Utgåva nr 136 sedan starten januari 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utgåva nr 136 sedan starten 1977 18 januari 2011"

Transkript

1 GOD FORTSÄTTNING PÅ NYA ÅRET! Följ med NRF på utbildningsresa till Malta och Ukraina BRÅDA DAGAR INFÖR KONGRESSEN I KARLSKRONA NY SOM NÄMNDEMAN Anne Ramberg, Advokatsamfundet: Viktigt bredda Bra att veta inför rekryteringen kommande fyra år av nämndemän Se sidan 24 Se sidorna 3 9 Se sidorna Motioner, val, föredrag och festligheter Se sidan 12 1/2011 Nämndemännens Riksförbund NRF Vem blev Årets Nämndeman? Nu vet vi! Utgåva nr 136 sedan starten januari 2011 Se sidorna 20 21!

2 Ordföranden har ordet Organ för Nämndemännens Riksförbund Box 8140, Stockholm. Plusgiro Telefon: Telefax: Ansvarig utgivare: Lars Lassinantti tel Årgång 33 Nämndemannen 1/2011 Nr 136 efter starten ISSN Redaktör: Staffan Ringskog Redaktionssekreterare Mildred Burén Helsingborgsvägen Ängelholm Layout: Staffan Ringskog Telefon: Om inget annat anges är flertalet artiklar i tidningen skrivna av Nämndemannens redaktör Tryck:VTT-grafiska, Vimmerby Prenumeration 140 kronor (4 nummer per år) Nästa utgåva av tidningen Nämndemannen: 18 juni 2011 (18 maj) (Senaste manusdag inom parentes) Insändare till tidningen kan bäst skickas direkt till redaktionens adress. e-post till tidningen: Lösnummer 40 kronor Ansvarig NRF:s kansli: Catarina Ingvarsson tel adress NRF:s hemsida: ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: telia.com Telefon: Telefax: Adress: NRF, Box 8140, Stockholm Låt mig börja med att önska alla nya nämndemän välkomnna och även ni som fått förnyat förtroende att vara nämndemän. Tyvärr har inte alla som tidigare tjänstgjort fått förnyat förtroende av olika skäl. Låt mig nämna ett skäl som flera nämndemän pekat på från olika delar av landet. Skälet är att valberedningar tagit del av brevet från Domstolsverket där rekommendationen är att nominera nämndemän som är goda förebilder och är yngre än 45 år. Allt detta för att föryngra nämnde - mannakåren. Iband kan man tycka att valberedningar gör det lätt för sig om man överbetonar åldern och glömmer andra urvalsgrunder som omdömesgill, självständighet och att ha stort förtroende bland allmänheten. Åldern som övervägande merit för unga eller gamla räcker inte för att fullgöra nämndemannauppdraget. Jag vill också påminna om att det i dagens läge inte är enbart ett nämndemannaproblem att rekrytera yngre människor till beslutande församlingar. Det är ett demokratiskt samhällsproblem. Politiskt tillsatta? Ett påstående som vi nämndemän jämt och ständigt får höra det är att vi är politiskt tillsatta. Det är rätt att nämndemän nomineras av politiska partier och slutligen väljs av fullmäktigeförsamlingar. Grunden för valet är inte och skall inte vara politiska färdigheter. I påståendet politiskt tillsatta ligger inbyggt att vi nämndemän utövar partipolitik i våra domstolar. Läsvärd motvikt Detta kommer tydligt fram i en krönika i Dagens Industri 2008 där krönikören avslutar sin krönika med inte vet jag vad som är bäst, men politiker med verkställande makt ska inte döma. Det är inget annat än jäv. Som en motvikt till liknande påstående läste jag en debattartikel i Göteborgs- Posten okt där artikelförfattarna är Mats Sjösten, chefsrådman Göteborgs tingsrätt, Mari Heidenborg, chefsrådman Solna tingsrätt, Katarina Påhlsson, hovrättslagman Hovrätten för Västra Sverige, Göteborg samt Richard Ljung qvist, chefsrådman Förvaltningsrätten i Stockholm. Artikelns budskap är det mest analytiska och samlade jag någonsin läst när det gäller att klargöra vad nämndemannainstitutet i Sverige i sin helhet har för funktion. Jag vill citera några avsnitt i artikeln som jag tycker vi alla skall ta till oss när vi hör på debattörer med bristfälliga insikter om det svenska rättsväsendet och inte minst nämndemannainstitutet tar till orda i tal och skrift. Nämndemännens medverkan vid rättegångar ska utgöra en garanti för insyn och för att allmänna värderingar blir beaktade i rättskipningen. Detta innebär dock inte att det är fritt fram att föra fram egna förutfattade meningar eller att bedriva politik i rättssalen. Juristdomaren har här till uppgift bl.a. att förklara för nämndemännen vad lagen säger i olika frågor och vad de har att rätta sig efter. Nämndemannens uppdrag är att döma opartiskt och enligt gällande lag. Ett annat ställe i artikeln, som utgör en pärla och ett rättesnöre enligt min uppfattning för oss alla som har fått ett förtroende att delta i rättstillämpningen, där står det så här. Det är omöjligt att helt radera ut fördomar och andra subjektiva uppfattningar. Att ifrågasätta egna och andras fördomar, värderingar, omdömesförmåga och opartiskhet måste just därför vara en ständigt pågående diskussion bland domare, såväl juristdomare som nämndemän. Missa inte artikeln Jag berörde visserligen i förra numret frågan om allmänhetens förväntningar på oss men eftersom vi inför 2011 får många nya nämndemän tycker jag att det är på sin plats att ge en något vidare vinkling på frågan. Jag vill också uppmana läsare av vår medlemstidning att läsa debattartikeln Överdriven oro för nya nämndemän i Göteborgs Posten från den 19 okt Du som nämndeman får inte missa artikeln. God fortsättning på 2011! Lars Lassinantti 2

3 TEMA: NY SOM NÄMNDEMAN En sak som störde mig i början var att många nämndemän ofta gick på yrkesdomarens linje utan att ifrågasätta särskilt mycket. Foto: Leif Magnusson En betraktelse från en tidigare nämndeman Ett svårt uppdrag som överraskade Av Fredrik Runebert När jag för fyra år sedan utsågs till nämndeman hade na i domstolen har för funktioner. Men det är sällan jag bara en vag uppfattning om vad ett nämndemannaskap innebar. Mina universitetsstudier i Rättsve- verkligheten. Därför var det med stor spänning som som teoretisk kunskap ger en fullgod förståelse av tenskap hade gett mig en bild av vad de olika parter- jag antog detta uppdrag. På ett informationsmöte för nämndemän fick jag till min förvåning veta att nämndemännens röster är lika mycket värda som yrkesdomarens och att tre nämndemän kan döma mot yrkesdomarens uppfattning. Jag minns att jag ifrågasatte denna ordning. Hur kan nämndemän som inte har den juridiska utbildningen ha lika mycket att säga till om som en yrkesdomare med utbildning och lång erfarenhet. Med tiden förstod jag dock att detta inte var någon stor fråga, det var sällan som nämndemännen och yrkesdomaren var oeniga. Men framförallt kände jag att många av mina dubier om bevisläget i olika rättegångar kunde skingras av yrkesdomarens kunskaper. Det gav mig en övertygelse om att jag varit med och fattat rätt beslut. Vetskapen om nämndemannens stora ansvar fick mig att ta mitt uppdrag på allra största allvar. Att döma någon till fängelse eller böter är inte någon småsak, det är en av statens främsta påtryckningsmedel och en sådan makt kräver en objektiv och neutral rättsprocess. En sak som störde mig i början var att många nämndemän ofta gick på yrkesdomarens linje utan att ifrågasätta särskilt mycket. En förklaring som jag kom fram till var att de äldre nämndemännen hade en tyst kunskap som inte kom fram om man inte började ställa kritiska frågor. Mina kritiska frågor bekräftade den teorin. Därför är mitt främsta råd till nyblivna nämndemän att ställa kritiska frågor och försöka vända på varje sten. tema fortsättning nästa sida 3

4

5 TEMA: NY SOM NÄMNDEMAN Erik var livserfaren och insiktsfull och väl medveten om nämndemannauppdragets folkliga förankring... Brynolf Wendt om sina fyra år som nämndeman: TILLTRON TILL RÄTTVÄSENDET I SVERIGE HAR STÄRKTS Rättsväsendet ett perfekt system? Nämndemannen Erik Eriksson i Sjövik var den förste nämndeman jag kom i närmare kontakt med. Det var i slutet av 1940-talet, rättegångsbalken hade nyligen trätt i kraft (den 1 januari 1948) och jag höll på med min landsfiskalsutbildning. Erik och jag pratade en hel del med varandra. Erik var livserfaren och insiktsfull och väl medveten om nämndemannauppdragets folkliga förankring och en nämndemans skyldighet att medverka till att rättskipningen i de enskilda fallen inte ledde till orimligheter. Jag för min del var ganska så olevad och förundrad över livets märkligheter. Detta tycker jag i alla fall idag, 60 år senare. Erik gjorde ett djupt intryck på mig. Rättegångsbalken Införandet av rättegångsbalken innebar bl a att man vid bevisbedömningen i brottmål definitivt lämnade den s k legala bevisteorin bakom sig och övergick till en modern med s k kallad fri bevisprövning. Enligt den legala bevisteorin utgjorde två samstämmiga vittnen eller eget erkännande i princip full bevisning om den tilltalades skuld. Men den fria bevisprövningen innebar, som många trodde och som många alltjämt tycks tro, ingalunda att det var fritt fram för ett intuitivt tyckande vid bevisvärderingen. forts från föregående sida Ett svårt uppdrag som överraskade fortsättning nästa sida I SPALTERNA Enligt Sveriges rättsprinciper ska man hellre fria än fälla om man är osäker på bevisläget. Så det är viktigt att man luftar sina osäkerheter så att man till slut kan vara säker på att brottet är bevisat utom allt rimligt tvivel. Att ställa kritiska frågor och argumentera för olika rimliga alternativ till den åtalades skuld får aldrig tystas av en känsla av att man inte har full koll eller att man ställer dumma frågor. Är man osäker finns det inga dumma frågor. Min första reaktion som nämndeman i aktion var den formella och strikta miljön som jag mer och mer insåg hade en viktig funktion, särskilt för yngre förbrytare som kanske var där första gången. En formell och strikt miljö signalerar att det här är på allvar, olika handlingar får olika konsekvenser. Och jag märkte att jag själv också skärpte alla mina sinnen när allvaret var så påtagligt. Nämndemannen har ett mycket viktigt uppdrag som medför mycket ansvar för både brottsoffrets rätt till upprättelse och den åtalades rätt till en rättvis rättegång. Det är inget man ska ta lätt på. Men med ett öppet och nyfiket sinne och en vilja att lära sig mer om samhället kommer nytillkomna som äldre nämndemän att klara av sina uppdrag med bravur. Brottsutredning mot brottsutredande poliser En 24-årig man i Göteborg dog efter ett polisingripande i april Händelsen utreddes av polisen för att utröna om polismannen som gjorde ingripandet hade begått tjänstefel. Nu har en ny utredning tillsatts för att granska denna polisutredning. Överåklagare Björn Ericson ska undersöka om det begåtts något tjänstefel då åklagaren inte kopplades in förrän efter fem dagar. Enligt polisförordningen ska åklagaren kopplas in omedelbart. 5

6 TEMA: NY SOM NÄMNDEMAN I SPALTERNA EU kan införa ett cyberbrottscentrum Den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström föreslår att EU:s polismyndighet Europol inför ett cyberbrottscentrum för att bekämpa brott på nätet. Centret ska samarbeta med internationella aktörer och INESA som är EU:s nätverks- och informationsbyrå. Enligt en säkerhetsstrategi kommer cyberbrott att vara en av fem prioriterade brott inom EU. Anledningen till den prioriteringen är att Malmström ser en lavinartad utveckling där alltmer kriminell verksamhet överförs till Internet. Exempel på sådana brott är identitetsstöld och storskalade attacker mot central infrastruktur. Det kan få katastrofala konsekvenser när attackerna är riktade mot kärnkraftverk, försvaret eller sjukhusens patientregister. Samtidigt ligger EU och medlemsstaterna steget efter när det gäller bekämpandet av cyberbrotten. Polisförhör via chatt Skåne och Östergötland har påbörjat ett försök med att hålla polisförhör genom chatt på datorn. Tanken är att det ska underlätta för unga brottsoffer att berätta om känsliga upplevelser. Det kan vara svårt att öga mot öga berätta allt för en okänd person. Genom chattmetoden ska polisen kunna få fram bättre uppgifter i ett tidigare skede. I Skåne är det Malmöprojektet Karin som fått tillstånd att testa metoden. Projektet arbetar med sexualbrott och våld i nära relationer. I Östergötland är det polisen i Norrköping som agerar testpilot. De två polisenheterna kommer att utbyta erfarenheter kring projektet. Tidigare har tekniken testats på gymnasieungdomar i Kristianstad med gott resultat. Många deltagare ansåg att de skulle föredra chatt-tekniken vid en utsatt situation. Som domare, yrkesdomare eller lekmannadomare kvittar lika, blir man någon gång sittande med den olustiga känslan att en förhörsperson ljuger utan att tillräckligt klart kunna påvisa detta. En domares uppfattning ska kort sagt grunda sig på konstaterbara fakta som kan kontrolleras i efterhand. Min början som nämndeman vid Inom juristskrået var entusiasmen för den nya rättegångsbalken stor. Men Erik var inte imponerad. Ty trots ändrade procedurregler kvarstod den värsta olägenheten av alla, nämligen risken att någon kunde bli oskyldigt dömd. På 1950-talet satt jag ting i Askims och Mölndals domsagas häradsrätt i Göteborg. Under den tjänstgöringen kom jag i kontakt med många nämndemän. Inte utan viss förundran fann jag att Erik inte var ett unikum i nämndemannakåren. Ingen kontakt Från senare delen av 1950-talet till 2007, då jag själv blev nämndeman i Halmstads tingsrätt, hade jag ingen annan kontakt med nämndemän än den som en utövande åklagare har. Under dessa 50 år har det från det allmännas sida gjorts mycket för att komma tillrätta med bristerna i rättssystemet. Men när det gäller de verkligt svårbotliga bristerna, t ex risken att någon bli oskyldigt dömd, så är dessa i stort Mitt intresse för rättsfrågor har alltid varit stort. När så min sambo blev invald som nämndeman vid Östersunds Tingsrätt och berättade hur intressant uppdraget var väcktes mitt intresse ännu mer. Vid valet 1994 anmälde jag mitt intresse till vår valberedning och denna nominerade mig till kommunfullmäktige som även valde mig. Detta var mitt första uppdrag som därefter har följts av ytterligare politiska. Den 30 mars 1995 avlade jag domareden för rådmannen Staffan Lind qvist och samma dag fullgjorde jag min första tjänstgöring. Det var inte utan att man var en aning nervös inför detta. Den sett desamma idag som de var Risken att bli oskyldigt dömd hänför sig huvudsakligen till att domsunderlaget kan vara svajigt huvudsakligen därför att det ibland kan vara svårt att skilja på vad som är sant och osant. Det ljugs faktiskt en hel del i rättsväsendet. Detta är välkänt sedan länge. Lyss t ex på det här gamla talesättet: Rättegången vinner man om man styvast ljuga kan Som domare, yrkesdomare eller lekmannadomare kvittar lika, utbildning vi nya nämndemän erhållit var väl inte den allra bästa det rörde sig mest om praktiska förhållanden såsom vilka parter som förekommer i rättssalen, lite om klädsel, jävsproblematiken och tystnadsplikten. Nämndemannaföreningen gavs inget tillfälle att förklara sin 6

7 blir man någon gång sittande med den olustiga känslan att en förhörsperson ljuger utan att tillräckligt klart kunna påvisa detta. En situation som de flesta nämndemän råkar ut för någon gång. roll, idag är det annorlunda och föreningen får bra utrymme vid utbildningsdagen och även själva utbildningen är betydligt bättre. Lyssnade mest Under de första överläggningstillfällena lyssnade man mest på de nämndemän som varit med tidigare samt givetvis även på rättens ordförande. Med tiden fick man ju mer vana och erfarenhet Nothing works I det här sammanhanget går jag inte närmare in på de olika systembristerna eller sådana svårlösta problem i övrigt som fick de kriminologiska forskarna att på 1970-talet uppgivet lansera begreppet Nothing works. Jag konstaterar bara kort och gott att vårt rättssystem inte är perfekt och att det antagligen inte heller kan bli det. Men bristerna förefaller mig inte större än att rättsväsendets aktörer, nämndemän och andra, kan hantera dem på ett någorlunda godtagbart sätt. Idag liksom för 50 år sedan. Bra tid För övrigt är jag väldigt nöjd med mina fyra år som nämndeman. Det har varit en ytterst intressant upplevelse att efter ett långt yrkesliv som jurist inom huvudsakligen polisoch åklagarväsendena och därefter ett sällsamt mellanspel på drygt 15 år inom förlagsbranschen (redaktör vårdjuridik), mediabranschen (TV3:s Efterlystredaktion) och politikerbranschen åter - knyta bekantskapen med rättsväsendet. Min personliga behållning av nämndemannauppdraget Östersunds Tingsrätt vilket även medförde att man deltog i överläggningarna på ett helt annat sätt. Erfarenheten gav även modet att framföra sin egen åsikt som även kunde leda till att man uttryckte skiljaktig mening i domen. Det pratas ju en hel del om att nämndemannakåren måste föryngras och detta kan jag till en viss del hålla med om, men man får inte förringa de nämndemän som Risken att bli oskyldigt dömd hänför sig huvudsakligen till att domsunderlaget kan vara svajigt huvudsakligen därför att det ibland kan vara svårt att skilja på vad som är sant och osant. är framför allt att min tilltro till förmågan hos rättsväsendets aktörer att hantera en komplicerad och motspänstig verklighet förstärkts. Till sist. Jag gratulerar alla nytillträdande nämndemän till ett intresseväckande, personlighetsutvecklande och samhällsnyttigt uppdrag. Brynolf Wendt Nämndeman , tidigare överåklagare, tidigare verksam inom TV3:s program Efterlyst. suttit ett antal år och därmed skaffat sig erfarenhet och viss kunskap som jag är övertygad om att rättssamhället tjänar på. Bert Nyman Nämndeman vid Östersunds Tingsrätt Kassör i Nämndemannaföreningen I SPALTERNA Olaglig övervakning på amerikanska ambassaden Amerikanska myndigheter har avslöjats för spioneri på norska medborgare. Informationsinsamlingen har skett med hjälp av före detta säkerhetspoliser. Efter detta avslöjande har det framkommit att den amerikanska ambassaden har filmat och fotograferat folk utanför ambassaden i Sverige och Danmark. Något tillstånd för detta har de inte haft. Säpo och Utrikesdepartementet påstår att de inte har haft någon aning om att detta har skett. DN påpekar dock att de redan 2007 avslöjade att varannan ambassad smygfilmar och övervakar allmän plats. Dennis Töllborg som är professor i Rättsvetenskap menar att det inte är troligt att Säpo inte vetat om att USA:s ambassad har övervakat allmänna platser utan tillstånd i tio år. "De är knappast så inkompetenta att det inte vetat om det." Därför tror Töllborg att Säpo själva har gjort samma sak och att de därför inte ville konfrontera amerikanarna när de fick kännedom om övervakningen. 7

8 I SPALTERNA Lågt begåvade begår fler brott Lågbegåvade personer begår mer brott än normal- och högbegåvade. Det visar en studie utförd av forskare vid Karolinska institutet som undersökte svenska män. Av de män som har låg begåvning dömdes 12,6 procent av männen till fängelse medan motsvarande siffra för normalbegåvade är 6,3 procent. Män med hög begåvning har endast en andel på 1,9 procent som har dömts till fängelse. Inte förtal att likna sverigedemokrater med nazister JK har fastslagit att socialdemokraten Nalin Pekguls uttalanden om att Sverigedemokraterna är nazistiska och att dess partiledare Jimmie Åkesson är rasist inte är att betrakta som förtal. Justitiekanslerns byråchef Håkan Rustand säger till Riksdag & Departement att Pekguls uttalande var grovt och oförsiktig formulerat, men betonar att en dagstidning måste ha rätt att i en intervjusituation återge vad som sägs. En annan bedömning hade kunnat göras om uttalanden hade gjorts privat. Föreningsnytt Härnösand-Kramfors Nämndemannaförenings studieresa till Trondheim: Givande norskt studiebesök Härnösand-Kramfors Nämndemannaförenings studieresa till Trondheim blev mycket intressant och inspirerande, och gav oss en inblick i hur rättsväsendet och nämndemannauppdraget fungerar i vårt grannland. Resan med Mittnabotåget var i sig en trevlig upplevelse, med vacker natur utanför fönstren och en behaglig färd mot de höga snöhöljda fjäll som utgör gräns mot Norge. Vi kom fram ganska sent på kvällen, så det blev endast att äta middag och sedan försöka sova i det komfortabla rummet på Rica Hotel Nidelva. På morgonen inställde vi oss i domstolen, och välkomnades av en domare som tjänstgjorde som administrativ chef och säkerhetschef. Han informerade om domstolens verksamhet och under denna dag var det många rättegångar som pågick i olika salar. Vi visades till en rättssal där redan de två tilltalade, en man och en kvinna med sina advokater, hade inställt sig. Dessutom fanns statsadvokaten (åklagaren) på plats. Han presenterade sig för oss och berättade att han tjänstgjorde i vissa ärenden som rörde brott mot staten, med högt straffvärde, i detta fall ett narkotikabrott. Strax innan förhandlingen skulle börja så iklädde sig de tre juristerna likadana långa, svarta satinrockar över sina vanliga kläder. Vi blev tillsagda att samtliga i salen skulle resa sig upp när rätten inträdde, så vi stod artigt i givakt när den kvinnliga domaren i svart rock inträdde med sina två nämndemän, meddommer, en man och en kvinna, i vanliga kläder. Efter att domaren presenterat sig själv och meddomerna med namn och titel började förhandlingen. Inledningsvis så gick man igenom personalia för de åtalade vilket vi inte gör i Sverige. Åtalade stod upp Statsadvokaten gick till en pulpet (vittnespulpeten) mitt i salen och läste stående upp stämningen, och de tilltalade stod också upp. Sedan återgick statsadvokaten till sin plats och den manlige tilltalade fick inta mittpulpeten för förhör, ensam och utan sin advokat. Åtalet gällde narkotikabrott, ca 1,9 kg hasch, samt ekonomisk brottslighet i samband med narkotikahandel. Därefter förhördes kvinnan på liknande sätt. Domaren ställde ibland frågor, och hon skötte själv de anteckningar som gjordes via sin dator. Även den manlige nämndemannen ställde direkta frågor till den kvinnliga parten angående hennes relation med mannen. Så anropades en halvtimmes lunch, och vi blev bjudna på detta för att få information under tiden av domaren och säkerhetschefen. Meddomarna var alltid två, och det skulle vara en av varje kön. De fick ställa egna frågor, men skulle helst gå via domaren. Så återupptogs förhandlingen, men vi hade inte tillfälle att stanna så länge eftersom vi var inbokade hos polisen, så vi tog farväl och blev lovade att få domen skickad till oss så småningom. Säkerhetschefen skulle ta emot justitieministern sedan, så vi var på hög juridisk nivå denna dag. Så fick vi en fin promenad till polishuset, där vi blev hjärtligt mottagna av Björn Wold, chef UP i Sör Tröndelag och Nord Tröndelag och hans ställföreträdare Gunnar Eide, Politiet i Trondheim. Rundvandring Vi fick en rundvandring i häktet, vilket såg ut ungefär som de häkten som vi sett i Sverige. Ett par celler användes, och personalen satt framför tv-skärmar som gav möjlighet att följa minsta rörelse i cellen. Organiserad kriminalitet finns, Hells Angels etablerade sig här 1988, och även öststatsmaffia finns. Maffian har tiggare i olika nationaliteter och åldrar som man förflyttar från plats till plats. Man har kriminella gäng som är bilburna, med känsliga antenner på bilen för teletrafik. Dessa kör långa sträckor över vidsträckta områden, och kontakten hålls via telefon. Man är specialiserade på att stjäla datorer. Trafikbrott kan betalas direkt, och om man samlat på sig åtta prickar på tre år så tar polisen körkortet på plats vid den nionde överträdelsen. 8

9 I SPALTERNA 16-åring hade bara trosor och linne i arresten En 16-årig flicka fick sitta ett och ett halvt dygn iförd enbart trosor och linne. Hon greps i januari misstänkt för rån. Hennes kläder togs i beslag och på grund av klädesbrist på polismyndigheten i Umeå satt hon insvept i en filt när advokaten besökte flickan. Arrestpersonalen hade inte kontaktat flickans föräldrar för att lösa klädproblemet. Justitieombudsmannen har riktat stark kritik mot denna kränkande behandling. Nämndemän från Härnösand och Kramfors kunde konstatera att resan till Norge var givande. Av norrmännen har vi svenskar en hel del att lära. Bilden är från Trondheim. Man har förbud mot mobilanvändning under bilkörning, och straffet är penningböter, norska kronor. I polishuset finns personal specialiserad på familjevåld, en familjekordinator, kvinnojour, kriscenter, politiadvokat och en barnvärnsvakt. Barnvärnsvakten följer med polisen vid utryckning till anmält familjebråk. Bland de som döms för våldtäkt finns en överrepresentation av somalier, med muslimsk religionsbakgrund. Som en del av det ådömda straffet finns program som kallas sinnemönstringskurser. Kontakt hade etablerats med en meddomer, som inbjudits till vår gemensamma middag på hotellet. Hans namn var Nils Arild Nesjam, ca femtio år gammal. Han berättade att man inte hade någon form av organisering av meddommer liknande vår. Inte heller fick man något arvode utan endast ersättning för förlorad arbetsförtjänst, fri lunch samt reseersättning enligt busstaxa. Pensionärer och studerande ersattes dock med 250 kronor. Vid rättegången så tjänstgjorde två meddommer, och det skulle vara en av varje kön.. När domen var utskriven så måste meddommerna inställa sig och ta del av den och underteckna den. Det var svårt att rekrytera personer till meddommeruppdraget. Vår norske kollega var själv mycket intresserad av att få veta mera om vår situation, och skulle ta med sig vad han hört till sina kollegor. Vi som fick möjlighet att delta i denna studieresa har alla lång erfarenhet av nämndemannauppdraget, och vår styrelseledamot och reseledare Lennart Nyberg hade verkligen lyckats med att boka in saker som var av intresse, och ordna att vi fick mycket kvalificerade informatörer! Härnösand-Kramfors nämndemannaförening Svensk erkänner Auschwitzstöld En svensk man har erkänt att han beställt stölden av järnskylten Arbeit macht Frei från det tidigare koncentrationslägret Auschwitz. Under hela utredningsperioden då han satt häktad har han förnekat brott, men nu har han erkänt skuld. Han åtalas nu för anstiftan till stöld och skadegörelse och brott mot förbudet att handla med kulturminnesmärkta föremål. Åtalad för ofredande med störande dörrar En kvinna står åtalad i Jönköpings tingsrätt för ofredande. Hon hade under en längre tid irriterats över barnskrik från en grannlägenhet och bestämde sig för att hämnas genom att smälla hårt i dörrarna under både dagtid och nattetid. Barnfamiljen som kände skakningar i sin lägenhet på grund av smällarna fick till slut nog och flyttade därifrån. 9

10 I SPALTERNA Bussar beskjutna i Malmö Minst sju bussar blev beskjutna med kulor eller träffade av stenar under ett dygn. Två artonåringar har gripits misstänkta för att ha deltagit i dåden. Vid gripandet ertappades dem med kolsyrepistol och flera patroner. Vittnen har dessutom pekat ut de två ungdomarna vid en bussbeskjutning. Liknande händelser har även skett i Botkyrka i Stockholm. Poliser attackerades BROTTSOFFRET ALLT MER I FOKUS Av Magnus Lindgren Traditionellt sett har samhället och rättsväsendet fokuserat sina insatser på gärningsmännen. Det är gärningsmannen som ska identifieras, lagföras och gärna också rehabiliteras. Under de senaste årtiondena har dock omtanken om och intresset för brottsdrabbade stadigt växt, bland annat till följd av kvinnorörelsens arbete med att synliggöra mäns våld mot kvinnor. Polisen attackerades tre gånger under ett och samma dygn. En polispatrull åkte ut till Friskväderstorget på Hisingen i Göteborg efter ett larm. Vid ankomsten kunde inte polisen observera något misstänkt. Men plötsligt kom ett antal ungdomar fram och kastade sten och riktade gröna laserstrålar mot polisen. Efter en timme var insatsen över utan att någon kommit till skada. En halvtimme senare fick polisen rycka ut igen när ungdomar hade attackerat en väktare i tjänst. En timme senare inkom ett tredje larm när räddningstjänsten ryckte ut för att släcka en brand i en skåpbil. 10 Rad åtgärder Den ökade fokuseringen på brottsdrabbade har inneburit att en rad åtgärder och reformer har genomförts inom rättsväsendet i syfte att förbättra brottsdrabbades möjligheter till hjälp, stöd och skydd. Det handlar till exempel om förbättrad ersättning, rätt till målsägandebiträde och stödperson, möjlighet till spärrmarkering och fingerade personuppgifter samt en ökad informations- och underrättelseskyldighet för polis och åklagare. Samtidigt har forskningen och metodutvecklingen inom området ökat markant tack vare inrättandet av Brottsoffermyndigheten. Utifrån denna utveckling skulle man kunna förvänta att personer som drabbas av brott får ett bra bemötande och omhändertagande av polis, åklagare och domstol. Men hur ser det ut i praktiken? Magnus Lindgren är generalsekreterare i Stiftelsen Tryggare Sverige. Hjälpsamma och sympatiska En rad undersökningar visar att brottsdrabbade på ett generellt plan är nöjda med såväl polis- som åklagar- och domstolsväsendena. Även om det finns olika uppfattningar beskrivs de enskilda tjänstemännen i stor utsträckning som hjälpsamma och sympatiska. Det förefaller emellertid finns skillnader beroende på vilken typ av brott den drabbade utsatts för. Personer som drabbats av misshandel är generellt sett mindre nöjda med rättsväsendets aktörer jämfört med personer som drabbats av rån eller inbrott. Schablonbilden passar inte En möjlig förklaring till dessa skillnader kan vara att många misshandelsoffer inte passar in på schablonbilden av brottsoffer. Denna bild kännetecknas av uppfattningen om ett idealoffer, det vill säga en oskyldig, försvarslös person utan delaktighet i det inträffade. Idealoffret är kanske en äldre dam som, på väg hem mitt på dagen efter att ha tagit hand om sin sjuka syster, blir rånad av en vuxen manlig narkotikamissbrukare. Slumpen avgör Uppfattningen att brottsdrabbade skulle vara oskyldiga och svaga är tämligen onyanserad och stämmer många gånger inte med verkligheten. Vid så kallat gatuvåld kan det i vissa fall vara en slump vem som blir offer och vem som är gärningsman. En indikation på detta är

11 Uppfattningen att brottsdrabbade skulle vara oskyldiga och svaga är tämligen onyanserad och stämmer många gånger inte med verkligheten, skrivr Magnus Lindgren i Stiftelsen Tryggare Sverige. den mängd vapen som sjukhusens akutmottagningar påträffar hos patienter som söker vård till följd av gatuvåld. En stor del av våldsbrottsligheten är kopplad till alkoholkonsumtion. Detta gäller i synnerhet våld mellan obekanta, där både den drabbade och gärningsmannen många gångar är påverkade. Att den drabbade varit alkoholpåverkad är emellertid inget som rättfärdigar det inträffade. Dessa aspekter har däremot stor relevans i försäkringsfrågor, då den drabbades beteende och berusning i vissa fall kan reducera ersättningsnivån eller helt eliminera den. Som framgår ovan kan det också påverka hur man blir bemött, (eller uppfattar sig blivit bemött) från rättsväsendets sida. Negativt bemötta Åtskilliga personer som drabbats av misshandel kan därmed ha blivit, eller uppfattat sig blivit, negativt bemötta av rättsväsendets representanter. Enligt Ekman (1999) delar poliser och andra vad Lipsky (1980) benämner gräsrotsbyråkrater in medborgarna i kategorier, eftersom de möter för många människor för att kunna individualisera varje relation. Detta innebär att vissa kategorier får en särbehandling och att gräsrotsbyråkraterna utvecklar ett större ansvar inför vissa kategorier. De kategorier av medborgare som bedöms som bättre utifrån något specifikt kriterium behandlas annorlunda än dem som bedöms som sämre. Att vara professionell och empatisk gentemot ett ideal-offer kan vem som helst. Däremot ställs det stora krav på professionalitet och empati vid mötet med ett medskyldigt, passivt eller motsträvigt offer. Dessa frågor måste uppmärksammas på ett helt nytt sätt i grund- och vidareutbildningen av personal inom rättsväsendet! Magnus Lindgren Generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige I SPALTERNA Missvisande statistik inom polisen Fyra poliser och två civilanställda vid polisen avskedades förra året på grund av tjänstefel. Av dessa sex hade fem dömts för brott. Som exempel dömdes en inspektör för grov förskingring och vapenbrott. Polisförbundets ordförande Jan Karlsen anser att statistiken är missvisande eftersom de flesta poliser som dömts för brott väljer att säga upp sig själva. Karlsen menar att statistiken ger en bild av att inget händer om en polis blir anmäld. Då kommer folk tycka att det inte är någon idé att anmäla en polis eftersom ingenting händer. Rikspolisstyrelsens Personalansvarsnämnd tar årligen upp tjugo till sextio fall som handlar om uppsägning eller avsked av polisanställda. Det är enbart i tio procent av fallen som en polis får avsked, i resten av fallen säger den anställde upp sig själv. Inbrytning på anstalt ger ersättning En fängelseintagen man bröt sig in på kriminalvårdsanstalten i Mariestad, Rödjan, efter en permission. Enligt reglerna måste en fånge som har permission inställa sig på anstalten före Men eftersom det var låst och han inte kunde få kontakt med någon som kunde släppa in honom valde han att bryta sig in genom att slå sönder ett fönster. Agerandet medförde att den intagne tappade känseln i ena armen och handen. Kammarkollegiet har beslutat att mannen ska få ersättning för skadan. 11

12 ANNAGRETA PETERSON I VALBEREDNINGEN UPPMANAR: DAGS ATT NOMINERA KANDIDATER! Nu stundar snart en kongress då bland annat en ny förbundsstyrelse ska väljas. Redan nu i januari bör ni förbereda er inför nomineringsarbetet för de val som ska ske. Valberedningen vill ha förslag på ledamöter till förbundsstyrelsen. De personer som vi söker måste vara medvetna om vikten av det uppdrag de tar på sig. En av de viktigaste uppgifterna som ligger på förbundsstyrelsens ledamöter, är att arbeta för att höja nämndemännens status, förbättra ekonomiska och andra villkor. Vi vill peka på ett antal grundläggande krav som valberedningen ställer. En arbetsinsats som innebär minst fem helger per år samt att man kommer att få ett stort ansvar för en eller två regioner. Att ha förankring i den egna föreningen samt att man har föreningsvana är en självklarhet. God samarbetsförmåga och respekt. Gärna kreativa och verklighetsförankrade personer med goda idéer. Lika beredda att kunna genomföra arbetet, som öppna för att arbetet görs lika bra eller bättre av andra. Till sist, ring mig gärna på eller maila på om du har några frågor eller namn att föreslå! Annagreta Peterson ordförande i NRF:s valberedning BRÅDA DAGAR INFÖR KONGRESSEN Sjöstaden Karlskrona kongresstad Förhandlingarna äger rum vid Marinmuseum i Karlskrona maj i år blir spännande dagar för oss nämndemän. Då möts nämligen valda ombud från landets nämndemannaföreningar i Karlskrona i Blekinge för kongress. Det är bråda dagar inför kongressen, säger Hans Båging, NRF:s förbundssekreterare. Mycket ska planeras och allt ska klaffa perfekt. Nämndemännens Riksförbund håller kongress vart fjärde år. Det är då ny förbundsstyrelse liksom NRF:s valberedning och revisorer väljs. Inför kongressen lämnas också en rad motioner in till behandling. Allt i avsikt att skapa en bättre och mer slagkraftig nämndemannarörelse. Att agera värd för en förbundskongress är något många föreningar hoppas på. Det krävs en omvittnad god organisationsförmåga hos arrangerande förening för att klara av att organisera en kongress Kulturhistoria Tidigare kongresser har hållits i bl.a Norrköping, Gävle, Kiruna, Borlänge och Eskilstuna. Alla väldigt uppskattade kongresser. Den i Kiruna kanske många minns särskilt väl med tanke på spännande besök i gruvan och ishotellet. Karlskrona är en intressant svensk stad med ett stort stycke kulturhistoria. En gång i tiden funderade faktiskt Sveriges kung på att förlägga landets huvudstad till Karlskrona. Så blev det nu inte, men historiens vingslag i staden påminner om dessa planer. Karlskrona är en stad belägen på många öar och med en imposant bebyggelse. Precis som Stockholm finns här en fantastisk skärgård. Respekt och bemötande Under kongressen kommer en rad intressanta personer att medverka som talare. Domstolsverkets generaldirektör Barbro Thorblad är inbjuden, liksom lagmännen Pia Johansson, Sigurd Heuman och Blekinges landshövding Gunvor Engström. De kongressdeltagande nämndemännen bor bl.a på Hotel Scandic i Karlskrona. Konferensen äger rum på Marinmuseum. Temat för kongressen blir Respekt och bemötande. Men som sig bör är också en rad mer lättsamma programpunkter inplanerade. Alla nämndemän som kommer till Karlskrona dessa dagar får förbereda sig på en hel del av detta. Sightseeing av staden är inplanerad. Trivsamheter Under fredagen och lördagen är trivsamma middagar inplanerade. Alla som tidigare deltagit på NRF:s kongresser vet att dessa stunder innehåller också underhållning. Att vara aktiv inom Nämndemännens Riksförbund innehåller ju så mycket mera än bara allvarligt inriktat jobb med slutmålet om förbättrade villkor för oss nämndemän, säger NRF:s förbundsordförande Lars Lassinantti. Vi kämpar för att halvdagsarvodet ska försvinna och det hoppas vi uppnå en dag. Men att vara aktiv inom denna rörelse ska innebära trevligheter och positiva möten. Det hoppas jag att vi nämndemän som är med i Karlskrona också ska erfara dessa dagar. 12

13 TEMA: NY SOM NÄMNDEMAN BRA ATT VETA inför din period som nämndeman Vald. Du har fått eller kommer att få meddelande om att du blivit vald till nämndeman till en viss domstol. Läs detta mycket noga och ring upp om du har frågor. Introduktionsutbildning. Du har rätt till introduktionsutbildning i början av mandatperioden. Har det inte kommit någon kallelse inom rimlig tid (under januari t.ex.) så hör av dig till domstolen direkt och fråga. Första gången. När du blir kallad att sitta som nämndeman första gången: ring upp någon av dina mednämndemän och fråga vad som gäller vid inställelsen. Det kan vara bra att träffas personligen en stund innan. Domareden. Om du inte har avlagt domareden ska du göra det före första förhandlingens början (se nedan). Tala med ordföranden. Klädsel. Varken för fint eller för vardagligt, är ett vanligt råd. Man kan se på hur juristdomarna klär sig. Vi är ju lika ifråga om dömandet. Nämndemannaföreningen. Ta kontakt med din lokala nämndemannaförening och hör om när nästa möte, utbildning eller studiebesök planeras. Gå med i nämndemannaföreningen, som brukar vara ansluten till Nämndemännens Riksförbund. Därmed tillförsäkras du en hel del förmåner och stöder även nämndemännens sak på riksplanet. Nämndemännens riksförbunds (NRF) hemsida: Gå in och se om du kan finna din nämndemannaförenings hemsida där. Där kan du också hitta ditt regionombud och annan nyttig information. För vidare upplysningar ring vår kanslist Catarina Ingvarsson tel Din avdelning. Sök gärna personligen upp din avdelning vid domstolen och presentera dig och tala gärna om hur mycket du vill eller kan tjänstgöra och när. Tjänstgöringsrapporten. Var noga med att fylla i denna rapport efter varje tjänstgöring och bifoga kvitton i förekommande fall. Kom ihåg att underteckna. Arvode mm. Under 3 timmar är arvodet 250 kr, fr.o.m. 3 timmar 500 kr. Inkomstförlust ersätts fullt ut. Se särskilt arvoderingsblad på domstolen. Försäkringar finns för nämndeman, som råkar ut för skada vid tjänstgöring, deltagande i utbildning etc. Ta kontakt med NRF:s kanslist för information. Inställd förhandling. Om domstolsförhandlingen ställs in med kort varsel, kan du få viss ersättning om det finns särskilda skäl. Motivera på rapporten om du t ex haft kostnader för resa eller löneavdrag. Har du hunnit till domstolen innan du fått återbud, bör du minst få halvdagsersättning. Förhinder. Om du själv får förhinder, meddela detta så snabbt du kan. Vid vissa domstolar uppskattas det om man själv kan ordna annan nämndeman som ersättare. Övrig information om nämndemannauppdraget. Gå in på: så får Du detaljerade upplysningar. Leif Magnusson ledamot i förbundsstyrelsen, ordförande i Svea Hovrätts nämndemannaförening Domareden finns i 4 kap. 11 Rättegångsbalken och lyder: Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under vad sken det vara må; ej den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag skall varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra de rådslag rätten inom stängda dörrar håller. Detta allt vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla. Anm. saker = skyldig, saklös = oskyldig Mäns våld mot kvinnor är grövre och mer upprepat och har större negativa konsekvenser för kvinnornas livskvalitet. De utsatta männen har däremot relativt sett sämre förtroende för rättsväsendet. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå) i en rapport. Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och strukturellt betingat problem, men det får inte hindra att bilden av relationsvåld nyanseras och att vi strävar mot att alla brottsoffer behandlas lika av rättssystemets myndigheter, säger Klara Hradilova Selin, utredare på Brå. Rapporten beskriver våld i nära relationer enligt offrens egna upplevelser utifrån Brå:s omfattande Nationella trygghetsundersökning, NTU. För första gången i Sverige redovisas männens utsatthet för våld i nära relationer, vilket synliggör ett problem som hittills fått begränsad uppmärksamhet. Män och kvinnor drabbas olika. Sammanlagt 505 händelser av relationsvåld har rapporterats av 304 personer. En femtedel av de utsatta är män. Det är alltså relativt få, under en procent bland samtliga intervjuade, som uppger att de under det senaste kalenderåret utsatts för misshandel, sexuellt våld, trakasserier och/eller hot av sin nuvarande eller tidigare partner. 13

14 I SPALTERNA Krav på att bära hjälm för skoter och fyrhjuling övervägs Skälet till hjälmkrav är de många allvarliga olyckor som inträffar varje år med snöskotrar och fyrhjulingar. En olycka i Skåne under våren med en fyrhjuling där en tolvåring omkom aktualiserar vikten av hjälm även för fyrhjulingar. Fängelse 14 år för knivmord En 38-årig man fick 14 års fängelse för att ha knivmördat en restaurangägare i Göteborg. Den 38-årige mannen bodde under en tid i den mördades lägenhet. Han nekar till anklagelsen om att ha orsakat mannens död. Blodiga kläder och skor återfanns dock i bostaden vilka kunnat knytas till den dömde 38- åringen. Närvarande poliser minskar v Ett nytt arbetssätt inom Stockholmspolisen har minskat brottsligheten på allmänna platser under helgerna. Genom att sätta upp mobila poliskontor på Stureplan och Medborgarplatsen har polisen blivit mer synlig och tillgänglig. Den strategin ingår i projektet Cityhelg och resultatet av arbetet har sänkt våldsfrekvensen kring dessa områden med 33 procent. Projektet Cityhelg infördes 2006 efter det medieuppmärksammade mordet på Marcus Gabrielsson på Kungsgatan år Syftet med projektet var att öka polisens synlighet och tillgänglighet. Genom att ha mobila kontor på två av de mest våldsutsatta områdena kan polisen ta emot polisanmälningar och förhöra vittnen direkt på plats. Det skapar bättre förutsättningar för den fortsatta polisutredningen. Frekventerade gator För att öka synligheten patrullerar polisen även de gator där många människor befinner sig och har kontinuerlig kontakt med vakterna på de olika krogarna. De ställer även ut tomma polisbilar, så kallade skal, på vissa platser för att minska benägenheten till våldsanvändning. I det nya arbetssättet ingår även att försvåra brottsligheten genom att spärra av nedre delen av Sturegatan, den gata där folk kommer ut från krogarna. Det har nämligen visat sig att många bråk uppstår när folk ska få tag på en taxi. Många försöker tränga sig före för att snabbt komma hem. Detta skapar en hätsk stämning särskilt då de som har reserverat en taxi ofta tar tid på sig att ta adjö av sina vänner innan hemfärden. Genom att spärra av gatan måste nattgästerna promenera 100 meter för att komma till en taxi, och då hinner de ta farväl av varandra innan de kommer fram. Denna enkla åtgärd har minskat våldsbrotten med 75 procent i området. Liknande åtgärder är att komplettera vakternas arbete genom att hjälpa överförfriskade människor som inte vill gå hem att sätta sig i en taxi. Poliserna kan i vissa fall lugna ned irriterade kroggäster som kanske blivit utslängda eller inte får komma in på en krog. Kärnan i att minska brotten är att tänka sig in i hur krogbesökarna beter sig och tänker. Människor som är fulla, trötta och hungriga är väldigt stingsliga och kan lätt bli aggressiva. När den grunden väl är fastlagd är det dags att se sig om i omgivningen för att se vilka åtgärder som kan vidtas för att minimera riskerna för bråk. Det goda polisarbetet inom Cityhelg fick priset European Crime Prevention Award Det är ett europeiskt brottsförebyggande projekt som varje år belönar goda brottsförebyggande insatser. Tankegångarna i Cityhelg härstammar från studier av brottsförebyggande åtgärder i Seattle och Minneapolis. Kriminologen David Weisburd har visat att brottsligheten minskar om polisen fokuserar sina resurser på brottsintensiva platser. Belönad För det arbetet har han i år belönats med Stockholm Prize in Criminology. Seattle delades in i gatusegment för att kartlägga var brotten begås någonstans. Resultatet visade att en tredjedel av ungdomsbrottsligheten var fokuserade på 86 segment, oftast vid en stormarknad, restaurang eller butik. Hälften av all brottslighet begicks i 4 5 procent av segmenten. Dessa resultat visade sig också stabila över tiden. De segment som var mest brottsutsatta 1989 var också mest brottsutsatta tolv år senare. Genom punktinsatser på de områden som var mest utsatta minskade brottsligheten under 1990-talet med 24 procent i Seattle. Utspridda En intressant aspekt är att segmenten är utspridda på olika områden i staden och inte koncentrerade enbart till fattiga områden. Inom vissa fattiga områden kunde brottsligheten vara väldigt låg. Forskarna fann att 50 procent av brottsligheten utfördes på platser medan 14 procent av brottsligheten utfördes av personer, eller hälften av all brottslighet. Det är lättare att bevaka fasta platser än rörliga mål. Minskad risk för diskriminering Ett sådant arbetssätt kan också minska risken för diskriminering av enskilda människor eftersom fokus ligger mer på att hålla ordning på platsen än att hålla ordning på en enskild person. Samma slutsats kan dras från en studie av Minneapolis. I studien jämfördes 55 slumpvisa segment där polisen ökade den allmänna patrulleringen med 55 segment där punktin- 14

15 åldsfrekvensen I SPALTERNA Det goda polisarbetet inom projektet Cityhelg fick priset European Crime Prevention Award satser genomfördes på vissa brottsintensiva områden. Punktinsatserna ledde till mycket bättre resultat än de allmänna insatserna. Den vanligaste invändningen mot punktinsatser mot brottsintensiva platser är att brottsligheten flyttar till ett annat område. För våldsbrott utanför krogen och på andra allmänna platser är invändningen irrelevant eftersom dessa brott begås i affekt i en viss situation och är inte planerade. Men när det gäller brott såsom narkotikabrott och organiserad brottslighet är det ett godtagbart motargument. Erfarenheterna i Seattle, Minneapolis och Stockholm visar dock att så inte är fallet. Brottsligheten sjunker inte bara på de punktmarkerade platserna, utan även i de omkringliggande områdena. Anledningen är att det kan vara svårt att starta upp en ny verksamhet på en ny plats. Osäkerheten minskar om man känner till platsen och omgivningen väl. Risken finns också att de kriminella personer som flyttar sin verksamhet kan kränka någon annans revir vilket kan skapa stora problem för de inblandade. Med andra ord är det inte så enkelt att flytta brottsaktivitet från en plats till en annan. Förbättrade polismetoder Enligt kriminologen Frank Zimring är det mer effektivt att förbättra polismetoderna än att förändra hela sam - hällsstrukturen. Faktorer som bättre ekonomi, färre i utanförskap och fler fängelsekunder förklarar bara en liten del av den minskade brottsligheten i USA och andra länder. Att förbättra ekonomin och minska fattigdomen kan ha stora värden i sig, men det är inte det bästa sättet att få ned brottsligheten. Fredrik Runebert Fängelse för mordbrand mot Lars Vilks Två bröder dömdes i Helsingborgs tingsrätt till tre respektive två månaders fängelse för försök till mordbrand. De hade tänt på konstnären Lars Vilks hus. Branden fick begränsad verkan på huset och självsläcktes. Konstnären Lars Vilks har blivit känd för att ha gestaltat Muhammed som en rondellhund. Detta har retat upp många muslimer i Sverige och i utlandet. De tilltalade nekade till brott men den tekniska bevisningen räckte för en dom enligt tingsrätten. På platsen fann polisen bland annat brödernas jackor, personliga papper och ett exemplar av koranen. Dessutom sökte den yngre brodern läkarhjälp på Helsingborgs lasarett för brännskador natten efter dådet. Bröderna kunde inte förklara hur jackorna och de andra ägodelarna hamnade på platsen. De menade att de tidigare hade tappat bort jackorna. Enligt den yngre brodern uppstod brännskadorna av att han hade bränt sig när han grillade på stranden tillsammans med människor som han hade träffat på Facebook. Mannen kunde inte ange några namn på deltagarna. 15

16 I SPALTERNA Advokat saknades när minderåriga förhördes i flertalet fall i Halland En undersökning som Hallands Nyheter tagit del av, visar att 75 procent av förhören av minderåriga skett utan advokat. Perioden som studerats var från 1 januari 2009 till 15 september Inalles hade 358 förhör gjorts med minderåriga och i endast 96 fall, ungefär en fjärdedel av förhören, var advokat närvarande. Förutom dessa förhör har det under den aktuella perioden skett mer informella förhör med minderåiga och där har inte heller advokat varit närervarande. Ove Bärgman, chef för läns kriminalen i Halland säger i en kommentar att det är viktigt att allt polisarbete sker på ett rättssäkert sätt. Han menar att bara det faktum att polisens arbetsmetoder ifrågasätts, är allvarligt nog. Anne Ramberg, advokatsamfundets generalsekreterare ser allvarligt på den redovisade statistiken. Minderåriga ska ha en försvarare vid denna typ av förhör, det är huvudregeln, säger hon. Anne Ramberg menar att det är mycket viktigt att följa upp fallen i Halland. Hon säger att hon med stort intresse följer nu utvecklingen och då JO:s beslut. Hallandspolisens egen utredning om vad som skett är givetvis också intressant. Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekreterare: REKRYTERINGEN AV NÄMNDEMÄN BEHÖVER BREDDAS Nämndemannasystemet behöver breddas. Fler svenskar behöver rekryteras utanför de politiska partierna. Allt i avsikt att vitalisera systemet med lekmannadomare. Den som säger detta är Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges Advokatsamfund. Hon säger samtidigt att de politiska partierna fyller en god funktion som urvalssystem när nämndemän väljs av landets fullmäktigeförsamlingar. Med de politiska partierna har rättssystemet ett bra instrument som garanter att omdömesgilla personer väljs till nämndemän. När Nämndemannakommittén presenterade sitt förslag till reformering av systemet, ingick ett förslag om en fri kvot av val till nämndemän. Att personer inom denna kvot skulle väljas till uppdraget som stod utan bindning till de politiska partierna. Förslaget om fri kvot sympatiserade vi inom samfundet med, berättar Anne Ramberg. Men dåvarande justitieministern Thomas Bodström presenterade aldrig ett förslag om breddat val av nämndemän allt förblev som förut. Resultatet har blivit att många andra meriterade i Sverige står utanför möjligheten att bli lekmannadomare, säger Anne Ramberg. Detta är beklagligt och skälet är enkelt, nämligen att de inte är medlemmar i ett politiskt parti. Advokatsamfundets generalsekreterare är överlag positiv till idén om att svenska domstolar har lekmannadomare. Det är viktigt att det finns en folkets röst i domstolarna när den juristskolade domaren utformar en dom i samråd med lekmannadomarna, säger hon. Det ger systemet en legitimitet som är viktig. Man kan sedan diskutera om vårt rättsliga system ska inbegripa nämn demän på högre nivåer, säger hon. I alla fall är det av godo med nämndemän inom de lägre instanserna. Anne Ramberg påpekar att varje lands rättsliga system vilar på sina specifika traditioner och sin historia. Att eftersträva total likformighet över nationsgränserna har inget egenvärde. Dagens system med nämndemän bygger på urgamla svenska traditioner från bondesamhället där man en gång stod på kyrkbacken och dömde. Ett förfarande där alla i byn kunde vara församlade. Alla lösningar har sina poänger, säger Anne Ramberg. Dagens nämndemannasystem ska man se i det sammanhanget. Vad gäller den yrkesgrupp som hon företräder, är det viktigt att betona att kritik av advokater, inte alltid präglas av full rättvisa. Advokatens timarvode är exempelvis lågt i Sverige i jämförelse med en rådmans, säger hon. Advokaten är en fri företagare och debiterar inte enbart för sin egen lön, utan också för före tagets drift, som lokalkostnad och övriga medarbetare, pensioner, utbildning med mera. Timarvodet ska täcka mycket annat förutom advokatens lön. Anne Ramberg är noga med att betona vikten av en fri och oberoende advokatkår i ett väl fungerande samhälle. 16

17 Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekreterare, vill vitalisera nämndemannasystemet med en breddad rekrytering. Yrkesrollen för advokaten bygger på vissa kärnvärden, säger hon. Väsentliga kärnvärden är lag stadgad tystnads - plikt och skydd mot intressekonflikter. Advokaten ska vara oberoende till olika maktcentra i samhället. En advokat ska främst vara lojal till sin klient. En advokat representerar enbart sin klients intressen, påpekar hon. Dessa privilegier skiljer advokaternas klienter från andra konsulters klienter. I advokatrollen ställs det höga krav på att advokten följer god advokatsed. Ett dåligt rättsligt samhälle är ett där advokaten inte står fri till olika myndigheter. Att ha advokater som en sorts whistleblowers är inget som kännetecknar en rättsstat. En klient måste lita på sin advokat, att det som sägs till advokaten alltid stannar där. Att uppgifter inte kan föras vidare till en myndighet i samhället. Om du var landets justitieminister, vilka frågor skulle du driva? Jag skulle värna rätts staten, svarar Anne Ram berg. Jag skulle vara noga med att det alltid skulle finnas nödvändig finansiering till ett gott rättsväsende i samhälle. Idag återkommer ofta politikerna till mantrat vård, skola och omsorg men att rättssamhället har nödvändiga resurser är självklart minst lika viktigt. Viktigt är också att påpeka att en effektiv brottsbekämpning aldrig ska få göra intrång på rättssäkerheten. Här är det väsentligt att ej ge efter för populistiska tongångar med påtryckningar för ökad övervakning i samhället. Ett mycket allvarligt begånget brott får ej heller innebära att beviskraven sänks. Det kan gälla allt från terrorist - brott till sexuella brott. Vilken tillhör den största missuppfattningen ute i samhället vad gäller advokatrollen? Det är att inte alltid som man förstår att advokaten inte kan vara neutral i sitt uppdrag. En god advokat ska alltid vara lojal till sin klient. Mindre in sikts fulla kritiker glömmer ofta lätt bort detta inte minst märks detta ibland när olika fall bevakas inom massmedia. Till sist, har du några förebilder inom advo - katyrket? Det finns många som kan nämnas här, säger Anne Ramberg. Holger Winlund, under många år generalsekreterare inom Advokatsamfundet hör hit. Andra kända advokater genom tiderna är Ragnar Gottfarb, Robert Romlöf och bland kvinnorna kan nämnas Walborg Lund gren och Elin Lauritzen. STAFFAN RINGSKOG I SPALTERNA Amerikaner belönas för kriminologisk forskning Amerikanerna John Laub och Robert Sampson heter årets pristagare av Stockholm Prize in Criminology. Studien som de belönas för, handlar om hur kriminellt belastade människor blir hederliga samhällsmedborgare. Vilka faktorerna är som på ett positivt sätt bidrar till att ett kriminellt liv ersätts av ett normalt liv. Pristagarna har i sin forskning funnit att vändpunkter för en kriminell individ kan vara sådana ting som en kärleksrelation, en religiös upplevelse eller arbete. Slutsatsen bör vara att samhällen med hög arbetslöshet är mer utsatta för kriminalitet är länder med låg arbetslöshet. Priset delas ut i juni under 2011 vid konferensen Stockholm Criminoly Symposium. Priset är på en halv miljon kronor för var och en av pristagarna. Datalagringsdirektivet får godkänt i riksdagen Det kontroversiella lagförslaget kallat datalagringsdirektivet kommer nu att tas i Sveriges Riksdag. Alliansregeringen har fått godkänt för sitt förslag från Lagrådet. Förslaget uppfyller därmed de juridiska kriterierna för en lag. Sverige kommer därmed att införa samma datalagringsdirektiv som övriga EU. I korthet handlar lagen om att det nu blir möjligt för operatörer inom telefoni och internet att spara trafik under minst sex månader. Det gäller sådant som telefonsamtal, och sms-meddelanden. Många remissinstanser har varit mycket negativa till den nya lagen. Advokatsamfundet tillhör kritikerna. Samfundet menar att den nya lagen innebär stora ingrepp i den personliga integriteten för landets medborgare. 17

18 Tidningen Nämndemannens Redaktionsråd: Ordförande: Lars Lassinantti Riksdalervägen Luleå tel: mobil: Leif Magnusson Soluddsstigen Vaxholm tel: mobil: Anita Jonsson Tunnbindaregatan Norrköping mobil: NRF:s arbetsutskott: Förbundsordförande Lars Lassinantti adress se ovan Vice ordförande Britt Winberg Lilla Bärby Örsundsbro tel: mobil: Förbundssekreterare Hans Båging Orkidévägen Trelleborg tel mobil: Förbundskassör Veronica Jonsson Bergsgatan Stockholm tel: mobil: Ansvarig NRF:s kansli: Catarina Ingvarsson tel adress NRF:s hemsida: ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: telia.com Nytt från Domstolsverket Nya nämndemän rustas Under 2011 kommer ett stort antal nya nämndemän att börja sina uppdrag vid Sveriges Domstolar. Att vara nämndeman är ett viktigt förtroendeuppdrag, och betydelsefullt för att domstolarna ska kunna utöva sin dömande verksamhet. Nämndemännen utgör också en del i en månghundraårig svensk rättstradition, som syftar till att ge allmänheten insyn i domstolarnas verksamhet och att bidra till allmänhetens förtroende för rättsskipningen. Som ett led i målsättningen att rusta nämndemännen väl den kommande mandatperioden, har Domstolsverket uppdaterat och förbättrat det informationsmaterial som kommer att användas. Det innebär att nya versioner har tagits fram av de två handböcker för nämndemän som används, en för tingsrätt/hovrätt och en för förvaltningsrätt/kammarrätt. Inför den nya mandatperioden har målet varit att göra böckerna mer användarvänliga. De två handböcker som nu finns framtagna har framför allt fått ett enklare språk. Layouten har också arbetats om sedan förra tryckningen, i syfte att göra Några goda skäl att vara med i en nämndemannaförening som i solidaritetens namn är med i Nämndemännens Riksförbund: NRF driver fortfarande arvodesfrågan tills vi nått en nöjaktigt resultat! NRF har försäkringar. Som medlem är du försäkrad när du är på väg till, från eller deltar i arrangemang ordnade av föreningen, regionen eller NRF. NRF har en hemsida, Anslutna föreningar erbjuds gratis lokal hemsida som förening kan få utformad efter eget önskemål. NRF har reserverat medel för föreningar och regioner att användas till kvalificerade före - läsare och lämpliga lokaler. NRF ordnar specialdesignade utlandsresor med skräddarsydda studiebesök som ger ökad kompetens och gemenskap. böckerna mer lättillgängliga. Handböckerna skickades ut till domstolarna strax före jul, för att delas ut till samtliga nämndemän. Syftet med handböckerna är att ge grundläggande information om bland annat nämndemannarollen, Sveriges Domstolar, offentlighet och sekretess, samt om hur processen går till i olika måltyper för respektive domstolsslag. Vidare har Domstolsverket sedan tidigare tagit fram ett presentationsmaterial till domstolarna i form av ett antal powerpoint-bilder. Bilderna kan domstolarna använda vid introduktionen av de nya nämndemännen, i kombination med information om den egna domstolen. Jag berättade i nummer 3/2010 av Nämndemannen om det uppdrag Justitiedepartementet gav till Domstolsverket. Uppdraget gick ut på att genomföra informationsinsatser i syfte att få till stånd en bredare rekrytering av nämndemän, med särskild vikt på en föryngring av nämndemannakåren. Hur kårens ålderssamman - sättning kommer att utvecklas fram över återstår att se. Vad som däremot är uppenbart är att informationsinsatserna, däribland ett pressmeddelande som skickades till landets stora nyhetsredaktioner, har bidragit till att nämndmannafrågor har lyfts fram och diskuterats under hösten, inte minst i massmedierna. Ett stort antal artiklar och etermedieinslag har belyst frågor om nämndemän ur flera intressanta perspektiv. Det känns i sammanhanget särskilt roligt att nämndemännens uppdrag i sig har fått ordentlig uppmärksamhet, och att den allmänna kännedomen om nämndemannarollen därmed har ökat. Nämndemännen har blivit mer synliga och det hoppas jag kan bidra till att fler blir intresserade av detta viktiga och samhällsnyttiga heders - uppdrag framöver. Petra Thor Jonzon Informationschef, Domstolsverket NRF är en organiserad stark part vid förhandlingar, i remissarbete och i motioner mot regering, domstolsverket och övriga myndigheter. NRF bevakar ständigt nämndemännens säkerhet och arbetsmiljö. Genom NRF får vi tidningen Nämndemannen. NRF arbetar för att få inläsningsarvode också för hovrättens nämndemän. NRF arbetar för att stärka nämndemännens ställning i samhället genom att göra vår röst hörd i olika sammanhang och skapa samhörighet inom nämndemannakåren runt om i vårt land. Tankar finns också att utvidga detta till närliggande länders kolleger. 18

19 Nämndemannens korsord Här kommer Nämndemannens uppskat- Din lösning vill vi ha senast 28 februari Nämndemannen Börje Engholm från Följande personer erhåller bokpriser för sina rätta svar i Korsordet tade korsord. Vi lottar ut två bokpriser bland deltagare med rätt lösning. till tidningen Nämndemannen Östergatan 14, Ängelholm. Karlskoga, är vår korsordskonstuktör. 3/2010 Christer Ohlsson, Stockholm. Barbro Danielsson, Örebro. Bokpriserna kommer före utgivningen av Nämndemannen 4/2011 KANSKE SES PÅ BOTTEN DEN SES DÄR BAK TILLFÖR INGET NYTT MINDRE HÅLL- PLATS LITEN PINNE TITEL MÅTT HUDÅ- KOMMA STOR KATT ÄNGLA- STAD PÅLÄGG VILL MÅNGA MER VAR BENGT LIND- QVIST I SIN NIA - SOU 1999:21 DEN ÄR SVÅR ATT FÅ GÅ UT GÖR MAN I TV-PRO- GRAM PROPA- GANDIS- TER KAN MÄTAS I BIT/S SUGA FABEL- DJUR MED LEJON- KROPP DET ÄR ATT ÖDSLA SERVE- RING AV FÄRDIG- LAGAT KRYPTON I KEMIN SPRÅK DET KOMMER FRÅN GRISEN TÄTORT I ÄLMHULT NASJONAL SAMLING EN LUNK GÅR I ENGHOLMS SAKTA EN AV MÅNGA I FLORAN LUSÄGG BAK- STRÖM STOPP- TECKEN RADIE VINDGUD FÖRR LOCK- BETET KAN STÅ PÅ KNAP- PEN ORT I E-LÄN FÅR MAN I EKA DE ÄR TYPFALL PERIOD UTTRÄDE LASTBAR STAD VANLIGT ORD I DYBECK- TEXT ÄPPLET, KRONAN OCH SPIRAN VACKER SITT KAN MAN LÅNA NÅGON NÅGOT SMÅTT I MATEN KAN KAM KALLAS HAR VIN- NARE PÅ LOTTO JÄRN- OXIDER ORPHEI DRÄNG- AR INFRARÖD STRÅL- NING IN- BRINGA SALVA- TORE LO PICCOLO FAHREN- HEIT FARAD TENNES- SEE VAR MARTIN LJUNG 19

20 Jonas Kalms hoppas på förändring Viktigt att fler unga blir nämndemän Att verka som nämndeman är nog ett av de viktigaste förtroendeuppdragen som finns. Men fler unga måste självklart väljas till nämndemän. Den som säger detta heter Jonas Kalms, 24 år och verksam som nämndeman vid Nacka Tingsrätt. Till vardags jobbar han som vaktmästare vid moderaternas kansli i Gamla stan i Stockholm. Men någon större för - eningsmänniska är han inte. Många tror kanske det med tanke på att jag jobbar vid ett politiskt partis kansli, men så är det inte, säger Jonas. Några politiska uppdrag har jag inte. Han säger att han tyckte det var väldigt roligt att få utmärkelsen, Årets unga nämndeman. En sådan här utmärkelse är ju förstås förpliktigande, säger han. Viktigt är att bredda rekryteringen. Om fler unga väljs, vitaliseras uppdraget, det är oerhört viktigt. Å andra sidan får man inte glömma bort den klokskap som många äldre tillför detta uppdrag. Det får ju inte utvecklas i en ålderdiskriminering i landet. Och många äldre är ju dåligt representerade inom många områden i landet. Viktigt är förstås god balans, inom detta område som inom andra i samhället. Och vissa frågor är ju intressanta för oss oavsett ålder, fortsätter Jonas. Hit hör exempelvis halvdags - arvodet, som borde bort. I nästa nummer av Nämndemannen intervjuar vi Jan-Erik Nilsson Årets föreningsmänniska. Jonas Kalms ung nämndeman vid Nacka Tingsrätt. Sune Schött. Särskilt hedersomnämnande Bland alla de kandidater som kom in på förslag till årets nämndeman föll ett namn bort, nämligen Sune Schött. Nämndemannens redaktionsråd inrättar därför titeln Särskilt hedersomnämnande. Sune kommer därför på grund av vårt debacle att inkluderas vid utdelningen av de särskilda priser som delas ut i samband med Årets nämndeman. Priserna kommer mottagarna tillhanda senast i maj i år. Krönika: Fredrik Runebert, Falun Balansen mellan säkerhet och integritet Politik och juridik handlar väldigt mycket om att väga olika principer mot varandra. En av de viktigaste principerna är relationen mellan säkerhet och integritet. För att öka säkerheten kan det ibland vara nödvändigt att göra avkall på den egna integriteten såsom att låta sig visiteras av metalldetektorer eller kroppscanning vid flygplatser. Men hur långt ska ett samhälle gå för att öka säkerheten? Relationen mellan säkerhet och integritet kan liknas vid en rak linje där den ena ändpunkten är fullständig säkerhet och den andra ändpunkten total integritet. Det ena samhället är totalitärt och övervakningen rigid och i det andra råder fullständig anarki. Väldigt få önskar sig något av dessa samhällen. Men var drar vi gränsen? Om någon föreslår att sätta upp övervakningskameror i alla sovrum kommer troligen alla att säga ifrån. Få skulle dock protestera om övervakningskameror sätts upp på allmän plats där mycket kriminalitet pågår. Men vad säger man om att sätta upp kameror på alla allmänna platser? Så fort du går ut är du övervakad. Men i hemmet är din integritet alltid skyddad. Är det en rimlig avvägning mellan säkerhet och integritet? Det är den frågan som bör ställas när bland annat FRA-lagen och datalagringsdirektivet kommer på tal. Får vi tillräckligt mycket säkerhet av att filtrera all e-posttrafik, att lagra all trafikinformation från telefonsamtal, e-posttrafik, smsoch mms-meddelanden? Är det rimligt att lagra alla googlesökningar för att komma åt folk som tittar på barnpornografi? Några tydliga svar på dessa frågor kommer sällan fram i den infekterade debatt som pågår mellan de som ständigt vill utöka säkerhetsmetoderna och de som alltid säger nej med hänvisning till integriteten. Det integritetsvännerna är rädda för är att det ökade 20

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP MÅL - Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. - Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar. LAGAR OCH REGLER

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer.

Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Allmänhetens erfarenheter och uppfattningar om kränkningsersättning till brottsoffer. Denna rättssociologiska undersökning handlar om relationen mellan rättsregler och sociala normer som är relevanta för

Läs mer

Så här kan det gå till.

Så här kan det gå till. ETT BROTT BEGÅS Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE I enlighet med stadgarna får Jämtlands Läns Nämndemannaförening avlämna följande berättelse över verksamheten 2011-01- 01 2011-12 -31. STYRELSEN Lillemor Rydow Bert Nyman Maj-Britt

Läs mer

meddelad i Malmö

meddelad i Malmö Avdelning 4 DOM Mål nr B 7817-09 2010-06-24 meddelad i Malmö 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Assistentåklagare Johan Larsson Malmö åklagarkammare Tilltalad Omid Mosavi, 800908-6177 Amiralsgatan

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

ÅKLAGARE. ett yrke för dig?

ÅKLAGARE. ett yrke för dig? ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

DOM 2009-07-29 Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A

DOM 2009-07-29 Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A Rotel 11 Göteborg Mål nr Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart (Åklagare) Vice chefsåklagaren Aleksander

Läs mer

meddelad i Göteborg. Tilltalad ANNA Birgitta Rebecca Blomqvist, Träringen Göteborg

meddelad i Göteborg. Tilltalad ANNA Birgitta Rebecca Blomqvist, Träringen Göteborg GÖTEBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 4646-10 meddelad i Göteborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 3) Åklagare Vice chefsåklagare Bengt Landahl Göteborgs åklagarkammare Tilltalad ANNA Birgitta Rebecca Blomqvist,

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

2013-01-03 meddelad i Varberg

2013-01-03 meddelad i Varberg Mål nr meddelad i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 2) Åklagare Assistentåklagare Jon Lindahl Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Halmstad Tilltalad Gylnara Shabanova, 720690-1147 Sjödalsvägen 17 516

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Åklagare. - ett yrke för dig?

Åklagare. - ett yrke för dig? Åklagare - ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarens uppgifter

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott Bilaga 21 2017-01-17 Ju2017/00537/LP Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Stockholm den 26 januari 2012

Stockholm den 26 januari 2012 Stockholm den 26 januari 2012 Till Justitiedepartementet Ju2011/8545/DOM Sveriges advokatsamfund har, inom ramen för i Justitiedepartementet pågående kartläggning av behovet att reformera nämndemannasystemet,

Läs mer

Pressens Opinionsnämnd klandrar Aftonbladet för att ha grovt brutit mot god publicistisk sed.

Pressens Opinionsnämnd klandrar Aftonbladet för att ha grovt brutit mot god publicistisk sed. I en krönika drev skribenten tesen att de personer som bidragit till att Thomas Quick fällts för mord borde "åka dit", inte Quick. Trots att det inte fanns belägg för påståendet fastslog skribenten att

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012

Statistik 2012. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 Statistik 2012 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 maj 2011 Ö 5381-10 KLAGANDE VN Ombud och offentlig försvarare: Advokat NU MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 8. LEKTION 8: 17 april Frågor och svar om morddomarna mot Thomas Quick. a. Para ihop frågor och svar!

1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 8. LEKTION 8: 17 april Frågor och svar om morddomarna mot Thomas Quick. a. Para ihop frågor och svar! 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 8 LEKTION 8: 17 april 2015 1. Frågor och svar om morddomarna mot Thomas Quick a. Para ihop frågor och svar! A. Vem är Thomas Quick? B. Hur många mord har han sagt att

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5749-2014 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kalmar, den 11 november 2014 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

att få sin sak prövad

att få sin sak prövad Hovrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Lag och rätt. Normer, regler och lagar.

Lag och rätt. Normer, regler och lagar. Lag och rätt Normer, regler och lagar. Sverige en är rättsstat Rättssäkerhet: Innebär bl. a. att en människa inte kan dömas till något utan att ha genomgått en rättegång. Den anklagade är alltså oskyldig

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015

Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Internet - en trygg plats för alla? Vem kan man lita på? Göteborgs Stad, Social Resursförvaltning Länsstyrelsen, Västra Götaland 28 januari 2015 Karin Torgny journalist kulturvetare + vårdarinna vård och

Läs mer

2013-10-16 meddelad i Varberg

2013-10-16 meddelad i Varberg VARBERGS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1754-13 meddelad i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Chefsåklagare Anders Johansson Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Halmstad Målsägande CW Företrädd av

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2000 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2000 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2001:4 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 2001-02-25 Dnr 120-182- FÖRORD Som ett led i uppföljningen av sluten ungdomsvård har

Läs mer

Begångna brott Våldtäkt mot barn

Begångna brott Våldtäkt mot barn HELSINGBORGS Avdelning 1 DOM Mål nr B 2855-10 2011-01-18 meddelad i Helsingborg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Tom Svensson Åklagarkammaren i Helsingborg Målsägande Målsägande A

Läs mer

Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman

Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman får förhinder räcker det med en 0 1 0 4 8 0 0 0 A D SD

Läs mer

Ungdomar och sociala medier!

Ungdomar och sociala medier! Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering HÖGSTA DOMSTOLEN Enhet 1 JS 04 Mål nr B 3480-14 Rättelse/komplettering Dom, 2015-12-14 Rättelse, 2015-12-16 Beslutat av: justitierådet Ella Nyström Högsta domstolen har rättat ordet straffminimum till

Läs mer

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 11 oktober 2013

Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 11 oktober 2013 PM 2013:150 RI (Dnr 001-1128/2013) Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 11 oktober 2013 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Brottsutvecklingen.  KORTA FAKTA OM I SVERIGE Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Vi arbetar med att ta fram kunskap om brottsutvecklingen, utvärdera kriminalpolitiska åtgärder och främja

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan

Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan FAQ Sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan 1(6) Frågor och svar om sexuella övergrepp inom Svenska kyrkan Stockholmsprästen arbetar kvar i sin församling. Vilka garantier finns för att han inte begår nya

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Våld och hot i yrkeslivet

Våld och hot i yrkeslivet Våld och hot i yrkeslivet Inbjudan till en utbildningsdag för säkerhetsansvariga, beslutsfattare och medarbetare inom såväl privat som offentlig verksamhet Stockholm den 24 oktober 2012 En utbildningsdag

Läs mer

Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar

Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar Du garanteras följande rättigheter enligt brittisk och walesisk lag och i enlighet med EUdirektivet 2012/13/EU

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Visioner för nattvandrare

Visioner för nattvandrare Visioner för nattvandrare Vi skall som vuxna vara en bra förebild för våra ungdomar. Både för våra egna och för andras barn. När vi nattvandrar är det viktigt att skapa så bra relationer som möjligt mellan

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott

Läs mer

Betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU2013:49)

Betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU2013:49) Yttrande Förbundsordförande 2013-10-11 Lars Lassinantti Mobil:070-2777757 E-post:lars.lassinantti@telia.com Vice förbundsordförande Justitiedepartementet Marika af Winklerfelt 103 33 Stockholm Mobil: 070-3451542

Läs mer

Rättegång. Åklagare: Vad har Gabriel Arwidson och Jon Righard för inställning till detta?

Rättegång. Åklagare: Vad har Gabriel Arwidson och Jon Righard för inställning till detta? Rättegång Välkomna! Jag heter Ludvig Löfqvist och är domare i rätten idag. Vi har endast en nämdeman, Otto Jeppsson, eftersom de övriga var på semester, som även är notarie, samt målsägare Line Gustavson,

Läs mer

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott

Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Som förlaga till denna skrift har vi fritt använt oss av broschyren Utsatt för brott? som

Läs mer

DOM 2012-06-20 meddelad i Karlstad

DOM 2012-06-20 meddelad i Karlstad VARMLANDS TINGSRATT DOM meddelad i Karlstad Mål nr B 6180-11 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Karlstad Tilltalad Oliver Teucke, 700212-50 Långban Pensionatet 682

Läs mer

Etik, normer & lagar. OM allt från språkets betydelse till socialamedier, näthat och hur man lever ett gott liv!

Etik, normer & lagar. OM allt från språkets betydelse till socialamedier, näthat och hur man lever ett gott liv! Etik, normer & lagar OM allt från språkets betydelse till socialamedier, näthat och hur man lever ett gott liv! LPP Samhällskunskap: => Förklara vad som menas med kränkning och mobbning. => Ge exempel

Läs mer

Remissvar avseende slutbetänkandet Förundersökning. objektivitet, beslag dokumentation m.m. (SOU 2011:45)

Remissvar avseende slutbetänkandet Förundersökning. objektivitet, beslag dokumentation m.m. (SOU 2011:45) 1 (6) Regeringskansliet Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Ju2011/4074/Å Remissvar avseende slutbetänkandet Förundersökning objektivitet, beslag dokumentation m.m. (SOU 2011:45) Hovrätten

Läs mer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer