Svalorna Latinamerika

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svalorna Latinamerika"

Transkript

1 Svalorna Latinamerika Verksamhetsberättelse 2009 Svalorna Latinamerika Tegelviksgatan Stockholm tel fax e-post: Org.nr

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SVALORNA LATINAMERIKA UTVECKLINGSSAMARBETET I LATINAMERIKA BOLIVIA Läget i landet Förutsättningarna för Svalorna Latinamerikas arbete Program DELDEPA Program Suma Thakhi Landkontor och personal Förklaringar till större avvikelser Sammanfattande årsrapport Bolivia NICARAGUA Läget i landet Förutsättningarna för Svalorna Latinamerikas arbete Programmet Barn och ungdomars rättigheter och utveckling i Nicaragua Landkontor och personal Förklaringar till större avvikelser Sammanfattande årsrapport 2009 Nicaragua PERU Läget i landet Förutsättningarna för Svalorna Latinamerikas arbete Landsbygdsutvecklingsprogrammet i Peru Landkontor och personal Förklaringar till större avvikelser Sammanfattande årsrapport 2009 Peru VERKSAMHET I SVERIGE INFORMATIONS- OCH PÅVERKANSPROGRAMMET Kampanjen Rätten till din egen kropp! Kampanjen Utbildning för alla Arbetet för fortsatt bistånd till civila samhället Mediemedverkan Svalorna LA på Internet Informatörer Informationsspridning via Internet Informations- och studiematerial Planering och resultatuppföljning STYRELSEN Sammansättning Möten av 35

3 3.2.3 Styrelsens arbete INSAMLINGSVERKSAMHETEN Gåvogivare Annan insamling Gåvobrev Medlemmar Resultatrapport insamling KANSLIET Sammanfattande årsrapport Sverigekansliet PERSONAL Personal Sverigekansliet Volontärer (finansierade med Sidas 100%-iga volontärschablon) Utlandsanställda (finansierade med Sidas 90/10 bidrag) Praktikanter Lokalanställda Kompetensutveckling Bilagor: Bilaga 1. Bolivia rapporteringsmall Bilaga 2. Nicaragua rapporteringsmall Bilaga 3. Peru rapporteringsmall Bilden på framsidan visar en flicka på mammas rygg i Majes, Peru. Foto: Lisa Ljunggren 3 av 35

4 1 Svalorna Latinamerika 2009 Svalorna Latinamerika (framöver kallade Svalorna LA) fyllde 50 år som förening år 2009 vilket uppmärksammades på flera sätt: En historieskrift, Svalorna Latinamerika En liten biståndsorganisations verksamhet och utveckling under 50 år, som presenterar Svalorna LA:s utveckling från 1959 fram till dags dato, satt i relation till dominerande biståndstrender under samma period. En skärmutställning, Svalorna LA 50 år Ett halvt sekel av hjälp till självhjälp, med text och foto om Svalorna LA:s arbete. En paneldebatt på Naturhistoriska riksmuseet som behandlade temat Behövs små biståndsorganisationer. En jubileumskonsert i Immanuelskyrkan i Stockholm med latinamerikanska musik- och dansuppträdanden. En konsert i Bolivia med före detta Svalvolontären Gitte Pålssons grupp Khala Uma i samband med invigningen av Svalorna LA:s samarbetsorganisationers årliga hantverksmarknad. Sångerskan Caroline Schröder och gruppen Son del Norte vid jubileumskonserten i Stockholm den 21 november Foto: Amaury Cabrera Rosales Utvecklingssamarbetet i Bolivia, Nicaragua och Peru har till stor del handlat om fortsatt genomförande av pågående program, en halvtidsutvärdering av de program som inleddes 2007 samt färdigställande av resultatuppföljningssystem. I Bolivia inleddes dessutom ett andra program, Suma Thakhi, som arbetar för och med utsatta barn och ungdomar i El Alto, utanför La Paz. I Nicaragua har programorganisationerna arbetat upp ett stort förtroende inom ämnet barns och ungdomars utveckling, både bland allmänheten och hos myndigheter. 4 av 35

5 I Peru har samarbetsorganisationerna inom programmet för landsbygdsutveckling organiserat sig för att nå en större målgrupp av framför allt kvinnor på landsbygden för att dessa ska få ännu mer inflytande över programmet. Informations- och påverkansprogrammet i Sverige har fortsatt med de två kampanjerna Rätten till din egen kropp! och Utbildning för alla, samt en rad andra aktiviteter. Svalorna LA har därmed visat sig som en mycket drivande aktör inom den svenska biståndsdebatten. Styrelsen har under året varit aktiv i olika arbetsgrupper. Fokus har legat på kampanjarbete och insamling. Insamling och medlemsvärvning. Svalorna LA:s insamlingsresultat var brutto SEK och netto (efteravdrag av kostnader) SEK. Medlemsantalet minskade under 2009 från 370 till 311 betalande medlemmar. Kansliet hade en samordnande roll mellan verksamheten i länderna och styrelsen. Kansliet skötte bland annat rekrytering av personal, programsamordning och informations- och påverkansprogrammet i Sverige. En mängd aktiviteter har drivits under året. Personal. Svalorna LA hade både anställd personal och praktikanter, i Sverige och i Latinamerika. Dessutom medverkade ett antal frivilliga i kampanjer och vid andra aktiviteter. 2 Utvecklingssamarbetet i Latinamerika 2.1 Bolivia Läget i landet År 2009 har präglats av två val vars utgång har och kommer att ha stor betydelse för Bolivias ekonomiska, politiska och sociala utveckling. I början av året röstade det bolivianska folket igenom den nya grundlagen som förvandlar den bolivianska republiken till en flernationell stat. Konstitutionen stärker ursprungsfolkens rättigheter samt fastslår att staten ska byggas kring tre principer; ekonomin under statens kontroll; jämlikhet; och decentralisering. Ökat självstyre i enlighet med den nya grundlagen har röstats igenom för Bolivias samtliga nio län. Ett knappt år efter genomröstandet av den nya grundlagen firar Evo Morales och hans MASregering (Movimiento al Socialismo) presidentomvalssegern och förbereder sig på fem år till vid makten ( ). Således är implementeringen av den nya konstitutionen garanterad. MAS-regeringen karaktäriseras av att föra en socialistisk politik med implementering av sociala bidrag samt stärkandet av arbetarnas rättigheter, vilket även kommer de mest utsatta till del. Bidragen har medverkat till att bolivianerna numera kan räkna med ett starkare socialt skyddsnät, men fortfarande står majoriteten av bolivianerna utanför den legala arbetsmarknaden. Bolivia har under senaste åren hållit sig utanför den ekonomiska världsmarknaden med undantag från Venezuela, Kuba, Nicaragua och Ecuador. Tack vare denna isolering har Bolivia klarat sig hyfsat bra igenom den ekonomiska krisen men isolering har sitt pris, till exempel genom minskade exportmöjligheter. 5 av 35

6 2.1.2 Förutsättningarna för Svalorna Latinamerikas arbete Politiskt sett har situationen för målgruppen varit gynnsam. Den nya konstitutionen lyfter ursprungsfolken och erkännande ges till deras ekonomiska, politiska och juridiska system och deras rättigheter ges ökad prioritet. Detta erkännande bidrar även till ökad självkänsla och självständighet och det är allt vanligare att se ursprungsfolk delta i viktiga instanser i samhället där de kan göra sina röster hörda. Fokus i Svalorna LA:s arbete i Bolivia går till stor del i linje med regeringens inriktning och prioriteringar. Ökad prioritet på ursprungsfolkens rättigheter i och med den nya konstitutionen gynnar det arbetet som Svalorna LA bedriver inom programmet DELDEPA:s delmål Organisering och deltagande. Grupper som tidigare varit marginaliserade ges större utrymme i beslutsfattande instanser i samhället vilket har en direkt positiv bidragande effekt till måluppfyllelse inom programmet. Smittorisken av viruset H1-N1 har framför allt påverkat samarbetsparternas arbete inom programmet Suma Thakhi. Barns och ungdomars hälsa ansågs vara hotad och flera utbildningsinstanser tvingades hålla stängt under perioder, vilket har resulterat i att målgruppen gått miste om viktiga delar av utbildningsplanen för Vanliga förkylningar har behandlats med allra största försiktighet och stort fokus har lagts på förebyggande utbildningsinsatser för god hygien. Den ekonomiska världskrisen har drabbat småföretagare som organiseras inom programmet DELDEPA hårt, vilket framför allt har uttryckt sig i färre beställningar och således minskad inkomst. Marknadskontraktet ATPDEA (Andean Trade Promotion and Drug Eradiction Act/), som upphävdes mellan USA och Bolivia under 2008, fortsättar att påverka produktionen negativt för målgruppen och exportmöjligheterna har minskat drastiskt. Nedskärningarna inom programmen har även påverkat samarbetspartnernas institutionella arbete och de har sett sig tvungna att dra ned på personalkostnader. Den instabila penningmarknaden har skapat en stor osäkerhet inom programmets budgetutrymme och det har varit svårt för samarbetspartnerna att göra en realistisk planering för verksamheten. Klimatförändringarna har stora negativa effekter för många av Bolivias bönder. Lång torka följt av häftiga regnperioder har lett till att skördar gått förlorade, vilket har inneburit en förlust av stora delar av böndernas inkomster Program DELDEPA DELDEPA, Programmet för lokal utveckling och deltagande demokrati, startade 2007 och arbetar med mänskliga rättigheter, demokrati och försörjningsmöjligheter för ursprungsfolk, kvinnor samt barn och ungdomar som bor och/eller arbetar på gatan Resultat Delmål 1: Organisation och deltagande Ökat deltagande av målgruppen i demokratiska instanser i samhället. Målgruppens förmåga att organisera sig och presentera förslag på autonomi inom ramen för den nya konstitutionen har setts som en förebild för andra grupper i samhället som strävat/strävar efter ökat självstyre. Målgruppen utövar även en socialkontroll på lokala beslutsfattare som leder till effektivare användning av kommunens resurser samt en mer transparent budget. 6 av 35

7 Delmål 2: Försörjning Hantverkarnas hårda arbete resulterade i förstapriset i en nationell tävling, vilket möjliggjorde ytterligare investeringar i målgruppens yrkesverksamhet. De ungdomarna som arbetar och i vissa fall lever på gatan har under 2009 ökat sina företagsfärdigheter och praktiserat dem i det nyöppnade Internetcaféet. Delmål 3: Information och kommunikation Målgruppen har sänt radio lokalt och nationellt. Deras material presenteras på ett analytiskt sätt samtidigt som de lyckas nå ut med budskapet på ett lättförståligt vis. Kartläggningar visar att lokalbefolkningen lyssnar på de lokala radiosändningarna som målgruppen ansvarar för. Det är uppskattat att de sänds på ursprungsspråket aymara och att relevanta ämnen behandlas. Ett turistprojekt startat av målgruppen i Copacabana är numera självförsörjande. Delmål 4: Stärkande av nätverk och program Samarbetsparterna har genomfört resultatmätningar av uppsatta indikatorer Program Suma Thakhi Barn- och ungdomsprogrammet Suma Thakhi inleddes under Därför finns det än så länge få påvisbara resultat Resultat Delmål: 1 Integrerad utbildning Målgruppen och deras familjer har genom upplysning ökat sina kunskaper om könssjukdomar och andra vanligt förekommande sjukdomar och minskat sina fördomar mot de lokala hälsocentrumen, vilket har besöksfrekvensen ökat på centrumen. Delmål 2: Psykosocial hälsa Att jobba med att stärka den psykosociala hälsan hos barn och ungdomar är ett långsiktigt arbete där det tar tid innan man kan börja se resultat. Delmål 3: Konstruktiva familjerelationer Även detta är ett långsiktigt arbete där det tar tid innan man kan börja se resultat. Delmål 4: Organisationsutveckling och nätverksarbete Programmets höga relevans för målgruppen och ett gott samarbete med samarbetsorganisationerna har lett till att en expansionsplan har tagits fram för en organiserad utvidgning av programmet. En kartläggning där potentiella samarbetspartners identifierades har genomförts Landkontor och personal Landkontoret i La Paz har under året varit bemannat med en landrepresentant och en programsamordnare, båda från Sverige, samt två lokalanställda; en programhandläggare och en administratör/ekonom. 7 av 35

8 Trafiksäkerheten fortsätter att vara väldigt oroande i Bolivia. Personalens säkerhet sätts alltid i första hand vilket har inneburit att personal i vissa fall tvingats avstå från deltagandet vid vissa programaktiviteter, framför allt på landsbygden Förklaringar till större avvikelser Svalorna Latinamerikas landkontorsbudget Den institutionella budgeten har ett saldo på cirka SEK. Kontoret har varit återhållsamt vad gäller utgifter i den institutionella budgeten då den svaga kronan i början av året innebar att mycket pengar gick förlorade. Pengar har bland annat även sparats då kontoret lyckats förhandla sig till en lägre hyra än planerat. Bristande genomförandekapacitet inom delmål fyra DELDEPA Samarbetsorganisationerna inom DELDEPA har under året fortsatt att visa på bristfällig kapacitet att samarbeta som program. Genomförandegraden av delmål fyra, som syftar till att programmets styrning och hantering förbättras, har varit låg. Bland annat genomfördes aldrig en internutvärdering av programmet, utan den sköts upp till Knappt 50 % av budgeten för delmål 4 användes under verksamhetsåret Juridisk person NATs Ända sedan programsamarbetet inleddes har Svalorna LA betonat vikten av att samarbetsorganisationen NATs uppfyller Sidas krav vad gäller juridisk person för att få tillgång till eget bankkonto. Processen har visat sig komplicerad då NATs är en regional social rörelse som utgörs av arbetande barn och trots stöd från DELDEPA hade NATs vid året slut inte lyckats erhålla status som juridisk person. Sanktionering av CISED inom DELDEPA 40 % av samarbetsorganisationen CISED:s budget för andra kvartalet betaldes inte ut, på grund av deras återkommande oförmåga att lämna in rapporter och budgetar i tid. I programrådet beslutade DELDEPA att denna summa på cirka SEK skulle gå till den skinnberedningskurs (Taller INTI), som startades inom ramen för DELDEPA under Taller INTI 1 var i stort behov av primärmaterial för att täcka beställningar som tack vare ett ihärdigt arbete fortfarande rullar in. Pengarna betalades ut via samarbetsorganisationen CASSA. CISED arbetar i delmål 1 och 3 och tvingades till följd av sanktioneringen genomföra färre aktiviteter än planerat inom dessa delmål. 1 Resultat från samarbetet med Taller INTI under 2009 redovisas inte i denna årsrapport då stödet inte realiserades förrän i december av 35

9 2.1.7 Sammanfattande årsrapport Bolivia 2009 Resultaten i tabellen är anpassade så att de tre verksamhetsländerna är jämförbara. Program DELDEPA Delprogr am Delmål 1: Organisering och deltagande Delmål 2: Försörjning Delmål 3: Information och kommunikation Delmål 4: Stärkande av nätverk och program Delmål Förväntade resultat ( ) Indikatorer på uppnått resultat Demokratiska organisationer och ledarskap uppnår högre grad av utövande och erkännade av sina rättigheter och påverkar beslutsfattande processer Etablerade småföretag förbättrar familjernas försörjning Målgrupperna har tillgång till transparent information och deltar i informations- och kommunikationssystem på lokal nivå vilket genererar möjligheter att informera och medvetandegöra en bredare befolkning Programmets styrning och hantering har förbättrats 1.1 Målgruppens organisationer utarbetar sin årsarbetsplan med kommuner och civila samhället 1.2 Programmets målgrupp känner till sina rättigheter, utövar dem samt planerar och utarbetar konkreta förslag inom det sociala, politiska och ekonomiska områdena 1.3 Lokala ledare utbyter erfarenheter om programmet och situationen i landet 1 Grad av demokratisk kännedom och demokratiskt deltagande 1.3 Delt.i beslutsfatt. Inst. 1 Grad av demokratisk kännedom och deltagande demokrati 1.4 Deltagande i aktioner 1 Grad av demokratisk kännedom och deltagande demokrati 1.3 Målgruppens delt. i beslutsfatt. instanser 1 Grad av demokratisk kännedom och deltagande demokrati 1.4 Deltagande i aktioner 1 Grad av demokratisk kännedom och deltagande demokrati 1.1 Aktioner i social kontroll 1 Grad av demokratisk kännedom och deltagande demokrati 1.2 Utbyte av programtematiken 1.4 Kulturella identitet och levnadssätt värderas i både urbana och rurala Indikator finns ej områden 1.5 Ökat erkännande och inflytande 1 Grad av demokratisk kännedom och deltagande för basorgan. i olika sammanhang demokrati 1.5 Typ av kallelse 2.1 En sit.analys av småföretagen för 2. Grad av kapacitet för att kunna starta småföretag planer och förslag finns 2.5 Utrymme för planering 2.2 Deltagarna förbättrar sina 2. Grad av kapacitet för att kunna starta småföretag tekniska och administrativa kunskaper 2.1 Tekniska färdigheter samt kunskaper i företagande 2. Grad av kapacitet för att kunna starta småföretag 2.4 Kännedom om finanshantering 2. Grad av kapacitet för att kunna starta småföretag 2.6 Planering av ekon. resurser 2.3 Producenterna deltar i nätverk 2. Grad av kapacitet för att kunna starta småföretag 2.2 Marknadstillväxt och markn.föring 2.4 Producenterna har fler kontakter, 2. Grad av kapacitet för att kunna starta småföretag marknader och kunder 2.3 Design och förnyelse av prod. 3. Grad av hanteringsförmåga av kommunikationsmedel och spridning 3.4 produktionskvalitet enligt budget 3.1 Kvinnliga och manliga ledare och målgruppen har ökade kunskaper om framställning av olika kommunikationsmedier 3.2 Det finns infomaterial om teman av lokalt allmänintresse framställt tillsammans med målgruppen 3.3 Det finns utrymmen i kommunikationsmedier där målgruppen garanteras ett kontinuerligt deltagande 4.1 Programmets parter utbyter erfarenheter och planerar gemensamma strategier för en god utveckling av programmet 4.2 Programorganisationernas förmåga genomföra/styra programmet förbättras 4.3 Ett gemensamt informations- och kommunikationsarbete har etablerats 3. Grad av hanteringsförmåga och användande av kommunikationsmedel 3.2 Struktur och koherens 3. Grad av hanteringsförmåga och användande av kommunikationsmedel och spridning 3.3 Språk 3. Grad av hanteringsförmåga och användande av kommunikationsmedel 3.5 Journalistisk färdighet 3. Grad av hanteringsförmaga och användande av kommunikationsmedel 3.1 Budskap (tematik) Indikator finns ej 4. Grad av programledning 4.4 Grad av (intern) kommunikation och koordination 4. Grad av programledning 4.2 Grad av samverkan på målgruppsnivå 4. Grad av programledning 4.1 Grad av organisationskapacitet 4. Grad av programledning 4.3 Grad av relevans och hållbarhet 4. Grad av programledning 4.5 Grad av nätverksarbete (extern) 4. Grad av programledning 4.4 Grad av kommunikation och koordination (intern) Uppnått resultat (poäng/ procent) Uppnått resultat (klassifice ring) 54% HÖG 54% HÖG 54% HÖG 54% HÖG 61% HÖG 55% HÖG 45% MEDEL 36% MEDEL 66% HÖG 30% MEDEL 41% MEDEL 31% MEDEL 53% HÖG 48% MEDEL 53% HÖG 85% UTMÄR KT 63% HÖG 73% HÖG 30% MEDEL 3% LåG 62% HÖG 59% HÖG 3% LåG 30% MEDEL Övriga utgifter Admini stration etc RESULTADO 0,48 RESULTAT ENLIGT RESULTATMÄTNING SVALORNA LA BOLIVIA 62% HÖG 9 av 35

10 Program Suma Thakhi 2009 Delprogra Delmål Förväntade resultat ( ) Indikatorer på uppnått resultat m Utbildning Efter de fem programåren har målgruppen utvecklat större möjligheter för vidareutbildning och arbete och använder sitt kritiska tänkande i sitt per sonliga och sociala liv. 1.1 Minskad frånvaro, färre studieuppehåll och avhopp från skolan 1.2 Målgruppen (och vuxna) har fått studievägledning för att höja sin utbildningsnivå 1.3 Ökade kunskaper om sexuell och reproduktiv hälsa 1.4 Det finns en grupp unga "pådrivare" som kan reflektera kritiskt kring sociala frågor och ungdomsproblematik 1 Grad av social och studiemotivat Personlig attityd (studiemotivat.) 2. Grad av självkännedom hos barnen Ökad kunskap 1. Grad av social och studiemotivat Personlig attityd 2. Grad av självkännedom hos barnen Ökade kunskaper 1 Grad av social och studiemotivat Idéer om projekt i livet Uppnått resultat (poäng/ procent) Uppnått resultat (klassificeri ng) 32% MEDEL 28% MEDEL 32% MEDEL 28% MEDEL 25% MEDEL Psykosocial hälsa Efter de fem programåren känner målgruppen större personlig säkerhet (självförtroende och attityd) och känslomässig stabilitet grundat i en egen identitet. 2.1 Målgruppen känner till och värdesätter sina personliga styrkor och färdigheter, utvecklar positiva attityder samt tar personligt och socialt ansvar. 2.2 Målgruppen känner till, respekterar och har större förståelse för kulturella värderingar och mönster i sin omgivning. 2.3 Ett fungerande nätverk för psykosocialt kamratstöd, uppbyggt av målgruppen 2. Grad av självkännedom hos barnen Självförtroende 2. Grad av självkännedom hos barnen Kulturell identitet 23% MEDEL 11% LåG Konstruktiva familjerelationer Efter de fem programåren har målgruppens familjerelationer förbättrats vilket skapar en miljö som tillåter en positiv och hållbar personlig utveckling. 3.1 Bättre kommunikation inom familjen 3.2 Det finns en service för psykosocialt stöd till familjer i insatsområdet 3.3 Tillgång till rekreation och nya möjligheter för familjer att umgås 4. Grad av minskning av intrafamiljärt våld (mellan familjemedlemmen och barnet) Uppförande i olika situationer 3. Grad av kommunikation mellan familjemedlemman och barnet Verbal kommunikation Det finns ingen indikator 3. Grad av kommunikation mellan familjemedlemmen och barnet Utrymme för interaktion och umgänge 27% MEDEL 22% MEDEL 12% LåG Organisationsutveckling och nätverksarbete Programmets hantering har förbättrats 4.1 De utförande organisationerna utbyter erfarenheter och planerar strategier för en framgångsrik utveckling av programmet. 4.2 De utförande organisationerna har bättre förutsättningar att driva programmet. 4.3 Fungerande internkommunikation inom programmet 5. Grad av programhantering Kommunikation och koordination 5. Grad av programhantering Samverkan på målgruppsnivå 5. Grad av programhantering Organis.kapac. 5. Grad av programhantering Relevans och hållbarhet 5. Grad av programhantering Nätverksarb 5. Grad av programhantering Kommunikat och koordination 56% HÖG 67% HÖG 67% HÖG 50% MEDEL 22% MEDEL 56% HÖG övriga utgifter Administrering, admin.pers, utrustning och revision RESULTAT 0,35 RESULTAT ENLIGT RESULTATMÄTNING SVALORNA LA BOLIVIA 36% MEDEL 10 av 35

11 2.2 Nicaragua Läget i landet Politiskt präglades andra halvåret av 2009 av maktkampen inför de regionala valen i de autonoma regionerna, som hålls 2010, samt presidentvalet En rad lagändringar har gjorts för att tillåta att sittande president Daniel Ortega ska kunna bli omvald. Detta kan tänkas orsaka politisk oro och instabilitet under tiden fram till valen. Under året firades tjugoårsdagen av Konventionen om barns rättigheter, men verkligheten för barn och ungdomar är långt ifrån den som fastslås i konventionen. Som ett exempel på detta påpekar utbildningsministern Miguel de Castilla att "i Nicaragua har vi barn som arbetar och inte går i skolan, eller går i skolan och arbetar. / / Ett annat olöst problem som är svårhanterligt är våldet som riktas mot barn och ungdomar." Enligt statistik från nicaraguanska polisen var familjevåld och allmän otrygghet det som av allmänheten uppfattades som det största problemet under året. Enligt samma studie har antal anmälda fall om sexuellt våld ökat med 97 % under 2009 jämfört med Förutsättningarna för Svalorna Latinamerikas arbete Vad som kan ses som en direkt reaktion på ovan nämnda problem om sexuellt våld är samarbetsorganisationernas deltagande i, och stärkande av, olika nätverk och instanser som ämnar göra en samlad kraftansträngning för att bemöta det ökande våldet och utsattheten. Mekanismer och möjligheter till samordning är ett viktigt inslag för att nå högre nivåer av påverkan och är därför nyckeln till hållbarheten i arbetet för målgruppens rättigheter. Under 2009 har den internationella finanskrisen varit den negativa faktor som har kommit att påverka programmet mest. Krisen har inneburit att många internationella givare har minskat sina insatser eller helt dragit sig ur samarbete med det civila samhället i Nicaragua. Finanskrisen för dessutom med sig ökad fattigdom och utsatthet för våra målgrupper. Även om relationerna mellan staten och dess institutioner inte har varit optimala under 2009 såg man i slutet av året vissa tecken på en förbättring i relationerna. Relationerna mellan Svalorna LA:s programkontor och utbildningsdepartementet i Estelí har förbättrats avsevärt Programmet Barn och ungdomars rättigheter och utveckling i Nicaragua gjordes den första mätningen av kvalitativa resultat inom programmet. En sammanfattning av resultaten av mätningen lämnas i tabell samt i bilaga 2. Dessutom kommer en komplett rapport under våren Resultat Det totala antalet människor som programmet nått ut direkt till under andra hälften av 2009 är cirka personer. Av dessa är 47 % barn och 53 % är ungdomar och vuxna. 62 % är flickor och kvinnor och 38 % pojkar och män. Delprogram 1: Utbildning Uppföljningsarbetet som har genomförts i skolorna och med familjerna anses ha bidragit till att fler barn och ungdomar stannade kvar i skolsystemet. De massiva TV- och radiokampanjerna ses också som en bidragande faktor. Trots det generellt goda resultatet i arbetet med att säkra barn och ungdomars tillgång till utbildning hotas detta nu av i 11 av 35

12 platsbristen i skolorna 2010 finns en risk att många barn som ska börja grundskolan inte får plats. I alla tre kommuner där programmet har insatser stannade över 90 % av målgruppen inom skolsystemet. Club Infantil har stärkt sin ställning inom lokala utbildningsinstanser i Jinotega och utarbetar en handlingsplan för utbildning tillsammans med bland annat utbildningsdepartementet. Handlingsplanen är tänkt att gälla fram till år Familjerna inom målgruppen har blivit mer medvetna om sitt ansvar för att säkerställa barnens tillgång till utbildning och att deras engagemang i skolan är av avgörande betydelse. Kvinnorna tar stort ansvar för barnens skolgång och utbildning, varför man i framtiden kommer att arbeta på att männen också ska ta detta ansvar. Delprogram 2: Deltagande 13 journalister i Jinotega samarbetar med målgruppen och överlåter sändningstid åt dem så att barnen kan rapportera till allmänheten om verksamheten i programmet. Målgruppen använder den kunskap de har tillgodogjort sig för att producera egna journalistiska inslag som ökar allmänhetens medvetenhet kring barnen och ungdomarnas problematik och syftar till attitydförändringar. Barn och ungdomar deltar aktivt i olika medier där de har utvecklat färdighet och kompetens att planera och genomföra information samt medvetandegörande strategier utifrån sina intressen och behov. Genom en massiv kampanj har man lyckas etablera förståelse för att maktrelationer är en viktig orsak till våld mot kvinnor. Barn och ungdomar kan identifiera situationer där deras rättigheter hotas eller kränks och har bättre verktyg för att försvara sig i sådana situationer. Medvetenheten om maktrelationer och dess negativa effekter har ökat bland barnen i teatergrupperna samt i deras familjer. För dem som deltar i samtal på skolorna går det lite långsammare, detta tros bero på att förändringar i lärarnas attityder tar längre tid. Delprogram 3: Psykosocialt välbefinnande I Telica har noterats en ökning i antalet förfrågningar till samarbetsorganisationerna om hjälp och stöd i situationer där barn och ungdomars rättigheter kränkts. Hembesök som görs av Club Infantil i Jinotega hos alla hushåll med barn i riskzonen har lett till beteendeförändringar i familjerna och deras behandling av barnen. Barn, tonåringar och ungdomar i Estelí har fått djupare kunskaper om lag 666 som reglerar hushållsarbete. De kan nu identifiera situationer som kränker deras rättigheter och känner till vilka myndigheter de har att vända sig till. Familjer visar förändrade attityder om barn och ungdomar som arbetar i hemmen och känner till sina åtaganden när det gäller försvar och skydd av dessa barn och ungdomar. På lokal nivå finns ett ökat erkännande av våld som brott och ett folkhälsoproblem. 12 av 35

13 2.2.4 Landkontor och personal Johanna Saunders hade kontrakt som programsamordnare fram till april 2010 men valde av personliga skäl att säga upp sig i december Johanna jobbade med praktikanterna och med förberedelserna kring vår första mätning av kvalitativa resultat, som genomfördes mot slutet av Roxana Ortiz, som tidigare var informationspraktikant, vikarierade för Johanna Saunders under hennes mammaledighet som varade från april till augusti Landrepresentanten har hållit enskilda utvecklingssamtal med personalen. Arbetsmiljön är fortsatt god. I november arrangerade landkontoret i Estelí ett regionmöte med personal från kontoren i Bolivia och Peru. Mötet som varade i en vecka hade temat Landkontorsadministration. Av de två praktikanterna kontoret hade under 2009 fortsatte infopraktikanten Ana Falk en bit in på Programpraktikanten Aina Gagliardo praktiserade hos en av samarbetsorganisationerna med att stärka deras kommunikationsarbete med hjälp av audiovisuella medier. Ainas uppgift blev senare att bistå programhandläggaren och programsamordnaren i förberedelserna inför resultatmätningen Förklaringar till större avvikelser Inga utbetalningar gjordes till samarbetsorganisationen Red de Jóvenes under andra terminen på grund av deras avsaknad av legal status. Pengarna som skulle ha betalats ut till Red de Jóvenes användes istället till gemensamma aktiviteter inom programmet, efter diskussion inom programmets ledningsgrupp (ECP, Equipo coordinador de programa) gjordes en omfattande omstrukturering av programmet. Omstruktureringen innebär att resultaten som fanns i delprogram 2 kommer att integreras i delprogrammen 1 och 3. Logiken bakom omstruktureringen är att barns och ungdomars deltagande bör ses som en nödvändig väg att gå för att höja kvaliteten i utbildningen och målgruppens psykosociala välbefinnande. Även om detta inte var tänkt att påverka programmet under 2009 utan snarare 2010 och framåt påbörjade APEADECO detta redan under året som gått. Resultaten som de hade planerat under delprogram 2 återfinns således under delprogram 1 och av 35

14 2.2.6 Sammanfattande årsrapport 2009 Nicaragua Resultaten i tabellen är anpassade så att de tre verksamhetsländerna är jämförbara. Program: Barn och Ungdomars rättigheter och utveckling I Nicaragua Delprog Delmål Förväntade resultat (år) Indikatorer på uppnått resultat ram 1.- Utbildning 2.- Medborglig deltagande 3.- Psykosocial välbeffinnande Utbildningssystemet i kommunerna Estelí, Jinotega och Telica i norra/nord västra Nicaragua har förbättrade möjligheter att erbjuda en inkluderande och kvalitativ utbildning som sätter människans utveckling i centrum Organiserade barn och ungdomar tar en aktiv roll i politiska beslutsprocesser på lokal nivå och ställer krav på uppfyllandet av barns och ungas rättigheter Barn och ungdomar har möjlighet att utvecklas och skyddas från våld, missbruk, ekonomisk exploatering och kränkningar av deras rättigheter Förändrade attityder hos befolkningen för ett aktivt försvar av b/u:s rättigheter med fokus på målgruppens psykosociala välbeffinnande 1.1 Familjer är medvetna om vikten av barn och ungdomars tillgång till utbildning Typ av deltagande på skolaktiviteterna Familjernas attityd inför målgruppens utbildning eller skolgång. 1.2 Lokala nätverk fungerar och Nivåer på de sociala genomför aktionerför att främja och nätverkens utövande av aktioner för försvara målgruppens rätt till försvar av barnens rättigheter och utbildning. social kontroll. 1.3 Barn och ungdomar främjar och försvarar sin rätt till utbildning. 1.4 Barn har i större utsträkning tillgång till skola och stannar inom skolsystemet. 2.1 Barn, tonåringar och ungdomar identiferar sig själva som sociala subjekt med rättigheter Nivån på målgruppens deltagande i främjandet av deras rätt till utbildning Barn och ungdomars kunskapsnivå om barn- och ungdomslagen. 2.2 Personalen hos SO och målgruppen är medvetna om att Genusmedvetenhet hos SOpersonalen ojämlikhet och maktrelationer är ett hinder för mänsklig utveckling. 2.3 Stärkta utrymmen för barn och ungdomars medborgerliga deltagande. 2.4 Nya allianser skapas och existerande stärks som jobbar med barn och ungdomar. 3.1Lokala nätverk fungerar och genomför aktioner för att skydda målgruppen från kränkningar och övergrepp. 3.2 Barn, ungdomar och deras familjer har utvecklat verktyg för att identifera situationer som hotar eller kränker deras rättigheter. 4.1 Befolkningen är medveten om orsaker, konsekvenser och risker kring kränkning av barn och ungdomars rättigheter Deltagandegrad bland målgruppen i utrymmen för beslutsfattande Typ av allianser och aktioner som planerats och genomförts Kvalité på aktionerna som samordnas och genomförs av nätverken Nivåer på de sociala nätverkens utövande av aktioner för försvar av barnens rättigheter och social kontrol Barn och ungdomars kapacitet att försvara sig i Familjernas kapacitet att utveckla försvarsmekanismer vid kränkning av deras barns rättigheter Befolkningens deltagandenivå på främjandet och försvaret av barn och ungdomars rättigheter Befolkningens kunskapsnivå kring barn och ungdomars rättigheter. Uppnått resultat (poäng/ procent) 0,60 Uppnått Kostnad resultat SEK (klassificeri (utfall) ng) Medel Procent av programkostnad 0,50 Medel % 0,60 Medel % 0,30 Låg % 0,50 Medel % 0,75 Hög % 0,60 Medel % 0,50 Medel % 0,50 Medel 0,50 Medel 0,60 Hög 0,30 Låg % % % % 4.- Gemensamma aktiviteter SO och SvLA fungerar bättre 0,75 Hög % Bättre kunskaper hos SO och SvLA om problematiken med barn och 0,60 Medel % ungdomar i Nicaragua Indikatorer saknas Personer i Sverige har bättre kunskaper om barns och ungdomars situation i Nicaragua 0,40 Låg % 0% RESULTAT 0,53 Medel % 14 av 35

15 2.3 Peru Läget i landet Under 2009 avslutades till sist rättegången mot Alberto Fujimori, Perus president mellan åren 1990 och Domen blev 25 års fängelse för bland annat brott mot mänskliga rättigheter, korruption och olaglig avlyssning Till följd av handelsavtalet med USA har regeringen utarbetat nya dekret som gör det lättare för transnationella företag att exploatera naturresurser i Peru. Minimilönen i Peru är bland de lägsta i Latinamerika, trots att tillväxten varit hög under det senaste året jämfört med andra länder i regionen. I oktober månad började en process med att utveckla ett förslag till kongressen för en förändring i brottsbalken kring abortfrågan. Om det nya förslaget går igenom skulle det betyda att abort avkriminaliseras i de fall då kvinnan blivit våldtagen eller då fostret är gravt missbildat. Varje dag görs över 1000 olagliga aborter i Peru och i dag är straffet för detta tre månaders fängelse. Ett stort antal korruptionsskandaler bland politiker och företag rapporterades i massmedia under Misstron mot politiker är stor och enligt en rapport som gavs ut i november av Latinobarómetro tycker endast 50 % av befolkningen att Peru är ett demokratiskt land Förutsättningarna för Svalorna Latinamerikas arbete I en kontextanalys som genomfördes tillsammans med målgrupperna och samarbetsorganisationerna lyftes särskilt klimatförändringar, svininfluensan och den ekonomiska krisen fram som frågor som påverkat programmet under Målgruppen upplever att de påverkats av klimatförändringarna främst genom minskad tillgång till vatten, vilket lett att skördarna torkat. Det påverkar målgruppen då många arbetar med jordbruk. Bristen på rent dricksvatten är ett stort hälsoproblem för målgruppen, som drabbas av till exempel parasitsjukdomar. Dessutom innebär reningsprocedurerna av vattnet en stor arbetsbörda för de ofta redan dubbelarbetande kvinnorna. Under 2009 påverkades vissa delar av målgruppen och aktiviteter inom programmets av svininfluensan, eftersom skolorna ställde in undervisning på grund av smittrisken. Detta ledde till att en del aktiviteter, framförallt de som vände sig till ungdomar, fick skjutas upp vilket ledde till förseningar inom programmet. Under de månader som Peru var mest drabbat av svininfluensan fanns också en rädsla från delar av målgruppen att delta på aktiviteter där stora grupper var samlade. Förutom den fortsatt stigande inflationen, med högre priser på mat, anser delar av målgruppen att de drabbats av den ekonomiska krisen i form av ökad arbetslöshet och fördjupad fattigdom. Den starka misstron mot politiker och myndigheter försvårar arbetet inom delprogrammet för lokal demokrati och politisk påverkan. 15 av 35

16 2.3.3 Landsbygdsutvecklingsprogrammet i Peru Ett resultatmätningssystem togs fram och användes för första gången i juni och även i december. Mellan de olika mätningarna justerades en del svagheter som upptäcktes i den första mätningen och programmet har nu ett väl fungerande system för resultatmätning. Den allmänna uppfattningen inom programmet är att arbetet går framåt. Då det under 2009 har satsats mycket på förarbete kan vi vänta oss bättre mätbara resultat under de kommande två åren. De resultat som uppnåddes i december är inte direkt jämförbara med dem som rapporterades vid halvårsmätningen 2009, då mätsystem och mål utvecklats och ändrats. Under årets andra del lades stort fokus på att utöka målgruppen. Samarbetsorganisationerna har gjort ett strategiskt urval av grupper som finns inom programområdet och som har behov och intresse av att arbeta med programmet. Det har inneburit mycket arbete men resultatet är att framförallt nya kvinnoorganisationer integrerats i programmet. Det interna samarbetet inom programmet samt kompetensen hos samarbetsorganisationerna har stärkts, vilket kommer att återspeglas i ett mer integrerat och enhetligt arbete mot målgruppen. Målgruppen har utökats med en rad nya grupper som håller på att utvecklas organisatoriskt Resultat Delprogram 1: Lokal demokrati, deltagande och påverkan Delprogrammet för demokrati och deltagande har mycket framgångsrikt under Däremot finns en bit kvar innan det visar konkreta resultat i form av, till exempel, förslag till lokala myndigheter. En gemensam strategi för att kapacitetsutveckla målgruppens basorganisationer har utvecklats av samarbetsorganisationerna. Målgruppens basorganisationer har stärkt sin interna organisering och utgör nu en god grund för att deltagande och påverkansarbete lokalt. Resultatmätningen visar att de överlag fungerar demokratiskt och att medlemmarna respekteras internt oberoende av kön och ålder. En kvinnogrupp i programmet har gått från att huvudsakligen driva små matserveringar till att ta en aktiv roll inom turistnäringen i området genom att lämna förslag till lokala myndigheter på hur turistnäringen kan förbättras. Samma grupp har inlett en påverkansprocess även för andra viktiga ämnen, som våld mot kvinnor. Målgruppens kunskap om sina rättigheter och skyldigheter har stärkts genom en programgemensam skola för empowerment med teman som ledarskap, konfliktlösning, genus, miljö och kommunikation. Lokala politiker har utbildats i sina befogenheter och skyldigheter, vilket bland annat lett till att de känner till att de bör ta tillvara medborgarnas åsikter. Via radioprogram och informationsblad har målgruppen informerat, och informerats, om mänskliga och demokratiska rättigheter. Målgruppen vet mer om vilka rättigheter de har och de vågar stå upp för dessa på ett annat sätt än tidigare. En stor konferens på temat miljö- och klimatförändringar genomfördes efter att målgruppen hade uttryckt stort intresse för frågan. Experter och myndigheter var 16 av 35

17 inbjudna till konferensen som genomfördes med målgruppens medverkan. Forumet lockade totalt cirka 200 personer och uppmärksammades i lokal media. Delprogram 2: Rätten till försörjning Inom det andra delprogrammet, som fokuserar på försörjning, har man haft stort fokus på arbetet med kapacitetsutveckling inom både småföretagande generellt och i att ge stöd till målgruppen att förbättra sina produkter. Det har också getts stöd i informationsinsamling samt utbildning inom modern informationsteknologi, till exempel grundkurser i datoranvändande och hur man använder Internet och e-post. Detta för att målgrupperna till exempel ska kunna sköta bokföring på ett effektivt sätt samt informera sig inom det område där de arbetar. Man arbetar också med att stötta målgruppen i att skapa produktionskedjor. Detta är det resultat programmet hittills arbetat minst med på grund av att målgruppernas kunskap och kapacitet att utveckla produkter, deras organisering och förmåga att driva företag enligt samarbetsorganisationernas bedömning måste utvecklas innan man kan nå en marknad. Ett stort antal personer och grupper har tagit fram affärsplaner under 2009 och har nu konkreta mål för sin verksamhet. Flera personer har getts stöd som lett till att de fått mikrokrediter genom en lokal bank. De har genom detta kunnat starta upp en verksamhet eller utöka en befintlig. Kvinnor dominerar bland dem som fått krediter. Familjeekonomin har enligt målgruppernas uppfattning förbättrats. Arbete pågår med att skapa goda relationer mellan de lokala myndigheter och de småföretag/organisationer som programmet stödjer. Basorganisationerna har stärkts internt och medlemmarna har kapacitetsutvecklats, men man har ännu bara i liten utsträckning börjat samordna sin verksamhet sinsemellan. Detta gäller såväl inköp och produktion som distribution. Några av basorganisationerna har gjort upp avtal med lokala marknader och säljer nu sina produkter externt Landkontor och personal Som planerat gick volontärverksamheten på landkontoret i Peru mot sitt slut i mitten av året, vilket innebar att en programhandläggare, en programutvecklare samt en infovolontär avslutade sina tjänster. Andra halvan av året bestod personalen av en landrepresentant och en programsamordnare, som båda är svensk 10/90-personal. Under hela året fanns dessutom en lokalt anställd administratör/ekonom på plats. Hon anställdes i januari 2007 vilket har inneburit en kontinuitet som är viktig för kontoret och programmet. Två praktikanter har funnits på kontoret under hela För Svalorna LA i Peru byttes all svensk personal ut inom loppet av några månader, något som innebar att en hel del tid fick ägnas åt introduktion och överlämning. Personalstyrkan minskades samtidigt från fem till tre personer Förklaringar till större avvikelser Samarbetet med CR-ESOA fasades ut under årets tre första månader, framför allt på grund av samarbetssvårigheter som pågått under en längre tid. 2 Utfasningsperioden sträckte sig över 2 Se kapitel av 35

18 sex månader och i april 2009 inkom CR-ESOA med en slutrapport där man också bedömde hur man såg på hållbarheten i de resultat som uppnåtts. Slutrevision genomfördes utan anmärkningar. På grund av att man avslutade arbetet med CR-ESOA antog programmet nya strategier för det område inom programmet där organisationen tidigare arbetade (förväntat resultat 1.1). Arbetet inom detta resultat kom igång på nytt strax före halvårsskiftet. 18 av 35

19 2.3.6 Sammanfattande årsrapport 2009 Peru Resultaten i tabellen är anpassade så att de tre verksamhetsländerna är jämförbara. Program Landsbygdsutveckling i Peru Delprogr Delmål Förväntade resultat (år) Indikatorer på uppnått resultat am 1. Demokrati och deltagande 1. Förstärka de demokratiska, processerna med fokus på jämlikhet, genom ett organiserat, socialt deltagande, formulering av samordnade förslag och politisk påverkan. 1.1 I programmets verksamhetsomr har sociala organisationer och producentorganisat stärkts, för att framställa förslag och genomföra påverkan på offentlig politik riktad mot rural utveckl, på lokal och reg nivå. 1.2 Myndigheter och civilt samhälle, organiserade och sammanlänkade i lokala forum, utformar och implementerar, i samverkan, lokala, sektoriella och övergripande strategiska utvecklingsplaner med ett aktivt deltagande av ungdomar och kvinnor Organisationers förutsättningar att ta initiativ till och påverka politiska beslut Medlemmars förmåga och möjligheter att deltaga i sina organisationers interna arbete Medlemmars möjlighet och förmåga att deltaga i interna demokratiska processer Medlemmars förmåga att deltaga i formuleringen av politiska planer av hög kvalitet. Uppnått resultat (poäng/ procent) Uppnått resultat (klassificeri ng) 26% Låg 47% Låg 54% Medel 6% Låg Kostnad SEK (utfall) Procent av programkostnad % % 2. Lokala ekonomier 2. Förbättring av den ekonomiska situationen för kvinnor och ungdomar på landsbygden, med fokus på hållbarhet. 2.1 Lokal ekonomi förstärkt genom implementering av kvinnors och ungdomars småföretag. 2.2 Lokala produktionskedjor förstärkta och med tillgång till lokala, provinsiella eller regionala marknader Basorganisationerna erbjuder sina medlemmar relevant hjälp och stöd Småföretagarnas förmåga att förvalta sina företag Att det lokala klimatet är fördelaktig för småföretagande Att småföretagarnas organisationer har stabila och demokratiska strukturer Småföretagarna har en produktion av kvalitet som motsv. marknadens efterfrågan. 54% Medel 30% Låg 11% Låg 29% Låg 27% Låg % % 3. Gemensamma programkostnader 3. Stärkt program internt och externt 3.1 Stärkt samarbete och koordinering inom programmet samt förbättrad uppföljning SO koordinerar regelbundet för att stärka prog.verks. och förbättra det instit. samarbetet Programmet utvärderas och planeras med målgruppens aktiva deltagande samt mäts enligt ett resultatmätnings-system med gem. ägandeskap Hög Medel Prog följer landets regler Godkänd revision % Transversaler finns i 3.3 Kapacitetsutveckling och organisationsutveckling inklusive tvärgående perspektiv 3.4 Förbättrad intern och extern kommunikation programmets planering och implementering Programmets personal har kompetenst, och kunskaper i nya metoder etc PDR:s budskap, aktiviteter och resultat är spridda inom programmet och programmets personal har en stark identifiering med PDR PDR:s budskap och de frågor som programmet arbetar med är spridda i verksamhetsområdet RESULTAT 32% Låg % 3% 100% 4% 19 av 35

20 3 Verksamhet i Sverige 3.1 Informations- och påverkansprogrammet Svalorna LA:s program för informations- och påverkansarbete i Sverige startade Programmets övergripande mål är att människors, såväl privatpersoners som politikers, attityder och beteenden påverkas så att de aktiverar sig för en rättvisare världsordning och hållbar utveckling. Föreningens insatser inom information och påverkan har blivit fler och bättre och många positiva resultat har setts under året Kampanjen Rätten till din egen kropp! 2009 var det tredje året för Svalorna LA:s kampanj Rätten till din egen kropp! på temat sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Liksom tidigare år har samarbete skett i olika nätverk, däribland 09-nätverket som består av bland annat RFSU, Afrikagrupperna, RFSL, Kvinna till Kvinna, Amnesty International, Forum Syd, Svalorna LA. 09-nätverket bildades för att arbeta för att Sverige under EU-ordförandeskapet 2009 skulle uppmärksamma EU:s roll för att säkra människors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR) oavsett kön och sexuell läggning i och utanför Europa. Kampanjens aktiviteter har planerats och genomförts av informationssamordnare Pernilla Springfeldt, kampanjansvariga kanslipraktikanter samt två kampanj- och lokalgrupper. En etablerad kampanjgrupp som startade i Stockholm 2007 bestod under året av cirka åtta personer som träffats en gång i månaden. Nytt för 2009 är den lokalgrupp i Malmö-/ Lundområdet som startades i september Exempel på uppnådda resultat inom kampanjen Rätten till din egen kropp! Några av de viktigaste händelserna i kampanjen under året har varit: Kontakt med politiska sekreteraren Eva Skult på S-kvinnor resulterade i att en tidigare anställd på Svalorna LA informerade om abortförbudet i Nicaragua på S-kvinnornas nätverksträff (cirka 30 politiker deltog). Svalorna LA fick beröm för att driva abortfrågan med koppling till mödradödlighet. Skriften Vad gör Sverige när EU sviker? (Globala studier) delades ut till flera S-kvinnor, däribland Nalin Pekgul. Kontakt med Johanna Nilsson (departementssekreterare på UD:s enhet för folkrätt, MR och traktaträtt) resulterade i ett möte mellan Svalorna LA och UD. SRHR-frågor och Sveriges utfasning i Nicaragua diskuterades och resulterade i att UD lovade skriva ett PM till Sidakontoret i Managua och föreslå att Svalorna LA:s personal möter Sidarepresentanterna i Nicaragua för fortsatt diskussion. Under Almedalsveckan närvarade Svalorna LA på ett 20-tal arrangemang där man tog tillfället i akt att informera politiker och andra makthavare om kampanjens teman. Kontakter togs med cirka 25 politiker och ett stort antal övriga. Möte med Annika Qarlsson (c) och Hans Linde (V) från Riksdagens tvärpolitiska SRHR-grupp, Annika Ryngbeck (RFSU) och Roxana Ortiz (Svalorna LA). Roxana Ortiz presenterade fakta om mödradödlighet till följd av abortförbudet i Nicaragua och Sveriges utfasningsstrategi för Nicaragua diskuterades. Annika Qarlsson och Hans Linde planerar att lyfta frågan om hur utfasningen av Sveriges bilaterala stöd till SRHR-området i Nicaragua ska ske ansvarsfullt (vilket är intentionen enligt den svenska utfasningsstrategin). 20 av 35

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Utbildning för alla en mänsklig rättighet. Hur svalorna Latinamerika arbetar med Utbildning

Utbildning för alla en mänsklig rättighet. Hur svalorna Latinamerika arbetar med Utbildning Utbildning för alla en mänsklig rättighet Hur svalorna Latinamerika arbetar med Utbildning för alla Oktober 2010 Utbildning är en mänsklig rättighet och nödvändig för både individens och samhällets utveckling.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Årsredovisning 2010. Latinamerikagrupperna

Årsredovisning 2010. Latinamerikagrupperna Årsredovisning 2010 Latinamerikagrupperna Org. Nr 802004-5681 Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Redovisnings- och värderingsprinciper 7 Noter 8 Styrelsens underskrifter

Läs mer

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Strategi 2018-2020 Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbund engagerar unga människor och skapar respekt för människovärdet, ökar

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

En kraft för förändring

En kraft för förändring En kraft för förändring Varför finns det fortfarande människor som går hungriga? Det finns tillräckligt med odlingsbar jord i världen för att utrota hungern och tillräckligt med resurser för att uppfylla

Läs mer

Samarbete för rättvisa

Samarbete för rättvisa Samarbete för rättvisa Svalorna Latinamerika en liten organisation som gör stor skillnad Adress: Götgatan 22 A, 118 46 Stockholm Telefon: 08-642 16 96 Hemsida: www.svalorna.se Blogg: www.svalorna.blogspot.com

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

TEMARAPPORT FLICKAFADDER

TEMARAPPORT FLICKAFADDER TEMARAPPORT FLICKAFADDER Tack för att du är Flickafadder och bidrar till Plan Internationals insatser för flickors rättigheter! Flickor och kvinnor tillhör en av de mest marginaliserade grupperna i världen.

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

UTKAST maj 2008 SVALORNA LATINAMERIKAS 2008-2009. Grunderna för Svalorna LA:s arbete i Latinamerika och Sverige. ÖVERGRIPANDE POLICYDOKUMENT

UTKAST maj 2008 SVALORNA LATINAMERIKAS 2008-2009. Grunderna för Svalorna LA:s arbete i Latinamerika och Sverige. ÖVERGRIPANDE POLICYDOKUMENT UTKAST maj 2008 SVALORNA LATINAMERIKAS ÖVERGRIPANDE POLICYDOKUMENT 2008-2009 Grunderna för Svalorna LA:s arbete i Latinamerika och Sverige. Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1. Inledning...3

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR Initiativet för Socialt ansvar är en av CSR Västsveriges tipslistor för ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013 1. Organisation RFSU Stockholms verksamhet har vuxit och utvecklats snabbt de senaste åren. Av den anledningen har fokus under det verksamhetsår som

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Strategi för barn och unga i Norden

Strategi för barn och unga i Norden 2 3 NORDISK MILJØMÆRKNING Strategi för barn och unga i Norden Strategi for børn og unge i Norden ANP 2010:710 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2010 ISBN 978-92-893-2012-2 Layout: Jette Koefoed Fotos:

Läs mer

Svalorna Latinamerika

Svalorna Latinamerika Svalorna Latinamerika Verksamhetsberättelse 2008 Svalorna Latinamerika Tegelviksgatan 40 116 41 Stockholm tel 08-642 16 96 fax 08-640 36 60 e-post: info@svalorna.se www.svalorna.se Org.nr 802003-3083 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola Handläggare: Linda Markus, förskolechef Datum: 2014-11-01 Verksamhet: Förskola Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision:

Läs mer

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd Rätten till hälsa exemplifierat genom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Elin Jacobsson, utredare Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi

Läs mer

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua

Uppdragsbeskrivning. Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua Uppdragsbeskrivning Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua 2006-2010 1. Bakgrund 2. Syftet med utvärderingen 3. Mål 4. Frågeställningar 5. Metod och tidsplan 6. Rapportering 1. Bakgrund Forum

Läs mer

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Kållekärr och Långekärrs förskolor Handläggare: Pia Johnsson, förskolechef Datum: 2015-04-13 Verksamhet: Förskola Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Sektor utbildning, kultur och fritid UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Verksamhetens vision Alla barn är välkomna till vår förskola.

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Förskolan Akvarellen

Förskolan Akvarellen Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer