Energiläget i Norrbotten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiläget i Norrbotten"

Transkript

1 Energiläget i Norrbotten

2 Förnybar energi producerad i länet skapar arbetstillfällen. Kari Marklund Landshövding i Norrbottens län Klimatet och industristrukturen gör Norrbotten till ett väldigt energiberoende län. Det är självklart att vi ska vara ledande inom ett för oss så viktigt område som energiområdet. Inte minst på biobränslesidan. Kurt A Larsson Ordförande Kommunförbundet Norrbotten

3 Energiläget i Norrbotten NENET, Norrbottens Energikontor Kungsgatan 32, Boden Tel Fax FÖRFATTARE Maria Jonsson OMSLAGSBILD Erik Jonsson FORM, OMSLAG Lena Ahlbäck UPPLAGA 200 ex TRYCK Sunderby Tryck AB Luleå, Oktober 2000

4 FÖRORD Föreliggande studie har sammanställts hos NENET, Norrbottens Energikontor, under sommaren Studien har kunnat genomföras tack vare finansiering från Kommunförbundet Norrbotten och Länsstyrelsen i Norrbottens län. Arbetet har till stor del baserats på de kommunvisa energistudier som upprättades av NENET under Dessa studier, utförda av Andreas Gällerspång, Hans Grönberg och Åsa Karlsson, har varit till stor hjälp och jag vill härmed rikta ett stort tack till ovan nämnda personer. En annan trio som också varit till stor hjälp under hela arbetets gång är de anställda vid Norrbottens Energikontor, Fred Nordström, Tord Pettersson och Andreas Gällerspång. Tillsammans med NENET hoppas jag att denna studie ska utgöra grund för ett ännu intensivare arbete med energifrågorna i Norrbotten och välkomnar en diskussion runt denna ute i kommuner, energiföretag m.fl. aktörer på energimarknaden. Förhoppningsvis leder det till att vi i ännu högre grad nyttjar de tillgångar vi har i regionen, som bioenergi och spillvärme. Ett ökat nyttjande av dessa tillgångar samt en utveckling av fjärr- och närvärme skulle ha en positiv inverkan på sysselsättningen i regionen samtidigt som det skulle vara viktiga steg i rätt riktning för att nå ett hållbart samhälle. Boden, augusti 2000 Maria Jonsson 1

5 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Metod Avgränsningar Disposition Begrepp och förklaringar ENERGISITUATIONEN I NORRBOTTENS LÄN 1998 SAMMANFATTNING Total energitillförsel Total slutlig användning 1998 uppdelat på energibärare Total slutlig användning uppdelat på användarkategorier NORRBOTTENS LÄN Befolkning och yta Natur Sysselsättning och export ENERGIBALANS FÖR NORRBOTTENS LÄN Elkraft Produktion Vattenkraftverk Mottryckskraft och Kraftvärme Vindkraft Förbrukning Fjärrvärme Produktion Förbrukning Fossila bränslen Förbrukning Bioenergi Trädbränsle Pellets Torv Biogas Etanol Avlutar Övrig energianvändning Solenergi Avfall Spillvärme Värmepumpar ENERGIEFFEKTIVISERING, MILJÖEFFEKTER OCH UTSLÄPP Energieffektivisering- energisparande Potential för energieffektivisering i Norrbotten Miljöeffekter Klimatpåverkande gaser och växthuseffekt Koldioxid Lustgas, metangas och freoner Utsläpp orsakade av Norrbottens energianvändning Utsläpp av koldioxid Utsläpp av kväveoxid Utsläpp av svaveldioxid PRESENTATION AV ENERGISTATISTIK FÖR KOMMUNERNA I NORRBOTTEN Arjeplogs kommun Arvidsjaurs kommun Bodens kommun Gällivare kommun Haparanda kommun Jokkmokks kommun Kalix kommun Kiruna kommun

6 6.9 Luleå kommun Pajala kommun Piteå kommun Älvsbyns kommun Överkalix kommun Övertorneå kommun REFERENSER BILAGA 1. Indelning i användarkategorier. 3

7 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund År 1992 hölls en konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro, Brasilien. Denna konferens kan ses som startskottet för en rad internationella insatser vilka syftar till att angripa problemet med global uppvärmning. Sedan dess har fler konferenser hållits på detta tema, bland annat i japanska Kyoto Där förband sig EU- länderna att minska sina gemensamma utsläpp av koldioxid med 8% fram till år 2012, med år 1990 som utgångspunkt. Som ett led i detta har EU satt upp som mål att andelen förnybara energikällor som används för medlemsländernas totala energitillförsel skall öka från dagens 6% till 12% år 2012 (EU, 1998) En konkret åtgärd som EU vidtagit för att uppnå dessa båda mål är att upprätta regionala energikontor i de olika medlemsländerna. Norrbottens Energikontor, vilket startade sin verksamhet under våren 1997, är ett av de 12 energikontor som för närvarande finns i Sverige. Energikontorens huvuduppgifter är att: Verka för energihushållning och energieffektivisering. Verka för introduktion av förnyelsebara energikällor. Vara EU:s kontakt ut mot regioner och kommuner i energi- och miljöfrågor. En av energikontorens inledande uppgifter är att sammanställa en energibalans för den aktuella regionen. En energibalans är en form av nulägesanalys som beskriver energins flöden i regionen, med tyngdpunkt på omvandling av inhemska och importerade råvaror kontra egen användning och export. En sådan studie upprättades 1997 av Norrbottens Energikontor och redovisades i Energibalansstudie över Norrbottens län, vilken till största del baserades på uppgifter från år Därefter har Norrbottens Energikontor upprättat separata energistudier för länets samtliga kommuner, vilka till största del baserats på uppgifter från Följande studie är dels en sammanfattning av de kommunvisa energistudierna, och dels en uppdatering av den tidigare utförda energibalansstudien. 1.2 Syfte En energibalansstudie kan fungera som underlag vid upprättande av energistrategier, dels för enskilda kommuner och dels för länet som helhet. Syftet med denna studie är att på ett enkelt och överskådligt sätt redovisa energianvändningen i Norrbottens län Materialet kan användas som underlag för kartläggning av gemensamma problem och möjligheter inom energi- och miljöområdet, lokalisering av intressanta EU- projekt och undervisning. 1.3 Metod Arbetet med att ta fram föreliggande studie har till stor del handlat om att sammanställa redan befintliga uppgifter. Det kan beskrivas som en sammanställning av de kommunvisa energistudier vilka Norrbottens Energikontor lät uppföra under

8 De uppgifter som har använts från de kommunvisa studierna har till största del erhållits från Statistiska Centralbyrån, SCB, samt genom personliga kontakter med personer på intresseorganisationer, värmeverk, nätbolag m.m. Vidare har ett antal rapporter inom energisektorn studerats, bland annat energibalansstudier framtagna för andra regioner. Uppgifter har även inhämtats från studien Energin och framtiden i Norrbotten, framtagen av Norrbottens Energikontor på uppdrag av Länsstyrelsen. Uppgifternas riktighet är till viss del beroende på tillförlitligheten i de uppgifter som erhållits från uppgiftslämnarna, samt energibolagens och övriga aktörers vilja och möjlighet att lämna ut erforderliga uppgifter. 1.4 Avgränsningar Studiens innehåll har begränsats till att ge en bild av nuläget avseende tillförsel och användning av energi inom länet. De utsläpp som tillförsel eller omvandling och användning av energi ger upphov till har begränsats till koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Beräkningarna är utförda på ett schablonmässigt sätt och skall därför ses som riktvärden. Vidare presenteras inte några förslag till förbättringar eller målsättningar eftersom frågor kring detta är något som kommunerna själva får ta ställning till. Förslagsvis läggs inriktningen fast i en kommunal energiplan. Mer ingående uppgifter avseende statistik och tillvägagångssätt vid beräkningar finns att tillgå i de kommunvisa studierna. Där kan mer detaljerad information angående uträkningar, källor, omfattning etc. införskaffas.(adress till Norrbottens Energikontors hemsida: kontaktperson: Andreas Gällerspång ). 1.5 Disposition Studien inleds med en sammanfattande och översiktlig beskrivning av energibalansen i Norrbottens län följt av en kortfattad beskrivning av länets natur, befolkningsmängd, sysselsättning och export. Därefter följer en mer detaljerad beskrivning av energisituationen i Norrbottens län där tillförd energi, både omvandlad med inhemska råvaror samt importerad, och använd energi redovisas. Vidare görs en grov uppskattning av de miljökonsekvenser energianvändningen i Norrbottens län ger upphov till. I studiens avslutande del redovisas Norrbottens läns kommuner var för sig med fokus på, invånarantal, näringsliv, energianvändning per person och hur den använda energin fördelades mellan olika användarkategorier mm. 1.6 Begrepp och förklaringar Energi: Termodynamikens första huvudsats slår fast att vid all energiomvandling förblir den totala energimängden konstant. Det finns i huvudsak två former av energi. a) Energi som i obegränsad omfattning kan omvandlas i en annan energiform, till exempel mekanisk och elektrisk energi. b) Energi som, även vid reversibla (omvändbara) förlopp, endast i begränsad omfattning kan omvandlas i annan energiform, till exempel värme. Med detta som bakgrund borde de annars vanligt förekommande uttrycken energiproduktion och energiförbrukning ej användas utan istället termerna energiomvandling och 5

9 energianvändning. Även om det i föreliggande studie förekommer uttryck som energiproduktion och energiförbrukning är det viktigt att ha i åtanke att energi varken kan produceras eller förbrukas, utan endast omvandlas i olika former. Energibärare: Ämne eller material lämpat att transportera energi, till exempel vatten, luft, eller elektriska kablar, battericeller samt bränslen som kol, råolja, ved och dylikt. Energiomvandling: Process vid vilken tillförd energi omvandlas till energi av annat slag. GWh: 1 GWh = MWh = kwh. En villa förbrukar ca kwh/ år (värme+ hushållsel). Förnybar (förnyelsebar) energikälla: Energikälla som kan reproduceras i samma takt som den utnyttjas. 6

10 2 ENERGISITUATIONEN I NORRBOTTENS LÄN 1998 SAMMANFATTNING Övrigt Elkraft Fossila bränslen Bio - bränslen Avlutar Total energitillförsel: GWh Biobränslen 800 Fjärrvärme Övrigt Elkraft Fossila bränslen Större industrier Elexport (+ elnätförluster) Total slutlig användning GWh Off. Förv Övrigt Industri Bostadshus Transport Tot. slutlig anv., GWh, uppdelat på användarkategorier 1) Övrigt inkluderar här torv, avfall och importerad fjärrvärme. 2) Innefattar delar av SSAB:s användning av kol och olja samt de tre massaindustriernas, AssiDomän Kraftliners, SCA Packaging Munksunds och AssiDomän Karlsborgs användning av avlutar, tallolja och trädbränsle. Detta redovisningssätt har valts eftersom dessa industrier även producerar stora mängder spillvärme och el samtidigt som det är oklart hur energiflödena ser ut och hur stora förlusterna är i dessa industrier. 3) Övrigt inkluderar här pelletsexport, fjärrvärmeförluster samt exporterad fjärrvärme. 4) I kategorin övrigt ingår här även 152 GWh fjärrvärme som härstammar från de fem kommuner som inte kunnat lämna ut uppgifter på hur fjärrvärmeleveranserna fördelat sig på olika användarkategorier. 5) Här ingår endast 25% av SSAB:s totala kolanvändning. Figuren ovan åskådliggör hur energitillförsel och energianvändning var fördelade på olika energibärare i Norrbottens län Figuren visar även energianvändningen för de olika användarkategorierna. 7

11 2.1 Total energitillförsel Total energitillförsel inkluderar i denna studie dels energi som omvandlats i länet med hjälp av inhemska resurser så som vattendrag, skogsmark och torvmark, samt dels energi som importeras till länet så som fossila bränslen och viss fjärrvärme. Den totala energitillförseln under 1998 i Norrbottens län uppgick till ca GWh och kan utläsas i tabell 2:1 nedan. Total energitillförsel GWh Elkraft Fossila bränslen Biobränslen Avlutar Torv/avfall/fjärrvärme 400 1) Inkluderar endast 25% av SSAB:s totala kolanvändning vilket är den del som har uppskattats användas för energiändamål. Tabell 2:1 Total energitillförsel i Norrbottens län Total slutlig användning 1998 uppdelat på energibärare Begreppet energibärare används för att ange den form energin har då den levereras till slutkunden, t ex el, fjärrvärme eller oljeprodukter. Den totala slutliga energianvändningen i Norrbottens län 1998 uppgick till GWh och redovisas i tabell 2:2 nedan. Med kategorin större industrier egen förbrukning + förluster nedan inkluderas delar av SSAB:s kol- och oljeanvändning samt massaindustrierna AssiDomän Kraftliners, SCA Packaging Munksunds och AssiDomän Karlsborgs användning av avlutar/tallolja och trädbränsle. Dessa industrier producerar stora mängder spillvärme och el vilka dels används för eget bruk och dels levereras till energibolag och andra kunder. Det är oklart hur mycket som används för eget bruk, hur stora förlusterna är och hur energiflödena ser ut i dessa industrier. För de delar av dessa industriers energiförbrukning där vi inte med tillgängligt material kunnat reda ut dessa oklarheter har vi valt att redovisa denna mängd separat. Som exempel kan nämnas att SSAB:s förbrukning av kol samt delar av dess petroleumanvändning ger upphov till fjärrvärme och el producerat av LuleKraft AB och Luleå Energi AB. Dessutom är det oklart hur mycket som används i de egna processerna och hur mycket som är förluster. 8

12 Total slutlig användning GWh Elkraft Fossila bränslen Biobränslen 800 Fjärrvärme Större industrier egen förbrukning + förluster Elexport Fjärrvärmeförluster / pelletsexport / 600 exportförluster 1) Innefattar delar av SSAB:s användning av kol och olja samt delar av SSAB:s användning av kol och olja samt de tre massaindustriernas AssiDomän Kraftliners, SCA Packaging Munksunds och AssiDomän Karlsborgs användning av avlutar, tallolja och trädbränsle. Detta redovisningssätt har valts eftersom dessa industrier även producerar stora mängder spillvärme och el samtidigt som det är oklart hur energiflödena ser ut och hur stora energiförlusterna är hos dessa industrier. Tabell 2:2 Total slutlig energianvändning i Norrbottens län Total slutlig användning uppdelat på användarkategorier Nedan följer en sammanställning över hur den slutliga användningen av energi fördelade sig på några olika användarkategorier. För beskrivning av användarkategorier se bilaga 1. Med övrigt avses här kategorierna Jordbruk, skogsbruk och fiske, Övriga fastigheter och Övrigt med undantaget att drivmedelsförbrukningen för kategorin Övrigt redovisas som Transport. Eftersom det saknas uppgifter om hur fjärrvärmeleveranserna fördelades på användarkategorier för ungefär hälften av länets kommuner redovisas den delen separat för dessa. Total slutlig användning uppdelat på användarkategorier GWh Industri Bostadshus Offentlig förvaltning Transport Övrigt + Ospecificerad fjärrvärme ) I fem av länets kommuner kunde fjärrvärmeverken inte lämna ut uppgifter om hur fjärrvärmeleveranserna fördelade sig på olika användarkategorier. Fjärrvärmeleveranserna i dessa fem kommuner motsvarade 152 GWh. Tabell 2:3 Total slutlig energianvändning uppdelad på användarkategorier i Norrbottens län

13 3 NORRBOTTENS LÄN 3.1 Befolkning och yta Norrbottens län har invånare (Länsstyrelsen, 12/98) och består av 14 kommuner. I länet, som utgör nära en fjärdedel av Sveriges yta, bor inte fullt tre procent av landets befolkning. Det innebär att det bor ca 2,7 invånare per km 2. Motsvarande siffra för hela Sverige är 21,5 invånare per km 2. De olika kommunernas placering i länet respektive invånarantal kan utläsas i tabell 3:1 och figur 3:1 nedan. Kommun Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Norrbottens län Riket Invånarantal Tabell 3:1 Folkmängd 31 december 1998, Länsstyrelsen Norrbotten Figur 3:1 Karta över Norrbottens län 3.2 Natur Norrbottens län har en varierande natur. Här finns både Sveriges högsta fjäll, Kebnekaise, och den djupaste sjön, Hornavan. Samtidigt som det är permafrost i fjällområdena strömmar turisterna till havsbaden vid Bottenvikskusten. En procent av länets yta består av jordbruksmark och drygt fyrtio procent utgörs av skogsmark. Endast 0,5 procent av Norrbottens län klassas som bebyggd mark - för hela Sverige är motsvarande siffra 2,0. En förklaring till detta är det stora fjällområdet. Med en naturgeografisk beskrivning består Norrbottens län av: En skärgård med sandiga öar och ett slättlandskap kring Bottenviken. Ett inland med omväxlande barrskog, myrar och fjällhedar. Ett fjällområde i väster med branta fjäll och glaciärer. 3.3 Sysselsättning och export I Norrbotten arbetade år 1998 sammanlagt närmare personer inom tillverkningsindustrin, varav cirka vid basföretagen LKAB, SSAB, Inexa, AssiDomän, 10

14 SCA och Boliden. Därutöver finns många andra industriföretag med stark anknytning till nyss nämnda basföretag. Drygt personer arbetar inom gruvbrytning, vilket motsvarar tre procent av de förvärvsarbetande i länet. Cirka 40 procent av arbetskraften i Norrbotten arbetar inom den offentliga sektorn. Bland annat har länet jämförelsevis många statliga myndigheter representerade genom Luleås karaktär av centrum för övre Norrland. Drygt två procent av arbetskraften finns inom jord- och skogsbruk. Det finns ungefär 700 renskötselföretag i länet och jordbruksföretag varav 400 mjölkleverantörer. Nästan en femtedel av landets vattenkraft kommer från Norrbotten. Hälften av elproduktionen i Norrbotten, totalt TWh, transporteras söderut, vilket motsvarar ett försäljningsvärde på cirka tre miljarder kronor. Det innebär att Norrbotten svarar för att elenergi motsvarande en till två kärnreaktorer kommer övriga landet till del. Norrbottens skogsindustrier exporterar för mellan fem och sex miljarder kronor. Gruvbolaget LKAB:s årsförsäljning uppgår till närmare 5,1 miljarder kronor, varav drygt 80 procent är export (Länsstyrelsen, 1998). 11

15 4 ENERGIBALANS FÖR NORRBOTTENS LÄN Elkraft Produktion I Norrbottens län produceras elkraft främst genom vattenkraft, mottrycksanläggningar och kraftvärmeverk. Länet har för närvarande 33 vattenkraftverk, 2 kraftvärmeverk, 4 anläggningar för mottrycksproduktion, samt 3 nya större vindkraftverk. I tabell 4:1 nedan kan de olika anläggningarnas normalårsproduktion utläsas Vattenkraftverk Vattenkraftverk omvandlar lägesenergi i vatten till elektrisk energi. Vattenkraftverk med installerad effekt under 1,5 MW räknas i Sverige till så kallad småskalig vattenkraft. De tretton småskaliga vattenkraftverken som finns i Norrbotten producerar tillsammans ca 40 GWh per år och de större vattenkraftverken producerar tillsammans ca GWh per år. Länets totala produktion av el framställt genom vattenkraft 1998 var 14,3 TWh vilket motsvarar nästan 20 % av hela landets produktion av el framställt med vattenkraft 1998, eller cirka 10% av Sveriges totala produktion av elkraft. Tabellen nedan inkluderar inte de fyra vattenkraftverken på gränsen till Arvidsjaurs kommun, vars totala normalårsproduktion är GWh per år. Orsaken till detta är att dessa gränsar mot Västerbottens län och dessa brukar vanligen redovisas som tillhörande de angränsande kommunerna belägna i Västerbottens län Mottryckskraft och Kraftvärme Mottryckskraft kallas det när elektrisk energi produceras med hjälp av tillgängligt temperaturfall i anläggningar som producerar ånga. Numera benämns mottryckskraft antingen som kraftvärme i fjärrvärmesystem eller som kraftvärme i industrin. Kraftvärmeverk är kraftverk som producerar både el och värme till angränsande fjärrvärmenät eller industriella processer. Kraftvärmeverken i Luleå och Kiruna producerade under 1998 tillsammans ungefär 530 GWh. Länets fyra mottrycksanläggningar producerade tillsammans ca 330 GWh samma år. Länets sammanlagda elproduktion framställt genom kraftvärme 1998 var 0,86 TWh vilket då utgjorde ca 9% av hela landets produktion av el framställt med kraftvärme Vindkraft Vindkraftverk är kraftverk som omvandlar vindenergi till elektrisk energi. Den nuvarande elproduktionen från vindkraft i Norrbotten är i stort sett försumbar. Sveriges totala produktion av elkraft framställt med vindkraft 1998 var ca. 300 GWh. Det enda större vindkraftverket i Norrbotten som varit i drift mer än ett år ligger i Suorva, Jokkmokks kommun. Suorva vindkraftverk är det vindkraftverk som producerat mest el i Sverige, och produktionen det första året var 1,7 GWh. Utanför Piteå har två vindkraftverk uppförts och den beräknade produktionen från dessa är 2,9 GWh per år. Det finns även ett mindre vindkraftverk på industriområdet i Kiruna som varit i drift något år. Beräknad produktion ligger runt 0,06 GWh per år. 12

16 ANLÄGGNING ÄGARE EFFEKT MW NORMALÅRS- PRODUKTION GWH Vattenkraftverk Ritsem, Luleälven Vietas, Porjus Harsprånget Ligga Messsaure Porsi Laxede Vittjärv Boden Seitevare Parki Randi Akkats Letsi Sikfors, Piteälven Sädva, Skellefteälven Rebnis, " Bergnäs, " Slagnäs, " (Bastusel) ", Malå kommun (Grytfors) ", Malå kommun (Gallejaur) ",Norsjökommun (Vargfors) ",Norsjökommun Småskaliga vattenkraftverk Kvarnån Krokfors Rimjokk Holsvattnet Forsbacken Ljusån Bodån Sälla, Hornavan Ringsele, Sädvajaure Ekforsen Kengisforsen Taipaleä Råbäcken Lillpite kvarn Summa vattenkraft Mottryck/kraftvärme AssiDomän Kraftliner AssiDomän Karlsborg Gällivare Värmeverk AB SCA Packaging Munksund AB Kiruna Luleå Summa mottryck/kraftvärme Vindkraftverk Suorva vindkraftverk Pitholmen, Nordanvind 2 st Kiruna Summa vindkraftverk TOTAL ELPRODUKTION Vattenfall " " " " " " " " " " " " " " Skellefteå Kraft " " " Trygg Hansa " " Bodens Energi AB " " " Ekfors Energi AB " Kengis Bruk Assar Nordebo med söner PiteEnergi AB " Kiruna Värmeverk AB LUKAB Vattenfall Privat Kiruna stål AB (107) (31) (219) (122) , (1,3) 1 (0,026) (549) (185) (700) (440) , GWh 2 210, GWh 1,7 (2,9) 1 (0,06) 1 1,7 GWh GWh 1 ) Produktion startade 1999, ingår därför inte i redovisningen. 2) Bastusel, Grytfors, Gallejaur och Vargfors har ej räknats med i totalen. Tabell 4:1 Anläggningar för elproduktion, samt normalårsproduktion, i Norrbottens län. 13

17 Figur 4:1 nedan visar fördelningen mellan de olika kommunernas elproduktion Beräkningarna bygger huvudsakligen på uppgifter för normalårsproduktion, med undantag av Luleå kommun där LuleKraft AB:s mottrycksanläggnings maximala årsproduktion har använts. Arvidsjaurs kommun är redovisat i diagrammet nedan, trots att kommunens egentliga elkraftsproduktion kan betraktas som noll då Vattenfall valt att redovisa de länsgränsande vattenkraftverken i Västerbottens län. Kommunernas elproduktion 1998, GWh GWh Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Figur 4:1 Kommunernas elproduktion 1998, GWh Förbrukning Energiformernas kvalitet bedöms efter deras möjlighet att utföra arbete. El tillhör de högkvalitativa energiformerna och kan utföra mycket mekaniskt arbete. Användningsområden där elenergins höga kvalitet kan utnyttjas fullt ut är exempelvis belysning, elektronisk apparatur, högtemperaturprocesser och motordrift. Till uppvärmning av hus och lokaler bör man i första hand välja energiformer av lägre kvalitet. El framställt på förhållandevis miljövänligt sätt är en bristvara, varför en omställning från elvärme till alternativa uppvärmningssystem som utnyttjar lågkvalitativ energi ses som en viktig förutsättning för ett hållbart samhälle. Den totala elanvändningen i Norrbotten 1998 var ca GWh, vilket motsvarar ca 50 % av länets vattenkraftproduktion. Av detta användes uppskattningsvis nästan GWh el för uppvärmning av bostäder, vilket motsvarar 26% av den totala elanvändningen i Norrbottens län. Hur stor andel av dessa GWh el, som gick till hushåll med enbart direktverkande el är oklart. Det finns emellertid en relativt detaljerad redovisning avseende uppvärmningssätt för småhus och flerbostadshus upprättad av Folk- och bostadsräkningen år Enligt denna redovisning var antalet småhus med enbart direktverkande el för uppvärmning stycken i Norrbottens län. Eftersom småhusbyggandet varit relativt lågt under talet samt att kostnaden för att konvertera ett hus med direktverkande el till vattenburen värme är hög, torde storleksordningen för antalet småhus med direktverkande el för uppvärmning vara den samma även idag. Om antagande görs att vardera småhus förbrukar kwh per år, exklusive hushållsel, betyder det att ungefär 443 GWh el användes för uppvärmning av småhus med 14

18 enbart direktverkande el. Det innebär att av de ca GWh el som används för uppvärmning av bostäder går närmare 32% till småhus med enbart direktverkande el. Om de cirka GWh el, som användes för uppvärmning av bostäder i länet 1998 (exklusive den el som används för uppvärmning i övriga fastigheter och offentliga lokaler), ersattes med annan lokalt utvunnen energi så skulle Norrbotten kunna bidra med ytterligare elenergi, motsvarande nära halva årsproduktionen i den kvarvarande Barsebäckreaktorn (Norrbottens Energikontor, 2000). Länets totala elförbrukning för 1998, uppdelat i användarkategorier kan utläsas i figur 4:2. I tabell 4:2 redovisas den totala elförbrukningen samt fördelningen mellan de olika användarkategorierna för respektive kommun. Elförbrukning för järnvägstransport är ej medräknad då det inte varit möjligt att erhålla uppgifter avseende detta varken på kommuneller länsnivå. Elförbrukning, uppdelat på användarkategorier, i Norrbotten 1998 GWh Kommun Jord-, skogsbruk, Industri El- och Off. Bostadshus Övriga Övrigt Tot. elförbr. fiske värmeverk Förvaltning fastigheter Arjeplog 1,2 88,5-12,2 43,4 9,6 2,4 157,3 Arvidsjaur 2,4 21,2-25,5 64,2 16,4 2,9 132,6 Boden 12,7 26,1 4,1 90,8 223,4 31,5 4,2 392,8 Gällivare 1,5 958,0 1,8 61,0 170,0 32,0 6, ,6 Haparanda 2,4 32,1 2,0 19,6 62,9 8,0 1,1 128,1 Jokkmokk 1,7 23,5 4,8 22,3 60,4 10,8 2,3 125,8 Kalix 8,4 377,1 1,1 22,6 168,5 13,1 3,7 594,5 Kiruna 1, ,0 20,4 65,7 145,6 31,9 12, ,4 Luleå 28,0 692,4 20,6 166,6 458,4 68,9 43, ,0 Pajala 3,8 13,0 5,5 20,0 73,7 11,7 1,1 128,8 Piteå 11, ,9 6,6 66,0 335,8 60,9 4, ,8 Älvsbyn 4,1 31,9 1,1 19,4 67,7 10,1 1,4 135,7 Överkalix 2,3 11,9 0,2 11,5 35,1 8,5 1,4 70,9 Övertorneå 3,6 9,6 2,1 11,3 40,4 3,5 0,2 70,7 Totalt 84, ,2 70,3 614, ,5 316,9 86, Tabell 4:2 Elförbrukning, uppdelat på användarkategorier, i Norrbotten 1998 Elförbrukning i Norrbotten 1998 fördelat på användarkategorier, totalt GWh 4% 1% 1% 26% 8% 1% 59% Jord-, skogsbruk, fiske Industri El- och värmeverk Offentlig förvaltning Bostadshus Övriga fastigheter Övrigt Figur 4:2 Elförbrukningen i Norrbotten 1998, uppdelat på användarkategorier. 15

19 Diagrammet ovan visar att industrisektorn stod för den största delen (59%) av länets totala elkonsumtion Motsvarande siffra för Sverige var 37%. Vidare kan de olika kommunernas elförbrukning utläsas i figur 4:3 nedan. Luleå-, Piteå-, Kiruna- och Gällivare kommun har en markant högre elförbrukning än de övriga kommunerna, vilket dels beror på att industrierna i dessa kommuner är mycket energikrävande, och dels att dessa kommuner är befolkningsmässigt stora. I Luleå kommun förbrukade industrin 1998, främst genom SSAB Tunnplåt AB och AGA Gasol, ungefär 692 GWh. Motsvarande siffra för Piteå kommun var ungefär GWh, och då främst genom AssiDomän Kraftliner samt SCA Packaging Munksund AB. För Kiruna kommun var industrisektorns elförbrukning GWh med LKAB som storförbrukare. Industrisektorns elförbrukning i Gällivare kommun motsvarade 958 GWh och de större förbrukarna där var LKAB och Boliden (Aitik). Kommunernas elförbrukning 1998, GWh GWh Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Figur 4:3 Kommunernas elförbrukning 1998, GWh. I Norrbotten var elförbrukningen år 1998 totalt GWh, vilket betyder att elförbrukningen per invånare var cirka kwh. I riket var motsvarande siffra för elförbrukning kwh per person. Det betyder att elförbrukningen i Norrbotten per person var nästan kwh mer än riksgenomsnittet, vilket kan förklaras av de energikrävande industrierna samt det kallare klimatet. Elförbrukningen per person i länets olika kommuner år 1998 kan ses i figur 4:4 nedan där visas också elförbrukningen per person exklusive industrins förbrukning och den raka linjen motsvarar genomsnittsvärdet för hela landet.(energimyndigheten,1999). 16

20 Elförbrukning per person 1998, kwh förbr.kwh /pers. förbr.exkl.industri kwh/pers. Sverige förbr.kwh/pers. Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Figur 4:4 Elförbrukning per person i Norrbottens län år 1998, kwh. 4.2 Fjärrvärme Produktion I Norrbottens län finns femton fjärrvärmeverk fördelade på tretton av länets kommuner. Arvidsjaurs kommun är den enda kommunen i länet som för närvarande inte har något fjärrvärmeverk. Dock pågår arbete för att ett sådant skall upprättas. Kiruna-, Luleå- och Piteå kommun har, förutom i centralorterna, även mindre fjärrvärmeverk. Dessa mindre fjärrvärmeverks produktion och bränsleåtgång redovisas ej separat utan är inräknade i respektive kommuns värden. Den totala bränsleförbrukningen för framställning av fjärrvärme i Norrbottens län 1998 var GWh. Den levererade mängden fjärrvärme motsvarade GWh. Enligt Svenska Fjärrvärmeföreningen levererades det under 1998 ungefär 45,4 TWh fjärrvärme från landets samtliga fjärrvärmeverk. Det innebär att Norrbottens fjärrvärmeverks leveranser motsvarade ca 4% av Sveriges totala fjärrvärmeleveranser Den procentuella fördelningen av bränslen som använts för produktion av fjärrvärme i Norrbottens län kan utläsas i figur 4:5 nedan. 17

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energiläget i siffror 2011

Energiläget i siffror 2011 Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2 Energibalans Alvesta kommun 2007 Bilaga 2 Dokumentinformation Titel: Energibalans Alvesta kommun 2007 Dokumentet är sammanställt av: Marita Lorentzon, Förvaltningen för Samhällsplanering Färdigställt:

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bioenergi Sveriges största energikälla Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8. 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9. 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...

1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8. 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9. 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen... Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...9 4 Jämtlands och Västernorrlands

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Energiläget i Halland. Meddelande 2010:20

Energiläget i Halland. Meddelande 2010:20 Energiläget i Halland Meddelande 2010:20 Bilderna på omslaget E6:an genom Halland tillför en stor del trafik. Foto: Ceclilia Engström Solcellsanläggningen på Sannarpsgymnasiet i Halmstad under byggnation.

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi INFO En serie faktablad från Svensk Energi Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp Världens länder har berikats med olika naturresurser. Att utnyttja dessa har varit självklart

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

ENERGISITUATIONEN I ARJEPLOG KOMMUN

ENERGISITUATIONEN I ARJEPLOG KOMMUN ENERGISITUATIONEN I ARJEPLOG KOMMUN December 1999 Norrbotten Energikontor Färgaregatan 5 961 35 BODEN Hemsida: http//www.boden.se/energikontoret Förord Föreliggande studie har tagits fram vid Norrbottens

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Fortum Värme och miljön 2014

Fortum Värme och miljön 2014 Fortum Värme och miljön 014 En positiv hållbar utveckling steg i rätt riktning Energiåret 014 var händelserikt. Det var varmare än normalt och behovet av upp värmning minskade jämfört med året innan. För

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin Projektfinansiering Statens Energimyndighet Länsstyrelsen Örebro län Företag och kommunala energirådgivare Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer