Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2014

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2014"

Transkript

1 Rapportnummer PTS-ER-2014:21 Datum Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2014

2 Rapportnummer PTS-ER-2014:21 Diarienummer ISSN Författare Oscar Holmström Post- och telestyrelsen Box Stockholm Post- och telestyrelsen 2

3 Innehåll Sammanfattning 5 1 Inledning Bakgrund Definitioner 10 2 Fiberutbyggnad fram till Uppskattningen av fiberutbyggnaden sker i fyra steg Steg 1: Trender i omvärlden som påverkar fiberutbyggnaden Trender som driver slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja på snabbt bredband Ytterligare trender som påverkar tillgången till bredband Steg 2: Tre nyckelfaktorer för investeringar i fiberutbyggnad Nyckelfaktor 1: Marknadsaktörernas strategier och överväganden Nyckelfaktor 2: Slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja Nyckelfaktor 3: Påverkan av befintlig fiberinfrastruktur Steg 3: PTS uppskattning av investeringsnivåer fram till Nuvarande investeringsnivåer Fortsatt höga investeringar Stor genomgång av stadsnätens investeringar TeliaSonera investerar mest Offentliga stödmedel Två tänkbara investeringsnivåer till Investeringsnivå I: Engagemang och efterfrågan ger stabil utveckling Investeringsnivå II: Låg betalningsvilja och höga avkastningskrav Steg 4: PTS bedömningar av fiberpenetrationen Fiberutbyggnadsmodellen Fiberpenetrationen 2020 som följer av investeringsnivå I och II 31 3 Mobilnätens bidrag till regeringens och EU kommissionens bredbandsmål Grundläggande aspekter av spektrum och vågutbredning Generella antagande om mobilnäten år Mobilnätens bidrag EU kommissionens bredbandsmål om 30 Mbit/s till alla Mobilnätens bidrag till regeringens bredbandsmål om 100 Mbit/s till 90 procent år Sammanfattande tabell - tillgång till 30 och 100 Mbit/s år Post- och telestyrelsen 3

4 Tabeller Tabell 1 Sammanfattning av del 1 och 2 tillgång till 30 och 100 Mbit/s år Tabell 2 Sammanfattning av del 3 Indikatorerna... 7 Tabell 3 Andelar med hushåll och företag i byggnader med tillgång till fiber respektive i byggnader i närheten av fiberanslutna byggnader Tabell 4 PTS uppskattningar av investeringsnivåer i fasta nät fram till 2020 Investeringsnivå I och II Tabell 5 Mobilnätens bidrag EU kommissionens bredbandsmål om 30 Mbit/s till alla Tabell 6 Mobilnätens bidrag regeringens bredbandsmål om 100 Mbit/s till 90 procent år Tabell 7 Tillgång till 30 och 100 Mbit/s år Figurer Figur 1 Modell för uppskattning av fiberutbyggnaden fram till Figur 2 Sammanlagda investeringar i fast och mobil it-infrastruktur Figur 3 Förändring av investeringar i it-infrastruktur jämfört med tidigare år Figur 4 Marknadsaktörernas bredbandsinvesteringar i Sverige Figur 5 PTS uppskattning av investeringsnivåer i fasta nät fram till 2020 investeringsnivå I Figur 6 PTS uppskattning av investeringsnivåer i fasta nät fram till 2020 investeringsnivå II Post- och telestyrelsen 4

5 Sammanfattning I den här rapporten delredovisar Post- och telestyrelsen (PTS) regeringsuppdrag 1.1 punkt 1 i PTS regleringsbrev om uppföljning och analys utifrån regeringens bredbandsmål. 1 Uppföljningen består i huvudsak av tre delar: 1. PTS analys av hur it-infrastrukturen kan komma att utvecklas fram till och med år 2020 i förhållande till målen i regeringens bredbandsstrategi om att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020 och att alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. 2. EU kommissionens mål om att alla i Europa senast år 2020 ska ha tillgång till internethastigheter på över 30 Mbit/s (nytt för 2013 års uppföljning). 3. En uppföljning av de indikatorer som presenterades i rapporten PTS förslag till indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin. När det gäller del 1 är PTS bedömning, i likhet med fjolårets uppföljning, att det finns goda förutsättningar för att nå målen i bredbandsstrategin. PTS bedömer även att det finns goda förutsättningar för att nå långt gällande EU kommissionens mål om att alla senast år 2020 ska ha tillgång till internethastigheter på över 30 Mbit/s. Bedömningen baseras på antagandet att fiberutbyggnad i accessnätet och förutsättningarna för bredband via mobilnäten är avgörande för utvecklingen mot målen i bredbandsstrategin. PTS analys utgår även från antagandet att tillgången till fiber år 2020 är beroende av hur mycket som investeras i fiberutbyggnad fram till dess. Därför gör PTS, baserat på den nuvarande investeringsnivån och en sammanvägd bedömning av utvalda nyckelfaktorer, ett antagande om två nivåer på framtida investeringar (nivå I och nivå II). Dessa investeringsnivåer används sedan som indata i en modell (fiberutbyggnadsmodellen) för att uppskatta två nivåer av tillgång till fiber år Utfallet av fiberutbyggnadsmodellen uppskattar andelen hushåll och företag med tillgång till 100 Mbit/s via fiber år 2020 till procent givet investeringsnivå I och till procent givet investeringsnivå II. Resultaten skiljer sig marginellt, men ligger i linje med fjolårets uppföljning. PTS bedömer att investeringsnivå I är mest trolig. Detta baserat på de uppgifter som myndigheten har tillgång till idag. Osäkerhetsfaktorerna är dock många och ökande med tiden. En mycket viktig förutsättning för att 1 Se ss. 2 i Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Den första av totalt två delredovisningar av regeringsuppdrag 1.1 punkt 1 redovisade PTS till regeringen den 21 april 2014 i rapporten PTS Bredbandskartläggning 2013 en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige (PTS-ER-2014:12). Post- och telestyrelsen 5

6 investeringsnivå I ska uppnås är ett fortsatt stort engagemang för bredbandsfrågorna hos alla inblandade aktörer samt en fortsatt hög efterfrågan på snabbt bredband från slutkunder. Investeringsnivån förutsätter även fortsatt offentlig finansiering i syfte att öka tillgången till bredband som medger 100 Mbit/s. Myndighetens erfarenheter från arbete med stödfördelning och löpande kontakter med marknadens aktörer indikerar att offentliga stödmedel medför stora marginaleffekter på investeringar i it-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Offentlig finansiering fungerar ofta som tungan på vågen i aktörernas investeringsbeslut varför många investeringar, framförallt i fibernät, sannolikt inte kommit till stånd utan offentliga stöd. PTS har även gjort en uppskattning av hur många som år 2020 kan få tillgång till 100 och 30 Mbit/s via bredband i mobilnäten. Den framtida kapaciteten i mobilnäten är beroende av en rad omständigheter som är svåra att förutse, såsom operatörernas utrullning av LTE, tillgången till frekvenser, teknikutveckling av mobiler och antenner, antal samtidiga användare, avståndet till basstationen samt andra geografiska, radio- och marknadsmässiga förutsättningar. Mot denna bakgrund har PTS gjort grundantagandet att den frekvensmängd som år 2020 kommer att finnas tillgänglig i frekvensband under 1 GHz i hög utsträckning kommer att bidra till 30 Mbit/s-målet, men endast i försumbar omfattning till målet om 100 Mbit/s. I tätortsnära områden, där höga frekvensband kommer att användas i betydligt högre utsträckning, kan det dock förväntas bli ett visst bidrag till 100 Mbit/s-målet. PTS bedömning är att ytterligare drygt 1 procent av samtliga hushåll och företag kan få tillgång till 100 Mbit/s år 2020 via mobilnäten givet investeringsnivå I. Motsvarande bidrag från mobilnäten för investeringsnivå II uppskattas till knappt 4 procent. Även uppföljningen av del 2 (dvs. EU kommissionens mål om att alla i Europa senast år 2020 ska ha tillgång till internethastigheter på över 30 Mbit/s) tar avstamp i ovan nämnda fiberutbyggnadsmodell och investeringsnivåer, men här antas även utrullning av VDSL kunna bidra till måluppfyllelsen. PTS bedömning är att mobilnäten har en mycket viktig roll för att uppnå EU kommissionens bredbandsmål om 30 Mbit/s till alla, framförallt utanför tätort och småort. Förklaringen är framförallt frekvenserna i 700 MHz-bandet som nyligen avsattes för mobila tjänster i kombination med att det i stora delar av Sverige är mycket få hushåll och företag som delar på kapaciteten från samma mobilmast. I Tabell 1 sammanfattas resultaten för del 1 och 2. Tabell 1 Sammanfattning av del 1 och 2 tillgång till 30 och 100 Mbit/s år 2020 Accessteknik Del 1 - tillgång till 100 Mbit/s år 2020 Del 2 - tillgång till 30 Mbit/s år 2020 Investeringsnivå I Investeringsnivå II Investeringsnivå I Investeringsnivå II Fiber 89-92% 80-83% 89-92% 80-83% VDSL, men inte fiber 0% 0% 1% 2% Mobilnät, men inte fiber eller VDSL 1% 4% 6% 13% Totalt 90-93% 84-87% 96-99% 95-98% Post- och telestyrelsen 6

7 Del 3 redovisas särskilt i bilaga 2. I Tabell 2 nedan sammanfattas utvecklingen av de indikatorer som ingår i årets uppföljning av regeringens bredbandsstrategi. En intressant och tydlig utveckling kan noteras här. Det är att andelen av de hushåll som kan köpa 100 Mbit/s som också gör det fortsätter att öka i stigande takt. Enligt PTS bedömning har inga andra förändringar som bör kommenteras särskilt skett sedan förra årets rapportering. Ingen ytterligare analys av indikatorerna presenteras i denna rapport. Tabell 2 Sammanfattning av del 3 Indikatorerna INDIKATORER Övergripande mål Minst 100 Mbit/s % 49% 53% 56% Insatsområde fungerande konkurrens Fasta bredbandsaccesser av andra än TeliaSonera 57,30% 57,70% 58,20% 58,20% - - Marknadsandelar för andra än TeliaSonera 61,30% 62,00% 62,60% 62,80% - - Lägenheter i flerfamiljshus med exklusivitetsavtal % 24% 25% - Operatörernas investeringar i bredbandsinfrastruktur 9,90 7,64 8,24 8,86 8,38 8,39 Andel hushåll med möjlighet att köpa 100 Mbit/s som även gjort så % 22% 27% 36% Insatsområde offentliga aktörer på marknaden Andel offentliga aktörer som äger fiber och har rapporterat in intäkter för 38% 30% 30% 36% 35% 35% internettjänst Andel offentliga aktörer som äger fiber och har rapporterat in intäkter för både 32% 26% 29% 35% 36% 35% internettjänst och svartfiber Andel kommuner med ITinfrastrukturprogram - - 8% 15% 34% 43% Andel kommuner som tillämpar nya planoch bygglagen % 20% 22% 45% Insatsområde frekvensanvändning Spektrum under 5 GHz Spektrum under 1 GHz Totalt antal siter med 3G eller 4G Antal siter med 4G G-täckning för hushåll och arbetsställen utanför tätort och småort - - 0% 9% 80% 96% Insatsområde driftsäkra elektroniska kommunikationsnät Antal avbrott och störningar som föranlett tillsyn Antal inrapporterade störningar eller avbrott av betydande karaktär Konsumenternas känsla av säkerhet % 98% N/A 92% Insatsområde bredband i hela landet Andel hushåll och arbetsställen i eller i närheten av fiberanslutna byggnader 49% 51% 54% 60% 65% 69% Antal hushåll och arbetsställen som saknar bredband om minst 1 Mbit/s <500 Faktisk genomsnittshastighet för trådbundet bredband 12,8 15,6 17,6 21,5 22,1 25,6 Upplevd digital delaktighet 61% 59% 56% 61% 56% 60% Post- och telestyrelsen 7

8 Post- och telestyrelsen 8

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den 2 november 2009 beslutade regeringen om en bredbandsstrategi för Sverige. Det övergripande målet är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Det innebär att år 2020 bör 90 procent av Sveriges hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Vidare fastställs i bredbandsstrategin att alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband lanserade EU kommissionen En Digital agenda för Europa 2. Den digitala agendan innehåller ett stort antal mål och förslag på konkreta åtgärder i syfte att öka tillväxten inom EU. Regeringen har gett PTS ett särskilt uppdrag att följa upp ett par mål i den digitala agendan och bredbandsstrategin. I PTS regleringsbrev för 2013 formuleras uppdraget som nu ska delredovisas enligt följande: 1.1 Uppföljning och analys utifrån bredbandsmålen Post- och telestyrelsen ska utifrån målen i regeringens bredbandsstrategi löpande följa upp och analysera utvecklingen på bredbandsområdet samt vid behov lämna förslag till åtgärder. Inom ramen för uppdraget ska Post- och telestyrelsen särskilt: 1. Beskriva och analysera den faktiska och möjliga tillgängligheten till infrastruktur, respektive tjänster för elektronisk kommunikation. Beskrivningen ska grunda sig i en geografisk kartläggning av de områden där det finns respektive saknas förutsättningar för tillgång till it-infrastruktur. Tillgången ska redovisas särskilt i förhållande till målen i Bredbandsstrategi för Sverige samt EU:s mål att alla i Europa senast 2020 ska ha tillgång till internethastigheter på över 30 Mbit/s och att 50 procent eller fler av de europeiska hushållen abonnerar på internetförbindelser på över 100 Mbit/s. Beskrivning och analys ska även göras med utgångspunkt i de indikatorer som Post- och telestyrelsen presenterat i rapporten PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin. Vid behov ska Post- och telestyrelsen föreslå förändringar av indikatorerna. 3 Den första av totalt två delredovisningar av regeringsuppdrag 1.1 punkt 1 redovisade PTS till regeringen den 21 april 2014 i rapporten PTS 2 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén. Digital agenda för Europa(KOM2010). 3 Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Post- och telestyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer, s. 2. Post- och telestyrelsen 9

10 Bredbandskartläggning 2013 en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige (PTS-ER-2014:12). I den här rapporten delredovisas den andra delen i 1.1 punkt 1. Uppföljningen består i huvudsak av tre delar: 1. PTS analys av hur it-infrastrukturen kan komma att utvecklas fram till och med år 2020 i förhållande till målen i regeringens bredbandsstrategi om att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020 och att alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. 2. EU kommissionens mål om att alla i Europa senast år 2020 ska ha tillgång till internethastigheter på över 30 Mbit/s (nytt för 2013 års uppföljning). 3. En uppföljning av de indikatorer som presenterades i rapporten PTS förslag till indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin (PTS- ER-2010:15). 1.2 Definitioner Bredband definieras här som en anslutning till internet via en accessteknik vars snabbaste abonnemang enligt statistik från bredbandskollen 4 levererar en faktisk överföringshastighet nedströms om minst 1 Mbit/s i genomsnitt. I rapporten avses tillgången till bredband när det används från fasta punkter (så kallat fast bredband). De fasta punkterna är i rapporten avgränsade till adresser där det finns hushåll eller arbetsställen. Tillgången vid mobil användning av bredband (så kallat mobilt bredband) omfattas inte. Ett exempel på mobil användning av bredband är att surfa med en telefon när man åker buss. En förvirrande omständighet är att bredband via mobilnäten (givet att det finns täckning) kan användas både som fast bredband (t.ex. när du surfar hemifrån) och som mobilt bredband (t.ex. när man åker buss). I rapporten avses dock alltså endast användningen av fast bredband oavsett om det gäller bredband via mobilnäten eller andra typer av bredband. När det gäller tillgång till fast bredband via mobilnäten avses (om annat inte anges) utomhustäckning, i vissa fall även med krav på riktantenn hos slutanvändaren. Detta ska inte blandas ihop med den tillgång som baseras på 4 När det gäller referenser till bredbandskollen är det viktigt att notera att data för trådlösa accesstekniker via mobilnäten är baserade på såväl mobil användning som användning från fasta punkter. PTS bredbandskarläggning avser dock endast tillgången till accesstekniker från fasta punkter. Post- och telestyrelsen 10

11 täckning för mobila handburna terminaler vilket redovisas i PTS Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät. 5 Stadigvarande bostad definieras här som den fastighet en person är folkbokförd på. Begreppet är i rapporten synonymt med hushåll. Uppgifter om hushåll har i tidigare rapporter härletts från befolkningsmängden och utgått från uppgifter om relationen mellan hushåll och befolkning som tagits fram av Statistiska centralbyrån, SCB. 6 SCB är den myndighet i Sverige som ansvarar för den officiella statistiken över befolkning och hushåll. Fram till 2013 har undersökningar om folkmängd och hushåll baserats på så kallade folk- och bostadsräkningar, vilket har inneburit att enskilda personer och fastighetsägare har fyllt i blanketter med uppgifter om sin bostad. Från och med 2013 har SCB ändrat sin metod för att genomföra folk- och bostadsräkningen vilken nu helt baseras på uppgifter från register. 7 Som en följd av detta har PTS från och med 2013 valt att använda de nya uppgifter om hushåll och befolkning som finns tillgängliga. Fast verksamhetsställe definieras här som den stadigvarande adress från vilken en privatperson eller en juridisk person bedriver en verksamhet. Begreppet antas vara synonymt med SCB:s definition av arbetsställe. 8 Tätort definieras i enlighet med SCB:s tätortsdefinition och innefattar i princip alla hussamlingar med minst 200 invånare såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. För den exakta definitionen av tätort, se sidan 71 i Statistiska Meddelanden, MI 38 SM Småort definieras i enlighet med SCB:s småortsdefinition och innefattar i princip sammanhängande bebyggelse med högst 150 meter mellan husen och invånare. För den exakta definitionen av småort, se sidan 78 i Statistiska Meddelanden, MI 38 SM Tillgång till bredband definieras här som att ett internetabonnemang på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe (dvs. hushåll eller arbetsställe). Till särskilda kostnader räknas kostnader utöver vad som normalt debiteras 5 PTS-ER-2014:11. 6 För relationen mellan hushåll och befolkning, se amne/befolkning/befolkningens-storlek-och-forandringar/tidigare-folk--och-bostadsrakningar fob/7149/2002m00/antalhushall-i tal-efter-antal-boende-samtnbspmedelantal-boendeperhushall-fob-60---fob-90/ Post- och telestyrelsen 11

12 slutkunder vid försäljning av internetabonnemang, dvs. utöver abonnemangs-, anslutnings-, uppsägningsavgifter med mera, samt mindre kostnader i syfte att förbättra bithastigheten. Ett exempel på en särskild kostnad, som alltså inte ska behövas enligt definitionen, är installation av fiber från tomtgränsen till huset (ca kr). Ett exempel på en kostnad som inte räknas som särskild är installation av en antenn på taket i syfte att vid behov förbättra mottagningen för mobilt bredband (ca kr). Med begreppet fiber avses i denna rapport såväl fiber till byggnaden (FTTB) som fiber till hushållet (FTTH). Däremot omfattas inte fiber till trottoarkanten (FTTC) i begreppet. 100 Mbit/s definieras här som att ett abonnemang under förhållandevis gynnsamma omständigheter medger en överföringskapacitet nedströms på 100 Mbit/s och i bråd timme minst 50 Mbit/s. På motsvarande sätt definieras 30 Mbit/s här som ett abonnemang som under gynnsamma omständigheter medger en överföringskapacitet nedströms på 30 Mbit/s och i bråd timme på minst 15 Mbit/s. Hastigheten i bråd timme antas motsvara den genomsnittliga hastigheten för det snabbaste abonnemanget som erbjuds via accesstekniken enligt Bredbandskollen ( Hastigheten under gynnsamma omständigheter antas motsvara den snabbaste enskilda mätningen för accesstekniken enligt Bredbandskollen. Post- och telestyrelsen 12

13 2 Fiberutbyggnad fram till Uppskattningen av fiberutbyggnaden sker i fyra steg I detta avsnitt presenterar PTS en uppskattning av hur fiberutbyggnaden kan komma att utvecklas fram till år Bedömningen är central för uppföljningen av regeringens och EU kommissionens mål eftersom andelen hushåll och företag som år 2020 kommer att ha tillgång till 30 respektive 100 Mbit/s i hög grad är beroende av utrullning av fiber i accessnätet. Bedömningen baseras på ett stort antal faktorer och är, som alla prognoser, osäker. Grundantagandet i uppskattningen är att nivån för fiberpenetrationen år 2020 är beroende av hur mycket som kommer att investeras i fiberutbyggnad fram till år Investeringarna antas vidare vara beroende av ett antal så kallade nyckelfaktorer, som i sin tur påverkas av den omvärld de befinner sig i, där efterfrågan från slutkunder antas utgöra en grundläggande förutsättning för investeringar i fiberutbyggnad. Beskrivningen av orsakssambandet mellan trender i omvärlden och fiberpenetrationen är uppbyggd i fyra steg, vilket illustreras i Figur 1: Figur 1 Modell för uppskattning av fiberutbyggnaden fram till 2020 Post- och telestyrelsen 13

14 Avsnittet inleds med en presentation av generella omvärldsfaktorer som påverkar tillgång och efterfrågan på bredband (steg 1 i Figur 1). Därefter följer PTS analys av nuvarande investeringar i fast och mobil infrastruktur med bredbandskapacitet samt en beskrivning av de nyckelfaktorer som enligt PTS bedömning kommer att påverka marknadsaktörernas framtida investeringar (steg 2 och 3 i Figur 1). Det efterföljande stycket går igenom investeringarna på total nivå och i fast bredbandsinfrastruktur. Baserat på den nuvarande investeringsnivån för fast bredbandsinfrastuktur och en sammanvägd bedömning av nyckelfaktorer som påverkar dessa gör PTS ett antagande om nivån på framtida investeringar (steg 3 i Figur 1). Avslutningsvis används investeringsnivåerna som indata i en modell, fiberutbyggnadsmodellen, som PTS använder för att uppskatta fiberpenetrationen fram till år 2020 (steg 4 i Figur 1). Resultatet framgår i avsnitt 2.7 och en närmare beskrivning av fiberutbyggnadsmodellen återfinns i bilaga Steg 1: Trender i omvärlden som påverkar fiberutbyggnaden Aktörernas investeringar i bredband påverkas av hur en rad olika omvärldsfaktorer kommer att utvecklas fram till år I detta avsnitt beskriver vi ett urval av dessa trender i omvärlden som identifierats inom ramen för PTS omvärldsnätverk och som bedöms påverka investeringsnivån eftersom de driver tillgång till och efterfrågan på snabbt bredband Trender som driver slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja på snabbt bredband PTS betraktar följande trender i omvärlden som särskilt viktiga för att driva på efterfrågan och betalningsviljan när det gäller bredband med hög hastighet och därmed investeringar i fiberinfrastruktur: Allt fler tittar på rörlig bild via mobil, dator och surfplatta och laddar ner filmer: Det driver efterfrågan på fiberbaserade bredbandsanslutningar eftersom en fiberanslutning ger hög kapacitet vilket dessa tjänster kräver. Efterfrågan på kapacitet förstärks dessutom av att många hushåll använder trådlösa nätverk med flera samtidiga användare vilket kräver högre kapaciteter. Post- och telestyrelsen 14

15 Konsumenter i Sverige förväntar sig att mobila terminaler kan användas överallt där de är, och ofta samtidigt med andra användare: Detta relaterar till efterfrågan på bredband med hög hastighet eftersom det kräver utbyggnad av HSPA, LTE och hot spots vilket också driver investeringar i fiberinfrastruktur, bland annat genom ökat behov av kapaciteter till och från basstationer. Flera tjänsteområden ställer särskilt höga krav på säkerhet och tillförlitlighet i bredbandsnäten: E-hälsa (exempelvis trygghetslarm, läkarbesök och diagnos på distans) och mobila betalningar leder till stora förväntningar på utvecklingen av it-infrastruktur med hög tillförlitlighet och överföringskapacitet, vilket fiberanslutningar kan ge. Allt mer data lagras på webben av enskilda och företag genom det som brukar kallas molntjänster: Den ökande användningen av molntjänster bidrar till ökad efterfrågan på snabbt bredband eftersom de är kapacitetskrävande både vad gäller hastigheten upp- och nedströms. Då fiber är en access som har möjlighet till symmetrisk dataöverföring driver detta på efterfrågan på bredband via fiber. En ökad digitalisering i samhället leder till ökad efterfrågan på bredband: Exempel på faktorer som bidrar till ökad digitalisering är regeringens arbete med den Digitala agendan och ökade krav på öppen offentlig data i PSI-direktivet. 9 Slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja är en av de nyckelfaktorer som PTS bedömer har stark påverkan på nivån på investeringar i fiberinfrastruktur, se vidare i avsnitt Utöver de trender i omvärlden som PTS betraktar som särskilt efterfrågedrivande finns dock ytterligare ett antal generella faktorer som direkt eller indirekt påverkar marknadsaktörernas investeringar i bredbandsutbyggnad. I avsnitt beskrivs några av dessa generella omvärldsfaktorer som har en påverkan på aktörernas investeringar i bredbandsutbyggnad, men som inte behandlas närmare inom ramen för de utvalda nyckelfaktorer som tas upp i PTS uppskattning av framtida investeringsnivå (se avsnitt 2.3) Ytterligare trender som påverkar tillgången till bredband Ekonomisk tillväxt: Den generella ekonomiska tillväxten kommer att påverka omfattningen på investeringar i fibernät fram till För närvarande råder en svag ekonomisk tillväxt i euroområdet och förhållandevis låg hushållskonsumtion. En fortsatt svag tillväxt kan i 9 PSI-direktivet från EU-kommissionen berör vidareutnyttjande av handlingar som finns hos offentliga myndigheter. I korthet kan man säga att det rör data som finns i offentlig sektor. Direktivet syftar att göra offentlig information mer tillgänglig. Det innebär bland annat att olika aktörer i samhället ska kunna använda offentlig information för att skapa nya produkter och tjänster. Post- och telestyrelsen 15

16 förlängningen göra det svårare att hitta kommersiellt investeringskapital jämfört med en situation med stark tillväxt. Det skulle, allt annat lika, innebära att marknaden investerar mindre i fibernät än PTS bedömer i avsnitt 2.6. Samtidigt går det inte att i ett sådant läge utesluta ökade offentliga satsningar på it-infrastruktur som ett sätt att kompensera för en svagare utveckling på området. Sammantaget är den generella ekonomiska utvecklingen något som påverkar omfattningen på investeringar i fibernät, men eftersom det är svårt för PTS att prognostisera takten och effekterna av omvärldsfaktorn beaktas den inte närmare i det följande. Det innebär att PTS gör ett implicit antagande om en ekonomisk situation som inte dramatiskt avviker från den de senaste åren. Konsolidering på marknaden: I förhållande till det stora antalet aktörer på marknaden som äger fibernät är antalet konsolideringar på marknaden få. Men nyligen genomförda och framtida konsolideringar på telekommarknaden har effekter på investeringarna i fibernät och är svåra att förutse och beakta i analysen om de framtida investeringsnivåerna (avsnitt 2.6). Ett exempel är Tele2:s och Telenors gemensamma infrastrukturbolag Net4Mobility där Tele2 och Telenor samarbetar med att bygga ut LTE 10 och som dessutom på statens uppdrag bygger ut LTE speciellt till fasta bostäder och företag som inte kan få bredband av någon annan leverantör. I samband med utbyggnaden krävs ofta fiberinstallationer vilket ökar den generella efterfrågan på fiber. Ett annat exempel är riskkapitalbolaget EQT, som genom förvärv av IP-Only har för avsikt att bilda ett nationellt fibernät genom att förvärva och konsolidera stadsnät runtom i Sverige. Även TeliaSonera genomför förvärv av stadsnät med avsikt att utöka sitt fibernät. Samarbeten av den här typen kan skapa stordriftsfördelar och underlätta långsiktiga investeringar. PTS har insikt om att konsolideringar på marknaden har en effekt på de totala fiberinvesteringarna, men har svårt att bedöma i vilken utsträckning och takt det kan komma att utvecklas. Av den anledningen beaktas omvärldsfaktorn inte närmare i det följande. Styrning och reglering på EU-nivå: Det finns flera tecken på ökad styrning och reglering från EU:s håll inom telekomområdet med syftet att skapa en gemensam europeisk marknad. Detta leder till ökad harmonisering, vilket kan påverka investeringsviljan hos globala aktörer positivt. Samtidigt finns en risk för minskade möjligheter att ta hänsyn till nationella förutsättningar. Kommissionen har presenterat ett utkast 10 Mobiltjänster med LTE (Long Term Evolution) marknadsförs ofta som 4G eller fjärde generationens mobilnät och medger högre hastigheter än 3G. Post- och telestyrelsen 16

17 till ett direktiv om reduktion av kostnader vid bredbandsutbyggnad. 11 Syftet med det föreslagna direktivet är att minska installationskostnader för höghastighetsbredband vilket skulle kunna påverka framtida investeringar i fiber. PTS gör dock ingen bedömning av hur förslaget kan komma att påverka fortsatta investeringar i fiberutbyggnad i denna rapport. Offentliga aktörers roll: Kommuner ser stadsnät som ett sätt att ge medborgarna tillgång till samhällstjänster. Stadsnätens roll och det offentligas engagemang på bredbandsmarknaden debatteras och betydelsen av stadsnäten på marknaden framhålls som ett sätt att sätta press på kommersiella operatörer, skapa konkurrens och samtidigt tillgodose ett allmänintresse. Stadsnäten agerar dock på olika sätt på marknaden, där vissa stadsnät väljer att investera i kommersiellt olönsamma områden med begränsat kundunderlag, medan andra stadsnät väljer att investera i kommersiellt lönsamma områden. I den statliga offentliga utredningen Bredband för Sverige in i framtiden 12 konstateras att om bredbandsmålen ska nås krävs även att det offentliga Sverige är med, på olika sätt. Bland de offentliga aktörer som är involverade återfinns kommuner, länsstyrelser, regioner och statliga myndigheter. 2.3 Steg 2: Tre nyckelfaktorer för investeringar i fiberutbyggnad I detta avsnitt presenteras de nyckelfaktorer som ligger till grund för PTS antagande om framtida investeringsnivåer i fiberutbyggnadsmodellen, vilket är den modell som PTS använder för att uppskatta fiberutbyggnaden fram till år 2020 (se bilaga 1). Faktorerna kan delas in i tre områden: 1. Marknadsaktörernas strategi och överväganden, 2. slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja, samt 3. hur befintlig utbyggnad påverkar framtida investeringar. Beroende på hur dessa faktorer samspelar påverkas investeringsviljan hos marknadsaktörerna och därmed också tillgången till fiberinfrastruktur. Nyckelfaktor 2 (slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja) bedömer PTS som den enskilt viktigaste faktorn för investeringar i fiberutbyggnad. 11 Proposal for a regulation of the European Parliament and of the Council on measures to reduce the cost of deploying high-speed electronic communication networks 12 SOU 2014:21, s. 10. Post- och telestyrelsen 17

18 2.3.1 Nyckelfaktor 1: Marknadsaktörernas strategier och överväganden Marknadsaktörernas investeringsbeslut påverkas av ett antal faktorer, som t.ex. förväntad efterfrågan, avkastningskrav, företagsstrategi och reglering. Det kan övergripande beskrivas som att det är marknadsaktörernas strategier och överväganden som avgör vilken nivå som investeringarna hamnar på. I utbyggnaden av accessnät för fiber (investeringar i fasta nät) under 2012 stod TeliaSonera för nästan hälften av investeringarna (47%) medan stadsnäten stod för något mer än en fjärdedel (28%) och övriga marknadsaktörer för återstående investeringar. För 2013 räknar PTS med att TeliaSoneras andel ökade något som en konsekvens av något lägre investeringar av stadsnäten. Detta förklaras till stor del av att Stokab halverade sina investeringar (332 mkr 2012, jämfört med 149 mkr 2013), i och med att investeringsplaner färdigställts och en uttalat restriktiv hållning till investeringar i fiber efter 2013 (se avsnitt 2.5.1). Med denna bakgrund är det motiverat att undersöka vilka faktorer som påverkar TeliaSoneras samt stadsnätens investeringsbeslut. 13 Dessa aktörers strategier och bedömningar kommer att ha en avgörande betydelse för utvecklingen av framtida investeringar, vilket i sin tur kommer att avgöra utbyggnadstakten för fiber fram till Faktorer som påverkar TeliaSoneras investeringsbeslut Det finns enligt PTS bedömning flera faktorer som talar för att TeliaSonera kommer att fortsätta att investera på motsvarande nivå som hittills, vilket också understryks av företagets kommunikation till finansmarknaden. TeliaSonera har genom Skanovas fibernät omkring 36 procent av andelen fiberaccesser och har satt som mål att ha minst 50 procent av marknaden. För att nå detta krävs en fortsatt utbyggnad av Skanovas fiberinfrastruktur. 14 Effekten av TeliaSoneras investeringar i fiber ger också avtryck på slutkundsmarknaden. 42 procent av de nya fiberabonnenterna under första halvåret 2013 valde TeliaSonera. Faktorer som påverkar stadsnätens investeringsbeslut Merparten av stadsnäten är företag, divisioner eller organisationer som ägs av kommuner, ofta via energibolag eller separata stadsnätsbolag. De är av olika storlek, men har det gemensamt att de anlägger fiberinfrastruktur, att verksamheten är strikt avgränsat geografiskt och att det finns starka kopplingar 13 Även om HI3Gs investeringar utgjorde en stor andel av de totala investeringarna under 2012, så gjordes de investeringarna i mobil infrastruktur. Eftersom analysen fortsättningsvis avser investeringar i fast infrastruktur så ingår inte de i avsnittet som följer. 14 Källa: Skanova, se Post- och telestyrelsen 18

19 till kommunalt ägande. Utbyggnaden drivs av en kombination av planer för fiber, efterfrågan från slutkunder och kommunal förvaltning samt anläggning av fiber till basstationer. Utbyggnaden befinner sig i olika faser i olika regioner. Vissa stadsnät har kommit långt i utbyggnaden medan andra stadsnät, som t.ex. Utsikt Bredband i Linköping, Mälarenergi Stadsnät och Höganäs Energi, bygger ut till nya områden i takt med att efterfrågan ökar. Denna komplexitet gör att det är svårt att göra en samlad bedömning av hur stadsnäten fattar sina investeringsbeslut. Men PTS bedömning efter en genomgång av ett stort antal stadsnät är att de har en positiv framtidssyn om kommande fiberinvesteringar, vilket understöds av ett ökat intresse för, och efterfrågan på, fiber. 15 Vidare finns det en politisk vilja och samling kring bredbandsfrågor runt om i Sverige på både lokal och regional nivå. 16 Andra faktorer som har relevans för aktörer på telekommarknaden är övergången till ip, som bl.a. leder till att röst blir en applikation. Detta utmanar existerande affärsmodeller och leder till att försäljning av abonnemang blir den huvudsakliga intäktskällan utöver eventuella mervärdestjänster som iptv. Fiber är en access som kan ge i princip obegränsad kapacitet. Det gör att fiber som accesstyp ger bra förutsättningar för nya typer av tjänster och att aktörer, genom att investera i fiber, kan vara med och konkurrera även på den marknaden. Under de senaste två åren har det skett en omfattande utbyggnad av LTE i Sverige. Andelen med tillgång till bredband via LTE har mellan oktober 2011 och oktober 2013 ökat från 48 till 99 procent. I samband med utbyggnaden har efterfrågan på svartfiber ökat, eftersom fiber används för att ansluta mobila basstationer och på så sätt ge dem den kapacitet som krävs för att erbjuda höga överföringshastigheter till slutanvändare. 17 Utbyggnaden av fiber till basstationer kan utgöra en effektiv drivkraft för att bygga ut fiber även till slutkunder av fast bredband, genom att skalfördelar uppnås vid anläggandet. PTS bedömning är att nyckelfaktor 1 (marknadsaktörernas strategier och övervägande) ger en positiv bild av utbyggnaden av fast infrastruktur för de kommande åren. Osäkerheten för denna bedömning ökar dock i takt med tidsperspektivet. Aktörernas agerande är också i hög grad påverkat av de faktorer som vi tagit upp under omvärldsavsnittet (2.2) som t.ex. den globala ekonomins utveckling. En stor del av det kommunala engagemanget är också 15 PTS genomgång av Sveriges stadsnät visar att aktiviteten är hög runt om i landet och vid samtal med ett stort antal stadsnät är det sammantagna bilden att den ökade efterfrågan underlättar investeringsbeslut för fortsatt utbyggnad av fiber. 16 Andelen kommuner som uppdaterat sin it-infrastrukturprogram har exempelvis ökat från 34 till 43 procent det senaste året, se bilaga Extern promemoria Fiber till basstation och nod, Dnr s.2. Post- och telestyrelsen 19

20 påverkat av fortsatta möjligheter till offentligt stöd för etablering av bredband i områden där kundunderlaget är otillräckligt för att motivera investeringar på marknadsmässig grund Nyckelfaktor 2: Slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja Slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja bedömer PTS som den enskilt viktigaste faktorn för investeringar i fiberutbyggnad. I avsnitt redogörs för ett antal trender som PTS har observerat. Trenderna indikerar en digital livsstil som driver slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja på snabbt bredband idag och fram till När det gäller nuläget visar PTS operatörsstatistik att efterfrågan på snabbt bredband även ökat de senaste fyra åren och att ökningen tilltagit det senaste året. Exempelvis ökade andelen hushåll som faktiskt köpt ett internetabonnemang med 100 Mbit/s av samtliga hushåll med möjlighet att köpa ett abonnemang med sådan kapacitet från 27 procent i oktober 2012 till 36 procent i oktober Vidare har det under det senaste året tillkommit ca nya bredbandsabonnemang via fiber vilket kan jämföras med ca året innan.. 18 PTS slutsats av de observerade trenderna och operatörsstatistiken är att slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja ökar. Detta indikerar att behovet av it-infrastruktur med hög överföringskapacitet växer vilket i sin tur har en positiv påverkan på operatörernas vilja att investera i fibernät Nyckelfaktor 3: Påverkan av befintlig fiberinfrastruktur Närhet till befintlig fiber ökar möjligheten till fiberanslutning och utgör en bra indikator för fortsatt utbyggnad av fiber. Detta eftersom avståndet till närmaste fiber påverkar kostnaden för nyetablering av fibernät. En genomgång av fiberutbyggnaden som gjordes mellan 2011 och 2012 visar att 66 procent av den nytillkomna fibern anlades i direkt närhet till fastigheter som redan var fiberanslutna procent anlades inom 1000 meter från en redan fiberansluten fastighet. Vidare hade 2 procent av utbyggnaden skett inom områden som i oktober 2011 inte hade någon befolkning, men som har det i oktober En möjlig förklaring är att detta skulle kunna vara områden med nybyggda hus, men det saknas tillförlitligt underlag som visar om så verkligen är fallet. Mot bakgrund av detta är det positivt att ca 69 procent av Sveriges hushåll och företag finns i, eller i närheten av, en redan fiberansluten fastighet (se Tabell 3 nedan). Det indikerar att förutsättningarna är goda för att tillgången till 100 Mbit/s via fibernät ska öka ytterligare de närmaste åren. 18 Underlag insamlat inom ramen för PTS Bredbandskartläggning. 19 Underlag insamlat inom ramen för PTS Bredbandskartläggning. Post- och telestyrelsen 20

21 Tabell 3 Andelar med hushåll och företag i byggnader med tillgång till fiber respektive i byggnader i närheten av fiberanslutna byggnader Hushåll och företag som finns i, eller inom 354 meter* från, en fastighet ansluten till ett fibernät % 60% 65% 69% Karaktären på ett område avgör kostnaden för fiberutbyggnaden. I ett villaområde finns det färre slutkunder per anslutning än i ett flerfamiljshusområde. Detta gör att det blir mindre lönsamt för aktörer att bygga ut fiber i områden med enfamiljshus. PTS uppskattar preliminärt att ca procent av alla småhus är fiberanslutna och att motsvarande siffra för flerfamiljshus är över 80 procent. Spridningen geografiskt är dock stor med flera län där ca 40 procent av småhusen är fiberanslutna, till län där motsvarande andel är högst 10 procent. PTS bedömning är att det finns flera indikationer på att utbyggnaden av fiber kan komma att fortsätta i samma takt som den har gjort fram till nu även de närmsta åren. En osäkerhetsfaktor är hur den framtida utbyggnaden till villaområden kommer att påverka utbyggnadstakten i och med att det i dessa områden finns färre slutkunder som delar på investeringskostnaden. Även om det redan på många håll i landet har byggts fiber till villaområden finns det stora områden kvar att bygga ut fiber till. 2.4 Steg 3: PTS uppskattning av investeringsnivåer fram till Nuvarande investeringsnivåer Fortsatt höga investeringar Under de senaste åtta åren har de sammanlagda investeringarna i fasta och mobila nät i genomsnitt varit 8,6 mdkr per år, och under 2012 låg investeringarna på 8,4 mdkr. Med investeringar avses investeringar i anläggningstillgångar, vilket inkluderar både passiv och aktiv utrustning. 20 För 2013 räknar PTS med att investeringarna var ca 8,4 mdkr. 20 Uppgifterna om investeringar är hämtade från bolagsrapporter, och i vissa fall baserade på PTS estimat utifrån koncernredovisade uppgifter, och avser investeringar i anläggningstillgångar som har en livslängd längre än 12 månader. Det innebär att det inkluderar utbytesinvesteringar och nyinvesteringar. Skälet till att PTS inte redovisar investeringar för 2013 är att många årsredovisningar inte publiceras förrän i juni Post- och telestyrelsen 21

22 Figur 2 Sammanlagda investeringar i fast och mobil itinfrastruktur Källa: Årsredovisningar. *Investeringar i gemensamma nätbolag är fördelade enligt ägarandelar för respektive ägarbolag Fördelningen mellan investeringar i fasta och mobila nät har varit förhållandevis jämn de senaste åren. För 2012 var andelen för fast infrastruktur 56 procent och 44 procent relaterade till mobilnät. Som en konsekvens av ökade datavolymer i mobilnäten har behovet av fiber till basstationer ökat, vilket innebär att uppgraderingen av mobilnäten bidrar till ökade fiberinvesteringar. Under 2012 minskade investeringarna i fast infrastruktur med ca 130 miljoner kr och investeringarna i mobil infrastruktur minskade med 390 mkr. Merparten av minskningen av fastnätsinvesteringarna kan förklaras av att det enskilt största stadsnätet Stokab slutför beslutade investeringsplaner. 21 Från och med 2013 minskar dessutom Stokab krafitgt sina investeringar i ny fiberinfrastruktur med anledning av den prisregleringen som råder på fiber. 22 På mobilsidan minskade HI3G sina investeringar i Sverige med över 600 mkr, efter ett antal år med mycket stora investeringar i utbyggnaden av företagets mobilnät. 21 Källa Stokab, se 22 Enligt Stokab är det kommunfullmäktige som beslutat om de minskade investeringarna i fiber. Se s. 4 i Yttrande över PTS första samråd angående marknadsanalys avseende marknaden för nätinfrastruktur, Dnr: /2013. Post- och telestyrelsen 22

23 Figur 3 Förändring av investeringar i it-infrastruktur jämfört med tidigare år Stor genomgång av stadsnätens investeringar PTS publicerade i 2013 års uppföljning av regeringens bredbandsstrategi en redovisning av de investeringar som över 170 stadsnät genomfört. I årets uppföljning har PTS reviderat investeringsnivåerna för vissa stadsnät efter att årsredovisningar publicerats under våren Sammantaget innebär det att stadsnätens investeringar under 2012 var mdkr jämfört med mdkr som publicerades i 2013 års uppföljning. För 2013 uppskattar PTS att stadsnäten investerade ca 1,2 mdkr i fast nätinfrastruktur TeliaSonera investerar mest Den marknadsaktör som har investerat mest i bredbandsinfrastruktur är TeliaSonera, men Hi3G har gjort stora investeringar i företagets mobilnät i och med att bolaget investerat nästan 20 mdkr under perioden Totalt investerade stadsnäten, enligt PTS sammanställning, mdkr I nedanstående figur redovisas bredbandsinvesteringarna i Sverige under perioden , fördelade på de olika marknadsaktörerna. Post- och telestyrelsen 23

24 Figur 4 Marknadsaktörernas bredbandsinvesteringar i Sverige Källa: Årsredovisningar. *Investeringar i gemensamma nätbolag är fördelade enligt ägarandelar för respektive ägarbolag Av de totala investeringarna i fast och mobil infrastruktur som gjordes under 2012 stod TeliaSonera för 40 procent, stadsnäten för 16 procent, Tele2 och Telenor stod för 13 respektive 12 procent vardera, samt Hi3G stod för 10 procent. Mobiloperatörerna och deras gemensamma nätbolag investerar dels i utbyggnad av LTE (Long Term Evolution, 4G) dels i ökad kapacitet för 3Gnäten. Samtidigt sker det en uppgradering av förbindelserna till basstationer, s.k. backhaul, vilket driver på utbyggnaden av fiber, om inte radiolänk används. 23 Som en konsekvens av de stora mobilinvesteringar som gjordes under utbyggnaden av 3G-näten har de svenska operatörerna en gynnsam position i utbyggnaden av LTE. Detta till följd av att företagen i stor utsträckning kan 23 PTS har ingen exakt uppgift hur stor andel av basstationerna som är uppkopplade med fiber, men en uppskattning ger att det handlar om ca procent. Utbyggnaden av stadsnätens fibernät pekar på att allt fler basstationer ansluts med fiber. Post- och telestyrelsen 24

25 placera ny radioutrustning i befintliga siter. Radioutrustning har under samma period fallit i pris, vilket också underlättar utbyggnaden. En illustration av detta är att Net4Mobility under perioden investerade 1,3 mdkr, med vilket de har skapat ett nationellt nät. Fördelningen mellan investeringar i fasta och mobila nät varierar betydligt mellan operatörerna. Företagen gör olika prioriteringar och något förenklat kan man säga att mobilinvesteringarna per abonnent är lägre jämfört med investeringarna per abonnent i fasta nät eftersom mobilnäten skapar en geografisk täckning som kan användas av ett visst antal samtidiga användare. TeliaSonera lägger procent av företagets investeringar på fast nätinfrastruktur medan Tele2 och Telenor lägger runt 20 procent av respektive företags investeringar på fast nätinfrastruktur. PTS uppskattar att investeringarna i fast nätinfrastruktur under 2012 var mkr och beräknas för 2013 vara mdkr Offentliga stödmedel Utgångspunkten i bredbandsstrategin är att marknaden ska bygga och tillhandahålla tillgången till elektroniska kommunikationstjänster. I glesbygdsområden med begränsat kundunderlag är det dock inte lika troligt att en utbyggnad på kommersiella grunder sker, vilket innebär att investeringarna i dessa områden därför blir mindre eller uteblir helt. Därför har regeringen beslutat om särskilda insatser i lands- och glesbygdsområden, och en sådan insats är satsningar med offentliga stödmedel för att bygga bredband på landsoch glesbygden. Stöden ska endast ges till områden där marknadsaktörer inte förväntas investera inom tre år. I PTS uppskattning av nuvarande investeringsnivåer har dessa medel inte räknats in. Men även om de offentliga medlen inte ingår i redovisade investeringar, har de utbetalda medlen bidragit till en del av fiberutbyggnaden De offentliga stödmedlen kommer även framöver att vara viktiga för att bidra till utbyggnaden av fiber i områden med ett begränsat kundunderlag. De påverkar även indirekt de två framtida investeringsnivåer som PTS modellerat i avsnitt 2.6. eftersom existensen av stödmedel påverkar marknadsaktörernas investeringar. 2.6 Två tänkbara investeringsnivåer till 2020 Genomgången ovan redogör för marknadsaktörernas nuvarande investeringar (avsnitt 2.5) och faktorer som påverkar deras framtida investeringsbeslut (avsnitt 2.2 och 2.3). Eftersom det rör sig om ett stort antal faktorer, är det förenat med stor osäkerhet att göra prognoser om framtida investeringsnivåer. Post- och telestyrelsen 25

26 För att kunna diskutera den framtida utbyggnaden av höghastighetsbredband, vilket är en central del av regeringens bredbandsstrategi, är det ändå motiverat att göra en kvalificerad bedömning av hur investeringarna i fasta nät kan komma att utvecklas fram till år Baserat på att investeringar i fast nätinfrastruktur under 2012 var mkr och beräknas för 2013 vara mdkr, modellerar PTS investeringsnivåer fram till år Givet att uppgifter om investeringsnivåerna är osäkrare ju längre tidsperspektivet är, bör en första framtagen investeringsnivå kompletteras med ytterligare en. Den första nivån (Nivå I) präglas av stabila omständigheter för fiberinvesteringar vilket leder till att investeringarna fortsätter på en liknande nivå som , om än något avtagande. Den andra nivån (Nivå II) präglas av att köparnas betalningsvilja inte överensstämmer med investerarnas överväganden, vilket leder till gradvis allt lägre fiberinvesteringar. Post- och telestyrelsen 26

27 Tabell 4 PTS uppskattningar av investeringsnivåer i fasta nät fram till 2020 Investeringsnivå I och II Investeringsnivå I: Engagemang och efterfrågan ger stabil utveckling Investeringsnivå II: Låg betalningsvilja och höga avkastningskrav Utfall av nyckelfaktor 1: Marknadsaktörernas strategier och överväganden Utfall av nyckelfaktor 2: Slutkundernas efterfrågan och betalningsvilja Utfall av nyckelfaktor 3: Påverkan av befintlig Aktörernas utbyggnadskostnader sammanfaller med prisbildning och avkastningskrav. Högt kommunalt engagemang leder till att stadsnät investerar i fibernät. Fortsatt tillgång till stödmedel påverkar aktörernas investeringsnivåer och lokalt engagemang En digital livsstil ger efterfrågan på ökad kapacitet och lokalt engagemang, t.ex. genom byanät, 24 bidrar till att större kostnader kan tas av slutkunder. Utbyggnad av fiber sker i områden med både Aktörerna på marknaden har höga avkastningskrav, vilket i kombination med låg betalningsvilja och höga kostnader leder till lägre investeringsnivå. Lägre kommunalt engagemang och tillgång till stödmedel leder till att stadsnäten minskar sina investeringar. En digital livsstil ger efterfrågan på ökad kapacitet, men efterfrågan hämmas av att kostnaderna överskrider slutkundernas betalningsvilja. Kunderna efterfrågar en prestanda som mobilnäten kan ge och är därför inte villiga att betala för anslutning till fibernät Utbyggnad av fiber sker i områden med både 24 Ett byanät är ett lokalt bredbandsnät som har byggts med hjälp av lokalt engagemang, ofta i form av en ekonomisk förening eller samfällighet. Byanätens lokala engagemang och ideella arbetsinsats hjälper till att sänka grävkostnader, som är en stor kostnadspost vid fiberanläggning, genom att t.ex. underlätta avtal för markåtkomst. Post- och telestyrelsen 27

PTS bredbandskartläggning 2015

PTS bredbandskartläggning 2015 Rapportnummer PTS-ER-2016:10 Datum 2016-03-16 PTS bredbandskartläggning 2015 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Rapportnummer

Läs mer

Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2016

Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2016 Rapportnummer PTS-ER-2016:17 Datum 2016-04-29 Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2016 Rapportnummer PTS-ER-2016:17 Diarienummer 16-4625 ISSN 1650-9862 Författare Oscar Holmström och Andreas Wigren

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Högsby kommun 2016-2020

BREDBANDSSTRATEGI. Högsby kommun 2016-2020 BREDBANDSSTRATEGI SAMMANFATTNING Digitaliseringen och utvecklingen av IT har förändrat samhället, varför också bredband blir en allt viktigare komponent för att möta det moderna samhällets behov av service

Läs mer

Indikatorer i uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi

Indikatorer i uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-04-29 Dnr: 1(14) Bianca Gustafsson Kojo (Projektledare), Karin Fransén, Oscar Holmström, Andreas Häll, Kristina Lindbom, Bengt Mölleryd, Anna Rappe, Björn Scharin,

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde

Läs mer

Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2017

Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2017 Rapportnummer PTS-ER-2017:6 Datum 2017-05-02 Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2017 Rapportnummer PTS-ER-2017:6 Diarienummer 17-1404 ISSN 1650-9862 Författare Andreas Wigren, Jan Boström och

Läs mer

Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi

Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi Rapportnummer PTS-ER-2015:16 Datum 2015-04-30 Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi 2015 2015 Rapportnummer PTS-ER-2015:16 Diarienummer 15-1120 ISSN 1650-9862 Författare Bianca Gustafsson Kojo,

Läs mer

Handläggare: Susanna Höglund, 08-508 29 758. Till Finansroteln. Svar på remiss från Finansroteln (Dnr 001-812/2013).

Handläggare: Susanna Höglund, 08-508 29 758. Till Finansroteln. Svar på remiss från Finansroteln (Dnr 001-812/2013). Remissvar Dnr 2013/3.2.2/89 Sid. 1 (15) 2013-06-04 Handläggare: Susanna Höglund, 08-508 29 758 Till Finansroteln Yttrande över EU-kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att minska kostnader

Läs mer

Skånskt Bredbandsforum, SBBF

Skånskt Bredbandsforum, SBBF Skånskt Bredbandsforum, SBBF Förslag till agenda, Styrgruppsmöte 1 1. Välkomna 2. Uppdraget SBBF 3. Inledning, presentation av kansliet 4. Nationellt Bredbandsforum, Näringsdepartementet/PTS 5. Förväntningar

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Rapport om fiberutbyggnaden till enfamiljshus

Rapport om fiberutbyggnaden till enfamiljshus Rapportnummer PTS-ER-2016:13 Datum 2016-03-18 Rapport om fiberutbyggnaden till enfamiljshus Rapportnummer PTS-ER-2016:13 Diarienummer 15-5649 ISSN 1650-9862 Författare Jennie Agardh, Emma Gunnesson, Maria

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Bredbandsstrategi Bollebygds kommun

Bredbandsstrategi Bollebygds kommun Bredbandsstrategi Bollebygds kommun Förslag mars 2015 2(10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Bredbandsstrategi för Sverige...3 1.4 Bredbandsstrategi

Läs mer

Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde 2013

Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde 2013 Rapportnummer PTS-ER-2013:25 Datum 2013-12-19 Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde 2013 Rapportnummer PTS-ER-2013:25 Diarienummer 13-356 ISSN 1650-9862 Författare Lars-Erik Axelsson,

Läs mer

SVENSKA. Skånet 2011

SVENSKA. Skånet 2011 SVENSKA Skånet 2011 SkåNets uppdrag är att förse Skånes hushåll, företag och offentlig verksamhet med riktigt bredband. I praktiken handlar det om att samordna planering och utveckling av en skånsk, öppen

Läs mer

Bredbandsstrategi - remissvar

Bredbandsstrategi - remissvar TJÄNSTEUTLÅTANDE Teknik- och servicekontoret Dnr TSN/2016:120-032 2016-04-06 1/2 Handläggare Karolina Zander Tel. 0152-291 36 Teknik- och servicenämnden Bredbandsstrategi - remissvar Förslag till beslut

Läs mer

Nästa steg i Gotlands Fibersatsning: Ett redundant och robust nät med en samhällskanal

Nästa steg i Gotlands Fibersatsning: Ett redundant och robust nät med en samhällskanal Nästa steg i Gotlands Fibersatsning: Ett redundant och robust nät med en samhällskanal Bakgrund Gotland antog sin andra bredbandsstrategi 2010. Målet var att med hjälp av socken-modellen anlägga ett fibernät

Läs mer

Tillgången till telefoni

Tillgången till telefoni Rapportnummer PTS-ER-2013:14 Datum 2013-06-13 Tillgången till telefoni PTS uppföljningsrapport juni 2013 PTS uppföljningsrapport juni 2013 Rapportnummer PTS-ER-2013:14 Diarienummer 13-6568 ISSN 1650-9862

Läs mer

Bredbandsstrategi 2016

Bredbandsstrategi 2016 Bredbandsstrategi 2016 1 Inledning Tillgång till bredband, fiber för datakommunikation, är en strategisk utvecklingsfråga. Kommunens och nationens mål är att 90 procent av hushållen och företagen ska ha

Läs mer

Överlåtelse av tillstånd att använda radiosändare enlig lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om medgivande.

Överlåtelse av tillstånd att använda radiosändare enlig lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om medgivande. BESLUT Datum Vår referens Sida 2011-08-15 Dnr: 11-7801 1(13) Spektrumavdelningen Kristian Viidas Telenor Sverige AB Box 4247 116 88 Stockholm Tele2 AB c/o Tele2 Sverige AB, Box 62 164 94 Kista Tele2 Sverige

Läs mer

PTS Bredbandskartläggning 2012

PTS Bredbandskartläggning 2012 Rapportnummer PTS-ER 2013:7 Datum 2013-03-19 PTS Bredbandskartläggning 2012 en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Rapportnummer

Läs mer

Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde första halvåret 2014

Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde första halvåret 2014 Rapportnummer PTS-ER-2014:24 Datum 2014-06-23 Tillsynsrapport Nätinfrastruktur- och Bitströmstillträde första halvåret 2014 Rapportnummer PTS-ER-2014:24 Diarienummer 14-933 ISSN 1650-9862 Författare Jennie

Läs mer

PTS bredbandskartläggning 2013

PTS bredbandskartläggning 2013 Rapportnummer PTS-ER-2014:12 Datum 2014-03-21 PTS bredbandskartläggning 2013 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Rapportnummer

Läs mer

Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna?

Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna? Datum: 212-2-16 DISKUSSIONSMATERIAL Namn: Patrik Sandgren Patrik.sandgren@pts.se Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna? Sammanfattning: 16 av 22 län och regioner prioriterar

Läs mer

PTS bredbandskartläggning 2014

PTS bredbandskartläggning 2014 Rapportnummer PTS-ER-2015:11 Datum 2014-03-24 PTS bredbandskartläggning 2014 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Rapportnummer

Läs mer

Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor

Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor BESLUTSFÖRSLAG Datum 2012-03-30 Dnr 0902732 1 (2) Regionstyrelsen Bredbandsstrategi för Skåne Ordförandens förslag Beredningen för kommunikations- och

Läs mer

Minnesanteckningar från Villagruppens möte om dataunderlag och analys av villamarknaden den 19 januari 2015

Minnesanteckningar från Villagruppens möte om dataunderlag och analys av villamarknaden den 19 januari 2015 Datum: 2015-01-21 Kristina Lindbom, Bredbandsforums kansli Kristina.Lindbom@pts.se Minnesanteckningar från Villagruppens möte om dataunderlag och analys av villamarknaden den 19 januari 2015 Deltagare

Läs mer

PTS bredbandskartläggning 2011

PTS bredbandskartläggning 2011 Rapportnummer -ER-2012:11 Datum 2012-03-14 bredbandskartläggning 2011 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige bredbandskartläggning 2011 En geografisk översikt av bredbandstillgången i

Läs mer

Bredbandsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-30, 126 Dnr 2013:37/00

Bredbandsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-30, 126 Dnr 2013:37/00 Bredbandsstrategi Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-30, 126 Dnr 2013:37/00 Bredbandsstrategi Gagnefs kommun 2 (15) 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Organisation 3 1.4 Målgrupper 3 2 Om bredband

Läs mer

Bilaga Aktörer och roller i bredbandsutbyggnaden

Bilaga Aktörer och roller i bredbandsutbyggnaden Version 21 mars 2016 Bilaga Aktörer och roller i bredbandsutbyggnaden Innehåll Bilaga Aktörer och roller i bredbandsutbyggnaden... 1 1 Det offentligas roll i bredbandsutbyggnaden... 2 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5

Läs mer

Remissvar till Jordbruksverket

Remissvar till Jordbruksverket Datum Vår referens 2015-03-10 Dnr: 15-2355 Sida 1(8) Er referens 3.2.17-2265/15 Konsumentmarknadsavdelningen Ann-Sofie Fahlgren Bianca Gustafsson Kojo Oscar Holmström Jordbruksverket 551 82 Jönköping Remissvar

Läs mer

Vad kostar det att fibrera Sverige?

Vad kostar det att fibrera Sverige? Vad kostar det att fibrera Sverige? Håkan Cavenius Luleå 19 mars 2014 Vår uppgift Att kunna presentera en analys som uppskattar kostnaderna för att bygga accessfiber till 80, 90 samt 100% av hushållen

Läs mer

KOMMUNERNA NYCKELSPELARE I UTBYGGNADEN AV FIBERNÄT

KOMMUNERNA NYCKELSPELARE I UTBYGGNADEN AV FIBERNÄT KOMMUNERNA NYCKELSPELARE I UTBYGGNADEN AV FIBERNÄT Crister Mattson Acreo Swedish ICT AB www.acreo.se Kommunerna nyckelspelare i utbyggnaden av fibernät Acreo rapport: Författare: acr060836 Crister Mattsson,

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur

Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur Örebro den 21 januari 2016 Kristina Lindbom Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

1 Metod och material för att uppskatta andelen hushåll och företag med tillgång till bredband om 100 Mbit/s år 2020

1 Metod och material för att uppskatta andelen hushåll och företag med tillgång till bredband om 100 Mbit/s år 2020 BILAGA 1 Datum Sida 2013-04-26 1(12) Konsumentmarknadsavdelningen Oscar Holmström 073-640 58 17 oscar.holmstrom@pts.se 1 Metod och material för att uppskatta andelen hushåll och företag med tillgång till

Läs mer

Bredband Gotland. Bredband Till Alla 2013-08-08 ASM

Bredband Gotland. Bredband Till Alla 2013-08-08 ASM Bredband Gotland Bredband Till Alla 2013-08-08 ASM Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur

Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur Göteborg den 26 januari 2016 Åsa Möller Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att: att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i

Läs mer

Fiber till Villa. en förstudie av tillgång och modeller för utbyggnad av fiberbaserat bredband till enfamiljshus

Fiber till Villa. en förstudie av tillgång och modeller för utbyggnad av fiberbaserat bredband till enfamiljshus Fiber till Villa en förstudie av tillgång och modeller för utbyggnad av fiberbaserat bredband till enfamiljshus Bredbandsforum, PTS, Box 5398, 102 49 Stockholm. Telefon: 08-678 55 00 Webbplats: www.bredbandivarldsklass.se

Läs mer

Sammanfattning svenska studier om nyttan med bredband

Sammanfattning svenska studier om nyttan med bredband PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-10-07 Dnr: 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Ann-Sofie Fahlgren 08-678 55 57 Sammanfattning svenska studier om nyttan med bredband Innehåll Sammanfattning svenska

Läs mer

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP Remissvar Sida 1(6) Diarienr 1.6-82/2015 Handläggare Godkänd av Marguerite Sjöström- Josephson t.f. VD Regeringskansliet Näringsdepartementet Enheten för IT politik 103 33 Stockholm Kompletterande yttrande

Läs mer

Tillgången till bredband i Sverige hur ser det ut i dag?

Tillgången till bredband i Sverige hur ser det ut i dag? Tillgången till bredband i Sverige hur ser det ut i dag? Bredbandskartläggningen 2010 - en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Pia Högset Pamela Davidsson Bredbandskartläggningen Uppföljning

Läs mer

Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen

Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4255 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Sara Meunier Anders Nordh Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Katarina Svärdh Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för

Läs mer

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043 Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,

Läs mer

Enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde dnr 14-12222

Enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde dnr 14-12222 Post- och telestyrelsen hogkvalitetstilltrade@pts.se Stockholm den 21 januari 2015 Enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde dnr 14-12222 Telenor Sverige AB:s svar på Post- och telestyrelsens

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i Söderköpings kommun

Bredbandsutbyggnad i Söderköpings kommun Tjänsteskrivelse 1 (6) Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Sandlund Kommunstyrelsen Bredbandsutbyggnad i Söderköpings kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att - godkänna projektorganisation

Läs mer

26 Bredbandsstrategin RS150307

26 Bredbandsstrategin RS150307 Ärende 26 RS 2015-11-25 26 Bredbandsstrategin RS150307 Ärendet Regeringens mål för Sverige är att minst 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020.

Läs mer

Yttrande över promemorian Två förslag till reglering av marknaden för nätinfrastrukturtillträde (samråd 1)

Yttrande över promemorian Två förslag till reglering av marknaden för nätinfrastrukturtillträde (samråd 1) Post- och telestyrelsen Konkurrensavdelningen Att: Susanna Mattsson Box 5398 102 49 Stockholm Insänt via e-post till: smp@pts.se Yttrande över promemorian Två förslag till reglering av marknaden för nätinfrastrukturtillträde

Läs mer

Utredning gällande framtida bredbandsutbyggnad i länets kommuner.

Utredning gällande framtida bredbandsutbyggnad i länets kommuner. Utredning gällande framtida bredbandsutbyggnad i länets kommuner. Know IT AB (publ) www.knowit.se Håkan Häggblad Sida: 2 (44) SAMMANFATTNING I Regeringens bredbandstrategi för Sverige (N2009/8317/ITP)

Läs mer

Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation

Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation

Läs mer

Samråd avseende kalkylmodellen för det fasta nätet vad avser Förslag till reviderade riktlinjer för kalkylmodellens utformning (MRP)

Samråd avseende kalkylmodellen för det fasta nätet vad avser Förslag till reviderade riktlinjer för kalkylmodellens utformning (MRP) Post- och telestyrelsen Robert Liljeström Box 5398 102 49 STOCKHOLM Sidnr 1 (5) Handläggare Per Hemrin per.hemrin@teliasonera.com Tel: 08-504 522 47 Tillhör objekt Ert datum Er referens 2010-02-04 10-420/2.1.2

Läs mer

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet. viktoria.arwinge@pts.se

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet. viktoria.arwinge@pts.se PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet viktoria.arwinge@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och området för elektronisk kommunikation

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartalsrapport januari - mars 2016

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartalsrapport januari - mars 2016 Konsumentklagomål på telefoni och bredband Kvartalsrapport januari - mars 2016 Författare: Anna Wikström, Chef för enheten för konsumenträttigheter Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678

Läs mer

2010-11-04. Strategin bryts därefter ned i ett antal insatsområden enligt avsnitt 2-6 nedan.

2010-11-04. Strategin bryts därefter ned i ett antal insatsområden enligt avsnitt 2-6 nedan. Till Näringsdepartementet IT-politik 103 33 Stockholm Remissyttrande Indikatorer bredbandsstrategin (N2010/4865/ITP). Härmed överlämnas Näringslivets Telekomförening, NTK, yttrande över rubricerad remiss.

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 INLEDNING Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

Sammanfattning Svensk Telekommarknad 2016

Sammanfattning Svensk Telekommarknad 2016 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2017-05-22 Dnr: 16-11655 1(5) SA - Enheten för marknadsanalys och bredbandsfrämjande Karin Fransén karin.fransen@pts.se Sammanfattning Svensk Telekommarknad 2016 Post-

Läs mer

Därför kommer Europolitan att bygga ett UMTS-nät med en mycket hög täckningsgrad och snabb utbyggnadstakt.

Därför kommer Europolitan att bygga ett UMTS-nät med en mycket hög täckningsgrad och snabb utbyggnadstakt. Ansökan om UMTS-tillstånd Sid 4 (122) Europolitans programförklaring 1. UMTS till alla En starkt bidragande orsak till Sveriges framgång inom IT och telekom är den breda användningen i samhället. Europolitan

Läs mer

Bredbandsstrategi för Norrtälje kommun

Bredbandsstrategi för Norrtälje kommun Bredbandsstrategi för Norrtälje kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bredbandsstrategins syfte och målgrupper... 4 Nationella och regionala strategier för bredband... 5 Bredbandsstrategi för

Läs mer

Nu bygger vi bort bredbandsklyftan

Nu bygger vi bort bredbandsklyftan Nu bygger vi bort bredbandsklyftan Bygg bort bredbandsklyftan nu! Sveriges nya fibernät Målet: 100 % fiber till alla! Just nu splittras det svenska samhället upp i två delar. Vi som har fungerande bredband,

Läs mer

Strategisk agenda 2011-2013

Strategisk agenda 2011-2013 Strategisk agenda 2011-2013 Förord Kommunikationsmyndigheten PTS har en vision som säger att alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Vi har ett samlat

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21)

Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) PM 2014: RI (Dnr 001-751/2014) Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 30 september 2014 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Synpunkter skall vara PTS tillhanda senast den 23 oktober 2009 och skickas till emma.nilimaa@pts.se. Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-678 55 00

Synpunkter skall vara PTS tillhanda senast den 23 oktober 2009 och skickas till emma.nilimaa@pts.se. Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-678 55 00 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2009-10-05 Dnr: 07-11741/23 1(5) Konkurrensavdelningen Emma Nilimaa 08-678 57 63 emma.nilimaa@pts.se Samråd om ekonomiskt utrymme i prisregleringen av bitströmstillträde

Läs mer

Fiberreglering hotar Bredbandsutbyggnaden. Jörgen Sandström

Fiberreglering hotar Bredbandsutbyggnaden. Jörgen Sandström Fiberreglering hotar Bredbandsutbyggnaden Jörgen Sandström Därför äger och bygger kommunerna bredband Hindra inte kommunerna att fortsätta bygga Se till att Att kommunerna får bygga utanför kommungränsen

Läs mer

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2016 Jens Ingman Om kartläggningen Ett årligt

Läs mer

Rapportnummer PTS-ER-2016:11. Datum 2016-03-16. Mobiltäckning 2015

Rapportnummer PTS-ER-2016:11. Datum 2016-03-16. Mobiltäckning 2015 Rapportnummer PTS-ER-2016:11 Datum 2016-03-16 Mobiltäckning 2015 Rapportnummer PTS-ER-2016:11 Diarienummer 16-2526 ISSN 1650-9862 Författare Erik Ferngren Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Ifrågasatt offentlig säljverksamhet trådlös internetanslutning

Ifrågasatt offentlig säljverksamhet trådlös internetanslutning KKV1024, v1.6, 2014-12-17 BESLUT 2015-12-14 Dnr 706/2014 1 (5) Helsingborgs stad 251 89 Helsingborg Ifrågasatt offentlig säljverksamhet trådlös internetanslutning Konkurrensverkets beslut Konkurrensverket

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun 2016-03-22 Bredbandsstrategi för Filipstads kommun 1. Inledning Filipstads kommuns bredbandsstrategi syftar till att uppnå de övergripande nationella målen i Regeringens bredbandsstrategi samt målen i

Läs mer

Bredbandsstrategi för Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-49

Bredbandsstrategi för Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-49 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2012-06-26 201 Bredbandsstrategi för. Dnr KS 2012-49 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

Läs mer

Generic System. Innehåll. 2014-03-07 GS14-4-1046 Sida 1 (6) [Kommentarer till remissutgåva av PTS Spektrumstrategi 2014-02-14]

Generic System. Innehåll. 2014-03-07 GS14-4-1046 Sida 1 (6) [Kommentarer till remissutgåva av PTS Spektrumstrategi 2014-02-14] 2014-03-07 Sida 1 (6) [Kommentarer till remissutgåva av PTS Spektrumstrategi 2014-02-14] Generic System Innehåll 1. Introduktion... 2 2. Allmänt... 2 3. Synpunkter... 2 3.1 Vision... 2 3.2 Principer...

Läs mer

Tillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor.

Tillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor. FÖRSLAG TILL BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2015-04-29 Dnr: 15-4975 4 Rättssekretariatet Björn van der Veer 08-678 57 26 bjorn.vanderveer@pts.se Hi3G Access AB, 556593-4899 Box 30213 104 25 Stockholm

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Telekområdgivarna 2015

Verksamhetsberättelse för Telekområdgivarna 2015 Verksamhetsberättelse för Telekområdgivarna 2015 Arbetet för att förbättra kundnöjdheten inom telekommarknaden fortsätter och i år fyller Telekområdgivarna 10 år! Telekområdgivarna tog emot 8887 ärenden

Läs mer

2015-01-20. Rapport från projektet Klassificering och dokumentation fiberbaserad infrastruktur

2015-01-20. Rapport från projektet Klassificering och dokumentation fiberbaserad infrastruktur 2015-01-20 Rapport från projektet Klassificering och dokumentation fiberbaserad infrastruktur Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Genomförande... 3 3. Inriktning och avgränsningar... 4 4. Branschgemensam nomenklatur...

Läs mer

Månadsbrev augusti 2015

Månadsbrev augusti 2015 Datum 2015-09-15 Månadsbrev augusti 2015 Många klagar på att det inte har varit någon bra sommar men jag måste säga att det nog har varit en av de bästa semestersomrarna jag haft på länge. Jag gick mer

Läs mer

Föreläggande till TeliaSonera om sänkning av grossistpriser för telefoniabonnemang

Föreläggande till TeliaSonera om sänkning av grossistpriser för telefoniabonnemang FÖRELÄGGANDE 1(10) Datum Vår referens 2010-09-08 Dnr: 10-5925 Konkurrensavdelningen Mattias Wellander 08-678 58 75 mattias.wellander@pts.se Föreläggande till TeliaSonera om sänkning av grossistpriser för

Läs mer

UBit arbetsmöte 14 december 2015 kl 09:30 16:00 Landstinget, Stora Badhusgatan 2, Göteborg UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Page 1

UBit arbetsmöte 14 december 2015 kl 09:30 16:00 Landstinget, Stora Badhusgatan 2, Göteborg UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Page 1 UBit arbetsmöte 14 december 2015 kl 09:30 16:00 Landstinget, Stora Badhusgatan 2, Göteborg UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Page 1 Agenda 14 december 2015, förmiddag Jordbruksverkets föreskrifter

Läs mer

Bilaga 5 avsnitt 5.2 i beslutsutkastet för respektive operatör... 1 1 Avsnitt 5.2 beskrivningen av respektive företag... 2 1.1 Hi3G...

Bilaga 5 avsnitt 5.2 i beslutsutkastet för respektive operatör... 1 1 Avsnitt 5.2 beskrivningen av respektive företag... 2 1.1 Hi3G... PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2010-06-23 Dnr: 10-1282 1(9) Konkurrensavdelningen Bilaga 5 avsnitt 5.2 i beslutsutkastet för respektive operatör Innehållsförteckning Bilaga 5 avsnitt 5.2 i beslutsutkastet

Läs mer

Vi bygger fiber till dig i sommar!

Vi bygger fiber till dig i sommar! Vi bygger fiber till dig i sommar! Vi kan med glädje meddela att vi under 2016 kommer bygga fiber där du har din fastighet och erbjuder dig att beställa. Ljusnet bjuder in till ett uppstartsmöte där vi

Läs mer

UBit arbetsmöte. 5 oktober 2015. Länsstyrelsen, Södra Hamngatan 3. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur. Page 1

UBit arbetsmöte. 5 oktober 2015. Länsstyrelsen, Södra Hamngatan 3. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur. Page 1 UBit arbetsmöte 5 oktober 2015 Länsstyrelsen, Södra Hamngatan 3 UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Page 1 Agenda 5 oktober 2015, förmiddag 09:30 Status runt bordet. 11:00 Uppföljning från

Läs mer

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartalsrapport juli - september 2015

Konsumentklagomål på telefoni och bredband. Kvartalsrapport juli - september 2015 Konsumentklagomål på telefoni och bredband Kvartalsrapport juli - september 2015 Författare: Anna Wikström, Chef för enheten för konsumenträttigheter Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm 08-678

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64

ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64 UNDERRÄTTELSE DATUM VÅR REFERENS 24 oktober 2007 06-4616/23, a ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST ERT DATUM ER REFERENS Maria Aust Marknadsavdelningen/KK2 08-678 56 64 maria.aust@pts.se Teracom

Läs mer

Smart region Västra Götaland

Smart region Västra Götaland Digitalisering i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart Mål och strategi En regional digital agenda för Västra Götalands län Mål och strategi: Digital

Läs mer

PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2016

PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2016 Rapportnummer PTS-ER-2017:7 Datum 2017-03-20 PTS mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2016 En geografisk översikt av tillgången till bredband och mobiltelefoni i Sverige En geografisk översikt av

Läs mer

Särskilt informationsmöte om mobiltäckning och täckningskrav i 700-bandet

Särskilt informationsmöte om mobiltäckning och täckningskrav i 700-bandet Särskilt informationsmöte om mobiltäckning och täckningskrav i 700-bandet 11 december, kl. 13.00-14.30 på PTS Post- och telestyrelsen Syftet och agenda Ge regionala aktörer och andra intressenter av ett

Läs mer

Din kabeltv-förening informerar om fiberutbyggnad i ditt område

Din kabeltv-förening informerar om fiberutbyggnad i ditt område Din kabeltv-förening informerar om fiberutbyggnad i ditt område Din kabeltv-förening i samarbete med Grattis till en bra investering! - din fastighet är redan på god väg till fiberanslutning Din fastighet

Läs mer

Statusuppdatering i Bredbandssverige

Statusuppdatering i Bredbandssverige Statusuppdatering i Bredbandssverige En personlig marknadsöverblick och framtidsspekulering Patrik Sandgren Visby, Gotland, 2015-01-29 Kärnan i presentationen Fibermarknaden utvecklas starkt Politiken

Läs mer

Sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott

Sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid: Onsdagen den 1 Oktober 2014, kl 9.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar A/ Delårsrapport 2014

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16/10/2009 K(2009)8121 SG-Greffe (2009) D/7223 Post- och telestyrelsen (PTS) Birger Jarlsgatan 16 102 49 Stockholm Sverige Att.: Marianne Treschow Generaldirektör Fax:

Läs mer

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN EMMABODA FIXAR FIBER!

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN EMMABODA FIXAR FIBER! EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN EMMABODA FIXAR FIBER! VARFÖR SKA DU SKAFFA FIBER? I Emmaboda kommun ska det i princip vara möjligt att få tillgång till bredbandskapacitet och tjänster på lika villkor, oavsett

Läs mer

Skånet 2012-09-20. Birgitta Krook. Affärsutveckling, C4 Energi AB Ledamot SSNf Representant Styrgruppen BAS

Skånet 2012-09-20. Birgitta Krook. Affärsutveckling, C4 Energi AB Ledamot SSNf Representant Styrgruppen BAS Skånet 2012-09-20 Birgitta Krook Affärsutveckling, C4 Energi AB Ledamot SSNf Representant Styrgruppen BAS 2 1 oktober 2012 Kunskapslyftet Målbild 2020 Sveriges ledande fiberinfrastruktur! Nät i världsklass

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

Tillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor.

Tillstånd att använda radiosändare enligt 3 kap. 6 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om omprövning av tillståndsvillkor. FÖRSLAG TILL BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2015-04-29 Dnr: 15-4975 3 Rättssekretariatet Björn van der Veer 08-678 57 26 bjorn.vanderveer@pts.se Net4Mobility HB, 969739-0293 Box 1107 164 22 Kista

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

IT-infrastrukturprogram för Linköpings kommun 2010-2014

IT-infrastrukturprogram för Linköpings kommun 2010-2014 IT-infrastrukturprogram för Linköpings kommun 2010-2014 Fastställt av Kommunstyrelsen 2010-04-13 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.1 Syfte...4 2.2 Målgrupper...4 2.3 Det regionala

Läs mer