalt anordnad skolskjuts ansetts inte vara likställd med tid då den försäkrade vistas i skola. Lagrum: 106

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Assistansbolaget Skäpplandsgatan 1 C 703 46 Örebro ÖVERKLAGAT

Läs mer

Riktlinjer för personlig assistans

Riktlinjer för personlig assistans Riktlinjer för personlig assistans Antagna av socialnämnden 2004-06-16 110, dnr 04/SN 0102 Tillägg: Riktlinjer för kostnadsersättning för personlig assistans Riktlinjer för personlig assistans Antagna

Läs mer

DOM. 2014-11-14 Meddelad i Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 februari 2014 i mål nr 3757-14, se bilaga A

DOM. 2014-11-14 Meddelad i Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 februari 2014 i mål nr 3757-14, se bilaga A KAMMARRÄTTEN Avdelning 05 2014-11-14 Meddelad i Stockholm Mål nr 3349-14 KLAGANDE M Ombud: Advokat Emma Dyren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm MOTPART Försäkringskassan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

DOM: 2014-06- 2 3. Meddelad i Göteborg. Ombud: Emma Koskelainen LS S Assistans Theres Svenssons gata 7 417 55 Göteborg

DOM: 2014-06- 2 3. Meddelad i Göteborg. Ombud: Emma Koskelainen LS S Assistans Theres Svenssons gata 7 417 55 Göteborg KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 3 : 2014-06- 2 3 Meddelad i Göteborg Mål nr 1111-14 Sida 1 (2) KLAGANDE K ( Ombud: Emma Koskelainen LS S Assistans Theres Svenssons gata 7 417 55 Göteborg MOTPART Stadsdelsnämnden

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

DOM. 2013-03-12 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd

DOM. 2013-03-12 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd 2013-03-12 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd MOTPART Ombud: Elin Hallman Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 13 december 2012 KLAGANDE Omsorgsnämnden i Värnamo kommun 331 83 Värnamo MOTPART AA Ombud: Advokat Adam Grabavac C J Advokatbyrå AB Cardellgatan

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans och daglig livsföring.

1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans och daglig livsföring. Avsnitt Kapitel 6 Synpunkter Förutsättningar för rätt till assistansersättning 6.1 6.2 6.3 1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

DOM. 2014-10- z 2 Meddelad i Göteborg. Ombud: Richard Andersson Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro

DOM. 2014-10- z 2 Meddelad i Göteborg. Ombud: Richard Andersson Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro KMMRRÄTTEN I GÖTEBORG vdelning 2 2014-10- z 2 Meddelad i Göteborg Mål nr 1354-14 Sida 1 (4) KLGNDE Ombud: Richard ndersson Humana ssistans B Box 184 701 43 Örebro MOTPRT Stadsområdesnämnd Öster i Malmö

Läs mer

DOM. n 1 Meddelad i Göteborg. 201l1 -rr - Ombud: Emma Larsson Frösunda Omsorg Trekantsgatan 3 652 20 Karlstad

DOM. n 1 Meddelad i Göteborg. 201l1 -rr - Ombud: Emma Larsson Frösunda Omsorg Trekantsgatan 3 652 20 Karlstad KAMMAÄTTEN I Avdelning 2 DOM 201l1 -rr - n 1 Meddelad i Göteborg Sida 1 (5) Mål nr 4666-13 KLAGANDE Ombud: Emma Larsson Frösunda Omsorg Trekantsgatan 3 652 20 Karlstad MOTPAT Kommunstyrelsen i Ljusnarsbergs

Läs mer

DOM. 2014-01- 3 1 Meddelad i Göteborg. Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

DOM. 2014-01- 3 1 Meddelad i Göteborg. Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE KAMMARRÄTIEN I GÖTEBORG Avdelning 3 2014-01- 3 1 Meddelad i Göteborg Mål nr 2166-13 Sida 1 (4) KLAGANDE Ombud: Nancy Ganic Vivida Assistans AB Box 1814 701 18 Göteborg MOTPART örsäkringskassan Processjuridiska

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

Lagrum: 7 och 9 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lagrum: 7 och 9 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade HFD 2013 ref 70 Funktionshindrad 18-årig, bosatt hos sina föräldrar och beviljad assistansersättning, har ansetts berättigad till korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Lagrum: 7 och 9 6 lagen (1993:387)

Läs mer

DOM 2013-10- 2 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Myndighetsnämndeh i Stenungsunds konunun. Ombud: Jur.kand. Sofia Lindin Vivida Assistans Box 1814

DOM 2013-10- 2 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Myndighetsnämndeh i Stenungsunds konunun. Ombud: Jur.kand. Sofia Lindin Vivida Assistans Box 1814 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG 2013-10- 2 4 Meddelad i Göteborg Sida 1 (3) Mål nr 2271-12 KLAGANDE Myndighetsnämndeh i Stenungsunds konunun 444 82 Stenungsund MOTPART Ombud: ur.kand. Sofia Lindin Vivida Assistans

Läs mer

DOM 2011-09- 3 0. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors

DOM 2011-09- 3 0. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG 2011-09- 3 0 Meddelad i Göteborg Mål nr 4710-10 Sida 1 (4) KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors MOTPART c ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs

Läs mer

DOM 2011-03- 3 0. Meddelad i Göteborg. SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning

DOM 2011-03- 3 0. Meddelad i Göteborg. SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning f.. KAMMARRÄTTEN I _). GÖTEBORG Avdelning 1, 2011-03- 3 0 Meddelad i Göteborg Sida 1 (2) >< Mål nr 233-11 KLAGANDE MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069 200 24 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

Vår slutsats är att Riksdagen måste ingripa och genom ett förtydligande hävda lagens intentioner.

Vår slutsats är att Riksdagen måste ingripa och genom ett förtydligande hävda lagens intentioner. Skrivelse rörande Försäkringskassans svar på regeringsuppdrag om rättssäkerhet och enhetlighet i assistansersättning (Svar på uppdrag om assistansersättning, Dnr 041762-2010-FPSS) Medverkande: Arbetsgivarföreningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

DOM. 2014-05-13 Meddelad i Sundsvall. Ombud: Jur.kand. Jessica Lindgren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm

DOM. 2014-05-13 Meddelad i Sundsvall. Ombud: Jur.kand. Jessica Lindgren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm DOM 2014-05-13 Meddelad i Sundsvall Mål nr 2737-12 Sida 1 (5) KLAGANDE B Ombud: Jur.kand. Jessica Lindgren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 10 september 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB Assistansia AB Box 377 701 47 Örebro MOTPART Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms kommun Ombud: Stadsadvokat

Läs mer

Lagrum: 9 a lagen (1993:387) om stöd och service till visa funktionshindrade; 51 kap. 2 och 3 socialförsäkringsbalken

Lagrum: 9 a lagen (1993:387) om stöd och service till visa funktionshindrade; 51 kap. 2 och 3 socialförsäkringsbalken HFD 2015 ref 46 Rätt till personlig assistans för annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade enligt 9 a LSS har ansetts förutsätta att personen har en psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

DOM. 2014-02-24 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista

DOM. 2014-02-24 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista KAMMARRÄTTN Avdelning 04 2014-02-24 Meddelad i Stockholm Mål nr 6072-13 KLAGAND Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista MOTPART Ombud: Pia Ahlström Svensk Personlig Assistans

Läs mer

Inledning. Socialdepartementets dnr S2008/7126/ST

Inledning. Socialdepartementets dnr S2008/7126/ST 1 Socialdepartementets dnr S2008/7126/ST Synpunkter på LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) Inledning

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Priset för assistans Att tillgodose behov eller att spara pengar

Priset för assistans Att tillgodose behov eller att spara pengar PRISET FÖR ASSISTANS Detta är Humanas juridiska årsbok. Den innehåller en uppdaterad bild av betydelsefulla händelser och trender inom rättsområdet personlig assistans. I år belyser vi särskilt frågan

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Sölvesborgs kommun 294 80 Sölvesborg MOTPARTER 1. AA 2. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

DOM. 2012-05-25 Meddelad i Stockholm. MOTPART Skarpnäcks stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 5117 121 17 Johanneshov ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

DOM. 2012-05-25 Meddelad i Stockholm. MOTPART Skarpnäcks stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 5117 121 17 Johanneshov ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN Avdelning 04 2012-05-25 Meddelad i Stockholm Mål nr 7514-11 Sida 1 (4) KLAGANDE I. MOTPART Skarpnäcks stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 5117 121 17 Johanneshov ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

DOM. 2014 04 2 8 Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Göteborg

DOM. 2014 04 2 8 Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Göteborg KMMRRÄTTEN I vdelning 3 2014 04 2 8 Meddelad i Göteborg Sida 1 (5) Mål m 5517-13 KLGNDE Ombud: Elinor Öhrling ssistansbolaget Box 1303 701 13 Örebro MOTPRT Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Göteborg

Läs mer

DOM. 2011-02-25 Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21 Angered

DOM. 2011-02-25 Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21 Angered _,, KAMMAÄTTEN I GÖTEBOG 2011-02-25 Meddelad i Göteborg f,;:_. p" ;-t.-i, Sida 1 (3) Mål nr 3712-10 KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

» Personlig assistans en kamp mellan vilja och praktik.

» Personlig assistans en kamp mellan vilja och praktik. s juridiska årsbok 2015» Personlig assistans en kamp mellan vilja och praktik.» 1 Inledning Innehållsförteckning För fjärde året i rad har vi på tagit fram en juridisk årsbok. Rapporterna är ett led i

Läs mer

Vilka skyldigheter har en kommun vid Försäkringskassans beslut om indragning av assistansersättning? Onsdagen den 25 mars 2015

Vilka skyldigheter har en kommun vid Försäkringskassans beslut om indragning av assistansersättning? Onsdagen den 25 mars 2015 Vilka skyldigheter har en kommun vid Försäkringskassans beslut om indragning av assistansersättning? Onsdagen den 25 mars 2015 Advokat Adam Grabavac e post: adam.grabavac@cjadvokat.se tel: 0705 700035

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2012:930 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

DOM. 2012-03-06 Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg 405 12 Göteborg KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

DOM. 2012-03-06 Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg 405 12 Göteborg KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE ...... KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning2 2012-03-06 Meddelad i Göteborg,-- ;;e:... yf)"\ Sida 1 (4) Mål nr 2086-11 KLAGANDE MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg 405 12 Göteborg

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 oktober 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Luleå kommun Box 212 971 07 Luleå MOTPART AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

DOM 2011-11 2. Meddelad i Göteborg. MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409

DOM 2011-11 2. Meddelad i Göteborg. MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409 - ;.. KAMMARRÄTTN I GÖTBORG 2011-11 2 I Meddelad i Göteborg Sida 1 (4) Mål nr 4931-10 KLAGAND MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409 434 24 Kungsbacka ÖVRKLAGAT AVGÖRAND Förvaltningsrätten

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR2002:6) om assistansersättning;

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR2002:6) om assistansersättning; Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR2002:6) om assistansersättning; Till lagen (1993:389) om assistansersättning 3 första stycket Den som omfattas av 1 lagen (1993:387) om stöd och

Läs mer

DOM 2014-10- 1 3. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg

DOM 2014-10- 1 3. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg KAARRÄTTEN I GÖTEBORG DO 2014-10- 1 3 eddelad i Göteborg ål nr 7512-13 Sida 1 (2) KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg OTPART ÖVERKLAGAT AV GÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål

Domstolsprocessen. i utlännings- och medborgarskapsmål Domstolsprocessen i utlännings- och medborgarskapsmål Producerad av Domstolsverket Reviderad april 2010 Tryckt av AB Danagårds grafiska Dnr 404-2010 Innehåll Förord... 5 Om domstolarna... 6 Allmänna förvaltningsdomstolar...

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (13) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (vilka frågor som är nya eller har uppdaterats markeras i vänstermarginalen) 2013-06-11 2013-06-18 2013-07-19

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16

Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Informationsmeddelande IM2014:054 2014-05-16 Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid på Fia.

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Granskning avseende assistentersättning

Granskning avseende assistentersättning Granskning avseende assistentersättning Härryda kommun Oktober 2013 Johan Osbeck, revisor Pernilla Lihnell, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskning...

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning

Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Konsekvensutredning 1 (8) Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Bakgrund och överväganden Med anledning av

Läs mer

DOM. 2013-12-19 Meddelad i Sundsvall. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Sundsvall 851 93 Sundsvall

DOM. 2013-12-19 Meddelad i Sundsvall. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Sundsvall 851 93 Sundsvall KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL 2013-12-19 Meddelad i Sundsvall Sida 1 (4 ) Mål nr 29 31-12 KLAGANDE Ställföreträdare: Ombud: Maria Sydlen Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART örsäkringskassan Processjuridiska

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

Reviderad 2013-01-01. Till dig som valt Ljungby kommuns socialförvaltning, som utförare av din personliga assistans. Foto: www.smalandsbilder.

Reviderad 2013-01-01. Till dig som valt Ljungby kommuns socialförvaltning, som utförare av din personliga assistans. Foto: www.smalandsbilder. Reviderad 2013-01-01 Till dig som valt Ljungby kommuns socialförvaltning, som utförare av din personliga assistans. Foto: www.smalandsbilder.se Innehållsförteckning Till dig som valt Ljungby kommuns socialförvaltning,

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

DOM 2014-06-09. Meddelad i Jönköping. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Stockholm 103 51 Stockholm

DOM 2014-06-09. Meddelad i Jönköping. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Stockholm 103 51 Stockholm KAJ"VIiWARRÄ TTEN I JÖNKÖPING Avdelning 1 OM 2014-06-09 Meddelad i Jönköping Mål nr 225-14 Sida 1 (4) KLAGANE Ombud: Nancy Ganic Vivida Assistans Box 1814 701 18 Örebro MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 oktober 2010 KLAGANDE AA Gode män: BB och CC Bergsrundan 5 151 57 Södertälje MOTPART Social- och omsorgsnämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje

Läs mer

DOM. 2011-09-26 Meddelad i Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 22 december 20 10 i mål nr 15004-10, se bilaga A

DOM. 2011-09-26 Meddelad i Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 22 december 20 10 i mål nr 15004-10, se bilaga A 2011-09-26 Meddelad i Stockholm Mål nr 279-11 KLAGANDE Östermalms stadsdelsnämnd i Stockholms kommun Box 24 156 104 51 Stockholm MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom

Läs mer

DOM. 2014 -ns- o 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun

DOM. 2014 -ns- o 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun KAARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 2014 -ns- o 4 eddelad i Göteborg Sida I (3) ål nr 5925-13 KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg OTPART Ombud: Jurist Patricia Escalante

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014 Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL Den 24 februari 2014 Vad innebär SoL? Socialtjänstlag (2001:453) Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Östersund 2009-01-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Östersund 2009-01-30. Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Östersund 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar till slutbetänkandet Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) Sammanfattning

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

DOM 2014-09-17. Meddelad i Göteborg. Ombud: Anders Helander Leva Assistans AB Södra Torggränd 3

DOM 2014-09-17. Meddelad i Göteborg. Ombud: Anders Helander Leva Assistans AB Södra Torggränd 3 wi» -f - GÖEBORG )'f;'- \ Avdelning I KAMMARRÄEN I DOM 2014-09-17 Meddelad i Göteborg Mål nr 64-14 KLAGANDE Ombud: Anders Helander Leva Assistans AB Södra orggränd 3 521 42 Falköping MOPAR Nänmden för

Läs mer

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall?

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? LSS-råd 2013-09-26 Motiv till medverkan Tema Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? Handläggning LSS Omorganisation 2010: Ett av motiven var att skapa EN ingång

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

DOM 21'2-09- 1 1 Meddelad i Göteborg

DOM 21'2-09- 1 1 Meddelad i Göteborg KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 DOM 21'2-09- 1 1 Meddelad i Göteborg Sida 1 (4) Mål nr 3183-11 KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg 405 12 Göteborg (._.: MOTPART Ställföreträdare:.

Läs mer

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Petra Sundström 2015-05-21 OSN-2015-0204 Omsorgsnämnden Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 10 februari 2014 KLAGANDE Varbergs kommun 432 80 Varberg MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 17 januari

Läs mer

Personliga assistenter - Köp av tjänster

Personliga assistenter - Köp av tjänster Revisionsrapport Personliga assistenter - Köp av tjänster Östersunds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål 2 2.3 Avgränsning 3 2.4

Läs mer

DOM. 2014-10-29 Meddelad i Stockholm. Ombud: Zina Karamyani RTFL - rätt till fullvärdigt liv AB Oxholmsgränd 1 127 48 Skärholmen ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

DOM. 2014-10-29 Meddelad i Stockholm. Ombud: Zina Karamyani RTFL - rätt till fullvärdigt liv AB Oxholmsgränd 1 127 48 Skärholmen ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE 2014-10-29 Meddelad i Stockholm Mål nr 6331-13 KLAGANDE Ombud: Zina Karamyani RTFL - rätt till fullvärdigt liv AB Oxholmsgränd 1 127 48 Skärholmen MOTPART Försäkringskassan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 24 juni 2015 KLAGANDE Vänersborgs kommun 462 85 Vänersborg MOTPART Inspektionen för vård och omsorg Box 45184 104 30 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Anders Larsson Göteborgs Advokatbyrå AB Box 11145 404 23 Göteborg

Läs mer

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013

Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 1 (11) Frågor och svar om regeländringarna inom assistansersättningen den 1 juli 2013 Uppdaterad: (se markering i marginal) 2013-06-11 2013-06-18 Innehåll Allmänna frågor...3 1. Vart ska man vända sig

Läs mer

DOM. 2011-10-06 Meddelad i Jönköping. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö

DOM. 2011-10-06 Meddelad i Jönköping. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö KAMMARRÄTTEN Avdelning 1 2011-10-06 Meddelad i Jönköping. Sida 1 (4) Mål nr 698-11 KLAGANDE MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069 20024 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 1 april 2010 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Rickard Appelberg Cityadvokaten i Stockholm AB Kungsgatan 55, 5 tr 111 22 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande

HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande En kommun har ansetts berättigad till statlig ersättning för kostnaden för en mobiltelefon till ett familjehemsplacerat ensamkommande flyktingbarn. Lagrum:

Läs mer

Bedömning av behov av personlig assistans

Bedömning av behov av personlig assistans Bedömning av behov av personlig assistans Socialstyrelsen Försäkringskassan 2011-08-23 Sökanden Förnamn: Efternamn: Personnummer: Bostadsadress: Telefonnummer: Handläggare (namn): Telefon: E-post: Datum

Läs mer