Rapportnummer PTS-ER-2014:1. Datum Årsredovisning 2013

Transkript

1 Rapportnummer PTS-ER-2014:1 Datum Årsredovisning 2013

2 Rapportnummer PTS-ER-2014:1 Diarienummer ISSN Post- och telestyrelsen Box Stockholm Post- och telestyrelsen 2

3 Gd har ordet En förändring som varit på gång länge blev tydlig under Operatörerna på marknaden för elektronisk kommunikation har nu börjat anpassa sina affärsmodeller efter den beteendeförändring hos användarna som utvecklats de senaste åren. De svenska användarna efterfrågar snabbt bredband, och denna efterfrågan finns oavsett var användarna befinner sig. Andelen fiberabonnemang fortsätter öka och den snabbaste mobila bredbandstekniken (4G) har fått sitt genombrott. Med fortsatt snabbt ökande datatrafik i mobilnäten har teleoperatörerna satts under press för att hitta nya affärsmodeller. De gamla trygga intäktskällorna telefoni och sms, som tidigare debiterades per minut eller per styck, erbjuds nu allt oftare obegränsat till en fast abonnemangskostnad. Kundens val blir hur mycket data som ska ingå i paketet. Andelen av mobiloperatörernas intäkter som kommer från data fortsätter att öka, medan intäkterna från samtal och sms minskar. Även postmarknaden genomgår en långsam förändring, där brevvolymerna stadigt minskar till förmån för alternativa sätt att kommunicera. Den ökande webbhandeln ger å andra sidan tillväxt på paketmarknaden. I gränslandet mellan post och elektronisk kommunikation finns utrymme för många nya idéer att växa fram. När jag här ska lyfta fram några aspekter av PTS arbete under 2013 kommer jag i första hand att tänka på arbetet med mobiltäckning. Det finns två bilder av mobiltäckningen. Många användare runt om i landet vittnar om att det finns problem med att ringa och använda internet i mobilnäten. Samtidigt har vi de kanske mest utvecklade mobilnäten i världen, inte minst med tanke på hur glesbefolkat vårt land är. Vi har under året arbetat med flera regeringsuppdrag som relaterar till mobiltäckning. Bland annat har vi under hösten tillsammans med länsstyrelser arrangerat regionala dialogmöten för att hitta smarta sätt att få till bättre täckning och kapacitet. Mobiltäckningsfrågan är också tätt sammankopplad med tydlighet för användarna, så att de förstår vad olika aktörer erbjuder, får rätt förväntningar och sedan får leverans som motsvarar förväntningarna. De föreskrifter om hur avtal ska utformas och vad de ska innehålla som stod klara i somras är ett redskap för att uppnå ökad tydlighet. Landsbygdsfrågor har funnits högt på vår agenda under året. Vi har följt upp hur tillgången till posttjänster utvecklats i mer glesbefolkade delar av landet. Generellt har fler fått längre avstånd till brevlådor sedan vår förra mätning 2006, samtidigt som förändringarna är små. Vi har en pågående dialog med Posten om servicen i hela landet, så att postmottagarna ska fortsätta ha en god service även när förändringar genomförs. Post- och telestyrelsen 3

4 Det är också glädjande att följa utbyggnaden av bredband i glesbygd, såväl fiberprojekten som delfinansieras av bredbandsstöd, som täckningskravsutbyggnaden i 800 MHz-bandet. Vårt konkurrensfrämjande arbete, där vi genom beslut om skyldigheter för dominerande aktörer skapar förutsättningar för bättre konkurrens, har nått några milstolpar under 2013 i och med att tredje generationens beslut om skyldigheter kommit på plats. Besluten gäller ett antal delmarknader, bland annat fast och mobil samtrafik. Våra beslut om samtrafikpriser har varit en av de frågor som bidragit till en debatt om osäkerhet på marknaden till följd av regleringen. Bland annat detta uppmärksammades i Riksrevisionens granskning av telemarknaden som presenterades i våras. Granskningen uppmärksammade de åtgärder vi genomfört under de senaste åren i syfte att öka stabiliteten. Nu börjar vi få kvitto på att vårt arbete varit framgångsrikt, i och med att våra regleringsbeslut under de senaste åren stått sig vid domstolsprövning. Under hösten hölls huvudövningen i krisövningen Telö13. Fokus för övningsverksamheten under året har varit samverkan mellan el- och telesektorerna. Vid längre avbrott i elförsörjningen försvinner snart möjligheten till elektronisk kommunikation, det visade sig inte minst under de höststormar som drabbade landet i november. Därför lägger vi stor vikt vid att genomföra övningar som omfattar såväl telesektorns aktörer som övriga samhällssektorer. Det förebyggande arbetet i form av övningar och insatser för ökad robusthet måste också balanseras med en tydlig uppföljning i form av tillsyn över hur teleoperatörerna hanterar driftsäkerhet och integritetsskydd i vardagen. Vi har fått nya verktyg på detta område i och med att regler om incidentrapportering har kommit på plats. Dessa ger oss en bättre bild av läget och blir en bra grund för djupare granskningar. Slutligen är det svårt att tala om 2013 utan att nämna PTS internationella arbete. Myndigheten har en mycket aktiv roll inom EU och i globala organisationer som Internationella Teleunionen. Skälet till att vi lägger resurser på det internationella arbetet, främst inom EU, är att det ger oss en möjlighet att påverka framtidsfrågor som har inverkan på den svenska marknaden. Ett kvitto på vårt engagemang är att jag har ordförandeposten i Berec under Berec har en nyckelroll, bland annat när EU-kommissionen tar fram nya regler, men också när kommissionen följer upp att medlemsstaterna följer reglerna. Göran Marby Generaldirektör Post- och telestyrelsen 4

5 Innehåll Gd har ordet 3 Sammanfattning samt kort beskrivning av PTS 9 Resultatredovisning kapitel Ekonomi PTS totalt Avgiftsuttag Post Utvecklingen i stort på postmarknaden En väl fungerande samhällsomfattande posttjänst Effektiv konkurrens Prisutvecklingen på postmarknaden Tillstånd Obeställbara brev Särskilda posttjänster för personer med funktionsnedsättning Internationellt arbete Ekonomiskt utfall inom Postområdet 28 3 Elektronisk kommunikation Utvecklingen i stort inom området Elektronisk kommunikation Strategiska analyser inom området Elektronisk kommunikation Pris- och tjänsteutveckling Effektiv konkurrens Marknadsanalyser och skyldigheter Tillgänglighet Nya lösningar för konsumenter Regional tillväxt Upphandling av telefoni Tjänster för personer med funktionsnedsättning Konsumentinformation Nätneutralitet och öppet internet Klagomålssammanställning Internationell roaming Radiospektrumanvändning Effektivt resursutnyttjande Möjlighet till radiokommunikation och andra användningar av radiovågor Tillståndsgivning Undantag från tillståndsplikt Nationella nummerplaner Tillsyn Tillsyn och tvister enligt lagen om elektronisk kommunikation Radiotillsyn Konsumenttillsyn Driftsäkerhet Kvalificerade elektroniska signaturer Nationella toppdomäner Integritet Radio- och teleterminalutrustning Säker kommunikation Robusthet och beredskap 73 Post- och telestyrelsen 5

6 3.9.2 Samverkan, råd och stöd inom nät- och informationssäkerhet Standardiserad driftinformation IPv Utveckling av säkerhet vid elektronisk kommunikation miljö och hälsorisker EU-arbete och annat internationellt arbete Berec ITU Twinning Ekonomiskt utfall Elektronisk kommunikation 81 4 Grundläggande betaltjänster Grundläggande betaltjänster Grundläggande betaltjänster för personer med funktionsnedsättning Ekonomiskt utfall Grundläggande betaltjänster 93 5 Personal Personalstruktur Kompetensförsörjning Jämställdhetsperspektiv Hälsofrämjande arbetsplats med god arbetsmiljö och attraktiva arbetsvillkor 97 6 Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Resultaträkning avgiftsfinansierad verksamhet Redovisning mot anslag (tkr) Återrapportering av finansiella villkor (tkr) Tilläggsupplysningar och noter Kommentarer till noter Redovisnings- och värderingsprinciper Sjukfrånvaro Notförteckning Väsentliga uppgifter Finansiella uppgifter enligt 7 kap. 1 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag Uppgifter om PTS styrelse enligt 7 kap. 2 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag Underskrifter 134 Post- och telestyrelsen 6

7 Tabeller Tabell 1: Volymer Obeställbara brev Tabell 2: Kostnader Obeställbara brev Tabell 3: Särskilda posttjänster för personer med funktionsnedsättning Tabell 4: Kostnader för särskilda posttjänster för personer med funktionsnedsättning Tabell 5: Kostnader Internationellt arbete posttillsyn Tabell 6: Kostnader Uppföljning av stödmedelsfördelning m.m Tabell 7: Kostnader Samverkansgrupp länssamverkan bredband Tabell 8: Kostnader Medfinansiering av bredbandsstöd Tabell 9: Kostnader marknadstillsyn Tabell 10: Kostnader SMP-arbete Tabell 11: Kostnader upphandling av telefoni Tabell 12: Kostnad per tjänst för personer med funktionsnedsättning Tabell 13: Totala kostnader för tjänster för personer med funktionsnedsättning Tabell 14: Kostnader Konsumentklagomål Tabell 15: Kostnad Radiotillstånd Tabell 16: Kostnader Tvistlösning Tabell 17: Kostnad Radiotillsyn Tabell 18: Kostnader Konsumenttillsyn Tabell 19: Kostnad Marknadskontroll Tabell 20: Redovisning av sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Tabell 21: Andel av sjukfrånvaro i procent som varat sammanhängande i 60 kalenderdagar eller mer Post- och telestyrelsen 7

8 Figurer Figur 1: Kostnadsutveckling PTS Totalt Figur 2: Avgiftsfinansierad verksamhet Post Figur 3: Kostnadsutveckling Post Figur 4: Utgående samtalsminuter från fasta och mobila telefoner Figur 5: Utveckling av antal skickade sms totalt och per abonnemang och månad Figur 6: Mängd överförd mobil data Figur 7: Antal avslutade tillståndsärenden Figur 8: Genomsnittlig handläggningstid Figur 9: Volym utredningar av störd radiokommunikation Figur 10: Volymer Marknadskontroll Figur 11: Avgiftsfinansierad verksamhet Elektronisk kommunikation Figur 12: Kostnadsutveckling Elektronisk kommunikation Figur 13: Kostnadsutveckling Grundläggande betaltjänster Post- och telestyrelsen 8

9 Sammanfattning samt kort beskrivning av PTS Sverige liberaliserade sin post- och telemarknad redan 1992/1993, som ett av de första länderna i världen. Sedan dess har marknaden för elektronisk kommunikation fått allt fler operatörer och därmed större konkurrens. PTS vision är att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. För att uppnå detta arbetar vi för: en väl fungerande konkurrens som leder till att konsumenterna får bra valmöjligheter och låga priser, ett gott konsumentskydd och välinformerade konsumenter som kan göra medvetna val, att begränsade resurser som frekvenser och nummer fördelas så att de ger största möjliga nytta för samhället, att nät och tjänster ska vara tillförlitliga och säkra. Utifrån PTS uppdrag, vision och våra övergripande mål tar PTS årligen fram den strategiska agendan som innehåller de strategiska målen för vårt arbete de kommande tre åren. Vår omvärldsanalys är också en viktig faktor när vi formulerar våra strategiska mål. Nytt för i år är att vi i årsredovisningen har med korta uppföljningar av de strategiska målen. Våra strategiska mål har en tydlig koppling till myndighetens uppdrag, men lyfter fram enskilda områden där PTS särskilt vill staka ut riktningen för hur vi vill att marknaden ska utvecklas under de närmaste åren. Myndigheten har även ett par strategiska mål som handlar om att utveckla den interna verksamheten. Fokus för dessa mål ligger på att skapa en god arbetsplats och en välskött myndighet. PTS arbetar utifrån lagar och föreskrifter men vi bedriver också ett omfattande främjandearbete där vi agerar genom att analysera och beskriva marknaden, informera och ha dialog. PTS är en myndighet under Näringsdepartementet och leds av en styrelse som tillsätts av regeringen. Generaldirektören är den verkställande chefen för verksamheten. PTS arbete styrs eller påverkas också av EU-regelverk och internationella överenskommelser. Post- och telestyrelsen 9

10 PTS löpande arbete finansieras av avgifter som tas ut av operatörer samt företag och personer som har tillstånd som PTS har tillsyn över, exempelvis tillstånd för olika typer av radioanvändning. Till detta kommer bidrag och anslag för upphandling av robust kommunikation och tjänster för personer med funktionsnedsättning. Post- och telestyrelsen 10

11 1 Ekonomi 1.1 PTS totalt PTS verksamhet finansieras med anslag, avgifter samt via bidrag från regeringen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Kammarkollegiet (KAM) och EU. De bidrag som PTS lämnar finansieras med anslag och bidrag från MSB. Verksamhetsområden Anslag Avgifter Bidrag Elektronisk kommunikation 22:2:1 22:2:2 22:2:4 22:2:5 Post 22:2:1 22:2:2 Grundläggande betaltjänster 22:2:3 LEK, R&TTE, Kvalificerade elektroniska signaturer Postlagen Regeringen EU, MSB, KAM PTS verksamhetskostnader uppgick år 2013 till 356 mkr (353 mkr). PTS lämnade bidrag uppgick till 334 mkr (284 mkr), vilket är en ökning med ca 18 procent. PTS intäkter under 2013 uppgick till 364 mkr (352 mkr). Post- och telestyrelsen 11

12 Utveckling av verksamhetskostnader och intäkter Verksamhetsintäkter (tkr) Elektronisk kommunikation Anslagsintäkter Övriga intäkter Post Anslagsintäkter Övriga intäkter Grundläggande betaltjänster Anslagsintäkter Övriga intäkter Totala anslagsintäkter Totala övriga intäkter Totala intäkter Verksamhetskostnader (tkr) Elektronisk kommunikation Post Grundläggande betaltjänster Totala kostnader Summa övriga intäkter motsvarar Intäkter av avgifter och andra ersättningar, intäkt av bidrag, förvaltning samt finansiella intäkter i Resultaträkningen Post- och telestyrelsen 12

13 Kostnads- och intäktsutveckling lämnade bidrag (tkr) Lämnade bidrag intäkter (tkr) Elektronisk kommunikation Anslagsintäkter Bidragsintäkter Post Anslagsintäkter Grundläggande betaltjänster Anslagsintäkter Bidragsintäkter Totala Anslagsintäkter Totala Bidragsintäkter Lämnade bidrag kostnader (tkr) Elektronisk kommunikation Post Grundläggande betaltjänster Totala kostnader Post- och telestyrelsen 13

14 Kostnadsutveckling PTS Totalt Mkr Totalt lämnade bidrag kostnader Totala verksamhetskostnader Figur 1: Kostnadsutveckling PTS Totalt. Post- och telestyrelsen 14

15 PTS totalt, avgiftsfinansierad verksamhet (tkr) 2013 IB Intäkter Kostnader Resultat UB Elektronisk kommunikation Post Summa PTS IB Intäkter Kostnader Resultat UB Elektronisk kommunikation Post Summa PTS IB Intäkter Kostnader Resultat UB Elektronisk kommunikation Post Summa PTS I tabeller för PTS totalt, avgiftsfinansierad verksamhet samt budget enligt regleringsbrev har PTS valt att behålla sin tidigare ekonomimodell, där andra intäkter än avgifter hänförbara till den avgiftsfinansierade verksamheten hanterats som kostnadsreduktioner. Post- och telestyrelsen 15

16 Budget enligt regleringsbrev för 2013 Avgifter som disponeras (tkr) Verksamhet Resultat tom Resultat 2012 Budget intäkter 2013 Utfall intäkter 2013 Budget kostnad 2013 Utfall kostnad 2013 Budg. res Utfall resultat 2013 Ack. Res UB 2013 Elektronisk kommunikation Post R&TTE Elektroniska signaturer Summa PTS har i detta avsnitt valt att behålla sin tidigare ekonomimodell, där andra intäkter än avgifter hänförbara till den avgiftsfinansierade verksamheten hanteras som kostnadsreduktioner. Avgifter som inte disponeras (tkr) Verksamhet Budget intäkter Utfall intäkter Budget kostnader Utfall kostnader Budget resultat Utfall resultat Obeställbara brev Totalförsvar Auktionsinkomster Summa Post- och telestyrelsen 16

17 1.1.1 Avgiftsuttag 2013 Enligt Post- och telestyrelsens regleringsbrev för 2013 ska PTS i samband med årsredovisningen redovisa vilka avgifter vi tagit ut, uppdelat på de lagar som anger att PTS kan ta ut olika avgifter. Uppgifterna om PTS avgiftsuttag 2013 redovisas i nedanstående tabeller. Avgifter som tas ut med stöd av lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (tkr) Avgift Tak t.o.m Tak Anmälningspliktiga Nummer Summa Radiotillstånd Radiocertifikat per st. 1 per st. 5 Handläggning Saknas Saknas Totalt Elektronisk kommunikation Avgifter som tas ut med stöd av lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning (tkr) Avgift Tak 6 Tillsyn Totalt Radio- och teleterminalutrustning Post- och telestyrelsen 17

18 Avgifter som tas ut med stöd av postlagen (2010:1045) (tkr) Avgift Tak t.o.m Tak Tillsyn Särskild avgift 0 0 Saknas Saknas 9 Obeställbara brev Totalt Postverksamhet I årsbokslutet 2012 fanns en periodiseringspost uppbokad om 770 tkr som felaktigt bokats mot posttillsyn. I tabellen har en justering därför gjorts så att den istället ligger mot obeställbara brev för att visa det rätta utfallet. Avgifter som tas ut med stöd av lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer (tkr) Avgift Tak 10 Årlig per styck Totalt Utfärdande av kvalificerade elektroniska signaturer Totalt avgiftsintäkter Post- och telestyrelsen 18

19 2 Post 2.1 Utvecklingen i stort på postmarknaden Volymutvecklingen Enligt den senaste statistiken som avser år 2012 befordrades miljoner brev (adresserade försändelser inneslutna i kuvert och som inte väger mer än 2 kg samt vykort och liknande försändelser) av de postoperatörer som är verksamma i Sverige (PTS-ER-2013:6). Detta är en minskning av volymen med 4,4 procent jämfört med Brevtjänsterna möter konkurrens från digitala alternativ. Denna konkurrens driver fortsatt brevvolymerna nedåt. Vad gäller paketmarknaden så tror Posten AB (Posten) bl.a. på en mycket stark fortsatt utveckling inom e-handeln. E- handeln förväntas omsätta 37,3 miljarder kronor 2013, vilket är en ökning med 18 procent från Marknadssituationen Posten är fortfarande den dominerande aktören på marknaden för adresserade brevförsändelser med en marknadsandel räknat i omsättning på 92,9 procent (PTS-ER-2013:6). Av de övriga operatörerna är Bring Citymail Sweden AB (Bring Citymail) det största företaget. Bring Citymails marknadsandel uppgick 2012 till 6,1 procent (PTS-ER-2013:6). De mindre postoperatörerna i landet har sammantaget fortfarande endast en marknadsandel på 1,0 procent, men under 2012 ökade deras brevvolymer så pass mycket att man kan tala om ett trendbrott. Postens marknadsandel minskade med 0,4 procentenheter mellan 2011 och 2012 samtidigt som Bring Citymails marknadsandel ökade marginellt med 0,1 procentenhet. Inte heller under 2012 har det således skett någon större förskjutning av brevvolymen mellan de båda konkurrenterna. Det finns fortfarande ingenting som talar för att Postens dominerande ställning på den svenska brevmarknaden kommer att rubbas. De mindre postoperatörerna är alltför små för att, tillsammans med Bring Citymail, på allvar kunna utmana Postens ställning. 2 ( ) Post- och telestyrelsen 19

20 2.2 En väl fungerande samhällsomfattande posttjänst En av PTS uppgifter är att främja att en väl fungerande samhällsomfattande posttjänst finns tillgänglig för alla och bevaka att posttjänsten motsvarar samhällets behov. Servicenätet Under 2013 har det inte skett några större förändringar av Postens servicenät efter det att Posten under hösten 2010 omförhandlat de centrala avtalen med sina ombud. Under 2015 kommer Posten att sluta nya avtal med ombuden, avseende perioden PTS har under året bl.a. haft möten med Posten och fått information om Postens planer inför de nya ombudsavtalen. I slutet av året fanns det 276 företagscenter (dnr ). Vad som främst påverkar antalet företagscenter i landet är faktorer som volymutveckling, avtal med ombud samt vilka tjänster som Posten fortsatt ska tillhandahålla (såsom t.ex. utlämning av körkort). Posten ska årligen redovisa antalet serviceställen som ingår i företagets servicenät. I december 2013 redovisade Posten totalt fasta serviceställen där användare kan skicka paket och rekommenderade försändelser samt i förekommande fall hämta försändelser som inte kan delas ut i postlåda eller brevinkast (dnr ), vilket är en minskning med 22 serviceställen jämfört med Posten har också avtal med s.k. frimärksombud. Flertalet postmottagare utanför tätort har tillgång till lantbrevbärarservice. Hushåll utan femdagarsutdelning Myndigheten följer fortlöpande utvecklingen för hushåll som har utdelning färre än fem dagar per vecka. Antalet postmottagare som inte har femdagarsutdelning har minskat med ett hundratal under 2013 jämfört med 2012 (dnr ). I flerfamiljshus delas posten ut i postinlägg i lägenhetsdörrar eller i fastighetsbox. När det gäller fastighetsboxar kan myndigheten konstatera att ca 34 procent av hushållen i flerfamiljshus har utdelning i fastighetsbox (dnr ), jämfört med ca 31 procent vid utgången av 2012, vilket innebär en ökning med ca hushåll under Post- och telestyrelsen 20

21 2.2.1 Effektiv konkurrens Strategiskt mål 5; PTS ska 2013 ha skapat goda förutsättningar för att utveckla valfriheten för kunderna på brevmarknaden genom att säkerställa likartade förutsättningar för alternativa tillhandahållare och att underlätta inträde för nya aktörer. PTS har till uppgift att främja en effektiv konkurrens på postmarknaden. En viktig del av detta arbete är att säkerställa att Posten följer prissättningsreglerna i postlagen. Dessa regler innebär bl.a. innebär att Postens priser är öppna för insyn, icke-diskriminerande och kostnadsorienterade. PTS arbetar även för att på andra sätt i möjligaste mån förbättra marknadens funktion. Att PTS ställer särskilda krav just på Postens prissättning beror på bolagets dominerande ställning på brevmarknaden med en marknadsandel om 92,9 procent räknat i omsättning (PTS-ER-2013:6). PTS har tidigare årligen utfärdat nya tillståndsvillkor för Posten och övriga postoperatörer. Från och med de villkor som utfärdats under 2013 har giltighetstiden förlängts till två år för att bl.a. reducera den regulatoriska osäkerheten för postoperatörerna. Posten överklagade delar av 2012 års tillståndsvillkor. I september 2013 avslog Förvaltningsrätten i Stockholm Postens överklagande, men Posten har överklagat domen till Kammarrätten i Stockholm. Det gäller huvudsakligen två av villkoren. Det ena villkoret berör Postens skyldighet att öppet redovisa volymrabatter (innefattande bl.a. Postens årsvolymrabatt) 3 på sin webbplats. Det andra aktuella villkoret handlar om att en användare som efterfrågar prisuppgifter (med eller utan rabatter) ska ha rätt att på begäran få dessa uppgifter specificerade. En viktig grundförutsättning för en välfungerande konkurrens är att postköparna har tillräcklig information för att kunna fatta rationella inköpsbeslut. I syfte att öka postkundernas möjligheter till att göra rationella val mellan postoperatörer införde PTS under 2012 en ny bestämmelse i Postens tillståndsvillkor för att säkerställa att Postens priser är öppna för insyn, dvs. transparenta (dnr ). PTS anser att Postens prismodell för större postkunder är komplex och saknar tillräcklig transparens varför kunderna omöjligen kan beräkna vilka rabatter och därmed slutpriser de kan få för de olika tjänsterna. I väntan på slutlig rättslig prövning innehåller 2013 års tillståndsvillkor (motsvarande de 3 Årsvolymrabatten är enligt Postens tjänstevillkor tillämplig för beräknade årsvolymer försändelser per tjänst Post- och telestyrelsen 21

22 överklagade delarna) de bestämmelser som PTS fastslog i 2011 års tillståndsvillkor. Med hänsyn till att en transparent prissättning är av avgörande betydelse för uppfyllandet av det strategiska målet och att frågan om Postens tillståndsvillkor är fortsatt föremål för prövning i domstol, saknas en väsentlig förutsättning för att målet ska bli uppfyllt Prisutvecklingen på postmarknaden PTS har granskat Postens prissättning vad gäller kraven i postlagen på enhetliga, rimliga och kostnadsorienterade priser. PTS har även kontrollerat Postens priser i förhållande till pristaksregleringen i postförordningen. Årligen granskar PTS Postens kalkylunderlag, dvs. kalkyler, redovisningssystem och kalkylprinciper. Den årliga granskningen genomförs för att över tid ha ett fullständigt underlag för att bedöma om ändringar i bolagets prissättning av de samhällsomfattande posttjänsterna skett i enlighet med gällande regler om kostnadsorientering m.m. (dnr ). PTS har under 2013 slutrapporterat granskningen av Postens redovisning, kalkylering och prissättning för år 2011 (PTS-ER-2013:6), samt inlett granskningen avseende år 2012 (dnr ). I uppföljningen av pristaksregleringen fann PTS att inga prisförändringar för reglerade tjänster skett under 2012 (PTS-ER-2013:6). En preliminär förhandsgranskning av Postens prisförändringar under 2013 visar att Postens samtliga priser för närvarande uppfyller pristaksbestämmelserna i postförordningen 4. PTS särskilda granskning av Postens komplexa rabattsystem som inleddes under våren 2012 (dnr ) har under 2013 mynnat ut i att PTS påbörjat ett föreskriftsarbete inom området Tillstånd Under året har PTS meddelat ett nytt tillstånd att bedriva postverksamhet. PTS har också återkallat ett tillstånd med anledning av att företaget inte längre bedriver någon postverksamhet Obeställbara brev PTS arbete med obeställbara brev gäller såväl hanteringen av inkomna brev som tillsyn över att operatörerna har behandlat dessa brev tillförlitligt och på ett sätt som upprätthåller användarnas integritetsskydd. 4 9 postförordningen (2010:1049) Post- och telestyrelsen 22

23 Antalet obeställbara brev till PTS ökade under 2013 till samtidigt som den totala brevmängden i landet minskar. Antalet obeställbara brev har därmed ökat med ca nio procent mellan åren 2012 och Antalet förfrågningar beträffande saknade brev som inkommit under 2013 uppgår till st. PTS har kunnat upprätthålla andelen återsända brev som år 2013 uppgick till 32 procent och även kunnat omhänderta det ökade antalet förfrågningar beträffande saknade brev som inkommit via PTS webbplats. De viktigaste skälen till att brev blir obeställbara är fortfarande att många adresser är felaktiga samt att breven saknar uppgift om vem som är avsändare. Tabell 1: Volymer Obeställbara brev Volymer Obeställbara brev Antal inkomna brev Antal uppklarade/spårade brev Tabell 2: Kostnader Obeställbara brev Kostnader Obeställbara brev Kostnad inkl. OH (tkr) De direkta kostnaderna är hämtade direkt ur redovisningen, OH-beräkning görs sidoordnad direkt mot prestationens finansieringsområde och inkluderar övriga intäkter. Fördelningsnyckel för OH är direkt lön. Förändringen jämfört med 2012 förklaras främst av att löne- och OH-kostnaderna har ökat under Särskilda posttjänster för personer med funktionsnedsättning Inom postområdet upphandlar PTS två tjänster för att tillgodose behov hos personer med funktionsnedsättning: Post- och telestyrelsen 23

24 Befordran av blindskriftsförsändelser, samt Posttjänster för äldre (fyllda 80 år) och personer med funktionsnedsättning boende i glesbygd. Post- och telestyrelsen 24

25 Tabell 3: Särskilda posttjänster för personer med funktionsnedsättning Kostnad (tkr) per tjänst och antalet användare för tjänsterna Åtgärd Kostnad (tkr) År 2013 År 2012 År 2011 År 2010 Antal (ca) Kostnad (tkr) Antal (ca) Kostnad (tkr) Antal (ca) Kostnad (tkr) Antal (ca) Befordran av blindskriftsförsändelser försändelser försändelser försändelser försändelser Posttjänster för personer med funktionsnedsättning boende i glesbygd användare användare användare Totalt Ca användare Tjänsten Portofri befordran av blindskriftsförsändelser innebär att bibliotek, godkända organisationer samt blinda, synskadade och personer som av andra orsaker är oförmögna att läsa en vanlig bok, får skicka blindskrift portofritt. I användaregister för tjänsten återfinns 75 organisationer och bibliotek. Det saknas dock en förteckning över antalet privatpersoner som använder tjänsten. Under verksamhetsåret 2013 skickades sammanlagt blindskriftförsändelser ut av organisationer och bibliotek till en sammanlagd kostnad av tkr. Användningen av tjänsten för de av PTS godkända organisationerna och biblioteken varierade under år i medeltal skickades stycken försändelser per månad och har sjunkit med ca 3 procent i jämförelse med föregående år och 17 procent i jämförelse med år En minskad användning är något som PTS anser är naturligt då personer med funktionsnedsättning, liksom andra, i allt större utsträckning kommunicerar media digitalt. Användandet av den upphandlade posttjänsten för äldre och personer med funktionsnedsättning boende i glesbygd är relativt konstant. Eftersom det är 5 Uppgiften avser volym dvs. antal sändningar av blindskriftsförsändelser mellan godkända organisationer och bibliotek enligt statistik från tjänsteleverantören Posten AB, samt en uppskattning av antalet försändelser som skickats mellan synskadade, gjord av PTS år 2012 uppgående till st/år Post- och telestyrelsen 25

26 svårt att veta om alla som har rätt till tjänsten känner till den, genomförde PTS i slutet av året en informationsinsats. Informationsinsatsen genomfördes i ett begränsat geografiskt område, Kalmar län, för att se om information leder till att fler vill använda tjänsten. PTS håller för närvarande på att analysera och utvärdera resultatet av insatsen och det är ännu för tidigt att se om antalet användare har förändrats. Tabell 4: Kostnader för särskilda posttjänster för personer med funktionsnedsättning Kostnader särskilda posttjänster för personer med funktionsnedsättning Kostnad inkl. OH (tkr) Kostnaderna för posttjänsterna är hämtade direkt ur redovisningen. Kostnaden inkluderar övriga intäkter infördes en ny objektplan och kostnaden för prestationen har via den kunnat tas fram direkt i redovisningen. För 2012 är lönen beräknad på uppskattad tid och därefter via schablonlön efter en tidsstudie. Referensåret 2011 har inte kunnat beräknas då lön inte kan identifieras i redovisningen och ingen tidsstudie för de aktuella åren finns tillgänglig. Den totala kostnaden avseende särskilda posttjänster för personer med funktionsnedsättning för år 2013 var kronor och innebär en ökning med 3 procent i jämförelse med kostnadssammanställning för föregående verksamhetsår Internationellt arbete Framväxten av en gemensam europeisk postmarknad är inne i ett nytt skede. Från och med den 1 januari 2013 är det inte längre möjligt för något EU-land att upprätthålla ett lagstadgat monopol på någon del av brevmarknaden. I det internationella samarbetet på postområdet har PTS en väsentlig uppgift att fylla genom att, med utgångspunkt i de svenska erfarenheterna, verka för att liberaliseringen av marknaderna i andra EU-länder får ett verkligt genomslag. I likhet med föregående år har detta arbete framför allt skett inom European Regulators Group for postal services (ERGP) som är en samarbetsorganisation för de nationella regleringsmyndigheterna inom EU/EES-området och som bl.a. ska fungera som ett rådgivande organ till EU-kommissionen. Post- och telestyrelsen 26

27 PTS generaldirektör Göran Marby har under 2013 varit vice ordförande i organisationen som under året bl.a. har publicerat sju rapporter inom olika områden. PTS är också ordförande i en av ERGP:s arbetsgrupper som under året slutfört arbetet med en rapport som behandlar hur ett undantag från mervärdeskatt för de tjänster som ingår den samhällsomfattande posttjänsten kan beaktas vid beräkningen av en eventuell nettokostnad för denna tjänst. Under årets andra hälft har arbetet i denna grupp ägnats åt att utreda hur implementeringen av nettokostnadsberäkningarna fungerar i praktiken. Därutöver har PTS medverkat i ytterligare tre av organisationens fem arbetsgrupper. På Europanivån har PTS också medverkat i EU-kommissionens aktiviteter, bl.a. workshops och möten i postdirektivkommittén. PTS arbete i den europeiska regulatörsorganisationen CERP har dock begränsats till medverkan vid plenarmöten. Till övriga aktiviteter under året med internationell anknytning hör medverkan i Rutgers University s 21st Conference on Postal and Delivery Economics där medarbetare från PTS presenterade en rapport som under nästa år kommer att publiceras, samt medverkan i Königswinter Postal Seminars. Tabell 5: Kostnader Internationellt arbete posttillsyn Kostnader Internationellt arbete posttillsyn 2013 Kostnad inkl. OH (tkr) Kostnaderna är hämtade direkt via redovisningen, vilket möjliggörs genom införandet av en ny objektplan Referensåren kan inte beräknas då äldre objektplan inte medger det. Nyckel för tilldelning av OH är direkt lön. Kostnaden inkluderar även övriga intäkter. Större delen, tkr, utgör medlemsavgift till UPU. Övriga kostnader är till övervägande delen hänförligt till PTS medverkande i ERGP arbetet. Post- och telestyrelsen 27

28 2.3 Ekonomiskt utfall inom Postområdet Kostnads- och intäktsutveckling Avgiftsfinansierad verksamhet (tkr) Post Avgiftsintäkter Bidragsintäkter 57 Övriga intäkter Kostnader Netto Kostnadstäckning 105 % 90 % 89 % 30 Post Avgiftsfinansierad verksamhet Mkr Avgiftsintäkter Kostnader Figur 2: Avgiftsfinansierad verksamhet Post. 6 Verksamhet som bedrivs med stöd av postlagen (2010:1045) ska finansieras med avgifter enligt förordningen (2003:767) om finansiering av Post- och telestyrelsens verksamhet. Post- och telestyrelsen 28

29 Anslagsfinansierad verksamhet (tkr) Post Funktionsnedsatta, anslagsintäkter Funktionsnedsatta, övriga intäkter Summa intäkter Funktionsnedsatta, kostnader förvaltning Funktionsnedsatta, kostnader upphandling Summa kostnader Saldo Totala verksamhetskostnader och intäkter (tkr) Post Totala avgiftsintäkter Totala anslagsintäkter Totala bidragsintäkter 57 Totala övriga intäkter Totala verksamhetskostnader Saldo Postområdet är avgiftsfinansierat. Kostnadsnivån har de senaste åren varit jämn och svagt stigande. De variationer som finns härrör huvudsakligen från sjukskrivningar och föräldraledigheter. Under ett antal år har avgiftsnetto varit negativt p.g.a. att ett tidigare ackumulerat avgiftsöverskott arbetats ner höjdes avgifterna för att balansera det ackumulerade resultatet. 7 Verksamheten finansieras via anslag 22:2:1 ap 1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter (förvaltning) och anslag 22:2:2 ap 1 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning (upphandling). Post- och telestyrelsen 29

30 30 Kostnadsutveckling Post Mkr Totala verksamhetskostnader Totalt lämnade bidrag Figur 3: Kostnadsutveckling Post. Lämnade bidrag (tkr) Postmarknad Intäkt anslag lämnade bidrag Anslagsfinansierade lämnade bidrag Saldo Verksamheten finansieras via anslag 22:2:2 ap.1 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning. Post- och telestyrelsen 30

31 3 Elektronisk kommunikation 3.1 Utvecklingen i stort inom området Elektronisk kommunikation Utvecklingen på den svenska marknaden ser utifrån många perspektiv positiv ut och trenden med tillväxt har fortsatt inom flera områden. I jämförelse med flertalet europeiska länder har Sverige en väl utbyggd infrastruktur för elektronisk kommunikation som också utnyttjas mycket och av många. Efterfrågan är hög på olika tjänster och ser vi till den delen som kan benämnas infrastruktur för höghastighetsbredband konstaterar OECD i en sammanställning att Sverige är ett av de länder som har högst andel användare av dessa tjänster. Investeringarna i sektorn är fortsatt relativt omfattande i Sverige, även sett i relation till de senaste årens höga investeringsnivå. Bakom de fortsatta investeringarna ligger bland annat en stadigt växande efterfrågan på kapacitet i takt med att mer datakrävande tjänster används i allt större utsträckning. I många fall påverkas efterfrågan också av hur produkt- och prisbilden ser ut. Sett i ett brett internationellt perspektiv framgår det av OECD:s studie att de svenska slutkundspriserna ligger relativt lågt. I ett mer lokalt nordiskt perspektiv står det klart att den nordiska marknaden kan betraktas som tämligen välintegrerad. Inom Norden finns det många operatörer som är verksamma över gränserna och som har etablerat sig väl med relativt många kunder även i andra länder än hemlandet. Trots relativt små enskilda marknader finns en väl fungerande konkurrens med relativt många aktörer. Vi kan också observera låga slutkundpriser generellt i Norden. Det finns dessutom erbjudanden inom mobiltelefoni som innebär att man kan få samma priser oavsett i vilket av de nordiska länderna man ringer ifrån, alltså låga roamingavgifter. Jämför vi med länder utanför Europa och ser på USA framgår det av OECDstatistiken att fibertillgången är lägre samt att slutkundpriserna är högre där än i Norden. På slutkundsidan är konkurrensen inte lika hög som i Norden då det endast finns ett fåtal riktigt stora aktörer på USA-marknaden. Sverige ligger alltså bra till på många områden enligt OECD:s genomgång. Sverige har låga priser och en hög andel fiber, stor andel trådlösa bredbandsabonnemang, växande betalningsvilja för telekom samt växande investeringar i sektorn. Det betyder dock inte att det inte finns utmaningar. Post- och telestyrelsen 31

32 PTS studie Svensk telemarknad 2012 (PTS-ER-2013:15) visar att volymen utgående samtalsminuter minskar över tid. Även om de mobila volymerna växer så sjunker den totala volymen eftersom de utgående samtalsminuterna från fasta telefoner minskar snabbare Miljoner minuter H H H H H H H H 2013 Totalt Fast Mobilt Figur 4: Utgående samtalsminuter från fasta och mobila telefoner. Även antalet sms minskar. Jämfört med första halvåret 2012 har antalet skickade sms från mobiltelefoner under första halvåret 2013 minskat med 8 procent. Minskningen är en fortsättning på den utveckling som kunde noteras även första halvåret Post- och telestyrelsen 32

33 Miljarder sms sms per månad 0 1H H H 2008 Totalt antal 1H H H H H 2013 sms per abg och månad 0 Figur 5: Utveckling av antal skickade sms totalt och per abonnemang och månad. En motsatt utveckling kan konstateras inom volymerna för datatrafik. I mobilnäten ökade mängden överförd data med 68 procent under första halvåret 2013 jämfört med under första halvåret Den totala mobila datatrafiken kan fördelas efter de olika abonnemangstyper som finns för mobil data. Störst mängd data genererades från abonnemang på mobilt bredband som fristående tjänst, som stod för Terabyte under Det motsvarar 70 procent av all överförd data. Under samma period överförde abonnemang på mobilt bredband som tilläggstjänst Terabyte, vilket motsvarar en fjärdedel av all överförd data. Post- och telestyrelsen 33

34 Terabyte H H H H H H 2013 Fristående Utan bredband Tillägg Figur 6: Mängd överförd mobil data. För operatörerna ligger en stor utmaning i detta skifte av volymer. De intäkter som under många år kommit från samtalsminuter och sms-trafik uppvisar i många fall en vikande trend. För att ersätta detta behövs affärsmodeller som fångar de växande volymerna inom datatrafik. Detta dels för att ersätta intäkter men även för att säkerställa möjligheterna att kunna investera i den kapacitet som krävs för att möta efterfrågan på stigande volymer av överförd data. Det är då intressant att notera att ett sådant skifte på intäktssidan tycks vara på väg. Under första halvåret 2013 ökade de totala slutkundsintäkterna från mobila samtals- och datatjänster med 3 procent jämfört med ett år tidigare. (Intäkter från telematik och roaming är inte inkluderade i dessa siffror). En tolkning av den utvecklingen skulle kunna vara att de nya affärsmodeller som börjar etableras med fokus på datavolymer nu börjar ge effekt i intäktsströmmarna. Även om samtal och sms fortfarande utgör en betydande andel av de mobila intäkterna börjar alltså en tendens till en svängning i intäktsflödena att kunna skönjas. Något som kan komma att vara en viktig del i att hantera i de betydande utmaningar marknaden står inför. Post- och telestyrelsen 34

35 PTS Bredbandskartläggning 2012 (PTS-ER-2013:7) visar att ca 53 procent av alla hushåll och företag i Sverige hade tillgång till bredband med en teoretisk hastighet om minst 100 Mbit/s i oktober Det är en ökning med ca 4 procentenheter jämfört med oktober Antalet hushåll och företag som helt saknar tillgång till bredband (minst 1 Mbit/s) har minskat, från ca 800 i oktober 2011 till ca 500 i oktober Antalet förväntas minska ytterligare det närmaste året som en följd av det täckningskrav PTS har ställt i 800 MHzbandet. Det innebär att ett av tre delmål i regeringens bredbandsstrategi för Sverige är uppnått, nämligen det om 100 Mbit/s till 40 procent av hushåll och företag till Det innebär också att målet att alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband ligger inom räckhåll. PTS arbetar vidare för att uppnå det sista delmålet i bredbandsstrategin att 90 procent av alla hushåll och företag har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år. PTS redovisade en uppföljning av regeringens bredbandsstrategi till regeringen den 30 maj 2012 (PTS-ER- 2012:18). Enligt PTS rapport Svensk telemarknad 2012 (PTS-ER-2013:15), ökar antalet abonnemang med hög överföringskapacitet. I slutet av december 2012 fanns det abonnemang med en hastighet om minst 100 Mbit/s nedströms. I oktober 2012 konstaterade myndigheten att 27 procent av alla hushåll med möjlighet att skaffa bredbandsabonnemang om minst 100 Mbit/s även gjort så. Det är en ökning med ca 5 procentenheter jämfört med oktober 2011 och med 8 procentenheter jämfört med oktober PTS åtgärder för att främja bredbandsutbyggnaden i Sverige PTS har under 2013 genomfört flera aktiviteter med syfte att främja bredbandsutbyggnaden i Sverige. Viktiga delar i främjandearbetet har varit myndighetens medfinansiering av bredbandsstöd, arbete med samverkansgruppen Länssamverkan Bredband 2.0 och publicering av ny information i e-tjänsten Bredbandskartan. För att främja utbyggnaden av mobilt bredband har PTS under året utifrån ett regeringsuppdrag arrangerat ett antal dialogmöten mellan operatörer, kommuner, länsstyrelser och andra lokala företrädare för nätutbyggnad. Enligt en uppskattning baserat på uppgifter från ansökningar kan den medfinansiering som PTS hittills beviljat bidragit till att ca hushåll och företag får tillgång till fiberanslutning eller kanalisation. PTS e-tjänst Bredbandskartan visar bredbandstillgången i Sverige, nätägare vid en viss plats och bredbandsprojekt som PTS medfinansierat. Syftet med kartan Post- och telestyrelsen 35

36 är att engagera och underlätta för län, kommuner, byalag och privatpersoner att komma igång med bredbandsutbyggnad. I maj 2013 infördes förbättringar i kartan för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt kompletterades kartan med mer detaljerad information om utbyggnaden av mobilt bredband i glesbygd. I december 2013 publicerade PTS två nya delar i kartan, internetleverantörskartan och strategikartan. Internetleverantörskartan visar vilka som säljer internetabonnemang vid en viss plats och syftet är att underlätta för konsumenter som ska välja internetleverantör. Strategikartan synliggör vilka län och kommuner som har en bredbandsstrategi och visar dessa strategier. Kartan är tänkt att inspirera och ge vägledning till län och kommuner som saknar en strategi idag. Tabell 6: Kostnader Uppföljning av stödmedelsfördelning m.m. Prestationer (Kostnad inkl. OH (tkr)) 2013 Kostnader Uppföljning av stödmedelsfördelning och utveckling inom it-infrastrukturområdet Kostnader Bredbandskartläggning 822 Kostnader Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi Kostnader Svensk Telemarknad Kostnader Rapport om svenskarna användning av 271 telefoni och internet Kostnaderna är hämtade direkt via redovisningen, vilket möjliggörs genom införandet av en ny objektplan Referensåren kan inte beräknas då äldre objektplan inte medger det. Nyckel för tilldelning av OH är direkt lön. Kostnaden inkluderar även övriga intäkter i den mån de förekommer. PTS har sammanställt tillgången till och förbrukningen av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt genomfört prognostisering när det gäller behov av medel till bredbandsutbyggnad för år Strategiskt mål 4; PTS ska 2013 ha bidragit till att minst 55 procent av Sveriges hushåll och företag har faktisk möjlighet att använda bredbandanslutningar med en överföringshastighet med 100 Mbit/s. Post- och telestyrelsen 36

37 PTS har sammanställt data och publicerat rapporten PTS Bredbandskartläggning 2012 (se PTS Bredbandskartläggning 2012, PTS- ER-2013:7). I detta ingick en beskrivning och analys av den faktiska och möjliga tillgängligheten till infrastruktur, respektive tjänster för elektronisk kommunikation. Översikten grundade sig i en geografisk kartläggning av de områden där det fanns respektive saknades förutsättningar för tillgång till itinfrastruktur. Bredbandskartläggningen 2012 visade att ca 53 procent av alla hushåll och företag i Sverige hade tillgång till bredband med en teoretisk hastighet om minst 100 Mbit/s i oktober Motsvarande statistik för 2013 kommer att publiceras av PTS andra kvartalet PTS har slutfört arbetet med regeringsuppdraget om uppföljning av regeringens bredbandsstrategi, inklusive en avrapportering av de åtgärder PTS vidtagit i arbetet mot målen i strategin. Myndigheten har även slutrapporterat länens arbete inom it-infrastrukturområdet (se Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi, PTS-ER-2013:10). PTS har för andra året i rad lett samverkansgruppen för it-infrastruktur, Länssamverkan bredband 2.0 (LSB2), som samlar länsstyrelserna, landstingen i Västra Götalands, Skånes och Hallands län, Gotlands kommun samt samverkansorganet i Kalmar län. PTS har sammankallat LSB2 till fyra stormöten samt en utbildningsdag med syftet att sprida information, kompetensutveckla och samordna arbete, medan styrgruppen har haft sex möten under året. Bl.a. har styrgruppen tagit fram en programförklaring för LSB2. Två sakfrågegrupper har arbetat under 2013: SFG Byalag och SFG Bredbandsstöd. PTS har tagit fram rutiner och mallar för administration av nätverket LSB2 och sakfrågegrupperna samt vidareutvecklat kommunikationen med deltagarna, bl.a. genom de informationsbrev som skickats ut. Utvärderingar av deltagarnas uppfattning om sakfrågegrupperna respektive stormöten och utbildning har genomförts. Den 26 juni 2012 fick PTS ett regeringsuppdrag N2012/3135/ITP rörande Ledningskollen. Enligt uppdraget skulle PTS genomföra en studie om hur Ledningskollen mer effektivt kan användas för samordning av grävarbeten vid förläggning av bredband. PTS slutredovisade uppdraget om Ledningskollen till Regeringskansliet den 31 oktober PTS har under 2013 fattat beslut om medfinansieringsstöd till projekt för bredbandsutbyggnad på landsbygden. Medfinansieringen avser stöd till bredbandsutbyggnad via landsbygdsprogrammet samt kanalisationsstödet. Då Post- och telestyrelsen 37