Strategisk agenda

Transkript

1 Rapportnummer PTS-ER 2014:13 Datum Strategisk agenda

2 Rapportnummer PTS-ER 2014:13 Diarienummer ISSN Författare Post- och telestyrelsen Box Stockholm Post- och telestyrelsen 2

3 Förord Post- och telestyrelsen (PTS) arbetar utifrån visionen att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. Vi har ett samlat ansvar för postområdet och området elektronisk kommunikation, som omfattar telefoni, internet och radiospektrum. Vår vision är en tolkning av det uppdrag vi fått från regering och riksdag. Utifrån uppdraget, visionen och våra övergripande mål samt utvecklingen i omvärlden formulerar vi i den strategiska agendan ett antal strategiska mål för de kommande åren. Dessa mål ska staka ut riktningen för hur vi vill att marknaden ska utvecklas. Den strategiska agendan syftar till att informera vår omvärld om vår inriktning och vad vi vill uppnå med vårt arbete på tre års sikt. Vi ger också exempel på aktiviteter som vi kommer att genomföra under 2014 för att bidra till att målen uppnås. Jag hoppas att den strategiska agendan ska bidra till att öka förståelsen för vad vi vill uppnå och hur vi vill nå dit och att den ska vara ett avstamp för fortsatt god dialog med företag, organisationer och andra intressenter inom elektronisk kommunikation och post. Göran Marby Generaldirektör Post- och telestyrelsen 3

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 6 PTS uppdrag, vision och övergripande mål 7 Politiska mål 7 PTS vision 7 Övergripande mål 7 Strategiska mål 2014 till Mål 1: PTS ska 2015 ha skapat bättre förutsättningar för kvalitetssäkrade, tillförlitliga och robusta kommunikationstjänster för att möta samhällets och konsumenternas behov av telefoni- och bredbandstjänster. Aktörerna inom sektorn ska ha stärkt sin förmåga att hantera allvarliga driftstörningar. 9 Aktiviteter under Mål 2: PTS ska 2015 ha upprättat en plan över förändringar i spektrumanvändningen med syfte att radiospektrum ska användas mer effektivt och med ökad samhällsnytta som följd. 10 Aktiviteter under Mål 3: PTS ska 2016 ha bidragit till att väsentligt stärka konsumenternas situation på marknaden, både vad gäller valfrihet, försäljningsmetoder, marknadsföring och information om de tjänster som tillhandahålls. 11 Aktiviteter under Mål 4: PTS ska 2015 ha tagit fram en plan för att öka tillgängligheten och minska sårbarheten i områden med begränsad tillgång till infrastruktur för telefoni och internet. 12 Aktiviteter under Mål 5: PTS ska fram till 2016 skapa bättre förutsättningar att tillgodose samhällets och användarnas långsiktiga efterfrågan av trådlöst tal och datatjänster med höga hastigheter och med god yttäckning. 13 Aktiviteter under Mål 6: PTS har 2016, utifrån regeringens strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken, verkat för att personer med funktionsnedsättning har fått ökade förutsättningar att nyttja digitaliseringens möjligheter i det dagliga livet. 14 Aktiviteter under Mål 7: PTS ska 2020 genom reglering och främjande ha bidragit till att: 14 alla hushåll och företag ska ha tillgång till 30 Mbit/s procent av hushåll och företag ska ha tillgång till 100 Mbit/s. 14 Aktiviteter under Mål 8: Konkurrensen på brevmarknaden ska vara långsiktigt hållbar. 16 Aktiviteter under Mål 9: PTS ska 2016 genom ett strategiskt internationellt arbete ha skapat goda förutsättningar för Sverige i det framtida europeiska regleringsarbetet. Arbetet ska präglas av ett tydligt fokus på de för Sverige viktiga frågorna. 17 Aktiviteter under Omvärldsbild 18 PTS arbete med omvärldsanalys 18 Fortsatt allt mer mobil användning och skifte från traditionella tjänster 18 Dubbla utmaningar för marknadens aktörer 19 Täckning en fortsatt aktuell fråga för marknaden och det allmänna 20 Post- och telestyrelsen 4

5 Tillit till nätet och samhällskritiska tjänster 20 Tillit till elektronisk kommunikation avgörande även för postmarknaden 21 Post- och telestyrelsen 5

6 Sammanfattning PTS har identifierat följande strategiska mål för perioden : Mål 1: PTS ska 2015 ha skapat bättre förutsättningar för kvalitetssäkrade, tillförlitliga och robusta kommunikationstjänster för att möta samhällets och konsumenternas behov av telefoni- och bredbandstjänster. Aktörerna inom sektorn ska ha stärkt sin förmåga att hantera allvarliga driftstörningar. Mål 2: PTS ska 2015 ha upprättat en plan över förändringar i spektrumanvändningen med syfte att radiospektrum ska användas mer effektivt och med ökad samhällsnytta som följd. Mål 3: PTS ska 2016 ha bidragit till att väsentligt stärka konsumenternas situation på marknaden, både vad gäller valfrihet, försäljningsmetoder, marknadsföring och information om de tjänster som tillhandahålls. Mål 4: PTS ska 2015 ha tagit fram en plan för att öka tillgängligheten och minska sårbarheten i områden med begränsad tillgång till infrastruktur för telefoni och internet. Mål 5: PTS ska fram till 2016 skapa bättre förutsättningar att tillgodose samhällets och användarnas långsiktiga efterfrågan av trådlöst tal och datatjänster med höga hastigheter och med god yttäckning. Mål 6: PTS har 2016, utifrån regeringens strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken, verkat för att personer med funktionsnedsättning har fått ökade förutsättningar att nyttja digitaliseringens möjligheter i det dagliga livet. Mål 7: PTS ska 2020 genom reglering och främjande ha bidragit till att: alla hushåll och företag ska ha tillgång till 30 Mbit/s. 90 procent av hushåll och företag ska ha tillgång till 100 Mbit/s. Mål 8: Konkurrensen på brevmarknaden ska vara långsiktigt hållbar. Mål 9: PTS ska 2016 genom ett strategiskt internationellt arbete ha skapat goda förutsättningar för Sverige i det framtida europeiska regleringsarbetet. Arbetet ska präglas av ett tydligt fokus på de för Sverige viktiga frågorna. Post- och telestyrelsen 6

7 PTS uppdrag, vision och övergripande mål Politiska mål PTS får sitt uppdrag från riksdagen och regeringen, till exempel genom mål, lagar, myndighetens instruktion och i det årliga regleringsbrevet. PTS utformar sin verksamhet så att den svarar mot de behov och riktlinjer som regeringen uttrycker. Riksdagen formulerar sitt övergripande mål för informationssamhället på följande sätt: Säkra, robusta och tillförlitliga kommunikationer som i första hand tillhandahålls genom effektivt fungerande marknader. Det ska finnas ett stort utbud av tjänster som underlättar vardagen för hushåll och företag i hela landet. PTS vision En vision uttrycker ett önskvärt tillstånd i framtiden och ska verka vägledande för den strategiska inriktningen. PTS vision är: Alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. PTS uppfattning är att aktörerna på en fungerande marknad tillhandahåller en mångfald av kommunikationstjänster som underlättar vardagen för hushåll och företag i hela landet. Marknaden för kommunikationstjänster ska präglas av långsiktigt hållbar konkurrens, effektivt resursutnyttjande och att kommunikationerna är säkra. På så sätt skapas långsiktig konsumentnytta. PTS arbetar för att skapa goda förutsättningar för en fungerande marknad och ingriper där det finns brister. Övergripande mål PTS övergripande mål specificerar de områden som myndigheten anser är viktiga att arbeta med för att svara mot såväl politiska mål som PTS vision. De övergripande målen är: Långsiktig konsumentnytta Långsiktigt hållbar konkurrens Effektivt resursutnyttjande Säker kommunikation I vissa situationer kan målkonflikter uppstå och PTS prioriterar då det alternativ som myndigheten bedömer ger störst positiv effekt för den långsiktiga konsumentnyttan. Post- och telestyrelsen 7

8 Såväl PTS vision som dess övergripande mål kännetecknas av långsiktig stabilitet. Det är viktigt att marknadens aktörer och andra intressenter känner till de övergripande riktlinjerna för myndighetens verksamhet och att dessa står sig väl även i en föränderlig omvärld. Post- och telestyrelsen 8

9 Strategiska mål 2014 till 2016 PTS strategiska mål ger riktning för myndighetens arbete och pekar på vilken utveckling PTS vill bidra med under de närmaste åren. Målen beskriver områden där PTS vill se en tydlig utveckling. De ger alltså ingen heltäckande bild av PTS verksamhet. PTS ska genom sina insatser bidra till att målen uppfylls, även om också andra aktörer i större eller mindre grad påverkar måluppfyllelsen. Den strategiska agendan för innehåller nio strategiska mål, till skillnad från agendan för som innehöll sju strategiska mål. Vissa mål har förändrats och några mål har tagits bort eftersom de beskriver områden där PTS inte längre ser samma behov av en tydlig utveckling. En mer uttömmande återrapportering av genomförda aktiviteter kopplade till de strategiska målen återfinns i myndighetens årsredovisning 1. Mål 1: PTS ska 2015 ha skapat bättre förutsättningar för kvalitetssäkrade, tillförlitliga och robusta kommunikationstjänster för att möta samhällets och konsumenternas behov av telefoni- och bredbandstjänster. Aktörerna inom sektorn ska ha stärkt sin förmåga att hantera allvarliga driftstörningar. Samhället är beroende av tillförlitlig kommunikation. Vi förväntar oss att kommunikationstjänster ska vara tillgängliga, fungera överallt och hela tiden, och att vi ska kunna använda dem på ett säkert sätt. Det är angeläget att PTS fortsätter att verka för att tillförlitlighet uppnås för alla. Detta gör vi genom att vidta och främja åtgärder som leder till att elektronisk kommunikation är tillgänglig, säker och robust. Det är viktigt att användarnas är välinformerade om vilka förväntningar de kan ha gällande kvaliteten på en telefonitjänst. Användarnas måste få en tydlig bild av hur den avreglerade marknaden ser ut och vilka förväntningar de kan ha på de tjänster som erbjuds. En telefonitjänst kan ha olika tekniska lösningar och egenskaper, men ska vara av tillräckligt god kvalitet. Tillförlitlig kommunikation bygger på driftsäkra elektroniska kommunikationer. Det är angeläget för PTS att särskilt verka för att antalet driftstörningar minskar. Förmågan hos sektorns aktörer att hantera allvarliga driftstörningar stärks genom samverkan. Det är därför viktigt att PTS fortsätter 1 Årsredovisning 2013, PTS-ER-2014:1 Post- och telestyrelsen 9

10 vara drivande i arbetet med att utveckla samverkansformer mellan sektorns aktörer, och mellan andra sektorer. Aktiviteter under 2014 Ta fram säkerhetsskyddsföreskrifter samt utforma rutiner för registerkontroll. Uppdatera föreskrift (PTSFS 1995:1) om fredstida planering för totalförsvarets behov av telekommunikation m.m. Färdigställa distributionspunkter för robust spårbar tid. Ta fram föreskrifter om driftsäkerhet. Ta fram föreskrifter om tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda behandlade uppgifter (6 kap. 3 LEK). Uppdatera föreskrifter om incidentrapportering gällande avbrott och störningar. Genomföra planlagd tillsyn avseende bestämmelser om driftsäkerhet respektive integritet, bl.a. avseende gallring eller avidentifiering av trafikuppgifter samt tillsyn av hur regler om kakor (cookies) efterlevs. Delta i Bredbandsforums Robusthetsgrupp. Genomföra störningsutredningar och tillsyn av tillståndsvillkor för att uppnå ökad robusthet i samhällsviktiga radiobaserade nät och för säkerhetsrelaterade navigeringssystem. Mål 2: PTS ska 2015 ha upprättat en plan över förändringar i spektrumanvändningen med syfte att radiospektrum ska användas mer effektivt och med ökad samhällsnytta som följd. Radiospektrum är en begränsad resurs för trådlösa tjänster inom området elektronisk kommunikation, t.ex. mobilt bredband, mobiltelefoni, rundradio, landmobilradio och satellittjänster. Tillgången till spektrum är av stor och ökande betydelse för såväl operatörer och konsumenter som andra användare, till exempel för att uppnå det mål om att Sverige ska ha bredband i världsklass som regeringen beslutade i sin bredbandsstrategi år Tillgång till spektrum är även nödvändigt för en rad andra tjänster som är viktiga för samhället men som inte definieras som elektroniska kommunikationstjänster, t.ex. radioastronomi, sensornätverk, radar och lokaliseringstjänster. För att säkerställa att förutsättningarna ges för en positiv och dynamisk utveckling av trådlösa tjänster i framtiden är målet att ta fram en väl underbyggd och genomtänkt strategi för hantering av spektrum, en Post- och telestyrelsen 10

11 spektrumstrategi. Denna strategi ska sedan användas så att samhällsnyttan av spektrumanvändningen maximeras genom att den omsätts i konkreta planer för specifika frekvensband och radioanvändningar. Aktiviteter under 2014 Analysera samhällsnyttan för olika spektrumanvändningar, dvs. nätarkitekturer och de möjliga tjänster de kan leverera för t.ex. radiolänk och radio-lan, och frekvensområden baserat på spektrumstrategin i syfte att identifiera behov av förändringar. Föreslå principer som skulle kunna användas för att "köpa ut" befintliga användare av spektrum. Analysera hur effektivare delningsvillkor ska utformas och påbörja införandet i lämpliga frekvensområden. Analysera och införa striktare tillståndskrav i prioriterade frekvensband vad gäller vilken sändning som tillåts och vilken mottagning som får skydd i radioplaneringen för att öka spektrumeffektiviteten. Analysera och arbeta för att ytterligare frekvensband ska undantas från tillståndsplikt utan begränsningar vad gäller användning. Delta i relevant standardiseringsarbete så att nya och reviderade harmoniserade standarder följer de ändrade väsentliga egenskapskraven. Mål 3: PTS ska 2016 ha bidragit till att väsentligt stärka konsumenternas situation på marknaden, både vad gäller valfrihet, försäljningsmetoder, marknadsföring och information om de tjänster som tillhandahålls. Konkurrensen på slutkundsnivån leder till många positiva effekter för konsumenterna, såsom ett gott utbud och jämförelsevis låga priser. Trots detta har konsumenterna ett mycket lågt förtroende för branschen (se ex. Konsumentverkets rapport 2013 där telekommarknaden får sämsta betyg) och det förekommer många oetiska och rent bedrägliga sälj- och marknadsföringsmetoder på området. Det är också viktigt att konsumenterna får kunskap om eventuella begränsningar i åtkomst till tjänster och innehåll som är förknippade med de bredbandsabonnemang (ofta inklusive telefoniabonnemang) de köper. Erfarenheterna visar att det inte kan överlåtas helt åt marknadskrafterna att säkerställa ett gott konsumentskydd. Målet innefattar såväl att vidta regulatoriska åtgärder som att föreslå förstärkt lagstiftning och att verka tillsammans med andra aktörer som Konsumentverket. Post- och telestyrelsen 11

12 Aktiviteter under 2014 Delta i Bredbandsforums mobilgrupp (främjande av tillgång till trådlösa kommunikationsnät med hastigheter >30Mbit/S). 2 Bevaka pris- och tjänsteutvecklingen genom att ge ut en prisrapport. Bevaka att TeliaSoneras åtaganden i samband med teknikskiftet efterlevs och bevaka att konsumenternas rätt till telefoni tillvaratas vid teknikskiftet bl. a. genom att föra en kontinuerlig dialog med samtliga operatörer kring förändringarna. 3 Arbeta med att ersätta förlorade telefonimöjligheter och säkerställa tillgång till telefoni för stadigvarande bostäder och fasta verksamhetsställen. 4 Tillsammans med Konsumentverket utreda och föreslå hur informationen och tillsynsmöjligheten kan förbättras vad gäller täckningskartors utformning, annan information om täckning, samt mobilterminalers egenskaper. Mål 4: PTS ska 2015 ha tagit fram en plan för att öka tillgängligheten och minska sårbarheten i områden med begränsad tillgång till infrastruktur för telefoni och internet. I arbetet med att säkerställa att hushåll och företag har tillgång till telefoni och internet i hela landet ligger dels att säkerställa en god tillgång till infrastuktur, dels att ställa krav på att den infrastrukturen tål påfrestningar och är robust. I områden med särskilt utmanande geografiska och demografiska förutsättningar och där utbyggnad och drift av näten inte är kommersiellt motiverad är statens ansvar särskilt påkallat. Utan ett sådant tydligt samhälleligt ansvar riskerar dessa områden annars att sakna tillgång till hållbara och robusta elektroniska kommunikationstjänster som telefoni, internetuppkoppling och möjlighet att nå alarmeringstjänsten. I takt med att övergången från fasta nät till mobilnät accelererar och att alltfler områden i Sveriges glesbygd blir beroende av ett eller ett fåtal nät (mobilnät) minskar redundansen och sårbarheten ökar. Det är därför angeläget att myndigheten tar fram en plan med konkreta åtgärder för att öka tillgången och robustheten och att minska sårbarheten i dessa utsatta områden. 2 Gäller även strategiskt mål 5. 3 Denna aktivitet leder även till måluppfyllelse för mål 4 och utgör därför ett moment i planen för att öka tillgängligheten och minska sårbarheten i områden med begränsad tillgång till infrastruktur för telefoni och bredband. 4 Se not 3. Post- och telestyrelsen 12

13 Aktiviteter under 2014 Fortsatt aktivt agerande i tillsynen av tillståndsvillkoren i 800 MHzbandet med syfte att de tillgängliga 300 miljoner kronorna ska medföra maximal utbyggnad i områden som tidigare saknar tillgång till 1 Mbit/s. Definiera problemet, analysera nuläget gällande PTS roll, mandat och verktyg samt analysera behov av nya roller, mandat och verktyg för PTS och andra. Mål 5: PTS ska fram till 2016 skapa bättre förutsättningar att tillgodose samhällets och användarnas långsiktiga efterfrågan av trådlöst tal och datatjänster med höga hastigheter och med god yttäckning. Då användarnas vanor och därigenom förväntningar på möjlighet att alltid och överallt kunna använda olika kommunikationstjänster stadigt ökar samtidigt som alltmer av samhällets funktioner bygger på möjligheten till trådlös kommunikation, ofta med hög kapacitet, behöver PTS kraftsamla för att skapa bättre förutsättningar för detta. Arbetet kommer även att bidra till möjligheten att uppnå målet i EU:s digitala agenda om att alla (enskilda och organisationer) ska få tillgång till bredband med en hastighet på minst 30 Mbit/s senast 2020 samt bidra till att målen i Regeringens bredbandsstrategi uppfylls. Aktiviteter under 2014 Verka för att ytterligare spektrum kan användas för wifi genom att internationellt arbeta för att harmonisera 5 GHz-bandet för R-LAN. Utöka undantaget från tillståndsplikt i 1800 MHz-bandet till 2x5 MHz för att möjliggöra Universal Mobile Telecommunications Systems (UMTS) och Long Term Evolution (LTE) i bandet och därmed förbättra förutsättningarna för inomhustäckning. Harmonisering och tilldelning av 1,5 GHz och 2,3 GHz-banden. Förnya tillståndsvillkoren i 900 MHz-bandet. Arbeta med regeringsuppdrag kring kartläggning av mobil utbyggnad. Post- och telestyrelsen 13

14 Mål 6: PTS har 2016, utifrån regeringens strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken, verkat för att personer med funktionsnedsättning har fått ökade förutsättningar att nyttja digitaliseringens möjligheter i det dagliga livet. I regeringens strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken anges att samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhället och med jämlikhet i levnadsvillkoren för flickor och pojkar, män och kvinnor med funktionsnedsättning. Inriktningen på arbetet är att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning, att förebygga och bekämpa diskriminering samt att skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Allt mer samhällsinformation och service finns nästan enbart tillgänglig på internet och via elektroniska tjänster. För att kunna ta del av utbudet krävs inte bara tillgång till infrastruktur, utan även att de elektroniska kommunikationstjänsterna är tillgängliga och användbara för alla, oavsett funktionsförmåga. Aktiviteter under 2014 Genomföra en förstudie avseende bestämmelsen i LEK att alla operatörer ska ta hänsyn till de behov som slutanvändare med funktionsnedsättning har av att 1) få tillgång till tjänster i samma utsträckning som flertalet slutanvändare och av att 2) kunna dra nytta av det utbud av företag och tjänster som flertalet slutanvändare har tillgång till. Genomföra två innovationstävlingar. Mål 7: PTS ska 2020 genom reglering och främjande ha bidragit till att: alla hushåll och företag ska ha tillgång till 30 Mbit/s. 90 procent av hushåll och företag ska ha tillgång till 100 Mbit/s. PTS ska främja bredbandsutbyggnaden och därigenom verka för att målen i regeringens bredbandsstrategi och EU-kommissionens mål uppnås. Målet ska nås dels med reglering som stimulerar investeringar och konkurrens, dels genom olika typer av främjandeinsatser som kompletterar utbyggnad i områden där kommersiellt driven utbyggnad inte uppstår. PTS Post- och telestyrelsen 14

15 bredbandskartläggning visar att hösten 2012 hade 53 procent av hushåll och företag tillgång till 100 Mbit/s, en andel som enligt en preliminär bedömning fortsatt öka under Aktiviteter under 2014 Möjliggöra mer högkapacitetstransmission genom omplanering och frigörande av breda kanaler lämpliga för radiolänk i glesbygd, t.ex. 6 GHz-bandet samt genomföra tilldelning av tillstånd i 70/80-GHzbanden. Skapa förutsättningar för internet med hög kapacitet i glesbygd genom frekvenser i låga band Utöva tillsyn av skyldigheter i SMP-beslut i enlighet med en plan som är framtagen i dialog med marknaden Ta fram en implementeringsplan för nya relevanta skyldigheter (t.ex. Equivalence of Input (EOI), lättnader i prisregleringen inklusive. marginalklämningstest). Slutföra analysen av marknaderna för nätinfrastruktur- och bitströmstillträde så att regleringen främjar valfrihet, pris och kvalitet samt investeringar. Revidera PTS kalkylmodell för beräkning av kostnadsorienterade priser för tillträde till samtrafik i det fasta nätet (inklusive anpassning till lagförslag och ny rekommendation). Uppdatera PTS kalkylmodell för beräkning av kostnadsorienterade priser för samtrafik i mobila nät. Genomföra regeringsuppdraget om uppföljning av regeringens bredbandsstrategi. Utveckla Bredbandskartan med en ny byanätskarta. Utöver detta ska kartan kompletteras med information om NGA-nät (även VDSL) och därmed utgöra underlag för de marknadsanalyser som ska göras i stödansökningar. 5 Ansvara för samordning och finansiering av samverkansgruppen Länssamverkan Bredband 2.0. Därtill medverkar KM1 i samtliga sakfrågegrupper inom LSB2 samt i LSB2:s styrgrupp. 6 PTS ska under 2014 arbeta med att höja kompetensnivån, främst på regional nivå genom bl.a. informations- och utbildningsinsatser och aktivt samarbete. Arbetet kommer främst att bedrivas inom 5 Denna aktivitet leder även till måluppfyllelse för mål 4 och utgör därför ett moment i planen för att öka tillgängligheten och minska sårbarheten i områden med begränsad tillgång till infrastruktur för telefoni och bredband. 6 Se not 5. Post- och telestyrelsen 15

16 Länssamverkan bredband. 7 Fortsätta arbetet med att ta fram en beskrivning av hur marknadsanalyser kan göras vid ansökan om stöd. 8 Följa upp medfinansieringsstödet. Ansvara för ett kansli till Bredbandsforum. Mål 8: Konkurrensen på brevmarknaden ska vara långsiktigt hållbar. PTS ska under perioden ha skapat förutsättningar för att vidmakthålla en hög servicegrad på postområdet. Detta ska ske dels genom att verka för att konkurrensen på brevmarknaden blir långsiktigt hållbar, dels genom att bevaka att den service som Posten AB (i egenskap av utsedd tillhandahållare av den samhällsomfattande posttjänsten) tillhandhåller motsvarar användarnas behov. Den under drygt 20 år utvecklade konkurrensen på den svenska brevmarknaden har inneburit allt effektivare operatörer och en utökad valfrihet för användarna. För att konkurrensen ska kunna bli långsiktigt hållbar krävs att såväl befintliga som potentiella effektiva konkurrenter ges förutsättningar att nå lönsamhet i sin verksamhet. Posten AB har fortsatt en mycket dominerade ställning på den svenska brevmarknaden. Det är därmed väsentligt för PTS att säkerställa att Posten AB genom bl.a. sin prissättning inte kan agera otillbörligt konkurrensbegränsande mot konkurrerande aktörer på området. Om inte konkurrensen bevaras kommer kundernas valfrihet att minska samtidigt som risken för att prisbilden försämras och kundanpassningen begränsas är uppenbar. Aktiviteter under 2014 Genomföra konsekvensutredning och utarbeta föreskrift rörande tillämpningen av 3 kap. 2 postlagen. Se över, och vid behov utveckla, befintliga riktlinjer och arbetssätt beträffande Postens utdelningsverksamhet. Detta för att säkerställa en effektiv tillsyn av att Posten genomför förändringar av postutdelning i glesbygdsområden på ett sådant sätt att en servicenivå som motsvarar samhällets behov upprätthålls. 7 Se not 5. 8 Se not 5. Post- och telestyrelsen 16

17 Mål 9: PTS ska 2016 genom ett strategiskt internationellt arbete ha skapat goda förutsättningar för Sverige i det framtida europeiska regleringsarbetet. Arbetet ska präglas av ett tydligt fokus på de för Sverige viktiga frågorna. Genom ett aktivt strategiskt internationellt arbete ska PTS bevaka och påverka beslut som har konsekvenser för Sverige inom områdena post och elektronisk kommunikation. Detta bidrar till att målen i regeringens bredbandsstrategi kan uppnås. Dessutom kan detta arbete leda till att den europeiska konkurrensregleringen utvecklas i en positiv riktning vilket skapar förutsättningar för såväl investeringar som utveckling av affärsmodeller som gynnar slutkunder. Aktiviteter under 2014 Aktivt delta i arbetsgrupper inom European Conference of Postal and Telecommunications Administrations (CEPT), Europeiska Unionen (EU) och Internationella Teleunionen (ITU) för att genomdriva de förändringar som spektrumstrategin leder fram till. Genomförande av Body of European regulators for electronic communications (Berec) ordförandeskapet Samordna PTS internationella engagemang i bl.a. ITU, CEPT, Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) och kommunikationskommittén (COCOM). Beredskap för och hantering av internets styrningsfrågor (Internet Governance) som omfattar PTS engagemang i Internet governance forum (IGF), konferens om en europeisk dialog om Internets styrning EuroDIG, domännamnsorganisationen ICANN och den rådgivande kommitten till ICANN, Governmental Advisory Committee (GAC) etc. Beredskap för och hantering av nya frågor/regulativa åtgärder från EUkommissionen. Samverka med och påverka relevanta expertgrupper inom ramen för Berecs arbetsprogram. Delta i relevanta artikel 7-förfaranden,fas-II, inom Berec. Aktivt delta i Kommissionens och EU:s it-säkerhetsmyndighet ENISA:s verksamhet i frågor rörande driftsäkerhet (art 13a), integritet (art 4) och tillitstjänsteförordningen (eidas). Post- och telestyrelsen 17

18 Omvärldsbild PTS arbete med omvärldsanalys PTS omvärld kännetecknas av snabba förändringar och åtminstone på längre sikt stor osäkerhet. Detta gäller både marknaden för elektronisk kommunikation och postmarknaden. Därför är ett systematiskt arbete med omvärldsanalys viktigt för att öka myndighetens förmåga att förstå och agera på de förändringar som sker i omvärlden. Myndighetens omvärldsarbete i stort fokuserar på att identifiera förändringar som påverkar PTS eller våra marknader elektronisk kommunikation och post. Den kunskap vi bygger upp tillämpar vi sedan på olika frågor där det behövs ett omvärlds- och framtidsperspektiv. Den strategiska agendan fokuserar på trender som vi ser påverkar marknaden i vid mening fram till år De flesta av de förändringar som vi beskriver hänger samman och det som påverkar konsumenterna påverkar också marknadens aktörer och det offentliga. Utgångspunkten i beskrivningen är i de flesta fall hur konsumentbeteendet förändras. Fortsatt allt mer mobil användning och skifte från traditionella tjänster Konsumentbeteendet präglas av en fortsatt ökad användning av mobil telefoni och mobilt bredband. Som en naturlig konsekvens av detta ökar konsumenternas förväntningar på att kunna använda samma tjänster vid mobil användning (och oberoende av terminal) som med trådbundna tekniker och även obegränsat kunna arbeta mobilt. Parallellt med den utvecklingen ser vi hur allt mer av den elektroniska kommunikationen flyttar från traditionella e-komtjänster till att i stället ske via nätanslutna tjänster, som erbjuds av så kallade OTT-aktörer. 9 Det handlar till exempel om röst- och videotelefoni samt SMS och chatt som ersätts med andra tjänster som är gratis eller åtminstone mycket attraktivt prissatta. Även på TV-området sker en liknande utveckling, där aktörer som Netflix och HBO i allt större utsträckning hoppar över operatörerna (i deras roll som distributörer). En av drivkrafterna bakom detta är att allt fler tittar på rörlig bild via sin mobil, dator eller surfplatta, utöver TV:n, vilket gör det naturligt att fritt välja bland internetbaserade TV-tjänster. 9 OTT, Over The Top. Post- och telestyrelsen 18

19 Dubbla utmaningar för marknadens aktörer Dessa förändringar i konsumentbeteendet skapar ett stort förändringstryck på operatörerna. För det första måste de, genom fortsatt infrastrukturutbyggnad, möta ökade förväntningar på tillgång till mobila tjänster med hög kapacitet på allt fler platser. För det andra hotas den traditionella affären av att intäktsströmmar flyttar till innehållsleverantörer. Exempelvis blir affärsmodeller som CPNP 10, Calling Party s Network Pays, inte längre lika lönsamma då intäkter för minutbaserade tjänster som rösttelefoni minskar. Det uppstår därmed ett behov av förändrade affärsmodeller både för telefonioch bredbands-tjänster och för TV, vilket lett till att exempelvis mobiloperatörer ändrat sina prisplaner och numera erbjuder obegränsat tal och SMS för fasta månadsbelopp samtidigt som datatrafiken prissätts i förhållande till volymer. Det återstår att se hur operatörerna lyckas behålla sin lönsamhet mot bakgrund av det förändrade konsumentbeteendet och att de strävar efter att samtidigt sänka kostnaderna. För PTS blir det viktigt att följa utvecklingen nära, särskilt för att se hur operatörerna skyddar sina intäkter, vilket kan ske genom exempelvis kvalitativ trafikhantering eller genom att på olika sätt ingå avtal och ta betalt av innehållsleverantörer, vilket dock påverkas av regler för nätneutralitet. En konsekvens av det förändringstryck operatörerna verkar under är att det kan ske en fortsatt konsolidering på marknaden samt att graden av infrastrukturbaserad konkurrens kan minska. En möjlig lägre tillväxt och ökat behov av kapital gör det allt svårare att vara en liten aktör på marknaden. Det vi har sett mest av hittills är ju nätsamarbeten mellan mobiloperatörer samt förvärv av kommunikationsoperatörer och stadsnät. Merparten av investeringarna i fibernät görs av TeliaSonera och stadsnäten, samtidigt som de mobila näten har blivit färre i och med de nätsamarbeten som nämnts ovan. Detta kan leda till ett ökat beroende av nätägare och en svårare situation för många grossistkunder, vilket bland annat bidrar till framväxten av kommunikationsoperatörer. Om den infrastrukturbaserade konkurrensen därmed minskar och går mot att bli mer tjänstebaserad kan erbjudanden från andra plattformar, som kabel-tv och mobilt bredband, under vissa förutsättningar pressa slutkundspriserna på fast bredband. 10 CPNP bygger på att den nätägare i vars nät ett samtal initieras betalar en grossistavgift till den nätägare i vars nät samtalet tas emot. Post- och telestyrelsen 19

20 Täckning en fortsatt aktuell fråga för marknaden och det allmänna Förväntningarna på god täckning för mobila tjänster ökar kontinuerligt. Detta gäller inte bara i glesbygd, utan handlar även om inomhustäckning. Enligt PTS bedömning kommer användningen av alternativa metoder för detta att öka. Det kan handla om allt från byggnadstekniska åtgärder till användning av mobilrepeatrar. En sådan utveckling kan ge konsumenten bättre möjligheter att styra över kapacitet, tillgänglighet och kostnader utifrån sina individuella behov. Parallellt med det förändringstryck på operatörerna som den stora efterfrågan på elektronisk kommunikation skapar, blir diskussionen om statens roll mer aktualiserad. Det handlar inte bara om täckning och tjänstekvalitet (föranlett av exempelvis TeliaSoneras nedmontering av stolplinjer för fast telefoni), utan även om driftsäkerhet. För PTS krävs ökad beredskap för att erbjuda information, analys och göra olika typer av insatser. Till exempel finns ett ökat behov av offentlig-privat samverkan. Tillit till nätet och samhällskritiska tjänster Som en följd av framför allt avslöjandena kring omfattningen av den amerikanska underrättelse-inhämtningen har debatten om den personliga integriteten i användningen av elektroniska kommunikationstjänster tagit fart på nytt. Det finns tecken på att medvetenheten om detta ökar hos allmänheten, men det återstår att se hur många som vidtar faktiska åtgärder för att skydda sin integritet på nätet. Det finns också indikationer om att förtroendet för nätet är högt i Sverige jämfört med andra länder, åtminstone i dagsläget. 11 Det är inte heller orimligt att det kommer att ställas större krav på myndigheter att skydda användarnas integritet. Tilliten till nätet är en mycket central faktor för den fortsatta utvecklingen av elektronisk kommunikation. Särskilt gäller detta så kallade samhällskritiska tjänster, som PTS bedömer som ett viktigt utvecklingsområde inom elektronisk kommunikation. Det handlar exempelvis om e-hälsa och om övervakningssystem för viktig infrastruktur (vatten, el med mera). För det offentliga innebär detta en mer komplex roll som kravställare, beställare och utförare. För PTS del ställs delvis krav på nya arbetssätt samt ökad samverkan med andra sektorer. 11 Global Web Index, se Post- och telestyrelsen 20

21 Tillit till elektronisk kommunikation avgörande även för postmarknaden Ett annat exempel på en elektronisk kommunikationstjänst som ställer stora krav på säkerhet och tillförlitlighet är säker digital myndighetspost. Skatteverket fick 2012 uppdraget att ta fram en infrastruktur för att ge den offentliga sektorn möjlighet att skicka myndighetspost elektroniskt i stället för i form av fysiska brev. I dagsläget finns en del praktiska svårigheter som bromsar övergången, men internationella erfarenheter visar att när en sådan lösning etableras får det snabba konsekvenser, oftast även för hur privata aktörer skickar post. Den här utvecklingen leder till ett ökat förändringstryck även för operatörerna på postmarknaden. För att möta detta sker en utveckling framför allt i form av ökad automatisering, samdistribution med mera. För PTS del blir det viktigt att följa upp hur utdelningskvalitet, tömnings- och utdelningstider påverkas av effektiviseringsåtgärderna. Den ovan beskrivna övergången från fysisk post till säker digital post lär också på något sätt få konsekvenser hur skillnaden utvecklas mellan tätort och glesbygd, särskilt vad gäller post- och betaltjänster. Å ena sidan skapas nya möjligheter att göra förutsättningarna mer likvärdiga med en övergång till säker digital post, å andra sidan riskerar minskningen i brevvolymer att snabbas på och därmed ytterligare försämra villkoren för utdelning av fysisk post i glesbygd. Det blir då extra kritiskt att de elektroniska tjänsterna verkligen fungerar i glesbygd och för PTS del blir det angeläget att bevaka hur övergången genomförs och vilka konsekvenser som uppstår. Post- och telestyrelsen 21