Indikatorer i uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi

Transkript

1 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida Dnr: 1(14) Bianca Gustafsson Kojo (Projektledare), Karin Fransén, Oscar Holmström, Andreas Häll, Kristina Lindbom, Bengt Mölleryd, Anna Rappe, Björn Scharin, Helena Westergren Indikatorer i uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi Bilaga 2 till rapporten Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Valhallavägen 117 Telefax: Stockholm pts@pts.se

2 2(14) Innehåll Indikatorer i uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi Inledning Bakgrund Övergripande mål i bredbandsstrategin Översiktligt resultat av indikatorerna Insatsområde fungerande konkurrens Indikator Fungerande konkurrens i flerfamiljshus (Andel flerfamiljshus med exklusivitetsavtal) Operatörernas investeringar i bredbandsinfrastruktur Insatsområde offentliga aktörer på marknaden Indikator Andel offentliga aktörer som äger fiber och är aktiva på tjänstenivå Indikator Andel offentliga aktörer som äger fiber och är aktiva på tjänste och infrastruktursnivå Indikator Bredbandsengagerade kommuner Insatsområde frekvensanvändning Tillgängligt spektrum för bredband - under 5 Ghz respektive under 1 Ghz Utbyggnad av mobilt bredband Insatsområde Driftssäkra elektroniska kommunikationsnät Antal avbrott och störningar som föranleder tillsyn respektive Antalet inrapporterade störningar eller avbrott av betydande karaktär Konsumenternas känsla av säkerhet Insatsområde Bredband i hela landet Andel hushåll och företag som bor i eller i närheten av en fastighet som är ansluten till ett fiber Antal hushåll och företag som saknar tillgång till bredband om minst 1 Mbit/s Faktisk genomsnittshastighet Upplevd digital delaktighet Post- och telestyrelsen 2

3 3(14) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den övergripande metoden för att följa upp regeringens bredbandsstrategi är användningen av ett antal indikatorer, fördelade över de fem insatsområdena i strategin 1. Indikatorerna togs ursprungligen fram i samband med PTS rapport PTS förslag till indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin 2 och har därefter följts upp i två efterföljande rapporter 3. Om inget annat sägs så är definitionen av och sättet att mäta en indikator densamma som i den senast publicerade rapporten, PTS-ER-2012: Övergripande mål i bredbandsstrategin I regeringens bredbandsstrategi för Sverige 4 presenteras tre delmål som tillsammans syftar mot det övergripande målet att Sverige ska ha bredband i världsklass: År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s År 2015 bör 40 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband Delmål 1 följs upp genom indikatorn Andel hushåll och företag med tillgång till minst 100 Mbit/s nedströms. Uppföljningen sker inom ramen för PTS Bredbandskartläggning som genomfördes under 2012 och vars resultat publicerades den 19 mars i rapporten PTS Bredbandskartläggning 2012 en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige 5 Kartläggningen visar att ca 53 procent har tillgång till en hastighet om minst 100 Mbit/s i oktober 2012, vilket är en ökning med 4 procentenheter sedan oktober Ökningen beror helt på utrullningen av fiber i accessnätet mellan oktober 2011 och oktober Delmål 2 uppfylldes redan 2010, då 44 procent av befolkningen hade tillgång till minst 100 Mbit/s. 1 Frekvensanvändning, Fungerande konkurrens, Offentliga aktörer på marknaden, Driftssäkra elektroniska kommunikationsnät och Bredband i hela landet. 2 PTS-ER-2010:15 3 PTS-ER-2011:17 och PTS-ER-2012:18 4 N2009/8317/ITP 5 PTS-ER 2013:7 Post- och telestyrelsen 3

4 4(14) Delmål 3 följs upp under insatsområdet Bredband i hela landet genom indikatorn Saknar tillgång till minst 1 Mbit/s se avsnitt Översiktligt resultat av indikatorerna Tabellen nedan sammanfattar utvecklingen av de indikatorer som ingår i årets uppföljning av regeringens bredbandsstrategi. Tabell 1 Översiktlig redovisning av indikatorer Indikator Minst 100 Mbit/s 44% 49% 53% Fasta bredbandsaccesser av 57,3% 57,7% 58,2% 58,2% lyfts ut andra än TeliaSonera Marknadsandelar för andra än 61,3% 62,0% 62,6% 62,8% lyfts ut TeliaSonera Lägenheter i flerfamiljshus med 55% 24% 25% exklusivitetsavtal Investeringar 9,9 7,6 8,2 8,6 8,6 Äger fiber och har rapporterat in intäkter för internettjänst Äger fiber och har rapporterat in intäkt för svartfiber Övergripande mål Fungerande konkurrens Offentliga aktörer på marknaden 38% 30% 30% 36% 35% 32% 26% 29% 35% 36% Bredbands engagerade kommuner - IT-infrastrukturprogram 8% 15% 34% - Tillämpa nya PBL 3% 20% 22% Frekvensanvändning Spektrum under 5 GHz Spektrum under 1 GHz Totalt antal siter 3G och 4G Siter med 4G (LTE) Siter med enbart 4G ( LTE) Driftsäkra Elektroniska kommunikationsnät Avbrott och störningar Ny indikator/ antalet 30 inrapporterade störningar eller avbrott av betydande karaktär Konsumenternas känsla av säkerhet n.a Bredband i hela landet Bor inom 354 meter* 49% 51% 54% 60% 65% Saknar minst 1 Mbit/s Faktisk genomsnittshastighet 12,8 15,6 17,6 21,5 22,1 Upplevd digital delaktighet 61% 59% 56% 61% 56% Post- och telestyrelsen 4

5 5(14) 2 Insatsområde fungerande konkurrens Regeringens bredbandsstrategi framhåller att dynamiska och effektiva marknader bidrar till ekonomisk tillväxt, innovationer, teknisk utveckling och en ökad tillgång till tjänster. Inom insatsområdet Fungerande konkurrens finns fyra indikatorer. Redovisningen av resultatet för två av indikatorerna, Andel bredbandsabonnemang som baseras på bredbandsaccesser producerade av andra än den dominerande operatören och Marknadsandelar på slutkundsmarknaden för bredbandsabonnemang som producerats av andra operatörer än en dominerande, har i året uppföljning lyfts ut ur rapporten. De kommer istället att ingå som underlag i det konkurrensreglerande arbete som i nuläget pågår internt på PTS, och som ibland kallas för SMP 6. Anledningen till detta är att resultatet av indikatorerna har bedömts som svårtolkade i förhållande till bredbandsstrategins mål. 2.1 Indikator Fungerande konkurrens i flerfamiljshus (Andel flerfamiljshus med exklusivitetsavtal) En genomförd undersökning till runt 300 kommunala bostadsbolag 7 visar att 25 procent av lägenheterna i flerfamiljshus omfattades av exklusivitetsavtal för bredband år Siffran är närmast oförändrad jämfört med föregående år. Något som PTS behöver reflektera över inför kommande års uppföljning är hur väl indikatorn speglar konkurrenssituationen i huset. Ett sätt att spegla detta i rapporten skulle kunna vara att även redovisa hur många fastighetsnät lägenheterna har tillgång till och även hur många som har tillgång till en kommunikationsoperatör Operatörernas investeringar i bredbandsinfrastruktur Under de senaste åtta åren har investeringar i fasta och mobila nät i genomsnitt legat på 8,6 mdkr per år, vilket innebär att utvecklingen under 2012 ligger i linje med genomsnittet. Enligt PTS bedömning investerades det sammanlagt 8,6 mdkr 2012, varav något mer än hälften utgjordes av investeringar i fast infrastruktur. Med investeringar avses investeringar i anläggningstillgångar, vilket inkluderar både passiv och aktiv utrustning. 9 För en mer detaljerad genomgång av investeringar se avsnitt 3.3 i huvudrapporten. 6 Significant Market Power 7 Undersökningen utfördes av PTS och frågorna formulerades i samverkan med SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) under tidsperioden februari mars Se bilaga Sammanfattning av bredbandsenkät till kommunala bostadsbolag för mer en mer utförlig beskrivning och dataunderlag 8 Se bilagan Sammanfattning av bredbandsenkät till kommunala bostadsbolag. 9 Uppgifterna är hämtade från bolagsrapporter och avser investeringar i anläggningstillgångar som har en livslängd längre än 12 månader. Det innebär att det inkluderar utbytesinvesteringar och nyinvesteringar. Post- och telestyrelsen 5

6 6(14) 3 Insatsområde offentliga aktörer på marknaden Offentliga aktörer har en betydande roll på bredbandsmarknaden, både som ägare till infrastruktur och användare av it och bredbandstjänster. Dessutom har man ansvaret för regional och lokal markplanering och utveckling. Indikatorerna under insatsområdet offentliga aktörer på marknaden avser att tillsammans beskriva två infallsvinklar på det offentliga engagemanget inom bredbandsområdet. 3.1 Indikator Andel offentliga aktörer som äger fiber och har rapporterat in intäkter för internettjänst Indikatorn avser att ge en bild av i vilken riktning de offentliga nätägarna rör sig som kollektiv. Figur 1 Offentliga aktörer som äger fiber samt intäkter för internettjänst eller svartfiber Antal aktörer Ingen försäljning Säljer enbart till operatör Säljer enbart till slutkund (ej operatör) Säljer både till operatör och slutkund Med begreppet äger fiber avses här att aktören har rapporterat in anslutningspunkter i fastighet inom ramen för PTS bredbandskartläggning. Med begreppet säljer fiber avses att aktören har rapporterat in intäkter för internettjänster respektive svartfiberförsäljning. De offentliga aktörer som äger fiber och som både säljer svart fiber till andra operatörer (dvs till grossistkunder) och säljer abonnemang på internettjänst till 10 PTS Operatörsstatistik 2012, preliminära värden. Post- och telestyrelsen 6

7 7(14) egna slutkunder, det vill säga att de även konkurrerar med sina egna grossistkunder, illustreras med de röda staplarna i figur 1. Det antalet har ökat årligen fram till 2011 och sedan minskat något 2012 och uppgick då till 28 offentliga aktörer. 3.2 Indikator Andel offentliga aktörer som äger fiber och har rapporterat in intäkter för både internettjänst och svartfiber Figur 2 Offentliga aktörer som rapporterat in intäkter för internettjänst och svartfiber Andel, Procent Säljer tjänster till slutkund (andel av de som även säljer grossistprodukter) Under 2012 var det 113 offentliga aktörer som ägde fiber enligt uppgifter till PTS Bredbandskartläggning. Av dessa var det 78 aktörer som sålde datakommunikationstjänster till grossistkunder (dvs till operatörer) under Av dessa 78 aktörer som sålde grossistprodukter var det 28 aktörer som även sålde internettjänster till slutkunder, vilket innebär en andel på 36 procent, vilket är så gott som samma nivå som föregående år. Det är dock en negativ tendens att fler offentliga aktörer och kommuner agerar högre upp i värdekedjan förutsatt att det finns privata aktörer som hade kunnat agera i kommunernas ställe. 3.3 Indikator Bredbandsengagerade kommuner Indikatorn bredbandsengagerade kommuner som baseras på en enkätundersökning 12 till kommunerna har fortsatt att öka och PTS ser 11 PTS Operatörsstatistik 2012, preliminära värden. 12 SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), PTS och Bredbandsforum tog fram enkäten i samarbete och den ställdes till Sveriges 290 kommuner i september till november Post- och telestyrelsen 7

8 8(14) utvecklingen som positiv. Indikatorn består av två mått, där Andelen kommuner som uppdaterat sin bredbandsstrategi eller motsvarande har ökat från minst 15 procent 2011 till minst 34 procent år Det andra måttet, Andelen kommuner som tillämpar den nya Plan- och bygglagen (PBL) 14 ökade från 20 procent 2011 till 22 procent år Indikatorn bredbandsengagerade kommuner har tidigare beräknats med basen kommuner som besvarat respektive fråga. I årets undersökning har vi valt att ändra basen till samtliga 290 kommuner dvs. utan justering för bortfall. 16 Figur 3 Utveckling av kommunernas bredbandsengagemang 40 Procent av kommunerna Uppdaterat ITinfrastrukturprogram Börjat tillämpa nya PBL 13 Då svarsfrekvensen är på 76 procent, kan det vara fler kommuner som har uppdaterat bredbandsstrategin men inte har svarat på enkäten. 14 Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) 15 Då svarsfrekvensen är på 76 procent, kan det vara fler kommuner som har börjat tillämpa den nya PBL men som inte har svarat på enkäten. 16 Denna ändring har genomförts på hela tidserien. Post- och telestyrelsen 8

9 9(14) 4 Insatsområde frekvensanvändning Tillgången till radiofrekvenser utgör en nyckelfaktor för den fortsatta utvecklingen av it och elektronisk kommunikation. Inom insatsområdet Frekvensanvändning finns indikatorer som berör mängden spektrum tillgängligt för bredband och utbyggnad av antal siter. Indikatorerna som visar hur mycket spektrum som finns tillgängligt för bredband delas upp i spektrum under 1 GHz respektive under 5 GHz. Det beror på att frekvenser under 1 GHz har egenskaper som gör de mer eftertraktade än frekvenser över 1 GHz. 4.1 Tillgängligt spektrum för bredband - under 5 GHz respektive under 1 GHz För att möta efterfrågan på mobilt bredband med hög kapacitet arbetar PTS kontinuerligt med att ta fram mer spektrum. Tillgängligt spektrum för mobilt bredband har ökat mellan åren 2008 och 2012, se tabell 2 i huvudrapporten. Från och med januari 2013 tillkommer däremot 140 MHz som tilldelats genom auktion i 1800-bandet, vilket innebär att mängden tillgängligt spektrum stiger ytterligare. 4.2 Utbyggnad av mobilt bredband Indikatorn som redovisas i detta avsnitt avser att indirekt beskriva användningen av fördelade frekvenser, genom att mäta utbyggnaden av mobilt bredband som totalt antal siter med bredbandskapacitet. Indikatorn delas upp i tre delar: Totalt antal siter 3G och 4G Siter med 4G (LTE) Siter med enbart 4G (LTE) I oktober 2012 fanns det totalt unika siter för mobilt bredband i Sverige, vilket är en ökning med på ett år. Av de nära siterna är det över som har byggts ut med LTE och de täckte tillsammans 93 procent av alla hushåll och företag i Sverige i oktober Det är en ökning med sedan oktober 2011, då de täckte ca hälften av alla hushåll och företag i Sverige. Av alla siter för mobilt bredband i Sverige i oktober 2012 var det 238 som enbart hade LTE-utrustning och därigenom var unika LTE-siter. Det är en ökning från oktober 2011 med 83, då antalet unika LTE-siter var 155 stycken. Post- och telestyrelsen 9

10 10(14) 5 Insatsområde Driftssäkra elektroniska kommunikationsnät I takt med det ökade beroendet av elektroniska kommunikationer minskar toleransen för avbrott i nät. Det ställer krav på tillförlitliga överföringar och att det finns ett utbrett förtroende för bredband och internet som media. 5.1 Antal avbrott och störningar som föranleder tillsyn respektive Antalet inrapporterade störningar eller avbrott av betydande karaktär. Den 1 april 2012 trädde PTS föreskrift i kraft som reglerar skyldigheten att rapportera in betydande störningar och avbrott 17 För att en störning eller avbrott ska rapporteras i enlighet med 8 PTSFS 2012:2 finns fastslagna trösklar som anger hur lång tid som avbrottet pågick och avbrottets omfattning med avseende på bl.a. hur många abonnenter som berördes eller hur stort område som omfattades. Se översikt nedan. Figur 4 Översikt över fastslagna trösklar för inrapporterade störningar Tid som störningen eller avbrottet pågått 1 timme 2 timmar 6 timmar 24 timmar Störningens eller avbrottets uppskattade omfattning abonnenter eller km² sammanhängande berört område eller 50 % kapacitetsbortfall abonnenter eller km² sammanhängande berört område eller 30 % kapacitetsbortfall abonnenter eller km² sammanhängande berört område eller 20 % kapacitetsbortfall 2000 abonnenter eller km² sammanhängande berört område eller 10 % kapacitetsbortfall Tidigare inledde PTS tillsyn för att kunna få information om avbrott och störningar. Denna information erhålls nu automatiskt som en följd av den nya rapporteringsskyldigheten. Eftersom PTS nu får tillgång till information via inrapporterade uppgifter kan tillsynsåtgärder förbehållas mer allvarliga 17 Post- och Telstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rapportering av störningar eller avbrott av betydande omfattning, PTSFS 2012:2 Post- och telestyrelsen 10

11 11(14) störningar och avbrott. Indikatorn från tidigare år (antal avbrott och störningar som föranleder tillsyn) har därför kompletterats med en ny (antal inrapporterade störningar eller avbrott av betydande karaktär) som baseras på inrapporteringarna som erhållits med den nya rapporteringsskyldigheten. Syftet med indikatorerna är att de ska möjliggöra uppföljning av hur antalet avbrott och störningar förändras år efter år. Förändringen av indikatorn med antalet inrapporterade störningar eller avbrott kommer sannolikt att ge en bättre bild av driftsäkerheten för nät och tjänster Siffrorna visar att antalet tillsynsärenden varierar under åren. De vanligaste anledningarna till avbrott som lett till tillsyn under de senaste åren är strömavbrott, kabelavbrott (avgrävningar) eller m i nätelement i näten. Utvecklingen för indikatorn bedöms hålla sig inom förväntade ramar 5.2 Konsumenternas känsla av säkerhet Uppföljningen för år 2012 uteblir då PTS Individundersökning, som indikatorns värde baseras på, endast genomförs vartannat år från och med I nästa års uppföljning kommer indikatorn åter att följas upp. Post- och telestyrelsen 11

12 12(14) 6 Insatsområde Bredband i hela landet Tillgången till bredband i Sverige är överlag god, men det finns regionala skillnader. I mer tätbebyggda områden är tillgången till och valfriheten större än i småorter och på landsbygden. Det finns områden där bredband saknas, eller där kvaliteten och kapaciteten på det bredband som finns i området är låg. 6.1 Andel hushåll och företag som bor i eller i närheten av en fastighet som är ansluten till ett fiber Indikatorn mäts genom att andelen hushåll och företag som bor i, eller inom 354 meter 18 från, en fastighet som är ansluten till ett fibernät tas utifrån PTS Bredbandskartläggning. Andelen har ökat från 60 procent till 65 procent mellan oktober 2011 och oktober Det indikerar att förutsättningarna är goda för att tillgången till IT-infrastruktur som medger teoretiska hastigheter om 100 Mbit/s ska öka ytterligare. 6.2 Antal hushåll och företag som saknar tillgång till bredband om minst 1 Mbit/s Antalet hushåll och företag som helt saknar tillgång till bredband om minst 1 Mbit/s har minskat, från ca 800 i oktober 2011 till ca 500 i oktober Minskningen beror framförallt på att befolkningen i de områden som saknar bredband minskat. Mellan oktober 2012 och mars 2013 har 87 av dessa ca 500 hushåll och företag fått tillgång till bredband som en följd av det täckningskrav PTS har ställt i 800 MHz-bandet Faktisk genomsnittshastighet Bredbandskollen 20, mäter med vilken hastighet användarens webbläsare kan skicka och ta emot data, alltså den faktiska hastighet som konsumenten kan utnyttja. Användaren testar sin bredbandsuppkoppling direkt i webbläsaren. Tjänsten är i nuläget det enda i sitt slag, och därmed det enda sättet att få tillgång till uppgifter om faktisk genomsnittshastighet för ett större antal användare. Det bör dock sägas att genomsnittshastigheten baseras på ett begränsat antal mätningar. Sammanställning över snitthastighet nedströms mätt genom Bredbandskollen används som indikator för den faktiska genomsnittshastigheten. 21 Den genomsnittliga hastigheten för fast bredband var i april 2013 på Bredbandskollen 29,9 Mbit/s. Det är en ökning med 7,7 Mbit/s jämfört med meter är längden på diagonalen i en kvadrat med sidorna 250 meter som i sin tur är kartläggningens minsta analysenhet. Måttet används för att visa hur stor andel som bor i närheten av en fiberanslutning. 19 Se bilaga 4 PTS åtgärder för att nå målen i regeringens bredbandsstrategi april Post- och telestyrelsen 12

13 13(14) april 2012 och mer än en fördubbling jämfört med 2008 då den genomsnittliga hastigheten var 12,9 Mbit/s. Figur 5 Genomsnittshastighet för fast bredband April 2008 April 2009 April 2010 April 2011 April 2012 April 2013 Genomsnittshastighet fast bredband Den genomsnittliga hastigheten för fast bredband har det senaste året fluktuerat. Till exempel uppgick värdet under mars 2013 till 21,79 Mbit/s vilket alltså skulle innebära en minskning jämfört med tidigare år. PTS har därför för avsikt att till kommande Uppföljningar av regeringens bredbandsstrategi analysera underliggande data och ta fram en ny beräkningsmodell. För att vidare undersöka den faktiska hastigheten används i detta års uppföljning därför även utvecklingen av efterfrågan på bredband med olika hastigheter från Svensk Telemarknad 22. Efterfrågan på snabba internet abonnemang har ökat. Andelen hushåll som har ett abonnemang på Mbit ökade från 9 procent den sista juni 2011 till 11 procent den sista juni Andelen som har ett abonnemang på 100 Mbit/s eller mer ökade från 8 procent den sista juni 2011 till 10 procent den sista juni Upplevd digital delaktighet Indikatorn Upplevd digital delaktighet samlas in årligen av stiftelsen.se och publiceras i rapporten Svenskarna och internet. I 2012 års undersökning 22 PTS-ER-2012:24 Post- och telestyrelsen 13

14 14(14) uppgick andelen känslan av digital delaktighet till 56 procent 23. Mellan 2008 och 2012 har denna indikator legat mellan 61 och 56 procent. Enligt en intervju med författaren till rapporten, Olle Findahl 24 bör man tolka årets värde i relation till tidigare års angivna värden, vilket ger att tidserien är relativt stabil. Det är en subjektiv frågeställning som är svår att fånga på annat sätt än att fråga individer. Daglig användning av internet ökar även bland äldre, men samtidigt ökar företeelser som kan inräknas i informationssamhället i snabbare takt än användningen bland äldre så som t.ex. Facebook, twitter. Detta kan leda till att man, trots att man blir mer involverad genom att använda internet, ändå inte känner sig digitalt delaktig då möjligheterna och tjänsterna utvecklas så mycket snabbare än den egna användningen av nya tjänster. Som jämförelse kan nämnas att värdet på indikatorn år 2000 var 35 procent och sedan ökade värdet fram till år 2005 då det var 59 procent. De senaste åren har utvecklingen planat ut. 23 Olle Findahl, Svenskarna och internet 2012 s Intervju Olle Findahl den 14 mars 2012 Post- och telestyrelsen 14