Kungligt besök på serviceförvaltningen Ny resepolicy för Malmö stad Varför ska serviceförvaltningen arbeta med social hållbarhet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kungligt besök på serviceförvaltningen Ny resepolicy för Malmö stad Varför ska serviceförvaltningen arbeta med social hållbarhet?"

Transkript

1 Serviceförvaltningens i personaltidning Nr Kungligt besök på serviceförvaltningen Ny resepolicy för Malmö stad Varför ska serviceförvaltningen arbeta med social hållbarhet?

2 ESSET Serviceförvaltningens personaltidning nr I detta nummer Peter Adamsson, chefredaktör Telefon Glenn Willman, ansvarig utgivare Telefon Anna Lejontand Telefon Hanne Sandberg Telefon Vätgas och bränsleceller för energi med ny teknik 5 Gör ett SMART val 6 Bokslut för Gröna utemiljöer på de boendes villkor 10 Vårstädning i fönsterkarmen 11 Julstämning i granskogen 12 Besök i Österled 13 Jobb Malmö är här 14 Ny resepolicy för Malmö stad 15 Isa hjälper oss till ett miljövänligare körbeteende 16 Shanghai Ni hao, Expo Krönika 25 Bättre miljö med serviceförvaltningen 26 Från miljonprogram till framtidsstad 27 Ny chef för Hälsoträdgården i Torup 28 Kom i gång med forumet 28 Nu kommer elfordon och laddstolpar till Malmö 29 Från båtramp till kulturplats 30 Varför ska serviceförvaltningen arbeta med social hållbarhet? 31 Jobb Malmö startar odling i Sege park 31 SEF Unga nominerade till kvalitetspris 32 Nätverk för projektledare 34 Vårkänslor, skratt och en arkeolog 35 Nytt badhus på Rosengård 38 Närbild 40 Träna intelligent genom att lyssna på din kropp 42 Recept 43 Nya namn i nämnden 43 Servicenämnden Bok- och filmtips 46 Servicenämnden beslutar Serviceförvaltningen i media Madeleine Davidsson Telefon Malin Rosenqvist Telefon Ninna Thomsen Telefon Stefan Andersson Telefon Hamin Mousavi Telefon Hassan Hashemian, Art Director Telefon Postadress Serviceförvaltningen, Malmö Tryck Wiking Tryck Malmö Omslag Peter Adamsson ESSET 2011 Nummer Manusstopp Utgivning 2 20 maj 17 juni 3 2 september 17 oktober 4 18 november 23 december 2 ESSET

3 Ledare Kan man verkligen lita på media? Om man hade en vän som talade emot sig själv på det sätt som media gör, skulle man lita på den vännen? Skulle man över huvud taget betrakta den vännen som en vän? Med anledning av alla skriverier om serviceförvaltningen i Sydsvenskan under februari har jag valt att, utifrån mitt eget perspektiv, skriva av mig lite kring medias roll och nyhetsspridning. Journalister och reportrar säger: Medias uppgift är att kritiskt granska makthavare och offentlig verksamhet. Och så långt är allt ok, men vad händer med sanningen? Innebär begreppet kritisk granskning att man enbart ska leta fel och sedan blåsa upp det bortom alla proportioner? Älska sanningen... Kan man lita på kvällstidningar som på sidan 17 har ett recept på en mycket fet och kaloririk tårta och som samtidigt välkomnar dig till bantarklubben på sidan 23? Någon har sagt något i stil med Jag älskar sanningen för den går så bra att blanda upp med lögnen. Undrar om det är signifikativt för media? Media har med andra ord inte tid att vänta på sanningen. Frågan är om inte media börjar slå knut på sig själv. Media har större intresse av att ta emot våra pengar än att leverera oss sanningar. Mediaföretagen konkurrerar om högre läsar-, tittar-, lyssnarsiffror och den som vinner får mest pengar. Oundvikligt att inte ta intryck I dagens samhälle är media en viktig komponent för många människor. Forskare menar att media är ledande för opinionsbildningen. Inom politik och näringsliv förklaras ofta framgång eller motgång med mediernas informationsspridning. Eftersom media finns runt om oss människor nästan hela dagarna är det oundvikligt att inte ta intryck. Vi är beroende av media för att kunna se vår omvärld och genom det vi ser bildar vi också oss en uppfattning. Eller? Jag anser att ingen kan stå utanför påverkan från media. Samhället är beroende av media för informationsspridning och diskussioner vid frukostbordet. Kommunicera mera För att kunna uttrycka sig, kunna lyssna och förstå måste vi kommunicera med andra människor. Kommunicera kommer från latinet och betyder att göra gemensamt. Kommunikation sker genom att symboler överförs mellan människor, symboler som kan vara ord eller bilder. Ibland förekommer det att rubrik och bild inte hör ihop. Om vi tittar på skvallerpressen, som det kallas i folkmun, så finns det väldigt ofta en stor rubrik som inte alls har samband med bilden på omslaget. Men det säljer. Ansikten är en klassisk signal för att locka köpare, ett sätt att skapa kontakt. Personen är känd, aktuell eller intressant på något sätt. De olika rubrikerna ska locka till de många inslag tidningen har. De stora rubrikerna kopplar läsaren ofta snabbt till ansiktet. I ett fall hade Aftonbladets söndagsmagasin en stor porträttbild av Eva Röse på omslaget med en stor rubrik i svart mot gul bakgrund och texten: Jag säljer sex och njuter av det. De som köpte tidningen kunde konstatera att omslagets ansikte inte var kopplat till rubriken. Så fel kan det bli. Eller rätt för att sälja fler lösnummer. Fri tolkning inte alltid rätt Kommunikation bygger på att vi agerar sändare och mottagare genom någon kanal. Sändaren kan vara en tjänsteman, meddelandet kan vara ett pressmeddelande om något som påverkar allmänheten, kanalen en tidning och mottagaren allmänheten. Tidningar, exempelvis, har då fri tolkningsrätt vilket inte alltid blir rätt. Därför har ledningen för serviceförvaltningen valt att gå ut på komin med förtydligande. Det handlar inte om att lägga sig i försvarsställning utan öka förståelsen bland medarbetarna över vad som skett. Ett litet råd som slutord Ta inte för givet allt som du läser eller hör i alla de mediakanaler som överflödar vår vardag. Ge dig tid att ifrågasätta. Peter Adamsson ESSET

4 Med Peter Erlöv, Region Skåne vid ratten, Sverker Dahl, Mercedes Benz Sverige och Anna Alexandersson, H2Skåne. Kan ersätta förbränningsmotorer och batterier Vätgas är en energibärare precis som elektricitet. Det betyder att vätgas inte är en primär energikälla, utan används för att lagra, transportera och tillhandahålla energi. Flexibiliteten är stor eftersom vätgas kan produceras ur alla typer av energikällor. Vätgas används bland annat som bränsle i bränslefakta Vätgas och bränsleceller för energi med ny teknik Vätgas och bränsleceller I Japan bedrivs sedan 2005 ett storskaligt demonstrationsprojekt för bränsleceller i villor. I dag finns anläggningar installerade i villor hos privatpersoner. Projektet är unikt, dels genom omfattningen, dels att det bygger på subventioner. Flera tillverkare och gasleverantörer ingår och enheterna som produceras har samma utseende och går under namnet ENE- FARM. De hus där installation sker är redan anslutna till stadens gasnät för naturgas eller gasol. Gasen används sedan för att framställa vätgas som behövs för att driva bränslecellen. Bränslecellen försörjer villan med el och varmvatten och täcker procent av behovet. Resten får villan på normalt sätt då systemet är anslutet till elnät och gasnät. Hela bränslecellssystemet är stort som ett elskåp och varmvattentanken som placeras bredvid rymmer mellan 150 och 200 liter. Systemet är placerat utomhus under tak på grund av det japanska reglementet kring gas. För mer info kontakta Anna Alexandersson, som är projektledare för Vätgassamverkan i Skåne. Text Anna Alexandersson H2 Skåne, källa Vätgas Sverige Bild Drago Prvulovic En av vår tids stora utmaningar är att klara energiförsörjningen samtidigt som klimatpåverkan begränsas och utsläppen av oönskade föroreningar reduceras. Många är överens om att vätgas kommer att ha en nyckelroll i den nödvändiga övergången från fossila bränslen till förnybara energikällor och ett hållbart energisystem. Runt om i världen ökar aktiviteterna inom vätgasområdet. celler. En bränslecell omvandlar vätgasens kemiska energi till elektricitet och värme. Effektiviteten är hög och restprodukten är rent vatten. Bränsleceller som driver elmotorer kan ersätta förbränningsmotorer i fordon och användas för energiförsörjning till hus. De kan också ersätta batterier och användas i mindre enheter som mobiltelefoner, datorer, laddare eller kraftaggregat till fritidsbåtar. Både när det gäller bärbara och stationära tillämpningar finns det teknik som är kommersiellt gångbar, eller kommer att vara det inom kort. Elbilar och bostäder med bränsleceller Flera bilföretag har löst alla tekniska svårigheter och kommer nu med serieproducerade bilar i små volymer på cirka 200. Här pågår en kostnadsreducering men man inväntar också byggandet av infrastruktur innan man börjar producera större serier. Bränslecellsbilen är en elbil med en bränslecell som räckviddsförlängare och kan gå runt 500 kilometer på en tankning. Tekniken med små stationära bränsleceller på 1 5 kilowatt, för att tillgodose behovet av el och värme i bostadshus, har kommit till en fas där kommersialisering av tekniken är nära. Det tredje stora området där intresset ökar är vätgaslagring, som är ett bra alternativ vid långtidslagring av energi eller vid effektutjämning i elproduktionen. Till exempel förekommer ibland en överproduktion i vindkraftsparker och istället för att dumpa elen kan man lagra den som vätgas för att sedan använda den vid behov. Med mer förnybar energi och en stark utveckling kring smart-grids kan tekniken få en avgörande roll i energisystemet. 4 ESSET

5 fakta Bränsleceller i bostäder I Japan bedrivs sedan 2005 ett storskaligt demonstrationsprojekt för bränsleceller i villor. Projektet är det största i sitt slag och i dag finns över anläggningar installerade i villor hos privatpersoner. Flera tillverkare och gasleverantörer ingår i projektet men enheterna har samma utseende och går under namnet ENE- FARM. De hus där installation sker är redan anslutna till stadens gasnät för naturgas eller gasol. Gasen används sedan för att framställa vätgas som behövs för att driva bränslecellen. Bränslecellen försörjer villan med el och varmvatten och täcker procent av behovet. Resten får villan på normalt sätt då systemet är anslutet till elnät och gasnät. Hela bränslecellssystemet är stort som ett elskåp och varmvattentanken som placeras bredvid rymmer mellan 150 och 200 liter. Systemet är placerat utomhus under tak på grund av det japanska reglementet kring gas men styrs genom en enkel display inifrån. Genom installationerna har användningen av primärenergi gått ned 15 procent och utsläppen av koldioxid 28 procent. För mer info kontakta Anna Alexandersson, som är projektledare för Vätgassamverkan i Skåne. Skånes möjligheter nu och för framtiden När vätgas och bränsleceller ersätter fossila bränslen och traditionell förbränningsteknik växer en ny industri fram. Det innebär efterfrågan på nya komponenter, system- och marknadslösningar. Möjligheterna för regional utveckling och nya arbetstillfällen är stora. Tidiga initiativ ökar Sveriges och regionens chanser att vara en stark aktör i framtiden. I Skåne finns ett initiativ som heter Vätgassamverkan i Skåne, H2Skåne, som verkar för inspiration, information, samverkan och ökad regional tillväxt kring vätgas och bränsleceller. Bakom initiativet står Malmö stad, Region Skåne, Vätgas Sverige, Energikontoret Skåne, E.ON, Lunds Energikoncern, Catator och H2Solutions. Projektet får medel från EU:s regionala fonder. Inom projektet pågår flertalet aktiviteter och inom en snar framtid kommer vätgas att användas alltmer i Skåne. l Gör ett SMART val Inköpen av mat inom kommunen ska så långt som möjligt följa modellen för så kallad smart mat, enligt den matpolicy som finns för Malmö stad. Anledningen är vår hälsa, ekonomi och miljö blir bättre om man följer modellen. Ett av de ställen inom Malmö stad som använder modellen vid inköp är Café Va Gott, en del av en del av arbetscentrums produktionsenhet, som finns på Henrik Smithsgatan. Alla restauranger inom arbetscentrum arbetar efter denna modell. För Eva Straub som är arbetsledare på kaféet är det en självklarhet att tänka på detta när hon köper in varor. Malmö stad ska vara ett föredöme och verka både för friskare medborgare och en bättre miljö. Vi måste visa att det går alldeles utmärkt att använda närodlade och ekologiska varor när vi lagar mat, säger hon. En del i SMART-modellen är att öka andelen vegetabilier. tariska alternativ. Det är även viktigt att så mycket som möjligt av varorna är ekologiska och fairtrade-märkta, säger Eva Straub. Skeptiska i början Att byta ut köttet mot annan mat stöter enligt Eva ibland på klagomål men så småningom vänjer sig kunderna vid det nya valet. Det händer att folk är lite skeptiska första gången det är något nytt men när de väl har smakat så brukar det inte vara några problem nästa gång. Att följa smart mat-modellen är inte krångligt och vem som helst kan göra det. Allt som behövs är lite vilja och kreativitet att förändra de mönster som man lätt kommer in i när det gäller matlagning. Jag tror framförallt det handlar om att man ska våga förändra sin kost. Det är inte så svårt att använda lite mer lamm eller nöt, att välja närodlat eller att äta lite mindre kött. Det handlar bara om att bestämma sig för att göra det, konstaterar Eva. Ekologiska varor viktiga Modellen har tagits fram av Centrum för tillämpad näringslära vid Stockholms läns landsting med stöd från Konsumentverket och Livsmedelsverket. Modellen presenterar olika förslag på hur man kan äta både hälsosamt och miljövänligt grundat på forskning inom både hälso- och miljöområde. På Café Va Gott är man noga med att tänka över vilka varor man köper in och vilken mat man lagar i restaurangen. Vi tänker på det hela tiden och försöker till exempel byta ut rätter med fläsk eller kyckling mot lamm eller nöt samt erbjuda vegefakta SMART mat S Större andel vegetabilier M Mindre tomma kalorier A Andelen ekologiskt ökas R Rätt kött, rätt grönsaker T Transportsnålt Text & Bild Andreas Fabbeke ESSET

6 Bokslut för 2010 Text Cecilia Antonsson Vi gick in i år 2010 med en betydligt kärvare ekonomi för Malmö stad. Serviceförvaltningens ekonomi är helt beroende av de tjänster vi säljer till Malmös förvaltningar och känner av konjunktursvängningarna tydligare än övriga förvaltningar. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2009 att servicenämndens resultatkrav skulle öka med 20 miljoner kronor för 2009 och ytterligare 20 miljoner för 2010, det vill säga en plus en procent på omsättningen. Åtgärdsgrupp bildades En åtgärdsgrupp bildades under 2009 med fortsatt uppdrag 2010 att gemensamt inom förvaltningen finna åtgärder för att göra effektiviseringar, besparingar och finna nya lösningar. Avsikten var att uppnå ett utökat resultatkrav samt att få delaktighet och förankra arbetet i organisationen. Många åtgärder har genomförts för att sänka de löpande kostnaderna inom samtliga affärsområden med gott resultat. Tillägg för hälsosatsningar Kommunstyrelsen beslutade den 3 februari förra året om tilläggsbudget för 2010 på 12 miljoner kronor till servicenämnden för satsningar inom området hälsa och hållbarhet. Satsningen avser att skapa grönare skolgårdsmiljöer, grönare och intressantare utemiljöer på äldreboenden och LSS-boenden samt för att starta en förebyggande hälsoträdgård. Det budgeterade resultatet för 2010 var enligt internbudgeten 54 miljoner och efter tilläggsbudgeten 42 miljoner kronor. Servicenämnden visar ett underskott på 2 miljoner i förhållande till budgeterat resultat på 42 miljoner. Underskottet kan hänföras till den kalla och snörika avslutningen av året. Detta har medfört att snö- och halkbekämpning drabbat stadsfastigheter extra hårt och kostnaderna för detta under november och december har varit långt över ett normalår. FM-projekt och SEF Unga Inom FM-området har ett intensivt arbete genomförts tillsammans med stadsfastigheter och service & samordning för att finna nya effektivare arbetsformer och ett fördjupat samarbete utifrån kundernas behov. Under året har bland annat paketlösningar på nya tjänster tagits fram och projekt Doit och Städupphandling startats. Det är två projekt som våra kunder har stort behov av för att kunna fokusera på sin kärnverksamhet. FM har även startat en lokalfunktion i syfte att på bästa sätt öka FM-arbetet inom lokalområdet. SEF Unga har erbjudit 125 arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år en visstidsanställning på minst sex månader. Syftet har varit att ungdomarna ska få arbetslivserfarenhet, referenser och hjälp med coachning och matchning mot den vanliga arbetsmarknaden. HR-service till serviceförvaltningen Malmö stad införde under 2010 ett nytt HRsystem. I samband med detta bildades en ny kommungemensam enhet, HR-service, som tillfördes serviceförvaltningen. HR-service uppdrag är systemförvaltning, gemensam administration för lön och pension samt att ge utbildning och support i det nya HR-systemet och i de två processerna anställning och lön samt arbetstid. Liksom tidigare år har vi även 2010 satsat på hållbar utveckling bland annat genom satsningar på minskad energianvändning, för att nå målet om halverad energianvändning år 2020 jämfört med år Fler avdelningar till förskolan Förvaltningens arbete för att öka andelen ekologiska råvaror och produkter har fortsatt under året. Skolrestaurangers andel ekologiska råvaror och produkter uppgår till 46 procent av livsmedelskostnaden. För att möta efterfrågan av förskoleplatser har 41 avdelningar färdigställts under Serviceförvaltningen investerade för drygt 600 miljoner kronor. Investeringarna avser i första hand ombyggnad och nybyggnad av förskolor, skolor och fritidsanläggningar. Tusental kronor Utfall 2010 Budget 2010 Avvikelse Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Nettokostnad exkl. finansnetto Finansnetto Resultat Blogg på Komin En blogg är en plats för att dela åsikter, idéer och kunskap. Den som bloggar publicerar återkommande texter, "inlägg", som handlar om någonting; om ett ämne, om det personen ansvarar för eller om personen själv. Bloggverktyget på Komin kan till exempel användas för att berätta vad som händer i ett projekt, för en chef som vill nå sina medarbetare eller för enskilda medarbetare som bloggar om sitt arbetsfält eller expertisområde. Du kan själv välja att starta en egen blogg om du tagit del av Vett och god ton när du kommenterar eller bloggar och också har fått ett OK från din närmaste chef att blogga. Kominbloggen använder vi för att utveckla arbetet. Du når Kominbloggen genom att klicka på "Blogg" i huvudnavigationen på Komins första sida. 6 ESSET

