Allmänna VA-anläggningen

Transkript

1 Handlingsplan för den Allmänna VA-anläggningen Antagen av styrelsen för Sundsvall Vatten AB

2 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning Lagstiftning, mål och va-riktlinjer Lagar och avtal Vision, affärsidé och mål Underhållsstrategi Policy för taxans kostnadstäckning Organisation Dricksvatten Vattentäkter och vattenverk Verksamhetsmål Åtgärder Reservoarer och tryckstegringsstationer Verksamhetsmål Åtgärder Ledningsnät Verksamhetsmål Prioriteringsgrunder för investeringar Åtgärder Huvudvattenledningsnätet Verksamhetsmål Åtgärder Vattenkvalitet Verksamhetsmål Åtgärder Brandvattenförsörjning Verksamhetsmål Åtgärder Vattentryck Verksamhetsmål Åtgärder Spillvatten Ledningsnät Verksamhetsmål

4 Prioriteringsgrunder för investeringar Åtgärder Huvudavloppsledningsnätet Verksamhetsmål Åtgärder Avloppspumpstationer Strategiska mål Åtgärder Bräddningar Verksamhetsmål Åtgärder Avloppsreningsverk Verksamhetsmål Åtgärder Dagvatten Verksamhetsmål Åtgärder Övriga åtgärder Samordning Utbyggnad omvandlingsområden Exploatering Åtgärdsbehov och förnyelseplan Litteratur och rapporter Bilaga

5 1. Inledning Enligt beslut av Vattenmyndigheterna behöver landets kommuner utarbeta vatten och avloppsvattenplaner (va-planer), särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk, god kemisk eller god kvantitativ status. Tanken med en va-plan är att det ska finnas en samlad och samordnad planering av va-frågor i kommunen, där syftet är att långsiktigt säkerställa en god vattenkvalitet i våra vattenförekomster. Vaplanen sträcker sig över en tidsperiod på 15 år. Arbetet med va-planen har bedrivits i en arbetsgrupp med representanter från stadsbyggnadskontoret, miljökontoret och MittSverige Vatten AB. Va-huvudman i Sundsvall är Sundsvall Vatten, som ingår i koncernen kring MittSverige Vatten AB tillsammans med Nordanstig Vatten AB och Timrå Vatten AB. MittSverige Vatten AB ägs av Sundsvall Vatten AB (80%), Timrå Vatten AB (18%) och Nordanstig Vatten AB (2%). I de fall utförande beskrivs hänvisas till MittSverige Vatten AB, där personal och resurser finns. Åsyftas själva anläggningen eller va-huvudmannen i Sundsvall, så är det Sundsvall Vatten. Va-planen består av följande delar: Va-översikt Va-översikten redovisar den nuvarande situationen i Sundsvalls kommun, vad gäller förhållanden som har eller kan få betydelse för va-försörjningen. Handlingsplan för va Va-riktlinjer som redovisar strategiska vägval, riktlinjer och prioriteringsgrunder som ligger till grund för åtgärderna som lyfts fram i handlingsplanen samt förhållningssätt internt och externt. En beskrivning av vem som ansvarar för va-planeringen i kommunen. Plan för den allmänna va-anläggningen (separat dokument), antas av styrelsen för Sundsvall Vatten Plan för utbyggnad av allmänt va Handlingsplan i väntan på allmän va-utbyggnad Handlingsplan för enskild va-försörjning Handlingsplan för den allmänna va-anläggningen Va-riktlinjer som redovisar strategiska vägval, riktlinjer och prioriteringsgrunder som ligger till grund för åtgärderna som lyfts fram i handlingsplanen. Organisatorisk beskrivning. Handlingsplan för delarna, dricksvatten, spillvatten, dagvatten samt övrigt. Beskrivning av va-anläggningen, t ex mil ledningar, material, ålder, antal vatten- respektive avloppsreningsverk återfinns i delrapporten va-översikt. Plan för den allmänna va-anläggningen ska inte godkännas av styrgruppen för va-planen utan överlämnas till Sundsvall Vatten AB:s styrelse för beslut. 5

6 2. Lagstiftning, mål och va-riktlinjer 2.1 Lagar och avtal Sundsvall Vattens verksamhet regleras i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, eller Vattentjänstlagen som den vanligen kallas. Utöver det regleras verksamheten också av: Livsmedelslagen Miljöbalken Plan- och bygglagen Arbetet med kommunens räddningstjänst regleras genom Lag (2003:778) om skydd mot olyckor vilket styr hanteringen av brandposter. Mellan Sundsvall Vatten och kunderna finns ett abonnemangsförhållande som regleras inom verksamhetsområdet av ABVA, Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen. Dricksvattenleverans till Timrå kommun levereras enligt särskilt avtal. I ABVA anges vilka regler och skyldigheter som åligger Sundsvall Vatten och kund. 2.2 Vision, affärsidé och mål MittSverige Vattens vision, affärsidé och strategiska mål är följande: Vision: MittSverige Vatten är miljöföretaget som löser samhällets alla behov av vattentjänster. Affärsidé: MittSverige Vatten skall driva och utveckla allmänna vattentjänster med inriktning på hög leveranssäkerhet och samhällsnytta. Strategiska mål: Öka våra innevånares medvetenhet om vattnets värde ur ett kretsloppsperspektiv Bolaget ska minska sin miljöbelastning Alltid vara ett attraktivt företag Vidareutveckla det interkommunala samarbetet Verksamhet och ekonomi i långsiktigt hållbar balans 2.3 Underhållsstrategi Sundsvall Vattens styrelse antog den 21 maj 2010 en underhållsstrategi för va-anläggningen. Underhållsstrategin redovisar följande riktlinjer för underhållsarbetet. För dricksvatten- och avloppsreningsanläggningarna är det svårt att rent generellt sätta underhållsmått i mätetal kopplat till den direkta förnyelsen, strategin blir att fastställa styrande mått inom områden enligt nedan: Inga arbetsmiljö- eller elsäkerhetsbrister accepteras. Inga gränsvärden skall överskridas. Inga avvikande vattenprover skall uppstå. Energiförbrukning för vattendistribution och avloppsrening följs upp kontinuerligt. Yttre och inre underhåll skall ske enligt 10 års underhållsplan, utan avvikelser. Underhållsmål för ledningsnät: Vattenledningar: den lägsta förnyelsetakt som accepteras är 0,67 % dvs. 150 år. Avloppsledningar: den lägsta förnyelsetakt som accepteras är 0,5 % dvs. 200 år. 6

7 Den genomsnittliga åldern på vattenledningsnätet får inte överskrida 50 år. Vattensvinnet ska långsiktigt inte överstiga 17 %. Mängden ovidkommande vatten till avloppsreningsverken skall inte överstiga 200 %. Energiförbrukning skall minska med 0,5 % per år, de närmaste 5 åren. 2.4 Policy för taxans kostnadstäckning MittSverige Vattengruppens anläggningsbolag skall fullt ut finansiera sin kärnverksamhet, som är reglerad av lagen om allmänna vattentjänster, med va-avgifter. Avgifterna består av engångsavgifter anläggningsavgifter och periodiska avgifter - brukningsavgifter. Dessa avgifter skall täcka va-huvudmännens samtliga kostnader och framgår av va-taxan för respektive kommun. Som komplement har en policy för taxans kostnadstäckning antagits inom MittSverige Vattengruppen. Den säger att för övrig verksamhet såsom mindre entreprenader och eventuell konsultverksamhet skall särskilt avtal upprättas som ger kostnadstäckning och i normalfallet ett överskjutande arvode. Enligt lag om allmänna vattentjänster skall sådana tjänster säljas på affärsmässig grund. Vid utbyggnad av blivande bebyggelse och om va-anläggningen överdimensioneras för framtida bebyggelseområden skall kostnaden för detta inte belasta planområdet vid beräkning av kostnadstäckningen. Ett exploateringsavtal om medfinansiering av va-investeringen skall tecknas med kommunen eller exploatören i de fall överdimensionering sker. Om kommunerna upprättar detaljplaner för t ex bostadsändamål eller industriverksamhet, men inte säljer fastigheterna, har MittSverige Vatten enligt upprättat samarbetsavtal rätt att fakturera kommunen anläggningsavgift för obebyggd tomt plus upplupen ränta, efter godkänd slutbesiktning av anläggningen. Mål för kostnadstäckning: % av kostnaderna skall täckas vid va-utbyggnad - Finansering av huvudanläggning skall ske enligt policyn - Om kostnaderna avviker beaktansvärt skall särtaxa utredas Bild 1. Alnö Kust 7

8 3. Organisation Va-anläggningen i Sundsvall ingår i koncernen kring MittSverige Vatten AB. MittSverige Vatten AB är ett kommunalt bolag som producerar och distribuerar dricksvatten till drygt människor i Sundsvalls, Timrås och Nordanstigs kommuner. Företaget tar också hand om och renar avloppsvatten som därefter återförs till naturen. Bolaget bildades 2004 för att samla erfarenhet och kompetens i de tre kommunerna till en effektiv va-samverkan över kommungränserna. MittSverige Vatten AB ägs av Sundsvall Vatten AB (80%), Timrå Vatten AB (18%) och Nordanstig Vatten AB (2%). Verksamheten är helt avgiftsfinansierad. Företaget har 140 anställda som arbetar inom tre avdelningar: Produktion Vatten och avlopp Planering, projektering, löpande drift och underhåll av våra vattentäkter, avloppsreningsanläggningar och distributionsanläggningar. Här återfinns även säkerhets- och försäkringsfrågor. Produktion Ledningsnät Planering, projektering, om- och nybyggnation av ledningsnätet. Löpande drift och underhåll av bolagets vatten- och avloppsledningsnät. Avdelningen ansvarar också för underhåll och utveckling av ledningskartor, dokumentation och inventering av ledningsnätet. Avdelningens stab är kontaktytan mot kommunens stadsbyggnadskontor. Administration Försäljning av företagets tjänster, kundtjänst, ekonomi, personal, information, upphandling samt administrativ internservice. 8

9 4. Dricksvatten 4.1 Vattentäkter och vattenverk Inom Sundsvall kommun finns stora naturresurser i form av vattentillgångar i isälvsavlagringar (grusåsar). De tre största vattentäkterna i Sundsvallsområdet, Grönsta, Nolby och Wifsta, producerar 15 miljoner kubikmeter rent dricksvatten per år utan att det behövs någon behandling. Det finns ett behov av långsiktigt skydd för dessa grundvattenförekomster. Totalt är personer anslutna till den allmänna vattenanläggningen. Vattenförbrukningen 2012 var 260 l/pe, dygn inkl kylvatten och industriförbrukning. Längs Indalsälven finns totalt fem (5) vattentäkter som ägs av Sundsvall Vatten: Wifsta, Indal (reservvattentäkt), Liden, Järkvissle och Lidensboda. Lidensboda vattentäkt saknar vattenskyddsområde. Vattentäkterna är belägna i sand- eller grusformationer undantaget Järkvissle som är bergborrad. Två (2) mindre vattentäkter finns vid Holmsjön: Pipnäset (försörjer Vike och Anundgård) och Gimåfors. Dessutom finns en liten vattentäkt i Sulå. Pipnäset vattentäkt och Sulå vattentäkt är belägna i sand- eller grusformationer och saknar vattenskyddsområden. Längs Ljunganåsen finns fem (5) vattentäkter: Nolby, Grönsta, Matfors, Nedansjö och Ede. Samtliga har vattenskyddsområde. Även vid Storhullsjön finns en vattentäkt (bergborrad brunn) som saknar vattenskyddsområde. Samtliga vattenverk har idag UV-ljus. Sundsvall Vattens vattentäkter och vattenverk beskrivs ingående i va-översikten VERKSAMHETSMÅL Arbeta för att säkerställa en trygg dricksvattenförsörjning och en god dricksvattenkvalitet genom att arbeta enligt de riktlinjer och prioriteringar som är antagna i underhållsstrategin (se kap 2.3). Arbeta för att säkerställa att MittSverige Vatten verkar för att energiresurser tillvaratas och bidrar till utvecklingen inom området. Bolaget ska arbeta för att öka sin egenförsörjning av energi ÅTGÄRDER För att uppnå de strategiska målen prioriteras följande åtgärder: Alla vattentäkter ska ha reservvattenförsörjning Samtliga vattentäkter skall ha ett vattenskyddsområde Samtliga vattentäkter och vattenverk skall ha ett skalskydd som minst uppfyller Livsmedelsverkets föreskrift (LIVSFS 2008:13) om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar. MittSverige Vatten arbetar aktivt med HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points) som är en faroanalys med kritiska styrpunkter. Driftinstruktioner till samtliga vattenverk ska revideras. Wifsta vattenverk kommer att kompletteras med behandlingssteg med anledning av klimatförändringar. En ständig energi- och processoptimering Åtgärder ska ske enligt rullande femårsplan för att säkerställa arbetsmiljön och driftsäkerheten. Inom va-planens tidperiod, förväntas samtliga åtgärder genomföras. 9

10 4.2 Reservoarer och tryckstegringsstationer Sundsvall Vatten har 28 reservoarer och 62 tryckstegringsstationer. Reservoarerna och stationerna är generellt i mycket gott skick. Fokus för åtgärder är skalskydd, säkerhet och arbetsmiljö. Reservoarer och tryckstegringsstationer är utrustade med driftövervakning vilket innebär att stationerna kan övervakas och styras av driftpersonalen via vattenverkens driftövervakningssystem VERKSAMHETSMÅL Arbeta för att säkerställa en trygg dricksvattenförsörjning och en god dricksvattenkvalitet genom att arbeta enligt de riktlinjer och prioriteringar som är antagna i underhållsstrategin (se kap 2.3). Standardisering av alla tryckstegringsstationer ska ske enligt MittSverige Vattens koncept ÅTGÄRDER För att uppnå de strategiska målen prioriteras följande åtgärder: Samtliga reservoarer och tryckstegringsstationer ska ha ett skalskydd som minst uppfyller Livsmedelsverkets föreskrift (LIVSFS 2008:13) om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar. Sundsvall Vatten kommer successivt att bygga om alla tryckstegringsstationer så att de uppfyller bolagets nya koncept för styrning och övervakning. Åtgärder ska ske enligt rullande femårsplan för att säkerställa arbetsmiljön och driftsäkerheten. Inom va-planens tidperiod förväntas samtliga åtgärder utföras. 4.3 Ledningsnät Olika material har använts till ledningarna under olika tidsepoker. Ända sedan dricksvattenledningsnätet började anläggas 1874 fram till och med 1960-talet har, med vissa undantag, gjutjärn använts för större dimensioner och galvaniserade ledningar för mindre dimensioner. Sedan finns det ledningar av segjärn, koppar och plast från decennierna efter det. Numera läggs mest plaströr av polyeten för dricksvattenledningar. Vattenledningsnätet i Sundsvall är 1092 km långt. Vattenledningsnätet har följande åldersfördelning: Andel lagt före % Andel lagt mellan % Andel lagt efter % Förnyelsetakten har ett medelvärde på 142 år sett över de fem senaste åren ( ). Läckor och konditionsbrister Av alla driftstörningar på vattenledningsnätet så är vattenläckor de som orsakar mest skada för kunden. Vattenläckorna kan antingen uppstå i huvudledningen i gatan eller i den från fastigheten anslutna servisen. Den del av servisen som går från huvudledning fram till förbindelsepunkt är allmän och Sundsvall Vattens ansvar. Förbindelsepunkten är normalt lokaliserad 0,5 m utanför tomtgräns. Var konditionsbrister uppstår på vattenledningsnätet påverkas bland annat av ledningarnas material samt markens beskaffenhet. I lerjordar ansfräts vattenledningar av metall mer än vid övriga markförhållanden. Olika material har använts under olika perioder vid anläggandet av vattenledningar. Ledningar av galvaniserat järn användes fram till 70-talet och bland dessa finns ett stort renoveringsbehov. Nästa generation av material, segjärn, är ett hållbarare material men påverkas negativt av just lerjordar. Under 2012 hade vattenledningsnätet 102 läckor, vilket ger 0,93 läckor/10 km ledning. 10

11 Bild 2. Vattenläcka Vattenförluster, svinn Läckage förekommer i distributionssystemet för dricksvatten. Det beror på större eller mindre brister i rörnätets kondition. Förlusterna av dricksvatten går inte att mäta exakt. Förlusten beräknas som total produktion av dricksvatten minus uppmätt förbrukning hos abonnenter samt egen förbrukning inom va-verksamheten. Vattensvinnet i Sundsvall var i medeltal 23 % under åren Omräknat blir det under samma tidsperiod 8,7 m3/km/dygn. Områdena huvudvattenledningsnät, vattenkvalitet, brandvattenförsörjning och vattentryck har fått egna rubriker VERKSAMHETSMÅL Arbeta för att säkerställa en trygg dricksvattendistribution genom att arbeta enligt de mål och prioriteringar som är antagna i underhållsstrategin (se kap 2.3) Kvalitetssäkra den digitala kartan till att anvisa rätt läge på ledningsnätet samt innehålla information om material, ålder och dimension. Det finns även flera verksamhetsmål under rubrikerna vattenkvalitet, brandvattenförsörjning och vatten tryck, där dessa problemområden beskrivs närmare. 11

12 4.3.2 PRIORITERINGSGRUNDER FÖR INVESTERINGAR Kontinuerligt sker analyser av tidigare driftstörningar och klagomål från kunder. Vidare hålls årligen så kallade DUF-möten (Drift Underhåll Förnyelse) med driftpersonal, där de kan rapportera observerade brister och erfarenheter om ledningsnätet. Utifrån denna behovsinventering görs sedan en prioritering över vad som främst ska åtgärdas. Till hjälp för denna prioritering har följande prioriteringslista tagits fram. Prioriteringslista för investeringsåtgärder på vattenledningsnätet 1. Upprepade vattenläckor Leveranssäkerhet huvudvatten Vattenkvalitet 2. Konditionsbrister huvudvattennätet Leveranssäkerhet distributionsledningar Vattentryck 3. Konditionsbrister distributionsledningar Svinn, utläckage från vattenledningsnätet Samordning med infrastruktursatsningar (ej tvingande eller där ledningarna ligger i vägen) Utifrån identifierat åtgärdsbehov och denna prioriteringslista upprättas rullande 5-årsplaner ÅTGÄRDER Upprepade läckor är högst prioriterat och ledningarna läggs om. Driftverksamheten genomför systematisk läcksökning, några delområden per år, och lagar upptäckta läckor. Då återfinns läckor som inte stör kunder eller kommit upp i dagen än, men som på sikt växer sig större och orsakar störningar. På ledningsnätet finns strategiskt placerade flödesmätare som är kopplade till ett övervakningssystem med larmfunktion. Därigenom kan uppkomna störningar eller svinn upptäckas. I underhållsstrategin anges att vattensvinnet långsiktigt inte ska överstiga 17 %. Detta mål anses inte möjligt att uppfylla. Den kostnad det kommer att innebära att uppfylla målet står inte i proportion till vinsten i besparingen av energi och pengar. Däremot åtgärdas många ledningsnätssträckor med upprepade läckor och konditionsbrister (ofta rubricerat som va-sanering), vilket skapar ett bättre ledningsnät med mindre svinn. Bolaget har som mål att skaffa bättre kunskap om det egna svinnet genom bättre uppföljning av intern förbrukning samt områdesvis uppföljning. Vattensvinnet ska långsiktigt minska. Den digitala kartan kommer att kvalitetssäkras till att anvisa rätt läge på ledningsnätet samt innehålla information om material, ålder och dimension. Inom va-planens tidperiod förväntas den digitala kartan kvalitetssäkras. Målet för vattensvinn förväntas inte nås under planperioden. Övriga mål är kontinuerliga och klaras idag, men kräver fortsatta insatser. 4.4 Huvudvattenledningsnätet De ledningar som utgår från våra 3 största vattentäkter (Wifsta, Grönsta och Nolby) och levererar vatten in mot staden kallas huvudvattenledningar. Det finns en vision, benämnd Ringen, att dessa vattentäkter ska ingå i en gemensam reservvattenlösning. Visionen anger att vid helt bortfall av en vattentäkt (under längre tid än delar av ett dygn), ska de övriga två vattentäkterna ersätta denna. Matfors vattenverk bidrar i dagsläget ej till Ringen men kan bli en resurs i framtiden. Visionen om Ringen uppfylls inte fullt ut i nuläget. 12

13 Då varje vattenverk har sitt försörjningsområde avgränsat och distributionsnätet inom respektive försörjningsområde är uppdelat i många olika tryckzoner krävs driftåtgärder för att kunna mata från ett verk till ett annat verks försörjningsområde. Nätet har heller inte hydraulisk kapacitet att helt ersätta all förbrukning inom ett helt försörjningsområde med vatten från andra verk. Vid förnyelse och förbättring av huvudledningsnätet måste dimensionering göras utifrån en önskad framtida funktion där visionen om Ringen är en styrande faktor. En ny dimensionsplan håller på att tas fram, baserad på en fastlagd framtida funktion för huvudledningsnätet. Denna ska ge ett bra underlag för ett långsiktigt och strategiskt arbete där framtida ledningsdimensioner inte behöver utredas vid varje förnyelseåtgärd. Systemutformning och dimensionering för huvudledningsnätets utbyggnad kommer att anpassas till den framtida funktion och kapacitet som man vill uppnå. Delar av huvudvattenledningsnätet som ingår i Ringen är definierade och dokumenterade med avseende på dimensioner, material och anläggningsår i bolagets kartdatabas. För huvudvattenledningsnätet utöver Ringen saknas fortfarande attributdata för dimension, material eller anläggningsår för 60 % av ledningsnätet VERKSAMHETSMÅL För huvudvattenledningsnätet finns följande strategiska mål och beslut: Det finns beslut om att varje vattenverk ska ha två huvudledningar mot sitt försörjningsområde. 150 l/s ska kunna levereras från Nolby till Sidsjö lågzon, detta utgör en viktig resurs för Ortvikszonen och Timrås reservvattenförsörjning 250 l/s ska kunna levereras mellan (till och från) distributionsområdena för Grönsta och Wifsta Fasta flödesmätare ska anordnas på ledningsnätet enligt fastställd plan. Dokumentera och uppdatera information om hela huvudvattenledningsnätet i Sundsvall ÅTGÄRDER Utifrån den plan som tagits fram har följande ledningssträckor identifierats och prioriterats enligt rangordning: 1. Reservvattenförsörjning Timrå förstärkning 2. Fillan till/från Ortviken förstärkning 3. Ortviken till/från Grönsta (centrum) förstärkning 4. Njurunda till/från Grönsta (centrum) förstärkning 5. Ortviken till Skönsmon- Södermalm Nacksta förstärkning 6. Matfors till/från Grönsta (centrum) ny förbindelse 7. Nedansjö till Stöde ny förbindelse Det finns beslut om att Wifsta VV ska ha 2 st 500 mm ledningar till Ortvikens högreservoar. En ledning finns redan och befintlig 300-ledning håller på att uppdimensioneras. Långa sträckor i Timrå och Skön är infodrade eller har klenare dimensioner än 500 mm, vilket medför att uppdimensionerande insatser krävs. Inom va-planens tidperiod förväntas hälften av ovanstående insatser att genomföras. Ovanstående investeringar är väldigt omfattande och beräknas uppgå till ca 200 Mkr. De flesta åtgärderna är dock beroende av samordning med kommunens exploateringsprojekt, t ex Norra Kajen, Inre Hamnen och E4:an. Förseningar i dessa projekt riskerar att ledningsprojekten skjuts ytterligare på framtiden. 4.5 Vattenkvalitet Dricksvattenkvaliteten följs upp enligt bolagets Egenkontrollprogram för dricksvattenkontroll. Provtagningsprogrammet är upprättat enligt riktlinjerna i Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter och är godkänt av Miljökontoret i Sundsvall. Dricksvattenföreskrifterna föreskriver krav på provtagning av utgående 13

14 vatten från verken och hos användare. Det finns i dag inga krav på provtagning av råvatten, men där har Sundsvall Vatten valt att som tidigare fortsätta ta prov. På proverna utförs mikrobiologiska och kemiska analyser. Frekvens och antalet prov regleras av hur mycket vatten som produceras vid vattenverken och antalet konsumenter. Provtagning sker vid de större vattenverken varje månad och hos flera användare. Vid de mindre vattenverken sker provtagning en gång per kvartal. Någon eller några gånger per år, beroende på vattenverkets storlek, utförs utvidgade mikrobiologiska och kemiska analyser. Därutöver finns ett speciellt provtagningsprogram för vattentäkternas brunnar och ledningsnätets reservoarer. Samtliga reservoarer provtas 1 gång/år. Brunnarna i de fyra största vattentäkterna provtas 4 ggr/år, resten 1 gång/år. Resultaten av analyserna visar att vattnet håller hög kvalitet och har få anmärkningar VERKSAMHETSMÅL Arbeta för att säkerställa en trygg dricksvattenförsörjning och en god dricksvattenkvalitet genom att arbeta enligt de riktlinjer och prioriteringar som är antagna i underhållsstrategin (kap 2.3) ÅTGÄRDER För att trygga en god vattenkvalitet så kommer åtgärder att genomföras enligt kapitel 4.1, 4.2, 4.3 och 4.4. All intern och extern pesonal genomgår en hygienutbildning innan arbeten på anläggningar och ledningar för att säkerställa vattenkvaliteten. Inom va-planens tidperiod förväntas ovanstående åtgärder genomföras. 4.6 Brandvattenförsörjning Den allmänna anläggningen för vattenförsörjningen är utbyggd så att brandsläckning kan ske genom uttag av släckvatten från brandposter. Inom Sundsvall Vattens verksamhetsområde finns ca 2350 brandposter. Arbetet med kommunens räddningstjänst regleras genom Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Det finns dock inget krav i lagstiftning att en kommun måste ha brandposter och ta vatten till brandsläckning från va-anläggningen. Däremot säger Lag (2003:778) om skydd mot olyckor i 3 kap 8 : En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. I handlingsprogrammet ska framgå om och hur brandposter på den allmänna anläggningen brukas samt hur de ska underhållas. Ansvar för funktion, tillsyn och utmärkning ska framgå. I Sundsvall ansvarar MittSverige Vatten AB för funktionen, tillsynen och utmärkningen. Insatserna finansieras av Stadsbyggnadskontoret i Sundsvalls kommun. Livsmedelsverket har i Föreskrifter (LIVSFS 2008:13) om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar utfärdat att senast den 1 januari 2013 ska alla brandposter på ledningsnätet skyddas mot obehörig åtkomst. I Sundsvall är brandposterna inventerade och låsta med särskild låsanordning VERKSAMHETSMÅL För brandvattenförsörjning har MittSverige Vatten/Sundsvall Vatten inte några strategiska mål för egen del. De direktiv som angetts för brandvatten ska dock följas: Alla brandposter på ledningsnätet ska skyddas mot obehörig åtkomst. GIS-underlag och rutiner ska utvecklas tillsammans med Räddningstjänsten. 14

15 4.6.2 ÅTGÄRDER Räddningstjänsten arbetar med framtagande av riktlinjer för släckvattenförsörjning. Bl.a. har en utredning genomförts där en översyn av hur släckningsarbete utförs samt behov av brandposter/tappställen. Det resulterade i ett förslag där mängden brandposter i Sundsvall (ca 2200 st) förslagsvis kunde minskas till ca st med komplettering av några strategiskt placerade tappställen för ett effektivare arbete. Karta med föreslagna brandposter har kommunicerats ut i kommunen och ses som ett utkast för fortsatt arbete. Samarbete mellan räddningstjänsten och Sundsvall vatten AB pågår för att samordna oss kring hur vi vill arbeta med frågor som brandposter och strategier för placering/dimensionering etc. Alla brandposter ska skyddas mot obehörig åtkomst. Inom va-planens tidperiod kommer ovanstående åtgärder att genomföras. 4.7 Vattentryck Vattentrycket i det allmänna vattenledningsnätet bestäms av tryckstegringsstationernas uppfordringshöjd, högreservoarernas plushöjd samt aktuell marknivå. Trycknivåerna reduceras i viss utsträckning vid vattnets strömning i vattenledningarna. Högt belägna områden ligger i högtryckzoner. Till dessa högzoner tryckstegras vattnet med pumpar. I Svenskt Vattens publikation VAV P83, Allmänna vattenledningsnät, Anvisningar för utformning, förnyelse och beräkning, finns rekommendationen att trycknivån i förbindelsepunkten ska vara lägst 15 mvp (meter vattenpelare) över högsta tappstället. Enligt dessa anvisningar bör trycket inte heller överstiga 70 mvp i förbindelsepunkten. Moderna vvs-installationer och vitvaror kräver dock ofta högre tryck än den angivna nedre gränsen VERKSAMHETSMÅL Samtliga fastigheter ska ha minst trycknivån 20 mvp över högsta tappstället. Vid exploateringar och där så är möjligt i befintliga områden eftersträvas trycknivån 25 mvp över högsta tappstället Trycket bör inte överstiga 70 mvp i förbindelsepunkten ÅTGÄRDER I verksamhetsområdet finns inga specifika områden utpekade med problem med för högt eller för lågt tryck. Därför är inte heller några åtgärder är inplanerade. 15

16 5. Spillvatten 5.1 Ledningsnät I Sundsvall finns 746 km spillvattenförande ledningar. Bild 3. Markjobbare i Kovland När avloppsledningsnätet började byggas ut var syftet främst att föra ut avloppsvattnet ur staden, ned till närmaste recipient, och i vissa fall även att dränera bort vatten. Först på 1970-talet byggdes avloppsreningsverken och de avskärande ledningar som ska föra avloppsvattnet till reningsverken. Ungefär samtidigt började separata dagvattenledningar läggas när nya bostadsområden byggdes. Områden som byggdes före 1960-talet har ofta så kallade kombinerade system, där en och samma ledning är tänkt att både ta hand om spill-, dränerings- och dagvatten. Avloppsledningar gjordes från början av glaserade lerrör, men på 1940-talet övergick man till betongledningar. Från 1960-talet kom plastledningar parallellt med betongen och numera läggs främst avloppsledningar av plast. Generellt kan sägas att ledningsstatusen beror på såväl markförhållanden som ålder på ledningarna samt ledningsmaterial. Det finns en problematik på ledningsnätet med tillskottsvatten och bräddningar som förutom material också beror på hur nätet är uppbyggt dvs. om spillvatten- och dagvattenledningsnätet är kombinerat eller om det finns separata dagvattenledningar. Förnyelsetakten har ett medelvärde på 223 år sett över de fem senaste åren ( ). Avloppsstopp och konditionsbrister Av alla driftstörningar på avloppsledningsnätet utgör avloppsstoppen den i särklass största andelen. Avloppsstoppen kan antingen uppstå i huvudledningen i gatan eller i den från fastigheten anslutna servisen. Den del av servisen som går från huvudledning fram till förbindelsepunkt är allmän och Sundsvall Vattens ansvar. Förbindelsepunkten är normalt lokaliserad 0,5 m utanför tomtgräns. Nyckeltal för avloppsstopp under 2012 var 2,23 stopp/ 10 km ledning. Det finns många driftinsatser som säkerställer avloppsledningsnätets funktion. Ibland är dock konditionsbristerna för stora för att funktionen ska kunna säkerställas långsiktigt. Rötter, tung trafik och materialutmattning gör att ledningar successivt måste ersättas med nya. Avloppsledningsnät med dålig kondition drabbas ofta av inläckage av markvatten, vilket är en del av begreppet tillskottsvatten (läs vidare under rubriken Tillskottsvatten). Dålig kondition på avloppsledningsnätet kan ibland också orsaka utläckage av avloppsvatten. Tillskottsvatten Tillskottsvatten är ett samlingsnamn på takvatten, dräneringsvatten samt inläckande regn- och grundvatten som tillförs spillvattenförande ledningar. I marker med berg har man ofta sprängt ner ledningsgravar och fyllt igen med ganska grovt material, vilket gör att mycket vatten leds i dessa ledningsgravar. Detta medför ofta att bergiga områden har en högre andel tillskottsvatten. Detsamma gäller leriga marker, där vattnet normalt har svårt att infiltrera och också där söker sig till ledningsgravarna. Täta jordar brukar också göra det svårt för fastighetsägare att bli av med dräneringsvattnet vilket leder till många kopplat sitt dräneringsvatten och takvatten till de kommunala avloppsledningarna. Sammantaget leder detta till större tillskottsvattenmängder i ledningsnätet. Fenomenet tillskottsvatten är inte i sig ett driftstörningsproblem, men orsakar oönskade effekter som bräddningar och källaröversvämningar. Tillskottsvatten orsakar också högre energiförbrukning i avloppspumpstationer och reningsverk samt ökat kemikaliebehov. Det finns flera områden som har problem med tillskottsvatten, t ex Alnö, Vattjom, Hof (Bergsåker) och Juniskär. Läs vidare under kapitel 6.4 Bräddningar. 16

17 Källaröversvämningar Källaröversvämningar kan uppstå på olika sätt. Dels kan det vara en följdeffekt av en läckande vattenledning eller ett avloppsstopp, men det kan också bero på överbelastning av ledningsnätet, dvs ha hydrauliska orsaker. I Sundsvall är stor andel av det spillvattenförande ledningsnätet kombinerat, vilket innebär att även dagvatten avleds i samma ledningar. Vid häftiga skyfall eller vid snösmältning kan dessa överbelastas och orsaka källaröversvämningar eller bräddningar. Under 2012 inträffade 16 källaröversvämningar. Samtliga orsakades av läckande vattenledningar eller avloppsstopp. Under 2011 inträffade dock 80 källaröversvämningar på grund av hydraulisk överbelastning från ett och samma regn. Regnet varade under 2 h och under den tiden kom 77 mm regn. Områden som framför allt drabbades var Skönsberg, Södermalm och Haga. Hos tre hus har bakvattenventiler installerats i väntan på en långsiktigt hållbar lösning. I Sundsvalls kommuns projekt Klimatanpassa Sundsvall redovisas framtida risker för översvämningar på grund av ändrat klimat. Bland annat visas på den häveffekt som Södra berget har på nederbörden. Dessa scenarier ligger till grund för dimensionering av nya ledningar VERKSAMHETSMÅL Arbeta för att säkerställa en trygg spillvattenavledning genom att arbeta enligt de mål och prioriteringar som är antagna i underhållsstrategin (se kap 2.3). Kvalitetssäkra den digitala kartan till att anvisa rätt läge på ledningsnätet samt innehålla information om material, ålder och dimension PRIORITERINGSGRUNDER FÖR INVESTERINGAR Kontinuerligt sker analyser av tidigare driftstörningar och klagomål från kunder. Vidare hålls årligen så kallade DUF-möten (Drift, Underhåll, Förnyelse) med driftpersonal, där de kan rapportera observerade brister och erfarenheter om ledningsnätet. Utifrån denna behovsinventering görs sedan en prioritering över vad som främst ska åtgärdas. Till hjälp för denna prioritering har följande prioriteringslista tagits fram. 1. Källaröversvämningar Upprepade stopp Avledningssäkerhet spill- och dagvattennätet Felkopplingar spillvatten till dagvattennätet 2. Bräddningar Konditionsbrister spillvattennätet Dagvatten, diken översvämningsåtgärder Inläckage som genererar bräddningar vid verken 3. Konditionsbrister dagvattennätet Inläckage till spillvattennätet som inte genererar bräddningar Samordning med infrastruktursatsningar (ej tvingande, inte heller där edningarna ligger i vägen) ÅTGÄRDER Avloppsstopp åtgärdas genom spolning av ledningarna. När det finns risk för återkommande avloppsstopp, källaröversvämningar eller bräddningar förs ledningssträckan in i en underhållsplan och spolas återkommande, flera gånger per år. 17

18 På spillvattennätet genomförs systematisk områdesspolning för att spola rent i alla ledningar, en viss sträcka per år. Avloppsstopp kan också orsakas av att rötter trängt in i ledningarna. I dessa fall rotskärs ledningarna. Trycksatta ledningar rengörs med så kallad piggning, där en plugg förs genom ledningen så att smuts och beläggningar rivs med. Avloppsledningar filmas för att på så sätt undersökas med avseende på funktion och kondition. I områden där vattenledningsnätet är tillfyllest kan avloppsledningar förstärkas inifrån genom infodring, dvs ett nytt rör i det gamla. Ska flera ledningar åtgärdas eller om ledningen havererat läggs ledningen oftast om eller spräcks upp. Källaröversvämningar åtgärdas antingen genom uppdimensionering av ledningsnätet eller separering av spillvatten och dagvatten i två separata ledningar (sk duplicerat system). Båda lösningarna är kostsamma insatser genom att hela ledningssträckan från den drabbade fastigheten till reningsverk eller recipient måste åtgärdas. Tillfälligt kan backventiler sättas vid fastigheten. Kan dag- och dränvatten kopplas bort från ledningsnätet och omhändertas på annat sätt så förordas det. Sundsvall Vatten genomför inte duplicering som generell åtgärd, utan endast i kända problemområden. Den digitala kartan kommer att kvalitetssäkras till att anvisa rätt läge på ledningsnätet samt innehålla information om material, ålder och dimension. Inom va-planens tidperiod kommer den digitala kartan kvalitetssäkras till att anvisa rätt läge på ledningsnätet samt information om material, ålder och dimension. Under planperioden kommer inte duplicering eller uppdimensionering av ledningar att utföras på alla ställen där behov finns. Övriga mål är kontinuerliga och kräver upprätthållande av nuvarande investeringsnivå och underhållsinsatser. 5.2 Huvudavloppsledningsnätet På senare år har allt mer fokus lagts på huvudavloppsledningsnätet. De avskärande ledningarna, vilka vi idag kallar huvudavloppsledningar har byggts med medvetet anlagda bräddar. Med dagens krav på avloppsledningssystemet är detta förhållande inte längre acceptabelt. En del av avloppsreningsverken är idag högt belastade, mycket beroende på det tillskottsvatten som tillförs verken. Det gör att vi aktivt måste arbeta för att minska tillskottsvatten till ledningsnätet. Vidare bör man överväga att avlasta de överbelastade verken och istället leda om avloppsvatten till verk med mer kapacitet. En översyn av huvudavloppsledningsnätet ska göras för att säkerställa framtida drift av ledningsnät och verk. Där ska kvaliteten på ledningsnätet fastställas samt dimensioneringen ses över. Målet är främst att förbättra avledningssäkerheten och minska bräddningarna VERKSAMHETSMÅL För huvudavloppsledningsnätet har följande strategiska mål identifierats: Arbeta fram en sammanhängande analys av reningsverkens kapacitet kopplat till ledningsnätets kapacitet samt kommande exploateringar för att därigenom säkerställa avledningssäkerheten och reningsfunktionen ÅTGÄRDER För att förstå funktionen för huvudavloppssystemet måste en hydraulisk modell upprättas och kalibreras. Utifrån den kan sen dimensionering av huvudavloppssystemet fastställas. Det är stora kostnader förenade med ombyggnation av huvudavloppsledningsnätet. Ledningarna ligger också ofta så till att ombyggnationer måste ske i samordning med andra anläggningsjobb i kommunen. Idag har tre områden identifierats som särskilt prioriterade: Skönsmon, Fillan och Alnö. 18

19 Avledningen av avloppsvatten från Skönsmon till avloppsreningsverket Tivoli är idag kraftigt underdimensionerad. Dessa ledningar måste byggas om i samband med exploateringarna på Södra Kajen och Inre Hamnen. Avloppsreningsverket Fillan är idag mycket belastat, medan reningsverket Tivoli har god kapacitet. Vid anläggandet av ny E4 förbereddes med ny avloppsledning under själva E4:an (ca 100 m) för att i framtiden kunna leda om områdena Gärde och Bydalen till Tivoliverket. På Alnö finns stora problem med tillskottsvatten som belastar avloppsledningsnätet. Överbelastning sker på huvudavloppsledningarna på Alnö och från Alnö till Fillans reningsverk. En översyn måste göras för att fastställa framtida behov av kapacitet. Inom va-planens tidperiod kommer en hydraulisk modell för huvudavloppet att upprättas där kapaciteter och dimensioner för reningsverk och ledningsnät utreds.. Översyner på de känsligaste områdena kommer att tas fram. Däremot kommer inte samtliga känsliga områden att byggas bort under perioden. Under planperioden kommer avledningen från Skönsmon via Inre Hamnen och Södra Kajen samt avledningen från Alnö att prioriteras. 5.3 Avloppspumpstationer I Sundsvall finns 104 avloppspumpstationer. Alla större pumpstationer är utrustade med driftövervakning eller larmsändare vilket innebär att pumpstationerna kan övervakas av driftpersonalen via reningsverkens driftövervakningssystem STRATEGISKA MÅL Arbeta för att säkerställa en hög driftsäkerhet med minsta möjliga miljöpåverkan genom att följa de riktlinjer och prioriteringar som är antagna i underhållsstrategin (se kap 2.3) Standardisering av alla avloppspumpstationer ska ske enligt MittSverige Vatten ABs koncept ÅTGÄRDER Sundsvall Vatten kommer successivt att bygga om alla pumpstationer så att de uppfyller bolagets strategiska mål för styrning och övervakning. Åtgärder ska ske enligt rullande femårsplan för att säkerställa arbetsmiljön och driftsäkerheten. Inom va-planens tidperiod kommer hälften av avloppspumpstationerna att byggas om enligt MittSverige Vatten ABs koncept. Anläggningar som är klassade med hög känslighet vid bräddning och anläggningar som är utrustade med omodern automationsutrustning kommer att prioriteras. 5.4 Bräddningar När kapaciteten inte räcker till i ledningsnät eller reningsverk måste en del av flödet bräddas, vilket kan inträffa vid snösmältning och nederbörd. Andra situationer som kan orsaka bräddning är exempelvis strömavbrott, avloppsstopp eller driftavbrott på ledningsnät och reningsverk. Prioriteringen vid bräddningar är att i första hand brädda vid reningsverket efter den mekaniska reningen. Detta för att recipienten många gånger är en lämpligare och större vid reningsverken än vid pumpstationerna. Bräddning från pumpstationer och verk följs upp genom övervakning och mätning. Bräddpunkterna på ledningsnätet besöks två gånger per kvartal för att tanka över data från bräddregistreringen VERKSAMHETSMÅL Mängden bräddat vatten ska understiga 4% från verk och ledningsnät (inklusive pumpstationer) sammantaget. 19

20 5.4.2 ÅTGÄRDER En prioriteringsordning för förebyggande åtgärder har tagits fram: 1. Haveri 2. Bräddning från ledningsnätet 3. Bräddning från avloppspumpstation 4. Bräddning från avloppsreningsverk Det förebyggande underhållet planeras så att inga bräddningar ska ske på grund av haveri. I åtgärdsplanen för ledningsnätet för Tivoli, Fillan och Essvik har bräddpunkterna med mest påverkan på recipienter utifrån bräddfrekvens, belastning och recipientens känslighet identifieras. Dessa kommer att utredas under perioden Planerade åtgärder och projekt Bräddpunkter Riskvärde Planerade åtgärder och tidsram Förväntade effekter Förväntade effekter Johannedalsvägen 9 Utredning , åtgärder planeras beroende på utfall av utredning Maland pstn 9 Grovreningen pstn 6 Har utretts under 2013, ombyggnad planeras 2015 Grovreningen 2 6 Töva pstn 6 Installation pump för automatisk tömning av bräddmagasin, utredning 2013, installation 2014 Bredsand pstn 6 Renovering pumpstation, utredning 2015, renovering 2016 Kunskap om orsakerna till bräddning, förslag på åtgärder Utökning av pumpkapaciteten och därmed minskade bräddningar, underlättande av bräddmätning Säkerställa att inte onödig bräddning sker pga att bräddmagasinet ej hunnit tömmas Bättre styr- och övervakningsmöjligheter kr (utredning) kr (utredning) kr (ombyggnad) kr (utredning) kr (installation) kr (utredning) kr (ombyggnad) Juniskär pstn 9 Inväntar va-plan och ÖP, utredning startar 2015 Junivägen pstn 6 Ta fram verksamhetsområde för dagvatten, beslut i KF under 2014 Dagvatten Ny dagvattentaxa Utredning: Riktlinjer för dagvattenrening (ev. samordning i kommunens dagvattenforum), beror av övriga kommunen, Förbättra statistik över dagvattensystemet (både kartdatabas och utsläpp), delar kommer påbörjas under 2014 Kunskap om orsakerna till bräddning, förslag på åtgärder Uppdaterad och juridiskt korrekt reglering av verksamhetsområdet Rättvisare fördelning av kostnader Underlättande av projektering och kostnadsberäkningar Bättre kännedom om dagvattensystemet kr (utredning) Arbetstid + inventering (Indal) kr Arbetstid Beräknas utföras inom ordinarie arbete Ingen uppskattning gjord Utöver dessa väl inventerade områden så finns stora problem med såväl tillskottsvatten som bräddningar i Vattjom (ledningsnätet) och i Lucksta (reningsverket). Under kapitlet huvudavlopp har områdena Skönsmon och Alnö identifierats med mycket bräddningar. Inom va-planens tidperiod kommer identifierade känsliga bräddpunkter enligt tabell ovan att utredas, och någon även att byggas bort. 20

21 5.5 Avloppsreningsverk Sundsvalls kommun har 25 avloppsreningsverk där Tivoli, Fillan, Essvik och Bällsta är dimensionerade för mer än 2000 pe (personekvivalenter) och därmed tillståndspliktiga.. Tivoli, Fillan, Essvik, Bällsta, Skatan och Storhullsjön har alla mekanisk, biologisk och kemisk rening. Övriga reningsverk har antingen mekanisk-kemisk rening eller mekanisk-biologisk rening. Sundsvall Vatten AB har även 3 reningsanläggningar med enklare slamavskiljning: Notvallen (Kvissleby) Sågverksvägen (Alnö), och Rude (Vattjom). Avloppsreningsverken beskrivs utförligare i va-översikten VERKSAMHETSMÅL Arbeta för att säkerställa en hög driftsäkerhet med minsta möjliga miljöpåverkan genom att följa de riktlinjer och prioriteringar som är antagna i underhållsstrategin (se kap 2.3) MittSverige Vatten verkar för att energiresurser tillvaratas och bidrar till utvecklingen inom området Bolaget skall arbeta för att öka egenförsörjning av energi Inga anläggningar med enbart slamavskiljande reningssteg accepteras inom va-planens tidshorisont ÅTGÄRDER Samtliga verk kommer att genomgå en grundlig översyn utifrån de strategiska mål som fastställts för avloppsreningsanläggningar. Förtydligas kan att målet Mängden ovidkommande vatten till avloppsreningsverken skall inte överstiga 200 %, innebär att utspädningsgraden, USG = 3 (jämför kap 9.2 i va-översikten). MittSverige Vatten bedriver ett aktivt uppströmsarbete i syfte att få färre stopp och skador på avloppsledningsnätet, en bättre arbetsmiljö, ett renare slam och ett renare vatten som kommer ut ur våra avloppsreningsverk. Uppströmsarbetet innebär en kartläggning av verksamheter för att få en bättre kunskap om vilka ämnen som kan hamna i spillvattnet eller i dagvattnet. Kartläggningen är till hjälp vid tillfälliga utsläpp för att snabbt kunna hitta källan eller för att fasa ut kemikalier. Det görs genom information, besök, inhämtning av kemikalieförteckningar och analyser av vatten vid olika punkter på ledningsnätet, verket och hos verksamhetsutövare. Med hjälp av tydliga riktlinjer och ett samarbete med Miljökontoret förbättrar vi arbetet med oljeavskiljare och fettavskiljare. Fyra mindre avloppsreningsanläggningar, Notvallen, Stångom (Myre), Sågverksvägen och Rude kommer att byggas bort. Tillståndspliktiga avloppsreningsverk ska omprövas enligt gällande lagstiftning. Driftinstruktioner till samtliga avloppsreningsverk ska revideras. En ständig energi- och processutveckling. Åtgärder ska ske enligt rullande femårsplan för att säkerställa arbetsmiljön och driftsäkerheten. Inom va-planens tidperiod kommer ovanstående åtgärder att genomföras. 21

22 22

23 6. Dagvatten Dagvatten är avledning av nederbörd från bebyggda områden och betraktas i lagens mening som avloppsvatten. I dagvattensystemen ingår förutom ledningsnäten också diken, vägtrummor, bäckar och vattendrag. Dagvattensystem kan också komma att omfatta annan mark än som normalt förknippas med dagvattenavledning i syfte att kunna möta behovet av säker avbördning av ytvatten. I det allmänna dagvattensystemet i Sundsvall finns 331 km dagvattenledningar. Delar av dessa är idag underdimensionerade, eller riskerar att bli det i framtiden. Vid flera tillfällen under 2000-talet har det visat sig att dagvattenavledningen i Sundsvall är sårbar vid kraftiga regn, något som påverkas av hur hela infrastrukturen är planerad och byggd (gator, spill- och dagvattenledningar, naturliga vattenstråk, byggnationer, höjdsättning etc). Skador har uppstått på vägar, vägtrummor, fastigheter och annan infrastruktur. Dagvatten kan sprida föroreningar och kraftig nederbörd kan bidra till att mobilisera föroreningar som sedan tidigare funnits fastlagda i marken eller i sediment i vattendrag, dammar och tekniska reningsanläggningar. Ett stort antal utredningar och sammanställningar har gjorts inom ramen för det kommunövergripande projektet Klimatanpassa Sundsvall för att bedöma klimatförändringars påverkan på bland annat dagvattenhanteringen inom kommunen. Bebyggelse och andra skyddsvärda anläggningar ska anpassas för att klara extrema regn, minska risk för släntinstabilitet och skapa en förbättrad rening av dagvatten. I klimatanpassningsprojektet har en dagvattenstrategi tagits fram. I den framgår att de grundvärderingar som gäller för dagvatten i Sundsvall är att: Dagvattensystem utformas så att de i största möjliga utsträckning efterliknar naturliga system Dagvattensystem utformas robust och klimatanpassat för att minska risk för skador vid höga flöden Dagvattensystem ses ur ett helhetsperspektiv där dagvatten bidrar som en resurs i stadsplaneringen Dagvattenplanering sker i riktning mot Sundsvalls kommuns övergripande mål och är en naturlig del av samhällsbyggnadsprocessen En annan viktig rapport som tagits fram är Ansvar Dagvatten. Huvudmålsättning med rapporten är att föreslå principer för hur ansvaret för de stadsnära bäckarna bör fördelas inom kommunen samt mellan kommunen och andra externa parter. I den framgår bland annat att samordningsansvar för stadens bäckar är fördelat mellan Sundsvall Vatten och Stadsbyggnadskontoret. I Handlingsplan för va finns en kommungemensam lista med förslag på förbättringar: Klargöra ansvarsförhållanden Samarbete över förvaltningsgränser, i synnerhet Planmyndighet va-bolag - Gatukontor Göra kortsiktiga och långsiktiga planer för dagvattenhantering Genomföra åtgärder, och om nödvändigt revidera detaljplaner Föroreningsrisker behöver tas på allvar, möjligen behövs kraftfullare skyddsföreskrifter för befintliga vattenskyddsområden Bild 4. Dagvattenkulvert i Skönsberg Avledning av dagvatten Dagvattenledningarna är dokumenterade i bolagets kartdatabas, men saknar ofta uppgifter om exakt läge, dimension och material. I många fall har dränerande diken grävts för att möjliggöra bebyggelse och dessa leds vidare in i dagvattennätet. Att avleda nederbörd från tätbebyggelse är en av de största utmaningarna i framtidens klimat. Befintliga ledningssystem är inte dimensionerade för att klara högintensiva regn och att bygga om alla system skulle vara oerhört kostsamt. Dagvattenavledning ska dock inte ses som ett framtida problem på grund av klimatförändringar, utan är något som måste ses över i dagens va-system. Strategiska åtgärder som behov av duplicering (avledande av spillvatten respektive dagvatten i separata ledningar) medför minskad mängd dagvatten till reningsverken 23