Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersmål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersmål"

Transkript

1 Kommentarmaterial till kunskapskraven i modersmål

2 Skolverket Stockholm ISBN:

3 Innehåll 1. Inledning... 4 Vad materialet är och inte är...4 Materialets disposition Kunskapskrav uppbyggda med värdeord... 6 Värdeorden...6 Sammanhanget bestämmer hur orden ska tolkas...7 Modersmål många språk i en kursplan Bedömning i årskurs Skriftlig kommunikativ förmåga...9 Uppgiften som ligger till grund för elevexemplen Bedömningsaspekter på skriftlig kommunikativ förmåga Elevexempel med kommentarer Kommentarer Arabiska Kommentarer Finska Kommentarer Somaliska Bedömning i årskurs Skriftlig kommunikativ förmåga Uppgiften som ligger till grund för elevexemplen Bedömningsaspekter på skriftlig kommunikativ förmåga Elevexempel med kommentarer Kommentarer Arabiska Kommentarer Finska Kommentarer Somaliska Avslutningsord... 52

4 1. Inledning Från och med höstterminen 2011 sätter lärare betyg med hjälp av de nya kunskapskraven i läroplanen. Syftet med det här materialet är att ge lärare stöd i hur de kan resonera när de bedömer elevers kunskaper utifrån kunskapskraven. I materialet presenteras en mängd bedömningar som verksamma lärare har gjort av autentiska elevexempel. Bedömningen utgår från de så kallade värdeorden, det vill säga de fetmarkerade ord i kunskapskraven som anger nivåerna. Det är nödvändigt att lärare identifierar vilka bedömningsaspekter som de utgår från för att kunna göra säkrare bedömningar, men också för att kunna diskutera elevprestationer på ett bra sätt. Det är också centralt för att lärare ska kunna beskriva för elever och vårdnadshavare på vilket sätt en elev kan förbättra sina prestationer. Det är Skolverkets förhoppning att skriften ska kunna utgöra ett stöd för vidare diskussioner mellan kollegor. Läs den gärna tillsammans med ett annat stödmaterial från Skolverket, Diskutera - kunskapskraven. Det är ett material som vill inspirera lärare till att göra kollegiala bedömningar av elevernas arbeten. Vad materialet är och inte är Inledningsvis ska något sägas om materialets avgränsningar och varför de är gjorda. Materialet ska: vara ett stöd i att tolka kunskapskraven underlätta för lärare att diskutera bedömningsfrågor underlätta kommunikationen med elever och vårdnadshavare om elevernas arbete Materialet ska däremot inte: ge en helhetsbild av kunskapskraven sätta kravnivåer och definiera betygsgränser på det sätt som till exempel ett nationellt prov gör Kommentarmaterial till kunskapskraven finns i ett urval av ämnen, och varje material behandlar delar av kunskapskraven. Dessa avgränsningar har gjorts av flera skäl. Det är inte meningsfullt att gå igenom samtliga värdeord i alla ämnen, eftersom det finns så pass stora likheter mellan hur nivåerna är uppbyggda. Likheterna gör att man ofta kan överföra resonemangen om värdeorden mellan olika ämnen, även om det också finns kännetecken på kvalitet som till stor del beror på ämnet. Skolverket vill inte heller ge intryck av att säkra och rättvisa bedömningar är beroende av att man först har brutit ned kunskapskraven på samma detaljerade sätt som i det här materialet. När man som lärare gör bedömningar av elevers arbete gör man det ofta både utifrån en medveten analys av vilka bedömningsaspekter som kan vara relevanta, och samtidigt utifrån erfarenhetsbaserad kunskap om samma aspekter. 4 Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål

5 Med hjälp av det här materialet får lärare en möjlighet att utveckla en mer detaljerad och systematiserad förståelse av några av värdeorden i kunskapskraven. Därigenom är det Skolverkets förhoppning att det ska vara enklare att skaffa sig en överblick över kraven som helhet. Materialets disposition Kommentarmaterialet består av fem kapitel som är upplagda på följande sätt. Kapitel 1 beskriver syftet med materialet och några avgränsningar som har gjorts. Kapitel 2 handlar om hur man kan förstå kunskapskraven. I kapitlet redogörs för vad som menas med värdeord i kunskapskraven och hur man som lärare kan tolka och förstå vad värdeorden innebär. Här finns också ett avsnitt om hur man kan överföra resonemangen i materialet till andra ämnen eller sammanhang. Kapitel 3 beskriver hur lärare har bedömt autentiska elevarbeten i årskurs 6 med hjälp av kunskapskraven. Kapitel 4 beskriver hur lärare har bedömt autentiska elevarbeten i årskurs 9 med hjälp av kunskapskraven. Kapitel 5 avslutar materialet och ger tips på annat bedömningsstöd från Skolverket. Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål 5

6 2. Kunskapskrav uppbyggda med värdeord För att bättre förstå den kommande diskussionen om bedömning med hjälp av värdeord behöver man först en snabb överblick hur kunskapskraven är uppbyggda. Bilden här nedanför illustrerar att kunskapskraven bygger på kursplanens olika delar. Förmågorna i syftestexten Kunskapskraven Det centrala innehållet I kursplanen för modersmål finns sex förmågor som eleven ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen. Förmågorna är skrivna i punktform längst ned i syftestexten: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden. Dessa förmågor är desamma för alla årskurser. Förmågorna och det centrala innehållet bygger därefter, tillsammans med värdeorden, upp kunskapskraven. Värdeorden I kunskapskraven används ett antal värdeord för att beskriva kunskapsnivåer för olika betygssteg. Exempel på sådana värdeord är grundläggande (E), goda (C) och mycket goda (A). I läroplanen är alla värdeord i kunskapskraven fetmarkerade för att skillnaderna mellan kunskapskraven ska bli tydliga. Diskussionen om värdeord i det här stödmaterialet bygger vidare på Skolverkets kommentarmaterial till grundskolans kursplaner. Där förs en generell diskussion om hur man kan tolka några vanligt förekommande värdeord i kunskapskraven. Den diskussionen fördjupas i det här materialet till att bli mer ämnesspecifik. 6 Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål

7 Sammanhanget bestämmer hur orden ska tolkas I det här materialet diskuteras hur man kan tolka och förstå värdeorden i kunskapskraven. Vad innebär det till exempel att en elev i skrift uttrycker sig enkelt i skrift med viss språklig variation respektive utvecklat i skrift med god språklig variation och hur kan man urskilja och bedöma detta i en undervisningssituation? Hur man tolkar ett värdeord måste nästan alltid avgöras av sammanhanget. Det här materialet lyfter fram hur några av orden kan tolkas och användas i en konkret undervisningssituation, till exempel hur en lärare använder ordet enkelt när läraren bedömer en elevs förmåga att formulera sig och kommunicera i ett sammanhang. Vid bedömningen av ett annat sammanhang skulle läraren behöva tolka och använda samma ord på ett annat sätt. Detta innebär att det ofta är svårt att slå fast en tolkning av ett enskilt värdeord en gång för alla. Vissa aspekter av värdeorden kan vara unika i relation till ett visst ämne eller centralt innehåll, men det kan även finnas andra aspekter som är mer eller mindre desamma oavsett sammanhanget. Modersmål många språk i en kursplan Ämnet modersmål har en kursplan, men antalet språk som studeras efter kursplanen är mycket stort och spännvidden mellan de olika språkens karaktäristika är likaledes stor. I det här materialet får tre språk exemplifiera modersmålsämnet. Valet av språk grundar sig på att alla funnits en längre tid i Sverige och talas av många människor. Arabiska är gemensamt språk för i stort sett hela arabvärlden. Språket skrivs med arabiska tecken och läsriktningen skiljer sig från den svenska. I skolan erbjuds undervisning i modern standardarabiska MSA, ett språk som egentligen inte är någons modersmål. Hemma talar man olika varieteter av det arabiska språket, och dessa varieteter skiljer sig från land till land. Barn som läser arabiska möter alltså på ett sätt ett nytt språk i skolan. Finska är, liksom samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch, ett nationellt minoritetsspråk. Det som kännetecknar dessa språk är att de funnits i Sverige under mycket lång tid och att de har ett starkare skydd än övriga minoritetsspråk. Elever som studerar ämnet modersmål i de nationella minoritetsspråken är delvis undantagna kraven i skollagen och skolförordningen. Somaliska talas i Somalia och i närliggande områden som Djibouti, Etiopien ( Somaliland) och Kenya. Somaliska fick ett officiellt alfabet 1972 som ett led i att försöka att öka läs- och skrivförmågan på språket. Tidigare hade man huvudsakligen använt andra språk för skriven text, dels arabiska, dels också italienska och engelska. Det är dessa tre språk som används som exempel i det här materialet, men den tolkning som görs av de aktuella värdeorden är möjlig att överföra även till andra språk. Det krävs då att läraren gör en bedömning av vilka inslag i det språk hon eller han undervisar i som motsvarar det som beskrivs i det här materialet. Materialet behandlar den skriftliga förmågan. Flera språk har en annan läsriktning och/eller andra bokstavstecken än de latinska, t.ex. dari, persiska, pashto, thai, ryska Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål 7

8 och kinesiska. Att i Sverige utveckla skriftlig kommunikativ förmåga i ett språk som har tecken istället för bokstäver eller ett språk med icke latinska bokstäver kan kräva längre tid än om tecken och läsriktning är densamma som i svenska. I kommentarmaterialet till kursplanen i ämnet modersmål framgår att särskild hänsyn i bedömningen ska tas till elever med modersmål där läsriktning och alfabet skiljer sig mycket från svenskan. Lärare som undervisar i språk med liknande språkliga förutsättningar kan dra paralleller till bedömningen av de elevtexter på arabiska som finns exemplifierade. I kommentarmaterialet till kursplanen i ämnet modersmål sägs vidare att kunskaper om språkets uppbyggnad alltid ska betraktas som ett redskap för att kunna uttrycka sig och kommunicera på ett funktionellt sätt. Funktionell språkanvändning innebär att kunskaper om form och struktur inte är ett mål i sig, utan ett hjälpmedel för att kunna uttrycka det man vill i mer och mer språkligt komplexa och krävande situationer. Genom att undervisningen även sker i ett jämförande perspektiv kan eleven utveckla en ökad språklig medvetenhet och därmed en ökad flerspråkig kompetens. 8 Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål

9 3. Bedömning i årskurs 6 Det här kapitlet lyfter fram hur verksamma lärare har bedömt elevarbeten i ämnet Modersmål utifrån kunskapskraven för årskurs 6. Inledningsvis i kapitlet presenteras den förmåga och den del av kunskapskraven som bedömningen har utgått ifrån samt den uppgift som lärarna har baserat bedömningarna på. Därefter görs en analys av olika bedömningsaspekter på de olika förmågorna och värdeorden. Vilka aspekter kan man lägga på förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift? Hur kan man vidare förstå vad det innebär att uttrycka sig enkelt i skrift med viss språklig variation jämfört med att uttrycka sig välutvecklat i skrift med god språklig variation? Sedan presenteras de konkreta elevarbetena. I anslutning till dessa förs ett resonemang om hur lärarna har bedömt dessa arbeten utifrån kunskapskraven. SKRIFTLIG KOMMUNIKATIV FÖRMÅGA Kommentarerna i det här avsnittet avser den del av kunskapskraven som utgår från förmågan att formulera sig och kommunicera i (tal och) skrift: Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan, utifrån sitt modersmåls särdrag, uttrycka sig enkelt i skrift med viss språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 Eleven kan, utifrån sitt modersmåls särdrag, uttrycka sig utvecklat i skrift med relativt god språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 Eleven kan, utifrån sitt modersmåls särdrag, uttrycka sig välutvecklat i skrift med god språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp. Uppgiften som ligger till grund för elevexemplen För att åskådliggöra de delar av kunskapskraven som gäller skriftlig kommunikativ förmåga i modersmål i årskurs 6 har följande elevtexter valts ut i samarbete med verksamma lärare i modersmål. Bedömningskommentarerna visar på kopplingen mellan olika språkliga företeelser i texterna och kunskapskravens värdeord på olika nivåer. Kommentarerna anknyter också till Kommentarmaterial till kursplanen i modersmål och kan ses som ett komplement till detta material. Underlaget för elevexemplen har varit följande uppgift där eleverna ska skriva en presentation av sig själva. Uppgiften presenteras nedan med förslag på vad presentationen kan handla om: Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål 9

10 Det här är jag Det här ska bli en berättelse som handlar främst om dig själv. Du kan välja att skriva som du tycker det passar dig bäst, men försök att berätta så att läsaren blir intresserad. Det här är några saker du kan skriva om: Mitt namn, min ålder, min familj Platsen där jag bor Vad jag tycker om och inte tycker om, till exempel musik, mat, att göra och så vidare Sådant jag tycker är viktigt i livet Vad jag skulle vilja göra i framtiden, om till exempel fem år, tio år eller ännu mer. Texterna visar på olika kvaliteter beträffande såväl språk som innehåll och en tydlig progression mellan de olika nivåerna. De är valda för att visa specifika kvaliteter för respektive nivå och det bör påpekas att elever kan skriva texter med såväl bättre som sämre kvaliteter än dessa inom alla tre nivåerna. Det är inte heller säkert att elever visar exempel på allt som krävs i kunskapskravet för ett visst betyg i varje text han eller hon skriver. Bedömningsaspekter på skriftlig kommunikativ förmåga Bedömningen av kvalitén i elevens sätt att uttrycka sig i skrift kan utgå från dessa aspekter: Textens uppbyggnad Bedömningsaspekten textens uppbyggnad beskriver i vilken utsträckning eleven organiserar, strukturerar och ordnar budskapet i allt mer komplexa och krävande språkliga situationer. Hit hör förmågan att hålla en röd tråd genom att använda sig av till exempel början, fortsättning och avslut på ett sätt som är anpassat till textens syfte. Att eleven uttrycker sig enkelt i skrift innebär att hon eller han kan producera en till största delen sammanhängande text genom att använda en fåtal enkla medel för att organisera och binda samman texten. Att eleven uttrycker sig utvecklat i skrift innebär att hon eller han kan producera en strukturerad text genom att använda några lämpliga medel för att organisera och binda samman texten till en sammanhängande helhet. Att eleven uttrycker sig välutvecklat i skrift innebär att hon eller han kan producera en tydlig, välstrukturerad och detaljerad text genom att på ett planerat och lämpligt sätt använda varierade medel för att organisera och binda samman texten till en sammanhängande helhet. Språkets struktur Bedömningsaspekten språkets struktur beskriver med vilken precision och tydlighet eleven framför sitt budskap i skrift. Det här innefattar språkliga aspekter utifrån språkets särdrag som till exempel grammatiska strukturer, satsmönster och stavning, 10 Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål

11 liksom förmågan att strukturera och ordna satser så att de bildar sammanhängande text och budskapet tydligt går fram. Att eleven uttrycker sig enkelt i skrift innebär att hon eller han behärskar några få enkla grammatiska strukturer och satsmönster för att kommunicera innehållet på ett i huvudsak begripligt sätt. Eleven kan för det mesta göra sig förstådd i korta sekvenser, men texten kan innehålla språkfel som kräver förtydliganden för att innehållet ska framgå. Att eleven uttrycker sig utvecklat i skrift innebär att eleven kan använda vanligt förekommande grammatiska strukturer och satsmönster för att kommunicera innehållet förhållandevis tydligt. Detta görs med relativt få störande språkfel, men dessa påverkar inte nämnvärt kommunikationen. Att eleven uttrycker sig välutvecklat i skrift innebär att hon eller han kan använda lämpliga grammatiska strukturer och satsmönster för att kommunicera innehållet tydligt och precist. Språket i skrift innehåller få eller inga fel som stör kommunikationen. Språklig variation Bedömningsaspekten språklig variation beskriver i princip omfattningen av elevens ord-, begrepps- och frasförråd och förmågan att använda detta i skrift. Hit hör förmågan att använda till exempel synonymer, fasta fraser, metaforer och liknande stilmedel för att anpassa språket efter syfte, situation och mottagare. Att eleven uttrycker sig med viss språklig variation innebär att hon eller han har och använder ett mycket grundläggande förråd av ord, begrepp och enkla fraser som rör personliga förhållanden och konkreta vardagssituationer. Eleven behärskar detta grundläggande ordförråd ganska väl, men kan emellanåt fortfarande göra fel som stör kommunikationen. Att eleven uttrycker sig med relativt god språklig variation innebär att hon eller han har ett tillräckligt stort ordförråd för att kunna uttrycka grundläggande kommunikativa behov. Eleven kan också relativt kortfattat och översiktligt beskriva eller berätta om väl kända situationer, ämnen, enstaka händelser och detaljer. När hon eller han uttrycker mer komplexa tankegångar eller hanterar okända ämnen eller situationer kan eleven göra fel som inte nämnvärt hindrar kommunikationen. Att eleven uttrycker sig med god språklig variation innebär att hon eller han har ett tillräckligt stort ordförråd för att uttrycka sig om bekanta ämnen, och då beskriva detaljer på ett mer fördjupat och nyanserat sätt. Generellt visar eleven god korrekthet, men viss hopblandning av språken och felaktiga ordval kan förekomma utan att det hindrar kommunikationen. Några av dessa olika bedömningsgrunder kan emellanåt tangera varandra, vilket innebär att ett stycke eller en mening i en elevlösning kan bedömas utifrån flera bedömningsgrunder samtidigt. Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål 11

12 För att se på och bedöma texten enligt de aspekter som beskrivits ovan kan frågor liknande de här nedan användas. När det gäller den andra punkten, språkets struktur, måste det göras en bedömning av vilka företeelser som är relevanta i det aktuella språket. Textens uppbyggnad Är innehållet begripligt? Går elevens text att förstå utan att man behöver gissa eller be eleven förtydliga vad som menas? Finns det en röd tråd i texten? Hur är texten uppbyggd? Språkets struktur Hur ser ordbildning och meningsbyggnad ut? Hur ser användningen av till exempel verb, kasus, satsbyggnad eller tempus ut? Finns det fel i strukturen, till exempel i meningsbyggnad och/eller stavning som kan vara ett tecken på utveckling, så kallade utvecklingsfel? Språklig variation Skriver eleven på ett sätt som är anpassat till uppgiftens genre? Använder eleven beskrivningar? Är beskrivningarna detaljerade? Använder eleven ord och begrepp som passar för uppgiften? I vilken utsträckning varierar eleven sitt bruk av ord och begrepp? 12 Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål

13 ELEVEXEMPEL MED KOMMENTARER Kommentarer Arabiska Att uttrycka sig enkelt i skrift med viss språklig variation Elevexempel 1 انا اسمي.... وعمري ١٣ سنة. انا يف الصف السادس.و عالتي ٧ أشخاص والدي ٣ خون و خنت ١.وأنا ساكن يف بية كبري. وانا أحب كرة القدم و كرة السلة وتنيس.وال أحب املسيقه واحب السمك وأحب أن اسفر ايل العراق. ويف وقة الفراغ العب يف الكمبيوتر. وكول الواجبات هي موهم يل وأريد أن أصبح جراح و شكرن وأيب يعمل يف تصليح السيارت وأ مي تشتغل يف موهندس كهرباي.وعمرامي ٤٣ وعمر ايب ٤٤.وأنا ال احب نجوا كرم. وأنا ال احب املدرسه.وسكرن جزيلن! Textens uppbyggnad Eleven skriver om ämnet på ett relevant sätt och textens innehåll är begripligt trots att أنا إسمي... و meningar: presentationen i sig är kort. Eleven använder sig av korta enkla (Mitt namn är X och jag är 13 år gammal. Jag går i åk 6.) men.عمري ٣١ سنة. أنا يف الصف السادس visar samtidigt en förmåga att använda sammanhängande meningar så att de bildar en löpande text: أحب كرة القدم و كرة السلة و تنيس. و ال أحب املسيقة...أنا (Jag tycker om fotboll och basketboll och tennis. Jag tycker inte om musik ) Eleven strukturerar texten på ett enkelt, något otydligt sätt, till exempel genom att göra ett avslut mitt i texten där läsaren tack و أريد أن أصبح جراح و شكرن. و أيب يعمل يف i: as för att sedan börja om med ett nytt stycke som bilar). (och jag vill bli kirurg tack. Min far arbetar med att laga...تصليح السيارات Språkets struktur Eleven kan använda enkla grammatiska stukturer och satsmönster för att förmedla innehållet på ett i huvudsak enkelt och begripligt sätt. Användning av prepositioner förekommer generellt på rätt sätt utom i: أمي تشتغل يف مهندس كهرباي (min mor arbetar i elektroingenjör) istället för أمي تشتغل كمهندسة كهربائية (min mor arbetar som elektroingenjör). I samma mening använder eleven sig av maskulint substantiv och adjektiv istället för feminint. Texten innehåller en del stavfel men dessa påverkar inte förståelsen som helhet. Det förekommer att eleven förväxlar vokaler och vokalisering som i: موهم istället för: Det förekommer م هندس för: istället موهندس i: samt ك ل الواجبات för: i stället كول الواجبات och م هم نجوا texten: också andra typer av stavfel men inte heller dessa påverkar förståelsen av املوسيقى istället för املسيقة samt: شكرا för: istället شكرن och نجوى istället för Språklig variation Eleven uttrycker sig med viss språklig variation, även om en del uttryck upprepas i texten. Eleven använder sig av ett mycket grundläggande förråd av ord, begrepp och enkla fraser som rör personliga förhållanden och vardagliga ämnen. De flesta meningarna inleds med subjekt och eleven använder sig ofta av verbkonstruktionerna tycker ال انأ مدقلا ةرك بحأ انأ رفسأ نأ بحأ اوجن بحأ ال انأ نكاس انأ :i om eller tycker inte om som fotboll, (Jag bor, jag tycker inte om Najwa, jag tycker om att resa, Jag tycker om ةسردملا بحأ Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål 13

14 Jag tycker inte om skolan). Eleven visar heller inte riktigt förmåga att utveckla resonemangen eller budskapet i meningarna ytterligare, och detta beror troligen på att ordförrådet inte räcker till i alla situationer. Nedan följer en okommenterad text, elevexempel 2, som bedöms motsvara nivån i ovanstående exempel, utifrån samma bedömningsgrunder. Elevexempel 2 ه ذ ه ح ي ات أ نا أ س م ي.... أ ن ا م ن ف ل س ط ني و ل ك ن أ سك ن م امل و.ع م ر ي ١٠ س ن و ات و ل د ت يف الد ن ارك.اس ك ن يفGård Rosen.أ ن ا يف الص ف الس اد س أ يف م درس ة أ ت ن ى أ ن أ ص ب ح ط بي ب ة.أ ح ب أ ن أ ك ل اللحم ك ث ري ا و ر أ س الخ ر وف خاصة.أ م ي و أ يب م ن ف ل سط ني.س أ ج ت ه د و أ د ر س ك أ ص ب ح ط بي بة.أ يب و أ م ي ي ش ج ع ان ع ل ال د ر اس ة ل يك أ ص ب ح ط بيبة م ثل أ خ ت ي الكب ري ة.أ ق ض أ و ق ات ف ر اغ ي يف م ش اه د ة أ لت ل فزيون ك ثير ا وأ ش اه د امل س لس الت الرتكي ة. Att uttrycka sig utvecklat i skrift med relativt god språklig variation Elevexempel 3 هذا أنا. أنا أسمي... عمري ما يقارب من ١٢ سنة.عائلتي تتألف من ٥ أخوة)أنا بينهم (وطبع ا لدي والدان.أنا أسكن يف مدينة ماملو جنوب الجمهورية األوربية السويدية.أحب الطعام اللبنان كمثل التبولة و الفول. و أفضل رشكة طريان بالنسبة يل هي طريان الرشق األوسط.يف وقت فراغي أ حب أن أستخدم حاسويب لطواصل مع أصدقاءي. بعد خمسة سنني سأدرس يف الثانوية مبادة الهندسة.وبعد عرشة سنينن سأكمل دراستي يف الجامعة وبعد ذلك سأصبح مهندس.لكن منذ سنتني كنت أحلم بأن أكون طيار ا أو طبيب ا ألن كنت أشاهدهم عىل التلفاز وهم يقومون بعمل رائع لكنني علمت أن هذه ليست حقيقة.اليوم ال ذي ولدت فيه معروف ب ٢٠٠٠-١١-٣٠.وطني األصل هي الجمهورية العربية اللبنانية. Textens uppbyggnad I texten finns en röd tråd, och eleven lyckas ganska väl anpassa sin text till syftet. Eleven visar god vilja att berätta för läsaren, använder sig av språkliga strategier med gott resultat أنا أسكن يف felaktig: och uttrycker sig ganska ledigt. En del av informationen är uppenbart republi- (Jag bor i staden Malmö den Svenska europeiska مدينة ماملو جنوب الجمهورية األوروبية السويدية أنا إسمي.. عمري ماi kens söder), men stort har eleven hållit sitt skrivande väl till ämnet, som (mitt namn, min ålder är ungefär, min familj består av.., jag. يقارب.. عائلتي تتألف من.. أنا أسكن bor...) Texten är kronologiskt uppbyggd; den börjar med en presentation av eleven och sedan följer en beskrivning av vad eleven gör nu och slutligen vad eleven kommer att göra يف وقت فراغي أحب ان.. بعد خمسة سنني سأدرس.. و بعد عرشة سنني سأكمل.. و بعد ذلك سأصبح i framtiden som i... ( på min fritid tycker jag om att.., efter fem år ska jag läsa.., och efter tio år ska jag vara färdig.., och efteråt ska jag bli ) Eleven strukturerar texten på ett utvecklat sätt med hjälp سأصبح مهندس. لكن منذ سنتني...ألنني كنت konjunktioner: av både samordnande och underordnande TV.)...(Jag ska bli ingenjör. Men två år sedan ( ) därför att jag såg dem på أشاهدهم عىل التلفاز 14 Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål

15 Språkets struktur Eleven kan använda vanligt förekommande grammatiska strukturer för att förmedla innehållet tydligt och har lyckats formulera meningarna på ett korrekt och utvecklat sätt. Eleven använder pronomen på ett korrekt sätt: هم يقومون بعمل رائع (De gör ett fantastiskt jobb) och هذه ليست الحقيقة (detta är inte sanningen). I texten används tempusfor تتألف كنت أحلم سأدرس verb: merna presens, preteritum och futurum, som i följande adjektiv (ska bli, ska läsa, Jag drömde, det består av). Eleven visar också säkerhet i سأصبح böjning som i: وطني األصل (mitt ursprungliga land) och عمل رائع (fantastiskt jobb). Texten innehåller några stavfel som inte påverkar förståelsen och ett begränsat talspråksbruk som får anses som acceptabelt. Eleven sammanblandar till exempel bokstäver som har samma fonologi i talspråk som للطواصل i stället för.للتواصل Eleven använder också hamzavarianten på ett felaktigt sätt; hamza skrivs i texten som fristående i stället för.أصدقايئ i stället för أصدقاءي tecken: som diakritiskt Språklig variation Eleven visar överlag en relativt god språklig variation och försöker även variera fraserna i sin meningsbyggnad, i användningen av adjektiv, األصل عمل رائع,وطني (fantastiskt jobb, mitt ursprungliga land) såväl som nominalsatser, الذي ولدت فيه,..اليوم (dagen jag föddes) och i verbsatser: الطعام اللبنان كمثل...أحب (Jag tycker om libanesisk mat). Eleven försöker motivera sitt val inför yrkeslivet och beskriver orsaken bakom att valet i dag ser annorlunda ut än tidigare. De ord som används i texten verkar eleven behärska bra. Nedan följer en okommenterad text, elevexempel 4, som bedöms motsvara nivån i ovanstående exempel, utifrån samma bedömningsgrunder. Elevexempel 4 هذا أ نا أنا اسمي... عمري ١٢ سنة أنا يف الصف السادس )ب(.عائلتي مكونة من أ ب ام أ خت أخان أ نا ليس لدي حيوان يف البيت.أ نا اعيش يف روسن جورد. أ نا أ حب املوسيقى القراءة وانا أ حب السفر إىل بالد العامل. حيوان املفضل هو الحصان.هوايتي هي السباحة القراءة وركوب الخيل. أنا ال أ حب االوالد املشاغبون.اليشء املفيد يل يف حيات هو عائلتي علمي و دراستي. يف املستقبل أ ريد ان اصبح دكتورة.اللون املفضل لدي هو البنفسجي و االحمر و الزهري. مادت املفضلة هي الرياضيات.يف وقت الفراغ أ حب أ ن العب عىل الكمبيوتر و العب مع أ خوان و أ حب أ ن أ ساعد أ مي يف املطبخ.واحب ان أ كل السمك و الكالت املفيد للصحة. Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål 15

16 Att uttrycka sig välutvecklat i skrift med god språklig variation Elevexempel 5 هذا أنا أنا أسمي هو... عمري ١٢ سنة وأنا يف الصف السادس.أنا أحب الدراسه كثري ا.مادت املدرسية املفضلة هي الرياضات أنا أحب درس الرياضة و الجغرافيا أيض ا.رياضتي املفضلة هي كرة القدم كرة القدم رياضة ممتعة جد ا. حيوان املفضل هو األرنب.األرنب حيوان لطيف ذك و جميل جد ا.ليس لدي حيوان يف املنزل. أنا أحب السفر والسياحة ألنني أحب أن أزور بلدان جديدة و أتعرف عىل حضارتهم و تقاليدهم وأرى الطبيعة. أنا ال أحب أن أستمع إىل املوسيقى ألنهى ليست جيدة أو مفيدة. أنا أحب أن أتعلم واكتشف أشياء جديدة. أنا أحب أكل السمك والطعام املفيد للصحة.عندي عائلة لطيفة و ممتعة جد ا.عائلتي متكونة من ٨ أشخاص: أيب أمي أختي أخي أخوان التومئان و أخي الصغري. يف وقت فراغي أقوم مبامرسة هيوايات وأشياء أخرى.أقوم بلعب كرة القدم و مشاهدة التلفاز قراءة األخبار عىل الكومبيوتر رسم قراءة كتاب و العديد من األشياء. اريد أن أصري باحثة علمية يف املستقبل أو طبيبة أسنان.املهم هو أن أصري شئ جيد. Textens uppbyggnad Eleven visar god vilja att berätta och dessutom god tilltro till sin språkförmåga. Eleven använder en effektiv strategi för att bygga upp texten som har en varierad meningsbyggnad där både samordnade och underordnande konjunktioner används för att skapa flyt i texten: أحب السفر و السياحة ألنني أحب أن أزور بلدان جديدة و أتعرف عىل Jag )أنا tycker om resor och turism, därför att jag vill besöka nya länder och lära känna ). Det finns en röd tråd i texten, eleven lyckas presentera ett tydligt och intressant innehåll och skriver välutvecklat utifrån textens genre. Språkets struktur Eleven använder med god säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och uttrycker sig välutvecklat.. Eleven klarar av att använda olika sorters plural i rätt form som i هوايات أخبار أشخاص (mina hobbyer, nyheter, personer). Verben som förekommer i texten är böjda i rätt tempus och pronomen som بلعب كرة القدم و مشاهدة التلفازi...اقوم (Jag spelar fotboll och tittar på tv). Stavningen är genomgående god. Det förekommer några stavfel i texten, som till exempel iألنهى stället för ألنها (därför att det är) eller förväxling mellan vokaler och vokalisering, som till exempel هيوايات i stället för هوايات (mina hobbyer). Inget av dessa stavfel påverkar emellertid förståelsen av texten. Språklig variation Eleven växlar mellan de två huvudtyperna av enkla satser: verbsats och nominalsats, som i مادت املدرسية املفضلة (mitt favoritskolämne ) och أريد أن أصري (jag vill bli ). Eleven visar att ordförrådet räcker till att bygga ut och göra texten intressant. Eleven uttrycker sig med flyt även i mer avancerade konstruktioner, som i meningen أن,أصري...أريد (Jag vill bli ) och utvecklar sina idéer och tankar på ett utförligt sätt. Eleven skriver inte bara fakta om sig själv utan beskriver också sina åsikter om sitt intresse, fritiden och 16 Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål

17 familjen, som i القدم رياضة...كرة (fotboll är en sport som )och عائلة لطيفة و ممتعة...عندي (jag har en snäll och trevlig familj). Eleven varierar också sin text genom att inleda vissa meningar med bisats, som i يف وقت فراغي.. (på min fritid). Sammantaget lyckas eleven uttrycka sig med god språklig variation i sin text. Nedan följer en okommenterad text, elevexempel 6, som bedöms motsvara nivån i ovanstående exempel, utifrån samma bedömningsgrunder. Elevexempel 6 مرحبا أنا اسمي... أنا أحب أسمي جد ا وأمي تحبه أيض ا ألن أسمي جدت والدة أمي هى الذي أختارته يل عندما ولدت يف /٢٠٠٠ 8 6/ تقريب ا منذ ١٢ سنة فأنا عمري األن ١٢.يف سنة ٢٠٠٠ عندما ولدتني أمي كانت مع عائلتها الذي يكونون عائلتي أيض ا فهم يكونون خيالن األثنني فهم أصغر من أمي ب ٤-٦ سنوات ومع واحد من خيالن زوجته ولكن ليس اآلخر فخايل اآلخر كان ليس متزوج. وجدي وجدت لكن مع األسف انا ال أتذكر جدت ألنها توفيت يف عام ٢٠٠٣ عندما كنت ٣ سنوات. لكن ايب كان ليس هناك يف العراق مع أمي و عائلتي فهو كان يف السويد يعمل فأن أيب منذ سنة ٢٠٠٠ يعمل يف السويد لكني ال أعرف ماذا يعمل إن أيب يعيش يف السويد تقريب ا ١٢ سنة )منذ سنة ٢٠٠٠( لكنه كل سنة يحرض للعراق يبقى معنا ٠٠٠٠٠٠ معنا شهرين أو ثالثة أشهر.فإن أىب تعب كثري ا يف إقناع أمي للمجئ إىل السويد ألن أىب يحب دولة السويد ويحب جوها ألنه بارد والدولة أمنة ليس فيها إرهاب مثل العراق لكن أمي كانت عكس أيب تاما فكانت تكره السويد ألنها باردة وهى ال تحب الربد أبد ا أنها تحب الحر الرهيب و الصيف وأيب يكره الحر جد ا.كنت أنا و أخي الكبري نريد أن نسافر للسويد أنا عندي أخ أكرب منى بسنتني لكنى ال أعرف عنه الكثري. يف سنة ٢٠٠٤ أنا وأمي وأيب وأخي. ذهبنا إىل مرص وعشنا هناك ٦ سنوات وبعدها وأخري ا أمي وافقت للعيش ىف السويد فعشنا يف السويد منذ نهاية عام ٢٠١٠ اىل األن ولهذه اللحظة.نحن نعيش يف السويد األن ىف ماملو ىف منطقة أسمها بونكفلوسرتاند أنها جميلة مليئة باألشجار فأنا أحب األشجار واألماكن الهادئة وبنفس الوقت أحب أن أكون مع صديقات مثال أتكلم معهم أخرج معهم وأحب أيض ا التسوق جد ا وأحب أن العب. الرياضة لكن ليس رياضة محددة, وأحب ان أكل الكيك ومن حبي للكيك فأنا أعرف أن أعمل كيكة عادية وكيكة بالربتقال. فأنا أحب التجربة وأحب الطبخ ألن الطبخ فيه تجارب متحمسة ولكن هذا ليس يعنى إن أريد أن أكون طباخة فأنا أريد أن أكون طبيبة ليك يفتخر يب عائلتي. فأنا ال أحب أن أكون ال شئ وال أحب أن أخجل من نفيس.أهم شئ ىف الحياة أن أرفع رأىس وال أحد يقدر أن يفعل شئ ولكن ليس لدرجة التكرب والغرور فأنا ال أحب التكرب والغرور. بأختصار أنا هكذا أكون Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål 17

18 Kommentarer Finska Att uttrycka sig enkelt i skrift med viss språklig variation Elevexempel 1 Syntymä Minä synyin 26 sep minulla ei ollu mitä problema ja minun äiti tykkässi että minä olin mailmaan söpöin Vauva J Elämä Kuin minä olin 5 vouta yksi mies työnsi minut rullarappusa kuin minä tulin ylös minä olin vertana ja minä pyöraisiin kotin kun minä tuliin kotiin me ajotiin akuutin. 11 Vouta Kun minä olin 11 vouta minä olin Kariinka metsässä 4 poikaa uhatti meitä. Textens uppbyggnad Eleven visar viss förmåga att kommunicera skriftligt, trots att språket är enkelt och presentationen kort. Texten har ett visst flyt och innehållet är begripligt för läsaren. Det finns en röd tråd med inledning, fortsättning och avslutning, och innehållet och språket är på ett enkelt sätt anpassade till uppgiftens genre. Texten är uppbyggd på ett enkelt sätt och består till största delen av huvudsatser. Språkets struktur Eleven kan använda enkla grammatiska strukturer och satsmönster för att förmedla innehållet på ett i huvudsak begripligt sätt. Texten är skriven i preteritum vilket visar att eleven behärskar vardagliga verb i detta tempus: synyin, ei ollu, työnsi (jag föddes, var inte, puttade). Grammatiskt gör eleven en del enkla misstag men det stör inte kommunikationen: pyöraisiin i stället för pyöräilin (jag cyklade) och ajotiin i stället för ajoimme (vi körde). Eleven är mycket osäker på stavningen av ord men stavfelen påverkar inte heller förståelsen av texten. Språklig variation Eleven uttrycker sig med viss språklig variation genom att använda ett mycket grundläggande förråd av ord, begrepp och enkla fraser om personliga förhållanden och vardagliga ämnen. Ordförrådet räcker inte för att eleven ska kunna utveckla meningarna ytterligare. I orden rullarappusa (finska ordet är liukuportaat) och akuutin (finska ordet är päivystys) har eleven använt sig av svenska innehållsord (rulltrappor, akuten) men ändå sökt en förfinskad form vilket visar på en tvåspråkig kompetens i finska och svenska. Däremot har eleven använt det svenska ordet sep (september) rakt av i stället för det finska ordet. Nedan följer en okommenterad text, elevexempel 2, som bedöms motsvara nivån i ovanstående exempel, utifrån samma bedömningsgrunder. 18 Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål

19 Elevexempel 2 Minun kirjottelma Minun nimikon X olen 11 ihan kohta 12 Minä asun äitin luona ja mun perhessä on ätti isä isoveli. minä asun Xgatan Ruotsissa Tukkolman alueessa. Minä tykkää musikkia peleja pyssyjä ja vanhaikasii tarinoit liinko maailman sotta. Minun perhe on kaikkis tär kein minä tykkään. 10 vuoden päästä haluaisin tulla NFL pelajaksi ja matkusstella ympäri maapalloa. Minun äiti asuu Xs ja minun isä asuu Xs minun äti on Xt sielä on hirveä kivaa ja minun isä on suomessta. Suomessa ei ole niin kivaa mutta yksi juttu on kivaa suomessa se on linnan mäki. Minä pelan monen kavereitten kansa PS3 ja taatas. Minä tykkään eläimist Paljon ja käydä sentrummis mutta minä en käy niin Paljon sielä. Talvi on minun parhin vuoden aikka ja Sykksy. Talvena minä ruukkan leikkiä pyssy sotaa koska sitten voi piilouhtua lumeen ja voi ajata kelkoilla. Minä ruukkan kattoa paljon Filmiä vapaa päivisis. Minä toivoisin koiran tai rottan koska ne on minun lemmikki eläimet. minä tykkään pajon jumppaa koulussa minun lemppi urheilu koulussa on pessäpal minä harrastan Amerikka laista jalka pallo Att uttrycka sig utvecklat i skrift med relativt god språklig variation Elevexempel 3 Nimeni on X. Olen 11 vuotta. Perheeseeni kuuluu äiti, isä, pikkusisko, isoveli ja koira. Olen syntynyt Xssä, Suomessa. Olen elänyt suurimman osan elämästäni Xssa. X on pieni kunta Oulussa, ja se on meren rannalla. Nyt asun Xssä, Ruotsissa. Minun mielestä tärkeita asioita elämässa ovat perhe, kaverit, lemmikki ja paljon muita asioita, kuten hauskan pitäminen. Pidän eläimistä, piirtämisestä, lukemisesta, kirjoittamisesta, musiikista, pelaamisesta, uimisesta ja pyöräilystä. Lempiruokani on sushi. En pidä eläinrääkkäyksestä, saastuttamisesta, kesäkurpitsasta, homejuustosta, matkijoista, kiusaajista tai illalla suurissa kaupungeissa olemisesta. Tulevaisuudessa haluaisin tulla argeolokiksi, hyväksi piirtäjäksi ja päästä Austraaliaan. Lempiaineeni koulussa ovat Espanja, Englanti, SO ja musiikki. Harrastan uimista ja piirtämistä. Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål 19

20 Textens uppbyggnad Eleven visar god vilja att berätta utförligt för läsaren och uttrycker sig utvecklat, texten har relativt bra flyt och det är lätt att följa med. Eleven tar hjälp av uppgiftsformuleringen och strukturerar texten väl med tydlig inledning, fortsättning och avslutning anpassade till textens syfte. Språket och innehållet är väl anpassade till uppgiftens genre. Det finns viss variation i meningsbyggnaden, exempelvis när tidsadverbial får inleda meningen: Tulevaisuudessa haluaisin tulla argeolokiksi, hyväksi piirtäjäksi ja päästä Austraaliaan (I framtiden skulle jag vilja bli arkeolog, god tecknare och få komma till Australien). Eleven använder sig enbart av huvudsatser och det finns inga fördjupade resonemang eller beskrivningar i texten. Den byggs till stora delar ut genom uppräkningar: En pidä eläinrääkkäyksestä, saastuttamisesta, kesäkurpitsasta, homejuustosta, matkijoista, kiusaajista tai illalla suurissa kaupungeissa olemisesta (Jag gillar inte djurplågeri, förorening, squash, mögelost, folk som härmas, mobbare eller att vara i stora städer på kvällstid). Språkets struktur Eleven kan använda vanligt förekommande grammatiska strukturer för att förmedla innehållet tydligt och uttrycka sig på ett utvecklat sätt. I texten används presens, perfekt och konditionalis i huvudsak korrekt då eleven berättar om sig själv: asun, olen elänyt, haluaisin tulla (jag bor, jag har levt, jag skulle vilja bli). Eleven är också relativt säker på skrivregler och kan stava korrekt. Språklig variation Eleven uttrycker sig med hjälp av ett tillräckligt stort och varierat ordförråd för att relativt detaljerat beskriva och berätta om de väl kända situationer och händelser som texten handlar om. Eleven använder sig också av olika språkliga strategier med gott resultat, orden används korrekt och i rätt sammanhang och på det hela taget uttrycker sig eleven med relativt god språklig variation. Nedan följer en okommenterad text, elevexempel 4, som bedöms motsvara nivån i ovanstående exempel, utifrån samma bedömningsgrunder. Elevexempel 4 Minä Minun nimi on X Minä olen 11 vuotta. Minä asun Xssa. Minulla on yksi veli, sisko ja koira. Minun veljen nimi on X, ja minun siskon nimi on X. Minun äidin nimi on X ja minun isin nimi on X. Minun koiran nimi on X. X on 12 vuotta ja X on 7 vuotta. Äiti on 39 vuotta ja isi on 32 vuotta. X on 1 vuotta ja joitakin kuukausia. Minä tykkään urheilla ja pelata Pelejä. Minä tykkään myös leikkimisestä ja legojen rakentamisesta Minä tykkään soittaa viulua ja kahvista tykkään hirveästi. Minä tykkään nukkua pitkään aamulla ja tykkään ulkona olemisesta. Minä inhoan herää aion aamulla ja mennä aion nukkumaan. Koulu ei aina ole hauskaa Mutta sinne on Pakko mennä. Herkku sienistä en tykkää. 20 Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål

21 Att uttrycka sig välutvecklat i skrift med god språklig variation Elevexempel 5 Minä -Perustieto Hei olen 12-vuotias poika jonka koko nimi on X. Asun Ruotsissa ja minulla on pikku ja Isoveli jotka ovat mielestäni aika stresaavia. Perheessäni on myös X. Äiti X. Isä ja koira X -koulu Käyn X-koulua Xssä, ja se on ihan hyvä koulu koska se on pieni siellä on 80 oppilasta. Koulussani saa helposti kavereita vaikka vain katsomalla heihin. -Vapaa-aika Olen yleensä kotona vapaa-aikaa viettäessäni ja tykkään hoitaa koiraani. Käydä uimassa ja muuten vain liikkua. Tai olla kavereitteni kanssa. Musica. Tykkään bändeistä jotka näkyy listassa. Parasta on biiseissä se että sanat on selkeitä ja musiikki mukaansa tempaavaa tykkään tosin myös Rock musiikista ja muusta räiskeestä mutta myös rauhalisista kappaleista. -Skillet -Skrillex -Ruoska -Symphony X -Pittbull -Rammstein -Dead by April Ammatti 1 Isona haluasin ehkä rauhanturvaajaksi eri maihin. Rauhanturvaajien tehtävä on suojella maata mellakoilta kahakoilta ja muulta pahalta. Parasta on kuitenkin se etta saa testata monia aseita esim. Ak-47, M4-A1, Barret -50 cal. Ammatti 2 Voisihan minusta tulla myös kontturi rotta joka ei tekisi mitään muuta kuin naputtelisi koneella. Siitä minä en tykkäisi, haluasin ehkä olla Presidentti joka pistäisi maailman uuteen malliin. Mutta ei sitä koskaan tiedä mitä itsestään tulee ja miloin tulee. Asiat josta pidän Pidän näistä asioista -koirista -liikunnasta -kavereista -Aseista -eläimistä -sotaan liityvistä jutuista -Peleistä -elektroniikka laiteista ja kavereista. Asiat joista en pidä en pidä näistä asioista -Thaimaalaisesta tulijuurikeitosta -Opettajista -kouluista -Isoveljista -Barbeista ja koulusta Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål 21

22 Textens uppbyggnad Eleven visar god vilja att berätta och dessutom god tilltro till sin språkförmåga texten är tydlig, sammanhängande och har bra flyt. Det finns en röd tråd med tydlig inledning, fortsättning och avslutning som är väl anpassade till textens syfte. Texten är dessutom detaljrik på ett sätt som gör den intressant för läsaren. Eleven skriver längre meningar genom att binda samman satser med konjunktioner, och texten är välstrukturerad och indelad i korta stycken. Eleven skriver välutvecklat utifrån textens genre. Språkets struktur Eleven använder sig av varierad ordföljd som är väl anpassad till sammanhanget. Exempelvis skriver eleven Parasta on biiseissä (Det bästa i låtarna är ) och Isona haluaisin ehkä rauhanturvaajaksi (Som stor skulle jag kanske vilja bli fredsbevarare ). Eleven skriver i presens och konditionalis: joka ei tekisi mitään muuta kuin naputtelisi ( som inte skulle göra något annat än att knappa ). I finskan kan man foga samman en bisats till ett enda ord, och genom att göra detta visar eleven på välutvecklad språkförmåga: viettäessäni (när jag tillbringar) och katsomalla (genom att titta). Eleven använder finskans kasusformer huvudsakligen korrekt och tillämpar med god säkerhet grundläggande regler för språkriktighet. Stavningen är genomgående god. Språklig variation Eleven visar genomgående på god språklig variation och använder sig av ett stort ordförråd där bekanta ämnen beskrivs. Eleven berättar om sina möjliga framtidsyrken och kan då på ett ganska detaljerat sätt beskriva vad exempelvis en fredsbevarare gör: Rauhanturvaajien tehtävä on suojella maata mellakoilta, kahakoilta ja muulta pahalta (Fredsbevararnas uppgift är att skydda landet från blodiga demonstrationer, kalabalik och annat ont). Eleven utvecklar sina resonemang och motiverar exempelvis varför viss musik är bra. Eleven skriver sanat on selkeitä ja musiikki mukaansa tempaavaa ( orden är tydliga och musiken medryckande). Nedan följer en okommenterad text, elevexempel 6, som bedöms motsvara nivån i ovanstående exempel, utifrån samma bedömningsgrunder. 22 Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål

23 Elevexempel 6 SYNTYMÄ Oli kylmä harmaa tammikuun iltapäivä kuin minä tulin mailmaan. Tämä tapahtui Xn sairaalassa kello 14:37. Olin pieni ja pullea ei minun pääsä ollut yhtään hiuksia. Kuusi tuntia syntymän jälkeen sain vihdojnkin tulla mun kotiin ENSIMÄISET VUODET Ensimäisen vuoden minä olin sylivauva ei vain koska olin äitihullu olin sylivauva myös koska Minun lantioluut ei ollut kasvanut viellä niin mulla oli jalkatelineet sen takia minua piti hoitaa vähän enemmän kuin tavallista. Olin myös kovaääninen. PÄIVÄKOTI Olin yksivuotta kuin alotin Muumilaaksossa siskoni kanssa. Ensimäissenä päivänä mina roiku äitin jalassa ja itkin koska en halunut, että äiti menee töihin. Mutta ajan mukana minä opin, että äiti kyllä tulee takaisin. KOULU Nytten minä olen 11-vuotias kuutosluokkalainen tyttö vieläkin aika lyhyt, mutta maasta pienikin ponnistaa. ISONA Isona minä haluan tulla eläinlääkäriksi, koska rakastan eläimiä. LOPPU Tämä on vähän minun elämästä. Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål 23

24 Kommentarer Somaliska Att uttrycka sig enkelt i skrift med viss språklig variation Elevexempel 1 Maagacey wuxuu yahey XX. Waxaan jira 12 sano. Faamilkeyga waxaa ku koobanyahey hooyo iyo aabe iyo 3 wiil oo ila dhashey, X, Y iyo M. Aniga iyo faamilkeyga waxaan deganahay xxxx. Waxaan deganahay 3 qol iyo barsad. Cuntada ay hooyo karisoo oo dhan waan jeclahay. Aniga waan jeclahay inaan dhelo Computer. Hase yeeshee waxaan necebahay qashin inaan tuuro. Waxaa muuhiim i ah inaan wax baarto iyo inaan shaqaysto marka ilmo hesto. Marka weynaado waxaan rabaa inaan noqdo injineer. Dhamaad! Textens uppbyggnad Eleven visar god vilja och en viss förmåga att kommunicera skriftligt, trots att textens uppbyggnad är enkel och att presentationen i sig är kort. Meningsbyggnaden är enkel och texten är till största delen uppbyggd av korta huvudsatser som i princip är korrekta. Eleven använder samordnande konjunktioner som iyo (och) på rätt sätt. Det finns väldigt få detaljerade beskrivningar i texten, men detta påverkar inte förståelsen; textens innehåll går att förstå fullt ut och läsaren kan lätt följa med i texten. Språkets struktur Texten är till största delen skriven i presens och man ser att eleven behärskar vanligt förekommande och vardagliga verb i detta tempus. Eleven använder också verb i futurum som i inaan noqdo...(att bli ) Texten visar att eleven behärskar den grundläggande ordföljden och pronomenanvändningen är i princip korrekt. Vid ett ställe kan prepositionen uppfattas som störande: ku koobanyahay i stället för ka koobanyahay (består av ). Eleven behärskar grundläggande stavningsregler relativt bra men texten är inte fri från stavfel, exempelvis vid lång och kort vokal som i maagacey, dhelo, muuhiim i stället för magacey, dheelo, muhiim för att nämna några. Eleven verkar alltså osäker på hur många ord stavas men detta påverkar inte förståelsen. Språket som helhet är enkelt. Språklig variation Eleven uttrycker sig med viss språklig variation med hjälp av ett mycket grundläggande förråd av ord, begrepp och enkla fraser som rör personliga förhållanden och vardagliga ämnen. Eleven visar heller inte riktigt förmåga att utveckla resonemangen eller budskapet i meningarna ytterligare, och detta beror troligen på att ordförrådet inte räcker till i alla situationer. Vissa ord är påverkade av svenskan, i orden Faamilkeyg (somaliska ordet är Qoyskayagu) och hesto (somaliska ordet är yeesho) har eleven använt 24 Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål

25 sig av svenska innehållsord (familj, häst) men ändå sökt en somalisk form vilket visar på en tvåspråkig kompetens i somaliska och svenska. Nedan följer en okommenterad text, elevexempel 2, som bedöms motsvara nivån i ovanstående exempel, utifrån samma bedömningsgrunder. Elevexempel 2 Magacayga waa X. Da`daydo waa 12 sano. Qoyskayga waa Hooyo, Abahayga iyo 2 wiil oo walaalahay ah, X iyo Y. Waxaan degganahay Sweden, Stockholm xafada XX. Waxaan ka hela muusikada, quranta iyo famiilagu. Waxa aanan ka helin shaydaanka, doofarka iyo dadka waalan. Noloshayda waxa uu muhim ah in an quuran baarto, soonka, saalada iyo in an lacag yeesho iyo in an farxo Att uttrycka sig utvecklat i skrift med relativt god språklig variation Elevexempel 3 Magacygu waa X X waxaan degenahay X X wadanka Sweden. Waxaan leyahay afar walaalo. 2 wiil iyo laba gabdood. Waxan jira 12 sano. Waxaan kahelaa basket iyo kubada cagta. Waxaan uga jeclahay qoyskeyga. Waxyabaha aan u arko inay nolosha ugu muhiimsan waa waxbarashada iyo diinta. Waxaan rabaa in aan noqdo ambassador. Wadamo badan ayaan aan rabaa in aan soo harku. Waxan rabaa in aan barto luuqado badan waxaa ka mid ah af fransis, Spanish iyo af chines, uu noqondoonta af wayn badan. Wadamha aan rabo in aan soo harku waa china, spana, fransiska iyo sacudiga. Sacudiga waxaan rabaa in aan ku soo xajiyo. Waxaas ayaa rabaa in aan sameyo 5 sano ka bacdi Textens uppbyggnad Eleven visar en god vilja att berätta utförligt för läsaren och bygger upp sin text på ett utvecklat sätt. Texten flyter relativt bra och det är lätt att följa med i den. Meningsbyggnaden består i huvudsak av korta satser, men det förekommer också ganska långa satser som eleven har lyckats formulera på ett korrekt sätt: waxyabaha aanu u arko in ay nolosha (det som jag anser att livet ). Språkets struktur Eleven lyckas använda språkliga strukturer för att formulera sig utvecklat. Ordföljden fungerar relativt bra. På ett ställe refererar ett ord till fel person, uga jeclahay istället för ugu jeclahav (gillar mest), men detta påverkar inte på något sätt förståelsen av texten. Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål 25

26 Pronomen används genomgående rätt. Eleven gör i sin text typiska utvecklingsfel när det gäller stavning. Ordet harku är till exempel korrekt stavat arko (ser)en gång och felstavat två gånger. Detta är ett typiskt utvecklingsfel innan eleven är helt säker på hur ordet stavas. Det visar på att eleven har förstått att ordet kan stavas arko men ännu inte har befäst stavningen av ordet. Språklig variation Eleven har relativt stort ordförråd och en god ansats till variation bland fraserna i sin meningsbyggnad. Eleven beskriver sig själv, sin familj och händelser relativt kortfattat och försöker också utveckla språket för att beskriva sina framtidsplaner. Eleven lyckas också uttrycka sina tankar väl trots att språket inte alltid räcker till, vilket tyder på en god kommunikativ strategi. De ord som används i texten verkar eleven behärska bra och sammantaget pekar texten på att eleven kan uttrycka sig med relativt god språklig variation. Nedan följer en okommenterad text, elevexempel 4, som bedöms motsvara nivån i ovanstående exempel, utifrån samma bedömningsgrunder. Elevexempel 4 Magaceygo waa X X, waxaan ahay 12 jir. Reerkeenu waxaan ka koobanahaay kow iyo toban ciyaal iyo hooyo iyo aabeh, ciyaalkuna waxay u kala baxiyaan lix gabdho iyo shan wiil. Waxaan degenahaay meel magaca XX leh. Waxaan jeclaahay inaan buugag badan akhristo, iyo in aan maalin kasta wax cusub barto. Markaan dhameey skoolka waxaan jeclaahay in aan uu gudbo jaamacada oo aan isku diyaariyo macaalnimo ciyaaleed, si aan uu caawiyo ciyaalada waxbarashadu ku adhagthahay. Markaan waxbarashada dhameesto waxaan jeclaan doona in aan reer weyn yeesho, oo aan ka farxiyo aabeh iyo hooyo. Ilaahayna waa in aan ka farxiyo. Waa in aan salaadahayga oogo oo aan wakhtigeeda ku tukaadho, jidka toosan waa in aan raaco iyo in aan ilaahay ka xanaajin markaas waxaan helo doona wax kasto oo aan jeclaahay. 26 Kommentarmaterial till Kunskapskraven i modersmål

Kunskapskraven i modersmål - kommentarmaterial

Kunskapskraven i modersmål - kommentarmaterial Kunskapskraven i modersmål - kommentarmaterial Västerås 20131030 Gunnar Stenberg Stödmaterial Skollag Skolformsförordningar Läroplan Allmänna råd Kommentarmaterial Syfte ge lärare stöd i hur de kan resonera

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik

Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik Skolverket Stockholm 2012 www.skolverket.se ISBN: 978-91-87115-68-4 Innehåll 1. Inledning... 4 Vad materialet är och inte är...4 Materialets disposition...5

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk

Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk Kommentarmaterial till kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk Skolverket Stockholm 2012 www.skolverket.se ISBN: 978-91-87115-69-1 Innehåll 1. Inledning... 4 Vad materialet är och inte är...4

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

LPP Magiska dörren ÅR 4

LPP Magiska dörren ÅR 4 LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Kommentarmaterial till kunskapskraven i teknik

Kommentarmaterial till kunskapskraven i teknik Kommentarmaterial till kunskapskraven i teknik Skolverket Stockholm 2012 www.skolverket.se ISBN: 978-91-87115-71-4 Innehåll 1. Inledning... 4 Vad materialet är och inte är...4 Materialets disposition...5

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4

Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4 Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4 ne m gu nde r A era t Ämne: Svenska åk 4 Läromedel: ZickZack Skrivrummet åk 4 Beräknad tidsåtgång: 400 500 minuter under 4 5 veckor LGR 11, del

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs W kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Tala, samtala och lyssna

Tala, samtala och lyssna Modersmål åk 4-6 - Centralt innehåll Muntliga presentationer Uttal, betoning och satsmelodi Jämföra uttal i modersmålet med uttal i svenskan. Tala, samtala och lyssna Berättande texter och sakprosatexer

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20

Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20 Vallaskolan Svenska som andraspråk Åk 1-9 2012-08-20 Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera

Läs mer

Nätverksträff för lärare inom vuxenutbildningens grundläggande nivå

Nätverksträff för lärare inom vuxenutbildningens grundläggande nivå Nätverksträff för lärare inom vuxenutbildningens grundläggande nivå Innehåll Uppgifter Bedömning Delkurs 1 mellan 1 2 perioder, (10-20 veckor ) Studieteknik Träna på basordförråd Uttal Skrivregler Språkkunskap

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

åk1-9 De 4 viktigaste frågorna: på enklare svenska ELEV FÖRÄLDER LÄRARE Ett magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven odigital

åk1-9 De 4 viktigaste frågorna: på enklare svenska ELEV FÖRÄLDER LÄRARE Ett magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven odigital HJ Skolverkets KURSplanR på enklare svenska n r 1 2012 / 2013 89 kr tt magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven alla ämnen åk1-9 FRÅN Byråkratsvenska TILL svenska odigital app GRTIS De 4 viktigaste

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, Svenska Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2

Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Spanska år 7 Capítulo 5, Animales y países, Tapas 2 Inledning I kapitel 5 ska du få lära dig att berätta om du har något husdjur och om du har något annat favoritdjur. Du ska även få lära dig alfabetet

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN TALA och LYSSNA LÄSA SVENSKA SKRIVA Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i svenska Lgr 11 Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i svenska som andraspråk Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan engelska

Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan engelska 2012-05-08 Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan engelska Om ämnet Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande.

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Spanska höstterminen 2014

Spanska höstterminen 2014 LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Grindenheten 2014-08-12 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 35-51. Spanska höstterminen 2014 Arbetsformer VAD? Vi kommer att ha genomgångar,

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur

Läs mer

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil) Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK Inom ramen för elevens val Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan förstå vanliga ord och enkla fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) 2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende

Läs mer

Kommentarmaterial till kunskapskraven i samhällskunskap

Kommentarmaterial till kunskapskraven i samhällskunskap Kommentarmaterial till kunskapskraven i samhällskunskap Skolverket Stockholm 2012 www.skolverket.se ISBN: 978-91-87115-70-7 Innehåll 1. Inledning... 4 Vad materialet är och inte är...4 Materialets disposition...5

Läs mer

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning

Läs mer

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) 1 (9) BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) Avsedd som underlag till lärare i förberedelseklass, svenska som andraspråk och svenska 2 (9) VAD ÄR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH FÖR VEM? Det svenska språket

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Prövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift.

Prövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift. 2013 2015 Välkommen till prövning i Svenska som andraspråk 1! Kursen innehåller moment där du ska kunna uttrycka dig i tal och skrift på ett klart och tydligt sätt. Hur du använder språket för vardagsbruk

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin

Läs mer

Kommentarmaterial till kunskapskraven i samhällskunskap

Kommentarmaterial till kunskapskraven i samhällskunskap Kommentarmaterial till kunskapskraven i samhällskunskap Skolverket Stockholm 2012 www.skolverket.se ISBN: 978-91-87115-70-7 Innehåll 1. Inledning... 4 Vad materialet är och inte är...4 Materialets disposition...5

Läs mer

Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande.

Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande. Svenska åk 4-6 - Centralt innehåll Argumentera Muntliga presentationer och muntligt berättande Hjälpmedel: Stödord, bilder, digitala medier. Gester och kroppsspråk Tala, lyssna och samtala Berättande texter

Läs mer

6 Svenska som andraspråk

6 Svenska som andraspråk 6 Svenska som andraspråk Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer

Material från www.etthalvtarkpapper.se

Material från www.etthalvtarkpapper.se Svenska 1 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 1 anges Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider

Läs mer

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Syftesdel inledande text svenska svenska som andraspråk Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer