Slutlig sammanställning av länens rapportering avseende utveckling inom it-infrastrukturområdet för år 2012

Transkript

1 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida Dnr: ( ) 1(10) Tina Stukan Teresia Widigs Ahlin Anna Rappe Slutlig sammanställning av länens rapportering avseende utveckling inom it-infrastrukturområdet för år Uppdrag Denna promemoria utgör rapporteringen av PTS regeringsuppdrag att samla in och sammanställa länsstyrelsernas, landstingen i Hallands, Skåne och Västra Götalands län samt Gotlands kommuns och samverkansorganet i Kalmar läns 1 utveckling inom it-infrastrukturområdet. Ovanstående aktörer har sedan den 20 juni 2012 i sina respektive regleringsbrev eller villkorsbrev, uppdraget att: verka för att målen i regeringens bredbandsstrategi för Sverige nås. Dessa ska även: redovisa och kommentera utvecklingen i länet inom ITinfrastrukturområdet, med särskild inriktning på mindre tätorter, småorter och glesbygd, samt hur man har bistått Post- och telestyrelsen (PTS) i dess uppdrag att följa tillgången på IT-infrastruktur. Detta är bakgrunden till PTS regeringsuppdrag. 1 Hädanefter benämns dessa som länsstyrelser och regioner i promemorian. Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Valhallavägen 117 Telefax: Stockholm pts@pts.se

2 2(10) PTS redovisade en preliminär sammanställning enligt uppdraget ovan den 28 februari 2013 i vilken svar som sammanställs i denna rapport återfinns 2. Den slutliga sammanställningen redovisas härmed till Regeringskansliet (Näringsdepartementet). 1.2 Metod Metoden för uppdragets genomförande är en webbenkät, som PTS genomförde vid årsskiftet 2012/2013. Enkäten ställdes till berörda aktörer enligt ovan. PTS hade ett motsvarande regeringsuppdrag år 2011, och även då genomfördes en enkät. Till följd av ändring i reglerings- och villkorsbreven omfattas även i enkäten för 2012 Hallands, Skåne, Västra Götalands samt Gotlands och Kalmar län av ovan nämnda uppdrag. I vardera av dessa län har länsstyrelserna och i förekommande fall landstingen, samverkansorganet eller kommunen lämnat gemensamma svar till PTS. Enkäten har även genomgått ett visst utvecklingsarbete, då vissa frågor har fördjupats eller ändrats i annat avseende, varför jämförelser mellan de båda åren inte genomgående kan göras. 1.3 Inledning Förutsättningarna för de aktörer som undersökningen omfattar, skiljer sig åt när det gäller utvecklingen inom it-infrastrukturområdet. Bland annat råder demografiska, geografiska, socioekonomiska och strukturella skillnader. Även organisation och fördelning av arbetsuppgifter mellan aktörerna inom den geografiska regionala indelningen är olika. Exempelvis hanteras kanalisationsstödet i fem fall av andra aktörer än länsstyrelsen (samverkansorganet i Kalmar län, Gotlands kommun, Region Halland, Region Skåne samt Västra Götalandsregionen). I vissa län ligger planeringen av it-infrastrukturfrågorna på regionen, medan samtliga länsstyrelser hanterar stödet inom landsbygdsprogrammet. Vid ett tudelat ansvar är det viktigt att samarbetet mellan dessa två organ fungerar väl. PTS vill understryka behovet av långsiktig planering och samverkan i it-infrastrukturfrågor. Tillgängliga resurser och prioriteringar, jämte övriga förutsättningar, påverkar incitament och möjligheter att arbeta aktivt med bredbandsfrågor på regional nivå. En kärnfråga är samarbetet inom regionen, mellan i förekommande fall region och länsstyrelse samt mellan kommuner och länsstyrelse. Frågan om samarbete är grundläggande, bland annat för förankring av strategier samt kompetens- och informationsutbyte. Till det senare hör spridningen av kunskap om befintlig och planerad infrastruktur m.m. 2 Dnr: Preliminär sammanställning av länens rapportering avseende utveckling på itinfrastrukturområdet för år 2012 Post- och telestyrelsen 2

3 3(10) PTS vill sammanfattningsvis lyfta fram följande: Utvecklingen inom it-infrastrukturområdet är sett över hela landet positiv. Allt fler län har tagit fram sina respektive regionala bredbandsstrategier eller har dessa under beredning. Det finns dock ett fåtal län som fortfarande inte har påbörjat arbetet. Samverkan mellan olika aktörer inom länet är väsentlig för länets utveckling avseende it-infrastruktur och en bredbandsstrategi är ett viktigt instrument för att realisera/stärka denna. Den regionala nivån är viktig för bland andra kommunerna, som är i behov av stöd när det gäller samordning, kompetens och finansiella medel till bredbandsutbyggnad. Bredbandsstöd är ett viktigt instrument för att öka tillgången till bredband i de områden där det saknas kommersiellt intresse, men även för att upprätthålla kompetens och engagemang i bredbandsfrågor på den regionala nivån. Det finns en potential för ökat lärande mellan länen. Idag hanteras bredbandfrågan på olika sätt. Medan regional hänsyn är positivt innebär dagens modell och hantering transaktionskostnader för samtliga involverade aktörer (marknad, myndigheter och civil samhälle). 1.4 Resultat Nedan sammanfattas och tolkas enkätens resultat. Bredbandsstrategi är ett viktigt instrument för samverkan Hälften av länen har en bredbandsstrategi. Den andra hälften som inte har en bredbandsstrategi avser i de flesta fall att påbörja arbetet med en sådan under år Åtta av tio bredbandsstrategier innehåller en genomförandeplan. Samtliga bredbandsstrategier är kopplade till annan regional planering. En bredbandsstrategi är ett viktigt instrument för flera olika kategorier av aktörer. Den är ett verktyg för att formulera, förankra och samarbeta i frågor som rör bredbandsutbyggnad, samt utgör en koppling till övrig planering inom län, region och kommuner. Tio län hade vid ingången av år 2012 färdiga bredbandsstrategier. Av dessa blev fyra färdigställda under år Ytterligare tre län har sin bredbandsstrategi under beredning vilka beräknas färdigställas under innevarande år. De flesta av de län som fortfarande saknar en regional bredbandsstrategi, 8 län, uppger i undersökningen att de arbetar med eller planerar att påbörja arbetet med en strategi under år Tre län anger dock att de inte har planer på att påbörja arbetet med att ta fram en bredbandsstrategi under Post- och telestyrelsen 3

4 4(10) En bredbandsstrategi kan ha olika innehåll och tillvägagångssättet att utveckla, bereda, förankra och besluta bredbandsstrategin varierar mellan länen, bland annat beroende av vem som har ansvaret för den och i vilket sammanhang den tas fram. Strategin har i de flesta fall beslutats av länsstyrelse (länsledning), regionstyrelse och regionfullmäktige. Även om fokus och innehåll i somliga avseenden skiljer sig mellan bredbandsstrategier, är vissa komponenter grundläggande, såsom nulägesbeskrivning med kartläggning av it-infrastrukturen och en förteckning över åtgärder för att nå strategins mål (genomförandeplan). På frågan om det finns en genomförandeplan, som visar hur den regionala bredbandsstrategin ska implementeras svarar åtta av de tio län som har en bredbandsstrategi att en sådan plan finns, eller att implementeringen är klar. Ja, i form av en förteckning av åtgärder. Vi bedömer att denna håller god kvalitet och utgör ett bra avstamp inför de kommande aktiviteterna. Till Bredbandsstrategin fanns ett handlingsprogram som är länets bredbandssamordningsgrupps verksamhetsplan. Avrapportering av genomförda åtgärder och aktiviteter sker årligen. Denna omfattar aktiviteter, ansvariga och tider. Till planen är också kopplade resultat- och effektmål. Under rubriken Visioner och Mål finns ett stycke om vägar mot målen: Utarbeta/uppdatera kommunala bredbandsstrategier/handlingsprogram, samförläggning, kommunikation av nyttan, samverkan som beskriver detta. Några lyfter i genomförandeplanen fram samverkan med andra aktörer, bl.a. kommuner: Under 2012 genomfördes ett projekt med bredbandssamordnare i länet. Varje kommun ska ta fram en bredbandsstrategi. En genomförandeplan finns beskriven i bredbandsstrategin. Planen håller på att förankras bland berörda aktörer i regionen och arbetet med ett genomförandeprojekt, med sikte på de uppsatta målen till 2020, kommer troligtvis att starta under Ett fåtal län har svarat att de inte kommer att påbörja arbete med en regional bredbandsstrategi. Länsstyrelser/regioner som inte avser att ta fram en bredbandsstrategi, kan ha valt att utnyttja annan regional planering, exempelvis Post- och telestyrelsen 4

5 5(10) RUP (regional utvecklingsplan) eller RUS (regional utvecklingsstrategi), för att där integrera innehållet motsvarande en bredbandsstrategi. Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) ligger till grund där främjandet av utbyggnad av en välutvecklad och länstäckande IT-infrastruktur av hög, konkurrenskraftig kvalité. Emellertid uppger samtliga län som har en bredbandsstrategi, att denna är kopplad till annan regional planering. Förutom ovan nämnda RUS och RUP, nämns tillväxtstrategier, klimat- och energistrategi samt digital agenda. Bredbandsstrategin är ett sektorsprogram, vilket innebär att det tydliggör hur sektorn ITinfrastruktur kan verka få att uppnå de mål som finns uppsatta i det regionala utvecklingsprogrammet. Verktyg för att prioritera bredband Två tredjedelar av länen har personella resurser för att arbeta med bredbandsfrågor, utöver ren stödhantering. Det varierar emellertid hur mycket arbetstid denna resurs har till förfogande för dessa frågor samt vilken slags tjänst personen har (som strateg, projektledare, bredbandscoach etc.). Ekonomiskt stöd till bredbandsutbyggnad är en viktig faktor för att uppnå engagemang kring bredband. Det finns behov av enhetlig metod och gemensam databas för att mäta bredbandsstödens utfall. Endast hälften av länen har en rutin för att sammanställa bredbandsstödens utfall. Användning av stödmedel till bredbandsutbyggnad Stöd till bredbandsutbyggnad är en kompletterande åtgärd från statens sida för att säkerställa ökad tillgång till bredband i glesbygd. Syftet med bredbandsstöd är att komplettera marknadsmässig utbyggnad där konstruktionen på stödet är uppbyggd för att säkerställa att varje investerad krona ska räcka så långt som möjligt. Sistnämnda åsyftar byalagsmodellen och att stöden ger ett smörjmedel men det är de boende själva måste engagera sig och lägga in tid, kraft och pengar. För att skildra hur länen använt stödmedel, visar tabellen nedan hur mycket stöd som har beviljats till bredbandsprojekt under år 2012 inom ramen för landsbygdsprogrammet (LBP). Tabellen avspeglar vilka andelar medel som har använts som projektstöd (dvs. medel som hämtas ur LBP), PTS medfinansieringsmedel, kommunala medfinansieringsmedel samt privata insatser. Post- och telestyrelsen 5

6 6(10) Län Total projektinvestering Varav projektstöd Varav PTS Varav kommunal Varav privat (LBP) medfinansiering medfinansiering medfinansiering Skåne län kr kr kr kr kr Västra Götalands län kr kr kr 0 kr kr Gotlands län kr kr 0 kr kr kr Hallands län kr kr kr 0 kr kr Kalmar län kr kr kr kr kr Norrbottens län kr kr kr kr kr Västernorrlands län kr kr kr 0 kr 0 kr Västmanlands län kr kr kr kr kr Stockholms län kr kr kr kr 0 kr Kronobergs län kr kr kr kr kr Dalarnas län 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Gävleborgs län kr kr kr kr kr Örebro län kr kr 0 kr 0 kr 0 kr Blekinge län kr kr kr 0 kr 0 kr Jönköpings län kr kr kr 0 kr kr Jämtlands län kr kr 0 kr 0 kr kr Södermanlands län kr kr kr kr kr Västerbottens län 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Östergötlands län kr kr kr kr kr Uppsala län kr kr kr kr kr Värmlands län kr kr kr 0 kr kr Total kr kr kr kr kr Uppföljning av stödens utfall Möjligheten att mäta bredbandsstödens utfall är viktig vid uppföljnings- och analysarbete både på den regionala och nationella nivån. Detta förutsätter att de stödgivande myndigheterna på regional nivå, dvs. länsstyrelser och i förekommande fall regioner, gör regelbundna uppföljningar både under projektens gång och efter deras slutförande. Det saknas idag en enhetlig insamlingsmetod för att mäta bredbandsstödens utfall i dessa två faser. Dessutom krävs olika uppgifter i projektansökningar till olika stödkällor, t.ex. landsbygdsprogrammet och kanalisationsstödet, vilket gör uppföljningar mer krävande, än om det hade rått enhetlighet. Detta kan vara en orsak till att endast hälften av länen anger att de har någon form av rutin för att sammanställa bredbandsstödens utfall. Bland de län som samlar in uppgifter i syfte att följa upp och utvärdera bredbandsstöd, varierar rutinerna och under vilken fas av ett projekt som uppgifterna samlas in. Detta tyder på att det finns ett behov av en enhetlig insamlingsmetod för de befintliga stödordningarna. Post- och telestyrelsen 6

7 7(10) Personella bredbandsresurser Av länen har en majoritet (14 av 21 län) svarat att personella resurser avsatts för arbete med bredbandsfrågor på regional nivå. Med detta avses arbete utöver hantering av stödmedel. Några län som uppger att man inte har en sådan resurs idag, menar att det kan bli aktuellt framöver, att behovet lyfts eller att man tidigare haft en projektanställd för framtagande av bredbandsstrategi. Hur mycket och vilken typ av resurser som länsstyrelser/regioner allokerar till bredbandsfrågor, varierar kraftigt, liksom länens förutsättningar i övrigt. Regionalt engagemang i bredband kan innefatta en mängd aktiviteter och åtgärder. Trots det arbetar vissa län uteslutande med stödhandläggning, eventuellt med fördelning över flera handläggare, så att varje handläggare arbetar med bredband en liten andel av sin arbetstid. I detta avseende är bredbandsstöden viktiga, utöver det faktum att de bidrar till bredbandsutbyggnad de garanterar ett visst engagemang i bredbandsfrågor. En effektiv stödhantering kräver emellertid involvering i hela den process som generar bredbandsprojekt. Denna process innefattar samordning av resurser, tillhandahållande av underlag för marknadsanalyser, arbetet med bredbandsstrategi m.m. Andra län har hel- eller halvtidshandläggare för bredbandsstöd och andra bredbandsrelaterade frågor. Övriga resurser som nämns i enkäten är projektledare, bredbandskoordinator, bredbandssamordnare, it-strateg, infrastrukturstrateg och bredbandscoach. Tjänstemän som besitter kunskap och kompetens inom bredbandsområdet, och har möjlighet att använda hela eller delar av sin arbetstid till att driva bredbandsfrågor, är en viktig faktor i det regionala engagemanget i bredbandsutbyggnaden. Enkäten visar samvariation mellan att ha en bredbandsresurs (exempelvis i form av bredbandscoach, it-strateg eller bredbandskoordinator) och en bredbandsstrategi. Samarbete för enhetlighet samt ökad kunskap och överblick I tre fjärdedelar av länen samarbetar länsstyrelse och regioner kring bredbandsstrategiska frågor. De flesta har genomfört aktiviteter riktade mot kommuner och lokala utvecklingsgrupper för att främja bredbandsutbyggnaden. Länsstyrelserna/regionerna är en viktig resurs för kommuner i bredbandsfrågor. Ett ökat informationsutbyte mellan lokal och regional nivå skulle kunna skapa en förbättrad överblick över befintlig och planerad it-infrastruktur inom länet. Post- och telestyrelsen 7

8 8(10) Samarbete mellan länsstyrelser/regioner i olika delar av landet På frågan om hur man bedriver länsöverskridande samarbete, anges samarbete med omkringliggande län, bl.a. i konkreta projekt, såsom rörande bredbandsutbyggnad över länsgränser och skapandet av redundans i näten, samt samverkan via Bredbandsforum och samverkansgruppen för arbetet med it-infrastruktur (Länssamverkan bredband 2.0). Samarbete mellan länsstyrelse och region inom det egna länet I 15 av de 19 län som har både länsstyrelse och regionförbund 3 har samarbete skett mellan de båda när det gäller strategifrågor. I fem av de 15 länen sker hantering av stödmedel på såväl länsstyrelsen som regionförbundet och samarbete finns kring stödfrågor och strategifrågor. I de 10 län där stödhantering enbart sker hos länsstyrelsen finns ändå frivilligt samarbete med regionförbundet i strategifrågor. I tre län samarbetar man när det gäller stödfrågor, men inte i strategifrågor. Ytterligare tre länsstyrelser har inget samarbete överhuvudtaget med regionförbundet i frågor som rör it-infrastruktur. Samarbete/utbyte mellan länsstyrelse/region och kommunerna Enkäten visar att i princip samtliga respondenter (länsstyrelsen, regionen, eller samverkansorganet) med enstaka undantag under 2012 har genomfört aktiviteter riktade mot kommuner och lokala utvecklingsgrupper, för att främja bredbandsutbyggnaden i mindre tätorter, småorter och glesbygd. Respondenterna uppger att kommunerna önskar flera olika typer av stöd från länsstyrelserna/regionerna. Främst efterfrågas finansiella resurser, men även hjälp vid ansökan om bredbandsstöd, då man uppfattar dessa projekt som tidsoch kompetenskrävande. Övriga önskemål om insatser från den regionala nivån kan röra information till byalag, praktisk vägledning och rådgivning, hjälp vid samordning mellan kommuner samt stöd vid framtagande av kommunala bredbandsstrategier. Sammanfattningsvis och jämfört med tidigare enkät, finns alltjämt ett behov av stöd från kommunernas sida gentemot den regionala nivån. Eftersom det idag är bråttom för flera av kommunerna då kopparledningarna håller på att tas ner upplever kommunerna att de har ett stort behov att lära sig och att sätta sig in i frågor om bredband. Alla kommuner efterlyser stöd och finansiellt stöd de ser gärna att det finns en samordnande resurs på länsnivå för att se helheten för länet när det gäller bredbandsutbyggnaden - så att ingen missar något. Samråd kring strategiarbetet. 3 Alla län förutom Västernorrland och Norrbotten. Post- och telestyrelsen 8

9 9(10) Finansiellt stöd, en resurs som känner till regelverken kring alla olika stöd som finns till bredband och som kan administrera kommungemensamma projekt. Önskan om information, att vi ska informera byalag, praktisk vägledning, rådgivning. Finansiellt stöd, samordnande resurs (person), kompetens. Ja, många kommuner efterfrågar stöd till att ta fram kommunala bredbandsstrategier och vill gärna vara aktivt deltagande i genomförandet av den regionala bredbandsstrategin. Överblick över befintlig och planerad it-infrastruktur Vid utbyggnad av bredband är det av vikt att ha en god bild av såväl befintlig som planerad infrastruktur. Detta är en förutsättning för att kunna göra heltäckande marknadsanalyser och det underlättar vid samförläggningsarbeten samt andra regionala och lokala samarbeten kring it-infrastrukturprojekt. En majoritet av länen uppger att det finns befintlig kartläggning i olika former över it-infrastrukturen i länet (16 av 21 möjliga). Om man ser till antalet län som har en översikt av planerad it-infrastruktur är denna siffra betydligt lägre. Endast fyra av 17 län har svarat att man har översikt över planerad utbyggnad. Några län uppger dock att arbete pågår med att ta fram kartläggning även över planerad it-infrastruktur. När det gäller den egna kartläggningen omnämns bl.a. PTS statistik (bredbandskartläggningen) som en källa till denna. När det gäller regional kartläggning av it-infrastruktur kan det konstateras att det ser mycket olika ut vilken typ av kartläggning man gjort och på vilken nivå denna gjorts. Kartläggning som begrepp kan tolkas på olika sätt vilket framgår av svaren på enkäten. Som exempel refereras bl.a. till att kartläggning gjorts på ett övergripande plan i form av hur mycket som är utbyggt, men omfattar inte var all utbyggnad skett. Kartläggning kan ha gjorts på lokal nivå av vissa kommuner men inte på regional nivå. En förbättrad samverkan och ökat informationsutbyte mellan lokal och regional nivå skulle kunna skapa en förbättrad överblick över befintlig och planerad itinfrastruktur inom länet/regionen. Post- och telestyrelsen 9

10 10(10) 1.5 Ökade krav på den regionala nivån Länsstyrelserna och regionerna har sedan 2009 haft uppdraget att följa utvecklingen i länet inom IT-infrastrukturområdet, med särskild inriktning mot mindre tätorter, småorter och glesbygd. Uppdraget har sedermera utvecklats till att år 2012 inkludera att samma aktörer ska verka för att målen i regeringens bredbandsstrategi för Sverige nås med tilläget att utvecklingen inom detta område även ska redovisas. För innevarande år, år 2013, lyder formuleringen i uppdraget som följer: (aktörerna ska): Redovisa hur de verkat för att målen i regeringens bredbandsstrategi ska nås. Redovisning ska göras i enlighet med Post- och telestyrelsens (PTS) anvisningar senast den 1 februari Redovisa och kommentera utvecklingen i länet inom it-infrastrukturområdet, med särskild inriktning på mindre tätorter, småorter och glesbygd, samt hur man har bistått PTS i dess uppdrag att följa tillgången på it-infrastruktur. Redovisningen ska göras i enlighet med PTS anvisningar senast den 1 februari Ovan illustrerar ökade krav på den regionala nivån när det gäller att bidra till att målen i regeringens bredbandsstrategi nås, vilket förutsätter ett fortsatt och i vissa fall intensifierat arbete på it-infrastrukturområdet. Post- och telestyrelsen 10