7 Gröna utemiljöer på de boendes villkor Text & Bild Hamin Mousavi Särskilda boendeformer för äldre och funktionsnedsatta i Malmö stad ligger i fokus i serviceförvaltningens nya miljöprojekt. Genom att utveckla trädgårdar, balkonger och andra gröna utemiljöer hoppas Hanna Andersson att både personal och de boende kommer att må ännu bättre. Hanna har tidigare arbetat som projektledare för Hälsoträdgården i Torup, en plats för förebyggande hälsoarbetet. Nu är det dags för ett nytt projekt och än en gång ligger fokus på hälsa kopplat till naturen och utemiljöer. Det finns många studier som visar att vistelse i trädgård och utemiljö förbättrar hälsan och ökar välbefinnandet. Både vila och aktivitet i naturen är positivt, inte minst för äldre och funktionsnedsatta, säger Hanna Andersson. Fokus ligger på att anpassa de utemiljöer som redan finns och att få personalen och de boende att aktivt vara delaktiga redan innan något planteras. I vissa fall handlar det om en gruppbostad med ett fåtal personer som kanske bara har en balkong med lite växter. Andra kanske har något som liknar en hel park i sin närhet. Det ska sen vara självklart för dem att använda grönområdena i vardagen. Vill göra trädgårdarna lätta att använda Projektet ligger just nu i planeringsstadiet men Hanna kommer att ha dels workshoppar, dels föreläsningar med personal och boende i de stadsdelar som kommer att ingå i projektet. Målet är att med små medel göra de utvalda trädgårdarna lättillgängliga så att personal, boende och anhöriga kan använda utemiljön i större utsträckning. Jag hoppas att vårt arbete kan hjälpa andra i deras utformning av trädgårdar och att det här projektet kommer att bidra till något positivt, avslutar Hanna. ESSET

8 Kungen återinvigde Sofielundsskolan Text Peter Adamsson Bild Peter Adamsson och Peter Krogh Fredagen den 18 februari fick Sofielundsskolan fint besök. Kung Carl XVI Gustaf återinvigde då skolan efter en omfattande renovering. Dagen var bister med minusgrader, snö och blåst. Men intresset var stort från såväl elever, lärare och media och besöket värmde i kylan. Kungen anlände i kortege till skolgården där han höll sitt invigningstal. Så var det dags att klippa bandet och medan blå och gula ballonger släpptes upp mot den grå himlen, vände sig Kungen till eleverna och sa: I tider av stora förändringar är en bra utbildning alltid en god grund att stå på. Då kan man göra egna val längre fram i livet. Renoveringen av Sofielundsskolan är en värdefull satsning för både lärare och elever. Jag hoppas att ni tar tillvara de möjligheter som här nu finns. Kungen gick sedan vidare för att se skolans nya bibliotek och besöka 5 B:s klassrum där eleverna har var sin dator och läraren använder en digital tavla. Innan var det gammalt och slitet men nu är allting nytt, berättar en av eleverna. Bjöd på potatisfrestelse Efter klassrummet var det dags för skollunch där potatisfrestelse stod på menyn. Representanter från elevrådet satt också med vid bordet. Det är en stor dag för oss och det gick superbra. De cirka trettio gästerna åt skollunch precis som alla andra, berättar Peter Krogh som är kökschef på Sofielundsskolan. Vi bjöd på potatisfrestelse med nötkött och ostkräm. Våra nya barer kom väl till pass och vi har precis startat med en ny salladsmeny där vi använder mycket av säsongens 8 ESSET

9 Kungen äter skolmat. Eleverna som hja lpte oss den 18 februari. Kungen synar detaljer i den renoverasde skolan. råvaror som tillagats med idérikedom och kärlek. Buffén innehöll bland annat timjansstekta gulbetor och honungsrostade morötter, ångad selleri, basilikamarinerad paprika, cous coussallad med svarta bönor. Till sin hjälp hade personalen i skolrestaurangen tio elever som alla gav hundra procent. Jag är så nöjd med dagen, inte minst min egen personal som var fantastisk, avslutar Peter. l ESSET

10 Vårstädning i fönsterkarmentext Suzanne Fyffe När jag tittar ut genom fönstret fastnar blicken på de lite lätt slitna krukväxterna som står framför det inte alltför rena glaset. Dags för en liten insats inser jag vårstädning, en av mina favoritsysslor på året. Eftersom våra krukväxter är minst sagt begränsade i val av miljö får vi ordna så gott vi kan åt dem. Som vi alla vet använder växter bland annat ljus och luft till att producera energi. Att tvätta fönstret är en första hjälpinsats. Bara en lätt nedsmutsning gör att ljuset som kommer genom fönstret minskar betydligt. Spröjsar eller djupa fönsterkarmar tar också mycket ljus. Dammiga blad gör ju också att växtens förmåga att ta till sig ljus och luft minskar. Alltså, in med alla växter i duschen efter fönstertvätten. När de ändå är borta från fönstret kan fönsterbrädan göras ren så att inte eventuella småkryp som bladlöss, sköldlöss eller liknande finns kvar. en baby, ger jag växter näring direkt. När de väl har hunnit vänja sig lite vid sitt nya liv, efter tre veckor kanske, så kan de få lite näring. Det är då bättre att ge lite men ofta än massor på en gång för att vi har glömt dem i ett halvår. Det är ju samma som med oss själva, vi hade inte mått bra av femton rätter på en söndag och inget att äta i veckorna. Tror jag, jag har aldrig testat Återstår att möblera om Nu har vi rena fina växter i rena fina krukor och det återstår att möblera om. Det börjar bli ljust så växter som vill ha det skuggigare kan flytta tillbaka till de mörkare fönstren så att de inte bränner sig i solen (ja faktiskt). Hur vet jag vilka som ska vart? Under årtusenden har växter anpassat sig till miljön de växer i. Växter som kommer från torrt och ljust klimat har antingen tjocka läderaktiga blad, gråaktiga blad som reflekterar bort solen eller massor av hår som skyddar bladet från solstrålarna, eller väldigt små blad för att inte vatten ska dunsta för mycket. Växter från skuggigare och fuktigare miljöer har ofta stora tunna blad för att kunna fånga upp mer ljus. Sedan finns det ju alltid undantag men vi kommer ganska långt med det här som tumregel. En kopp te vid fönstret Många växter klarar flera olika placeringar bara de inte är för extrema. En kall fönsterruta kan till exempel bränna tunna blad. Stark sol genom rutan likaså. Jag försöker att bara ha krukväxter jag tycker om, platsen i fönstret är för begränsad för att spara den där fula växten som jag fick vid något tillfälle. Till våren ska ju helst lite frösådder och sticklingar få plats också. Efter allt det här känns det bra att ta med mig tekoppen, sätta mig vid fönstret och titta ut på snöflingorna som dansar i skrivande stund och vänta på den riktiga våren. TRÄDGÅRDSDAGS Bädda rent åt växterna När växterna är rena och fina kan vi se till att bädda rent åt dem också, så fram med ny jord och rena krukor. Vi tror ju gärna att vi gör växterna en tjänst om vi ger dem en riktigt stor kruka eller att det inte gör något om krukan är för liten. I naturen finns det massor av bakterier, organismer och fullt av liv i jorden. I krukorna är det lite sämre. Därför byter jag mina växters jord allra minst vart annat år. Men vilken jord ska de ha? Nuförtiden är det inte så svårt, det finns specialjord framtagen till nästan allting. Kaktusjord till kaktusar, orkidéjord till orkidéerna och så vidare. Helt vanlig krukjord fungerar till det mesta. Det är viktigt att krukorna är rena så att inte spår av gamla skadedjur eller sjukdomar sprids. Själv ger jag gärna en storlek större kruka så att det finns plats till lite lagom tillväxt. Tycker inte om gödsel direkt Jaha, nu har vi kommit så långt men ska vi inte slänga på lite gödsel också då? Nej, faktiskt inte. Nyplanterade växter, vare sig de står ute i trädgården eller inne i fönsterkarmen, tycker inte om gödsel direkt efter plantering, deras rötter har inte hunnit utveckla sig efter de nya förutsättningarna. Lika lite som jag hade givit en blodig biff till 10 ESSET

11 Julstämning i granskogen Text & Bild Kristina Thern Det var den tid på året när julen senast stod för dörren. Kommunteknik och skolrestauranger bjöd in all sin personal till att vara med och hugga sin egen gran. Kommunteknik hade visserligen genomfört arrangemanget redan förra julen men för skolrestauranger och för mig själv var det första gången. Det hade snöat och varit minusgrader konstant under lång tid men just denna dag fick vi plusgrader vilket gjorde allt lerigt och halt. Resurscentralen ställde upp med lastbil och grus och Annika med flera jobbade hårt för att slänga ut det. Kröp under granen och sågade som bara den Vi andra begav oss in i skogen för att hugga. Jag och min son var där ganska tidigt och det fanns så många fina granar att vi hade svårt att välja. Just när vi bestämt oss för vilken gran vi ville ha, såg vi en ny gran som nog var lite finare. Så höll vi på ett tag men till slut bestämde vi oss för att börja såga. Och det hade min tioårige son minsann bestämt att han skulle göra. Han låg ner i snön, kröp under granen och sågade som bara den. Vår gran var jättefin. Som en gammaldags julmarknad Dagen var helt fantastisk. Det var som att hamna på en riktigt gammaldags julmarknad, med bodar där vi kunde få en grillad korv för alla smaker: knake, vanlig smal korv och kycklingkorv. I andra bodar fick vi lussekatter, dricka, julgröt med mera. En tomte fanns givetvis på plats som delade ut gottepåsar till alla barn. Parkeringsvakter och utspisare kom från både skolrestauranger och Folkdansens Vänner i Malmö. De yngre kunde prova på att rida Islandshästar som tillsammans med hästledaren kom från granngården där de föder upp dessa hästar. Vi kunde också få åka i vagn bakom en ardennerhäst tillsammans med kusken Ivan som har några ardennerhästar i sitt stall i Södra Sallerup. Detta var ett populärt inslag bland alla, unga som gamla. julen verkligen stod för dörren. Detta var en av de finaste julavslutningar jag varit på och, som jag uppfattar det, en mycket populär tillställning för alla inbjudna. Jag vill skänka mitt speciella tack till Bo- Göran Nilsson som lagt ner mycket tid på att ordna allt. Tack till alla vinterarbetare Förhoppningsvis kan vi nu låta våren komma in i våra liv. I skrivande stund biter vintern sig än så länge fast, och jul och nyårshelgen var kaotiskt för alla som arbetade i vinterjouren. Jag vill därför rikta ett stort tack till alla er som har jobbat så hårt med just detta. Jag tycker ni gjorde ett fantastiskt jobb. l Populär tillställning Den fina stämningen höjdes ytterligare med vacker sång av en kör från Dalby församlings ungdomsavdelning med Anita som körledare. Det gick inte att ta miste på att ESSET

12 Besök i Österled Bild Peter Adamsson Vintern har hållit sitt grepp fram till denna första helg i mars då vi verkligen förstår att det kan bli vår igen. Det kanske också är dags att byta meddelandet på mobilen om att jag är ute och skottar. Det är mycket nytt på jobb med nya politiker både för oss och för en hel del andra förvaltningar i Malmö stad. Just nu väntar vi på att få påskrivet hyreskontraktet för vårt i särklass största objekt hittills, nämligen ett konsert- och parkeringshus på Universitetsholmen. För nya kulturpolitiker och en ny chef för kulturförvaltningen blir det naturligtvis också deras största projekt och det bär respekt med sig. Det hela kommer naturligtvis också att påverka framför allt Malmö symfoniorkesters arbete i framtiden. Många andra personer som vi är vana att arbeta med på bland annat gatukontoret kommer att gå i pension. Solen går som bekant upp i öster och där har vi varit med den nya nämnden (i Ystad) för verksamhetspresentationer och framtidsvisioner. Solen var dock inte så stark för isen låg fast en bra bit ut i östersjön. Mycket handlar ju om hållbarhet och energisatsningar och går vi ännu mycket längre österut så har några av oss varit och tittat på bränsleceller för vätgas i Japan. Detta i ett Tokyo som ligger på samma breddgrad som norra Afrika, utan att vi märkte av motsvarande värme. Vi hoppades kunna få med oss några bränsleceller hem men det var svårt, trots att vi fick träffa högt uppsatta chefer för bland annat Toshiba Nippon och Tokyo Gas. Men skam den som ger sig, det finns andra leverantörer. Tekniska museet är intresserade av cellerna för att kunna visa i sin nyregistrerade utställning besök den gärna. Serviceförvaltningen vill ha cellerna för att kunna lagra solenergin på Sege Park som kan ge ett visst överskott sommartid. Detta överskott kan förvandlas till vätgas och sedan kan vi vända processen till vintern. Nästa besök i österled, Dezhou, ligger söder om Peking och nås efter två timmars resa med snabbtåg. Denna stad var säte för världens solkongress 2010, en kongress som äger rum vartannat år. Dezhou är en stad med fler än fem miljoner invånare, där framför allt den nya delen av staden har allt man kan tänka sig i solenergi från gatubelysningar till smarta lösningar i alla nya byggnadsprojekt. De har också flera stora fabriker som levererar solceller, moderna vackra solfångare och sol- och kylpaneler. Det var imponerande för oss som trots allt fått pris för våra satsningar på solsidan. I övrigt blev man av med några kilon från julhelgen och jag är väldigt glad att Café VaGott inte gått över från vanliga bestick till pinnar. Projektmässigt är vår största utmaning alla förskolor och skolor som behövs i ett Malmö som växer så det knakar. Utöver det ska det byggas ett nytt bad i Hyllie, World Maritime University ska byggas till vid sin flytt till gamla Hamnkontoret och vi ser tillsammans Krönika med fritidsförvaltningen på möjligheten att göra en ny nationalarena för bowling i gamla Mölledalsskolan. Folkets Park får två nya aktörer i Amiralen och Moriskan och därmed har vi marknadsmässiga verksamheter i hela beståndet. Så njut av våren och alla spännande projekt i vårt mångfacetterade förvaltning. Anders Hultgren 12 ESSET

13 Ronny Hansson, affärsområdeschef för Jobb Malmö. Jobb Malmö är här Text & Bild Andreas Fabbeke Den första mars gick startskottet. Arbetscentrum och Arbets- och Integrationscenter, AIC, slogs då samman och bildar nu tillsammans Jobb Malmö. Visionen är att Jobb Malmö ska bli det operativa verktyg som kan hantera samtliga arbetsmarknadsfrågor som inte har med vuxenutbildning att göra, säger Ronny Hansson, affärsområdeschef för Jobb Malmö. Anledningen till satsningen är Malmö stads strategiska arbete de senaste åren för att samla alla arbetsmarknadspolitiska insatser i staden. Arbetscentrum bildades som ett första steg som nu byggs på genom sammanslagningen med AIC. Att det blir färre organisationer som jobbar med arbetsmarknadsfrågor i Malmö gör det enklare att hålla samman det operativa arbetet. Ronny Hansson ser fram emot den nya satsningen. Jag ser möjligheten i bredden på organisationen. Det jag mest ser fram emot är att kunna arbeta i den stora organisation som Jobb Malmö blir och med de möjligheter som det ger. Det är viktigt för de Malmöbor som står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden att vi hittar nya lösningar, vilket Jobb Malmös organisation ger möjligheter till. Hur märker Malmöbon skillnad gentemot hur det har varit tidigare? Uppstarten den första mars innebar ingen större skillnad för Malmöborna. Några reagerar nog på att de får gå till ett annat AIC-kontor än vad de tidigare har fått göra. På längre sikt så hoppas jag det ska leda till att Malmöborna känner att det är mycket enklare att få hjälp av oss, säger Ronny. En av de stora utmaningarna med satsningen är att se till så att det verkligen blir Jobb Malmö och inte en tydlig uppdelning mellan arbetscentrum och AIC. Det gäller att skapa en vi-känsla som går genom hela organisationen. Det måste finnas ett gemensamt tänkande där vi jobbar tillsammans. Det gäller att vi i alla sammanhang jobbar tvärs över gränserna och har en gemensam verksamhetsplanering, konstaterar Ronny Hansson. Skolrestauranger nominerade Text Peter Adamsson - Jag vill ha kvalitet på maten, jag vill ha lite nytänk i storköksvärlden, säger Oskar Hjorth kock på Djupadalsskolan. Tidningen Allas MATpris 2011 har sin första kandidat klar, Oskar Hjorth som jobbar som kock på Djupadalsskolan. Allas vill uppmärksamma personer med stort matengagemang och med omtanke om miljö och rättvisa. Så lyder deras motivering för att bli kandidat i MATpris Än en gång har alltså skolrestauranger blivit nominerade till ett pris. Denna gången är det ett personligt pris där Oskar blivit en av de nominerade. Under året kommer Allas att presentera en ny kandidat varje månad. Bland dem utses en vinnare som får kronor att ge till valfri organisation med 90- konto. l ESSET

14 Ny resepolicy för Malmö stad GRÖNA SIDORNA Nyligen fick Malmö stad en ny policy för hur vi ska resa i tjänsten. Resepolicyn har under flera år åkt många varv i de kommunala kvarnarna men togs i vinter av kommunfullmäktige. Det är naturligtvis en vilja att Malmö ska fortsätta att utvecklas mot den hållbara staden både miljömässigt och ekonomiskt som gör att en policy nu tagits fram. Text Anna Lejontand Bild Peter Adamsson den kan minskas med minst tre timmar enkel resa. Två tredjedelar av resorna är löjligt korta Transporter påverkar vår stadsmiljö kraftigt och kan vi minska eller styra om våra resor till miljövänligare alternativ kan vi vinna mycket. Vi får bättre luftkvalitet i staden, minskad påverkan på växthuseffekten, mindre skadligt marknära ozon, samtidigt som vi frigör ekonomiska medel som kan användas på bättre sätt. Enligt gatukontorets undersökningar är lite mer än var tredje bilresa i Malmö kortare än fem kilometer, en så kallad löjligt kort resa. För serviceförvaltningen gäller att 65 procent av resorna med tjänstetaxi 2010 var under fem kilometer. Den siffran kan vi hjälpas åt att förbättra. Policyn i sin helhet och tillhörande dokument hittar du på komin. Gå, cykla eller åk kollektivt I resepolicyn kan du läsa hur du som anställd i Malmö stad ska tänka och agera kring resor i tjänsten. Vid korta sträckor ska vi alltid gå eller cykla, vid längre resor ska vi alltid välja kollektiva färdsätt före bil eller taxi. Flygresor väljer du bara när verksamheten kräver det, exempelvis när tidsvinsten är påtaglig i jämförelse med övriga färdsätt för långresor och därmed är mer kostnadseffektiv. En sådan påtaglig tidsvinst är när restifakta Ny resepolicy De korta bilresorna är de smutsigaste, räknat per kilometer. Varannan bilresa i Sverige är kortare än fem kilometer, i tätorter är de ännu fler och ännu kortare. Bensinförbrukning och koldioxidutsläpp är 35 procent högre de första fem kilometerna eftersom en kall motor kräver fetare bränsleblandning. Då förbrukar medelbilen hela 1,4 liter per mil. I Sverige beräknas fler dö av utsläpp från biltrafiken än i trafikolyckor, 354 personer dog i olyckor En studie från Umeå universitet år 2009 visar att människor som regelbundet cyklar till jobbet har hela 60 procent lägre risk för att drabbas av hjärtinfarkt. Om hälften av alla bilresor som är kortare än fem kilometer byts ut mot cykelresor skulle vi spara 300 miljoner liter bränsle per år, vilket motsvarar fulla tankbilar. Samtidigt skulle vi slippa ton extra koldioxid i atmosfären. Källa: Naturskyddsföreningen 14 ESSET

15 Isa hjälper oss till ett miljövänligare körbeteende Text Ida Ketonen Bild Hamin Mousavi Isa är ett hjälpmedel för oss att närma oss våra miljömål De resor som måste göras med bil ska vi göra så effektiva och trafiksäkra som möjligt. Samtidigt som vi säkrar kvalitén i vårt resande och får ner våra kostnader bidrar vi till en stadsmiljö med mindre buller och bättre luftkvalitet. Isa står för intelligent stöd för anpassning av hastighet och är en mjukvara som hjälper föraren att hålla rätt hastighet. Isa registrerar med hjälp av gps-teknik fordonets hastighet och jämför den med gällande hastighetsbegränsning. Föraren informeras om vilken hastighet som gäller vid hastighetsöverträdelse. Hastighetsdatabasen är baserad på Vägverkets nationella vägdatabas och uppdateras automatiskt. Gör sig påmind vid fartöverträdelser För dig som kör i tjänsten fungerar Isa som en påminnelse om att ta det lugnt i trafiken. Ökad trafiksäkerhet, förbättrad arbetsmiljö och lägre bränslekostnader är bara några av fördelarna. Isa gör sig bara påmind vid fart- överträdelser och så länge du håller hastigheten kommer du inte märka någon skillnad. I Backa, Göteborg gjordes ett pilot- projekt år Alla kommunens bilar i stadsdelen installerades med Isa och körbeteendet mättes före och efter installationen. Resultatet visade att andelen fort- körningar gick från 24,6 procent till 14 procent. Bränsleförbrukning minskade med hela 17 procent! Ambitionen är att införa Isa i alla serviceförvaltningens lätta fordon inledningsvis, säger Mats Linderholm, vd för Visab som äger Malmö stads vagnpark. Verkstaden kan följa bilarna Utöver det stöd föraren får av Isa är den även ett värdefullt verktyg för verkstaden och Visab. Med hjälp av inloggning kan verkstaden följa bilarna och se när de behöver servas, hur mycket de används och hur de körs. Denna information kan, förutom att den sparar oss flera mantimmar, ligga till grund för ett strategiskt arbete med vår egen och våra kunders bilflotta. Vet vi hur mycket bilarna körs, och på vilket sätt, kan vi dimensionera bilflottan efter det. fakta E-mobility E-mobility är ett treårigt samarbetsprojekt mellan Malmö stad och E.ON, med delfinansiering av Energimyndigheten. Projektet beräknas kosta 40 miljoner kronor och inkluderar planerade inköp av 250 laddstolpar, 35 elbilar och 60 elcyklar. Effekter av Isa l Bilarnas livslängd kommer att påverkas positivt eftersom de framförs mer varsamt. l Ett fordon med Malmö stads logotyp är en del av vårt ansikte utåt, vilket vi vårdar genom att köra ansvarsfullt. l Stulna fordon kan spåras med hjälp av gps. l Om en större andel av Malmö stads bilar framförs exemplariskt kan det förhoppningsvis få till effekt att trafiken i hela staden blir lugnare och säkrare samtidigt som stora miljöbesparingar erhålls totalt. ESSET

16 Shanghai Ni hao, Expo 2010 del 2 utställningarna Det är onsdag den 1 september och klockan är på förmiddagen. Efter en härlig frukost bestående av olika sorters färsk frukt, kinesiska traditionella rätter och en kombination av västerländskinspirerad kultur, beger vi oss till vår avtalade mötesplats. Vi är Amelie, Cecilia, Hillevi, Jerker, John och Lennart. Det är första gången vi möter en av våra sex kinesiska kolleger, Tian Gao, som ska guida oss till världsutställningen. Vi förbereder oss med mobiltelefoner, arbetspass och kinesiska jojo-kort till tunnelbanan. Sen klär vi oss i arbetskläder, en svart arbetsskjorta i ekologisk bambu med tryck på ryggen, hänger på oss våra passerkort och beger oss mot tunnelbanan. Poliser med orörliga miner granska oss Linje 8 från tunnelbanestationen Dashijie strax bredvid hotellet tar oss snabbt förbi stationerna Laoximen och Lujiabang Road. Vi hoppar av vid South Xizang Road och går den korta sträckan längs South Zhongshan Road och in på Baotun Road. Det är fuktigt, temperaturen är redan 32 grader, solen lyser från en klarblå himmel med enstaka små lätta moln och det är fortfarande förmiddag. Gate tre är närmast vår monter som finns i Case joint pavilion fyra. I denna paviljong finns, förutom Malmö, fem andra utställare: Prag, som finns mitt emot oss, samt Genève- Zürich-Basel, Paris, Osaka och Bilbao. Trots våra arbetspass som vi alltid har på oss så ska vi och allt vi bär med oss röntgas. Poliser med orörliga miner granskar oss. Vatten på flaska som är naturligt att bära med sig när det är varmt är nästan omöjligt att ta med sig in på området. Det kan bli långa köer vid entréerna, men vi som jobbar på utställningen har en särskild fil att gå i, men det tar ändå tid. Guider med västerländska namn I Malmös monter finns sex kinesiska guider samt en ansvarig för montern som har alla kontakter med berörda. Guiderna har i viss mån fått västerländska namn: Julia heter egentligen Yun Huang, Lilian heter Ling Ling Feng, XiXi heter Xi Yang, Clark heter Yi Rui Yan, Tian som heter Tian Gao samt Ling som heter Ling Qiu. Den ytterst ansvarige är Diane som heter Shuang Yao. Första utställningen på temat staden Utställningsområdet är ett tidigare industriområde där det låg ett nedlagt kolkraftverk och ett skeppsvarv som flyttades längre upp längs floden Huangpu. Totalt är området för hela världsutställningen 5,28 kvadratkilometer. Antalet utställare är 246 och det har arrangerats evenemang. Totalt har volontärer arbetat med världsutställningen. Många är från Shanghai men det kommer även grupper från andra delar av Kina som Hongkong, Macao och Taiwan. Världsutställningen i Shanghai är en stor händelse för att utforska potentialen av stadslivet och städernas utveckling i detta århundrade. Nu beräknas 55 procent av världens befolkning bo i städer. Det är den första världsutställningen på temat staden och den attraherar regeringar och städer samt enskilda människor från hela världen med fokus på temat Better City, Better Life. I hela 184 dagar, från den första maj till den sista oktober visar deltagarna den urbana civilisationen i full utsträckning, utbyter erfarenheter av stadsutveckling, sprider avancerade föreställningar om städer och provar nya metoder för människans livsmiljö, livsstil och arbetsförhållanden. Viktigt är att skapa förutsättningar för ett miljövänligt samhälle och att upprätthålla en hållbar utveckling för människan. Den 16 oktober slogs det rekord med besökare på en enda dag. Totalt har mer än 73 miljoner människor varit på denna världsutställning. Av alla paviljonger längs Expo boulevard kommer fyra att vara kvar: den kinesiska paviljongen, Expo temapaviljongen, Expo kulturcentret och Expocenter. Malmös monter Titeln för Malmös monter på världsutställningen är Urbant projekt för hållbar utveckling i ett före detta industriområde i city. Den 320 kvadratmeter stora montern visar stolt upp den fantastiska resan från industristad till kunskapsstad och nu mot den hållbara staden under parollen Malmö making sustainability reality. Den innehåller en stor modell av Västra hamnen, framtidskikare, tittskåp, film och informationstavlor. Besökarna är många, flertalet kineser som är intresserade av vad Malmö är för något och var staden finns i världen. Många av frågorna handlar om hur Malmö kunde gå från att vara en industristad till att bli en hållbar stad. Man frågar också hur många som bor i Malmö, vad man tjänar och vad man arbetar med. Nyfikenheten är stor på hur stadsplaneringen ut och vilka föroreningar finns, om vi använder mycket kol och olja till energiförsörjningen. Många fotograferar oss, även i smyg. Att stämpla besökspassen är en viktig del och det blir snabbt kö. Om de samtidigt får ställa sig vid sidan om oss när vi stämplar och någon i familjen fotograferar, då vet lyckan inga gränser. Hamburg House På världsutställningen visar Hamburg upp en föredömlig ekobyggnad, som innehåller både boende och kontor. Byggnaden är certifierad som ett så kallat passiv-hus vilket innebär en extremt låg energianvändning för såväl kyla som uppvärmning. Förnybar energi i form av solenergi, vindkraft och geotermisk energi kommer att användas som kompletterande energikällor för kyla, värme och elanvändning. En speciell yttervägg i tegel är uppförd för att upprätthålla ett jämt klimat såväl sommar som vinter. Byggnaden har också ett speciella glasfasader som tillåter det naturliga ljuset att komma långt in i byggnaden. Enligt uppgift så ska den specifika energianvändningen hamna på 50 kilowattimmar per kvadratmeter och år vilket är ett lågt värde. Inom Hamburg House erbjuds en hållbar livsstil. Vare sig man bor eller arbetar i byggnaden upplevs den som säker och bekväm. Paviljongen kan hålla en rumstemperatur på 25 grader året runt och energiåtgången är endast tio procent jämfört med en vanlig byggnad. Madrid Den 18 meter långa byggnaden i bambu, 16 ESSET

17 Text & Bild Lennart Andersson eko-boulevarden, samt de konstgjorda träden är framstående arkitektoniska projekt. Dessa kommer att bidra till att kontrollera temperaturen och minska buller kommer från ett bostadshus i södra Madrid. Arkitekturen har redan fått en utmärkelse från det respekterade Royal Institute of British Architects. Byggnaden är en avancerad modell som innehåller begreppet miljö genom användning av förnybar energi. Energibesparande glas hjälper till att absorbera ljus och minimerar därmed utsläpp av växthusgaser. Som besökare kan man utforska hur vindkraft, solenergi och vatten omvandlas till energi med noll förorening inne i byggnaden som är helt självförsörjande. I byggnaden används avancerade energiåtervinningssystem för vatten och solkraft för förnybar energi. På eko-boulevarden finns tre träd som byggts i återvunnet material för att skapa ett offentligt torg vid sidan om bambubyggnaden. Shanghai Shanghai arbetar med en miljövänlig byggnad i traditionell shikumen-stil med naturlig ventilation och en geotermisk värme. Inspirationen till detta projekt kommer från en miljövänlig kontorsbyggnad i Xinzhuangområdet av staden Minhang District. Kontorsbyggnaden var den första i sitt slag i Kina och ska byggas om till ett bostadshus för att visa vad energieffektivitet är. Ecohouse i Shanghai syftar till att uppnå nollenergi inne i byggnaden. Växter hjälper till att kyla byggnaden, regnvatten samlas in och används där krav på renhet inte anses vara värdefullt. Senaste teknik används när det gäller belysning. Solenergi används för omvandling till både värme och el. De fyra våningarna omfattar åtta lägenheter, strukturen främjar en sund och hållbar livsstil. Byggnaden är på totalt cirka kvadratmeter. Odense. hämtad ur en saga av denne man. Det var tidigt 1970-tal då många städer upplevde en stark ökning av privatbilism på bekostnad av cyklarna som personliga transportmedel. Odense gick i andra riktningen och började anlägga cykelbanor i dag finns det cirka 550 kilometer cykelväg. Odense kommunala styre har vidtagit en rad uppfinningsrika lösningar för att främja cykling, till exempel genom att förbättra komforten och säkerheten längs cykelvägarna, installera dricksfontäner, däckstationer och bekväma parkeringsplatser samt integrera Indiska nationella paviljongen. cykelvägar i infrastrukturen. Med denna satsning kan man mäta förbättringar såväl i effekter som en ökad folkhälsa, förbättrad stadsmiljö och en minskning av koldioxidutsläppen. En rad cykelteman presenteras i utomhusmontern, bland annat tätorters miljöplanering och miljöskydd, ny teknik, ny livsstil, utveckling av turism, folkhälsa och säkerhet. Här passar vi på att provsitta många av de cyklar som finns utställda. Ningbo Tengtou Pavilion Paviljongen liknar en antik skönhet med tra- Odense Den tredje största staden i Danmark är hemstad för en av världens mest kända sago författare, Hans Christian Andersen. Layouten på världsutställningen är som ESSET

18 byggnad, den har sin kärna skapad ur traditionell kinesisk arkitektur. Det centrala temat i utställningen speglar Kinas framgång i städernas utveckling från antiken till våra dagar. Temat bygger på den visdom som de gamla kineserna använde för att utveckla städerna efter den enorma migrationen från landsbygden, de senaste 30 årens reformer och människors entusiasm för att skapa bättre städer och förväntningar inför framtiden. Det finns ett stort fokus på att ta framtidens utmaningar som urbaniseringen innebär på allvar, ett hållbart sätt och som har låga koldioxidutsläpp som mål. Tyska nationella paviljongen. ditionella Jiang Nan-delar, med utsmyckning på dörrar, fönster, vägg- och takkonstruktioner. Ningbo Tengtou ligger i anslutning till Tangdynastin Palace of Xian och Tenta City. Vi vandrar i en två våningar fristående paviljong med en total yta på kvadratmeter. Paviljongen visar en miljövänlig och modern jordbruksteknik. Den låter oss lyssna till ljudet av vind och strömmar och låter oss andas in doften av blommor. Paviljongen visar upp gröna växter, Finlands nationella paviljong. djur, vindkraft och solenergianläggningar, takträdgård med vatten och avfallshantering och många andra ekologiska lösningar, vilket speglas i lokalbefolkningens sunda livsstil och harmoniska samexistens med naturen Kinesiska paviljongen I den kinesiska paviljongen är det omöjligt att komma in. Paviljongen som kallas för The crown in the east har en speciell upp- Tyska nationella paviljongen Paviljongen är ett koncentrat av en stad, som ståtar med skapandet av en hamnbild och en dynamisk tunnel med stadsbilder från Tyskland. Detta är Balancity, en magnifik kristallisering av tysk originalitet och teknik. Temat för paviljongen Balancity visar på vikten av balans mellan modernisering och bevarande, innovation och tradition, gemenskap och den enskilde, arbete och fritid, och mellan globalisering och nationell identitet. Vi som besökare rör oss genom olika uppbyggda miljöer och vi kan gradvis utforska de olika ställena som är typiska för en stad en hamn, en fabrik, en trädgård, en park och en depå där utställningar och stadsprojekt från Tyskland visas. Indiska nationella paviljongen Paviljongen har en röd central kupol och den symboliserar temat Enighet i mångfald i Indien. Fokus på utställningen är att ha en växelverkan mellan landsbygden och städerna genom utbyte av varor och tjänster. Paviljongen presenterar Indiens rika kulturarv, dess mångfald av tro, kultur och språk. Vi bjuds på en resa i indiska städer från antiken via medeltiden till det moderna Indien. Paviljongen presenterar det traditionella och den moderna tekniska utvecklingen i såväl stad som landsbygd. Energieffektivitet är möjligt genom att använda solpaneler och vindkraftverk, den till synes gamla indiska paviljongen är fylld med underbar modern teknik. Stengolvet är inspirerat av slottet Rampur i Varanasi och kyls av ett inlagt rörsystem. Vi rör oss därför i en sval och behaglig temperatur även när utetemperaturen når en bra bit över 30 grader. Den indiska marknaden är öppen och säljer allt som går att finna i Indien, även cateringservice förekommer på området. Tra- 18 ESSET

19 Sveriges bidrag. ditionella delikatesser från olika delar i Indien avnjuter vi här. Utsidan av den centrala kupolen är täckt med grönt tak, urban vindkraft och solceller, allt i en perfekt harmoni med budskapet om en hållbar framtid för alla. Inne i kupolen visas den 360-graders holografiska projektion som skildrar Indiens utveckling över tiden, från antiken genom medeltiden till dagens moderna Indien, temat är Städer av harmoni. den är lätt att demontera och återmontera på annan plats. Den Finländska paviljongen är den enda som har byggt en typisk bastu på världsutställningen. Tyvärr får vi inte tillfälle att prova denna. Sveriges nationella paviljong Viktiga ord som hållbarhet, innovation och kommunikation är hörnstenar i den svenska paviljongen. Det visas upp hur nationens anda av innovation löser problem, förbättrar stadsmiljön och levnadsstandarden och visar på vikten av kommunikation i dagens samhälle. Paviljongen består av fyra kuber som är arrangerade så att det bildas ett korsliknande utrymme mellan dem som har formen av Sveriges flagga sedd från ovan. Utsidan av väggarna symboliserar ett stadsliknande rutnät, insidorna är täckta med bilder från naturen. Det finns tre teman: Finlands nationella paviljong Finland försöker fånga idéer om frihet, kreativitet, innovation, gemenskap, hälsa och naturen i sin utställning. Vi vandrar genom utställningen i tre kreationer. Första steget är målat med en bred pensel och beskriver essensernas Finland. Andra steget öppnar det magiska landskapet, samhället, ekonomin, utbildning och kultur. Det tredje steget är döpt till City of Dreams som är en interaktiv och vacker presentation av delar till ett bättre liv, liksom lösningar och perspektiv som Finland vill dela med sig. Utställningens arkitektur är funktionell och ren, den fungerar som en bakgrund för att presentera konst, design och högteknologi. De byggmaterial och metoder man valt att använda genererar så få utsläpp av växthusgaser som möjligt, vilket i sin tur medför att byggna- Rysslands nationella paviljong. ESSET

20 Storbritanniens nationella paviljon. Hållbar design, kreativitet och innovation samt kaféer och butiker. Vi vandrar genom en sofistikerad uppbyggnad av hållbar design som betonar begreppet återvinning och återanvändning och samspelet mellan stad och landsbygd. Som besökare upplever vi svensk kultur, teknik och tradition, samhället och det svenska folkets passion för naturen samt den anda av innovationer som finns. Malmö är en viktig kugge i detta processens kugghjul. Den soldrivna stirlingmotorn i Sege Park visas stolt upp, tillika Augustenborgs magnifika takträdgård. Natur- Italiens nationella paviljon. ligtvis finns Dalahästen, Ikea, Asea, SKF, Pippi Långstrump och många andra också med. Kaféer och butiker finns där vi kan avnjuta såväl svensk kaffe som film och musik, samt alla de typiska souvenirer som förknippas med Sverige. Rysslands nationella paviljong Nikolay Nosov är en berömd rysk författare av barnlitteratur som en gång sade att den bästa staden i världen bör vara favoriten bland barn. Paviljongen är utformad som en idealisk stad som ger intrycket av att vara ett barns paradis. Vi färdas längs en väg i en bekväm stad där gigantiska jordgubbar, livsmedel, blommor och träd växer. Vägen beskriver också framstegen inom olika områden av Rysslands utveckling Den har tolv oregelbundet formade torn i vitt, rött och guld. Med utgångspunkt från Nosovs äventyr består den ryska paviljongen av tre delar. City of Children är staden för ungdomsfrågor. Ut i den stora världen är det bärande temat City of Flowers respektive City of Sun och City of Moon. Innan vi påbörjar vår resa genom dessa tre delar uppmanas vi att tänka oss själva som vänner till barnen i författarens saga. City of Children har en unik design med sina oregelbundna former, dessa höga torn mitt bland naturlandskap med gröna gräsmattor och vatten. Efter en närmare titt upptäcker vi att tornen bildar en cirkel som liknar en berömd rysk dans. City of Flowers förmedlar en känsla för färger, funktioner och fantasier med bilder och texter av barn med temat jag tittar, jag undrar, jag drömmer. City of Sun är ett miniatyrutrymme där solen skiner permanent och kastar ljus på alla fönster och därmed skapar en genomskinlig labyrint. Här hittar vi också tekniska uppfinningar av rysk ungdom. City of Moon fokuserar på utforskning av rymden. Den visar historien om människans utforskning av rymden samt Rysslands historiska upptäcktsfärder, en spännande vandring. Storbritanniens nationella paviljong När Storbritannien hade sin första världsutställning, som var känd under namnet Den stora utställningen i Hyde Park, ansågs utställningsbyggnaden Crystal Palace vara en av de vackraste i världen tills en brand förstörde den. Nu har Storbritannien en ny version av Crystal Palace, en fantastisk kub som består av mer är akrylstavar vilka innehåller frön av olika växter som samlats in i ett biologiskt mångfaldsprojekt. Fröerna ger liv åt begreppet hållbarhet, naturens mång- fald och potential i livet. Under dagen agerar dessa 7,5 meter långa stavar som fiberoptiska trådar och ger dagsljus till det inre. På natten ger den i varje stav inbäddade fiberoptiken ett

21 sken av att hela strukturen glöder. Att bygga på det förflutna och forma framtiden är en kvadratmeter stor paviljong som är känd under namnet Frökatedralen. Området runt den är konstruerat som ett omslagspapper, vilket får det att verka som om omslagspapperet har öppnat sig och visar en skimrande juvel i livet. Vi förundras av de inneslutna fröerna i alla stavarna och hur dessa små fröer kan producera underverk i naturen och livet. Italiens nationella paviljong La dolce vita, det ljuva livet, så kan vi sammanfatta våra intryck. Paviljongen består av 20 funktionella moduler i olika former, vilka representerar Italiens 20 regioner. Hela paviljongen förkroppsligar en miniatyr av den italienska staden. Vi promenerar genom paviljongen och vi ser stadens smala gator och torg, innergårdar och gränder med en smak av Italien. Lyxbilar, mode, kaffe, vin och pasta. Vad passar bättre än att avnjuta en god espresso. Italienska skräddare visar upp sina hantverk tillsammans med berömda målningar och skisser. Paviljongen visar även upp landets senaste innovationer när det gäller energieffektivitet, luftrening och solenergi. USA:s nationella paviljong Paviljongen är en gigantisk grå stålkonstruktion tänkt att likna en örn som sträcker sina vingar i en välkomnande gest. Vi bjuds på programmet Spirit of America som är en uppmaning till samarbete och en hyllning till frihet, mångfald, innovation och möjligheter. USA presenterar en dynamisk och emotionellt laddad historia som förmedlar fyra centrala begrepp: hållbarhet, lagarbete, hälsa och andan i strävan efter framgång. Hela utställningen beskriver historien om den amerikanska uthålligheten, innovationen i en flerdimensionell högteknologisk presentation, med plats för möjlighet och mångfald, där människor träffas för att ändra sina samhällen till de bättre. Det övergripande temat för paviljongen är anta utmaningen, vilket är helt i linje med världsutställningens tema, Better City, Better Life. Det handlar om att skapa förutsättningar för miljömässigt hållbara samhällen som bedriver en sund livsstil och använda teknik för att förbättra människors liv. Paviljongen har en utställning med titeln The garden som är en berättelse om en tioårig tjej som planerar att omvandla en förfallen stadsdel till en Danmarks nationella paviljong. urban oas. Flickans passion inspirerar hennes grannar till att förvandla denna förfallna del till en fascinerande plats genom optimism, innovation och samarbete. Norges nationella paviljong Besöket i paviljongen är en rolig resa genom kust, skogar, berg, fjordar och arktiska regioner. En skog från Norge ger oss en häftig upplevelse. Norges paviljong har temat Norge, som drivs av naturen. Man skryter med en oländig kustlinje, förtrollande fjordar, fantastiska glaciärer och spektakulära landskap. Städer i Norge är nära naturen, de är omgivna av havet, bergen eller skogen. Taket på paviljongen har möjlighet att samla solenergi för att göra hela paviljongen självförsörjande. Man beskriver även hur solenergi, vindkraft och vågkraft används i dagens moderna samhälle. Den underbara resan beskriver såväl forskningen, fiskerinäringen som ödemarkens påverkan i den globala klimatförändringen. Danmarks nationella paviljong Paviljongen är uppbyggd kring en dubbel spiralformad gång- och cykelbana som tar oss från marken genom två ramper upp till en nivå på tolv meter och ner igen. Paviljongen är vitmålad, dels för att knyta an till de traditioner av segling som finns, men även för att hålla byggnaden sval på sommaren. Naturligtvis finns den lilla sjöjungfrun, landets symbol, på plats. Det är första gången denna nationella ikon lämnar sin hemstad. Statyn skapades 1913 för att hedra sagans skapare Hans Christian Andersen. Den sitter nu i en konstgjord sjö som har likheter med Köpenhamns hamn. Paviljongen är organiserad som en saga i tre kapitel. Det börjar med historien om danska städer. Vi vandrar vidare i historien om det danska folket och slutar med dansk teknik och lösningar för det framtida stadslivet. I paviljongen får vi låna cyklar och köra runt som danskarna gör i deras hemstäder. Begreppet hållbarhet återspeglas i att fritt kunna cykla. Vad vore ett besök i den danska paviljongen utan smörrebröd och en Carlsberg. Temapaviljonger Världsutställningen har också fem temapaviljonger: Urbanian Pavilion, Pavilion of City Being, Pavilion of Urban Planet, Pavilion of Footprint och Pavilion of Future. Pavilion of Footprint Paviljongen omfattar tre mässhallar som innehåller stadens ursprung, växande städer och urban visdom. Vi får se hur städer såg ut från början då jordbruket var allenarådande och framför allt kan vi få en chans att förstå skälen bakom tillkomsten av städer. Vi ser hur städer bildas längs Yangtze- och Gula floden Vi ser antika system för gudsdyrkan och användandet av skyddshelgon. Det handlar om den industriella revolutionen som förändrar livet i städerna. Pavilion of Future Utställningen börjar med att be besökarna föreställa sig hur städerna kommer att se ut i framtiden. Genom film, böcker och skulpturer upplever vi hur städer planerats och är genomförda i historien. Paviljongens utställning föreslår också olika möjligheter till en framtida stad och pekar även på olika delar som alltid drivit människans framsteg. l ESSET

22 The Times They Are a-changin Krönika Text Kristian Lewerth Vad är förändring egentligen? Förändring pågår ju hela tiden överallt vare sig vi medvetet skapar den eller inte. Vi kan ju också vända på det och säga att allt som inte är exakt som det har varit är förändring. I arbetslivet har det på senare år pratats så mycket om förändring att det nästan slutat betyda något, eller så betyder det vad som helst. Redan i en mindre grupp är det ganska komplicerat att förändra ett visst invant sätt att tänka, en attityd eller jargong. Jag tänker att det beror på något som gruppen kommit överens om på ett tyst sätt. Det bara finns där. Förändring innebär att komma överens om något nytt och annorlunda. Detta måste lyftas fram för alla att se och känna på. Sannolikt kommer en av de första tankarna att vara vad förändringen innebär för mig. Är det bra eller dåligt? När en organisation ska förändras är många personer inblandade, många som mer eller mindre måste omfamna samma sak. En förändring behöver inte på något vis innebära att det befintliga är dåligt eller inte fungerar. En organisation behöver däremot få nya människor med andra perspektiv som kommer in och ställer nyfikna frågor, naiva grundfrågor om varför saker ser ut som de gör. Nya människor kan också komma med helt andra förslag till lösningar på befintliga problem som ingen av de redan etablerade personerna kan se, beroende på att dom sedan länge är en del av den gamla överenskommelsen. De etablerade kan däremot förklara för nykomlingarna hur saker och ting ligger till och varför, vad man har provat med mera. Under den gångna hösten och vintern har jag haft uppdraget att rekrytera nya avdelningschefer till kommunteknik. Uppdragsbeskrivningen jag fick löd kortfattat: Identifiera chefer med fokus på ledarskap och som inte är så kallade specialister inom området. Säkerställ att dessa personer har blandade erfarenheter med sig från tidigare arbeten och områden. Sagt och gjort. Efter ett omfattande arbete med kravprofiler, annonser, intervjuer och tester med obligatoriska referenstagningar är nu alla på plats. Chefer från vitt skilda verksamheter med olika perspektiv men med ett gemensamt fokus på att ge järnet för kommunteknik och ett framtida samarbete över gränserna. In kommer erfarenheter från it-världen, vatten och avlopp, arbetscentrum och järnvägsvärlden. Samtidigt finns tidigare avdelningschefer fortfarande på plats i verksamheten med all sin värdefulla kompetens och erfarenhet att tillgå vilket är en enorm stabilitet och trygghet. Detta är mumma för en personalare att få vara med om. En ny ledning för kommunteknik tar form och samtidigt finns kunskapen kvar och är närvarande. Det är så här det står i böckerna att det ska gå till men som vardagen så sällan tillåter. Snacka om potential. Det som spirar nu, efter en lång och kall vinter, är ingenting annat än energi i sin mest spännande form. Det som sker är förändring och något som vi ännu bara kan ana konturerna av. Det är ingenting drastiskt som kullkastar det som finns men en kraft som förnyar, ifrågasätter och förenar. För att travestera en känd Bob Dylanlåt The Times They Are a-changin. l Tiderna skif Nya tider kräver förändring och i vissa avseenden ett nytt ledarskap. Kommunteknik har sedan årsskiftet fått fyra nya chefer som samtliga har tagit plats i affärsområdets ledningsgrupp: Ulrica Lundman som är avdelningschef för markskötsel, Himzo Sokolovic som är avdelningschef för service, Jeanette Lindvall som är administrativ chef och Christer Christensson som är chef för markanläggning. Med så många nya i ledande ställning är det intressant att få veta vad de står för och hur de vill påverka kommuntekniks utveckling framöver. Essets utsände har samtalat med dem. Hur ser ni på ert uppdrag? Ulrica Lundman: För mig handlar det om vad man lägger i begreppet ledarskap och att i ledarskapsrollen jobba mycket med den värdegrund som Malmö stad står för. Det präglar också ledarskapet. För mig handlar det mycket om att få människor att 22 ESSET

23 Sedan årsskiftet har fyra nya chefer tagit plats i kommuntekniks ledningsgrupp: Himzo Sokolovic som är avdelningschef för service, Jeanette Lindvall som är administrativ chef, Ulrica Lundman som är avdelningscehf för markskötsel och Christer Christensson (inte med på bild) som är chef för markanläggning. centrum men på arbetsplatsen är det ju inte riktigt så i alla lägen. Himzo Sokolovic: Jag tror att de flesta medarbetare känner till visionen och fmsatsningen. Det handlar för oss som nya ledare att tolka detta och göra det begripligt på våra avdelningar, på kommunteknik, på serviceförvaltningen. Det gäller att nå samstämmighet med de människor man jobbar tillsammans med. Väljer vi bästa sättet att arbeta utifrån kundens perspektiv? Det krävs att vi kommunicerar och avsätter tid för det. UL: Det är klassiskt. Jag tror inte jag har varit i någon organisation där man inte sagt att det är problem med kommunikationen. Det är för lite, för mycket, det är för fel, för komplicerat och så vidare. För mig är det viktigt att den här ledningsgruppen blir ett bra team. Det är skillnad på en grupp människor och ett väl fungerande team som är mer än summan av dem som ingår i gruppen. Det här vill vi också sprida ut i organitar Text & Bild Stefan Andersson sationen, så att man förstår skillnaden. Den organisatoriska strukturen spelar plötsligt mindre roll om man har ett fungerande samarbete utifrån en uppgift. Man blir mer flexibel i strukturen. En annan sak är att vi är duktiga på att fixa grejer här på kommunteknik, men var är tiden för reflektion? Det är också en ledarfråga, att reflektera. Jag hittar ingen. Jag tror det är underskattat att sätta av tid för att reflektera över saker och ting och inte bara springa på akuta grejer. Utvecklingen ligger i att budgetera för reflektion, för analys, för utvecklingstänkande, för diskussion, för utvärdering, för idéer som genererar effektivare och mer produktion. Detta måste finnas med i budgeten om man ska komma någonstans. kommunicera bättre, att förstå varför man är här, att förstå helheten och vara delaktiga. Jeanette Lindvall: Jag tycker själv det har hänt mycket på de två månader vi har varit här. Har fått en helt annan bild av hur det kommer att se ut, hur vi vill ha det. Vi är ganska eniga om de problem som har uppstått på vägen, de har varit likadana. Christer Christensson: Det gäller att ta hand om och få personalen med sig. Det underlättar för dem om de får fortsätta göra sitt jobb som de har gjort tidigare och inte ändra för ändrandets skull. Det är viktigt att lyssna på dem men också viktigt att förmedla vad vi står för. UL: Det är viktigt att ändra stuprörsrtänkandet som inte är unikt för kommunteknik, man möter det på så många ställen. Det gäller att tänka mer utifrån vad uppgiften är, kundperspektivet. Vad och vem är vi till för? Jag tror att vår personal har svårt i dag att se vem kunden är. JL: Teoretiskt är det ju så att kunden är i Vad har ni med i bagaget från era tidigare jobb? UL: Jag har drivit en hel del förändringsoch utvecklingsarbete själv. Jobbade många år i en bransch som var i stark förändring, energibranschen. Vi gick från något som liknade en kommunal struktur med trygga inkomster till en hårt konkurrensutsatt bransch med väldig effektivitetspress. Det skapar ett tvång att förändras, på ett eller annat sätt. Det handlar ju om olika faser av förändringsarbete. Man behöver förstå hur människor upplever förändring på olika sätt. Min erfarenhet från tidigare jobb är att ledningen lägger mycket krut på att utreda och skapa en ny organisation vi gör något nytt. När organisationen sedan är på plats tror ledningen att allting är löst, att allt ska fungera. Men det är då arbetet börjar. För då börjar verkligheten för alla dem som är berörda av hur det blev, och reaktionerna kommer. Det är då det tunga ledararbetet börjar när man kanske andas ut och ESSET

24 tycker att vi har fixat det här, nu ska det bara rulla på. CC: Jag har erfarenhet från it-service. Hur man organiserar för att jobba tillsammans. Jag lyssnar av personal och situation först. Vill gärna analysera innan jag skjuter iväg något. JL: Jag har varit assistent här tidigare och kan verksamheten ganska hyfsat. Har samtidigare erfarenhet från annan verksamhet. HS: Det är spännande att vi fyra som är nya i ledningsgruppen har så olika bakgrunder. Det blir en dynamik och det finns förutsättningar att vi berikar det här teamet på olika sätt och lär oss av varandra. Jag har alltid dragits mot förändring och får en kick av att skapa någonting. Jag tycker också att vi på olika sätt måste mäta det vi gör för kunna veta om vi gör ett bra jobb. Att aldrig vara helt nöjd utan inse att man kan göra det bättre. En bra verksamhet kan annars bli slentrianmässig. Jag tror vi har väldigt goda förutsättningar i den här gruppen med våra bakgrunder och idéer. Vad tycker ni är viktigast för ett gott ledarskap? UL: Respekt, ödmjukhet och stora öron skulle jag vilja säga. Man måste våga ta beslut, våga vara obekväm, och trygg i sig själv för man kan inte gå omkring och vara populär bland alla ständigt och jämt. HS: Att vara nyfiken inför människor. Vilja ta ansvar, starta förändring och följa upp. UL: I ett modernt ledarskap handlar det om att ha självinsikt. Att inte se upp för mycket till andra utan se sig själv, styrkor och svagheter och vara trygg i det. Man får ha en förmåga att möta människor där de är. JL: Alla anställda har olika behov. Man måste också våga misslyckas och kunna erkänna det. CC: Det gäller att se brister snabbt och sätta in insatser där de behövs, men också att kunna stå upp för medarbetarna om det blåser. Lyssna aktivt och visa delaktighet i medarbetarnas problem. Jag visar att jag finns och försöker röja väg för mina medarbetare. Vilka är era intryck av kommunteknik? CC: Vi är ju en ny ledningsgrupp där en del kommer från privat näringsliv. Jag är säker på att vi tillsammans kan nå framgång och hitta de pusselbitar som saknas. Vi måste vara beredda att offra tid för att vara samstämmiga. UL: Jag upplever en väldig förväntan och att man längtar efter en utveckling, vad som ska komma, vad man står för. Det är en utmaning och jättespännande. HS: Det finns en affärsmässighet här, där många pratar med glöd om sitt jobb. JL: Jag hörde receptionisterna säga häromdagen att det är så roligt att sitta i vår reception därför att folket här tycker att de blir bra bemötta. De flesta är trevliga mot receptionisterna, vilket är roligt att höra att man utåt sett upplevs som en bra arbetsplats. HS: Det här är viktigt att förmedla till våra medarbetare, att vårt jobb uppskattas. UL: Man gör ett bra jobb och är stolt över det man gör oavsett vad man sysslar med. Det finns mycket yrkesstolthet här. Vad tycker ni kan förbättras? Vilka vinster kan göras? CC: Många av arbetsledarna behöver förbättrade kunskaper. Det kan till exempel vara så att man har ekonomiskt ansvar men inte vet hur Raindance fungerar. Vi måste börja arbeta på rätt sätt för att kunna göra samordningsvinster. Det är viktigt att alla kan se helheten. Det behövs bättre planering i jobben. UL: Det krävs ett samarbete att få bort stuprörstänkandet, och då menar jag inte mellan olika avdelningar utan även inom dessa. Att man inom respektive verksamhet börjar samarbeta över gränserna, där det går. Man måste börja i det lilla så att det blir ringar på vattnet, det går inte att greppa över allt med en gång. Förstår man i vilket sammanhang man ingår så börjar man tänka andra saker automatiskt. HS: Vi i vårt ledarskap bör skapa en arbetsmiljö som underlättar. Det blir kontrasignaler om man å ena sidan säger att vi ska vara Malmö stad men å andra sidan bara ser till sin egen enhet. JL: Så har det ju varit. Men det håller inte att säga Jag kan inte hjälpa dig för jag måste hålla min budget. UL: Jag har redan sett exempel på att man kan nekas hjälp med lån av utrustning med motiveringen jag sköter mitt. Man vill inte riskera något i sin egen budget för att hjälpa andra. Det drabbar i slutändan kunden om jobbet inte blir fixat som det ska. HS: Jag tror att man hela tiden måste påminna om att kunden över huvud taget inte bryr sig om vilken del av kommunteknik som fungerar eller inte. Kunden bryr sig bara om att få jobbet gjort och att saker och ting fungerar. Om det sen är kommunteknik eller stadsfastigheter spelar ingen roll. Det viktiga är att uppgiften blir löst. Hur känns det att bli chef i en annan bransch än den ni kommer från? CC: Det är inte främmande för mig. Ledarskapet är det samma oavsett var jag är. UL: Det är faktiskt inte så stor skillnad som många tror. Många som aldrig har jobbat privat skulle nog bli förvånade, det finns väldigt många ställen där man möter byråkrati och stuprörstänkande. HS: Det är några år sedan mitt intresse växlade från att arbeta som socialsekreterare och specialist inom det sociala fältet, till projektledning samt chefs- och ledaruppdrag. Att delta i Malmö stads ledarskapsutbildning var för mig en milstolpe i mitt eget intresse för ledarskapsutbildning och övergången från specialist till generalist. Jag är övertygad om att det är rätt väg för utveckling i en modern organisation. UL: Det gäller att inte lägga sig i eftersom vi ofta har någon form av specialistbakgrund och därigenom tror oss ha den rätta lösningen. Det gäller att delegera ansvar, låta andra ta det, och göra egna erfarenheter. JL: Jag har ju inte jobbat med administrativa uppgifter på det här viset tidigare, utan jobbat med projekt och varit med ute i verkligheten. Detta blir en ny värld för mig och det känns jättebra. Men jag är bekant med uteverksamheten och känner att den kunskapen är en tillgång som är till nytta även för den administrativa personalen. Det känns som klippt och skuret för mig. Vad tror ni att era medarbetare förväntar sig av er? CC: De vill nog att jag är rak och står för vad jag säger. De vill ha en förändring och jag vill hjälpa dem att ta initiativ. De vill att jag lyssnar på dem. UL: Förändring. Jag tror det är den stora frågan för oss. det känns som att det finns en förväntan men jag är inte så säker på att man vet vad det är man förväntar sig. Mål och inriktning, vad vi ska åstadkomma och varför. En förväntan på den klassiska röda tråden, det har många frågat efter. JL: För mig känns det som att kommunteknik har stått lite stilla, i väntan på nya ledare. När jag pratar med anställda här verkar det som om det varit rätt mycket negativt, men det finns en vilja att vända den trenden till något positivt. Det kan vi nya ledare 24 ESSET

25 kanske bidra med, att få in en mer positiv inställning igen. HS: Jag har hunnit uppfatta att det förväntas bättre information, ökad delaktighet i utvecklingsprocessen samt hjälp med att hitta fungerande strukturer och rutiner. För att vi ska kunna driva den här nya typen av ledarskap kommer det också att kräva en acceptans och förändring i resten av organisationen. Och det känns därför rätt att vi nu har en ledningsgrupp som är helt ny, där inte alla har jobbat i kommunen sedan tjugo år tillbaka. Men för att det ska funka måste våra arbetsledare och kolleger tycka att det är bra, att det inte blir en efterfrågan på specialistledarskapet som har funnits i många år. Har ni idéer på hur samarbetet inom kommunteknik kan förbättras? CC: Vi måste kunna hjälpa varandra när det behövs, både med personal och utrustning. Kan vi få fram fm-tänkandet i hela kommunteknik har vi vunnit mycket. UL: Man måste vara ute mycket och prata om mål och värderingar, att träffa människor och föra en dialog. Beskriva hela verksamheten i olika sammanhang, försöka vidga bilden på något sätt. Vi behöver sätta tydliga mål som går i den riktningen, som inte bara handlar om vad vi levererar till kunden utan interna mål som kopplas till detta och är mätbara. Vi måste kunna visa nyttan med det vi gör. Det gäller att använda våra möten på rätt sätt och ta upp relevanta frågor, följa upp och visa hur det går. HS: Vi kan inte stänga verksamheter här, en hel del arbetsplatsträffar läggs utanför ordinarie arbetstid. UL: Verksamheternas ledningsgrupper måste sätta av tid till att diskutera dessa frågor. Man måste ha en bitvis annan agenda. HS: Vi i ledningsgruppen får väl hjälpas åt och ställa frågan till varandra hur vi gör och agerar i viss situationer, hur vi följer Malmö stads policyer och värderingar. Hur vill ni att verksamheten utvecklas framöver? CC: Se till så att alla vet vad de ska göra. Det är viktigt att sätta mål och se till så att vi uppfyller dem. Då gäller det att vi sätter mål för oss i ledningsgruppen också. HS: Jag håller tillbaka definieringen av min egen vision. När jag är ute och träffar arbetsledare och medarbetare antecknar jag mina intryck och idéer och vill gärna höra mina nya kollegers tankar, visionen om framtiden. Jag har redan många tankar kring utveckling som är initierade såväl av de medarbetare jag har talat med som mina egna observationer. UL: Jag är nyfiken på vad som kommer ut av medarbetarenkäten. Ett öppnare kommunteknik med högt i tak där man vågar ha en dialog på längden och tvären, kolleger emellan, med sina chefer. En större öppenhet där man våga kritisera och ifrågasätta. Det är viktigt att vi i ledningsgruppen uppmuntrar till detta. Det gäller att bygga förtroende för ledarskapet. JL: Det är viktigt att ingen känner sig bortglömd, utan man vet vad man gör och ska göra. l Bättre miljö med serviceförvaltningen Malmö stad har tilldelats utmärkelsen Earth Hour Capital 2011 av Världsnaturfonden WWF. Serviceförvaltningen är stolt över att ha arbetat med satsningar för hållbar stadsutveckling som bidragit till att Malmö stad fått priset. Text Hamin Mousavi Bild Peter Adamsson I motiveringen säger juryn bland annat att: Malmö satsar på internationellt samarbete och inspirerar andra genom att visa upp lågfossila lösningar, inte minst när det gäller transporter. Staden ligger långt framme när det gäller energieffektivisering, energismart byggande och satsar stort på solenergi. Serviceförvaltningen har medverkat genom att ha cirka 400 stycken tjänstecyklar, en av europas största miljöbilsflottor, en miljöbilpool, satsningar på solenergi, gröna tak och mycket mer! Mycket solenergi Just solceller är något serviceförvaltningen satsat väldigt mycket på, speciellt i Augustenborg och Sege park. Sege park har bland annat ett Stirling solkraftverk och centralköket som lagar mat för många av Malmös skolor och äldreboenden använder soluppvärmt vatten från solfångare. Fortsatt miljötänk Genom att fortsätta arbeta med miljötänket i hela organisationen hoppas Malmö stad bli klimatneutralt till 2020 och år 2030 använda förnyelsebar energi till 100%. Serviceförvaltningen kommer även i framtiden fortsätta jobba med miljösatsningar för att uppnå de målen! ESSET

26 Från miljonprogram till framtidsstad Text Maria Andersson, Eric Goddard, Åsa Johansson, Amelie Stjernhav och Anna Lejontand Bild Fuad Selimovic I början av år 2008 inleddes arbetet med att göra Kirsebergs ishall och Nydalaskolan i Malmö till ekologiskt hållbara fastigheter, ett arbete som ännu bara börjat och som i förlängningen kommer fortgå med hållbar omställning av ett stort antal byggnader från efterkrigstiden. Dessa åtgärder ingick som en del i projektet ERUF-EKO. Som del i omställningen har Kirsebergs ishall fått grönskande fasader som förutom ansiktslyftningen både ökar den biologiska mångfalden, dämpar buller, tar hand om dagvatten och skyddar mot klotter. En våtmarksliknande damm ska fungera som uppsamlingsmagasin för dag- och smältvatten samt vara en plats där den biologiska mångfalden kan frodas. Utemiljön kommer att inbjuda till lek och aktivitet samtidigt som entrén byggs om för att skapa en trivsam vistelsemiljö med bland annat kaféverksamhet. Olika former av cykelställ på framsidan av byggnaden ökar möjligheterna att ta sig dit på miljövänligt vis och solceller på taket innebär att ishallen kan förses med förnybar energi. Även invändigt har en rad åtgärder utförts, framför allt med fokus på energieffektivisering, som bidrar till att göra byggnaden till en del av ett ekologiskt hållbart samhälle. Miljöpedagogiska skolor Skolgården på Nydalaskolan har förvandlats till en kreativ plats som kan vara en resurs i den pedagogiska verksamheten. De hårdgjorda ytorna har luckrats upp med hjälp av bland annat träd, ängsmark och odlingar vilka skapar intressanta rum för barnen att upptäcka, lära av och leka i. Uteklassrum i olika former ger eleverna en naturlig koppling till utomhusmiljön och tillför undervisningen ytterligare en dimension. Skolans lokaler har gjorts effektivare ur energisynpunkt och ett miljöpedagogiskt demoklassrum har inretts för att synliggöra miljöfrågor som till exempel energi- och vattenanvändning. Klassrummet kan fungera som ett verktyg för pedagogerna och samtidigt inspirera eleverna att själva hitta frågor och svar. Mosskarseller och klängväxter. Åtgärdskatalogen Även en åtgärdskatalog har getts ut: Grönskande ishallar och miljöpedagogiska skolor är tänkt att ge vägledning och underlätta vid utvärdering och prioritering av omställningsbehov och ge åtgärdsförslag för efterkrigstidens bebyggelse. Behoven av omställning är stora och åtgärderna många. Katalogen vänder sig framför allt till kommuner, fastighetsägare och förvaltare, men är även tänkt att ge små och medelstora företag inom byggsektorn en möjlighet att kunna anpassa och utveckla sina produkter och tjänster efter de identifierade behoven vid förnyelse i efterkrigstidens bebyggelse. Du hittar den på serviceförvaltningens sidor på komin. ERUF-EKO Projektet ERUF-EKO delfinansierades med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden, ERUF. EKO står för Eologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse. Projektet varade i tre år och avslutades den 31 januari i år. Vill du veta mer? Kontakta gärna Amelie Stjernhav på stadsfastigheter. l 26 ESSET

27 Ny chef för Hälsoträdgården i Torup Text Hanne Sandberg Bild Peter Adamsson och Hanne Sandberg Hälsoträdgårdens koncept bygger på kurser i stresshantering där föreläsningar och praktiska övningar utomhus varvas med individuell handledning och samtalsmöjligheter. Chefer och ledare i Malmö stad ges möjlighet att stärka det hälsosamma ledarskapet genom kompetensutveckling i stresshantering och medarbetare ges tillfälle att öka sin förståelse för stressens påverkan på kropp och själ. Hälsoträdgården har nu fått en ny chef, Sara Lundström. Det ska vara enkelt och lätt att ta del av Hälsoträdgården. Jobb Malmös verksamhet, servicepatrullerna, ombesörjer att en vikarie på nio veckor sätts in en när det behövs. De hjälper även till med att hämta och lämna medarbetare som ska till Torup och Hälsoträdgården, berättar Sara. Min vision är att göra Hälsoträdgården till en permanent verksamhet och att arbeta för att ingen i Malmö stad drabbas av utmattningssyndrom. Sara Lundström har tidigare arbetat som gatuparkchef i Simrishamns kommun och innan dess som projektledare på Alnarp. Sudoku Så här går det till: Varje vågrät och lodrät rad ska innehålla siffrorna 1 9. Varje liten 3x3-ruta ska också ha alla siffrorna 1 9. Varje siffra får finnas bara en gång per rad respektive 3x3-ruta. Rätt svar på sid 39. LÄTT MediuM Sudoku från AB RIGNELL-ZANDER ESSET

28 Kom i gång med forumet Text Hamin Mousavi Aktivera dig i komins diskussionsforum och dela med dig av din kunskap till andra. I forumet finns diskussioner som rör hela Malmö stad och du kan uppdatera dig om vad som händer inom specifika arbetsfält, ställa frågor och skapa diskussioner. Du når forumet genom att gå in på komin och klicka på fliken Forum eller genom att klicka på en diskutera-ruta som finns på flera ställen i komin. Bra startpunkt Forumets första sida är en lista över nya diskussioner vilket är en bra startpunkt för dig som tittar in någon gång varje dag. För att se alla forum och diskussioner använder du fliken Alla forum. Där finns en lång lista indelad efter förvaltningar, arbetsfält, grupper med mera. Skapa konto och logga in Du kan läsa diskussioner utan att vara inloggad, men för att kunna delta eller själv lägga upp nya diskussioner måste du skapa ett konto och logga in. Det gör du genom att klicka på Logga in högst upp till höger i forumvyn. Sen kan du starta diskussioner i olika forum genom att trycka på Starta ny diskussion eller svara på inlägg genom att trycka på Svara i diskussionstrådarna. Bevaka olika diskussioner Är du speciellt intresserad av en viss del av forumet kan du, när du befinner dig där, låta bevaka diskussionen. Över alla rubriker finns det en knapp för att Bevaka forum där du kan välja att få ett e-postmeddelande när någon skriver en ny diskussion. Då slipper du konstant gå in på forumet för att kolla om det har hänt något. Nu kommer elfordon och laddstolpar till Malmö Text Ida Ketonen Minst var femte av Malmö stads personbilar ska år 2020 vara en elbil eller så kallad laddhybrid. Detta är Malmö stads vision. Projektet e-mobility ska fungera som en rejäl skjuts till den målsättningen och ska samtidigt bygga upp den infrastruktur som krävs för elfordon i Malmö stad. Just nu lackeras 30 elcyklar himmelsblå på beställning av e-mobility. Dessa elcyklar ska under året ingå i serviceförvaltningens internationellt uppmärksammande system med tjänstecyklar genom Jobb Malmö. Visab köper under projekttiden in 16 elfordon. I skrivande stund är åtta stycken beställda, varav två är levererade. Det är Mitsubishis innovative electric vehicle, i-miev, som kommer i vår. På Visab pågår för närvarande tester av elbilarna för att försäkra sig om vad de går för, innan de släpps till kunderna. Både elbilar och elcyklar kommer att ges en grafisk profil som lyfter fram att det just är el som används som drivmedel. Upphandling av laddstolpar har påbörjats och tanken är att dessa stolpar bland annat ska erbjudas till kunder som hyr elbilar. Projektet leds av miljöförvaltningen serviceförvaltningens samlade insatser i e-mobility samordnas genom logistikcentrum. 28 ESSET

29 Från båtramp till kulturplats Text Peter Hingström Bild Ninna Thomsem Den enda kvarvarande av Kockums båtramper, Stapelbädden, byggs om till samlingsplats för kultur i olika former med avstamp i att göra själv och att göra på sitt eget sätt. Denna satsning, tillsammans med skateparken och klätterväggarna höjer ytterligare området till en samlingsplats för streetkultur. Stapelbäddsbyggnaden, med sitt kilformade utseende användes under Kockumstiden både som ramp för att bygga båtar och som omklädningsrum, materialförråd, lunchmatsal, elstation med mera. I och med att varvet avvecklades revs de övriga bäddarna men denna behölls beroende på att elbolaget Eon använder den högsta tredjedelen som transformatorstation. I samband med att skateparken började planeras bildades en styrgrupp för området med representanter från gatukontoret, fastighetskontoret, Bryggeriet, fritidsförvaltningen, kulturförvaltningen och den framtida verksamheten inne i stapelbäddsbyggnaden. När skateparken och klätterväggarna var klara vändes fokus mot själva stapelbädden med mål att renovera de tomma delarna för framtida kulturverksamhet. Tillväxtplats för kulturella och kreativa projekt Denna kulturverksamhet kan enklast beskrivas som en tillväxtplats för kulturella och kreativa projekt i gränslandet mellan streetsport och streetkultur, mellan oetablerat och etablerat och där testandet av metoder och former sker i direkt samverkan med besökarna. Alla projekt ska på olika sätt vara möjliga att ta del av för en offentlig publik. Ska dela med sig av sina erfarenheter Metoden vilar på två ben. Det första handlar om unga människor som vill hitta en plats och ett sätt att genomföra sina idéer. Stapelbädden erbjuder då coaching, visst ekonomiskt stöd och lokaler. Motprestationen från ungdomarna är att de ska dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper i form av workshoppar eller i direkt handledning. Det andra benet riktar sig till redan etablerade kulturaktörer som söker flexibla, utmanande miljöer, och är villiga att arbeta platsspecifikt i samarbete med andra. För dessa erbjuds tillgång till lokalerna, visst ekonomiskt stöd samt verkstäder inklusive ett så kallat Fab Lab (för en flexibel datorstyrd tillverkning av olika produkter, red. anm). I utbyte ska dessa kulturaktörer dela med sig av sin kunskap till andra grupper. Metertjockt betongtak Efter många och långa turer startade ombyggnaden i september 2010 och mynnade ut i en stor invigning den 31 mars Under projekteringen bestämdes att i största mån försöka bevara byggnadens lite råa industriella karaktär, bland annat det nästan metertjocka sluttande betongtaket som ger en invändig takhöjd från som lägst 2,2 meter till 3,6 meter i samma rum. Många ytor och tak lämnas också omålade för att betongen ska träda fram. På stapelbädden kommer det att finnas utställningshall, konsertlokal, workshopprum, verkstäder med mera. ESSET

30 problem som i ett trollslag. I stället vill vi testa i liten skala och fortsätta och skala upp det som fungerar bra. Serviceförvaltningens uppdrag är nu, precis som alltid, att stötta resten av Malmö stad i det här arbetet. Benny Thell och Catrin Haglund på Sege park. Varför ska serviceförvaltningen arbeta med social hållbarhet? Sege park står i centrum när världen studerar det uppfinningsrika som Malmö stad, serviceförvaltningen och många andra aktörer skapat för ekologisk hållbarhet. Det är ett utmärkt exempel på ett område som utvecklas inom hållbar utveckling. Ibland jämförs Sege park med ekostaden Augustenborg, som lyfts fram som ett föregångsexempel, men man glömmer titt som tätt bort att ekostaden också till stor del handlade om social hållbarhet. För egentligen går det inte att tala om hållbar utveckling om man inte arbetar med alla tre beståndsdelarna: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Social hållbarhet Malmös största utmaning Hållbar utveckling kan tyckas vara ett lite abstrakt begrepp, men egentligen handlar det bara om en sak: Hur vill vi att Malmö ska se ut när vi lämnar det vidare till nästa generation? När vi tänker så är nog de flesta är överens om att Malmös största utmaning de närmaste åren ligger inom den beståndsdel i hållbarhetsbegreppet som kallas social Text Catrin Haglund Bild Peter Adamsson hållbarhet, det vill säga hur bygger vi ett samhälle där alla Malmöbor kan ta del av välfärden? Testar nya lösningar Områdena Holma-Kroksbäck i Hyllie, Lindängen i Fosie, Seved i Södra Innerstaden, Herrgården i Rosengård och Kirseberg har utsetts som områden där vi ska kunna testa nya innovativa lösningar för att få bukt med framför allt sociala problem. Områdesprogrammen är inget projekt i traditionell bemärkelse utan en kraftsamling, en slags refokusering. Hur ska vi kunna bli lika kreativa och innovativa i våra lösningar på sociala problem som på de ekologiska? Behöver inte slå på stora trumman Att sätta människan och Malmöbon i centrum är ingenting nytt för oss på serviceförvaltningen, men nu spänner vi musklerna. Utmaningen kan kanske verka svår men det fina med områdesprogrammen är att vi inte behöver slå på stora trumman med en gång och hitta lösningen på alla Bok för idéutbyte Utmaningen rör alla inom serviceförvaltningen. Vi tror att det finns massor av kreativitet och idéer runt om i organisationen som bara väntar på att förverkligas. För att kunna ta tillvara och sprida de idéer vi får nys om har vi upprättat en idébok full med idéer som antingen håller på att förverkligas eller som tiden inte riktigt är mogen för än. I dag finns ett femtiotal idéer samlade i boken som alla berör hur vi skulle kunna hjälpa till att förbättra för kunden i områdena. Ska vi till exempel ordna en kringresande marknad eller sätta press på våra entreprenörer att ta in fler praktikanter? För att få ta del av idéboken måste du själv först skicka in två egna idéer till oss. Låt kreativiteten flöda Så gnugga geniknölarna och låt kreativiteten flöda på nästa fikarast. I ditt dagliga arbete, vad ser du för behov som du i dag inte kan tillfredsställa? Och hur skulle vi kunna jobba med det? Vi vill höra både om behoven och eventuella lösningar. Du kommer att kunna följa arbetet med områdesprogrammen här i Esset. Har du tankar eller funderingar kring områdesprogrammen är du varmt välkommen att höra av dig. l Kontaktpersoner för områdesprogrammen Benny Thell och Catrin Haglund har ansvar att samordna serviceförvaltningens insatser i områdesprogrammen. De träffar regelbundet områdeskoordinatorerna för att fånga upp deras behov och idéer. Med hjälp av en referensgrupp som består av representanter från alla affärsområden, försöker de finna lösningar genom serviceförvaltningens befintliga tjänsteutbud eller genom att hitta nya tjänster att bistå stadsdelarna med. Benny Thell, telefon eller Catrin Haglund, telefon ESSET

31 SEF Unga nominerade till kvalitetspris Text Peter Adamsson Jobb Malmö startar odling i Sege park Under odlingssäsongen 2011 genomför Jobb Malmö ett odlingsprojekt i Sege park. Projektet går än så länge under arbetsnamnet Odlingsrehab och ska giftfritt odla en del varor till Jobb Malmö, till exempel grönsaker, kryddor, rotsaker och blommor. Samtidigt ska projektet också erbjuda så kallad lågtröskel-arbetsträning för personer som till exempel har gått in i väggen, lider av depression eller liknande. Det kan vara personer som har vistats hemma en tid och behöver hjälp att komma i gång, gå upp på morgonen, komma ut ur huset och vistas i lugn miljö för att hitta tillbaka till sig själva och påbörja sin Text Anna Lejontand resa tillbaka till arbetsmarknaden. Denna grupp har vi inte tidigare kunnat erbjuda så mycket. Förutom ren arbetsträning har ju odling också konstaterats ha en rehabiliterande och läkande effekt på människan. Efter att ha börjat arbetsträna kan man sedan gå vidare i andra verksamheter inom Jobb Malmö. Produktionen av odlade varor blir som en bieffekt av verksamheten och det som skördas kommer att erbjudas till övriga verksamheter inom Jobb Malmö. Projektet genomförs under odlingssäsongen 2011, med start kring 5 april, för att sedan utvärderas och avslutas den 31 december i år. Projektledare är undertecknad. Projektet SEF Unga är nominerat till Götapriset som delas ut till bästa utvecklingsprojekt i offentlig sektor. Nomineringarna presenteras på Kvalitetsmässan den november på Svenska Mässan i Göteborg. Kvalitetsmässan är Europas största konferensoch fackmässa om verksamhets- och samhällsutveckling. Götapriset delas ut sedan Förutom äran belönas det vinnande projektet med en prischeck på kronor. Vinnaren utses av en jury som består av stadsdirektör Åke Jacobsson, Göteborgs stad; regiondirektör Johan Assarsson, Västra Götalandsregionen; direktör Per-Arne Andersson, Sveriges Kommuner och Landsting; vice vd Annika Lundius, Svenskt Näringsliv; vd Jerry Karlsson, Institutet för Kvalitetsutveckling, SIQ; rektor Pam Fredman, Göteborgs universitet och Annika Elias, ordförande Ledarna. Bakom Götapriset står de nämnda organisationerna, utom Ledarna. ESSET

32 Nätverk för projektledare Projektledarnätverket kallar sig ett gäng projektledare, deltagare, sekreterare, utredare med mera som ingår i projekt av olika slag i serviceförvaltningen. Nätverket diskuterar på sina månatliga träffar hur man ska öka projektmognaden inom serviceförvaltningen och höja projektledarens status. Men nätverket fungerar även som en källa till inspiration, stöd och motivation i en yrkesroll som ibland upplevs som ensam. Nätverket är ett sätt att utbyta erfarenheter, få inspiration och information, att ge stöd och vara bollplank, säger Lars-Göran Lindh som är en av nätverkets äldre medlemmar. Hitta och utveckla projektmodell Nätverksträffarna följer olika teman och gästas ibland av externa föreläsare, senast från Wenell Management. Den ena träffen är inte den andra lik. Vilda diskussioner om visioner och potential varvas med total koncentration när speciellt intressanta projekt lyfts upp och presenteras. Under våren har nätverkets träffar turnerat på de olika affärsområdena för att skapa sig en bredare bild av vad projekt är på serviceförvaltningen i dag. Detta har väckt diskussioner om vad nätverket vill att projekt ska vara och hur nätverket vill arbeta med projekt. Jag är övertygad om att nätverket kan och ska bidra i arbetet att vi kan hitta och utveckla en projektmodell för förvaltningen och våra verksamheter. Förhoppningsvis är den så bra att uppdrag och projekt blir tydligare, bättre avgränsade och betydligt mer kunskapsåterförande, säger Lennart Remgard som tillhör nätverkets mer nyfrälsta medlemmar. Naturligt att gå med Nätverket består i dag av en bra blandning av åldrar, affärsområden och bakgrunder. Från början ville jag prova projektformen i en del olika och ganska suddiga uppdrag och det föll sig naturligt att gå med i projektledarnätverket för att få inspiration och kanske några nya verktyg. Särskilt som jag samtidigt fick en möjlighet att gå en kortare utbildning i praktisk projekthantering vilket ytterligare stärkte min uppfattning om metodens fördelar, säger Lennart. Stark gemensam drivkraft I nätverket finns så mycket iver att de månatliga halvdagsträffar inte räcker till. Under våren har därför en arbetsgrupp skapats som ett utskott till nätverket. Arbetsgruppen träffas mellan nätverksträffarna och har som uppgift att fånga upp och konkretisera de idéer och förslag som kommer fram i nätverket. Arbetsgruppen har i vår bland annat arbetat fram en plan för nätverkets utveckling och även agerat remissinstans till ledningen inför beslutet om en gemensam arbetsmodell för projekt inom serviceförvaltningen. Trots att vi kan vara olika i våra yrkesroller och ha olika bakgrund finns det en stark gemensam drivkraft och vilja i nätverket. Och det är häftigt att följa på nära håll hur detta sprider sig i hela förvalt- 32 ESSET

33 Text Ida Ketonen Bild Lennart Rengard och Hamin Mousavi ningen. Allt vi gör utgår från nätverket och inte från direktiv uppifrån. Detta tror jag är en av anledningarna till att det finns en oerhörd kraft i nätverket. Jag tror att det kommer att hända mycket på projektfronten år 2011 i vår förvaltning och jag uppmanar alla nyfikna att ta del av nätverket. Anmäl dig till nätverksträff Projektledarnätverket på serviceförvaltningen träffas en gång per månad. Alla inom serviceförvaltningen som har en koppling till projektledarrollen välkomnas att delta. Anmäl dig till vårens sista nätverksträffar via mejl till Ida Ketonen, 14 april, kl på kommuntjänster 19 maj, kl på stadsfastigheter Lennart Remgard, arbetsledare Varför är du med i projektledarnätverket? Från början ville jag prova projektformen i en del olika och ganska suddiga uppdrag och det föll sig naturligt att gå med i nätverket för att få inspiration och kanske några nya verktyg. Särskilt som jag samtidigt fick en möjlighet att gå en kortare utbildning i praktisk projekthantering vilket ytterligare stärkte min uppfattning om metodens fördelar. Vad har du för visioner för nätverket? Jag är övertygad om att nätverket kan och ska bidra i arbetet att hitta och utveckla en projektmodell för förvaltningen och våra verksamheter. Förhoppningsvis så bra att uppdrag och projekt blir tydligare, bättre avgränsade och, inte minst, betydligt mer kunskapsåterförande. Jag tror också att vi genom att applicera samma modell blir behagligt mycket mer effektiva samtidigt som vi begränsar de arbetsuppgifter som inte skapar något värde. En naturlig följd är också att nätverket skulle kunna fungera som stöd och bollplank för andra förvaltningar, kunder och aktörer inom Malmö stad. Vilka är nätverkets målgrupp? I diskussionerna som nätverket fört framstår alla de som har en beställarfunktion som kandidater, men det är inte riktigt sant. Visst vore det trevligt om alla beställare alltid var krispigt kristallklara i vad det är de vill uppnå, men i verkligheten är det nog så att även beställare behöver få lite feedback från både utförare och de intressenter som ska nyttja eller påverkas av resultatet av beställningen. Säkert kommer slutprodukten att bli så mycket bättre. Nä, den verkliga målgruppen är alla de som, genom att ställa vettiga frågor, kan förädla en vision eller en idé och omsätta detta till praktiska handlingar. Det är de där medarbetarna som så ofta får arbetsuppgiften Du kan väl kika på det där... och som med vingligt mandat och tveksamma resurser driver visionärernas drömmar till konkret produktion. De kommer med rätt stöd och en juste verktygslåda att utveckla våra projektägare, visionärer och kunder på ett sätt som inget regelverk i världen kan matcha bara när fördelarna uppväger omaket kommer alla nå samsyn. Jag har själv råkat ut för några duktiga coacher som genom sina frågor förenklade min frågeställning och hjälpte mig att uppleva var fokus skulle vara. Efter det så ställer jag också frågorna (företrädesvis till mig själv) på ett lite annorlunda sätt, om än inte lika skickligt. l Lars-Göran Lindh, projektledare och utredare på kommuntjänster Varför är du med i projektledarnätverket? Nätverket är ett sätt att utbyta erfarenheter, få inspiration och information, ge stöd och vara bollplank både till projektmedlemmarna, serviceförvaltningens ledning och medarbetare. Vad har du för visioner för nätverket? Nätverket har möjlighet att tillsammans skapa en bra informationsplattform för allt som har med projekt och projektarbete att göra, bland annat genom information via komin. Nätverket kan också utgöra stöd och hjälp till medarbetare i organisationen. Vilka är nätverkets målgrupp? Nätverket är till för alla som på ett eller annat sätt är eller kommer att bli involverade i ett projekt eller har titeln projektledare. Med hjälp av en informativ hemsida kan fler ta del av information som bland annat kan leda till att nätverket utvidgas. l ESSET

34 Vårkänslor, skratt och en arkeolog Personalföreningen ordnade den februari en bussresa till Rostock. På programmet stod bland annat kultur, historia och en hel del nöjen. Vårkänslor, skratt och en arkeolog. Detta är receptet för en utmärkt weekend i Rostock tillsammans med arbetskamraterna. Även om lördagsmorgonen blev tidig så är humöret på topp bland folket som samlas kring bussen på Augustenborg klockan kvart i sex. När alla är på plats och har stigit in i bussen räknas skaran in till 39 personer och resan mot Gedsers hamn inleds. Butiksbesök Väl ombord på färjan till Rostock väntar en underbar frukostbuffé som upptar större delen av tiden för överfarten, men ett besök i båtens butiker hinns med utan problem. En tur ut på däck ger en skön stund tillsammans med en skinande sol, ett lugnt hav och den tyska kusten som skiljelinje däremellan. När bussen till slut rullar av båten är det dags att besöka butiken Calles för att proviantera diverse drickbara läckerheter, och för några intresserade att även stanna till i den närliggande skoaffären. det är fullt möjligt. Eftermiddagen passerar snabbt med trevliga diskussioner, något gott att dricka och många skratt. Gamla anor Kvällens gemensamma middag serveras på Zür Kogge som är en intressant restaurang med gamla anor. Atmosfären är varm och ögonen vandrar kring tak och väggar, eftersom hela lokalen är fylld med föremål som vart och ett berättar en historia. De flesta av föremålen har maritimt tema eftersom restaurangen är belägen nära vattnet och brukade servera hansatidens sjömän. Maten är välsmakande och mättande, även om atmosfären är mer intressant än själva menyn. Text & Bild William Andersson Guidad rundtur Efter söndagens hotellfrukost erbjuds en gående rundtur med guide i Rostock, där historik kring allt från hansatiden till andra världskriget avhandlas. Dessa historier fortsätter under eftermiddagen när en guidad busstur tar vid. Det visar sig att vår chaufför är arkeolog och en mycket bra historieberättare. En av resans höjdpunkter inträffar när sällskapet besöker Doberaner Münster, ett kloster där bland annat Albrekt av Mecklenburg, som var svensk kung under 1300-talet, är begravd. Efter rundturen ges det en sista chans att uppleva Rostock på egen hand innan resan hem påbörjas. l Kyligt på uteserveringen Vi anländer till hotellet strax efter lunchtid och efter incheckning är eftermiddagen öppen att spendera efter eget tycke och smak. Hotellet ligger mitt inne i centrum, ett stenkast från stadens huvudgata. Det sällskap som undertecknad ger sig ut med startar just där och väljer att pröva några av stadens serveringar. Att sitta på en uteservering i strålande sol i februari är lite kyligt men 34 ESSET

35 Nytt badhus på Rosengård Text Thomas Franzén Bild Ninna Thamsen Nu står ett nytt badhus klart på Rosengård. Sedan tidigare fanns utebad med två bassänger på 50 respektive 25 meter. Det beslutades att bygga in 25-metersbassängen men när undersöktes visade den sig vara så dålig att det, med tanke på framtida underhåll, skulle bli mer kostnadseffektivt att riva hela bassängen och bygga en ny. Till den nya byggnaden hör omklädningsrum och en ny reningsanläggning för både 25- och 50-metersbassängerna. Grönt fokus har som vanligt funnits med i detta projekt. En kulvert grävdes från den närliggande ishallen för att kunna nyttja spillvärme från istillverkningen. På taket gjordes halva beklädnaden som grönt tak och andra halvan förbereddes för en solenergianläggning. Huvudtanken med badet är att förbättra simkunnigheten i bostadsom-rådet. Bassängen ökar möjligheterna till simundervisning för framförallt Malmös barn och ungdomar. 120 barn provbadade bassängen Serviceförvaltningen har uppfört anläggningen på uppdrag av fritidsförvaltningen och ett nära samarbete mellan de två förvaltningarna har funnits med under projektets gång. I februari hjälpte 120 barn och ungdomar till med att provbada bassängen när reningsanläggningen skulle testas. Slutbesiktning hölls den 17 februari och då lämnades ansvaret för driften över i kommuntekniks trygga händer. Badet invigdes den 8 mars. Glädjande nog har bygget i princip varit skadefritt under hela byggtiden. Det är något som inte många byggen, oavsett stadsdel, kan stoltsera med. ESSET

36 Till Malaysia, med stor glädje och Alys föräldrar och där får vi vara med om en upplevelse som är något utöver det vanliga. Att få träffa folk som har sin vardag i Kuala Lumpur är extra roligt. Värmerekord och örnsafari Dag fyra ger vi oss i väg på egen hand och flyger till ön Lang Kawi som är en paradisö nära Thailands kust. Vi möts av en enorm värme och på vägen till hotellet får vi veta att det är värmerekord. Temperaturen ligger mellan 35 och 40 grader hela dygnet. Det blir verkligen inte mycket gjort på grund av värmen. Att bada, söka skugga och läsa böcker är i princip vad vi klarar av. Vi ser dock till att göra en utflykt. Det blir en örnsafari med båt och en fantastisk guide som verkligen kan allt som är värt att veta om örnar. Jag har aldrig sett så många örnar samtidigt. Utflykten tar en hel dag där vi även får uppleva regnskog, ormar och andra små kryp som jag med fasa och skräck tar del av. Kvällarna på Lang Kawi ägnar vi oss åt att äta på olika restauranger. Den bästa är faktiskt ett hål i väggen strax utanför hotellet. Vi blir verkligen utvilade och känner hur harmonin landar i våra kroppar och själar. Med två lätt packade väskor begav sig jag och min man till Kastrup för att, åtminstone för min egen del, besöka Asien för första gången. Malaysia är vårt resmål. Vi åker först till Kula Lumpar där vi bor hos en vän som är chefskock på Hilton. Vi är fyllda av förväntan, dels för att vi tycker att det ska bli himla spännande att få se Mikaels och Alys vardag i och för att vi har många spännande upplevelser att se fram emot. Inte gjord för gående Mikael och hans sambo Aly bor 27 våningar upp med en spännande utsikt över Kuala Lumpur. Vi får en guidad tur av Mikael som visar oss det vi bör veta innan vi ger oss ut på egen hand i denna stora stad som på inga villkor är gjord för gående. Kuala Lumpur är en mycket märklig och spännande stad. De två tornen, Petronas Twin Towers, är mäktiga och det är fascinerande att se alla affärer. På en våning säljer man bara dyra klockor och på en annan våning säljer man bland annat Rolls Royce och BMW. Vi stannar tre dagar i Kuala Lumpur. På kvällarna tar Mickael och Aly ut oss på roliga matsafarier. En av kvällarna blir hembjudna till Paradiset övergår i helvete Sista kvällen på Lang Kawi bestämmer vi oss för att gå längs stranden och äta på en av de italienska restauranger vi passerat under våra strandpromenader. Mysfaktorn är hög och jag är uppriktigt sagt trött på ris. Vi äter en ljuvlig trerätters middag och dricker ett gott vin till. Promenaden tillbaka till hotellet är underbar, alldeles stilla och månen skiner. Efter ett par timmars sömn vaknar jag med oerhörda magsmärtor. Jag kallsvettas och blir skräckslagen. Helvetet har börjat. Magsmärtan ger sig inte och vi överväger om vi ska stanna kvar på ön eller flyga tillbaka till Kuala Lumpur som planerat. Mikael och Aly känner ju till sjukvården i Malaysia. Vi bestämmer att så får det bli, en timmes flyg kan jag klara av. Det blir den värsta flygresa jag varit med om. Mardrömslik natt När vi väl kommer tillbaka till Kuala Lumpur hjälper Mikael oss till en läkare som Hilton använder sig av. Jag får en spruta som jag 36 ESSET

37 smärtabild Eva Törnberg och Anderas Törnberg Text Eva Ek Törnberg inte vill veta vad den innehåller, men efter en timme är magsmärtan borta. Nu ser vi fram mot avsmakningsmenyn på Hilton som Mikael och Aly ska bjuda oss på. Senare på eftermiddagen kommer dock min magsmärta tillbaka och jag får hög feber. Efter mycket överläggande lyckas jag övertala min man att han ändå ska följa med vännerna och njuta av menyn. Jag tänker sova bort feber och smärta så vi kan på uppleva Kuala Lumpur innan vi åker hem. Natten blir en mardröm. Jag får mycket hög feber och tar mig mellan toaletten och sängen med mycket stort besvär. Förstklassig sjukvård På morgon går vi tillbaka till läkaren som ger mig besked att jag omedelbart ska läggas in på sjukhuset. Han är rädd att jag har fått dengfeber. På sjukhuset får jag en mycket förstklassig vård. De tar massor av prover och jag får dropp när de konstaterar att jag bland annat är uttorkad. Efter första undersökningen får min man en lista på de olika rum och salar som finns på sjukhuset och blir samtidigt tillfrågad vilket rum de ska lägga mig i. "Vi tar väl salen med sex sängar", förslår han med ett leende. Min blick är nog talande för jag får ett eget vip-rum samt en egen personalstyrka som sa ta hand om mig. En egen servitör kommer med vatten till mig, vilket är vad jag får dricka. Första dygnet mår jag så dåligt att jag inte på något sätt protesterar. Men efter ett dygn vill jag inte längre vara på sjukhuset de släpper dock inte iväg mig. Det innebär att vi få börja jaga flygbolaget för att ändra hemresan. Personalen ville fotografera När jag väl fick lämna sjukhuset så var det stor uppståndelse för det visade sig att det var ett nytt sjukhus och jag var deras första europeiska patient. Hela personalstyrkan kom med sina kameror för att bli fotograferad tillsammans med mig. Dagen därpå ska vi äntligen få åka hem. Vi tar oss ut till flygplatsen men när vi kommer dit känner vi att något inte riktigt stämmer cancelled står det på skylten! Jag känner hur allt bara flyter i väg och vill inte ta in informationen om att planet är inställt. Det är bara att ta sig in till Mickael och Aly igen. En natt till och jag vill bara hem. Näst sista dagen går vår hemresa med ett extra insatt flyg som bara tar oss till Amsterdam där vi får en övernattning till. En eloge dock till flygbolaget för när vi väl kommer till Amsterdam så fungerar allt klockrent. Vi får hotell, necessär och nattmat. Tidig morgon är det så dags att flyga hem till Kastrup och fortfarande svag i knäna längtar jag verkligen hem. Väl hemma så vill jag bara lägga mig i min säng och sova, sova och sova. Jag tänder ljuset i sovrummet och tror inte det är sant. Grannarna har haft översvämning och hela vår ena vägg i sovrummet är totalt vattenskadad. Vad gör man? Både jag och min man tittar på varandra och börjar skratta. Trots alla strapatser så älskar vi att resa. Jag är beredd att ge Asien och Malaysia en chans till men det måste nog gå ett antal år. Salmonella och någon form av parasit i magen har satt sina spår. l ESSET

38 Ulrica Lundman Familj: Dotter. Bor: Centrala Malmö. Anställd som: Avdelningschef på kommunteknik, markskötsel. Bästa film? Svårt val men det får bli en klassiker: Livet från den ljusa sidan med Jack Nicholson. Favoritmat? Skaldjur och fisk i de flesta former. Förebild? Jag har flera men väljer Marit Paulsson, en tuff dam som tidigt tänkte på vår miljö i ett större perspektiv, som alltid har en åsikt och står för den. Blev du det du drömde om som barn? Nej, jag blev aldrig veterinär men tar igen djurintresset på min fritid. Vilken är din favoritplats i Malmö? Svårt val men Kungsparken en tidig vårmorgon på promenad med vår hund. Vad gör du helst på din fritid? Är ute på ridklubben, promenerar i naturen med hunden och umgås med vänner. Vad ligger på ditt nattduksbord? Just nu Sa du gula höns, samtal om livet från A till Ö av Agneta Lagercrantz och Lill Lindfors, samt Du leder som är en ny bok om personligt ledarskap av Mia Törnblom. Favoritkändis? Malena Ernman, kanske inte så jättekänd men en av mina favoritartister med en otrolig röst, humor och härligt befriad från divalater. Favoritprogram på tv? För tillfället, Sveriges sämsta bilförare som är sanslöst roligt men rätt skrämmande när man tänker Bild Peter Adamsson efter. Hur lyckades de få körkort? Vilken personlig sak skulle du ta med dig till en öde ö? En egen båt så jag kan ta mig därifrån. Jag skulle inte stå ut ensam lång stund utan nära och kära. Vart går din drömresa? Antingen Afrika på safari eller Island med tur på Islandshäst. Vad har du för visioner inför framtiden? När det gäller jobbet är det att få vara med och utveckla kommunteknik till den serviceorganisation det har potential att vara. Här finns många spännande idéer och engagemang att ta vara på. Hur håller du dig i form? Som hundägare är jag ute och går i alla väder och så försöker jag få in regelbunden träning på i mitt schema. Vad gör du för att underlätta för dina kunder? Bygger relation. Det handlar om att lyssna, ha en dialog och skapa förtroende för att förstå kundens behov och förväntan. Vad gör du för att förbättra miljön? På ett personligt plan handlar det om små men viktiga saker som källsortering, energibesparande åtgärder i hemmet, de val jag gör när jag handlar livsmedel och annat. Jag tänker nog mer miljö i dag än för några år sedan, mycket tack vare att jag har en väldigt miljöengagerad dotter som inte är sen att kommentera mig. Vesna Georgija Familj: Sambo och två barn. Bor: Söderkulla i Malmö. Anställd som: Assistent. närbild Bästa film? Tillbaka till framtiden. Favoritmat? Gulasch. Förebild? Min mamma. Blev du det du drömde om som barn? Nej, jag skulle bli flygvärdinna. Vilken är din favoritplats i Malmö? Pildammsparken. Vad gör du helst på din fritid? Umgås med mina vänner och familj. Vad ligger på ditt nattduksbord? Böcker. Favoritkändis? Julia Roberts. Favoritprogram på tv? Vänner. Vilken personlig sak skulle du ta med dig till en öde ö? Fotoalbum. Bild Hanne Sandberg Vart går din drömresa? Jorden runt. Vad har du för visioner inför framtiden? Att hålla mig frisk och må bra! Hur håller du dig i form? Träna på Friskis och Svettis och promenera. Vad gör du för att underlätta för dina kunder? Ha ett trevlig bemötande, arbeta snabbt och effektivt. Vad gör du för att förbättra miljön? Källsorterar. 38 ESSET

39 Camila Heredia Fuentes Familj: Består av mina föräldrar, tre syskon, mina hundar Messi och Cindy, salamandrar och en sköldpadda. Bor: Hos föräldrarna i villan i Hindby. Anställd som: Personalassistent. Bästa film? Troja. Favoritmat? Grillat kött med ris och jordnötssås. Förebild? Alla glada människor. Blev du det du drömde om som barn? Ja! Jag ville bli sekreterare och arbeta med administration. Personalarbetet är helt rätt för mig. Vilken är din favoritplats i Malmö? Utsiktsplatsen. Vad gör du helst på din fritid? Dansar boliviansk folkdans. Bild Stefan Andersson Vad ligger på ditt nattduksbord? Väckarklockan. Favoritkändis? Messi, fotbollsspelaren i Barcelona. Favoritprogram på tv? Halv åtta hos mig. Vilken personlig sak skulle du ta med dig till en öde ö? Messi. Min hund alltså, inte fotbollsspelaren. Eller...? Vart går din drömresa? Hawaii. Vad har du för visioner inför framtiden? Att bli färdigutbildad och skaffa en familj. Hur håller du dig i form? Med god mat och mycket skratt. Vad gör du för att underlätta för dina kunder? Ger dom en god service och ett leende. Vad gör du för att förbättra miljön? Jag promenerar i stället för att köra bil. Eva Bengtsson Familj: Man, vår dotter Lisa som är 20 och en katt. Bor: På Almgården i Malmö. Anställd som: Assistent i Kultur & Fritid. Bild Ninna Thomsen Bästa film? Regarding Henry med Harrison Ford som spelar en advokat och överlever en skottskada. Favoritmat? Tycker om det mesta, men föredrar grekiskt, till exempel Stifado och grillad svärdfisk. Förebild? Mina föräldrar. Blev du det du drömde om som barn? Hade ingen speciell dröm. Jag var på väg att bli arbetslös och hade funderingar på att bli textilslöjdlärare. Fick då rådet att inte ha hobbyn som yrke. Hade mitt tålamod räckt till om eleverna inte var intresserade? Förmodligen inte. Vilken är din favoritplats i Malmö? Pildammsparken. Vad gör du helst på din fritid? Semestrar på Kreta, promenerar i skogen vid stugan i Blekinge, läser en bok, hjälper till i kafeterian på segelflygklubben i Sövde. Vad ligger på ditt nattduksbord? En kriminalroman och en bok med sudoku. Favoritkändis? Beatles. Favoritprogram på tv? Inspector Lynley mysteries och På spåret. Vilken personlig sak skulle du ta med dig till en öde ö? En båt. Vart går din drömresa? Kreta! Vad har du för visioner inför framtiden? Att cancergåtan ska kunna lösas, speciellt barncancer. Min systerson drabbades häromåret av en tumör i huvudet, och tiden innan beskedet kom att den var ofarlig var fruktansvärd! Hur håller du dig i form? Löser korsord och sudoku. Vad gör du för att underlätta för dina kunder? Är lyhörd för deras behov, hjälper dem med rätt kontaktuppgifter om de kommit fel. Vad gör du för att förbättra miljön? Sopsorterar, låter inte kranen rinna i onödan, stänger dator och tv när de inte används (aldrig stand by-läge!), kör aldrig tvättmaskinen med enstaka plagg, åker kollektivt. ESSET

40 Löpsträckan på Ironman. Träna intelligent genom att lyssna på din kropp Text Thomas Welwert Bild Filippa Mellbourn Thomas Welwert är till vardags ekonom på Jobb Malmö men på fritiden har han gett sig på några av världens tuffaste idrottsutmaningar. Han har deltagit i Ironman i Nice år 2009 och Ladonia Mountain Trophy. Nu hårdtränar han för Ironman i Frankfurt. Thomas, som är en 45-årig seriös motionär och joggingledare på Friskis & Svettis, delar här med sig av sina träningstips för den som vill ta sin träning till en högre nivå. Hur och när började du springa och cykla? Jag sprang några maror under åttiotalet då jag även cyklade en del. Under nittiotalet var jag slö och spelade bara lite innebandy. Sedan 2003 har jag dock tränat regelbundet. Det började med att en kom- pis ville ha någon att cykla Vättern runt med och han sprang även med Friskis, sen var det kört. Det är ungefär som när folk hamnar i dåligt sällskap och i missbruk. Man börjar prova lite oskyldigt i början och sen kan man inte stå emot grupptrycket vilket leder till att man provar tyngre och tyngre utmaningar. Ett klassiskt uttryck är: Friskis har förstört mitt liv! Hur tränar du? Jag löper och cyklar två gånger i veckan året runt och försöker även styrketräna minst en gång i veckan samt simma en del. Nu tränar jag ungefär tolv timmar i veckan. Nästan all träning försöker jag göra utomhus, sen anpassar jag träningen till vad jag har som mål under året. Vad motiverar dig i din träning? Nutrilett verkar inte vara någon höjdare. En stor fördel är att jag nästan aldrig behöver tänka på hur mycket jag får äta. Det är roligt att se hur mycket kroppen klarar av. När jag till exempel första gången hörde talas om Vätternrundan, Klassikern och Ironman verkade detta helt ouppnåeligt. Det är en skön känsla att ha lyckats med något man tidigare inte trodde var möjligt. Att vara i bra form är gött och det är en fantastisk känsla att flyga fram i löpspåret eller på cykeln och att kroppen orkar hur mycket som helst. Jag har inte upplevt detta när jag simmar. Känslan efter ett bra träningspass är underbar, liksom att slöa efteråt. Det är roligt att kunna prova på många nya utmaningar bara man har en hyfsad form. Jag har lärt känna många 40 ESSET

41 genom träning och tävling som är väldigt levnadsglada som jag inte annars hade träffat. Sen är det alltid roligt att kunna slå någon som tror att de är bättre än en själv. Att kvala in till Ironman Hawaii är egentligen det stora målet och det hade varit väldigt roligt men jag får nog nöja mig med min hawaiiskjorta. Vad ska man tänka på när man ska ta sin träning till en högre nivå? Sätt upp realistiska mål och planera. Gör en veckoplan hur du ska kunna hinna med träningen. Öka inte på träningsmängden och särskilt inte intensiteten för fort. Detta är den absolut främsta orsaken till skador som oftast tar lång tid att bli bra från. Var fjärde vecka är det bra att träna lite mindre så att kroppen får återhämta sig. Man kan inte öka på träningsdosen vecka efter vecka utan att dra på sig skador eller att bli totalt tröttkörd. Ha gärna ett par månader under året då du tränar mycket mindre så att både kropp och själ får återhämta sig. Försök inte att träna ikapp om du har missat träningen en tid på grund av sjukdom, skador eller annat. Det svåra är inte att träna utan att vila. Tänk positivt när du blir sjuk, låt att alla leder, senor och muskler återhämta sig. Träna intelligent genom att lyssna på din kropp. Har du ont någonstans är det bättre att hoppa över eller avbryta passet, eller träna något annat. Träna gärna i grupp några pass i veckan då detta oftast blir väldigt socialt, man sporrar varandra och kan få tips och råd från andra. Mycket sömn och vad man stoppar i sig är såklart också viktigt att tänka på. Vilken är den tuffaste tävling som du har genomfört? Jag gjorde Ironman Nice sommaren 2009 och det är nog objektivt sett den tuffaste. Det kändes dock inte så jobbigt eftersom mina förberedelser gick bra. Jag hade en bra dag och lyckades genomföra loppet mer eller mindre enligt min plan. Det var en av mina roligaste dagar. Ladonia Mountain Trophy har jag startat i fyra gånger men bara lyckats ta mig i mål en gång. Detta var en sanslös orientering på Kullaberg där man nästan riskerade livet. Ungefär fyra mils orientering i eländig terräng, höjdmeter, inslag av otrevliga överraskningar samt att loppet hade start á la Normandie. Man åkte ut med båt och blev avsläppt ett par hundra meter från land. En gång låtsades de ha hajar i vattnet. Jag brukade hålla på i runt nio timmar (är inte så bra på orientering) och sen drog de repet och då var jag ganska slut. Tyvärr är loppet nerlagt. Senast jag cyklade Vättern fick jag köra de sista 18 milen mer eller mindre med vänsterbenet eftersom jag fick ont i högerknä. Jag var så slut så att jag nästan började gråta, en sjuksköterska ville ta mig ur loppet när det var sju mil kvar och jag blev så illa tvungen att smita ut från sjuktältet. Min första multisport trodde jag skulle bli en utflykt på fem timmar. Efter nio timmars tävlande skulle vi högst upp i Kronprinsen med rökdykarutrustning på, det var tufft men vi tog oss i mål. Vad är målet i år? Under elva timmar på Ironman Frankfurt i juli. Är det viktigt för dig med rätt träningskläder och utrustning? I löpning är det viktigt med bra skor som är anpassade efter din löpstil för att undvika skador och att man byter skor varje år. I cykling finns det ingen gräns uppåt hur mycket man kan lägga på utrustning. Man får räkna med att lägga kronor för en ny helt okej cykel. En pulsklocka är bra att ha och framför allt att man inte ligger på för hög puls vid träning. När du är helt slut och inte orkar mer men ändå måste, vad tänker du då? Jag tänker positivt att jag är jätteduktig och att det oftast inte är så långt kvar. Att kämpa på en stund till är ganska lite tid jämfört med hur mycket man kan vila efteråt. Fotnot. Ironman består av simning 3,8 km, cykling 18 mil och löpning 42,2 km. l Ett myller av människor vid simstarten på Ironman i Nice. ESSET

42 Varför måste man alltid servera potatis eller pasta som tillbehör till en måltid? Ibland är det enkla mycket godare. Här kommer några recept på lite smått och gott. Recept Coleslaw med kanel Svamp à la grecque Grillad aubergine med basilikaolja och parmesan 3 auberginer 2 dl olivolja 1½ tsk torkad basilika 1 citron 2 vitlöksklyftor salt och peppar parmesan Skär auberginerna i tunna skivor på längden. Lägg dem på ett fat, strö över salt och låt dem stå i någon timme så att all vätska tränger ut. Skölj och torka av dem. Grilla skivorna på ett grilljärn. Riv skalet av citronen och pressa ur saften. Blanda med olivolja och basilika. Smaka av med salt och peppar. Lägg upp aubergineskivorna i en cirkel på ett stort fat. Ringla över oljan. Gör flisor av parmesan och strö ut dem. Garnera med några färska basilika blad. Ugnsrostade basilikatomater 4 personer 400 g små kvisttomater 2 st vitlöksklyftor 2 msk olivolja cirka 10 basilikablad 1 tsk flingsalt 1 krm nymald svartpeppar Värm ugnen till 225 grader. Lägg tomaterna i en ugnssäker form. Skala och krossa vitlöken. Blanda tomaterna med vitlök, olja, basilika, salt och peppar. Tilllaga mitt i ugnen cirka 25 minuter. Låt kallna. Värm tomaterna i ugnen före servering. 4 pers 150 g vitkål 1 morot ½ tsk pressad citronsaft ½ krm kanel ½ dl majonäs Ansa och finstrimla vitkålen. Skala och finstrimla moroten. Marinera kål och morot i citronsaft, salt, socker och kanel cirka 20 minuter. Lägg alltsammans i ett durkslag och pressa ut så mycket vatten som möjligt. Blanda grönsakerna med majonnäs. Quesadillas med cheddarost och chili 4 personer 100 g cheddarost 1 dl crème fraiche 1 röd chili 4 st mjuka tortillabröd 1 krm salt rapsolja Blanda ost och crème fraiche. Kärna ur och finhacka chilin. Bred fyllningen på två av bröden och krydda med chili och salt. Lägg de andra bröden över och se till att de fästs ihop av fyllningen. Stek bröden i lite av oljan i omgångar i en stekpanna cirka 2 minuter på varje sida. Låt bröden rinna av på hushållspapper. 1 sata 300 g svamp 1 dl vatten 1 dl torrt vitt vin 1 msk äppelcidervinäger 2 st schalottenlökar 1 2 st vitlöksklyftor ½ tsk salt ½ tsk strösocker 1 tsk timjan ½ tsk oregano Borsta och skär svampen i mindre bitar. Blanda övriga ingredienser till lagen (utan svamp) i en bunke. Vänd ner svampen. Lägg svampen med lagen i en burk med tättslutande lock. Ställ kallt i minst ett dygn. Blomkålspuré 1 blomkålshuvud 2 3 msk smör 2 msk naturell yoghurt eller crème fraiche salt och peppar Skär bort stammen från blomkålshuvudet och dela det i mindre bitar. Koka bitarna mjuka i vatten. Mixa sedan alla ingredienser till en slät puré. Rödbetor med chévre 1 kg rödbetor 1 tärning grönsaksbuljong 125 g chévre Koka rödbetorna i buljongen tills de är nästan mjuka. Skala dem och dela dem om de är stora. Lägg upp dem på ett fat. Smula över chévre och garnera med basilika eller persilja. 42 ESSET

43 Nya namn i nämnden Text & Bild Peter Adamsson Amar Sabri, ordförande. Sara Fagnani, förste vice ordförande. Johan Roslund, andre vice ordförande. Den 1 januari tillträdde den nya servicenämnden som till stor del innehåller många nya namn och ansikten. För att stilla nyfikenheten är det på sin plats att presentera vilka som ingår i nämnden och ställa några enkla frågor till ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande. Tyvärr har det inte funnits möjlighet att samla alla i nämnden för ett gruppfoto, utan vi får återkomma till detta. Har du familj? Amar Sabri, ordförande i servicenämnden: Jag är gift, har tre barn, en flicka och två pojkar. Sara Fagnani Nilsson, vice ordförande: Jag är gift och har tre vuxna söner, nio barnbarn och min mor. John Roslund, andre vice ordförande: Jag är sambo med Valentina. Har dottern Nellie som är fem år och bonusbarnen Valentin och Julijana. Vad jobbar du med när du inte är politiker? AS: Jag jobbar som driftansvarig och energioptimerare och är utbildad maskiningenjör. SFN: Jag jobbar som mentalskötare. JR: Jag jobbar som lärare i årskurs 4 9 i matematik samt naturoch orienteringsämnen, NO. Vad gör du på din fritid? AS: Jag tycker om att vara ute i naturen, läsa och träffa folk. Men det finns inte så mycket fritid om man är fritidspolitiker. Servicenämnden 2011 Kommunalråd Lari Pitkä-Kangas (mp) Ledamöter Amar Sabri (mp), ordförande, Sara Fagnani Nilsson (s), förste vice ordförande, John Roslund (m), andre vice ordförande, Bengt-Göran Antoniusson (s), Gert Jakobsson (s), Gertie Olsson (s), Richard Thörn (m), Björn Lagerbäck (fp), Jimi Krånglin (sd) SFN: Jag tycker om att vara med familjen så mycket som möjligt. Tar gärna långa promenader och reser mycket nu för tiden. JR: Jag älskar att resa och att umgås med vänner, gärna i min trädgård på gamla Sofielund. Hur ser du på ditt uppdrag i servicenämnden? AS: Jag är en av de första för miljöpartiet som blir nämndsordförande, vilket känns kul. Uppdraget känns intressant och spännande. SFN: Uppdraget i servicenämnden är helt annorlunda om man jämför det med andra uppdrag och därför är det spännande och mycket intressant. Området är mycket stort, varierande och står alltid i beredskap att införa snabba förändringar som skulle behövas. Det krävs av mig att jag ska vara mycket öppen för nya idéer och våga prova nya lösningar och vara okonventionell. Fullt allvar men med stor glädje! JR: Det är en utmaning för mig. Tidigare har jag bara arbetat politiskt med de mjuka frågorna. Serviceförvaltningen täcker många verksamheter och min ambition är att jag ska få en god kännedom om dem. Hur väl kände du till serviceförvaltningen tidigare? AS: Väldigt bra. Jag har jobbat i olika företag som även jobbat för serviceförvaltningen. SFN: Jag har haft uppdrag i servicenämnden sen den bildades 1996, det vill säga jag inte är ny i nämnden. JR: Kände till att de förvaltade Malmö stads fastigheter och skötte underhållet av våra idrottsanläggningar. Ersättare Sanna Axelsson (s), Fredrik Egefur (s), Linda Johnsson (s), Louise Arndt (mp), Patrik Strand (v), Ingela Borsiin Sörenfors (m) Hans Banke (m), Lars Hellström (fp), Peter Jangbro (sd) l ESSET

44 Bokoch filmtips Corpus Delicti av Elias Palm Modellen, rättsläkaren och författaren Elias Palm kom på senhösten 2010 ut med boken, Corpus Delicti, som betyder kropp och brott. Boken är utgiven på Ordfronts förlag och handlar om den 39-åriga rättsläkaren Ella Andersson. Ella har en förmögen och frånstötande överklassläkt på sin moders sida, en släkt som gjord för att dölja saker under en iskall och välsnickrad fasad. När Ella var sex år förlorade hon både sin far och sitt föräldrahem i en våldsam eldsvåda. Drygt trettio år senare lägger hon ett bud på ett antikt bordsur som är märkligt likt det som stod i det nedbrunna barndomshemmet. Därmed dras Ella in i en privat undersökning av sitt förflutna, parallellt med de ordinarie dödsfallsutredningarna. Motvilligt tvingas hon inse att det finns kopplingar mellan hennes barndom och ett lik som undersöks på den rättsmedicinska avdelningen. Härvor av till synes sambandslösa trådar nystas upp och gamla sanningar visar sig vara lögn. Corpus delicti är en smart och gåtfull deckare som beskriver döden inifrån snarare än utifrån. Text Hanne Sandberg Det är den första delen i serien om rättsläkaren Ella Andersson. Elias Palm är den första svenska deckarförfattaren som själv arbetar som rättsläkare. Svinalängorna Leena (Noomi Rapace) lever ett till synes helt vanligt svenssonliv med sin man Johan (spelad av Ola Rapace) och deras två barn. I Leenas förgångna döljer sig dock en tragisk historia som via ett telefonsamtal går från dåtid till nutid. Leenas mamma ligger nämligen på dödsbädden och ringer till Leena för att hon vill träffas. Leena hade helst sluppit men hennes man står på sig och tycker att de ska hälsa på. Resan dit gör att Leenas minnen kommer henne allt närmare och vi får följa med på hennes inre resa både i det förgångna och i stunden. Leenas barndom präglades av alkoholism, våld och svek. Hennes föräldrar drack ständigt och försummade sina barn till det yttersta. Leena tvingades ta hand om både sig själv och sin bror eftersom föräldrarna inte längre var kapabla. Text Andreas Fabbekke Pernilla August fick guldbagge Svinalängorna bygger på Susanna Alakoskis bok med samma namn som syftar på det bostadsområde i Ystad som den finska familjen flyttar till. Filmen är Pernilla Augusts debut som långfilmsregissör vilket till och med resulterade i en guldbagge för bästa regi på Guldbaggegalan tidigare i år. Försöker hålla ihop familjen Leena i dåtid spelas av Tehilla Blad som gestaltar rollen ypperligt. På ett övertygande sätt förmedlar hon ett barns sätt att försöka hålla ihop en familj som sakta men säkert faller isär. Hon tvingas torka spyor, städa, mata sin lillebror och så vidare, allt medan föräldrarna dricker sig fördärvade. Svinalängorna är en strålande film som är klart sevärd. Det är en mörk historia som presen- teras av ett knippe fantastiska skådespelare. Det mest hemska är att man blir påmind om att det faktiskt ser ut på detta sätt i många familjer, vilket gör att man blir än mer berörd. BETYG 44 ESSET

45 Machete B-film med en A-films budget Text Hamin Mousavi Rått våld, blodiga strider, dålig humor och oändligt många sexscener. Så kan man sammanfatta Machete som i grund och botten är en sliskig actionkomedi. Huvudkaraktären Machete Cortez, som spelas av Danny Trejo, är en gammal polis som är känd för att få saker gjorda. Han tar gärna i med hårdhandskarna och använder sin trogna kniv, macheten, för att skapa rättvisa. Men efter att ha blivit lurad av sin egen poliskår, förlorat sin familj och blivit anklagad för mordförsök, svär han på att ge igen. Robert + Quentin = sant När Quentin Tarantino och Robert Rodriguez tillsammans skrev skräck-slashern Grindhouse var det meningen att flera filmer skulle födas ur den idén. Machete är en av de filmerna, baserad på en fejktrailer i Grindhouse som blev så populär att biopubliken frågade när trailern skulle bli film. Rodriguez tog på sig uppdraget att göra filmen som redan nu har två uppföljare planerade. Resultatet är en fantastisk hyllning till exploateringsgenren och det känns som att Rodriguez gått tillbaka till sina rötter från Desperado i den här filmen. Två uppföljare Machete har verkligen allt och listan över skådespelarna är inte dålig den heller. Robert Rodriguez har än en gång kontaktat sitt lilla nätverk av superkändisar och skapat en fantastisk film riktad till kultfilmsfanatiker. Robert De Niro spelar ärkerivalen och Steven Segal huvudbossen. Dessutom har Jessica Alba en intressant roll som grundaren av nätverket bakom karaktären Shé, en påhittad latinamerikansk hjälte som står för rättvisa och revolution för de illegala immigranterna i USA. Men låt dig inte luras av alla toppnamn, Machete är fortfarande en B-film med målet att underhålla. Det bästa är att vi snart kan se fram emot uppföljarna: Machete Kills och Machete Kills Again! BETYG Sudoku Lösning LÄTT MEDIUM ESSET

46 Epilog...den 12 december 2010 Beslutades bland annat om: l Ansökan om objektsgodkännande för nybyggnad av förskola i kvarteret Tofsmätaren. l Serviceförvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan Informerades bland annat om: l Novemberrapport 2010 den 25 januari 2011 Beslutades bland annat om: l Delegationsordning för servicenämnden. l Att utse ledamöter i presidiet. l Att utse ledamöter och ersättare i Delegation 5, Delegation Jobb Malmö. l Internbudget l Remiss från kommunstyrelsen om kommuncentrala styrdokument, beslutsinstanser, gemensam struktur och enhetlig utformning. l Remiss från revisorskollegiet om telefonservice tillgänglighet. l Remiss från revisorskollegiet angående finansiering av underhållsbehov vid fastigheter, gator och andra anläggningar. l Ansökan om objektsgodkännande för nybyggnad av förskola i Hyllie. Informerades bland annat om: l Förslag till reviderade föreskrifter för den kommunala arkivvården och antagande av reviderade föreskrifter för den kommunala arkivvården i Malmö, ks- och kf-beslut. l Disposition ur omstruktureringsanslaget för år 2010, ks-beslut. l Antagning av folkhälsopolicy, kf-beslut. l Gemensamma kontrollmål för uppföljning av intern kontroll 2011, ks-beslut. l Översyn om kommunens upphandlingsorganisation, ks-beslut. l Förslag till resepolicy för Malmö stad med riktlinjer och antagande av resepolicy för Malmö stad med riktlinjer, ks- och kf-beslut. l Förslag på ny organisationstillhörighet avseende arbetsmarknads- och vissa introduktionsinsatser 2011, ks-beslut. l Ungdomsanställningar i Herrgården, ks-beslut. l Justering av fasta arvoden samt bestämmande av partistöd för åren , kf-beslut. den 22 februari 2011 Beslutades bland annat om: l Revisorskollegiet: Uppföljning av granskning av policy och riktlinjer mot mutor. l Utredning om stadsdelsfullmäktiges möjligheter att lämna synpunkter på tekniska nämndens och miljönämndens ärende, ks-beslut. l Beaktande av förändring i budget 2011 med kompensation för pris- och löneökningar vad gäller arbetsrehab Borrgatan. För ytterligare information om ärendena i servicenämnden kontakta Lena Nilsson, telefon eller Serviceförva Som ni alla har uppmärksammat har serviceförvaltningen hamnat i media, framförallt i Sydsvenskan, under februari månad. Under temat Snöröjning för miljoner har flera artiklar avlöst varandra. Med bilder och rubriker som gör läsaren nyfiken att läsa vidare i texten har vi av många Malmöbor säkert upplevts som en förvaltning där det inte går rätt till. Privat förening för medelålders män med mc-tycke Kommunteknik och i synnerhet Bo Gustavsson har hamnat i centrum för medias intresse. Som så kallad snögeneral och ordförande för mc-föreningen Häng raiders har mycket kretsat kring honom. Till att börja med är Bo inte någon snögeneral. Det är gatukontoret som är beställare och därmed ansvariga för vinterväghållningen. Bo har påtalat för Sydsvenskan varje gång de ringt att han inte är snögeneral, men det står så ändå. Mc-föreningen Häng raiders är en förening, ingen klubb, och består av medelålders män som tycker om att glida runt i den skånska naturen med sina hojar. Kopplingen till serviceförvaltningen kan jämföras med andra aktiviteter som personalen tar initiativ till på sin fritid. En del cyklar Ringsjön runt medan andra går på teater tillsammans. Dessa aktiviteter stöttar servi- 46 ESSET

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne! H 2 Skåne Vi vill öka den skånska tillväxten inom miljöteknikområdet och med stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden arbetar vi i projektet Vätgassamverkan i Skåne. Genom nätverkande och gemensamma

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten. Lll löm, kmkåkpsenast sparat av bodnoräöbodnor Sidan 1-08-08öl, Resepolicy för Malmö stad med riktlinjer Resepolicy godkänd av kf 14/12 1995, 213, bih 152. Ändr av kf 20/12 2010, 274, bih 169. Riktlinjer

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL "Mothman City"

UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL Mothman City Estniska skolan i Stockholm Svartmangatan 20-22 111 29 STOCKHOLM 08-412 60 20 exp@estniskaskolan.se Lärare: Patrik Slimane, patrik@parafras.se 800 ord inklusive bildtexter. UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite

Läs mer

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder PRESSMEDDELANDE 2014-07-07 Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder Ny solpark på universitetstaket kan tiodubbla produktionen av solenergi Pite Energi tar ett stort steg i arbetet mot hållbar

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra! Inte som alla andra! Kort Fakta! Total yta: 21 000 kvm Varav utställningshall: 14 000 kvm Konferensavdelning: 300, 200 och 200 personer ( 650 och 200) Restauranger och kök: 2 st. Grönt sedumtak: 17 000

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Egenproducerad energi - så funkar det

Egenproducerad energi - så funkar det Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös

Klimatsmart mat. Elin Röös Klimatsmart mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan Växthuseffekten Klimatmålen

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart.

Nu börjar Vattenfall att bygga. Kan man göra något åt klimatförändringarna? Det är smart. Klimatsmart. Ja, man kan bygga ut vindkraften. Som vi gör i Malmö. Nu börjar Vattenfall att bygga Sveriges största vindkraftpark i Öresund. Lillgrund vindkraftpark kommer att ge hushållsel till drygt 60 000 hem. Det

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013

Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013 Staden Ystad 2030 dokumentation från workshop den 23 april 2013 Workshopen är en del av den tidiga dialogen för fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. Temat för workshopen var förtätning, fokus

Läs mer

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN 1 Det bästa är att få ha egna idéer och att få säga vad vi tycker och vill. 2 Innehållsförteckning Vad är Urban X? Projektarbete med elever på Kirsebergsskolan

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Stocksundsskolans Fyror!

Stocksundsskolans Fyror! Stocksundsskolans Fyror! På Stocksundsskolan i Danderyd har vi under några veckor arbetat med Energijakten. Vi har pratat om hur viktigt det är att försöka dra ner på vår energianvändning både hemma och

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid lindab vi förenklar byggandet ehybrid Utforma en hållbar framtid Varför förbrukar vi värdefull energi när den inte egentligen behövs? Lindabs nya ehybrid, som normalt ger energibesparingar på över 30 %,

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Sjöparkens växthus. Vinterträdgård Orangeri Odling Restaurang Café

Sjöparkens växthus. Vinterträdgård Orangeri Odling Restaurang Café Sjöparkens växthus Vinterträdgård Orangeri Odling Restaurang Café Välkommen till Sjöparkens växthus! Sjöparkens växthus rymmer tre verksamheter; växthuset och trädgården, Möjligheternas växthus och Restaurang

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE Fra dokumentasjon til pedagogisk dokumentasjon, - konsekvenser for praksis. Maria Hedberg ALLT HÖR IHOP! Barnsyn/ Kunskapssyn Syn på lärande föräldrarna reflektion BARNS

Läs mer

Vår stad heter Pelo Veluso! Gjord i skala 1:250

Vår stad heter Pelo Veluso! Gjord i skala 1:250 Vår stad heter Pelo Veluso! Gjord i skala 1:250 Vi har valt att kalla vår stad för Pelo Veluso. Pelo betyder hjärta på Sesotho och vi ser navet som hjärtat i vår stad. Veluso är en egen tolkning av ordet

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Så kommer skattepengarna till nytta i Järfälla. Kortversion av kommunens mål och budget 2016 2017

Så kommer skattepengarna till nytta i Järfälla. Kortversion av kommunens mål och budget 2016 2017 Så kommer skattepengarna till nytta i Järfälla Kortversion av kommunens mål och budget 2016 2017 1 JÄRFÄLLA så här används dina skattepengar 2016 2017 Du kan läsa mer om kommunens politik på jarfalla.se/politik.

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Söker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan?

Söker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan? Söker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan? 1 Välkommen till Nya Silon i Vadstena, vår del av klosterstaden

Läs mer

Reseberä ttelse Instituto Superior Te cnico, Lissäbon, Portugäl

Reseberä ttelse Instituto Superior Te cnico, Lissäbon, Portugäl Reseberä ttelse Instituto Superior Te cnico, Lissäbon, Portugäl Jag studerar Samhällsbyggnad med inriktning anläggningsprojektering. Efter att ha velat lite för mycket över utbytesstudier såg jag äntligen

Läs mer

Handledning: Future City på Teknikdagarna

Handledning: Future City på Teknikdagarna Handledning: Future City på Teknikdagarna Under den här lektionen på två timmar får eleverna prova på att planera och bygga en framtidsstad utifrån sina egna tankar och idéer. Eleverna sitter cirka 10

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer