Delårsrapport 2012 Godkänd av kommunfullmäktige 25 oktober 2012

Transkript

1 Delårsrapport 2012 Godkänd av kommunfullmäktige 25 oktober 2012

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DELÅRSRAPPORTEN... 3 GENERELLA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 3 GRUNDBUDGET ÅR EN LÄNGRE PAUS I ÅTERHÄMTNINGEN... 3 NÅGRA VIKTIGA BESLUT I KORTHET... 4 EKONOMISKT DELÅRSRESULTAT SAMT PROGNOS... 4 ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ EKONOMI I BALANS... 6 KOMMENTARER TILL NÄMNDERNAS HELÅRSPROGNOS... 6 KOMMUNSTYRELSEN... 6 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 6 SOCIALNÄMNDEN... 7 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN... 7 ARBETSMARKNADS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 7 TEKNISKA NÄMNDEN... 8 BYGG- MILJÖ- OCH RÄDDNINGSNÄMNDEN... 8 PERSONALNÄMNDEN... 9 NÄMNDERNAS UTFALL OCH KOSTNADSUTVECKLING... 9 SKATTEINTÄKTER, GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING FINANSNETTO LIKVIDITET INVESTERINGAR LÅNESKULD PENSIONSFÖRPLIKTELSER OCH PENSIONSMEDEL SOLIDITET INTERN KONTROLL NÄMNDERNAS MÅL, NYCKELTAL OCH KVALITÉT KOSTNADER FÖR PLACERINGAR AV VUXNA SAMT BARN OCH UNGDOM FÖRSÖRJNINGSSTÖD ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER OCH UTBILDNING INTRODUKTIONSVERKSAMHETEN M.M GYMNASIESKOLAN KVALITÉ GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING UTVÄRDERING AV GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING KOMMUNMÅL PÅGÅENDE AKTIVITETER FLER OCH NÖJDARE KOMMUNINVÅNARE BREDARE UTBUD OCH HÖGRE KVALITET I BOENDET BÄTTRE KOMMUNIKATIONER BÄTTRE OCH EFFEKTIVARE KOMMUNAL VERKSAMHET ÖKAD TILLVÄXT FÖR FÖRETAGANDE OCH ARBETSMARKNAD MÅNGFALD SKA TAS TILLVARA BÄTTRE GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING KOMMUNKONCERNEN

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FLENS BOSTADS AB FLEN VATTEN OCH AVFALL AB FLENS KOMMUNFASTIGHETER AB FLENS INDUSTRIHUS AB UNIKABRUKET AB PERSONALREDOVISNING ÅLDERSFÖRDELNING PENSIONSAVGÅNGAR OM 5 OCH 10 ÅR ANTAL ÅRSARBETARE I FLENS KOMMUN FÖRETAGSHÄLSOVÅRD/ARBETSMILJÖ SJUKFRÅNVARO DRIFTREDOVISNING/RESULTATPROGNOS INVESTERINGSREDOVISNING RESULTATRÄKNING FINANSIERINGSANALYS BALANSRÄKNING NOTER REDOVISNINGSPRINCIPER GOD REDOVISNINGSSED RÄTTVISANDE BILD ÅTAGANDEN FÖR KOMMUNENS PERSONAL TILLGÅNGAR, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER LÅNESKULDER SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Bilaga 1 - Nämndernas redovisning: KOMMUNFULLMÄKTIGE INKL. PARTISTÖD ÖVERFÖRMYNDARE, REVISION OCH VALNÄMND PERSONALNÄMND KOMMUNSTYRELSEN AU-NÄMNDEN TEKNISK NÄMND KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN BYGG-, MILJÖ- OCH RÄDDNINGSNÄMNDEN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Bilaga 2 - Avstämning av kommunmål: AVSTÄMNING AV KOMMUNMÅL

4 EKONOMISK ÖVERSIKT DELÅRSRAPPORTEN Delårsrapporten redogör för den ekonomiska utvecklingen sedan föregående räkenskapsårs utgång. Den omfattar perioden 1/1 31/8 och jämför det faktiska utfallet för perioden med motsvarande period föregående år. För att uppnå en rättvisande jämförelse mellan åren har väsentliga poster på både kostnads- och intäktssidan periodiserats i enlighet med god redovisningssed. Rapporten innehåller även en prognos från nämnderna och de kommunala bolagen med deras bedömning av resultatet för helåret Jämfört med kommunens årsredovisning innehåller rapporten inte en sammanställd redovisning där de kommunala bolagen ingår, vilket heller inte lagen föreskriver. GENERELLA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR 2012 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt god ekonomisk hushållning ska uppkomna underskott i bokslutet täckas inom 3 år. Exempelvis ska ett eventuellt underskott i bokslut 2012 täckas senast i 2015 års budget. Vid underskott i bokslutet ska fullmäktige anta en åtgärdsplan senast det första fullmäktigesammanträdet efter det att fullmäktige behandlat delårsrapporten. Revisorerna ska också skriftligt bedöma om resultatet i delårsrapport och årsbokslut är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat i budgeten. Investeringsbudgeten uppgick till 38 miljoner kronor. EN LÄNGRE PAUS I ÅTERHÄMTNINGEN Den svenska ekonomin har nu mattas av betänkligt på grund av den allt svagare internationella utvecklingen. Prognosmakarna har fått skruva ner prognoser över ekonomisk utveckling och återhämtning kommer att ta betydligt längre tid än det spåddes i tidigare kalkyler. BNP-tillväxten kommer att ligga historiskt sett på en blygsam nivå, vilket innebär att ekonomiskt reformutrymme är ytterst begränsat under de närmast kommande åren. Det är den svagare internationella utvecklingen med statsfinansiella problem i många länder och finansiell oro som gör att den svenska återhämtningen har tappat fart. Sverige är som bekant en liten exportberoende ekonomi. Den svagare internationella efterfrågan leder till en svagare export och även till mindre behov av investeringar. Sveriges Kommuner och Landstings senaste skatteprognos från augusti så indikerar en bättre skatteunderlagstillväxt för 2012 än budgeterad. Däremot visar prognoser en sämre utveckling för åren , vilket kommer att påverka kommunens ekonomi framåt. GRUNDBUDGET ÅR 2012 Kommunen gjorde ett underskott i bokslutet 2011 på 4,6 miljoner kronor. Kommunfullmäktige ökade skattesatsen med 75 öre till år Det ökade kommunens intäkter med drygt 20 miljoner kronor jämfört med året innan och gav ett bättre ekonomiskt utrymme i budgetplanering. Preliminära ramar för 2012 beslutades av kommunstyrelsen i juni och slutlig budget fastställdes av kommunfullmäktige i november. Budgeten innebar ekonomiska förstärkningar för socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Budgeten för försörjningsstödet förstärktes med 6 miljoner kronor. 3

5 EKONOMISK ÖVERSIKT NÅGRA VIKTIGA BESLUT I KORTHET Kommunfullmäktige beslutade i januari om upprustning av före detta Järnvägshotellet i Flen. Flen kommuns Fastigheter AB tog över fastigheten och genomför upprustningsuppdraget. EKONOMISKT DELÅRSRESULTAT SAMT PROGNOS Resultatet uppgick vid utgången av augusti månad 2012 till +25 mkr. Vid utgången av år 2012 bedöms resultatet bli +8,6 mkr vilket är ett överskott jämfört med budget på 2,3 mkr. Budgeterat resultat för år 2012 är +6,3 mkr. Kommunfullmäktige beslutade i februari 2012 om en digitalisering av två biografer i Flens kommun. Beslutet avser en biograf i Flens tätort och en i Hälleforsnäs. I mars antog fullmäktige vision för Flens kommun 2019 samt en ny styrmodell för kommunen. Som en del av ortsutvecklingsarbetet inom Färdplan Flen antog kommunfullmäktige en vision och handlingsplan för Sparreholm i april. Borgensramen för Flens Bostads AB utökades i maj från 300 miljoner kronor till 350 miljoner kronor. I juni beslutade fullmäktige, efter en utvärdering, att flytta över ansvaret över Villagatans boende för ensamkommande flyktingbarn från arbetsmarknads- och utbildningsnämnden till socialnämnden. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och utjämningen har under perioden 2010 till 2012 varierat. Under de första åtta månaderna år 2012 var skatteintäkterna högre än nettokostnaderna jämfört med de första åtta månaderna år 2011 då de var lägre. Skillnaden beror på den engångsintäkt som AFA Försäkringarna ger i år. Utan engångsintäkten hade nettokostnaderna varit klart högre än skatteintäkterna vid delåret. Fullmäktige beslutade i juni om en handlingsplan med anledning av utbildningen Förenkla - helt enkelt. Syftet med handlingsplanen att ytterligare förbättra kommunikationen mellan enskilda företag och kommunen I augusti antog fullmäktige en internationell strategi samt handlingsplan för EU- och vänortsarbete. Fullmäktige beslutade i augusti om balanskravsutredning vilket reglerar sättet som fonderade medel från tidigare årens överskott kan användas i de kommunala verksamheterna. Nämnderna bedömer ett negativt resultat jämfört med budget på 23,6 mkr. För finansförvaltningen prognostiseras ett överskott jämfört med budget på 26 mkr, varav engångsintäkten från AFA Försäkringar står för 14,5 mkr. Nästan alla nämnder prognostiserar ett underskott år Kommunstyrelsen redovisar det 4

6 EKONOMISK ÖVERSIKT största underskottet, 10,5 mkr, av dessa är 9,5 mkr ökade kostnader vad gäller försörjningsstöd (VERA). Det positiva resultatet på finansförvaltningen är ett resultat av engångsintäkten från AFA Försäkringar, högre skatteintäkter jämfört med budget och överskott på kommunstyrelsens reserver å ena sidan samt ökade pensionskostnader, inkl. engångsavsättning för förtroendevaldas pensioner, och lägre ränteintäkter å andra sidan. underskott på 2,1 mkr prognostiserades. Detta trots att nämndernas prognostiserade underskott ökat med 6,7 mkr jämfört med budgetuppföljning 1. I budgetuppföljning 1 prognostiserade nämnderna ett underskott på 16,9 mkr. I delåret prognostiserar nämnderna ett underskott på 23,6 mkr. I tabellen visas nettoutfallet vid bokslutet 2011, nettobudget år 2012, prognoserna vid budgetuppföljning 1 samt vid delårsbokslutet och förändringen däremellan. Prognosen år 2012 har förbättrats med 10,6 mkr jämfört med budgetuppföljning 1 då ett Nettoutfall 2011, nettobudget 2012, helårsprognos för 2012 vid budgetuppföljning 1 och delårsrapporten samt prognosförändring i Mkr. Nämnd/förvaltning Nettoutfall Bokslut 2011, mkr Nettobudget 2012 inkl TA, mkr Prognos helårsavvikelse 2012 BUP 1, mkr Prognos helårsavvikelse. Delåret, mkr Förändring mellan prognos BUP1 och delår Kommunfullmäktige (inkl partistöd) -2,0-2, Kommunstyrelse -84, ,0 Försörjningsstöd -8,5-9,5-1 Överförmyndare -2,1-1,7-0,1-0,2-0,1 Revision -0,7-0, Valnämnd Personalnämnd - -0, Arbetsmarknads- och utbildningsnämnd -12,9-12,5-0,9-0,5 0,4 Teknisk nämnd -31,3-25,6-1,7-1,4 0,3 Kultur- och fritidsnämnd -29,7-29,0 0,1 0,1 0 Socialnämnd -272,4-288,3-2,3-4,8-2,5 Bygg-, miljö- och räddningsnämnd -19,7-18,5 0-0,5-0,5 Barn och utbildningsnämnd -318,1-322,0-2,5-5,8-3,3 Summa nämnder -777,1-784,9-16,9-23,6-6,7 Finansiering, inkl. 3,1 mkr eff.krav 772,4 791,3 8,4 26,0 17,6 Resultat/resultatavvikelse -4,6 6,3-8,4 2,3 10,6 Reavinster öronmärkning och disp av öronmärkning 2,1 Justerat Balanskravs resultat -2,5 Prognostiserad helår 2012 resultatavvikelse -8,4 2,3 10,6 5

7 EKONOMISK ÖVERSIKT I jämförelse med budget förväntas skatteintäkterna och utjämningen bli ca 7,8 mkr bättre än budget, de finansiella intäkterna ca 1,6 mkr sämre, pensioner ca 6,2 mkr sämre och övrig finansförvaltning det vill säga försäkringsavgifter (bl. a. AFA), reserver och kapitalkostnader ca 26 mkr bättre. I prognosen har förutom förvaltningarnas bedömningar av helårsutfallet, även värdering gjorts av avskrivningar, pensionsskuldsförändring, skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning samt finansiella kostnader och intäkter till årets slut. För samtliga poster har bedömningen skett utifrån senaste kända förhållanden, prognoser etc. Detta redovisas på raden finansiering i ovanstående tabell. Bedömningen av kostnaderna för avsättning av pensioner bygger på KPA:s prognos från augusti i år. ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ EKONOMI I BALANS Inför 2012 fattade kommunfullmäktige beslut om att höja utdebiteringen i Flens kommun med 75 öre till 22:33 kr per skattekrona. Åtgärden ansågs nödvändig för att möta ökande behov av ekonomiska resurser inom sociala sektorn och sjunkande resultat inom skolan. I helårsprognosen för resultatet 2012 ligger nämndernas samlade underskott på 23,6 mkr (inkl. kostnaden för försörjningsstöd). Vad som ligger bakom det prognostiserade underskottet har respektive nämnd lämnat en analys över i sin delårsrapport. Analysen innehåller även en ekonomisk framåtblick med perspektivet Nämndernas samlade underskott är ett stort orosmoln inför nästkommande budgetåren. Hittills har finansförvaltning, främst högre skatteintäkterna än prognostiserade, räddat kommunens totala ekonomiska resultat. Det är därför av ytterst vikt att nämnderna vidtar åtgärder för att få sin budget i balans. KOMMENTARER TILL NÄMNDERNAS HELÅRSPROGNOS KOMMUNSTYRELSEN Prognostiserar ett underskott om 1 mkr exkl samverksansmodellen VERA (försörjningsstödet) som beräknas ge ett underskott om 9,5 mkr. I kommunstyrelsens ansvarsområde ingår flera skiftande verksamheter och eller funktioner. Verksamheterna inom KS beräknas gemensamt att göra ett underskott om 0,1 mkr där Ekonomienheten och HR gör ett underskott och Utredning och strategi ett litet överskott. Vidare prognostiseras ett underskott om 1 mkr som hänförs till lokalkostnader. Ökade kostnader för försörjningsstödet står för merparten av Kommunstyrelsens prognostiserade underskott med 9,5 mkr. I det rådande ekonomiska läget, med fallande konjunktur och med hög arbetslöshet som följd, är det svårt att se att den kommunala kostnaden för försörjningsstödet minskar i alla fall på kort sikt. BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Barn och utbildningsnämnden beräknas göra ett underskott på 5,8 mkr till årets slut. Grundskolan beräknas göra ett underskott om drygt 3 mkr. Orsaken till underskottet är framför allt att: antal elever i friskolor har ökat kraftigt vilket beräknas ge ett underskott om cirka 1,6 mkr lokalvårdskostnaderna väntas bli cirka 0,9 mkr dyrare i grundskolan. utökade insatser för elever i behov av särskilt stöd väntas bli högre. utökat antal förberedelseklasser till hösten på grund av ökning av nyanlända elever. oförutsedda personalkostnader av engångskaraktär. Kostenheten väntas göra ett underskott om cirka 1,3 mkr. Främsta orsaken är att enheten var i kraftig ekonomisk obalans inför Neddragningar av personal har genomförts vilket dock inte får full effekt under året. Enheten har även högre kostnader i förhållande till intäkter för kost till särskilda boenden samt 6

8 EKONOMISK ÖVERSIKT förskola/skola. Under hösten genomförs en utredning av kostenheten med hjälp av en inhyrd konsult. Förskoleverksamheten beräknas göra ett underskott om 0,4 mkr vilket kan hänföras till att verksamheten har högre kostnader på grund av barn i enskilda förskolor. Kommunen har även haft färre barn från andra kommuner. Även fritidshemsverksamheten prognostiserar ett underskott då det finns elever med behov av särskilt stöd vilket kräver personalförstärkning. Gymnasieskolan beräknas totalt göra ett underskott om cirka 0,5 mkr. Antal elever som studerar på externa gymnasieskolor väntas bli något färre jämfört med beräknad volym vilket väntas medföra ett överskott om drygt 0,4 mkr. Bildningscentrum Prins Wilhelms gymnasium väntas göra ett underskott om 1 mkr på grund av att interkommunala intäkter blir lägre då det går färre elever från andra kommuner på skolan. Det är fler elever som är placerade på specialskolor jämfört med beräknat. Lönekostnaderna väntas även bli högre än beräknat. Effekten av överföringen av kommunens städenhet från Tekniska nämnden till Flens Kommun Fastigheter AB har blivit att förvaltningens kostnader för lokalvård väntas bli ca 1,6 mkr högre än budgeterat. SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden prognostiserar ett underskott om 4,8 mkr till årets slut. Äldre- och handikappomsorgen uppvisar ett prognostiserat underskott med 2,2 mkr. Den största förändringen sker inom området personlig assistans som ökar sitt tidigare prognostiserade underskott från 0,4 mkr till 3,2 mkr. Nya ärenden och utökningar av befintliga ärenden leder till en markant kostnadsökning. Det ökade underskottet får dock inte full genomslagskraft på äldre- och handikappomsorgens samlade resultat. Verksamheterna gruppbostäder, socialpsykiatrin och särskilda boenden prognostiserar bättre resultat. Individ och familjeomsorgen prognostiserar ett underskott med 2,8 mkr. Vuxen/missbruksplaceringarna ökar. Verksamheten i Godsmagasinet fungerar i dag som en lågtröskelverksamhet. Där bedrivs ett motivationsarbete vilket medför att flera personer med beroendeproblematik har blivit motiverade till behandling. Kostnaderna för förstärkta familjehem har ökat. Idag är fyra personer placerade i förstärkta familjehem vilket kan uppfattas som få. Placeringstiderna är däremot långa vilket medför ökade kostnader. Tolkkostnaderna ökar stadigt med anledning av ett ökat antal migrationsärenden och nyanlända. Dessa kostnader är inte återsökningsbara. De områden där socialnämnden idag överstiger den satta budgetramen är inom lagstadgade områden och utifrån biståndsbedömda beslut, som förvaltningen enligt lag är skyldig att verkställa. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott om 0,1 mkr. Besöken på fritidsgården i Flen har för perioden januari-augusti 2012 ökat med 74 % jämfört med motsvarande period föregående år. För att möta det ökade antalet ungdomar som besöker fritidsgården kommer personalstyrkan att behövas utökas från två till tre personer per kväll. Behovet av att ha verksamhet även under sommaren visade sig då antalet besökare var personer varje fredagskväll. Utrustning för digitalisering av biografer är beställd och kommer att levereras under hösten. Viss ombyggnad och justering av lokalerna i Flen och Hälleforsnäs kommer att ske. ARBETSMARKNADS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden har ett prognostiserat underskott på 0,5 mkr. Underskottet beror i huvudsak på kostnader som har varit av engångskaraktär. För att minska underskottet har verksamheten haft längre vakanstider innan återbesättningar har gjorts under året. Introduktionsmedel från Mi- 7

9 EKONOMISK ÖVERSIKT grationsverket har använts till att finansiera en del subventionerade anställningar. SFI-verksamheten ökar kontinuerligt på grund av ökat elevunderlag. Detta har lett till större klasser. Flera av de SFI-berättigade uppbär inte statsbidrag och kostnader måste då täckas upp med hjälp av andra medel. Antalet heltidsstuderande på grundläggande nivå ökar för varje termin. Anledningen är att det ökade antalet Sfi-studerande som efter avslutad utbildning går vidare och läser svenska som andra språk på grundläggande nivå. Däremot är det en minskning av elever som läser på gymnasiala kurser vilket beror på en högre restriktivitet mot att låta elever studera hos externa utbildningsanordnare. Verksamheten på Dagöholm är nedlagd från och med sista juni Antalet Sfi-studerande som klarat olika nivåer är fler än under motsvarande period förra året. Det finns en markant ökning i A- och D-nivå. Suggestopin (metod för lärande) som började i samband med projektet Knut har bidragit till en viss ökning. Förbättringsåtgärder genomförs kontinuerligt inom verksamheten av boendet för ensamkommande flyktingbarn. Vid övergången till IFO som nyligen skett har ett utvidgat samarbete/samverkan som utgår från en gemensam värdegrund inom förvaltningen genomförts. Förutom det stöd i boendet och i skolan som ungdomarna får, erbjuds även stöd kopplat till fritiden och till hälsofrämjande åtgärder. Utslussningsverksamheten med dess ungdomar har ökat i sin verksamhet och består för närvarande av tio ungdomar och därmed är behovet av fortsatt stöd och vägledning större och sker med hjälp av ytterligare en personal. Antalet budget- och skuldsaneringsärenden har ökat från 49 stycken vid delåret 2011 till 55 stycken motsvarande period Antalet konsumentkontakter har ökat från 89 stycken vid delåret 2011 till 94 stycken motsvarande period TEKNISKA NÄMNDEN Tekniska nämnden prognostiserar ett underskott om ca 1,4 mkr. Fastighetsenheten prognostiserar ett underskott om 0,6 mkr. Ett arbete pågår under året med att se över rutinerna för kommunens externt förhyrda lokaler. En ny rutin beräknas att gälla från och med 1 januari Hyreskostnaderna för stadshuset beräknas kosta cirka 3,8 mkr inklusive lokalvård. I dagsläget har verksamheten ingen information om att någon budgetkompensation har gjorts någon gång. Dessa kostnader har verksamheten därför svårt att täcka upp till fullo genom överskott på andra fastigheter då större delen av beståndet har övergått till det kommunala fastighetsbeståndet. Det finns idag en osäkerhet kring Hedens äldreboende där det inte är klart huruvida en smärre renovering kommer att genomföras. Inom skogsverksamheten har arbete pågått med att öppna upp ytor på olika platser i kommunen för att tillgodose önskemål från kommunmedborgarna. Arbetet har dock fått avslutas för att kostnader ska hållas nere. Verksamheten Gata prognostiserar ett överskott medan Park beräknas göra ett underskott. Anledningen är att personal har arbetat i båda verksamheterna. Tjänster har inte återbesatts fullt ut. Utfallet inom Gata är beroende på hur mycket snö- och halkbekämpning som måste utföras under resterande del av året. BYGG- MILJÖ- OCH RÄDDNINGSNÄMNDEN Bygg-, miljö och räddningsnämnden prognostiserar ett underskott på 0,5 mkr till årets slut. Mängden inkomna bygglovsärenden är i stor utsträckning relaterad till det allmänna ekonomiska läget i samhället. I tider av ekonomisk oro är byggaktiviteten lägre, vilket påverkar både antal som typ av bygglovsärenden. Detta innebär att intäktsflödet är lägre än beräknat. Verksamheterna Detaljplaner samt Plan och bygg prognostiserar ett överskott på grund av vakanser vilket hjälper till att täcka upp underskott på övriga verksamheter, dock inte fullt ut. Räddningstjänsten har fått ökade lokalkostnader i och med att fastigheten har sålts till det kommunala fastighetsbolaget. Hyreskostnaderna har höjts med ca 14 % vilket verksam- 8

10 EKONOMISK ÖVERSIKT heten har svårt att parera upp under resterande del av året. PERSONALNÄMNDEN Personalnämnden prognostiserar ett nollresultat mot budget. Nämnden har under året arbetat med utveckling inom personalområdet. Ett utvecklingsarbete har påbörjats i syfte att stärka arbetsgivarvarumärket. NÄMNDERNAS UTFALL OCH KOSTNADSUTVECKLING Nämndernas utfall netto per 31/8, Mkr Nämnd Kommunstyrelsen 50,7 56,1 60,4 Kommunfullmäktige 1,3 1,6 1,3 Överförmyndarnämnd 1,9 1,6 1,6 Revision 0,4 0,4 0,3 Valnämnd -0,1 0 0 Personalnämnd 0,1 Arbetsmarknads och utbildningsnämnd 8,2 8,9 7,8 Teknisk nämnd 21,1 21,4 17,5 Kultur o Fritidsnämnd 18,3 19,2 19,4 Socialnämnd 185,9 181,6 190,1 Bygg-, miljö o räddningsnämnd 11,8 11,1 12,6 Barn- och utbildningsnämnd 207,3 212,4 216,0 Summa 506,8 514,3 527,9 Nettokostnaderna för nämnderna har ökat med 2,4 % mellan åren 2011 och Ökningen är på 13,6 mkr. De största ökningarna finns hos Kommunstyrelsen och Socialnämnden. Följande tabell visar respektive nämnds utfall vid delåret i förhållande till helårsbudgeten. Riktpunkten vid jämn förbrukning under året är vid utgången av augusti månad ca 67 procent. Har mer än 67 procent förbrukats tom augusti månad kan det indikera ett budgetöverskridande till årets slut. Nämnd 2010 (%) 2011 (%) 2012 (%) Kommunstyrelsen exkl försörjningsstöd Försörjningsstöd VERA Kommunfullmäktige Överförmyndarnämnd Revision Valnämnd Arbetsmarknads-och utbildningsnämnd Teknisk nämnd Kultur o Fritidsnämnd Socialnämnd Bygg, miljö o Räddningsnämnd Barn- o utbildningsnämnd Summa Tabellen ovan visar vilka nämnder/förvaltningar som vid delåret ligger över respektive under riktpunkten. Beroende på 9

11 EKONOMISK ÖVERSIKT vilken typ av verksamhet som produceras får relationstalen tolkas (hänsyn ska tas till eventuella säsongsvariationer). Det kan konstateras att nämndernas utfall ligger 1 procent över riktpunkten vilket motsvarar ca 6 mkr. SKATTEINTÄKTER, GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Följande tabell visar intäkterna från skatter och utjämning i delårsrapporten för åren skatte- Preliminära intäkter ,7 365,4 391,0 Slutavräkning 1,7 2,4 1,7 Prognos slutavräkning 6,2 7,4 6,3 Summa kommunalskatteintäkter Summa bidrag o utjämning 369,6 375,2 399,1 141,4* 142,2 144,8 Skattenetto ,4 543,9 *I posten summa bidrag och utjämning ingår även det tillfälliga konjunkturstödet på 10.5 Mkr. Skatteintäkterna har ökat med 26,5 mkr eller 5,1 procent mellan 2011 och Ökningen beror främst på höjningen av kommunalskatten som genomfördes till Prognosen för slutavräkningen 2012 är också en bidragande orsak till ökningen av skatteintäkterna. FINANSNETTO För delårsperioden är finansnettot positivt med 5,9 mkr. Prognosen för helåret pekar mot 8,5 mkr vilket är 1,9 mkr lägre än vad som budgeterats. Avvikelsen beror på att ränteintäkterna på lån till kommunala bolag blir för 2012 lägre än vad som budgeterats. Att ränteintäkterna blir lägre beror på en lägre faktisk räntenivå en vad det räknades med i budget. Även räntekostnaderna för kommunens lån blir lägre än vad som budgeterats. En av orsakerna till det är att kommunen inte behövt låna i den utsträckning som bedömdes inför LIKVIDITET De likvida medlen uppgick till 85,7 mkr vid utgången av augusti månad. I det beloppet ingår de kommunala bolagens likviditet. För kommunens egen del uppgår bankmedlen till ca 39 mkr. Det är en ökning med 9 mkr från årsskiftet. Under våren lånade kommunen upp ytterligare 20 mkr för att klara den förhållandevis höga investeringsnivån. INVESTERINGAR Bruttoinvesteringarna har för delårsperioden uppgått till 31,8 mkr. Budgeterade nettoinvesteringar inkl överförda medel från år 2011 är ca 119,9 mkr. Vissa ej avslutade projekt kan tilläggsbudgeteras år Några av de större investeringarna som pågår är: Landsvägsgatan Äldreboende Flen Lönesystem Inventarier till äldreboende IT-investeringar LÅNESKULD Under 2011 lånade kommunen upp 40 Mkr som ett resultat av den höga investeringsnivån. Även under 2012 har kommunen behövt ta upp ytterligare externa lån om 20 mkr. Kommunens totala låneskuld uppgår nu till 60 mkr. Beslut om upplåning om maximalt 80 mkr togs redan 2010 av kommunfullmäktige och det är kopplat till byggandet av det nya äldreboendet Slottsängen. PENSIONSFÖRPLIKTELSER OCH PENSIONSMEDEL Följande tabell visar kommunens samlade pensionsförpliktelser. Större delen avser den sk ansvarsförbindelsen, som är en verklig skuld, trots det redovisas den inte i balansräkningen. Avsättningar, som är det mindre beloppet, utgör intjänade pensionsrättigheter från och med Under året har kommunen haft möjlighet att få beräkningar på den skuld kommunen har till 10

12 EKONOMISK ÖVERSIKT förtroendevalda. Dessa belopp är inräknade i tabellen. Pensionsåtagandena, utom den individuella delen, förvaltas genom sk återlån och används därmed i den löpande verksamheten. Beräkningar och prognoser med avseende på pensionsskulden och ansvarsförbindelsen kommer från KPA, kommunens pensionsadministratör. Nytt för delåret 2012 är att beräkningarna även innefattar vissa förtroendevaldas intjänade pensioner. Dessa har tidigare inte varit med i beräkningarna Pensionsmedelsförvaltning (Mkr) /. = minus Delår Bokslut Delår Avsättningar för pensioner och liknade förpliktelser Ansvarsförbindelser, pensioner som inte upptagits bland avsättningar Finansiella placeringar (bokfört värde) Totala förpliktelser./. finansiella placeringar (bokfört värde) Finansiella placeringar (marknadsvärde) Finansiella placeringar (marknadsvärde)./. finansiella placeringar (bokfört värde) Summa realisationsvinster/ realisationsförlust under året Realiserad och orealiserad avkastning/vinst/förlust på finansiella placeringar i relation till genomsnittlig finansiell placering (marknadsvärde) 38,5 45,6 54,1 368,6 397,8 413, ,1 397,8 467, Återlåning av verksamheten 407,1 443,4 467,9 De totala pensionskostnaderna för delåret uppgår till 38,7 mkr. Prognosen för helår pekar på 50 mkr i pensionskostnader. Pensionskostnader (mkr) inkl löneskatt 2011 Delår 2011 Helår 2012 Delår Individuell del 14,1 21,5 15,3 Pensionsutbetalningar 13,0 19,5 13,5 Avsättning på intjänat from 3,9 7,0 9, Effekt diskonteringsränta 0,0 4,1 - Summa 31,0 51,9 38,7 SOLIDITET Vid årsskiftet uppgick soliditeten till 63,7 procent. Räknas den del av kommunens pensionsskuld som redovisas utanför linjen som ansvarsförbindelse var soliditeten vid årsskiftet 8,1 procent. I augusti 2012 var soliditeten exkl ansvarsförbindelse 61,3 procent. Om ansvarsförbindelsen räknas in uppgår soliditeten till 8,5 procent. INTERN KONTROLL Kommunens nämnder upprättar internkontrollplaner som följs upp minst en gång per år. Gjorda iakttagelser i samband med kontrollerna rapporteras till respektive nämnd och vidare till kommunstyrelsen. I övrigt pågår ständigt ett arbete med uppföljning och förbättring av rutiner i syfte att stärka den interna kontrollen. NÄMNDERNAS MÅL, NYCKELTAL OCH KVALITÉT Nämndernas mål och resultatmålen följs upp som helhet i årsredovisningen. Nedan redovisas dagsläget för några väsentliga områden beträffande måluppfyllelse, nyckeltal och kvalité. Kvalitetsmått är svåra att ta fram. De mjuka verksamheterna behöver ofta inhämta brukarnas synpunkter för att bedöma kvalitén i den verksamhet som bedrivs. Enkätundersökningar görs kontinuerligt i verksamheterna. Under 2008 har beslut tagits om att alla enkäter ska kompletteras med SCB:s nöjdhetsfrågor. Dessa frågor kommer att på ett övergripande sätt visa hur nöjda brukarna är med den verksamhet som bedrivs. Resultaten kommer att redovisas i anslutning till årsredovisningen. 11

13 EKONOMISK ÖVERSIKT KOSTNADER FÖR PLACERINGAR AV VUXNA SAMT BARN OCH UNGDOM Kostnader för placeringar: År Vuxna Barn och ungdom Prognos Källa: Kommunpulsen Kostnaderna för placeringar gällande vuxna beräknas öka kraftigt. Den bestående lågkonjunkturen med stor arbetslöshet ökar både antal och omfattning av behandlingsinsatser vilket är en bidragande orsak. FÖRSÖRJNINGSSTÖD Antalet försörjningsstödsärenden ligger på en fortsatt hög nivå. Den djupa ekonomiska krisen har bl a resulterat i att arbetslösheten, inte minst bland ungdomar, är fortsatt hög bland personer utanför A-kassa. Även den totala arbetslösheten ligger högt i kommunen. Enligt senaste statistiken ligger Flen sjätte högst i hela landet när det gäller andel arbetslösa av befolkningen mellan år. En ökad inflyttning av familjer som saknar egen försörjning har också påverkat kostnadsutvecklingen. Antalet utrikesfödda invånare med försörjningsstöd har ökat. År Kostnad försörjningsstöd (Mkr) , , , , (prognos) 33,2 Prognosen till årets slut visar på en ökning av kostnaderna med ca 26 procent jämfört med Flens kommun har i likhet med många andra kommuner långt gångna planer på att anställa försörjningsstödstagare med subventionerad anställning i den kommunala organisationen. Denna åtgärd skulle leda till minskade kostnader inom försörjningsstödet, särskilt på längre sikt. Ett utvecklat samarbete pågår med Arbetsförmedlingen i form av informationsbyte, gemensam planering av åtgärder och uppföljning. ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER OCH UTBILDNING Under 2012 har 93 (119 år 2011) ungdomar fått feriejobb genom kommunens försorg. Antalet avslutade och pågående utbildningar 2012 Antal heltid studieplatser: Budget 2012 Utfall aug 12 Utfall aug 11 Grundläggande utbildning Gymnasial utbildning Antal elever i svenska för invandrare SFI Antal elever i Särvux Antal elever i Kvalificerade yrkesutbildningar KY INTRODUKTIONSVERKSAMHETEN M.M. Antalet mottagna i introduktion är till och med augusti i år 30 varav 9 är barn. Motsvarande siffror för 2011 var 143 varav 30 var barn. Antalet mottagna barn har minskat men de ensamkommande barnen har ökat något jämfört med samma period år 2011 ( st, st). De ekonomiska effekterna av samverkansprojektet VERA beräknas komma successivt. Det pågår ett arbete med att få en fördjupad bild av gruppen försörjningsstödstagare vilket gör det lättare att planera och rikta åtgärder för målgruppen. 12

14 EKONOMISK ÖVERSIKT GYMNASIESKOLAN Utvecklingen av antal elever i gymnasieskola redovisas i följande tabell. År Antal elever i gymnasieskolan BCPW Antal elever från kommunen i gymnasieskola utanför Flen Antalet elever i gymnasieskolan har minskat något jämfört med 2011 både när det gäller elever i kommunens gymnasieskola och elever i gymnasieskola utanför Flen. KVALITÉ Följande tabell visar ett mått på kvalité inom utbildningsområdet, personaltätheten, dvs. antal årsarbetare (lärare) per 100 elever. Siffrorna visas för 2009, 2010 och Antal årsarbetare (lärare) per 100 elever Flen Flen Riket Flen Riket Förskole- 5,4 5,5 5,4 5,0 6,4 klass Grund- 8,1 8,0 8,3 7,6 8,3 skola Gymnasieskola 9,4 8,3 8,4 8,5 8,5 Källa: Skolverkets databas, mätdatum 15 oktober för respektive år. Inom grundskola är personaltätheten i Flen lägre än rikets nivå. Lärartätheten inom gymnasieskolan låg under 2011 på samma nivå som riket. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Av kommunallagen framgår att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En grov tumregel är att resultatet ska uppgå till minst 1-2 procent av kommunens skatteintäkter och utjämning. De skäl som motiverar en God ekonomisk hushållning är: Trygga servicen till kommuninvånarna Stå emot omvärldsförändringar Skapa utrymme för investeringar Ha beredskap för oförutsedda händelser Rätt generation ska betala Fem verksamhetsmål finns formulerade för god ekonomisk hushållning. Dessa är: Effektivt nyttjande av anläggningstillgångarna Minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron Bättre folkhälsa Förbättra samverkan med såväl interna som externa aktörer God personalförsörjning Många faktorer måste samverka för att uppnå god ekonomisk hushållning i en kommun. Fungerande organisation och styrsystem är avgörande. Såväl den politiska som den förvaltningsmässiga styrningen och ledningen samt kommunikation och pedagogik mellan dessa nivåer är avgörande för att uppnå god ekonomisk hushållning. En viktig faktor är att det finns en beredskap i organisationen för att snabbt styra verksamheten i linje med de beslut som fattas. Kommunen har påbörjat ett arbete för att förbättra styrning, ledning och uppföljning. UTVÄRDERING AV GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I budgeten för 2012 har nedanstående finansiella mål och verksamhetsmål satts upp för god ekonomisk hushållning. Kommunens resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter och utjämning senast år Prognostiserat resultat visar att målet kan komma att uppnås under år Investeringarna avseende exploateringsverksamhet får lånefinansieras, övriga investeringar ska finansieras med egna medel. Till och med augusti månad har ca 26 procent av budgeterade investeringar inkl. överförda anslag från tidigare år förbrukats. Lån har tagits upp under året med 20 mkr för byggandet av det nya äldreboendet. Hälften av justerat årsresultat (balanskravsresultatet) ska öronmärkas för framtida pensionsförpliktelser. Prognosen på årsresultatet indikerar att en öronmärkning kan göras år

15 EKONOMISK ÖVERSIKT Effektivt nyttjande av anläggningstillgångarna. Underhållet på kommunens fastigheter har under många år fått stå tillbaka för att bekosta driften av fastighetsförvaltningen. Hittills under året har inga planerade underhåll skett. Målet är dock att framställa en långsiktig underhållsplan som kan komma att gälla från och med Energiförbrukningen har minskat på ett antal fastigheter. Ett arbete pågår löpande med att byta ut armaturer till mer energisnåla. föreningar, landstinget samt Scenkonst Sörmland. Förvaltningarna samverkar även internt med andra förvaltningar inom kommunen. Personalförsörjning Kommunen ska verka för en god personalförsörjning på kort och lång sikt. Som ett första steg i en personalförsörjningsplan har en nulägesbeskrivning tagits fram. Ett planlagt arbete har påbörjats för att återbesätta och behålla en god kompetensnivå även i framtiden. Minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron Sjukfrånvaron har ökat något och ligger på 4,93 % för delåret 2011 jämfört med 2010 som var 4,79 %. Mätningar under 2012 har inte kunnat göras för hela perioden då kommunens lönesystem har uppgraderats under våren. Därför finns statistik endast för perioden aprilaugusti vilket visar på en sjukfrånvaro på 4,09 % vilket är en minskning. Då mätperioden inte är samma som föregående år kan därför inga slutsatser dras. Bättre folkhälsa För att förbättra folkhälsan ska arbetet inriktas på tre övergripande mål: - Ökad delaktighet och inflytande - Goda livsmiljöer - Sunda levnadsvanor Respektive nämnd har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att bryta ner målen i sina verksamhetsplaner. Delårsuppföljningen visar att en del arbete är genomfört och påbörjat medan vissa områden ännu inte prioriterats. Beskrivning av respektive nämnds arbete framgår av kommunmålen i bilaga 2. Förbättra samverkan med såväl interna som externa aktörer. En gemensam nämnd, VOHJS, har startats upp tillsammans med landstinget och länets övriga kommuner. ESF-projektet ALF för ledarskapsutveckling pågår där samarbetet mellan olika småföretag, samt mellan kommun och företag förbättras. Samverkan med andra aktörer sker kontinuerligt. Som exempel kan nämnas Studieförbund, 14

16 EKONOMISK ÖVERSIKT KOMMUNMÅL PÅGÅENDE AKTIVITETER Av bilaga 2 framgår hur förvaltningarna arbetat med de övergripande kommunmålen hittills under Nedan sammanfattas en del av de aktiviteter som görs för att uppfylla kommunmålen. Måluppfyllelsen som helhet kommer att utvärderas i årsredovisningen. FLER OCH NÖJDARE KOMMUNINVÅNARE För att erhålla fler och nöjdare kommuninvånare arbetar nämnderna bland annat med: Trygghetsfrågor Fritidsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Utvärdering sker bland annat genom medborgarenkäten. Där ställs ett antal frågor till medborgarna om olika verksamheter i kommunen. Genom återkommande uppföljningar kan förändringar mätas. BREDARE UTBUD OCH HÖGRE KVALITET I BOENDET Utbudet av olika typer av boenden beaktas vid planläggningen och med utgångspunkt från de uppdrag som ges. Under hösten kommer ett gruppboende på Salstagatan att öppna och ett gruppboende har börjat byggas på Vårlöken. Inflyttning till det nya äldreboendet Slottsängen har skett under mars månad. I kommunen finns i dagsläget 45 tomter i efterfrågade områden. Totalt finns 70 byggklara tomter i mer eller mindre attraktiva områden. Hittills under året har två tomter sålts i Hasselbacken, Mellösa. Planlagd mark finns för cirka 160 bostäder idag. BÄTTRE KOMMUNIKATIONER Jämfört med 2011 har resandet ökat något, både med buss och med tåg. En utbudsförbättring har skett i och med de nattbussar som går från Eskilstuna på helgerna. Tillgången till förbindelser inom kommunen har förbättrats genom nya kvällsturer på helgerna. Kommunen har varit med och möjliggjort 4Gutbyggnad som kommer att färdigställas under Kommunens fibernät har öppnats upp för att möjliggöra anslutningar och i början har inriktningen varit mot företag. BÄTTRE OCH EFFEKTIVARE KOMMUNAL VERKSAMHET Kommunen arbetar med att bli bättre genom: Kompetent och serviceinriktad personal. Att utveckla verksamheterna Förbättra kommunens hemsida Att det ska vara enkelt att få uppgift om kommunens tjänster Att tillvarata synpunkter och önskemål Utveckla dialog med medborgarna Verksamheterna arbetar med att medborgarna ska ha stora möjligheter att komma i kontakt med en handläggare. Medborgardialog har genomförts bland annat i Malmköping gällande förändringar inom äldreomsorgen. Under året har dialoger förts med elever inom samtliga skolenheter i samband med skolprojektet. Det pågår ständigt ett arbete med att förbättra kommunens hemsida. En inventering har gjorts gällande information om kommunens räddningstjänst. Ett arbete har påbörjats för att aktualisera innehållet med information till företag och medborgarna om säkerhetsfrågor. Ett arbete pågår även kring medborgarnas möjlighet att få tillgång till blanketter gällande livsmedelstillsyn samt inom plan- och byggfrågor. Utförlig information finns om AUCs tjänster på kommunens hemsida. Det finns även en egen länk med information om verksamheterna i olika representativa språk. Uppdatering av webb-informationen utifrån reformen Vux 12 i flera språk är under utveckling. Ett arbete med energieffektivisering pågår i kommunen där energiförbrukning och kommunens fordon kartläggs. Detta projekt har som mål att minska energiförbrukningen i kommunen. 15

17 EKONOMISK ÖVERSIKT ÖKAD TILLVÄXT FÖR FÖRETAGANDE OCH ARBETSMARKNAD Det pågår ett samarbete mellan länets kommuner där ett nätverk har skapats för lärlingsutbildningar. MÅNGFALD SKA TAS TILLVARA BÄTTRE Ett omfattande mångfaldsarbete fortgår i kommunen. Utbildningar i mångfaldsarbete har genomförts under året. Medier på olika språk tillhandahålls på biblioteken. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Utvärdering av kommunmålet god ekonomisk hushållningen sker i separat avsnitt. KOMMUNKONCERNEN Flens kommunkoncern består, förutom kommunen, av fem helägda dotterbolag, Flens Bostads AB, Flens Industrihus AB, Flen Vatten och Avfall AB, Unikabruket AB och det nybildade bolaget Flens kommunfastigheter AB. FLENS BOSTADS AB För perioden januari till och med augusti redovisar bolaget ett positivt resultat på 6,7 mkr. Förra året var resultatet 5,1 mkr för samma period. Driftskostnaderna för perioden har varit lägre än 2011 främst beroende på lägre kostnader för snöröjning. Uthyrningsgraden har i genomsnitt varit klart bättre under årets första åtta månader än Bolaget genomför en ombyggnad av Salstagatan 14 till en gruppbostad. Tomten Vårlöken 2 har sålts till kommunen också för byggnation av en gruppbostad. FLEN VATTEN OCH AVFALL AB Bolaget redovisar ett delårsresultat på 3,3 mkr. VA-verksamheten står för 0,5 mkr och renhållningverksamheten står för 2,8 mkr av resultatet. Höjningen av VA-avgifterna som gjordes från den 1 januari 2012 har fått önskad effekt varigenom VA-resultatet kunnat hållas på en svag positiv nivå. Bolaget har investerat för 13,8 mkr under perioden. Den största investeringen har varit ombyggnation av pumpstation i Hälleforsnäs om 7,8 mkr. Inom VA så har bolaget tecknat avtal med Katrineholm Vatten och Avfall AB om köp av vatten från deras huvudvattenverk. Ärendet ska beslutas i Kommunfullmäktige varefter riktlinjerna klarnar om Flens framtida vattenförsörjning. Kommande investeringar kommer kräva mycket arbete och det kommer att finnas ett stort lånebehov i bolaget. Detta tillsammans med utbyggnaden i stora fritidshusområden kommer att vara bolagets huvudfokus under kommande år. 16

18 EKONOMISK ÖVERSIKT FLENS KOMMUNFASTIGHETER AB Bolaget startade sin verksamhet vid årsskiftet 2010/2011 och har till uppgift att äga Flens kommuns verksamhetsfastigheter och tillgodose kommunens verksamheters behov av lokaler. Den ägda ytan uppgår till ca kvm. Bolaget redovisar ett positivt delårsresultat på 1,3 mkr. Prognosen för helår är på 0,5 mkr. Till och med augusti har 3,7 mkr av underhållsbudgeten på 10 mkr förbrukats. Från och med hösten 2011 har bolaget tagit över städverksamheten från kommunen. Huvuduppgiften är som tidigare att sköta lokalvården åt kommunen. Under våren förvärvade bolaget tre olika fastigheter. Flens järnvägsstation, f d Järnvägshotellet och en villafastighet i anslutning till Nybbleskolan. Ombyggnad och upprustning av f.d. Järnvägshotellet har upphandlats och nu pågår rivnings- och saneringsarbeten i byggnaden. Villafastigheten har rustats upp och anpassats för skolverksamheten. FLENS INDUSTRIHUS AB I Flens Industrihus AB görs inget delårsbokslut men om så skulle göras skulle resultatet vara svagt negativt per sista augusti. På helårsnivå 2011 uppgick resultatet till ca 0,8 mkr plus. Under året har en del av fastigheten varit outhyrd, men från och med är hela fastigheten åter uthyrd varför prognosen för helårsresultatet är svagt positiv. UNIKABRUKET AB I Unikabruket AB görs inget delårsbokslut men om så skulle göras skulle resultatet vara svagt positivt per sista augusti. På helårsnivå 2011 uppgick resultatet till ca 0,4 mkr och även 2012 är prognosen för helårsresultatet fortsatt positiv. Dock gäller att delar av det förväntade överskottet kommer att användas för åtgärder i syfte att säkerställa en fortsatt uthyrning av lokalerna även efter att nuvarande kontraktstid upphört. PERSONALREDOVISNING ÅLDERSFÖRDELNING Tabellen visar medelåldern för män och kvinnor på respektive förvaltning och totalt. Förvaltning Medelålder Totalt Kvinnor Män Totalt BU-förv. 49,0 48,98 51,01 49,41 Kult o Fritid 49,8 48,16 44,50 47,28 BMR 46, Socialförv. 47,4 48,65 47,43 48,54 Tekniska 50, Kom.ledning 48,4 47,31 47,06 47,22 AUC 50,7 46,95 57,13 51,08 Samhällsbyggnadsförv - 43,58 51,62 49,27 Totalt 48,4 48,62 50,24 48,92 Medelåldern för kommunens tillsvidareanställda personal är 48,92 år. I jämförelse med föregående år har medelåldern höjts marginellt. Medelåldern för kommunens anställda förväntas sjunka framöver i och med pensionsavgångar. Bygg-miljö- och räddningsförvaltningen och Tekniska förvaltningen sammanfördes till en förvaltning, Samhällsbyggnadsförvaltningen från och med 1 oktober PENSIONSAVGÅNGAR OM 5 OCH 10 ÅR Ålderspension Förvaltning Inom 5 år Inom 10 år BU-förv Kult o Fritid - 8 Samhällsbyggnadsförv 9 15 Socialförv Kom.ledning 5 10 AU-Centrum 7 7 Totalt Pensionsavgångarna för den närmaste 5 respektive 10-årsperioden pekar på flest pensionsavgångar under åren 2017 och 2020 då åldersgrupperna som är födda uppnår 65 års ålder. Jämfört med delårsbokslutet 2011 har antalet personer som beräknas gå i pension inom 5 år minskat något samtidigt som antalet personer som beräknas gå i pension inom 10 år har ökat. Beräkningarna görs utifrån att arbetstagarna tar ut pensionen vid 65 års ålder. 17

19 EKONOMISK ÖVERSIKT Det är främst de stora förvaltningarna som berörs och ett planlagt arbete vad gäller kompetensförsörjningen har påbörjats för att återbesätta och behålla en god kompetensnivå även i framtiden. ANTAL ÅRSARBETARE I FLENS KOMMUN Antalet årsarbetare anger hur många anställda i kommunen har om den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och antalet arbetade timmar för timavlönade summeras till heltidsanställningar. Nedanstående tabell visar antalet årsarbetare åren 2009 till och med 2011 fördelat på verksamhetsområde. Totala antalet årsarbetare har minskat från föregående år med 6 årsarbetare. Det verksamhetsområde där antalet årsarbetare har ökat mest från föregående år är inom vård- och omsorg. År 2010 hade verksamheten 418 årsarbetare och år 2011 hade verksamheten 427 årsarbetare. Antalet årsarbetare för verksamheten år 2011 är i nivå med år Antalet årsarbetare från och med 2009 enligt nya klassifikationer: Verksamhet Administration Vård/Omsorg Rehab Socialt/kurativt Skola/barnomsorg Kultur/turism/fritid Teknik Kommunen Källa: Sveriges kommuner och landsting FÖRETAGSHÄLSOVÅRD/ARBETSMILJÖ Företagshälsovården har i huvudsak, under det första halvåret, använts till främjande, förebyggande insatser och ytterst lite till efterhjälpande insatser. Kommunen har efter upphandling övergått till ny samarbetspartner när det gäller företagshälsovård. Från och med tillhandahåller Feelgood företagshälsovård till kommunen. Arbetsmiljöverket har gjort inspektioner främst med inriktning på Hot och Våld. Flens kommun har haft en del riktade utbildningar för ändamålet med hjälp av företagshälsovården, Feelgood. Efter genomförd medarbetarundersökning har utbildningar angående kränkande särbehandling hållits för chefer/arbetsledare. Personalkontoret har stöttat på arbetsplatser vid genomgång av resultatet av medarbetarundersökningen om så önskats. Arbetsmiljöutbildningar genomförs fortlöpande. HR-avdelningen har utvecklat ett antal arbetsprocesser inom området vilket syftar till att påverka arbetet med Attraktiv arbetsgivare positivt och långsiktigt. Ytterligare insatser inom jämställdhet, mångfald, arbetsmiljö och företagshälsovård kommer att redovisas i årsbokslutet. SJUKFRÅNVARO Tabellen nedan visar hur sjukfrånvaron för tillsvidareanställd personal förändrats de senaste åren. Ett av kommunens mål är att sjukfrånvaron ska minska och frisknärvaron öka. Sjukfrånvaron i Flens kommun ska ligga under genomsnittet i länet. För hela år 2011 låg sjukfrånvaron på 5,1 procent för Södermanlands län, enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) statistik. Sjukfrånvaroperioden för år 2012 är framtagen under perioden 1 april till och med 31 juli. En uppgradering av kommunens lönesystem har genomförts under våren. Det har inneburit att utdata endast kunnat inhämtas från och med 1 april. Det medför att sjukfrånvarosiffrorna bör bedömas som ett inexakt värde i jämförelse med förgående års tidsintervall. Nyckeltal i procent av tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro kvinnor Sjukfrånvaro män Sjukfrånvaro 29 år och yngre Sjukfrånvaro år Sjukfrånvaro 50 år eller äldre Total sjukfrånvaro Varav andel Långtidssjukfrånvaro >60dagar ,21 5,01 4,33 3,10 3,06 3,05 3,37 4,95 4,10 4,89 5,01 3,51 4,89 4,31 4,6 4,79 4,96 4,09 46,12 34,68 46,94 18

20 DRIFTREDOVISNING/RESULTATPROGNOS DRIFTREDOVISNING/RESULTATPROGNOS tkr Utfall januari-augusti Nämnd/förvaltning Kostnader Intäkter Netto Netto Netto Budget Prognos Prognos Avvikelse Kommunstyrelse Kommunfullmäktige Överförmyndare Revision Valnämnd Personalnämnd Arbetsmarknads- och utbildnings nämnden/arbetsmarknads- och utbildningscentrum Teknisk nämnd Kultur- och fritidsnämnd Socialnämnd Bygg-, miljö- och räddningsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Summa nämnder Finansiering SUMMA