Ansökan till Sida för syd- och östanslaget år 2016

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ansökan till Sida för syd- och östanslaget år 2016"

Transkript

1 Ansökan till Sida för syd- och östanslaget år 2016

2 Annika Sandell/Eva-Lotta Gustafsson CIVSAM Sida Svenska missionsrådet Box Bromma SMR:s förlängningsansökan för syd- och östanslaget 2016 Härmed överlämnas Svenska missionsrådets ansökan för syd- och östanslaget för Detta avser ett förlängningsår där utgångspunkten för innehållet i ansökan är den pågående ansökan för och de riktlinjer från Sida som denna ansökan grundade sig på. Upplägg och innehåll i ansökan har på förhand diskuterats med Sida genom mejlväxling. Förlängningsansökan består av en narrativ del samt ett antal bilagor enligt specifikation nedan. På förfrågan kan vi även skicka SMR:s bedömningar av insatserna, insatsbeskrivningar (ansökningar) eller annan dokumentation. Ansökan innehåller fyra kapitel. Det första kapitlet utgår från SMR som organisation med fokus på viktiga förändringar. I det andra kapitlet ges en sammanfattning av SMR:s operativa verksamhet för 2016, där SMR:s vidareförmedlande uppdrag utgör en viktig del. I det tredje kapitlet presenteras SMR:s vidareförmedling och i det avslutande kapitlet redogörs i korthet för SMR:s avtal för andra Sida-anslag. SMR:s totala ansökta belopp för 2016 ligger högre jämfört med den godkända nivån för 2015 och SMR bedömer denna ökning som rimlig. Den ökning som sker på sydanslaget kompenseras delvis med en stor minskning av östanslaget, vilket framför allt beror på att Individuell Människohjälp (IM), som har ett större östprogram, inte längre söker medel genom SMR. SMR:s utgångspunkt för godkännande av insatser och bidragsnivåer har varit bedömningarna av organisationernas kapacitet samt insatsernas relevans. En viktig utgångspunkt har även varit den nivå SMR planerade för i den ursprungliga ansökan för (150 milj./år för syd anslaget), vilken även bejakades av Sida som relevant i bedömningen av ansökan men som inte beviljades fullt ut på grund av begränsat budgetutrymme. Som kompensation beviljades SMR tilläggsanslag för En annan anledning till att ansökan för sydanslaget för 2016 ökar något i jämförelse med innevarande period är att SMR inrättar en ny pott för Disaster Risk Reduction (SEK 4 milj. exklusive egeninsats). Här handlar det om att möjliggöra stöd till ett antal insatser som förberetts att ingå i SMR:s humanitära ansökan men där det finns stor risk att de inte kan prioriteras av Sida-HUM. Bakgrunden är att de humanitära behoven i världen för Svenska missionsrådet Box 14038, SE Bromma. Besöksadress: Gustavslundsvägen 18, Alviks torg, t-bana Alvik Tel: , Fax: , E-post: info@missionscouncil.se, Webb:

3 närvarande är större än på många år, vilket leder till att Sida-HUM behöver prioritera livräddande insatser, och insatser för att täcka grundläggande humanitära behov. Följden blir att det finns viktiga insatser i gränslandet mellan det humanitära biståndet och utvecklingsbiståndet som kommer i kläm. Se vidare motivation för detta, och hur det planeras att hanteras, i beslutsunderlag till SMR:s utvecklingsutskott, bilaga 5. På samma sätt som tidigare år har SMR även budgeterat för att ha beredskap för ett antal värdehöjande insatser (SEK 1,5 milj. exklusive egeninsats). Detta är en väl fungerande och använd ansökningsmekanism som möjliggör stöd till exempelvis utvärderingar, förstudier eller kapacitetsutveckling löpande under perioden. I bilagor till ansökan presenteras SMR:s totala verksamhetskostnader för 2016 (bilaga 2) samt en ekonomisk redovisning per kostnadstyp enligt Sidas instruktion (bilaga 3). I dessa bilagor framkommer att SMR ansöker om ökning från 11,6 miljoner 2015, till 12,7 miljoner 2016 för SMR:s vidareförmedlingsuppdrag (gäller sydanslaget). Denna ökning motiveras av ökade kostnader för IT, kontorsutrymme och tjänster. Tjänsteökningen är i huvudsak kopplad till förstärkning av controller- och handläggningskapacitet, en förstärkning som genom Sida-godkännande av omdisponering av medel verkställdes redan under En viss ökning finns även på andra tjänster. Total ökning av tjänster för 2016, i jämförelse med budget 2015, är en heltidstjänst. IT- och kontorskostnader ligger ca kr högre i jämförelse med budget 2015 på grund av utveckling av ITsystem samt förändring av kontoret som en följd av en utökning av antal arbetsplatser. Kostnaderna bedöms fortfarande ligga på en mycket rimlig nivå. SMR-ansökt belopp för sydanslaget 2016 SEK : Pågående och nya insatser Administrationsbidrag (8 %, fördelas direkt till genomförande organisation) SMR:s vidareförmedlande uppdrag Totalt SMR-ansökt belopp för östanslaget 2016 SEK : Pågående insatser Administrationsbidrag (8 %, fördelas direkt till genomförande organisation) SMR:s vidareförmedlande uppdrag Totalt Hör gärna av er om det finns behov av förtydliganden eller kompletteringar. Vänliga hälsningar Eva Christina Nilsson Generalsekreterare Svenska missionsrådet Anders Malmstigen Enhetsansvarig för internationellt utvecklingssamarbete Svenska missionsrådet Svenska missionsrådet Box 14038, SE Bromma. Besöksadress: Gustavslundsvägen 18, Alviks torg, t-bana Alvik Tel: , Fax: , E-post: info@missionscouncil.se, Webb:

4 SIDA 4 av 29 Innehåll 1. Aktuella förändringar för SMR som organisation SMR:s operativa verksamhet Teologisk reflektion... 7 Religion och utveckling... 7 Utvecklingssamarbete... 8 SMR som organisation Vidareförmedling syd- och östanslagen Olika insats- och avtalsformer Styrning och kvalitetssäkring Biståndseffektivitet Strategier för genomförande Dialogfrågor Andra Sida-bidrag Bilagor Följande bilagor lämnas in tillsammans med ansökan: 1) SMR:s verksamhetsmål för ) SMR:s budget för verksamheten ) Ekonomisk sammanställning enligt instruktion 4) Uppdaterad resultatmatris för ) Underlag för hantering av DRR-potten 6) Listor totalt per år för sydanslaget 7) Listor totalt per år för östanslaget 8) Uppställning SMR:s styrande krav och kriterier

5 SIDA 5 av Aktuella förändringar för SMR som organisation Merparten av de policyer som låg till grund för SMR:s arbete under används och ligger fast även för SMR har inom följande områden policys som är styrande för organisationen: utvärdering, miljö, jämställdhet, hiv, kommunikation, antikorruption och rättighetsperspektiv. Policyn för rättighetsperspektivet har tillkommit under perioden och antogs under 2014 som ett resultat av en längre utvärderings- och lärandeprocess. Denna policy har också varit utgångspunkt för framtagande av en webbaserad verktygslåda som nu används. Under 2015 pågår arbete och planering av revidering och utveckling av policyer. Policy för jämställdhet, kommunikation, miljö och antikorruption revideras med start under hösten. Kopplat till miljöpolicyn har SMR utvecklat ett nytt positionspapper för Disaster Risk Reduction (DRR), vilket får en viktig påverkan på hur SMR ser på möjligt innehåll i utvecklingsinsatser samt koppling och komplettering till det humanitära arbetet. SMR planerar även att arbeta vidare med HBTQ-frågor, samt att påbörja processen med att ta fram en klagomålsmekanism. En viktig förändring som skett är att SMR under perioden har breddat och fördjupat sin verksamhet som helhet. Det handlar bland annat om arbetet kring religion och utveckling samt religionsfrihet där SMR etablerat sig som en viktig aktör och påverkansröst. Ett annat område är det humanitära arbetet där SMR under 2014 inledde ett samarbete med Sida-HUM genom att ett samarbetsavtal tecknades för perioden Det humanitära samarbetet har inneburit en del förändringar för kansliet genom utökning av ansvarsuppgifter, förändringar i vissa tjänster samt tillsättande av ny personal (2,5 tjänster). SMR är nu på väg in i en ny strategi- och verksamhetsperiod för åren Som utgångspunkt slutfördes under 2014 ett arbete med att revidera SMR:s värdegrund och under hösten pågår ett arbete med att arbeta fram en ny strategi, vilken ska beslutas av SMR:s medlemmar på medlemsdagarna i början av februari Utifrån värdegrunden och strategin kommer en ny verksamhetsplan att arbetas fram. Vårens arbete kommer att präglas av summering och lärande utifrån genomfört arbete, utvärderingar och rapporter. Både rapportering och beredning av ansökningar till Sida kommer att vara viktigt arbete som ska genomföras. I jämförelse med ansökan kan nämnas att Individuell människohjälp (IM) inte längre är medlem i SMR och som ny ramorganisation till Sida söker IM nu bidragsmedel direkt från Sida. Däremot har Läkarmissionen tillkommit som

6 SIDA 6 av 29 ny medlem och ansöker inför 2016 för första gången om Sida-medel genom SMR. SMR har för närvarande 34 medlemsorganisationer. Antalet organisationer som söker bidrag genom SMR ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare (för alla anslag handlar det om 22 organisationer varav 18 söker för utvecklingssamarbetet). Flera av organisationerna har ambitioner och kapacitet att öka sin verksamhet, vilket fick avtryck i SMR:s ansökan för då ansökan som helhet låg på 150 miljoner/år. Planerad verksamhet som SMR söker stöd för under 2016 ligger på en något högre nivå, och är i överensstämmelse med vår bedömning av organisationernas kapacitet och förmåga att genomföra insatser, samt verksamhetens relevans. De organisationsbedömningar som SMR genomförde och sammanställde inför ansökan ligger till grund för bedömningarna av medlemsorganisationerna. Utifrån dessa har SMR följt upp med självbedömningar, stickprov och åtgärdsplaner. En sammanställning per organisation gjordes under våren 2015, som en utgångspunkt inför bedömning av nya ansökningar. Som komplement har SMR även genomfört ett par externa systemrevisioner (av Läkarmissionen 2014 och IAS 2015). Kortfattad sammanfattande information per organisation, om var vi står i organisationsbedömningsprocessen, finns i respektive insatsbedömning. SMR noterar att flera medlemsorganisationer fortsätter att utveckla sin regionala närvaro. Flera organisationer har även utvecklat, eller är i processen att utveckla, nya projekthanteringssystem. SMR har under innevarande period förtydligat kansliets roll vad gäller organisationsansvar för respektive medlemsorganisation. För övrigt vad gäller SMR:s system för organisationsbedömningar hänvisas till ansökan för Ett reviderat system och uppdaterade organisationsbedömningar per organisation kommer att bifogas nästkommande ansökan till Sida för perioden Vad gäller SMR:s övergripande system för planering, uppföljning, riskhantering och utvärdering så hänvisas till det som presenterades i ansökan för , vilket även ligger till grund för hur SMR arbetar inför 2016.

7 SIDA 7 av SMR:s operativa verksamhet 2016 SMR:s plan för den operativa verksamheten 2016 bygger på SMR:s strategi och de tre profilområdena Teologisk reflektion, Religion och utveckling och Utvecklingssamarbete. Dessutom ingår området SMR som organisation. Detaljplanen för 2016 är till stor del en förlängning av den tidigare verksamhetsplanen för I samband med beslut om verksamhetsinriktning och rambudget för 2016 justerades målen något utifrån de erfarenheter som gjorts i genomförandet. Se bilaga 1 Översikt SMR:s mål 2016 och bilaga 2 Budget Fokus för året kommer att vara att fullfölja och avsluta den verksamhet som pågått under den tidigare treårsperioden samt att utvärdera och planera SMR:s verksamhetsinriktning för nästa längre period, Teologisk reflektion SMR vill inspirera till teologisk reflektion om kyrkans och kristna organisationers uppdrag och kring frågor om samhällsförändring. Teologisk reflektion ska vara en tydlig utgångspunkt för SMR:s utvecklingssamarbete. Den missionsteologiska arbetsgruppen fortsätter sitt arbete och under 2016 fortsätter och avslutas arbetet med en teologisk reflektion kring jämställdhet och utveckling. Exempel på aktiviteter: Arbetsgruppsmöten och seminarier, bland annat i samarbete med Uppsala universitet (missionsvetenskap). Verksamheten inom profilområdet finansieras med egna medel. Religion och utveckling Religionen kan vara en positiv kraft för utveckling men den kan också vara ett hinder. Fokus för SMR:s arbete är att stärka medlemsorganisationers och samarbetsorganisationers kapacitet (kunskap och verktyg) att arbeta med religion och utveckling, inklusive religions- och övertygelsefrihet. SMR arbetar också med påverkansarbete utifrån religions- och övertygelsefrihet som en mänsklig rättighet. Arbetet med att stärka och profilera Kunskapsforum för religion och utveckling fortsätter. Under perioden vill vi ytterligare stärka samarbetet med Sida och andra utvecklingsaktörer, primärt svenska civilsamhällesorganisationer. Ett starkare fokus läggs på hur frågor som relaterar till religion och utveckling ska

8 SIDA 8 av 29 integreras och bli en självklar del av handläggning och policyer. Det nordiska och europeiska/internationella samarbetet fortsätter och stärks. I Kapacitetsutvecklingsprojektet med fokus på religions- och övertygelsefrihet knyts erfarenheterna ihop och tas tillvara i planering för framtiden. SMR:s påverkansarbete inriktas 2016 på uppföljning av de rapporter som producerats samt fördjupning av kontakter med riksdagsledamöter. Exempel på aktiviteter: Seminarier, bland annat i samband med lanseringen av antologin om religion och utveckling. Nätverkande, bland annat genom deltagande i Community of Practice inom ACT Alliance. Utvärdering och lärandekonferens inom projektet för kapacitetsutveckling religions- och övertygelsefrihet. Uppföljning av rapporten Kvinnors rätt till religions- och övertygelsefrihet. Arbetet med kapacitetsutveckling inom profilområdet finansieras med Sidamedel (i huvudsak som projekt med egeninsats), medan påverkansarbetet finansieras med egna medel. Utvecklingssamarbete Fokus för SMR:s operativa arbete inom profilområdet är framför allt kapacitetsutveckling riktad till medlemmar och samarbetsorganisationer. Påverkansarbete i relation till utvecklingspolitik finns också med i profilområdet. Arbetet inriktas på att stärka medlemmarnas och samarbetsorganisationernas förmåga att hantera insatser och bidrag genom organisationsutveckling, tematisk kompetensutveckling (framförallt med fokus på rättighetsperspektivet och jämställdhet), utvärdering och mötesplatser. I arbetet ingår kapacitetsutveckling med inriktning på såväl långsiktigt utvecklingssamarbete som humanitärt arbete. SMR kommer dra lärdomar utifrån lärandeutvärderingen med fokus på religion och jämställdhet, och påbörja ett arbete för att omsätta dessa i verksamheten. Under 2016 görs en förstudie med syfte att hitta former för hur SMR kan samverka med medlemmarna för att bygga kompetens kring fred och säkerhet i SMR-nätverket. Bearbetning av HBTQ-frågor inleds. Arbetet med strategisk utveckling av SMR:s mötesplatser fortsätter. SMR vill vara en tydlig påverkansaktör i de processer som pågår i Sverige och globalt. Under 2016 kommer SMR att stärka och utveckla påverkansarbetet kring utvecklingspolitik. Exempel på aktiviteter: Mötesplats med fokus på organisationsutveckling inom ramen för lärgruppen Space for Grace, i samarbete med bland annat andra nordiska missionsråd. Uppföljning av de workshops som genomförts kring

9 SIDA 9 av 29 verktygslådan för rättighetsperspektivet. Ta fram åtgärds- och handlingsplaner för effektutvärderingarna Syd och Info, som genomfördes under Aktivt deltagande i Concord-nätverket, bland annat i styrgruppen för Beyond 2015 med fokus på genomförande av Agenda All kapacitetsutveckling riktad till medlemmar och deras samarbetsorganisationer finansieras med Sida-medel, medan påverkansarbetet finansieras med egna medel. SMR som organisation SMR är en erkänd aktör inom bland annat religion och utveckling/religionsfrihet och har ett växande ekumeniskt nätverk som är viktigt att underhålla och stärka. Inom alla SMR:s profilområden finns det ekumeniska nätverk och relationer där SMR både kan dela och ta del av kunskap och erfarenheter. SMR samverkar bland annat med Sveriges kristna råd, Kyrkornas Världsråd och de nordiska missionsråden. För att den egna organisationen ska kunna arbeta effektivt och med hög kvalitet behövs ändamålsenliga system och rutiner i relation till personal, kommunikation, administration, ekonomihantering, verksamhetsplanering och uppföljning. Detta gäller inte minst SMR:s roll som vidareförmedlare av Sidamedel. SMR behöver kontinuerligt se över, förbättra och utveckla dessa system och rutiner. Under 2016 skapas tidsutrymme för att ta fram SMR:s femåriga verksamhetsplan Exempel på aktiviteter: Utveckling av hemsidan, arbetsmiljöenkät, strategisk planering för , Sida-rapport och ansökan för samt lansering av klagomålsmekanism. SMR kommer även att stå som värd för mötet för nordiska missionsråd Den ekumeniska verksamheten och föreningsverksamheten bedrivs med egna medel. Arbetet med fokus på SMR som effektiv organisation, d.v.s. ändamålsenliga system och rutiner i relation till personal, kommunikation, administration, ekonomihantering, verksamhetsplanering och uppföljning, finansieras med såväl Sida-medel som egna medel enligt särskild fördelningsnyckel. All kvalitetssäkring av vidareförmedling av Sida-bidrag finansieras med Sida-medel.

10 SIDA 10 av Vidareförmedling syd- och östanslagen Målen för SMR:s bidragsförmedling under tilläggsåret 2016 är desamma som för avtalsperioden Det innebär också att den resultatmodell som SMR använt sig av under perioden även fortsättningsvis kommer att användas. Såväl mål som resultatmodell har beskrivits utförligt i ansökan för varför någon redogörelse för detta inte görs här. En uppdaterad resultatmatris (med insatsmål för samtliga insatser 2016 kopplat till SMR:s programdelmål) återfinns som bilaga 4 till denna ansökan. Olika insats- och avtalsformer Kort kan sägas att SMR valt att inte skapa olika program för bidragsförmedlingen utan att istället utveckla en modell för resultatuppföljning och kvalitetssäkring på SMR-nivån där medlems- och samarbetsorganisationer söker medel i olika format (projekt eller program), enligt sin egen logik. SMR menar att detta stärker våra medlems- och samarbetsorganisationer och främjar en ökad biståndseffektivitet i samarbetet. Några olika exempel på detta: MO-program ett avtal med SMR Erikshjälpen, Kristna fredsrörelsen och ADRA är de tre medlemsorganisationer (MO) som för 2016 gör en sammanhållen ansökan för sitt utvecklingssamarbete till SMR. De insatser som ingår i dessa MO-program kan på samarbetsorganisationsnivå ha karaktären av såväl program som projekt. SMR tillämpar olika former för godkännande och uppföljning av insatser inom dessa MOprogram. Antingen kan projekt inom programmet vara definierade och planerade redan vid avtalsperiodens början och bedöms då och godkänns av SMR i samband med att programansökan godkänns, alternativt finns avtal om system för löpande bedömning av och beslut om insatser inom programmet. Rapportering sker på programnivå men SMR tar stickprov för att även kontrollera rapportering på insatsnivå inom MO:s program. MO-program flera avtal med SMR En annan variant är att MO söker för flera program, vanligen landeller regionbaserade, där flera olika samarbeten och projekt ingår i varje program. Principerna för bedömning och rapportering följer vad som sagts ovan. Evangeliska Frikyrkan och Life & Peace Institute (LPI) är exempel på två medlemsorganisationer som ansöker i detta

11 SIDA 11 av 29 format för I LPI:s fall handlar det om två landprogram där också flera andra givare ingår. LPI söker då enligt sitt eget format och SMR:s bidrag går till att stödja hela programmet, vilket bedöms vara mer biståndseffektivt än öronmärkning av medel. MO söker per insats SO har program Medlemsorganisationer kan också ansöka och skriva avtal per insats. I vissa fall är dessa insatser på samarbetsorganisationsnivå (SO-nivå) att betrakta som program, vilket t.ex. är fallet vad gäller Equmeniakyrkans stöd till Kyrkornas världsråds program Ecumenical Hiv and Aids Initiative and Advocacy (EHAIA). Liksom i fallet med LPI ovan har programmet flera olika givare, fast på SO-nivå. Samarbetsorganisationen tillämpar då vanligtvis sitt eget ansökningsoch rapporteringsformat och SMR:s bidrag går, i enlighet med principerna om biståndseffektivitet, till att stödja hela programmet istället för att öronmärkas till specifika poster eller aktiviteter. MO söker per insats SO har projekt Ansökan sker och avtal skrivs per insats som i stycket ovan. Insatserna är på SO-nivå att betrakta som projekt (t.ex. flera av Barnmissionens ansökningar för 2016). Krav på givarsamordning, egna ansökningsformat med mera är i varierande grad aktuellt även i dessa fall, beroende på samarbetets karaktär och antal givarrelationer. Styrning och kvalitetssäkring Oavsett ansöknings- och avtalsform utgår SMR från samma principer för kvalitetssäkring i berednings- och bedömningsarbetet. I bilaga 8 återfinns en uppställning av de styrande dokument som utgör SMR:s gällande krav och kriterier för bidragsförmedlingen. Snarare än att styra utvecklingssamarbetet mot ett visst innehåll och specifikt uttryckta förväntade resultat styr SMR mot kvalitet och relevans i förhållande till målen med anslaget och SMR:s programmål (som inte syftar på program utan är samma för hela bidragsförmedlingen). Vi ser detta som ett biståndseffektivt arbetssätt där medlems- och samarbetsorganisationers prioriteringar i hög grad styr innehållet i samarbetet och där de formulerar egna mål för sitt arbete, medan SMR tar en roll av att bedöma relevans och säkra kvalitet. Detta innebär bland annat att säkerställa att insatsmål är i linje med målen för anslaget och att det finns system och förmåga att följa upp och rapportera resultat. Fördelen med SMR:s resultatmodell är att den fångar upp medlems- och

12 SIDA 12 av 29 samarbetsorganisationernas resultat utan att styra organisationernas arbete i en viss riktning. Medlems- och samarbetsorganisationernas identitet och kapacitet är alltid en central utgångspunkt när SMR bedömer. Att stärka organisationer så att de utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, sin egen identitet, samt uttryckta och faktiska behov tror SMR är viktigt. Det främjar inte bara mångfald och lokalt ägarskap i utvecklingssamarbetet utan leder även till ökad effektivitet och bättre resultat. Utifrån ett kvalitetssäkringsperspektiv finns förstås krav som organisationer måste kunna leva upp till för att kunna ta emot bidrag och det finns också gränser för när en organisation eller insats inte kan stödjas. Samtidigt tror SMR på vikten av öppenhet för att organisationer är olika, att de har olika styrkor och svagheter, och att hänsyn måste tas till detta i bedömningsarbetet. SMR:s kvalitetssäkring av insatser utgår alltid från de principer och styrande krav som följer av de dokument som listas i bilaga 8. Tillvägagångssätt i bedömningen kan dock skilja sig något mellan olika insatser. Grunden för vår bedömning av insatser utgörs alltid av en organisationsbedömning. Det handlar såväl om bedömning av svensk medlemsorganisation, deras system och kapacitet, samt bedömning av samarbetsorganisationer, bland annat deras legitimitet, deras förmåga att ta ansvar för genomförande av en insats samt att uppnå och kunna rapportera resultat. Se vidare i kapitel 1 kring SMR:s arbete med organisationsbedömningar. Utöver de organisationsbedömningar som SMR regelbundet gör av alla medlemsorganisationer tittar SMR också särskilt på medlemsorganisationernas kapacitet i samband med bedömning av nya ansökningar. Ett exempel på detta är den granskning SMR gjorde av Erikshjälpens treåriga programansökan för Två SMR-handläggare och en controller besökte då Erikshjälpen under två dagar för att intervjua personalen (handläggare, chefer och ekonomipersonal) enskilt och i grupp med fokus på arbetssätt, utvecklingssyn och praktisk tillämpning av system, policyer och rutiner. Att göra denna fördjupande granskning och lägga bedömningen på denna nivå var särskilt viktigt utifrån att Erikshjälpen ansöker i ett programformat där organisationen själv förväntas ta ett större ansvar för bedömning av enskilda insatser och samarbetsorganisationer inom programmet. SMR:s granskning bidrog till att identifiera risker och utvecklingsområden för Erikshjälpen som organisation, vilka finns dokumenterade i insatsbedömningen för ansökan 16:102 och blir föremål för fortsatt uppföljning från SMR. Beroende på ansökans form och innehåll blir olika frågor viktiga i SMR:s bedömning. Vad gäller Erikshjälpens programansökan för har bedömningen i huvudsak gjorts på organisatorisk nivå, men det betyder för den skull inte att innehållsfrågor inte berörs. Tvärtom har frågor som Erikshjälpens

13 SIDA 13 av 29 arbete med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utvecklingssamarbetet, hur man bedömer kostnadseffektivitet och innehåll i projektbudgetar, hur principer för biståndseffektivitet tillämpas i samarbetet och hur man hanterar HBTQfrågor varit exempel på viktiga frågor som fokuserats i SMR:s granskning. I bedömning av andra ansökningar kan det vara aktuellt att fokusera samma slags frågor men då på projektnivå om ansökan görs på den nivån. I stort följer SMR:s nuvarande system för bedömning, beslut och uppföljning av insatser de linjer som redogjorts för i SMR:s ansökan till Sida för perioden i stycket SMR:s kvalitetssäkring för vidareförmedling. Den vidareutveckling som skett handlar om hur SMR utvecklat former för uppföljning, vilket beskrivits i lägesrapporten till Sida för Bland annat har detta syftat till att skapa en mer biståndseffektiv hantering, där rapporteringsbördan minskar i hela biståndskedjan, genom att tydliggöra vad delrapporteringen för pågående insatser ska innehålla. SMR:s strävan är att delrapporter ska fokusera på om insatsen når sina mål, centrala avvikelser, budgetuppföljning och uppföljning av SMR:s rekommendationer. Det sistnämnda är också en viktig del i att stärka uppföljningen och dialogen med medlemsorganisationerna. I beredningen av årets ansökningar har SMR arbetat mer systematiskt än tidigare med att identifiera och formulera viktiga dialog- och uppföljningsfrågor, vilket tydligt avspeglar sig i handläggarnas insatsbedömningar. En ny delrapportsmall har tagits fram där uppföljning av SMR:s rekommendationer är en central del. Medlemsorganisationerna ska nu lista alla de rekommendationer och uppföljningsfrågor som SMR förmedlat genom insatsbedömningar, organisationsbedömningar eller reserapporter och kommentera vilken uppföljning/utveckling som skett för varje sådant område i samband med delrapporteringen. Krav på uppföljning har funnits även tidigare men skillnaden nu är att detta systematiseras på ett bättre sätt. Vidare har SMR förtydligat och specificerat organisationsansvaret. Varje handläggare har ett tydligt organisationsansvar för ett antal medlemsorganisationer vilket innebär att tillsammans med en medansvarig handläggare ansvara för den regelbundna dialogen med medlemsorganisationerna. Detta är en modell som gör att SMR kan samordna uppföljningen bättre på organisationsnivå, i stället för att uppföljning främst sker via olika handläggare på insatsnivå. Genom fler och regelbundna möten med medlemsorganisationerna sker en kontinuerlig avstämning kring genomförandet av den verksamhet SMR förmedlar bidrag till och viktiga innehållsfrågor följs upp. Minskat fokus på skriftlig återrapportering, en mer systematiserad uppföljning av organisations- och insatsspecifika frågor, samt ökat fokus på dialog med medlemsorganisationerna tror SMR innebär ett mer utvecklande

14 SIDA 14 av 29 arbetssätt som främjar effektivitet, kvalitet och resultat i SMR:s bidragsförmedling och utvecklingssamarbete. Sammanfattningsvis syftar SMR:s kvalitetssäkring inte bara till att säkerställa att medlems- och samarbetsorganisationernas verksamhet lever upp till grundläggande krav utan också till att utveckla kvaliteten i insatser genom tydliga rekommendationer om förbättringar och system för att följa upp dessa rekommendationer. Detta är också en viktig utgångspunkt som genomsyrar SMR:s bedömningsverktyg för rättighetsperspektivet (som beskrivits i tidigare rapportering till Sida). Bedömningsverktyget är en del av SMR:s nya policy för rättighetsperspektivet och används som ett stöd i handläggarnas bedömning av samtliga insatser. Från och med 2015 ska varje handläggare även använda verktyget för en fördjupad bedömning av minst två nya ansökningar. Som SMR tidigare berättat har också medlems- och samarbetsorganisationer börjat använda verktyget som ett stöd för självbedömning och utveckling av sin verksamhet, vilket SMR uppmuntrar och ser att det ger goda resultat för att stärka kvaliteten och göra utvecklingssamarbetet mer rättighetsbaserat. Biståndseffektivitet SMR:s arbete med biståndseffektivitet fortsätter att följa samma linje som beskrivits i ansökan till Sida för perioden SMR söker ständigt utveckla former för att arbeta mer biståndseffektivt i relation till svenska medlemsorganisationer, vilket till stor del redogjorts för ovan. Det kan handla om att anpassa sig till medlemmarnas planeringscykler, program- och verksamhetslogik, system och mallar. Olika former av programstöd tillämpas i relation till medlemsorganisationerna, vilket gynnar deras möjligheter till flexibilitet i utvecklingssamarbetet och drar nytta av och stärker deras egna system för planering, bedömning och uppföljning. SMR eftersträvar långa avtalsperioder (vanligen tre år) och kan (då rapportering och genomförande varit tillfredsställande) godkänna förlängningar av pågående program och insatser, vilket för 2016 exempelvis görs i relation till Kristna fredsrörelsen. Den ettåriga tilläggsansökan Kristna fredsrörelsen gjort i detta fall är betydligt mindre omfattande än vad en helt ny ansökan skulle vara. Likaså förenklas hanteringen hos SMR, och Kristna fredsrörelsen får möjlighet att (i linje med sin egen verksamhetsplaneringscykel) förbereda för en ny treårsansökan , där lärdomar från tidigare period bättre kan tas tillvara. En viktig förutsättning för att kunna tillämpa detta förfaringssätt har varit SMR:s nära uppföljning och granskning av Kristna fredsrörelsens genomförande av pågående program, som ger grund för att kunna bedöma relevans, genomförbarhet och förväntade resultat. Viktiga ledstjärnor för SMR är att försöka minska administration och

15 SIDA 15 av 29 rapporteringsbörda i SMR-MO-ledet, med bibehållen kontroll, uppföljning och kvalitetssäkring av verksamheten. SMR ställer även tydliga krav på att medlemsorganisationerna så långt det är möjligt tillämpar principerna för biståndseffektivitet i MO-SO-ledet. En rad exempel finns på detta i SMR:s insatsbedömningar och SMR:s generella bedömning är att det finns en god förståelse för dessa principer och en vilja hos medlemsorganisationerna att arbeta biståndseffektivt gentemot sina samarbetsorganisationer. Kärnstöd är inte vanligt förekommande men olika former av programstöd finns. Erikshjälpen inför nu i vissa länder ett system med procentuellt påslag för stöd till samarbetsorganisationers lednings- och administrativa funktioner. Man anser att det är positivt att gå mot ett slags kärnstöd och att det främjar ett mer jämlikt samarbete och lokalt ägarskap om samarbetsorganisationerna får ett större mandat att förvalta sina resurser. Men alla samarbetsorganisationer har inte varit positiva till förändringen. Enligt Erikshjälpen har man också i många fall undersökt möjligheterna till att ge renodlat kärnstöd men ofta kommit fram till att det komplicerar för samarbetsorganisationen snarare än att underlätta. En fungerande givarsamordning är en förutsättning för att kärnstöd ska vara en positiv modell för partners. Läkarmissionen är en annan organisation som lyfter fram utmaningarna med just samordning. De uttrycker själva en vilja till dialog med andra givare och tar ofta egna initiativ till att en sådan dialog ska komma till stånd. Intresset från andra givarorganisationer varierar dock stort. Lättast ser man att det varit att hitta former för samordning med andra skandinaviska aktörer, medan givare från andra länder ibland tillämpar egna strikta krav och inte har några uttalade önskemål om att samordna sig. Att SMR och MO har en ambition att arbeta biståndseffektivt behöver alltså inte innebära att man hittar fram till sådana former, om andra givare ändå kräver särskild rapportering, vill skicka egna revisorer eller liknande. Så fort SMR ser att sådant förekommer ställer SMR dock frågor kring det och för en dialog med berörda medlemsorganisationer om hur detta kan hanteras och i bästa fall hur olika särkrav helt kan undvikas. I ansökan till Sida för perioden lyfte SMR fram andra utmaningar som bland annat handlar om att kärnstöd som bidragsform förutsätter hög kapacitet hos samarbetsorganisationer att planera, följa och rapportera hela sin verksamhet, samt att verksamheten som helhet måste ligga i linje med anslaget för att bidragsformen ska vara aktuell. En annan utmaning handlar om balans mellan å ena sidan SMR:s/Sidas krav och behov av att kontrollera avtalsefterlevnad och å andra sidan att utvecklingssamarbetet ska ta sin utgångspunkt i samarbetsorganisationers egna prioriteringar och kännetecknas av anpassning till deras system. Ibland är detta principer som krockar med

16 SIDA 16 av 29 varandra och vi är medvetna om att det ibland skickas svårtolkade signaler till medlems- och samarbetsorganisationer när vi betonar krav och efterlevnad samtidigt som vi vill uppmuntra till att främja flexibilitet och anpassning. Att fortsätta dialogen både med Sida och SMR:s medlemsorganisationer om hur denna balans bör se ut ser SMR som ett viktigt område att arbeta vidare med. Vad gäller kärnstöd ser SMR att det kan vara en bra metod för att främja biståndseffektivitet men kärnstöd ses inte som ett mål i sig. Det ska också framhållas att SMR i ansökan identifierade flera styrkor vad gäller möjligheten att utveckla biståndseffektiva samarbetsformer i MO-SOledet. Det handlar bland annat om de långsiktiga relationer som ofta finns mellan de svenska organisationerna och deras partner, som skapar grund för förutsägbarhet och ansvarstagande i samarbetet. Ett exempel som då lyftes fram, och som fortfarande är aktuellt, är det ansvar som MO ofta tar för att kompensera SO vid t.ex. minskade anslag eller valutakursförluster. Ibland händer det naturligtvis att samarbetsrelationer avslutas av olika skäl men SMR:s bedömning är att det generellt finns en stark vilja hos medlemsorganisationerna att avsluta och fasa ut sådana samarbeten på ett ansvarsfullt sätt och med stor omsorg om samarbetsorganisationernas fortsatta hållbarhet, vilket är positivt. En annan styrka är att många medlemsorganisationer ingår i olika typer av internationella nätverk som blir en naturlig plattform för samordning mellan givare och där detta också sker. Det gäller exempelvis ADRA, KFUM, Frälsningsarmén och Lepramissionen men även Erikshjälpen, International Aid Services och Läkarmissionen som är medlemmar i det europeiska nätverket EU- Cord. Vikten av givarsamordning är en fråga som SMR ständigt lyfter i dialogen med medlemsorganisationerna och i årets insatsbedömningar finns flera exempel på detta. I dessa bedömningar finns väl dokumenterat hur SMR bedömt biståndseffektiviteten i MO-SO-ledet. SMR granskar också i vilken mån parallell svensk finansiering förekommer och gör alltid en bedömning av om en insats ändå kan beviljas i de fall detta kan konstateras. För att en insats ändå ska kunna godkännas måste ett tydligt mervärde av den parallella finansieringen finnas och kraven på givarsamordning och harmonisering blir då särskilt viktiga. Exempel på insatser där parallell svensk finansiering förekommer är LPI:s Etiopienprogram och Equmeniakyrkans stöd till Kyrkornas världsråds EHAIA-program i bedömningen av båda dessa insatser har SMR särskilt motiverat varför parallell finansiering kan godkännas. Det finns också fall då SMR valt att inte godkänna insatser med parallell svensk finansiering då särskilda skäl saknats och då kraven på givarsamordning inte har bedömts vara uppfyllda. Det gäller t.ex. en insats som Erikshjälpen under 2015 sökte medel för i Tanzania och där samarbetsorganisationen redan hade stöd för liknande arbete av två andra svenska organisationer.

17 SIDA 17 av 29 SMR tillhandahåller ansöknings- och rapporteringsmallar för de organisationer som vill använda dessa. SMR tillämpar dock stor flexibilitet om medlems- och samarbetsorganisationer vill använda andra format. I de fall MO själva tillhandahåller egna mallar i relation till SO (t.ex. för projekt inom MO-program) ställer SMR krav på att MO också ska visa samma flexibilitet gentemot partners. Vid användning av andra ansökningsformat säkerställer SMR i beredningen av insatser att viktiga frågor besvaras, att insatsens innehåll och metod för genomförande är tydligt beskrivet och att viktiga tvärfrågor som jämställdhet och miljö beaktats. Samtidigt medför ett biståndseffektivt arbetssätt där andra ansökningsformat får användas att tonvikten ibland ligger på andra frågor än just de SMR ställer i sina mallar, vilket det också måste finnas en acceptans för. Att tillämpa en resultatmodell som inte detaljstyr innehåll och hur mål ska formuleras på MO- och SO-nivå, utan möjliggör mångfald och främjar lokalt ägarskap är också en mycket viktig del i SMR:s förhållningssätt till principerna för biståndseffektivitet. Strategier för genomförande I ansökan till Sida för perioden gjordes en omfattande redogörelse för de olika länder som ingår i SMR:s insatsportfölj, och vilka strategier som är aktuella inom utvecklingssamarbetet beroende på land och kontext. Länderna kategoriserades utifrån tre faktorer: inkomstnivå (BNI per capita), grad av demokrati och respekt för medborgerliga och politiska rättigheter, samt närvaro eller frånvaro av konflikter. Syftet var att 1. Beskriva länderna i SMR:s insatsportfölj och de roller som samarbetsorganisationerna tar i olika kontexter, 2. Bedöma insatsportföljens relevans, samt utmaningar och risker, 3. Använda kategoriseringen som utgångspunkt för uppföljning och vidare analys (förståelse av roller, bedömning av relevans, utmaningar och risker). Den kategorisering och analys som gjordes är fortsatt en viktig utgångspunkt för kommande period även om fördelning mellan och omfattning av samarbetsländer skiljer sig något mot Även under pågående avtalsperiod har detta varierat, vilket är en följd av SMR:s roll som vidareförmedlande organisation där innehåll och prioriteringar i utvecklingssamarbetet styrs av vad medlems- och samarbetsorganisationer väljer att söka medel för. Vad gäller nya insatser har Sida löpande informerats om vad som tillkommit under perioden och bilagt denna ansökan finns också en uppdaterad lista över de insatser som omfattas av bidragsförmedlingen Där framgår i stora drag vilka organisationer och länder som är aktuella för stöd under det kommande året. I denna tilläggsansökan har SMR valt att inte göra någon ny detaljerad redogörelse för

18 SIDA 18 av 29 och analys av de länder som idag ingår i portföljen. Eventuellt ser SMR att detta kan bli aktuellt i en kommande flerårsansökan. Att bedöma vad som är ett relevant innehåll i en insats och ett strategiskt arbetssätt i en specifik kontext är centralt för SMR:s bedömning av ansökningar. På detta område sker dessutom hela tiden ett metodutvecklingsarbete parallellt med en ständig praxisutveckling som baseras på ett kontinuerligt lärande och fortlöpande omvärldsanalys. Detta påverkar i sin tur urval av insatser och den totala sammansättningen i SMR:s insatsportfölj, liksom innehåll och strategier för genomförande i utvecklingssamarbetet. Det tydligaste exemplet på hur SMR:s metoder för relevansbedömning utvecklats är det bedömningsverktyg som tagits fram i relation till rättighetsperspektivet. Verktyget utgör ett bra stöd för att bedöma insatsers relevans utifrån de fyra principerna för rättighetsbaserat arbete men där också den aktuella kontexten och samarbetsorganisationens identitet, kapacitet och legitimitet vägs in. SMR utvecklar också analysverktyg, samt metoder och principer för bedömning som påverkar hur andra frågor och perspektiv får genomslag i insatsernas innehåll och metod, vilket bland annat gäller jämställdhet och Disaster Risk Reduction (DRR). SMR vill här lyfta fram ett antal exempel som visar på insatsportföljens sammansättning och inriktning 2016, inklusive den förändring och utveckling som skett sedan 2013: Equmeniakyrkan förmedlar sedan lång tid SMR-medel till Kyrkornas världsråd (KV), vilket under innefattat stöd till flera olika programområden. I det fortsatta stödet till KV under 2016 sker en fokusering på det program som kallas för Ecumenical Hiv and Aids Initiative and Advocacy (EHAIA) och som främst rör regionalt arbete i Afrika kring sexuella och reproduktiva rättigheter, med starkt fokus på jämställdhet. Stödet till EHAIA har ökat från ungefär kronor 2013 till ca 2 miljoner 2016, vilket SMR ser som en mycket relevant prioritering. I bedömningen av insatsen (16:019) framhåller SMR att KV på ett strategiskt sätt använder sina ingångar bland kyrkorna i sitt arbete mot stigma och diskriminering och med förändring av skadliga normer. Organisationen vågar ta upp frågor som i kontexten är svåra och kontroversiella, som abort och HBTQ-personers rättigheter. Genom sin roll har KV ett mandat att samla kyrkorna och har också förmågan och viljan att påverka. En viktig och framträdande del i insatsen handlar om att utmana invanda föreställningar och normer kring könsroller, maskulinitet och femininitet. Att utmana till och ge verktyg för teologisk reflektion och en kontextuell läsning av bibeltexter är en central metod i

19 SIDA 19 av 29 arbetet för att bryta tabun och bygga kapacitet hos kyrkor att arbeta rättighetsbaserat med hiv, jämställdhet och SRHR. Det ökade stödet till EHAIA innebär en påtaglig förstärkning av SMR:s insatsportfölj vad gäller jämställdhetsarbete. SMR ser också ett starkt värde av KV-samarbetet utifrån ett lärandeperspektiv och tror att den erfarenhet och kunskap som finns inom EHAIA av att utmana kyrkor i känsliga värderingsfrågor kan spela stor roll även för utveckling av SMR:s övriga utvecklingssamarbete. KV:s EHAIA-program är en av de insatser som studerats inom SMR:s learning review kring religion och jämställdhet och inom ramen för detta arbete har redan ett viktigt lärande skett inom SMR. En annan intressant insats som tydligt knyter an till SMR:s prioriterade fokusområde religion och utveckling är en insats i Pakistan (14:002) där Equmeniakyrkan stödjer den ekumeniska organisationen Christian Study Center (CSC) och deras arbete för religionsfrihet och interreligiös dialog. Insatsen har fått stöd även under föregående avtalsperiod och fortsätter under SMR pekar i insatsbedömningen på att insatsen är mycket relevant i relation till den rådande situationen i Sydasien, med spänningar mellan kristna och muslimer. CSC:s arbetssätt genomsyras av ett tydligt rättighetsperspektiv med inslag av både medvetandegörande i relation till rättighetsinnehavare och ett riktat och tydligt påverkansarbete för ökad respekt för religionsfrihet gentemot skyldighetsbärare i maktställning. Rapporter från tidigare insatser som Equmeniakyrkan och CSC samarbetat kring har visat på goda resultat, vilket också lyfts fram i SMR:s tidigare rapportering till Sida. Life & Peace Institute (LPI) är en annan av SMR:s medlemsorganisationer som arbetar med fredsfrämjande insatser där byggandet av tillit och tolerans mellan olika etniska och religiösa grupper utgör en viktig del. Under 2016 fortsätter SMR att stödja organisationens landprogram i Etiopien och Sudan (16:021 och 16:022) som innehållsmässigt följer samma linje som under perioden Inom båda programmen sker dock en positiv utveckling både vad gäller metoder och arbetssätt, bredden av samarbetsrelationer och geografisk omfattning. Etiopien och Sudan är två tydliga exempel på kontexter där civila samhällets möjligheter att verka är mycket begränsade, särskilt för organisationer som vill arbeta med frågor som rör fred och mänskliga rättigheter eller på annat sätt uppfattas som politiskt känsliga. LPI har dock hittat vägar för att arbeta i dessa kontexter som gör insatserna mycket relevanta. Bland annat samarbetar man med en organisation i

20 SIDA 20 av 29 Etiopien som har undantagits från landets NGO-lag (Charities and Societies Proclamation). LPI använder sig även på ett innovativt sätt av universitet som arenor för dialog och organisering bland studenter, där man bygger tillit och stärker det civila samhället när andra möjligheter är stängda, men också drar nytta av universitetens relativa självständighet och frihet samt deras vilja och förmåga att ta en roll som aktörer för fredsbyggande och utveckling i det omgivande samhället. Programmen bygger på en hög grad av flexibilitet där LPI använder de windows of opportunities som finns och som uppstår i kontexten. Väl utarbetade strategier finns för hur man ska använda det existerande manöverutrymmet och få utrymmet att växa snarare än att krympa, samtidigt som man hela tiden måste räkna med risken att möjligheter stängs vilket gör att man kan behöva tänka om och hitta andra sätt att arbeta. LPI:s riskanalys har därför varit central för SMR:s bedömning av programmens genomförbarhet, vilken bedömts vara god. Kristna fredsrörelsens program för har förlängts över 2016 och verksamheten fortsätter som tidigare med en viss förändring och utveckling av mål och innehåll. En stor del av programmet (13:100) utgörs liksom tidigare av medföljning, preventiv närvaro och skydd av MRförsvarare i Guatemala och Mexiko, samt Colombia (som återigen inkluderats i programmet efter att under några år ha finansierats av svenska ambassaden i Bogotá). Dessa tre länder beskrevs i SMR:s ansökan till Sida för som en kategori medelinkomstländer med våldsoch konfliktproblematik och bristande skydd för mänskliga rättigheter. I ansökan skrev SMR att utvecklingssamarbete till övre medelinkomstländer som Colombia och Mexiko motiveras utifrån konfliktsituationen och den bristande respekten för mänskliga rättigheter i dessa länder. Stödet bör där inrikta sig på att stärka civilsamhällesaktörers möjligheter att bidra till fred, demokrati och försvar av mänskliga rättigheter, vilket också är fokus för de insatser SMR stödjer. Detta är något som alltjämt gäller för Flera tuffa prioriteringar har gjorts inom programmet inför Baserat på gjorda erfarenheter och lärdomar, bedömning av partners kapacitet och kontextuella förutsättningar har en del länder och samarbeten fasats ut (Sudan, Egypten och regionalt arbete med mänsklig säkerhet i Latinamerika). Istället läggs under 2016 ett ökat fokus på stöd till samarbetsorganisationerna Justapaz i Colombia och ONAD i Sydsudan. Utifrån relevans och tidigare resultat ser SMR detta som en riktig prioritering. I tidigare rapportering till Sida har SMR lyft fram de goda

21 SIDA 21 av 29 resultaten av Justapaz arbete för rätten till samvetsvägran i Colombia (se SMR:s rapport till Sida för 2014). I Sydsudan har samarbetsorganisationens arbete förändrats i och med den interna väpnade konflikten som bröt ut i december Samarbetsorganisationen ONAD spelar en samlande roll i civilsamhällets påverkansarbete för hållbar fred. Kristna fredsrörelsens stödjer ONAD i den rollen, samtidigt som man också bidrar till organisationens långsiktiga arbete med att bygga en fredskultur underifrån. Honduras är ett nytt land i SMR:s portfölj för Insatsen (16:001) gäller också stöd till en ny medlemsorganisation, Läkarmissionen, och deras samarbetsorganisation Asociación para una Sociedad más Justa (ASJ) vars arbete fokuserar på att motverka våld, korruption och straffrihet. SMR har bedömt insatsen som mycket relevant, strategisk och rättighetsbaserad. Bland annat syftar insatsen till att minska den utbredda straffriheten och öka utsatta gruppers tillgång till rättvisa och grundläggande medborgerliga rättigheter i områden som präglas starkt av gängvåld, drogrelaterad brottslighet och annan grov kriminalitet, brist på jämställdhet och stor utsatthet hos kvinnor och barn för sexuella övergrepp och sexuellt våld. Detta sker genom konkret juridiskt stöd till insatsens målgrupper, genom att agera brygga och brobyggare mellan myndigheter och medborgare och genom påverkansarbete gentemot myndigheter och beslutsfattare. Barnens situation står särskilt i fokus och en viktig del i insatsens metod är att involvera lokalsamhället, stärka tilliten och främja social mobilisering. Insatsen syftar även till att bekämpa korruptionen i hälso- och utbildningssektorn genom organisering, påverkan och tillämpning av social audit. International Aid Services (IAS) stödjer arbete i flera afrikanska länder och under 2016 kommer SMR-stöd att gå till Uganda, Kenya, Tanzania, Etiopien, Somaliland, Sydsudan, Sudan och Niger. Det handlar i samtliga fall om låginkomstländer som i SMR:s kategorisering i ansökan till Sida för delades in i antingen länder med demokratiskt underskott eller auktoritärt styrda länder. I Sudan och Sydsudan präglas dessutom kontexten av pågående konflikter och Sydsudan räknas idag som den svagaste staten i världen (enligt Fragile State Index). Niger är i sin tur ett nytt land som tillkommit för 2016, ett land som rankas absolut lägst av 187 stater på FN:s Human Development Index. Även om situation och inriktning på arbetet skiljer sig åt mellan de länder där IAS arbetar är ett gemensamt kännetecken för deras insatser att de når de mest utsatta målgrupperna i de mest fattiga länderna. IAS väljer

Rapport till Sida för informations- och kommunikationsbidraget år 2014

Rapport till Sida för informations- och kommunikationsbidraget år 2014 Rapport till Sida för informations- och kommunikationsbidraget år 2014 Ruth Bourke Berglund Sida Partnership Forum Härnösand Sida Svenska missionsrådet Box 14038 167 14 Bromma SMR:s kommunikations- och

Läs mer

Ansökan till Sida om förlängningsår. Informations- och kommunikationsarbete i Sverige 2016

Ansökan till Sida om förlängningsår. Informations- och kommunikationsarbete i Sverige 2016 Ansökan till Sida om förlängningsår Informations- och kommunikationsarbete i Sverige 2016 2015-09-29 Katrin Aidnell Sida Partnership Forum Avdelningen för partnerskap och innovation Sida Svenska missionsrådet

Läs mer

Ansökan. till Sida. Syd- och östanslaget 2013-2015

Ansökan. till Sida. Syd- och östanslaget 2013-2015 Ansökan till Sida Syd- och östanslaget 2013-2015 2 (61) Bromma, 2012-10-01 Ulrika Åhmark CIVSAM Sida Ansökan syd- och östanslaget för 2013-2015 Härmed överlämnas Svenska missionsrådets ansökan för syd-

Läs mer

Tillsammans för förändring

Tillsammans för förändring SIDA 1 av 9 Tillsammans för förändring Svenska missionsrådets strategiska verksamhetsinriktning 2017 till 2021 Syfte och användning Den här strategin visar vilken inriktning Svenska missionsrådet vill

Läs mer

SIDA 1 av Slutrapport till Sida för informations- och kommunikationsarbete i Sverige år 2016

SIDA 1 av Slutrapport till Sida för informations- och kommunikationsarbete i Sverige år 2016 SIDA 1 av 1 2017-05-15 Slutrapport till Sida för informations- och kommunikationsarbete i Sverige år 2016 2017-05-15 Susanna Elmberger Sida Partnership Forum Härnösand Sida Box 14038 167 14 Bromma SMR:s

Läs mer

Rapport till Sida för syd- och östanslaget

Rapport till Sida för syd- och östanslaget Rapport till Sida för syd- och östanslaget 2013-2015 Eva-Lotta Gustafsson CIVSAM Sida Svenska missionsrådet Box 14038 167 14 Bromma SMR:s syd- och östanslag 2013-2015 Härmed överlämnas Svenska missionsrådets

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för systemgranskning av ADRA Sverige, Ankarstiftelsen och Sveriges kristna råd

Uppdragsbeskrivning för systemgranskning av ADRA Sverige, Ankarstiftelsen och Sveriges kristna råd SIDA 1 av 8 Uppdragsbeskrivning för systemgranskning av ADRA Sverige, Ankarstiftelsen och Sveriges kristna råd Bakgrund Svenska missionsrådets (SMR) funktion som bidragsförmedlande organisation regleras

Läs mer

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Systemgranskning av sex bidragsmottagande medlemsorganisationer i Svenska missionsrådet

Uppdragsbeskrivning för Systemgranskning av sex bidragsmottagande medlemsorganisationer i Svenska missionsrådet SIDA 1 av 8 Uppdragsbeskrivning för Systemgranskning av sex bidragsmottagande medlemsorganisationer i Svenska missionsrådet Bakgrund Svenska missionsrådets funktion som bidragsförmedlande ramorganisation

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Organisationsgenomlysning och systemgranskning av Läkarmissionen

Uppdragsbeskrivning för Organisationsgenomlysning och systemgranskning av Läkarmissionen 2014-06-30 Uppdragsbeskrivning för Organisationsgenomlysning och systemgranskning av Läkarmissionen 1 Bakgrund Svenska missionsrådets (SMRs) funktion som bidragsförmedlande ramorganisation regleras utifrån

Läs mer

Rapport. till Sida för perioden 2009-2011

Rapport. till Sida för perioden 2009-2011 Rapport till Sida för perioden 2009-2011 1 2 Bromma 120509 Ulrika Åhmark CIVSAM Sida Rapport av rambidraget för 2009-2011 Härmed överlämnas Svenska missionsrådets slutrapportering för syd- och östanslaget

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

Svenska missionsrådets policy för riskhantering

Svenska missionsrådets policy för riskhantering SIDA 1 av 7 Svenska missionsrådets policy för riskhantering Antagen av Svenska missionsrådets styrelse 2017-04-27. Innehåll 1. Syfte och innehåll... 2 2. Bakgrund... 2 3. SMR:s syn på riskhantering...

Läs mer

SMR:s ansökan till Sida för utvecklingssamarbete år

SMR:s ansökan till Sida för utvecklingssamarbete år SMR:s ansökan till Sida för utvecklingssamarbete år 2017-2021 Innehåll Innehåll... 0 1. SMR som organisation... 1 Vision, strategi och verksamhet... 1 Interna processer hos SMR och medlemmarna...

Läs mer

Uppdragsbeskrivning utvärdering Hållbar värld för alla och Kyrkornas globala vecka 2018

Uppdragsbeskrivning utvärdering Hållbar värld för alla och Kyrkornas globala vecka 2018 Uppdragsbeskrivning utvärdering Hållbar värld för alla och Kyrkornas globala vecka 2018 Utvärderingen rör projektet Hållbar värld för alla och aktiviteten Kyrkornas globala vecka (KGV), som är ett tillfälle

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2019 Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd

VERKSAMHETSPLAN 2019 Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd VERKSAMHETSPLAN 2019 Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd SEKs vision är en värld präglad av fred, rättvisa och respekt för skapelsen där alla människor har möjlighet att bidra till och bruka sina gåvor i samhälle

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete avseende arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2018 2022 Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt

Läs mer

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.

Läs mer

Svenska missionsrådets policy för rättighetsperspektivet

Svenska missionsrådets policy för rättighetsperspektivet SIDA 1 av 20 Svenska missionsrådets policy för rättighetsperspektivet Antagen av Svenska missionsrådets styrelse 2014-03-13. Bakgrund Denna policy bygger bland annat på lärdomar och rekommendationer från

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för System- och kapacitetsgranskning av medlemmarna i Svenska missionsrådets humanitära team

Uppdragsbeskrivning för System- och kapacitetsgranskning av medlemmarna i Svenska missionsrådets humanitära team SIDA 1 av 17 Uppdragsbeskrivning för System- och kapacitetsgranskning av medlemmarna i Svenska missionsrådets humanitära team Bakgrund Svenska missionsrådets funktion som bidragsförmedlande ramorganisation

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 2018 2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar

Läs mer

Equmeniakyrkans handlingsplan för Fred, Mänskliga Rättigheter (MR) och Omställning till en hållbar värld

Equmeniakyrkans handlingsplan för Fred, Mänskliga Rättigheter (MR) och Omställning till en hållbar värld Equmeniakyrkans handlingsplan för Fred, Mänskliga Rättigheter (MR) och Omställning till en hållbar värld 2018-20 Beslutad i EKs ledningsgrupp i september 2018 utifrån reviderad policy MÅL Policyns tre

Läs mer

1. Allmänna synpunkter och slutsatser

1. Allmänna synpunkter och slutsatser 2016-06-27 Svar på remiss av regeringens skrivelsen Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Ambassaden i har mottagit förslaget till nytt Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Sidas instruktion för bidrag ur anslagsposten Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället. Mars 2010 (med rättelser juli 2010)

Sidas instruktion för bidrag ur anslagsposten Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället. Mars 2010 (med rättelser juli 2010) Sidas instruktion för bidrag ur anslagsposten Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället Mars 2010 (med rättelser juli 2010) Innehåll 1. INLEDNING 3 1.1 DEFINITIONER 3 DEL I: MÅL OCH BEDÖMNINGSKRITERIER

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

Effektrapport Frii 2013

Effektrapport Frii 2013 Effektrapport Frii 2013 P A G E 1 of (5) D A T E 30/09/2014 A U T H O R Krister Adolfsson 1. Vad vill er organisation uppnå? Diakonia är en biståndsorganisation grundad i kristna värderingar som samarbetar

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Version 1.0 2014-04-25

Version 1.0 2014-04-25 Version 1.0 2014-04-25 INNEHÅLL 1. INLEDNING 3 1.1 Definitioner 3 2. MÅL OCH BÄRANDE PRINCIPER 4 2.2 Mål och prioriteringar för Sveriges stöd till det civila samhället i utvecklingsländer 5 3. BIDRAG TILL

Läs mer

Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap

Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap PROJEKT Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap Projektets namn: Diarienummer (ifylls av ICLD): Sökt belopp (per projektår): Projektets längd (1,2 el 3 år): År 1: År 2: År:3 Svensk sökande organisation:

Läs mer

Ändrad strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer

Ändrad strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer Bilaga till regeringsbeslut 2018-03-08 (UD2018/04249/FMR) Ändrad strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2016-2020 1. Inriktning Demokratistödet genom svenska partianknutna

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av Utrikesdepartementet Nr 57 Avsiktsförklaring mellan Sydafrika och Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om partnerskap i Afrika

Läs mer

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet UTLYSNING 1 (6) Dnr 2018-000907 Avdelningen för energieffektivisering Enheten för resurseffektivt samhälle Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet Energimyndigheten utlyser medel för att upprätta

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Regional överenskommelse

Regional överenskommelse Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

I tro och handling för en bättre värld STRATEGI FÖR SVENSKA KYRKANS INTERNATIONELLA ARBETE

I tro och handling för en bättre värld STRATEGI FÖR SVENSKA KYRKANS INTERNATIONELLA ARBETE I tro och handling för en bättre värld STRATEGI FÖR SVENSKA KYRKANS INTERNATIONELLA ARBETE 2018 2022 Svenska kyrkan Adress: 751 70 Uppsala, Sverige Tel: 018-16 96 00 E-post: info@svenskakyrkan.se Med rätt

Läs mer

Sidas instruktion för bidrag till svenska civilsamhällesorganisationers informations- och kommunikationsarbete i Sverige.

Sidas instruktion för bidrag till svenska civilsamhällesorganisationers informations- och kommunikationsarbete i Sverige. Sidas instruktion för bidrag till svenska civilsamhällesorganisationers informations- och kommunikationsarbete i Sverige Juni 2010 Innehåll 1. INLEDNING... 4 1.1 DEFINITIONER... 4 DEL I: MÅL OCH BEDÖMNINGSKRITERIER...

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Detta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser.

Detta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser. KODRAPPORT 2011 Denna kvalitetskod är ett uttryck för god sed för verksamheten i FRIIs medlemsorganisationer. Syftet med koden är att öka transparensen och öppenheten inom organisationerna och därigenom

Läs mer

SMR:s riktlinjer för klagomålshantering och visselblåsning

SMR:s riktlinjer för klagomålshantering och visselblåsning SIDA 1 av 6 2016-12-08 SMR:s riktlinjer för klagomålshantering och visselblåsning Antagen av styrelsen 2016-12-08 1. Introduktion Svenska missionsrådet arbetar för hög kvalitet i de utvecklingsinsatser

Läs mer

Riktlinjer. Smärre humanitära rambidrag

Riktlinjer. Smärre humanitära rambidrag oktober 2006 Avdelningen för samverkan med enskilda organisationer, humanitärt bistånd och konflikthantering Riktlinjer Smärre humanitära rambidrag Dessa riktlinjer anger förutsättningarna för svenska

Läs mer

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet 2018-04-26 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Svenska missionsrådets uppförandekod

Svenska missionsrådets uppförandekod SIDA 1 av 5 Svenska missionsrådets uppförandekod Antagen av styrelsen 2016-12-08 1. Inledning Svenska missionsrådet vill vara en ansvarsfull arbetsgivare. Viljan och förmågan att ta ansvar och agera ansvarsfullt

Läs mer

Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.

Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet. Bilaga till regeringsbeslut 2009-09-10 UD2008/35922/USTYR 2009-09-10 Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället, 2010-2014 Sammanfattning

Läs mer

SMRs instruktion för bidrag till praktikantinsatser

SMRs instruktion för bidrag till praktikantinsatser SMRs instruktion för bidrag till praktikantinsatser Sida är huvudansvarig för praktikantverksamheten men har överlåtit handläggningen av ramorganisationernas och näringslivsorganisationernas ansökningar

Läs mer

Resultatstrategi för Bangladesh

Resultatstrategi för Bangladesh Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 1 1. Förväntade resultat Denna resultatstrategi styr användningen av medel som anslås under anslagsposten 6 Asien i regleringsbrev

Läs mer

Ansökan. till Sida. Informations- och kommunikationsarbete i Sverige

Ansökan. till Sida. Informations- och kommunikationsarbete i Sverige Ansökan till Sida Informations- och kommunikationsarbete i Sverige 2013-2015 2 (22) Bromma 2012-10-01 Ulrika Åhmark CIVSAM Sida Ansökan informationsanslaget för 2013-2015 Härmed överlämnas Svenska missionsrådets

Läs mer

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers

Läs mer

Införande och förvaltning av Svenskt ramverk för digital samverkan

Införande och förvaltning av Svenskt ramverk för digital samverkan Michiko Muto Mikael Österlund Införande och förvaltning av Svenskt ramverk för digital samverkan För att offentlig sektor ska kunna ta tillvara på digitaliseringens möjligheter behöver vi stärka vår förmåga

Läs mer

Svenska missionsrådets antikorruptionspolicy

Svenska missionsrådets antikorruptionspolicy SIDA 1 av 7 Svenska missionsrådets antikorruptionspolicy Antagen av styrelsen 2016-09-29 Detta är en mindre revidering av den policy som styrelsen godkände 2010-03-11. 1. Inledning 1.1 Övergripande mål

Läs mer

En effektiv och kunskapsbaserad myndighet för genomförande av funktionshinderspolitiken en plan för utvecklingsarbete

En effektiv och kunskapsbaserad myndighet för genomförande av funktionshinderspolitiken en plan för utvecklingsarbete Datum: Dokumenttyp: 2016-08-31 Skrivelse Diarienr: Handläggare: 2016/0180 Tarja Birkoff 1 (5) Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm En effektiv och kunskapsbaserad myndighet för genomförande

Läs mer

YTTRANDE 1(5) Utrikesdepartementet (U-STYR) Stockholm

YTTRANDE 1(5) Utrikesdepartementet (U-STYR) Stockholm YTTRANDE 1(5) 2014-02-12 Ärendenummer: 2014-000015 Utrikesdepartementet (U-STYR) 103 39 Stockholm Remissvar: Biståndspolitisk plattform Sammanfattning Sida anser att regeringens ambition att öka tydligheten

Läs mer

Utvärdering av Kristna Fredsrörelsens informations- och kommunikationsanslag 2013-15

Utvärdering av Kristna Fredsrörelsens informations- och kommunikationsanslag 2013-15 Anbudsförfrågan för konsultuppdrag: Utvärdering av Kristna Fredsrörelsens informations- och kommunikationsanslag 2013-15 Kristna Fredsrörelsen (KrF) utlyser konsulttjänst för utvärdering av måluppfyllelse

Läs mer

Svar på revisionsrapport Granskning av social- och arbetsmarknadsnämndens insatser för att motverka ekonomiskt utanförskap

Svar på revisionsrapport Granskning av social- och arbetsmarknadsnämndens insatser för att motverka ekonomiskt utanförskap 2018-04-11 1 (6) Social- och arbetsmarknadsnämnden Svar på revisionsrapport Granskning av social- och arbetsmarknadsnämndens insatser för att motverka ekonomiskt utanförskap Beslutsunderlag Rapport Granskning

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Förutsättningar En förutsättning för att beviljas medel ur programmet är att projektet bidrar till Nordisk nytta,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Antagen på LSU:s Representantskap 2017

VERKSAMHETSPLAN Antagen på LSU:s Representantskap 2017 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Antagen på LSU:s Representantskap 2017 Slutversion av verksamhetsplan 2018-2019 Verksamhetsplan 2018-2019 Detta är verksamhetsplanen för 2018-2019 och här beskrivs hur LSU ska

Läs mer

Yttrande över remiss av Personalpolicy för Stockholms stad Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande över remiss av Personalpolicy för Stockholms stad Remiss från kommunstyrelsen Sida 1 (6) 2016-05-04 Handläggare Jónína Gísladóttir Telefon: 08-508 355 12 Till Arbetsmarknadsnämnden den 17 maj 2016 Ärende 6 Yttrande över remiss av Personalpolicy för Stockholms stad Remiss från kommunstyrelsen

Läs mer

Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016

Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Kommenterad dagordning (reviderad version) Ministerrådet Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016

Läs mer

SMR:s ansökan till Sida för informations- och kommunikationsarbete år 2017

SMR:s ansökan till Sida för informations- och kommunikationsarbete år 2017 SMR:s ansökan till Sida för informations- och kommunikationsarbete år 2017 SIDA 5 av 32 Innehåll 1. SMR som organisation... 6 Interna förändringsprocesser hos SMR... 7 2. SMR:s operativa verksamhet...

Läs mer

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelsen Värmland Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...

Läs mer

Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer

Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2016 2020 Strategi fo r sa rskilt demokratisto d genom svenska partianknutna organisationer 2016 2020 1. Inriktning Demokratistödet

Läs mer

Strategi hållbar fred

Strategi hållbar fred Strategi hållbar fred 2017 2022 Strategi Hållbar fred 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom

Läs mer

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland 2008 undertecknades en nationell överenskommelse mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting och organisationer från den idéburna

Läs mer

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens

Läs mer

Handlingsplan. Strategi för ökad internationalisering

Handlingsplan. Strategi för ökad internationalisering Handlingsplan genomförande Strategi för ökad internationalisering Skara kommun 2017-01-23 Inledning Skara kommuns strategi för ökad internationalisering uttrycker kommunens ambition och vilja till att

Läs mer

FOLKHÖG SKOLORNA. Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna

FOLKHÖG SKOLORNA. Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna 2017 FOLKHÖG SKOLORNA Styrdokument rörande Equmeniakyrkans och Equmenias huvudmannaskap för folkhögskolorna Antaget av kyrkostyrelsen 2017 09 17 och av Equmenias styrelse 2017 09 09 Det reviderade styrdokumentet

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Antikorruptionspolicy IOGT-NTO-rörelsen ideell förening

Antikorruptionspolicy IOGT-NTO-rörelsen ideell förening Antikorruptionspolicy IOGT-NTO-rörelsen ideell förening Inledning Korruption utgör ett allvarligt hinder för en rättvis utveckling och medför ökad fattigdom. Att motverka korruption i samhället såväl som

Läs mer

Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället

Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället Ks/2016:428 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället Fastställt av

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

Myanmar. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Myanmar. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Myanmar 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.024 Resultatstrategi

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Granskning av kommunens hantering av riktade bidrag

Granskning av kommunens hantering av riktade bidrag TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2019-01-30 KS 2018/1063 Kommunstyrelsen Granskning av kommunens hantering av riktade bidrag Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets

Läs mer

Erikshjälpens effektrapport 2016

Erikshjälpens effektrapport 2016 Erikshjälpens effektrapport 2016 En resultatrapport i enlighet med FRII kvalitetskod Namn Erikshjälpen, Insamlingsstiftelsen Farbror Eriks barn och hjälpverksamhet Organisationsnummer 827500-4789 Juridisk

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCIAL OMSORG SID 1 (3) 2009-08-26 Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg Inledning Av bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL och

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer