ENERGISITUATIONEN I ARJEPLOG KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENERGISITUATIONEN I ARJEPLOG KOMMUN"

Transkript

1 ENERGISITUATIONEN I ARJEPLOG KOMMUN December 1999 Norrbotten Energikontor Färgaregatan BODEN Hemsida: http//www.boden.se/energikontoret

2 Förord Föreliggande studie har tagits fram vid Norrbottens Energikontor under Vi vill rikta ett stort tack till alla trevliga personer som på något sätt bistått med hjälp att ta fram uppgifter till denna studie. Synpunkter, åsikter och kritik, såväl negativ som positiv, på studiens innehåll och uppläggning tas tacksamt emot av Norrbottens Energikontor. Åsa Karlsson Andreas Gällerspång Hans Grönberg 2

3 Energisituationen i Arjeplog kommun Samtliga siffror gäller för 1998 och anges i GWh. Uppgifter bygger på siffror som redovisas i rapporten. Elproduktion 316 Total tillförsel: 450 Fossila bränslen 90 Biobränsl. 44 Biobr. 13 Fjärrvärme 23 Fjärrvärmeförluster 8 Exporterad Elkraft 159 Elkraft 157 Fossila bränslen 90 Total slutlig användning: 283 Offentlig förvaltning 22 Övrigt 22 Industri 119 Bostäder 63 Transport 58 Slutlig användning uppdelat på kategorier Med Övrigt avses här kategorierna Jordbruk, skogsbruk och fiske, El- och värmeverk, Övriga fastigheter och Övrigt, med undantaget att drivmedelsförbrukningen för kategorin Övrigt redovisas som Transport. 3

4 Innehållsförteckning Förord... 2 Energisituationen i Arjeplog kommun Inledning Bakgrund Syfte Metod Avgränsningar Bakgrundsinformation Befolkning och yta Natur Sysselsättning Energislag och bränslen Elkraft Produktion Förbrukning Fjärrvärme Produktion Förbrukning Fossila bränslen Förbrukning Bioenergi Trädbränslen Uppvärmningsform Slutlig användning Några förklaringar, förkortningar och erfarenhetstal Källförteckning

5 1. Inledning 1.1. Bakgrund År 1992 hölls en konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro, Brasilien. Denna konferens kan ses som startskottet för en rad internationella insatser som syftar till att angripa problemet med global uppvärmning. Sedan dess har fler konferenser hållits på detta tema, bland annat i japanska Kyoto Där förband sig EU-länderna gemensamt att minska sina utsläpp av koldioxid med 8% fram till år 2012, med 1990 som utgångspunkt. Som ett led i detta har EU satt upp som mål att andelen förnybara energikällor som används för medlemsländernas totala energitillförsel skall öka från dagens 6% till 12% år 2012 (EU, 1998). En konkret åtgärd som EU vidtagit för att nå upp till dessa båda mål är att på olika håll, runt om i unionens medlemsländer, inrätta regionala energikontor. Norrbottens Energikontor vilket startade sin verksamhet under våren 1997 är ett av de 12 energikontor som för närvarande finns i Sverige. Energikontorens huvuduppgifter är att: Verka för energihushållning och energieffektivisering. Verka för introduktion av förnyelsebara energikällor. Vara EU:s kontakt med regioner/kommuner i energi- och miljöfrågor. En av energikontorens inledande uppgifter är att sammanställa en energibalans för den aktuella regionen. En energibalans är en form av nulägesanalys av energins flöde i regionen, med avseende på omvandling av inhemska och importerade råvaror kontra egen användning och export. Detta arbete utfördes av Norrbottens Energikontor under 1997 och har redovisats i studien Energibalansstudie över Norrbottens län. Från flera kommuner har dock önskemål framkommit om en liknande studie på kommunnivå Syfte Detta är ett försök från Norrbottens Energikontor att beskriva den rådande energisituationen på kommunnivå i Arjeplog kommun. Med kommun menas här det geografiska område som kommunen täcker och inte kommunen som organisation. Tanken har varit att försöka beskriva energisituationen i kommunen på ett enkelt och överskådligt sätt och att uppgifterna som ingår i studien relativt enkelt ska kunna samlas in för att möjliggöra uppföljningar i framtiden. Syftet är att studien skall kunna användas av kommunen bl.a. i dess arbete med att framställa/uppdatera energiplaner. 5

6 1.3. Metod Grunden för detta arbete är studien Energibalansstudie över Norrbottens län vilken har kompletterats med information, om vad som är specifikt för Övertorneå kommun. Uppgifterna i studien har framförallt erhållits från SCB (Statistiska centralbyrån) samt via personliga kontakter med personer på intresseorganisationer, värmeverk, nätbolag m.m. De flesta av dessa uppgiftslämnare namnges i rapportens referensdel. Vidare har ett antal redan sammanställda rapporter inom energisektorn studerats, bland annat energibalansstudier framtagna för andra regioner. Det finns dock inga givna normer för hur en sådan här studie ska vara utformad. En studie av det här slaget skulle i princip kunna göras hur detaljerad som helst, men någonstans måste gränsen dras utifrån de resurser som finns i form av tid och pengar. Kvaliteten på studien beror av hur tillförlitliga uppgifter som erhållits från statistikuppgiftslämnare samt energibolag med fleras vilja och möjligheter att lämna ut erforderliga uppgifter. För att det ska vara möjligt att i framtiden ta fram jämförbara siffror har stor vikt lagts på att beskriva uppgiftslämnare och tillvägagångssätt Avgränsningar Rapportens innehåll beskriver framförallt nuläget vad gäller energisituationen i kommunen. För att visa utvecklingen det senaste decenniet har även historiska siffror redovisats i möjligaste mån. Som referensår har valts 1987 och De emissioner som omvandling och användning av energi ger upphov till har utelämnats. Inte heller ges några förslag till målsättningar eller hur förbättringar ska kunna göras. Detta är frågor som kommunen själv har att ta ställning till och den valda inriktningen läggs förslagsvis fast i en energiplan. Elförbrukning för järnvägstransporter är ej medräknad då det inte är möjligt att erhålla denna på kommunnivå. Förbrukning av bränsle (inom kommunen) för, bussar, bilar, flygplan, mm som tankats utanför kommunen är ej medtaget i rapporten. 6

7 2. Bakgrundsinformation 2.1. Befolkning och yta September 1999 bodde ca 3460 personer i kommunen, varav ca 70% i tätorten Arjeplog. Kommunen har en yta på km 2, vilket är landets tredje största kommun. Detta innebär att det bor ca 0,3 invånare per km 2. Motsvarande siffror för hela Norrbotten är 2,7 invånare/km 2 och för hela Sverige 21,5 invånare/km 2. [1, 2, 3] Natur Floran i Arjeplogs Kommun består till största delen av fjällflora. Det finns ett antal fridlysta växter inom kommunen. I kommunen finns speciellt skyddade områden i form av en nationalpark och 13 naturreservat samt ett djurskyddsområde. Det finns sjöar och vattendrag inom kommunen, detta gör Arjeplog till Sveriges vattenrikaste kommun. Sveriges djupaste insjö, Hornavan, finns med i Skellefteälvens sjösystem. Hornavan är 226 m djup och sträcker sig 70 km från Arjeplogs samhälle till Jäckvik samt har ca 400 öar. Dessutom finns Uddjaur som egentligen är översvämmat landområde. Där finns lika många öar som dagar på året. Tre älvar rinner genom kommunen Piteälven, Skellefteälven och Laisälven [2] Sysselsättning Betydande för Arjeplogs näringsliv är blygruvan i Laisvall och den offentliga sektorn, vilken ökat kraftigt de senaste åren. Även turistnäringen har stor betydelse för kommunen färdigställdes Silvervägen, vilken är en populär turistled mellan Norge och Sverige. Skogen ger sysselsättning åt ett 100-tal personer. Under 1998 var ca 5% av befolkningen år öppet arbetslösa[1, 2]. I tabell 1 redovisas andelen förvärvsarbetande fördelade på olika näringsgrenar. Tabell 1. Andelen förvärvsarbetande med bostad inom regionen fördelade på olika näringsgrenar för 1997 [4] Andel av arbetstillfällen (%) Näringsgren Arjeplog Norrbotten Riket Jordbruk, skogsbruk och fiske 5,2 2,1 2,3 1 Tillverkning och utvinning 17,1 16,8 19,9 Energi, vatten och avfall 2,3 1,2 1,0 Byggverksamhet 5,9 6,8 5,5 Handel och kommunikation 14,9 16,4 18,9 Finansiell verksamhet och företagstjänster 11,1 9,0 11,5 Utbildning och forskning 4,9 9,3 7,8 Vård och omsorg 19,0 21,7 18,4 Personliga och kulturella tjänster 10,0 6,9 6,5 Offentlig förvaltning, mm 6,9 8,1 5,7 Ej specificerad verksamhet 2,7 1,8 2,7 Totalt 100,0 100,0 100,0 1 Siffran hämtad ur SCB Kommunfakta

8 3. Energislag och bränslen 3.1. Elkraft Produktion I Arjeplog kommun är det främst de fyra kraftverken Rebnis, Sävda, Bergnäs och Slagnäs i Skellefteåälven som står för elproduktionen. I tabell x visas de olika kraftverkens effekt och normalårsproduktion. Den totala normalårsproduktionen uppgår till 316 GWh. Tabell 2. Visar effekt och normalårsproduktion för kraftverk belägna inom kommunen [5, 6]. Anläggningar för elproduktion Effekt (MW) Normalårsproduktion (GWh) Vattenkraftverk Rebnis Skellefteåälven Sädva Skellefteåälven Bergnäs Skellefteåälven 8 28 Slagnäs Skellefteåälven 7 28 Ringsele Sädvajaure 0,8 5 Sälla Hornavan 0,95 Totalt Förbrukning I Arjeplog kommun finns endast en nätägare, Vattenfall Norrnät AB som svarar för eldistributionen i kommunen. Under 1998 uppgick de totala elleveranserna i kommunen till ca 157,2 GWh [7]. Vattenfall Norrnät AB kan inte lämna uppgifter om elförbrukningen fördelad på förbrukarkategorier för För denna uppdelning har 1995 års statistik uppdelad på förbrukarkategorier använts och omräknats så att totala förbrukningen stämmer för 1998 och det med antaget att förbrukningens fördelning mellan kategorier varit densamma 1995 och I tabell 3 redovisas Vattenfall Norrnäts elleveranser för 1998, fördelat enl års statistik, uppdelat på förbrukarkategorier. Detta bör ge en relativt god uppfattning om hur elförbrukningen fördelar sig på olika förbrukarkategorier även för Se även bilaga 1 för beskrivning av förbrukarkategorier. Förluster vid distributionen har inte tagits upp då uppgifter saknas. För Sverige som helhet uppgår nätförlusterna till mellan 5 och 8% under 1990-talet [8]. 8

9 Tabell 3. Elförbrukning i kommunen fördelad på förbrukarkategorier[7, 9]. För beskrivning av förbrukarkategorier se bilaga 1. Kategori (GWh) 1. Jordbruk, skogsbruk och fiske 1,2 2. Industri 88,5 3. El- och värmeverk 0,0 4. Offentlig förvaltning 12,2 5. Bostadshus 43,4 6. Övriga fastigheter 9,6 7. Övrigt 2,4 Totalt 157,2 I tabell 4 redovisas elförbrukningen hos några större förbrukare. Tabell 4. Elförbrukningen i GWh hos några stora förbrukare i kommunen Uppgifterna kommer från förbrukarna själva. Förbrukare (GWh) Boliden Mineral Laisvall 81,6 Kommunförvaltning 1 7,0 Stiftelsen Arjeplog Hus 3,6 A-Trä AB 3,4 Tjintokk AB 2,3 Andersson & Sundsstöm AB 1,1 Cartest AB 1,1 Landstinget Arjeplog 0,7 Colmis AB Arjeplog 0, Fjärrvärme I Arjeplog kommun produceras fjärrvärme i Arjeplogs Värmeverk vilka levererar fjärrvärme inom centralorten Arjeplog Produktion Fjärrvärmeleveranserna i Arjeplog uppgick 1998 till ca 23,0 GWh, vilket även inkluderar A- Trä AB:s förbrukning av fjärrvärme. För att framställa denna värmemängd användes motsvarande 31,1 GWh energi. A-Trä AB svarar för bränslet till fjärrvärmeproduktionen, vilket endast består av sågversspill. Kommunen svarar för fjärrvärmeleveranserna över nätet och vattenfall svarar för själva produktionen av värme [10, 11, 12] Förbrukning Figur 1 visar hur fjärrvärmeleveranserna i kommunen varierat under åren (nätet togs i drift 1996) uppgick leveranserna till 23,0 GWh. För närvarande planerar man inte för någon utbyggnad av fjärrvärmenätet [12, 13]. 1 Här ingår förvaltningsbyggnader, äldreboende, skolor, kommunal barnomsorg, idrottsanläggningar, VA-nät med pumpstationer, mm. 9

10 Fjärrvärmeleveranser ,0 20,0 15,0 GWh 10,0 5,0 0, År Figur 1. Levererad värmemängd i GWh under åren [10, 12]. Figur 2 visar fördelningen mellan förbrukarkategorier. Fjärrvärmeförbrukning uppdelat på kategorier Offentlig förvaltning 30% Industri 55% Bostäder 9% Övrigt 6% Figur 2. Levererad värmemängd fördelad på olika kategorier för 1998 [10, 12] 3.3. Fossila bränslen Alla fossila bränslen importeras till kommunen, dvs att det produceras inga fossila bränslen inom kommunen Förbrukning Efter att ha studerat SCB:s statistik över petroleumleveranser uppdelade på kommuner, se tabell 4, verkade de redovisade siffrorna orimligt låga och inte tillförlitliga särskilt då två olika statistiska källor från SCB visade på olika resultat. Detta föranledde oss att ta kontakt med alla oljedepåer och oljehamnar i länet för att undersöka detta närmare. Slutsatsen då det 10

11 gäller bensin- och dieselleveranserna är att SCB:s uppgifter för länet som helhet verkar stämma ganska bra. Likaså verkar siffrorna för eldningsolja klass 1 vara rimliga. Visserligen var omsättningen av eldningsolja klass 1 vid oljedepåerna i Norrbottens län ca 30% högre 1998 än vad SCB angett i sin senast tillgängliga statistik (1998). Detta kan troligen förklaras av att en mindre del av petroleumprodukterna vid depåerna i Norrbottens län går, enligt uppgifter från Preem och Skoogs kemi & oljeterminaler, till Västerbottens län. Ytterligare en möjlig förklaring till skillnaden är att t.ex. värmeverk och vissa företag kan ha en viss lagringskapacitet och köper därför inte in lika mycket eldningsolja varje år. Det bör även noteras att leveranserna av petroleumprodukter till kommunen och den verkliga förbrukningen av petroleumprodukter inom kommunen inte nödvändigtvis behöver överensstämma. In- och utpendling, genomfartstrafik, förbrukare som själva transporterat produkterna från leveransort till förbrukningsort, centrala inköp mm. kan göra att den verkliga förbrukningen inte är densamma som leveransstatistiken. I vissa kommuner förekommer även gränshandel vilket kan göra att leveranserna av petroleumprodukter varierat från år till år beroende på priserna i grannlandet. För Arjeplog kommuns del verkar SCB:s statistik för 1998 vara hög för eldningsolja 2-5 för industrins del, jämför tabell 5 och 6. Dessa uppgifter används dock i rapporten. Uppgifter har inhämtats om leveranser av gasol till kommunen och 1998 uppgick dessa till 200 ton [14] vilket motsvarar ca 2,6 GWh. Enl. inkomna uppgifter så är det biltestbolagen, Cartest AB och Bosch AB som förbrukar denna gasol [15, 16]. Utifrån ovanstående har vi funnit att förbrukningen av fossila produkter (bensin, diesel och eldningsoljor) i Arjeplog kommun 1998 uppgick till sammanlagt ca 89,7 GWh. I tabell 5 redovisas leveranserna av bensin, diesel och eldningsolja klass 1 till Arjeplog kommun fördelat på förbrukarkategorier för 1998 enligt uppgifter från SCB. Tabell 5. Oljeleveranser i m 3 till kommunen 1998 fördelat på förbrukarkaterogier [17]. Totalförbrukning även angiven i GWh. Kategori Bensin Diesel Eo1 Eo2-5 Totalt (m 3 ) Totalt (GWh) Jordbruk, skogsbruk ,6 och fiske Industri ,8 El- och värmeverk ,0 Offentlig förvaltning ,5 Bostadshus ,2 Övriga fastigheter ,1 Övrigt ,0 Totalt (m 3 ) Totalt (GWh) 27,3 44,7 10,0 5,1 87,1 Av den diesel och eldningsolja klass 1 som levererades till bostadshus under 1998 gick 35 m 3 diesel och 311 m 3 eldningsolja till en- och tvåbostadshus samt 6 m 3 diesel och 68 m 3 eldningsolja till flerbostadshus. [18]. 11

12 Figur 3 visar leveranserna av bensin, diesel, eldningsolja klass 1 och eldningsolja klass 2-5 till kommunen för åren 1987, 1992 och ,0 Leveranser av petroleumprodukter 100,0 GWh 80,0 60,0 40,0 Eo 2-5 Eo 1 Diesel Bensin 20,0 0, År Figur 3. Leveranser av petroleumprodukter till kommunen 1987, 1992 och 1998 enl. SCB:s statistik [19]. Tabell 6 visar förbrukningen av fossila produkter i m 3 hos några stora förbrukare i kommunen Tabell 6. Förbrukning av fossila produkter 1998 i m 3 (i ton för gasol) hos några stora förbrukare. Värden inhämtade hos resp. förbrukare. Totalförbrukning även angiven i GWh Förbrukare 1 Bensin Diesel Gasol Eo 1 Eo 2-5 Totalt (GWh) Boliden Mineral AB Laisvall ,9 Tjintokk AB ,8 Kommunförvaltning 175 1,7 Cartest AB ,3 Bosch AB 100 1,3 Boliden M Fast Laisvall 61 0,6 Ice Makers AB 50 0,5 Colmis AB 40 0,4 1 Det som redovisas i tabellen behöver inte vara samtliga petroleumprodukter som förbrukas hos företaget, utan endast de som redovisats av företagen. 2 Förbrukning av bensin för testfordon som tankat hos Tjintokk AB. Det förekommer dock en omfattande handel av fordonsbränslen till testfordon som inte Tjintokk AB har kontroll över 3 Här ingår både förbrukning för arbetsfordon ca 25 m 3 och testfordon ca 100 m 3. För testfordonen är dock dieselförbrukningen endast en del av den totala, se även fotnot 2. 12

13 3.4. Bioenergi I Arjeplog kommun dominerar trädbränslen bioenergianvändningen. Totala användningen av biobränslen uppskattas uppgå till ca 44,0 GWh Trädbränslen I kommunen förbrukas stora mängder trädbränslen. A-Trä AB svarar för bränslet till fjärrvärmeproduktionen och levererade motsv. 31,0 GWh sågverksspill för fjärrvärmeproduktion 1998 [10]. Den kommunala förvaltningen använde motsv. 0,2 GWh flis för energiändamål [13]. Det eldas även ved. motsvarande ca 12,8 GWh som till största del härstammar från kommunen, se även tabell 7. Pelletsanvändningen har ökat i länet de senaste åren vilket till stor del beror på att tillverkning av pellets har startats i länet. Konverteringsmöjligheterna till pellets är stora. Hittills är det dock endast ett fåtal som har installerat pelletsbrännare eller pelletskamin. Se bilaga 2, vilket är en panninventering i Arjeplog kommun från 1995 [20, 21]. Tabell 7. En uppskattning av vedeldningens omfattning i Arjeplog kommun [22]. Antal Uppvärmningsform Sotningsintervall Vedförbrukning 1 ca (m 3 /år) Total Vedåtgång (m 3 ) Totalt energiinnehåll (GWh) Fastbränslep. 2 8 v ,9 Fastbränslep v ,5 Lokaleldstäder 4 1ggr/år ,3 Lokaleldstäder 5 vart 3:e år ,1 Totalt ,8 1 Den uppskattade vedförbrukningen är satt lägre än vid normal förbrukning då alla pannor inte utnyttjas fullt ut. 2 Till största delen villapannor men även större pannor kan förekomma. Avser äldre typer av pannor. 3 Till största delen villapannor men även större pannor kan förekomma. Avser pannor med keramikeldstad och ackumulatortank eller pannor som inte används lika mycket. 4 Avser t.ex. braskaminer, kakelugnar, öppna spisar mm. 5 Avser t.ex. braskaminer, kakelugnar, öppna spisar mm som inte används lika mycket. 13

14 4. Uppvärmningsform Det finns ingen aktuell och heltäckande statistik över uppvärmningssätt i Arjeplog kommun. I tabell 8 redovisas de uppgifter som kommer från Folk- och bostadsräkningen Dessa uppgifter är nästan 10 år gamla men är de enda som täcker både småhus och flerbostadshus och som är relativt detaljerade. Det har förmodligen hänt en del sedan dess, nya hus har tillkommit, vissa hus har rivits och andra har bytt uppvärmningssätt. Det bör också påpekas att de uppgifter som redovisas är vilket eller vilka uppvärmningsmöjligheter huset är utrustat med och inte vilket eller vilka uppvärmningssätt som verkligen används. I tabell 9 redovisas antalet pannor och eldstäder av olika typer i kommunen under 1998 som skorstensfejarmästaren hade tillsyn över. Dessa siffror kan variera från år till år beroende på att sk kombipannor går att elda med både ved och olja samt att många kombinerar eldning med eluppvärmning. Ca 5 småhus är och ca 133 lägenheter i flerbostadshus var anslutna till fjärrvärmenätet hösten 1999 [12]. Tabell 8. Uppvärmningssätt för småhus och flerbostadshus 1990 [23]. Uppvärmningssätt Småhus Övriga hus Samtliga 01 Enbart olja Enbart el, vattenburen Enbart fasta bränslen Enbart gas Olja+el, vattenburen Olja+fasta bränslen Olja+el,vattenbur+fasta bräns El,vattenburen+fasta bränslen Övr kombinationer, egen panna El, direktverkande El, luftburen Värmepump Fjärrvärme Annan panncentral Annat Egen panna+el, direktverkande Egen panna+värmepump El direktverkande+värmepump Övr komb av flera värmesystem Uppgift saknas Totalt

15 Tabell 9. Antalet pannor och eldstäder som skorstensfejarmästaren har tillsyn över i kommunen1998 [24]. Uppvärmningsform Antal Fastbränsleeldade pannor -sotning var 8:e vecka 420 -sotning var 16:e vecka 26 Oljeeldade pannor -sotning var 8:e vecka (äldre pannor, Eo 2-5) 0 -sotning var 16:e vecka (> 60 kw) 20 -sotning 1ggr/år (< 60 kw, villapannor o dyl.) 80 -sotning vart annat år (svanmärkta pannor o dyl.) 0 Lokaleldstäder (braskaminer, kakelugnar, spisar mm) -sotning 1ggr/år (huvudsaklig värmekälla) 195 -sotning vart 3:e år (ej huvudsaklig värmekälla, fritidshus) 35 Gaseldade anläggningar 2 Totalt

16 5. Slutlig användning Nedan följer en sammanställning över hur den slutliga användningen av energi fördelade sig på några olika förbrukarkategorier. För beskrivning av förbrukarkategorier se bilaga 1. Uppgifterna gäller för 1998 och återfinns i rapporten. Industri Användning av energi inom kategori industri var totalt ca 119 GWh. Fossila bränslen 15% Fjärrvärme 11% El 74% Offentlig förvaltning Slutlig användning av energi inom kategori offentlig förvaltning var totalt ca 22 GWh. Fossila bränslen 11% El 56% Fjärrvärme 32% Trädbränslen 1% Bostäder Slutlig användning av energi inom kategorin bostäder var totalt ca 63 GWh. Fossila bränslen 7% Fjärrvärme 3% Trädbränslen 20% El 70% 16

17 6. Några förklaringar, förkortningar och erfarenhetstal Biobränsle Bränsle bestående av biomassa, dvs. material med biologiskt ursprung som inte eller endast i ringa grad har omvandlats kemiskt. Med denna definition är avlutar (returlutar) från massaindustrin eller avfallspapper inte biobränslen. Bioenergi Briketter Energi Erfarenhetstal Fossila bränslen Förnybara energikällor GWh m 3 f m 3 s m 3 t Pellets Trädbränsle WRD Ett vidare begrepp än biobränsle där ex. även avlutar (returlutar) från massaindustrin inräknas. Tillverkas genom pressning av finfördelat material, fyrkantiga eller runda, diameter och längd minst 20 mm. Energi finns i många former, t.ex. el och värme. I föreliggande studie används begreppen energiproduktion och energiförbrukning. Det är dock viktigt att ha i åtanke att energi varken kan produceras eller förbrukas, bara omvandlas i olika former. Se nästa sida. Bränslen bestående av organiska kol- och väteföreningar i sediment eller sedimenterad berggrund. De ekonomiskt viktigaste fossila bränslena är kol, olja och naturgas. Energikällor som ingår i det naturliga kretsloppet. Uttag, om det sker på rätt sätt, av energi från sådana källor undergräver inte råvarubasen. Exempel är vattenkraft, bioenergi och solenergi. Exempel på motsatsen är fossila bränslen såsom kol, olja och fossilgas (naturgas). 1 GWh = MWh = kwh. En villa förbrukar ca kwh/år (värme + hushållsel). Kubikmeter fast volym, måttenhet för ved inklusive bark utan luft. Kubikmeter stjälpt mått, måttenhet för flis, träpulver m.m. Kubikmeter travat mått, måttenhet för ved inklusive bark, luft. Tillverkas genom pressning av finfördelat material, oftast cylinderformad, mindre än 20 mm i diameter. Biobränsle från trädråvara som inte genomgått kemisk process, innefattar alla biobränslen där träd eller delar av träd är utgångsmaterial, bränslet kan tidigare ha haft annan användning, men bränsle av avfallspapper och avlutar ingår inte (svensk standard) Wide Range Destilate är ett lågsvavligt destilat som ersätter eldningsolja 2. 17

18 Tabell 10. Erfarenhetstal. Sort Askhalt (vikt-%) Fukthalt (%) Rå bulkdensitet (kg/m 3 s) Värmevärde (MWh/ton) Värmevärde (MWh/m 3 s) Avfall Hushållsavfall ,9 0,3 Kolprodukter Kol 800 7,56 6,06 Koks 450 7,8 3,50 Petroleumersättning Metanol 790 5,48 4,34 Etanol 790 7,45 5,89 Petroleumprodukter Bensin 730 8,72 Diesel 840 9,96 Eldningsolja klass ,68 9,96 Eldningsolja WRD ,76 10,34 Eldningsolja klass ,53 Eldningsolja klass ,62 Eldningsolja klass ,37 10,72 Gasol 12,8 Torvprodukter Stycketorv ,34 1,03 Frästorv ,64 0,67 Trädbränslen Rundved (lufttorkat) 30 1,46 MWh/m 3 t Rundved (rå) 50 1,35 MWh/m 3 t Ved (lufttorkat) 30 2,07 MWh/m 3 f Ved (lufttorkat) 50 1,9 MWh/m 3 f Sågverksflis barr, rå 1, ,9 0,55 Sågverksflis barr, torr 0, ,1 0,78 Sågspån 0, ,9 0,65 Kutterspån 0, ,5 0,43 Bark, barrträd 2, ,55 0,60 Bark, björk 2, ,9 1,0 Avverkningsrest.obearb. 2, kg/m 3 t 2,5 0,4 MWh/m 3 t Avverkningsrester, flis 2, ,6 0,85 Träddelar, obearbetade kg/m 3 t 2,3 1,0 MWh/m 3 t Nedklassad massaved 1-1,5 ~ kg/m 3 t 2,3 1,1 MWh/m 3 t Återvinningsvirke ,8 0,70 Träpellets 0, ,7 2,9 Träbriketter 0, ,5 2,7 Träpulver 0, ,9 1,20 18

19 7. Källförteckning 1. Norrbotten Direkt 22/ Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra Böcker AB. ISBN: Publicerats i Norrlänska Socialdemokraten nov AMS Statistiktjänster, GS1. 5. Andreas Gällerspång. Energibalansstudie över Norrbottens län. Norrbottens Energikontor. 6. Arjeplogs kommunala energiplanering Jonas Jalar. Vattenfall Norrnät AB 8. Energimyndigheten. Svensk elmarknad SCB. Vattenfall Norrnäts elleveranser till kommuner i Norrbottens län Örebro: Statistiska centralbyrån. 10. Stefan Oskarsson. A-Trä AB. 11. Tore Strömbäck. Vattenfall AB Fjärrvärme. 12. Maj-Britt Pedersen. Tekn. kontoret Arjeplog kommun. 13. Bernt Rönnqvist Tekn. kontoret Arjeplog kommun. 14. Bernt Henriksson. Statoil Marketing Luleå. 15. Alf Sundström. Cartest AB. 16. Tomas Vinberg. Arjeplog Cementgjuteri. (gasoltransportör). 17. SCB, Programmet för energi. Regionala oljeleveranser efter förbrukarkategori Örebro: Statistiska centralbyrån. 18. SCB. Programmet för energi. Regionala oljeleveranser till bostadshus Örebro: Statistiska centralbyrån. 19. SCB. Leveranser av motorbensin, dieselolja och eldningsolja 1987, 1992 och Örebro: Statistiska centralbyrån. 20. Jonas Jalar. Marknadspotential för pellets i Norrbottens län Tekniska Högskolan i Luleå. 21. Johan Välimäki. Marknadspotential för pellets i Norrbottens län Tekniska Högskolan i Luleå. 22. Andreas Gällerspång. Energi 2001, delrapport trädbränsle. Norrbottens Energikontor. 23. SCB. Folk- och bostadsräkningen Örebro: Statistiska centralbyrån. 24. Årsredovisning 98. Länsstyrelsen i Norrbottens län / Räddningsverket. (1999). Sammanställning av pannor, eldstäder mm i Länsvis uppföljning av kommunernas tillämpning av bestämmelser i räddningstjänstlagstiftningen. 19

20 Bilaga 1. Indelning i förbrukarkategorier Följande kategoriindelning används av SCB för den kommunvisa statistiken för leveranser av petroleumprodukter. För att få material som är jämförbart mellan olika energislag har även denna indelning använts så långt som möjligt för övriga energislag. SNI betyder svensk standard för näringsgrensindelning och är angiven inom parentes efter varje rubrik. 1. Jordbruk, skogsbruk och fiske (SNI 01, 02, 05) Här redovisas leveranser till sådan verksamhet som avser: - Åkerbruk och djurskötsel - Trädgårsodling och -skötsel - Tjänster inom jordbruk - Skogsvård - Skogsavverkning, virkesmätning - Havs- och kustfiske - Övrigt fiske, fiskevård 2. Industri (SNI 10-37) Denna kategori omfattar gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustri. Obs! Även leveranser till statligt ägda industriarbetsställen ingår här. 3. El- och värmeverk (SNI 40) Omfattar leveranser till anläggningar som bedriver verksamhet avseende produktion och distribution av elenergi, fjärrvärme, naturgas och stadsgas. 4. Offentlig förvaltning (SNI 41, 73, 75(ej försvar), 80, 85, 90-93) Här redovisas leveranser till offentliga sektorn, d.v.s. verksamhet som bedrivs av stat, landsting eller kommun eller företag ägda av dessa. Här ingår dock inte leveranser till verksamhet som specificeras i andra kategorigrupper. Exempel på verksamhet som skall ingå under denna kategori är försäkringskassa, polis, brandkår, skolor, sjukvård, vattenverk, avloppsverk, fångvård, museiverksamhet, sportarenor, bibliotek, kommunalhus, arbetsförmedling, övrig vård, kyrkor, kapell etc. 5. Bostadshus (SNI 70 samt all den energianvändning som i nationalräkenskaperna förs till privat konsumtion utom privatbilism) Avser en- och tvåbostadshus, flerbostadshus samt fritidsbostäder. 6. Övriga fastigheter (SNI 50-52, 55, 64-67, 71, 72, 74, 91, 93, 96) Här redovisas leveranser till: - Lokaler (service-, affärs-, lager-, nöjes-, och lokaler för därtill hörande administrativ verksamhet, dock inte verksamhet tillhörande stat, landsting eller kommun) - Hotell och restauranger - Försäkringsbolag - Banker 7. Övrigt (SNI 45, 60-63, 75(den del som hör till försvar) samt privatbilism m.m.) Denna grupp omfattar sådant, som ej specificerats inom någon annan kategori: - Byggnadsverksamhet - Samfärdsel (transportverksamhet) inklusive järnvägstrafik och inrikes sjöfart. - Lagringsverksamhet - Försvaret För bensin och diesel ingår i denna grupp huvudsakligen försäljning via bensinstationer. 20

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se.

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se. 12 Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Energi. energibalanserna.

Energi. energibalanserna. Energi Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013

Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013 Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013 Chris Hellström 2016-03-29 Chris Hellström, chris.hellstrom@hifab.se, 010-476 66 80 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 3 Bakgrund...

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner 2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål

Läs mer

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN 1654-7314. Umeå universitet 901 87 Umeå

Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN 1654-7314. Umeå universitet 901 87 Umeå Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN 1654-7314 Umeå universitet 901 87 Umeå Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metod... 4 Resultat... 5 Diskussion... 9 Bilaga 1... 11 Bilaga 2-5...

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Kommunal och regional energistatistik 2007 EN0203

Kommunal och regional energistatistik 2007 EN0203 RM/ETL 2009-05-29 1(9) Kommunal och regional energistatistik 2007 EN0203 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel EN 16 SM 0701 Energistatistik för småhus 2006 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2006 I korta drag Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel Användningen av olja för varmvatten

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2013

Statistik över industrins energianvändning 2013 Energi 2014 Statistik över industrins energianvändning 2013 Energianvändningen inom industrin på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var energiförbrukningen inom industrin år 2013 på

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Kommunal och regional energistatistik 2013 EN0203

Kommunal och regional energistatistik 2013 EN0203 RM/ET 2015-02-26 1(10) Kommunal och regional energistatistik 2013 EN0203 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2010

Statistik över industrins energianvändning 2010 Energi 2011 Statistik över industrins energianvändning 2010 Återhämtningen av industriproduktionen ökade också energiförbrukningen inom industrin år 2010 Enligt Statistikcentralen ökade energiförbrukningen

Läs mer

Arbetskraftflöden 2011

Arbetskraftflöden 2011 FS 2013:2 2013-02-08 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2011 Under året började 4 140 personer förvärvsarbeta samtidigt som 3 410 slutade förvärvsarbeta Nästan 3 500 Norrköpingsbor bytte arbetsplats till

Läs mer

Konjunkuren i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015. Stockholm

Konjunkuren i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015. Stockholm Konjunkuren i Stockholm Business Alliance Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Stockholm utvecklas positivt Konjunkturläget 2015 kv1 i Om rapporten omfattar i denna rapport; Stockholms län, Uppsala län,

Läs mer

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Datum: 14/10-2014 Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik Author Statistics Denmark: Peter Rørmose Author Statistics Sweden: Anders Wadeskog 1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll Namn på

Läs mer

Energiläget i Norrbotten

Energiläget i Norrbotten Energiläget i Norrbotten Förnybar energi producerad i länet skapar arbetstillfällen. Kari Marklund Landshövding i Norrbottens län Klimatet och industristrukturen gör Norrbotten till ett väldigt energiberoende

Läs mer

Energiläget för Södermanland 2016

Energiläget för Södermanland 2016 Energiläget för Södermanland 2016 Rapport 2016:11 Titel: Energiläget för Södermanland 2015 Utgiven av: Länsstyrelsen Södermanland Utgivningsår: 2016 Författare: Emelie Österqvist Foto framsida: Staffan

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009 Åtgärdsprogram Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 29 Antagen av fullmäktige den 23 februari 29 1 Innehåll sid Mål, Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten, uppföljning

Läs mer

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning Datum 2015-01-26 Uppdaterat 2016-02-06 Bilaga 1. Klimatstrategin 2007 - uppföljning och nulägesbeskrivning Nyköpings kommuns klimatstrategi antogs 2007 med det övergripande målet att: Nyköpings kommun

Läs mer

Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar

Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar EN 16 SM 0601 Energistatistik för småhus 2005 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2005 I korta drag Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar Antalet luftvärmepumpar har ökat kraftigt

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 26692

Energideklaration. gfedcb Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning. Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas nmlkj Postnummer 26692 Energideklaration Version: Dekl.id: 2.1 560182 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Ängelholm Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Hillarp 4:9 Husnummer 1 Adress Tunnbindarvägen 52 Prefix

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Bilaga 1: Energibalans i hela kommunen

Bilaga 1: Energibalans i hela kommunen Bilaga 1: Energibalans i hela kommunen Tabell 1:1 Energitillförsel i Leksand 1990 2009 efter energibärare, GWh Energislag 1990 1995 2000 2005 2008 2009 Stenkol 0 0 0,6 0 0 0 Koks 0 0 0 0 0 0 105 103 93

Läs mer

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Miljöräkenskaper på SCB Nancy Steinbach och Maria Lidén Miljöekonomi och naturresurser RM/MN Frukostseminarium 2016-12-07 Varför regional statistik just

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla 2015 DoA Fjärrvärme Luleå Energi AB Luleå fjärrkyla 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Luleå Fjärrkyla Ort/orter FVD20012 Luleå Prisområdesnamn FVD20013 Luleå Fjärrkyla Kontaktperson

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala 2015 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Uppsala 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Uppsala Ort/orter FVD20012 Uppsala Prisområdesnamn FVD20013 Uppsala Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala 2014 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Motala 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Motala Ort/orter FVD20012 Motala Prisområdesnamn FVD20013 Motala Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Konjunkturen i Gävleborgs län. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015

Konjunkturen i Gävleborgs län. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Konjunkturen i Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Konjunkturläget 2015 kv1 Om rapporten Stockholmsregionen omfattar i denna rapport; Stockholms län, Uppsala län,, Västmanlands län, Örebro län och Södermanlands

Läs mer

Validitetskontroll energideklaration 2014

Validitetskontroll energideklaration 2014 Validitetskontroll energideklaration 2014 2 Validitetskontroll energideklaration 2014 Titel: Validitetskontroll energideklaration 2014 Utgivare:, juli 2015 Dnr: 1554-2015 Process: 3.4.1 Validitetskontroll

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet

2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet 2015 DoA Fjärrvärme Borås Energi och Miljö AB Centrala nätet 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Centrala nätet Ort/orter FVD20012 Borås Prisområdesnamn FVD20013 Centrala nätet

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Sundsvall

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Sundsvall 2015 DoA Fjärrvärme Sundsvall Energi AB Sundsvall 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Huvudnätet Ort/orter FVD20012 Sundsvalls tätort och anslutna nätområden Prisområdesnamn FVD20013

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Nyköping

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Nyköping 2015 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Nyköping 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Nyköping Ort/orter FVD20012 Nyköping Prisområdesnamn FVD20013 Nyköping Kontaktperson - Ekonomi Namn

Läs mer

Industrins energianvändning 2015

Industrins energianvändning 2015 Energi 2016 Industrins energianvändning 2015 Industrins energianvändning sjönk med 3 procent år 2015 Enligt Statistikcentralen sjönk industrins energianvändning år 2015 med 3 procent från året innan Inom

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Moliden

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Moliden 2015 DoA Fjärrvärme Övik Energi AB Moliden 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Moliden Ort/orter FVD20012 Moliden Prisområdesnamn FVD20013 Yttre nät Kontaktperson - Ekonomi Namn

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Centrum

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Centrum 2015 DoA Fjärrvärme Övik Energi AB Centrum 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Centrala nätet Ort/orter FVD20012 Örnsköldsvik Prisområdesnamn FVD20013 Centrala nätet Kontaktperson

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

(ODOOWMlPWYDQOLJDVWI UXSSYlUPQLQJDYVPnKXV

(ODOOWMlPWYDQOLJDVWI UXSSYlUPQLQJDYVPnKXV EN 16 SM 0201 (QHUJLVWDWLVWLNI UVPnKXV Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2001,NRUWDGUDJ (ODOOWMlPWYDQOLJDVWI UXSSYlUPQLQJDYVPnKXV Drygt en tredjedel av samtliga småhus i landet värms

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

Energibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans 2008. Kronobergs län

Energibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans 2008. Kronobergs län Energibalans 2008 Kronobergs län 1 Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Energibalans 2008, Kronobergs län Göran Gustavsson, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom ramen för projektet SEP WP3

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015 FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Energistatistik för småhus 2007

Energistatistik för småhus 2007 Energistatistik för småhus 2007 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2007 ES 2009:01 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens publikationsservice.

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Gåshaga Brygga 25, Lidingö Lidingö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2001 Energidekarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Gåshaga Brygga 25, Lidingö Lidingö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2001 Energidekarations-ID: sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Gåshaga Brygga 25, 181 66 Lidingö Lidingö stad Nybyggnadsår: 2001 Energidekarations-ID: 586895 Energiprestanda: 147 /m² och år Energideklarationen i sin helhet finns

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 3 3 33 33 33 33 33 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Mjölby-Svartådalen Energi AB. Prisområde 1

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Mjölby-Svartådalen Energi AB. Prisområde 1 2015 DoA Fjärrvärme Mjölby-Svartådalen Energi AB Prisområde 1 1 / 7 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Mjölbynätet, Väderstadnätet Ort/orter FVD20012 Mjölby Prisområdesnamn FVD20013

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Gotlands Energi AB. isby+slite+hemse+klimtehamn

2015 DoA Fjärrvärme. Gotlands Energi AB. isby+slite+hemse+klimtehamn 2015 DoA Fjärrvärme Gotlands Energi AB isby+slite+hemse+klimtehamn 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Gotlands Energi Ort/orter FVD20012 Visby, Slite, Hemse, Klintehamn Prisområdesnamn

Läs mer

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2 Energibalans Alvesta kommun 2007 Bilaga 2 Dokumentinformation Titel: Energibalans Alvesta kommun 2007 Dokumentet är sammanställt av: Marita Lorentzon, Förvaltningen för Samhällsplanering Färdigställt:

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2011 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi ökade med 9 procent år 2010 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2015 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby 2015 DoA Fjärrvärme Sala-Heby Energi AB Sala Heby 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Sala och Heby Ort/orter FVD20012 Sala och Heby Prisområdesnamn FVD20013 Sala och Heby Kontaktperson

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Linde Energi AB. Lindesberg

2015 DoA Fjärrvärme. Linde Energi AB. Lindesberg 2015 DoA Fjärrvärme Linde Energi AB Lindesberg 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Lindesberg Ort/orter FVD20012 Lindesberg Prisområdesnamn FVD20013 Lindesberg Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB 2015 DoA Fjärrvärme Karlstads Energi AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Karlstad Ort/orter FVD20012 Karlstad Prisområdesnamn FVD20013 Karlstad Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer