1(6) 15 oktober 2008 HS 2008/0167

Transkript

1 1(6) Uppdrag - Flygande ambulans Bakgrund Sedan december 1992 har Gotland haft en avtalsreglerad tillgång till luftburen ambulansresurs. Inför framtagandet av kravspecifikationen inför upphandling av helikoptertjänst framhöll Kommunstyrelsen vikten av att säkerställa kraven på ambulanstransporter till olika specialistsjukhus. I svar på interpellation angående helikoptern anger Hälso- och sjukvårdensnämndens ordförande att helikoptern finns som den viktigaste resursen för att säkerställa snabb och bra vård för svårt sjuka människor mellan Visby Lasarett och specialistsjukhus. Enligt beslut som fattats framgår huvuduppdraget att säkerställa omedelbara behov av flygande ambulanstransporter till fastlandet. Underordnade uppdrag är att utföra ambulansuppdrag på Gotland, att transportera hem gotländska patienter från fastlandet som ska vårdas vidare på Gotland samt att transportera hem utomlänspatienter som fått vård på Gotland. Helikoptern har senare använts allt oftare som en resurs vid ambulansuppdrag på Gotland. Räddningschefen informerade i HSN om ambulansorganisationen: SOS-Alarm och räddningstjänstens telefonsjuksköterska kommer att förfoga över och dirigera en ambulanshelikopter dagtid samt tre ambulanser dygnet runt för akuta uppdrag där det finns behov av en kvalificerad ambulanssjukvårdsresurs. I ett interpellationssvar svarade Hälsooch sjukvårdsnämndens ordförande att helikoptern ingår i ambulansverksamheten då den inte är på uppdrag mellan Gotland och fastlandet. Ordföranden framhöll även att den kan användas för akuta ambulansuppdrag på fastlandet i närliggande län. Det beräknades till några uppdrag per år. I samband med att nattoption löstes för helikoptern, som gav möjlighet att flyga hela dygnet, beslutades att helikopterpersonalen bemannar Sliteambulansen nattetid om man är tillgängliga och utifrån Visby som nattbasering. Helikoptern med dess personal beskrevs av företrädare för Räddningstjänsten i information om omorganisationen som den tredje ambulansresursen ( , frågor och svar på webben: När sjuksköterska och räddningsman inte flyger kan de bemanna en tredje ambulans på Gotland. Hur helikoptern och narkossköterska använts för ambulansuppdrag på Gotland har varierat över tid. Under en period sattes geografiska gränser för var helikoptern skulle användas. Vid andra tillfällen har den fått användas till de möjliga uppdrag den kunnat ta när den inte varit i luften pga andra uppdrag. Utökat uppdrag I diskussioner om samarbete med Astrid Lindgrens barnsjukhus (ALB) hösten 2005 framkom att de hade behov av transport med helikopter. En diskussion påbörjades om att skapa möjlighet för Gotlandshelikoptern att mot betalning genoföra dessa. En förutsättning var att helikoptern kunde användas 24 timmar per dygn och inte som tidigare 8 timmar per dygn. SOS Helikoptern AB hade i g:\hsf\hs\ diarie\ \ \bakgrund-helikopterpolicy.doc :26

2 2(6) sitt anbud lagt in möjligheten för köparen att avropa nattoption inom 12 månader efter påbörjat kontrakt. Om avrop gjordes skulle det gälla hela avtalstiden. Att göra transporter för ALB var tänkt som en vinna-vinna situation då helikoptern även kunde utnyttjas nattetid för transport av gotlänningar. Vid den tidpunkten var det dessutom osäkert med backupkapacitet eftersom militären lämnat ön. Följden blev att en nattoption löstes. Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande svarade på en interpellation angående samarbetet med ALB att syftet var att bidra till samarbete för att möta behovet både hos Gotlands befolkning och befolkningen i övriga landet. Det ger även intäkter som kan finansiera delar av SOS-helikopterns verksamet. Samtidigt som beslut togs om att teckna avtal enligt nattoptionen för att utnyttja helikoptern dygnet runt beslutades också att helikoptertjänster skulle kunna erbjudas till andra mot ersättning som resurs för transport för andra än gotlänningar och patienter som vårdats på Gotland, så kallade externa transporter. I beslutet angavs inte antal flygtimmar eller antal uppdragstimmar. Däremot angavs att räddningstjänsten uppskattade att ca 8 uppdrag per månad kan göras utan att gotländska beredskapen åsidosätts (varje uppdrags tidsåtgång är inte definierad). Någon referens till beräkningen finns inte dokumenterad. I ett interpellationssvar svarade Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande att ca 75 sådana transporter planerades per år för ALB s räkning. Målet med försäljning av uppdrag var att finansiera nattoptionen, att säkerställa att helikoptern finansieras fullt ut. Helikoptern kan användas för externa transporter när annan resurs finns tillgänglig för eventuellt uppdrag mellan Gotland och fastlandet. Bedömning görs från fall till fall utifrån situationen på Gotland (HSN s ordförandes svar på interpellation ). Samverkan i utförande av intensivvårdstransporter av barn- och vuxenpatienter mellan Karolinska Universitetssjukhuset och HSF Gotland finns dokumenterat i ett letter of intent daterat BIVA/ECMO transportteam beställer helikopterresurs i första hand från Gotland. HSF har rätt att prioritera egna uppdrag före beställningen från Karolinska. HSF fakturerar Karolinska utifrån självkostnadspris. Karolinska fakturerar den externa beställaren. HSF bidrar med: a) beställarfunktion och logistik kring helikopterresurs och för uppdraget lämplig medicinsk personal, b) medicinsk kompetens och uppfyllande av myndighetskrav kring fast utrustning och ev. tilläggsutrustning, c) utnyttjande av befintlig specialistläkare i beredskap under jourtid. g:\hsf\hs\ diarie\ \ \bakgrund-helikopterpolicy.doc :26

3 3(6) Avtalet med SOS-helikoptern AB Samlad dokumentation finns i upphandlingskontraktet och förfrågningsunderlaget. Nedan ges en sammanfattning av vissa delar. Avtalet om köp av ambulanshelikoptertjänst löper till med möjlighet till två års förlängning. Sker inte begäran om förlängning, upphör upphandlingskontraktet utan föregående uppsägning. Utnyttjande av helikoptern Helikoptern kan användas för primär- och sekundäruppdrag mellan Gotland och fastlandet samt för primäruppdrag på Gotland och i närområdet. I avtalstexten nämns inte externa transporter. Helikoptern används till det enligt muntlig överenskommelse med SOS-helikoptern AB. Vid entreprenörmötet fastslogs att det är ett gemensamt intresse (mellan HSF, Falck och SOS-helikoptern) att utveckla och erbjuda sekundärtransportverksamhet åt externa intressenter, i synnerhet Karolinska sjukhuset. Helikoptern kan även användas för andra uppdrag åt Räddningstjänsten (transportera personal och utrustning) men utan garanti på att det kan göras. HSF har rätt att utnyttja annan flygoperatör när det bedöms nödvändigt (enligt hälso- och sjukvårdslagen) eller pga kostnadsskäl. Utbildning SOS-helikoptern AB svarar för samtlig personals introduktionsutbildning. För HSF s personal innebär det att bolaget ansvarar för att ge annan medicinsk personal (läkare och barnsjuksköterskor) introduktionsutbildning om: helikopterflygning, personlig säkerhet i och omkring helikoptern, helikopterns säkerhet, nödutrustning, kommunikation, medicinsk utrustning samt tankning med snurrande rotorer. SOS-helikoptern AB ansvarar även för uppföljande utbildning av medicinsk personal. När dessa medverkar i övning faktureras flygtiden till självkostnadspris per timme. Service och underhåll När helikoptern är på service bestämmer HSF vilken typ av resurs som SOS Helikoptern AB ska ställa till förfogande. För varje 300 flygtimmar krävs 2 dagars service och för 600 timmar 10 dagar (muntlig information från mekaniker ). Pris Prisjustering får ske utifrån fastställt index högst var 12:e månad. SOS-helikoptern AB måste skriftligen begära prisändring 4 veckor innan den träder i kraft. Om förutsättningar ändras mycket kan SOS-helikoptern AB skriftligt begära förhandling om priset. Flygtiden debiteras i timmar. För aktuell prislista se separat daterad bilaga på skriven av avtalschefen. g:\hsf\hs\ diarie\ \ \bakgrund-helikopterpolicy.doc :26

4 4(6) Kostnad för att öppna Visby flygplats erläggs av SOS Helikoptern AB. Merkostnader för annat resesätt vid dåligt väder ligger på HSF. Vid service på helikoptern står SOS Helikoptern AB för merkostnader. Överflyttning av ambulanshelikopterverksamhet till HSF Kommunfullmäktige beslutade att föra över ansvaret för helikopter- och ambulansverksamhet från räddningstjänsten till HSF Ett argument för överflyttning av helikopterverksamheten till HSF var att skapa bättre förutsättningar för externa intäkter genom samarbetsavtalet med Karolinska Universitetssjukhuset. Ett annat var att möjliggöra ännu bättre utnyttjande av resurser. Det finns samordningsvinster mellan helikopterverksamheten och utomlänsvården. Ett tredje argument var att det endast är ett antagande som ligger till grund för uppsatt max av externa transporter som kan utföras och att HSF genom uppföljning kan förebygga negativa konsekvenser. Möjliga timmar att utnyttja helikoptern Helikoptern kan vara på uppdrag 16 timmar per dygn eftersom piloten har 8 timmars dygnsvila och varje pilot arbetar 7 dagar per gång. Det gäller så länge antalet flygtimmar understiger 1000 per år. Med hänsyn taget till pilotens dygnsvila kan 5840 timmar utnyttjas per år. När helikoptern är på service måste SOS Helikoptern AB skaffa fram ersättande resurs så de timmarna räknas inte av från möjliga timmar för uppdrag. I vissa väder kan inte helikoptern flyga. Det är svårt att uppskatta hur ofta det inträffar. Vid planering av uppdrag med lång flygsträcka är det svårt att få en adekvat väderprognos pga att transporten tar lång tid. Risken är då större (än vid kortare uppdrag) att piloten fattar beslut om att flygningen inte kan göras pga för osäker väderprognos. Helikoptern kan flyga nattetid om Visby flygplats öppnas. Det finns även en begränsning i möjligheten att använda helikoptern om narkossköterska och räddningsman är ute på primäruppdrag i ambulansbil eller om helikoptern är på primäruppdrag. Sekundärtransport av fastlänning till hemsjukhus Sekundärtransporter av gotlänningar samt definierade primäruppdrag innebär inte full utnyttjandegrad av helikoptern eller narkossköterska/räddningsman. De kan därför utnyttjas även till sekundärtransport av fastlänningar från Visby lasarett till hemsjukhuset. Intäkter för hemtransport av utomlänspatienter ligger som intäktspost i helikopterbudgeten som är beslutad av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tolkar att sådana transporter bara får ske så länge god beredskap kan uppehållas för akuta sekundärtransporter av gotlänningar. Det blir inget problem om det finns en backup-resurs som kan ta dessa akuta transporter. De uppgår till cirka 50 per år. I nuläget finns en muntlig överenskommelse om att SAR-helikoptern kan vara backup om Gotlandshelikoptern inte kan ta akuta sekundäruppdrag var det cirka fem sådana tillfällen. Sannolikheten för att SAR-helikoptern inte kan fungera som backup g:\hsf\hs\ diarie\ \ \bakgrund-helikopterpolicy.doc :26

5 5(6) är relativt liten. Möjligheten till akuta sekundärtransporter borde därför inte påverkas av att Gotlandshelikoptern används till sekundärtransporter av utomlänspatinter. Däremot kommer en del sekundärtransporter utan tidspassning för gotlänningar att förskjutas i tid. Utifrån detta görs bedömningen att Gotlandshelikoptern inte kan utnyttjas till allt för stor del för andra transporter innan nyttan för gotlänningarna blir otillfredsställande. Någon modell för att beräkna var gränsen för antal flyg- eller uppdragstimmar går där nyttan påverkas har inte hittats. HSF s bedömning är att utnyttjandegraden för Gotlandshelikoptern inte bör överskrida 25 procent på årsbasis. Med nuvarande pilotbemanning innebär det att helikoptern kan vara på uppdrag cirka timmar per år. Andra uppdrag än för gotlänningar kan alltså göras på de timmar som beräknas finnas över efter att gotlänningarna transporterats. Eftersom dessa timmar måste utnyttjas löpande och inte kan samlas ihop sist på året måste utnyttjandegraden av helikoptern hela tiden följas. Hur många timmar som utnyttjats följs ackumulerat per månad. Om utnyttjandegraden visar att förväntat antal utnyttjade timmar under året överstiger signalerar verksamhetschefen för PEV till förvaltningsledningen som får vidta åtgärder. Extern transport Med externa uppdrag menas sekundärtransporter mellan sjukhus på fastlandet för patienter som inte är skrivna på Gotland. Intäkter för externa uppdrag ligger som intäktspost i helikopterbudgeten som är beslutad av Hälso- och sjukvårdsnämnden års externa uppdrag visar att skillnaden mellan medianflygtid och median för uppdragstid var 3 timmar. Det gör att tiden för varje extern transport beräknas vara flygtiden plus 3 timmar. Externa uppdrag kan inte göras när helikoptern är på service. Ekonomi för helikopterverksamheten Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp fastslog att budget för helikopterverksamheten läggs på Planeringsenhet Vård, PEV (budgetansvar 5342). Budgeten är fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden. I budgeten 2008 saknas medel för: merkostnad i samband med underhåll av utrustning eller flyggodkännande av utrustning telefonabonnemang och avgift för defibrillator i helikopter Kommande fördelning av kostnader och intäkter, se bilaga 2. Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat om viss del av intäktsbudget för externa uppdrag. Någon specificering av antal uppdrag är inte gjord. HSF s tolkning är att externa uppdrag inte ska säljas så att risken för att inte hitta annat transportsätt (när Gotlandshelikoptern är iväg) är så stor att intentionen att kunna transportera akut sjuka gotlänningar till specialistsjukvård påverkas. g:\hsf\hs\ diarie\ \ \bakgrund-helikopterpolicy.doc :26

6 6(6) Jämförelse Jan07 Jan08 Feb07 Feb08 Mar07 Mar08 Apr07 Apr08 Maj07 Maj08 Jun07 Jun08 Jul07 Jul08 utnyttjandegrad 10% 12% 15% 12% 16% 13% 17% 18% 17% 16% 26% 26% 23% 30% uppdragstimmar uppdragstimmar % av utnyttjad tid % 25% 38% 23% 17% 29% 29% 29% 30% 48% 30% 37% 39% 34% antal resor med helikoptern (en resa är tur och retur exkl primäruppdrag) antal patienter transporterade med helikopter (exkl prio 1) kvot antal pat/transport 1,27 2,00 2,06 1,33 1,35 1,44 1,50 1,24 1,40 1,25 1,48 1,56 1,52 1,60 antal uppdrag som gått från IVA Visby lasarett antal primäruppdrag med helikopter (inte fr Visby las till annat sjukhus) antal externa uppdrag antal utomlänspatienter transporterade med helikopter antal trsp med flygambulans utomlänspatienter antal trsp med flygambulans egna patienter Totalt antal trsp patienter (exkl primäruppdrag och externa men inkl flygambulans) g:\hsf\hs\ diarie\ \ \bakgrund-helikopterpolicy.doc :26

7 POLICY 1(12) Policy för luftburna ambulanstransporter Innehållsförteckning: Policy för luftburna ambulanstransporter...1 Definitioner...2 Primäruppdrag med ambulans eller helikopter... 2 Sekundäruppdrag med helikopter... 2 Sekundäruppdrag med helikopter...2 Sekundärtransporter av Gotlänningar till och från Gotland... 2 Sekundärtransport av utomlänspatient till hemsjukhus...2 Externa uppdrag...3 Primäruppdrag för helikopter eller helikopterbesättning i ambulans...3 Sjöräddningsuppdrag...4 Landning på helikopterflygplats Fridlanda...4 Ansvarsfördelning inom HSF...5 Bilaga Fördelning av kostnader och intäkter...7 Bilaga Praktiskt arbete med transportplanering Beställning Beslut om transport Beslut om transportsätt och vårdnivå Godkännade av transportsätt Rekvirering av vald resurs Meddela SOS om utnyttjande av resurs...10 Beställningsrutiner för annat transportsätt än helikopter...11

8 POLICY 2(12) Policy för luftburna ambulanstransporter HSF s hållning i policyn grundas på fakta som finns i sammanställt bakgrundsdokument. Definitioner Primäruppdrag med ambulans eller helikopter Med primäruppdrag menas transport av patient från annan plats än sjukhus till sjukhus. Primäruppdragen har olika prioritet. Prioritet 1 innebär transport utan fördröjning ( blåljus ), prioritet 2 skall utföras utan fördröjning och prioritet 3 görs vid tillfälle. Sekundäruppdrag med helikopter Med sekundäruppdrag menas transport av patient mellan två sjukhus. Sekundärtransporter kan vara av olika prioriteringsgrad. En transport från Visby Lasarett till annat sjukhus kan behöva göras akut (utan fördröjning), vara planerade med tidspassning eller vara planeringsbara utan krav på tidspassning. Sekundäruppdrag med helikopter Sekundärtransporter av Gotlänningar till och från Gotland Gotlandshelikoptern används i första hand som resurs för transport av gotlänningar till och från fastlandet och är i andra hand en resurs för primäruppdrag på ön om den är ledig. Detta gäller alla sekundärtransporter oavsett prioritering. Höga fasta kostnader betalas för helikoptern oavsett antal transporter. Kostnaden för varje transport blir mindre ju fler flygtimmar som helikoptern utnyttjas. Genom att använda helikoptern för de flesta sekundärtransporter av gotlänningar kan samordningsvinster göras. Fler patienter kan transporteras samtidigt vilket gör att kostnaden per patient minskar. Transporter skall i möjligaste mån samordnas så att tom flygtid minimeras. Det innebär att planerade transporter utan tidspassning kan förskjutas i tid så de passar ihop eller att en transport får vänta i avvaktan på eventuellt fler uppdrag. Kan inte transporter samordnas genom planering och enbart en patient ska flygas väljs helikopter så länge det inte finns annan resurs där totalkostnaden ligger under den rörliga kostnaden för helikoptertransporten. Sekundärtransport av utomlänspatient till hemsjukhus Sekundärtransport av utomlänspatient till sitt hemsjukhus kan göras om det inte finns redan planerade sekundärtransporter av gotlänningar (som inte kan samtransporteras). Inga sekundära hemtransporter av utomlänspatienter från Gotland påbörjas med helikopter på jourtid eller när helikoptern är avställd för service.

9 POLICY 3(12) Hemtransport av utomlänspatient som förväntas ta mer än 12 timmar beslutas av verksamhetschef för OIK eller ambulansöverläkaren. Externa uppdrag Med externa uppdrag menas sekundärtransporter mellan sjukhus på fastlandet för patienter som inte är skrivna på Gotland, på uppdrag av extern beställare. Helikoptern kan erbjudas externa beställare om inga sekundära uppdrag med tidspassning är beställda för gotlänningar om den externa inte kan samordnas med gotlandstransporten. Extern användning får inte beviljas om ekonomisk fördelaktighet ej föreligger. Exempelvis ska inte ambulansflyg eller annat alternativ som medför ofördelaktig ekonomi planeras för att en extern transport skall genomföras. Vid externa uppdrag med PETS eller ECMO-centrum (vid Karolinska universitetssjukhuset) skall deras medföljande personal återtransporteras till Karolinska efter utfört uppdrag om andra alternativ till hemtransport ej finns att tillgå. Externa transporter kan inte utföras när helikoptern är avställd för service. För att reducera riskerna för minskning av nyttan för gotlänningarna accepteras externa transporter som förväntas ta mer än 12 timmar endast efter beslut av verksamhetschef för OIK i första hand, ambulansöverläkaren i andra hand. Primäruppdrag för helikopter eller helikopterbesättning i ambulans Primäruppdrag får INTE genomföras av helikopterpersonal när något av följande gäller: När ett akut sekundärtransportuppdrag beställts och beslutats får inte helikoptern eller besättningen utlarmas på primäruppdrag. Även i de fall anestesiläkaren på IVA meddelat att det finns patient kan bli aktuell för transport (men beställning ännu inte är gjord) är helikopterresursen ej aktuell för primäruppdrag och kan ej utlarmas. När ett sekundäruppdrag med tidspassning är beställt och beslutat får inte helikoptern eller besättningen utlarmas på primäruppdrag som påverkar tidspassningen av sekundäruppdraget. När ett sekundäruppdrag utan krav på tidspassning är beställt och helikoptern ännu inte är iordningsställd för detta, kan primäruppdrag utföras av helikoptern om helikoptersköterskan bedömer att helikoptern är bästa resursen på ön för uppdraget. Primäruppdrag med prioritet 1 kan även utföras av helikopterbesättningen med ambulansbil men däremot inte med prioritet 2 om det påverkar planeringen för den sekundära transporten. Är

10 POLICY 4(12) helikoptern i ordningställd för sekundäruppdrag kan den inte utlarmas för primäruppdrag. När en extern beställning är accepterad får ett primäruppdrag inte utföras om det påverkar planerad tid för det externa uppdraget. Narkossköterska på Falck meddelar SOS när helikoptern eller helikopterbesättningen inte längre är en dragbar resurs utifrån förutsättningarna ovan. Om förutsättningar för primäruppdrag är uppfyllda, se ovan, gäller följande: Helikoptern med fast personal är förstahandsval dygnet runt vid prio-1 larm på öarna runt Gotland, Fårö och i socknarna Hall, Hangvar, Fleringe, Östergarn, Gammelgarn, Vamlingbo, Hamra, Sundre. Detta gäller även i tättbebyggt område. Helikoptern kan ej utlarmas om piloten meddelat SOS-Alarm att mörkerflygning ej är möjlig. Narkossköterska och räddningsman kan utlarmas på primäruppdrag med prioritet 1 i ambulans på hela Gotland dygnet runt. Narkossköterska och räddningsman kan utlarmas på primäruppdrag med prioritet 2 i ambulansbil i socknarna Lummelunda, Martebo, Tingstäde, Othem, Boge, Bäl, Vallstena, Hörsne, Bara, Ganthem, Sjonhem, Viklau, Atlingbo, Mästerby, Eskelhem om inte annan resurs finns tillgänglig. Pågående primäruppdrag skall brytas för ett nyuppkommet akut sekundäruppdrag om annan ambulans kan överta primäruppdraget, efter bedömning av anestesiläkare. Pågående primäruppdrag bryts inte för ett sekundäruppdrag utan krav på tidspassning. Ambulansöverläkaren kan vid vissa evenemang och andra situationer på Gotland besluta om avvikelser i användningen av helikopterresursen för primär- och sekundäruppdrag. Detta meddelas av ambulansöverläkaren till berörda kontaktpersoner i HSF, SOS-alarm samt hos helikopteroperatör och ambulansentreprenör Sjöräddningsuppdrag MRCC (Maritime Rescue Coordination Center) kan efterfråga hjälp av narkossköterskor eller läkare till Sjöräddningsuppdrag i SAR- helikopter eller gotlandshelikoptern med besättning. Dessa uppdrag hanteras som primäruppdrag med prioritet 1 med helikopter. Landning på helikopterflygplats Fridlanda Utifrån villkoren från länsstyrelsen är beslut taget i HSF att inga landningar som inte är absolut medicinskt motiverade får ske på helikopterplattan vid Lasarettet mellan och Om helikoptern är på uppdrag mellan och patientens tillstånd tillåter transport med ambulans från

11 POLICY 5(12) hangaren till Lasarettet skall helikoptern inte landa på Fridlanda. Samtliga landningar på Fridlanda efter dokumenteras av narkossköterska. Piloten följer vid inflygning säkerhetsbestämmelser och anvisade in- och utflygningsriktningar enligt flygplatskarta. Ansvarsfördelning inom HSF Hälso- och sjukvårdsdirektör har ansvar för att teckna avtal med avtalsbundna entreprenörer och för godkännande av prisjustering från entreprenörer. Avtalschef och Verksamhetschef OIK har ansvar för att säkerställa att aktuellt avtal med entreprenörer finns samt adekvat uppföljning. Avtalschef har ansvar för att kontrollera prisjustering från entreprenörer. Ekonomichef har ansvar för att beräkning av priser och prisjusteringar för HSF s debitering. Verksamhetschef OIK med viss delegering till ambulansöverläkare har medicinskt ansvar för luftburen ambulansverksamhet, flyggodkännande av personal inom HSF samt ansvar för att de får adekvat utbildning. Verksamhetschef OIK har systemansvar för ambulansjournalsystemet Paratus och ansvar för inköp och underhåll av personlig utrustning för HSF:s personal. Denne har även ansvar för att regelbundna kontroller görs av HSF s utrustning som används i Gotlanshelikoptern och andra flygande resurser. Verksamhetschef PEV och OIK har ansvar för uppföljning av utnyttjandet av helikoptern utifrån medicinsk- och ekonomisk synvinkel. Avtalschef, KARGO samordnare, Verksamhetschef OIK har gemensamt ansvar för kontakter och samordning med externa samarbetspartners. Försörjningen inom HSF har ansvar för systemförvaltning av ambulansjournalsystemet Paratus. Verksamhetschefer på Visby Lasarett har ansvar för att säkerställa att onödiga flygande ambulanstransporter inte genomförs samt att transporter beställs i tid. Läkare på avdelning på Visby Lasarett som fattat beslut om flygande ambulanstransport till fastlandet har ansvar för att kontrollera att hemlandstinget godkänner transport med helikopter för fastlandspatient från Gotland samt att dokumentera det i journalen. Läkaren i hemlandstinget ansvarar för att hemlandstinget beställer annat transportsätt än gotlandshelikoptern eller svensk flygambulans om så önskas.

12 POLICY 6(12) Läkare på avdelningen på Visby Lasarett som tar emot rapport om patient som ska transporteras från fastlandet med flygande ambulanstransport har ansvar för att informera läkare på fastlandet om att beställning av luftburen ambulanstransport för överföring av gotlänningar från fastlandet till Visby Lasarett görs av PEV. Planeringsenhett vård, PEV har ansvar för att ta emot beställning för flygande ambulanstransport för patienter skrivna i Norden (för transport inom Norden): för patienter som är på Visby Lasarett men flyttas till fastlandet för patienter som vårdas på fastlandet men ska flyttas till Visby Lasarett eller liggande transport till hemmet externa transporter: beställning från annan vårdgivare för flytt av deras patient till eller från annat sjukhus sjuktransport av Gotlänning mellan två vårdgivare på fastlandet om det krävs flygande ambulanstransport PEV har även ansvar för att planera transportsätt tillsammans med anestesisköterska på Falck och anestesiläkare. PEV skall även sammanställa utnyttjandegrad för helikoptern per månad och rapportera till verksamhetschefen för PEV och OIK. IVA-ansvarig anestesiolog har ansvar för medicinsk bedömning i samband med alla flygande ambulanstransporter. Medicintekniska avdelningen, MTA har ansvar för: underhåll av medicinsk apparatur som används i helikoptern och mobitex. Flyggodkännande apparatur som ägs av HSF och tas med i annan flygande ambulanstransport. Bevakning av behov av periodiskt underhåll av medicinsk apparatur som används i helikoptern Försörjningschefen har på särskild delegation ansvar för Helikopterflygplats Visby Lasarett/Fridlanda. SE BILAGA 3.

13 POLICY 7(12) Bilaga 1 Fördelning av kostnader och intäkter Kostnad Ekonomiskt ansvar Mobilabonnemang och mobilavgift för PEV ansvar 5342 defibrillator i helikopter Mobitex i helikopter Merkostnad för underhåll och flyggodkännande av utrustning i helikopter Fasta månadskostnader för SOS-helikoptern En del ska ligga på 5201 när det är beslut klart om att lägga alla kostnader för primäruppdrag för helikoptern på 5201 Rörlig avgift för Gotlandshelikoptern En del ska ligga på 5201 när det är beslut klart om att lägga alla kostnader för primäruppdrag för helikoptern på 5201 Kostnader för andra planerade och akuta flygande ambulanstransporter för gotlänningar till och från Visby lasarett Kostnader för andra flygande ambulanstransporter av gotlänningar på fastlandet Kostnader för hemtransport av Nordiska medborgare Kostnader för hemtransport av utomlänspatienter från Gotland till hemsjukhuset. Kostnader för transport vid externa uppdrag Kostnader för uppdrag med helikoptern för räddningstjänsten. Kostnad för personal anställd inom HSF som blir fast på fastlandet i samband med flygande ambulanstransport. Drift av Fridlanda helikopterflygplats. Arbetstid på MTA för underhåll och flyggodkännande av utrustning i helikopter och HSF s utrustning som tas med i andra flygande fordon Personlig utrustning för läkare som flyger helikopter (inköp och underhåll). Utbildning som krävs för läkare som flyger helikopter. IVA-specifikt förbrukningsmaterial Personlig utrustning för barnsjuksköterskor som flyger helikopter (inköp och underhåll). Utbildning som krävs för barnsjuksköterskor som flyger helikopter Försörjningen Försörjningen OIK OIK OIK Barnkliniken Barnkliniken

14 POLICY 8(12) Intäkt Intäkter för externa uppdrag och intäkter för hemtransport av utomlänspatienter (inte ambulans). Kompensation från försäkringskassan för hemtransport av Nordiska medborgare. Gäller flygande ambulanstransporter, inte ambulansbil. Intäkt vid interndebitering av flygande ambulansuppdrag (när det är infört) för gotlänningar (akuta och planerade till och från Gotland samt mellan sjukhus på fastlandet) Utomlänsintänkter för primäruppdrag med helikopter Intäkter som avser medföljande läkare eller barnsjuksköterska Intäkter för externa uppdrag och intäkter för hemtransport av utomlänspatienter (inte ambulans). Kompensation från försäkringskassan för hemtransport av Nordiska medborgare. Gäller flygande ambulanstransporter, inte ambulansbil. Intäkt vid interndebitering av flygande ambulansuppdrag (när det är infört) för gotlänningar (akuta och planerade till och från Gotland samt mellan sjukhus på fastlandet) Ekonomiskt ansvar PEV ansvar 5342 Ambulansverksamheten, ansvar 5201 OIK

15 POLICY 9(12) Praktiskt arbete med transportplanering Bilaga 2 1. PEV får beställning och meddelar anestesiolog om samtliga transportbeställningar 2. Anestesiolog beslutar att transport kan ske utifrån det aktuella behovsläget på sjukhuset. 3. Anestesiolog gör tillsammans med sjuksköterska på PEV och anestesisköterska på helikoptern förslag på adekvat transportsätt utifrån policyn för transporthanteringen i HSF. Anestesiolog beslutar om vårdnivå. 4. Anestesisköterska återkopplar till PEV vilken resurs som beställs. Sjuksköterska på PEV meddelar vid behov anestesiolog om vilken resurs som blev beställd och tid för transporten. 5. Anestesisköterska beställer resurs. Om anestesisköterska på Falck är upptagen gör PEV beställningen. 6. Anestesisköterska meddelar SOS om vilken resurs som används Mottagnig av beställning Beslut om transport Beslut om transportsätt och vårdnivå. Godkännande av transportsätt Rekvirering av resursen HKP/Flyg Meddela SOS 1. Beställning Läkare på Visby Lasarett beställer flygande ambulanstransport för patient från Visby Lasarett genom att kontakta PEV på kontorstid och IVA-jouren på jourtid. Ifylld transportblankett skall alltid lämnas av avdelningsläkaren. Läkare på sjukhus på fastlandet beställer flygande ambulanstransport för patient från Visby Lasarett genom att kontakta PEV på kontorstid och IVAjouren på jourtid. 2. Beslut om transport IVA/anestesiläkarjoren kontaktas av PEV dagtid eller tar emot beställningen jourtid. (Se dok Läkare flygande transport ) Läkaren avgör efter prioritering ordning av patienter som skall transporteras om samtidighetskonflikt råder. Beslutet tas i samverkan med PEV-sköterskan. Hänsyn skall tas till eventuella patienter på fastlandet som börjar bli klara för hemgång för att undvika tomflygningar.

16 POLICY 10(12) 3. Beslut om transportsätt och vårdnivå Val av transport sker utifrån HSFs beslut om användningen av helikopterresursen i samråd mellan anestesiläkare, anestesisköterska på helikoptern och sjuksköterska på PEV. I de fall då dessa får tillräckligt stöd av manualen och har svårighet att fatta beslut kontaktas verksamhetschef PEV. Vid beslut om transportsätt tas hänsyn till det som står ovan. Det innebär att ta hänsyn till beställarens önskemål och godkännande, politisk intention för helikopter, flygbarhet, pilotens dygnsflygtid, möjlighet till samtransport, vad som är ekonomiskt mest fördelaktighet för Gotlands kommun etc. Vårdnivå beslutas av IVA/anestesijour vid varje beställning. Denna avgör om anestesiolog skall medfölja (enligt dok Läkare flygande transport ). Observera att denna beslutade vårdnivå gäller oavsett vad beställarens önskemål anger. Det är vår organisation som har det medicinska ansvaret intill patienten är överrapporterad på avlämningsort. 4. Godkännade av transportsätt Anestesisköterskan på helikoptern meddelar PEV om slutlig beställning av transportresurs som gjorts. Sjuksköterskan på PEV bedömer om valet avviker från det överenskomna och meddelar i så fall anestesiolog. 5. Rekvirering av vald resurs Anestesisköterska på helikoptern beställer resurs för transport. För beställning av annat än Gotlandshelikoptern, se nedan. Om anestesisköterska är upptagen på uppdrag görs det av sjuksköterska på PEV. 6. Meddela SOS om utnyttjande av resurs Anestesisköterska på helikoptern meddelar SOS om hur planering är gjord. Om anestesisköterska är upptagen på uppdrag görs det av sjuksköterska på PEV.

17 POLICY 11(12) Beställningsrutiner för annat transportsätt än helikopter Beställning görs av Falck utom i de fall narkossköterskan är upptagen på uppdrag i ambulans eller helikopter (inte upptagen av andra skäl). Vid sekundärtransport används Svensk flygambulans i första hand på grund av att de har ett bra pris och finns på rimligt avstånd. Vid urakut transport då inte Gotlandshelikoptern kan användas rekvireras i första hand SAR-helikoptern. Den beställs via SOS telefon 08/ Det finns i nuläget en muntlig överenskommelse om att den kan användas som backup för urakuta transporter. I andra hand rekvireras svensk Flygambulans. Resurs Kontaktväg Anmärkning SAR Beställs via SOS Kan ta HSF s kuvös. 08/ Svensk flygambulans både för beställning och frågor. Tala alltid tydligt om ifall anslutande transport till och från flyget måste vara ambulans. De skickar med sin sjuksköterska (i annan landtransport) utan extra kostnad om inte ambulans kan ordnas och det finns behov av det. Vid kuvöstransport måste de hämta upp sin kuvös. Annan patient kan inte vara med vid kuvöstransport.

18 POLICY 12(12) BILAGA 3 Försörjnignschefens ansvar Försörjningschefen har på särskild delegation ansvar för Helikopterflygplats Visby Lasarett/Fridlanda. Det innebär att: -upprätthålla dokumentations-, rapporterings- och uppföljningssystem - ansvara för underställd personal och att dessa bibringas nödvändiga kunskaper i handhavande av flygplatsens utrustning och skötsel - ansvara för att de säkerhetsföreskrifter som gäller för flygplatsen upprätthålls och att säkerhetsavstånd från rotorer och rökförbud etc iakttas - ansvara för att inga obehöriga uppehåller sig inom flygplatsområdet, speciellt vid landning och start - utöva fortlöpande tillsyn över flygplatsens skötsel, hinderförhållanden, utrustningar mm samt ansvara för att fel och brister åtgärdas - ansvara för att rapportering av bestående skador och fel på flygplatsen och dess utrustning som har betydelse för flygsäkerheten sker till Luftfartsstyrelsen och berörda operatörer, samt när det bedöms nödvändigt med dels marksignaler avstänga flygplatsen - tillse att erforderliga handböcker, instruktioner samt meddelanden och föreskrifter från Luftfartsstyrelsen bringas till kännedom och iakttagande och att de hålls tillgängliga - ansvara för justering av flygplatsens standard med hänsyn till driftresultatet, samt vid behov begära dispens från luftfartsbestämmelserna hos Luftfartsstyrelsen - hålla fortlöpande kontakt med sjukhuset och ägare om verksamheten och behov av utrustning och åtgärder, samt vid behov infordra offerter på arbete och materiel - hålla kontakter med övriga berörda myndigheter vid längre driftstörningar som kan äventyra flygtrafiken -ansvara för att miljötillstånd och övriga relevanta myndighetskrav finns och efterlevs -ansvara för att övriga myndighetsbeslut efterföljs