Ta hand om Tidan. Vikten av grönska och vatten i staden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ta hand om Tidan. Vikten av grönska och vatten i staden"

Transkript

1 Ta hand om Tidan Vikten av grönska och vatten i staden 1

2 2 Ett arbete av Emelie Sandmer och Isabelle Sjöberg, för instutitionen Arkitektur vid Chalmers Tekniska Högskola, med handledning av Lena Falkheden, Höstterminen 2013

3 Innehåll Introduktion... 5 Bakgrund och analys... 7 Historiskt perspektiv - Med Tidan i fokus... 9 Nuvarande situation Kommunala planer Framtida riskanalys Teoretiskt ramverk Vikten av grönska och vatten i staden Biofil stadsutveckling Grönska och vatten för att främja lärandet om hållbar utveckling Skissförslag Vision för Tidaholm - Lyckligt, friskt och mångfaldigt Visionens ramverk Tidan i det stora Tidan i det lilla Tidan i tiden Reflektion Referenser

4 4 Västra Götalands län

5 Introduktion Göteborg Tidaholms kommun Småstaden Tidaholm med sina ungefärliga invånare är centralorten i Tidaholms kommun i sydvästra Sverige. Staden är belägen vid ån Tidan som slingrar sig genom samhället och ger den dess karaktär. Tidan som en naturlig energikälla gav upphov till stadens tidiga industri, såsom Vulcan tändsticksfabrik som idag är den enda kvarvarande i Sverige (Statistiska centralbyrån, 2013). Chalmers har en kurs på ett av mastersprogrammen inom arkitektur, som handlar om hållbar utveckling i en lokal kontext. Tidaholms kommun bjöd således in studenterna på programmet för att få förslag på hur Tidaholm kan utvecklas mot en mer hållbar riktning. översiktlig planering och designstrategier för att främja hållbar utveckling. Denna del görs i mindre grupper och till viss del tillsammans i helklass. Den andra delen består av att utveckla ett designförslag baserat på arbetet som gjordes i den första delen av kursen. Sammanfattning av projektet Tidan är en av de största tillgångarna i Tidaholm och därför har ån och vattnet varit fokus för kommande skissförslag. Ta hand om Tidan är ett förslag som har för avsikt att göra Tidan mer tillgänglig och se till att närliggande grönområden aktiveras så att de används mer än vad de görs idag. Kursen har varit uppdelad i två delar. Den första delen fokuserar på att förstå och analysera en lokal situation, också i en större geografisk och funktionell kontext, identifiera lokala mål och arbeta med Förslaget ämnar även till att undanröja befintliga barriärer, både fysiska och mentala samt möjliggöra ett promenadstråk, genom hela Tidaholm, längs med Tidan. 5

6 6

7 Bakgrund och analys 7

8 Tre utgångspunkter har format kommande skissförslag; det historiska perspektivet, den nuvarande situationen och en riskbedömning av framtiden. Även klassens gemensamma arbete har varit ett utgångsläge. En SWOT-analys användes för att identifiera styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Utifrån denna analys skapades sedan gemensamma mål och strategier för Tidaholm. Till höger visas de styrkor, svagheter, möjligheter och hot som legat till grund för detta skissförslag. Utifrån de gemensamma målen har projektet för avsikt att uppfylla följande; Alla invånare tycker att Tidaholm är en attraktiv och spännande stad. Tidaholmarnas genomsnittliga ekologiska fotavtryck är mindre än ett. Invånarna väljer att cykla och gå inom stadskärnan. Mat som konsumeras i Tidaholm är, till största möjliga mån, ekologiskt producerad inom regionen. I Tidaholm möts människor över generationer och från olika socio-ekonomiska grupper för ömsesidigt lärande. Tidaholm är lyckligt, friskt och mångfaldigt. S Många naturtillgångar Starka sociala nätverk Tradition inom jordbruk Trädgårdsytor Ökad turism O Självförsörning Ökat informationsflöde Åldrande befolkning W Brist på strategier för hållbar utveckling Bilberoende, prioritering och bilkultur Lågt utnyttjade offentliga miljöer Belastade ekosystem pga. ökad turism T och förnybar energi Endast turism under sommarsäsongen Storskaliga jordbruk minskar den biologisk mångfalden Åldrande befolkning 8

9 Historiskt perpektiv - Med Tidan i fokus Närvaro av ett vattendrag, sjö eller kust är den främsta historiska anledningen till att en stad existerar där den gör (Beatley, 2010). Så är också fallet för Tidaholm som med stora investeringar grundlades för ca 100 år sedan som har sitt ursprung och sin utveckling i industrisamhället (Persson, Åkerblom, 1998). Vattenkraften i Tidan försörjde flera förindustriella verksamheter längs med ån, men Tidan har också varit viktig för befolkningens vattenförsörjning, identitet och rekreation (Persson, Åkerblom, 1998). Alltför ofta har vattnet och den intilliggande miljön blivit degraderad eller förstörd i städer. Vattenkvalitén och andra akvatiska värden har blivit försummade, och staden har fysiskt vänt ryggen mot vattnet. Detta håller dock på att förändras. Ett bra exempel på en restaurering av ett vattendrag hittar vi i Seoul i Sydkorea där det knappt 6 kilometer långa vattendraget Cheonggyecheon hade legat gömt under en motorväg under en längre period. Området restaurerades i början av 00-talet och parkområdet öppnade år 2005 (Rottle, Yocom, 2010). Detta visar på att allt fler städer återupptäcker vattnets värden för människan. Sönder om Ringvägen i Tidaholm börjar Ånarundan som är ett promenadstråk längs med Tidan. Det är en vandringsslinga som har anlagts i perioder. År 1993 anlades gångstigen på den västra sidan om ån, från Hörningsholm till Bälteberga. Senare anlades promenadstigen på den östra sidan för att skapa en rundslinga. Sträckan mellan Solvik och Koma anlades först år 2000 (Tidaholms kommun, uå). Invånare nämner dock att rundan är dåligt underhållen och att det till viss del kan vara svårt att ta sig fram. Belysning längs med slingan önskas då detta skulle göra att stråket även kan användas på kvällen (Invånare i Tidaholm, 2013). Tidaholm är en stad som har många gröna inslag, med biologisk mångfald, i den centrala delen av staden. Detta vittnar om dåtidens förmögna ägare som hade möjlighet att hålla stora trädgårdar istället för potatis- och grönsaksodlingar. Bruksvilleparken är en bevarad gammal trädgård från bruksdisponenten som ligger utmed Tidans strand, inne i stadens centrum. I slutet av 1930-talet anlades Stadsparken som idag används för bland annat bollspel och lek. Fler av Stadsparkens ursprungliga funktioner har övertagits av Bruksvilleparken (Persson, Åkerblom, 1998). Förändrade förutsättningar för produktion och arbete genom automatisering, internationalisering och gränslös handel i kombination med de globala miljöproblemen ställer idag staden inför nya utmaningar (Persson, Åkerblom, 1998). Detta kan vara en möjlighet till stärkt konkurrenskraft, välfärd och nya arbeten genom behovet av nya produkter och tjänster. Bild 1. Spegeldammarna Bild 2. Tidans fall vid Turbinhusön Bild 3. Tidaholm Bruksvillan 9

10 Nuvarande situation Tidan är en av få svenska åar som rinner norrut. Den rinner upp i Strängseredsjön mellan Ulricehamn och Bottnaryd och mynnar ut i Vänern vid Mariestad (Wikipedia, 2013). På vägen rinner Tidan genom en rad mindre samhällen varav Tidaholm är ett av dem. Tidan och dess närliggande natur utgör en grön korridor i staden och har både höga och unika naturvärden (Tidaholms kommun, 2009). Ån karakteriserar det urbana landskapet och inom ringvägen finns det 16 broar över Tidan och åtta fall. Broarna över Tidan har nyligen blivit namngivna för att höja identiteten och förbättra lokaliseringen i staden. Detta har visat sig varit ett lyckat projekt då många invånare idag känner till broarnas olika namn och kan till exempel bestämma träff vid dem (Sjögren, 2013). Tidan är en viktig tillgång för både stadens identitet, invånare, turister och den biologiska mångfalden, till exempel har Tidans stränder i Bruksvilleparken artrik flora (Persson, Åkerblom, 1998). Förr var det vanligt att man badade i Tidan och dessutom bedrev kommunen simskoleverksamhet i ån (Tidaholms kommun, uå). Idag används Tidan främst för att paddla kanot, och sedan 2008 får man även fiska i centrala delar av Tidaholm (Tidaholms kommun, 2009). Ändå nämns Tidan ibland, av invånarna, som något som bara finns där och verkar glömmas bort (Invånare i Tidaholm, 2013). Förutom Tidan, finns intilliggande naturområden och parker som utgör en viktig del av grönstrukturen i staden. Stadsparken och Bruksvilleparken utgör tillsammans med Strandpromenaden, Turbinhusön och kyrkogården stadens gröna kärna. Den totala grönstrukturen uppgår till nästan två t redjedelar av Tidaholms yta (Tidaholms kommun, 2009), men stora delar av denna är outnyttjad. I parkerna finns det få funktioner som gör att Tidaholmare och besökare skulle stanna upp här. Avsaknaden av lekplatser i området är ett exempel på detta. Bild 4. Vilande änder i Tidan Bild 5. Bruksvilleparken Bild 6. Spegeldammarna 10

11 Stadsparken Svängabron Östra Drottningvägen Turbinhusön Bruksvilleparken Elverkskanalen Vulcanön Vårdcentral Vulcans väg Bibliotek Swedish Match Solvik Projektgräns Primär koppling till ån Sekundär koppling till ån N Skala: 1: m Koma Stallängsskogen 11 Ånarundan

12 Brutet promenadstråk Kartan till vänster visar var det idag går att ta sig fram längs vattnet utan svårigheter. Tillsammans med Ånarundan i söder, är denna totala sträcka drygt 5,5 kilometer. Sträckan är dock bruten på ett flertal ställen vilket gör att det inte går att promenera, på ett sammanhängande sätt, längs vattnet. Ånarundan i söder är 3,6 kilometer lång och är på sina ställen i dåligt skick. Norra rundan syns ej på kartan men är en nästan 6 kilometer lång sträcka. Bild 7. En av Ånarundans broar 12

13 Barriärer Kartan till höger visar både mentala och fysiska barriärer längs med Tidan. Privata villatomter, industriområden och parkeringsytor är några exempel på barriärer som finns längs vattnet idag. Bild 8. Barriär: Bro mellan Solvik och vårdcentralen N Skala: 1: m 13

14 Avstånd och närhet till skolor och förskolor Många städers ursprungliga centrum är ungefär en kvadratkilometer stort. Detta ger en promenad på cirka 12 minuter från den ena änden till den andra, vilket är ett acceptabelt avstånd för nästan alla människor. Den inre cirkelns radie, 250 meter, motsvarar följaktligen ett gångavstånd på cirka 3 minuter (Gehl Architects, 2007). Kartan visar även förskolors placering i staden. De flesta ligger inom 10 minuters promenad från centrum och projektområdet. 250 m 500 m 14 N Skala: 1: m Skolor F-9 Förskolor N Skala: 1: m

15 Lekplatser Tidaholms lekplatser har delats in i tre prioriteringskategorier, där de med lägsta prioritet inte kommer att underhållas och så småningom läggas ner (Tidaholms kommun, 2013). Till vänster visas en karta över lekplatserna som finns i staden idag samt dess prioritering. Huruvida denna prioritering är en bra idé eller inte kan debatteras eftersom det redan finns få lekplatser i staden, och i synnerhet i centrum. Icke prioriterade lekplatser Prioriterade lekplatser Planerad lekplats 15

16 Turbinhusön Bruksvilleparken Outnyttjade ytor Kartan visar de platser i Tidaholms centrum som har god utvecklingspotential. Dessa platser har få aktiviteter, vilket resulterar i att anledningar att stanna upp inte finns. Oftast utgörs dessa ytor av tomma gräsmattor. Vulcanön Swedish Match Solvik Skala: 1: Stallängsskogen N m Ånarundan

17 Belysning Idag är projektområdet främst belyst med lyktstolpar. Dessa är sporadiskt placerade. Se karta till höger. 17

18 Kommunala planer Ett av kommunens mål är att bli känd som en miljövänlig och kulturell kommun. För att uppnå detta har kommunen för avsikt att investera i kreativa idéer för utveckling av staden. Den blå/gröna strukturen som präglar Tidaholm kan vara ett viktigt område att utveckla mot detta mål. I enlighet med översiktsplanen ses området kring Bruksvilleparken ha en stor potential att utvecklas som en tillgång för invånarna och för att öka turismen (Tidaholms kommun, 2009). Kommunen har som mål att lyfta fram och synliggöra de gröna kvalitéer som finns i staden och dess omland (Persson, Åkerblom, 1998). Det finns även önskemål om att binda samma Ånarundan med Norra rundan norr om ringvägen (Sjögren, 2013). Tidaholms kommun har sökt bidrag för lokala naturvårdsinsatser. Detta för att göra en förstudie på hur fri passage för alla vattenlevande organismer kan skapas i enlighet med EU:s vattendirektiv. Alla yt- och grundvatten ska nämligen uppnå god Bild 9. Utredningsområde 1, Tidaholms kommun 18

19 ekologisk och kemisk status. Detta innebär att man ska se till försurning, näringsbelastning och kontinuitet i vattendragen. Det ska inte finnas några mänskligt skapade hinder. Idag utvinner man ingen vattenkraft i staden. Dammarna används mest idag för att reglera vattenflöden i samband med is och så vidare. Detta gör att kommunen bland annat har planer på att eventuellt konstruera ett inlöp förbi f allet vid Turbinhusön. Detta skulle också i nnebära att spegeldammarna i sin tur behöver rivas (Bjerenius Arnesen, 2013). Kommunen vill stärka sin identitet och ta tillvara på de lokala förutsättningar som finns. Det är viktigt att alla Tidaholms invånare ska känna samhörighet och delaktighet i arbetet med att föra kommunen in i ett bärkraftigt samhälle (Persson, Åkerblom, 1998). Kommunen vill till exempel att våtmarker ska vara en mötesplats och en undervisningslokal för både barn och vuxna. Vattnet är det bästa läromedlet för att åskådliggöra ett sjukt/friskt tillstånd (Persson, Åkerblom, 1998, ss. 93) 19

20 Framtida riskanalys SMHI har gjort en övergripande kartläggning av risken för översvämning av Tidan. Denna undersökning visar på risknivåer vid ett så kallat "100-årsregn", vilket betyder den mängd nederbörd som historiskt sett har fallit en gång på 100 år. Undersökningen visar även översvämning för beräknat högsta flöde baserat på en dimensionell beräkning enligt Flödeskommitténs riktlinjer för riskklass 1 dammar (Räddningsverket, 2006). Se karta till höger. Både vattensystemen i Tidan och Vamman får högre vattenstånd då kraftiga regn inträffar och när det regnar under en längre period. När ökad snösmältning inträffar bidrar också detta till stigande vattennivåer (Tidaholms kommun, 2009). Att planera för klimatanpassning är därför en viktig del i den framtida utvecklingen av området kring Tidan. Området bör planeras med funktioner som till exempel tål att översvämmas eller se till att angränsade områden förses med genomsläpplig markbeläggning som infiltrerar vattnet ner till marken. Däremot är inte ett permanent högt vattenstånd i Tidan särskilt troligt som man ska tolka SMHIs rapport. Madängsholm Tidahom Fröjered Översvämning för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering, (Riskklass 1 dammar) Översvämning för 100-årsflöde 20 N Skala: 1: km

21 Det rekommenderas att man undersöker och kartlägger olika typer av riskzoner längs vattenbestånd, se principsektion till höger. Utifrån dessa zoner kan sedan olika åtgärder utföras. I zon 4 rekommenderas endast översvämningshantering i form av grönytor, vegetation och våtmarker. Parker och rekreationsområden samt sport och fritidsaktiviteter utomhus är exempel på detta. Jord- och skogsbruk fungerar också i denna zon (Ivarsson, 2013). Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Bild 10. Damm, Malmö Bild 11. Torgdammar, Malmö Bild 12. Dagvatten, våtmark Dagvattenhantering är ett annat problem som Tidaholm har, såsom många andra samhällen. Regn som faller på hårdgjorda ytor i staden måste omhändertas för att inte skapa problem med tillfälliga översvämningar, fuktskador och halka. Föroreningar som sköljs bort från vägar och tak sprids med ledningar, via mer än trettio olika utsläppspunkter, till Tidan och Vamman och vidare i vattensystemen. En stor del av dagvattnet förs med avloppsledningar till reningsverket men vid häftiga regn bräddas orenat avloppsvatten ut i Tidan då reningsverket inte klarar av flödet (Persson, Åkerblom, 1998). För att minska de häftiga avrinningarna bör dagvatten omhändertas mer lokalt. Att minska de hårdgjorda ytorna och föra ner vattnet i marken, där det hör hemma, samt fastlägga föroreningarna i marklagren är något som behöver planeras för. Vid utvecklingen av området kring Tidan bör lokal dagvattenhantering utformas då området redan har goda förutsättningar till detta då det, till stora delar, består av grönstruktur. Tätorters kontakt med dess omgivning har blivit sämre när tätorterna har vuxit. Därigenom har den biologiska mångfalden kontinuerligt minskat. Till exempel innebär detta att tätorterna har färre naturupplevelser och får en mindre hälsosam miljö att leva i (Persson, Åkerblom, 1998). Förlusten av biologisk mångfald kan leda till sämre funktion och produktivitet av ekosystem. Minskad biologisk mångfald kan också leda till att genresurser för all framtid förloras. Dessa genresurser skulle kunna användas i jordbruk, skogsbruk och farmakologi. Detta är några av skälen till varför bevarandet av biologisk mångfald är viktigt (Boverket, 1994). Biologisk mångfald bör därför ingå i pågående utvecklingsoch planeringsprocesser för markanvändning, transport och infrastruktur. Biologisk mångfald har tre betydelser; artrikedom, genrikedom samt biotoprikedom i landskapet. När det gäller försurning och föroreningar har Tidaholms kommun beställt en utredning av platser i staden som tros vara förorenade och därmed utgöra en risk för både människor och miljön. Tre områden nära floden har klassificerats i den andra riskkategorin (utgör en stor risk). Dessa är industriområdet Granaten, Swedish Match Industries och f.d. industriområdet på Vulcanön (Tidaholms kommun, 2009). 21

22 22

23 Teoretiskt ramverk 23

24 Människan har ett ansvar inför kommande generationer att förvalta naturens resurser, dit det samlade djur- och växtlivet även bör inräknas (Bucht, Persson, 1994). Detta avsnitt handlar därför om att förklara vikten av närvaron av natur i staden. Det teoretiska ramverket har bidragit till gestaltningen av området kring Tidan. Vikten av grönska och vatten i staden Stadens olika grönområden verkar tillsammans och bildar en helhet, vilket brukar kallas för en grön struktur. Detta innefattar all grön och obebyggd mark, även vattenmiljöer samt flora och fauna. Till grönstrukturen räknas till exempel parker, kyrkogårdar, privata trädgårdar och vägrenar. Det grönblå stadsrummet fyller både viktiga ekologiska funktioner men även sociala och kulturella funktioner (Bucht, Persson, 1994). Grönskan renar luften och utjämnar klimatet samtidigt som den fungerar både som bullerdämpare och vindskydd. En väl utbyggd grönstruktur är en förutsättning för att skapa en attraktiv och långsiktigt hållbar stad. Gröna rum som är artrika främjar naturförståelsen och bidrar också till stadens biologiska mångfald (Landkrona stad, 2011). Diverse typer av grönområden fyller olika behov såsom exempelvis platser för rekreation, lek och möten för olika åldrar och grupper i samhället. Det behövs varierande former av grönområden som kompletterar varandra för att maximera deras potentiella sociala värden (Boverket, 2012). De ekologiska funktionerna hos grönstrukturen är beroende av hela systemet med djur, växter, mark, vatten och klimat, men även av vår mänskliga påverkan. För att kunna öka möjligheterna att utnyttja ekosystemtjänster krävs det att man i kommunen skapar sig en helhetsbild av hela systemet och de grundläggande förutsättningarna för att kunna utnyttja dessa (Bucht, Persson, 1994). Blå/ gröna element i staden bidrar inte bara till djur och natur, utan erbjuder även oss människor skönhetsupplevelser och en känsla av hemhörighet, samtidigt som den bidrar till orienterbarhet (Olsson, 1998). Både blå och gröna strukturer är därför viktiga design- och stadsbyggnadselement. 24

25 Biofil stadsutveckling Biofili är ett begrepp som handlar om att skapa attraktiva urbana miljöer samtidigt som förutsätt ningar för naturens ekosystemtjänster optimeras (Urbio, 2013). Människan har utvecklats i naturen och vi har levt som samlare och jägare i 99 procent av vår mänskliga historia. Människan som gått från att vara starkt sammankopplad med både natur och andra levande organismer till att idag, i stor utsträckning, behöva förflytta sig för att få uppleva grönska. Om vi vill överkomma vår tids miljöproblem, både globalt och lokalt, finns det inget bättre sätt än att försäkra att befolkningen både är sammankopplade med naturen och omgiven av den, samt aktivt involverade i dess restaurering och skötsel (Beatley, 2011) Förekomsten av gröna element i staden har visat sig vara direkt sammankopplade med val om att gå och cykla i staden. Människor som exponeras för natur och grönska visar även ofta naturskyddande beteenden. Detta kan till exempel ta sig i uttryck som ökad återvinning och volontärarbete (Beatley, 2011). Biofil design är ett innovativt sätt att utforma de platser där vi bor, arbetar och lär. Vi är beroende av, och behöver, naturen på ett djupt och grundläggande sätt. Men vi har ofta utformat våra städer och förorter på ett sätt som både försämrar miljön och alienerar oss från naturen. Den senaste trenden inom grön arkitektur har minskat den byggda miljöns miljöpåverkan, men har åstadkommit litet för att försöka sammankoppla oss till den naturliga världen igen, vilket är den saknade pusselbiten för hållbar utveckling (Biophilicdesign, 2011). Biofila byggnader som sammanfogar människor och natur har visat sig påverka människors hälsa och välbefinnande. Till exempel har det visat sig att patienter på biofila sjukhus läker snabbare än patienter på vanliga sjukhus. Biofil design har även ökat produktiviteten på kontor och höjt provresultat i skolor. I biofila samhällen trivs dessutom invånarna bättre och vet mer om sina grannar (Biophilicdesign, 2011). 25

26 Stimulera olika sinnen Skatepark Plaskdamm Lära om matens ursprung Djur Belysning Växthus Biologisk mångfald Leka och lära med vatten Möjlighet att fiska Lära om naturen Utomhusklassrum Taktila upplevelser Sittmöjligheter Planteringar Odling Upptäcka naturliga energikällor 26

27 Grönska och vatten för att främja lärandet om hållbar utveckling Att leka, upptäcka och lära är avgörande för ett barns utveckling och att förse barn med goda lekmöjligheter är ett sätt att direkt bidra till att detta grundläggande mål i de första stadierna av livet uppnås. Lek utgör en stor del av barns dagliga aktivitet och bidrar till både fysisk som mental utveckling samt emotionell utveckling från första början. Barn utvecklar inte heller bara deras motorik och gör av med energi när de leker, deras personligheter formas även genom lek och sociala aktiviteter. Barn utvecklar även sin förmåga att resonera och sina språkkunskaper. Genom lek skräddarsyr barn sina egna verkligheter och upplevelser. De lär sig lösa problem och konfronteras med nya utmaningar och ställer in siktet mot nya mål vilket uppmuntrar deras förmåga till att organisera, planera och fatta beslut. Man kan därför säga att lek är ovärderliga genrep inför barnens framtida liv (Rojas del Alamo, 2005). Barn lär sig lätt om natur och kultur genom att utforska stadens gröna platser. Genom att låta barn upptäcka mångfalden av djur och natur kan ett intresse skapas för att bevara och utveckla den gröna staden eller att nyskapa grönområden där det finns brister (Persson, Åkerblom, 1998). Barns vilja att ta ansvar stärks om barnen görs delaktiga och känner att de får vara med och påverka. Barnen är den alla viktigaste resursen i strävan efter en hållbar stadsutveckling då de en gång ska ärva det samhälle vi i dag bygger upp (Olsson, 1998). Barn tycker speciellt om vatten, särskilt när de tillåts röra vid det eller leka i det. Vatten erbjuder en mängd stimulanser för barn. Från känslan av vått och torrt till experimentering med flytande och sjunkande föremål och så vidare. Viktigt att komma ihåg är också att känslan av vatten kan förmedlas mer eller mindre direkt via broar eller höjda gångvägar. Så även med eller utan fysiskt vatten kan dessa element integreras in i en lekplats. Fantasin kommer att frambringa vattnet (Rojas del Alamo, 2005). Lekplatser med inslag av vatten, såsom kanaler, bäckar, dammar, fontäner och vattenspridare, gör inte bara lekplatserna mer attraktiva, utan gör det dessutom roligare för barnen att leka i dem samtidigt som det är undervisande. Lekplatser med inslag av vatten är till exempel bra på att lära barn om vattens egenskaper och vattencykeln. Naturliga inslag av vatten uppmuntrar även barn till att observera och lära sig om livscykler och naturen (Rojas del Alamo, 2005). Det är inte bara barn som lär sig av stimulerande lekplatser utan även förändrar kan lära sig se världen lite annorlunda genom sina barns ögon. Genom att utforma inspirerande naturmiljöer kan alla inspireras. En örtträdgård, inspirationsodling eller en labyrint med ätbara växter kan väcka intresset även hos de äldre. Genom att erbjuda människor jordbruksmöjligheter i staden har det visat sig att människors relation till jorden och marken ökar samtidigt som de producerar bra och giftfri mat. Jordbruksmöjligheter i staden ger även möjlighet till vistelse och arbete utomhus i den friska luften. Även sociala möten samt möjlighet att lära av varandra, och över generationer, skapas (Beatley, 2011). Jordbruk i staden kan kopplas ihop med skolan så att eleverna får odla maten de äter samtidigt som de lär sig om ekologisk och lokal matproduktion från en tidig ålder. Djurgårdar är ytterligare ett element som stärker lärandet. Djurgårdar som har betande djur lär inte bara barn om djurhållning utan förbättrar också jordkvaliteten samtidigt som djuren fungerar som gräsklippare, vilket minskar sådana underhållskostnader (Beatley, 2011). 27

28 28

29 Skissförslag 29

30 Vision för Tidaholm - Lyckligt, friskt och mångfaldigt Kommande designförslag är tänkt att fungera som ett diskussionsunderlag för Tidaholms kommuns framtida stadsutveckling. Projektet visar på goda exempel, från olika delar av världen, som är tänkta att fungera som inspiration. Förslaget är uppdelat i två skalor. En övergripande, större skala samt en mer detaljerad nivå över Bruksvilleparken. Tanken är att aktiviteter ska planeras på olika platser längs med Tidan. Bruksvilleparken är ett mer detaljerat exempel på en sådan plats längs vattnet. Genom att inte exploatera områden längs Tidan, med bebyggelse, bevaras befintliga biotoper i staden. De gröna tillägg som görs är av inhemsk art vilket inte äventyrar den biologiska mångfalden utan istället får den att öka. Det största målet är att tillgängliggöra och aktivera Tidan med dess närliggande områden. Detta görs på olika sätt, men huvudsakligen med ett oavbrutet promenadstråk längs med vattnet. Längs denna sträcka finns det anledning att stanna upp på vägen. Aktiviteter utefter promenadstråket finns t illgängliga över alla årstider. Människor prioriteras över bilar för att uppnå kommunens mål om att bli en bilfri stad. I och med allt detta kommer förhoppningsvis biltrafiken i stadskärnan minska eftersom att de flesta väljer att gå och cykla. God ljussättning skapar trygghet och gör att områdena även brukas kvällstid. Genom fler nya och spännande aktiviteter i stadskärnan blir Tidaholm mer rikt på upplevelser, kulturevenemang och fritidsaktiviteter. Detta lockar fler människor till staden samt får turismen att öka. Dessa aktiviteter skapar även förutsättning för möten men också möjlighet för gemensamt lärande och stärkta sociala band. Genom att stärka stadens gröna och blå värden kan Tidaholms identitet, som en miljövänlig och naturnära kommun, göras starkare. Djur och natur mitt i stadens centrum gör Tidaholm unikt och grönskan fungerar som ett vardagsrum för Tidaholmarna. Ambitionen är att fler invånare ska vilja vistas utomhus. På så sätt kan invånarna få en djupare relation till naturen. 30

31 Bruksvilleparken idag Bruksvilleparken i framtiden 31

32 Visionens ramverk Visionens ramverk kan ses som ett program för översiktsplaneringen längsmed Tidan. Ramverket kan till exempel ingå i beslutsunderlaget för detaljplaner, bygglov och andra beslut om förändringar. Men ramverkets kanske viktigaste funktion är dock att visa på stadens utvecklingspotential. Stärka stadens gröna och blå värden Förbättra tillgängligheten till vattnet Promenadstråk längs vattnet Utnyttja årstidernas variation Skapa rum för möten 32

33 Skapa förutsättning för lärande Aktivera outnyttjade ytor Värna om djuren och naturen Ingen parkering längs vattnet God och attraktiv belysning 33

34 Stärka stadens gröna och blå värden Tidan med närliggande grönstruktur är en viktig tillgång för stadens identitet. Genom att lyfta fram och peka på viktiga element och förstärka deras individuella karaktärer skapas ett vardagsrum för medborgarna som både är attraktivt och tillgängligt. Förbättra tillgängligheten till vattnet Låt folk kommer närmare Tidan genom bättre placering av exempelvis bänkar och stråk så att känslan av vattnets närvaro i staden ökar. 34

35 Promenadstråk längs vattnet Promenadstråket skall vara oavbrutet och göra det möjligt att promenera längs vattnet på minst en sida av ån. Gång och cykel uppmuntras genom god och attraktiv miljö samt markerad markbeläggning. Utnyttja årstidernas variation De rum som skapas längs med Tidan bör planeras med årstidernas variation i åtanke. Se till att aktiviteter i området finns tillgängliga året om. 35

36 Skapa rum för möten Genom uppehållsmöjligheter längs vattnet, exempelvis genom sittplatser och lekplatser, skapas potentiella rum för möten. Skapa förutsättning för lärande För att öka förståelsen och vikten av hållbar utveckling samt på sikt främja livsstilsförändring skapas platser för lärande så som; gemenskapsträdgårdar, lärande lekplatser, djurgårdar med mera. Här skapas även möjlighet att lära av varandra och över generationer. 36

37 Aktivera outnyttjade ytor Platser som idag står tomma eller brukas på ett bristfälligt sätt bör utnyttjas bättre och istället inbjuda till uppehåll, platsbildning och mänsklig aktivitet. Värna om djuren och naturen Genom hänsynsfulla förändringar äventyras inte den biologiska mångfalden. Djur och natur ska få lov att ta plats i staden. Befintliga stråk och gångvägar skall vara utgångspunkt för förändring. 37

38 Ingen parkering längs vattnet Parkeringarna, som är en av de större barriärerna längs ån, undanröjs och lämnas istället till gående och cyklister. God och attraktiv belysning Viktiga element längs å-stråket såsom träd, speciella byggnader och händelser i och vid vattnet framhävs med hjälp av belysning. Detta är en viktig del av upplevelsen i det blå/gröna stadsrummet. 38

39 Tidan i det stora Eftersom strandkanten längs Tidan kan komma att översvämmas tillfälligt är det viktigt att exploatering sker varsamt. Varsam exploatering innebär att området inte exploateras med bebyggelse, utan istället införs funktioner inom grönytor, vegetation och våtmarker. Det finns flera anledningar till varsam exploatering; dels för att minska konsekvenserna vid eventuella översvämningar, men också för att bevara befintliga biotoper. Mentala och fysiska barriärer tas bort längs med vattnet för att skapa längsgående och tvärsgående kopplingar. Till exempel tas parkeringen vid Vulcans väg bort. Den längsgående kopplingen görs genom att binda samman Norra rundan och Ånarundan med ett nytt stråk genom centrum. Detta ger en sammanlagd promenadrunda på cirka 16 kilometer fram och tillbaka. Promenadstråket ges en tydlig och tilltalande markbeläggning, av skiftande karaktär, vilket ökar orienterbarheten. Tvärsgående kopplingar kan exempelvis utmärkas visuellt med hjälp av belysning av viktiga föremål. Undanröjandet av barriärer ökar också t illgängligheten till Tidans områden. De levande tillägg som görs i området ska vara av inhemska arter för att inte äventyra den ursprungliga floran och faunan. Den biologiska mångfalden stärks av tilläggen genom att förse insekter med nektar och fåglar med fröfoder. Genom att lägga till mer växtlighet i området, som idag mest består av tomma gräsmattor, skapas dessutom fler hem för insekter, småfåglar och så vidare, samt mindre vattensamlingar för djur. För att inte någon enskild art ska ta över är det även viktigt att ha en stor variation av arter. Att grönområden länkas samman med varandra, med så kallade gröna korridorer, möjliggör fri och säker passage för levande organismer. Tidan och dess närliggande grönstruktur är en av stadens större gröna korridorer och därför är det viktigt att den bevaras. Inom dessa korridorer finns utrymme för olika funktioner och aktiviteter, såsom djurhållning, lekplatser, jordbruk och andra fritidsaktiviteter. 39

40 Nedan följer några exempel som skulle kunna implementeras längs promenadstråket. Galaxen är en stadslantgård, samt fritidsgård, som ligger i Kortedala i Göteborg. Det är en ideell förening som inriktar sig på att skapa fritidsaktiviteter för både barn, ungdomar och vuxna (Föreningen Galaxen, 2013), se bild 13. The Edible schoolyard i Brooklyn, New York är ett program som syftar till att förbättra skolmåltider men också till att utbilda skolbarns kompetens gällande jordbruk samt tillagning av hälsosam mat (Gorgolewski, Komisar, 2011), se bild 14. Ett exempel på att värna om djuren hittas i Mayo, Irland där det finns ett övergångsställe för änder (Panoramio, 2011), se bild 15. Då Tidaholm har en stor population av gräsänder som tenderar att gå över Östra Drottningvägen kan ett övergångsställe öka säkerheten för dem. Denna ska gärna betonas med både skylt och markmarkering. Tävlingsförslaget Äldreboende med hälsofrämjande grönska i Gävle visar på grönstrukturens betydelse för äldre (Urbio, 2012), se bild 16. En pensionärspark bör planeras vid Solviks äldreboende. Solviks utemiljö som vänder sig mot Tidan är idag endast en tom gräsmatta med en liten stig samt ett dåligt underhållet soldäck med utblick över Swedish Match. Färgglada fågelholkar kan ses som ett konstnärligt tillägg för att göra Ånarundan mer attraktiv och använd. Ett bra exempel på detta hittas i South Hero, Vermont, se bild 17. Till en början konstruerades dessa för att attrahera svalor på grund av problem med mygg. Fågelholkarna har även blivit en mindre turistattraktion (Resmer, 2008). 40 N Skala: 1: m

41 Bild 14. Edible Schoolyard, New York Bild 13. Galaxen, Göteborg Bild 16. Äldreboende, Gävle Bild 15. D uck Crossing! M ayo Bild 17. Fågelholkar, Vermont 41

42 Buffertzon Stråk Bild 18. Hornsbergs strandpark, Stockholm Buffertzon 42 Soldäck Stråk Stråk Att tillgängliggöra och synliggöra vattnet Målet om att tillgängliggöra Tidan handlar både om att låta folk komma närmre vattnet men också om att få en bättre visuell vattenkontakt. Genom god placering av bänkar och stråk kan tillgängligheten öka. Typsektionerna till vänster visar hur man kan närma sig vattnet. Tidans strandlinje varierar vilket leder till olika förutsättningar för vattenkontakt. Där höjdskillnaden är större kan till exempel ett soldäck i gynnsamt läge öka känslan av vattnets närvaro. En buffertzon i form av grönska är att föredra som skydd för höga vattenstånd. Hornsbergs strandpark i Stockholm, se bild ovan, visar på ett samtida möte mellan stad och vatten. År 2012 utnämndes parken till vinnare av Sienapriset (Hornsberg, 2013). Fina materialval och detaljer är något som bör vara med i planeringen av ett nytt promenadstråk i Tidaholms centrala delar.

43 Belysning Bild 20. Lights in Alingsås Belysning är till stor del betydande för upplevelsen av stadsrummet samtidigt som den ger en ökad känsla av trygghet. Det krävs planering och omsorg när ett område ska ljussättas. Planläggning om vilka objekt som ska framhävas och hur dessa ska belysas är därför viktigt. Det kan röra sig om buskar, träd, planteringar, vatten eller byggnader som är viktiga för rummets upplevelse och karaktär (Engstrand, 2004). Smedstugorna, på Turbinhusön, bör belysas så att dessa framhävs och verkar tillsammans med Turbinhuset, vilket är den enda byggnad på ön som är belyst idag. En upplyst fasad lyfter fram husets skönhet. Bild 19. Fontän i Karl Johans Park, Norrköping Bild 21. Lights in Alingsås Olika typer av ljuskällor ger olika typer av ljus. God belysning handlar om korrekt typ av ljuskälla, position, utstrålningsvinkel och placering. Bra belysning handlar också om färgriktighet. Växtlighet gör sig bäst i kallt ljus då detta framhäver det gröna bättre. Däremot blir exempelvis röda blommor daskiga av kallt ljus, vilka istället gör sig bättre i varmt ljus (Engstrand, 2004). Ljusslingor kan vara ett festligt sätt att belysa objekt under vinterhalvåret. Då kan man framhäva former av till exempel av en fontän såsom man gjort i Karl Johans park i Norrköping. Annan festlig ljussättningsinspiration kan hämtas från tillställningen Lights in Anlingsås, se bilder till vänster. Bild 22. Franska konsulatets trädgård, New York 43

44 Principsektionerna visar på olika sätt att ljussätta områdets karaktäristiska inslag. Många av dessa går att implementera längs Ånarundan så att denna kan användas kvällstid. Franska konsulatets trädgård i New York, kan ses som ett exempel på hur man kan 44 belysa ett gångstråk. Se bild 22 på föregående sida.

45 En stor barriär, för möjligheten att skapa ett obrutet promenadstråk, är dels bron som binder samman Solviks äldreboende med vårdcentralen samt att en del av Tidans strandkant tillhör Swedish Match. Den befintliga bron föreslås bytas ut eller alternativt göras om. En bro med tak är att föredra, så att transport mellan Solvik och vårdcentralen fortfarande ska kunna ske på ett bekvämt sätt i alla väder. Ett exempel på detta är Dr Knisley bro i Bedford County, Pennsylvania, se bild 23. Vårdcentralen En bit av Swedish Match tomt, närmast Tidan, tas och ges istället till förmån för stadens invånare. Här får även stråket gå ut över vattnet, för att skapa mer dynamik och öka vattenkontakten. Staketet som inhägnar Swedish Matchs industriområde kläs med klätterväxter. Detta görs dels för att göra Solviks utsikt över vattnet mer attraktivt samt att göra promenaden här mer tilltalande. Genom att låta promenadstråket fortsätta förbi äldreboendet blir detta både ett trevligt tillägg för de boende på Solvik, samtidigt som å-stråket blir obrutet. Bild 23. Dr Knisley Covered Bridge, Pennsylvania Swedish Match Pensionärspark Solviks äldreboende N Skala: 1: m Bild 24. Växter täcker staket 45

46 Tidan i det lilla Vi behöver vidga uppfattningen om hur parker används idag. Många tänker att parken är en plats där man kan sitta ner eller utöva någon typ av aktivitet på en av de stora gräsmattorna som brukar finnas där. Genom att utvidga parkens funktioner kan exempelvis, utomhusklassrum, mat- och växtodling, zoologiska parker och botaniska trädgårdar skapas i kombination med varandra. Bruksvilleparken utgörs idag främst av gräsmattor som är outnyttjade under stora delar av året. Avstånd känns dessutom större än vad de är på grund av dessa stora öppna ytor. Eftersom parken har en sådan central plats i staden bör den utvecklas och utnyttjas bättre. I enlighet med kommunens fördjupade översiktsplan har området mellan Svängabron och biblioteket, där Bruksvilleparken ingår, stor möjlighet att utvecklas som en tillgång för både Tidaholmare och turister. Förhoppningen är att nya Bruksvilleparken ska fungera som dragare in till Tidaholms centrum. Besökare som kommer utifrån kan därmed stödja den lokala verksamheten i centrum såsom restauranger, fik och små butiker. Detta kan möjligtvis också utöka verksamheterna i staden och skapa en mer motståndskraftig ekonomi. När det kommer till kommunens planer på att konstruera ett inlöp vid Turbinhusön för att skapa fria vandringsvägar för fiskar föreslås istället en vandringsled genom Bruksvilleparken. I parken konstrueras ett stryk som 46

47 leder upp fisken genom Elverkskanalen och vidare uppströms förbi hindret vid Turbinhusön. På så sätt behöver inte heller spegeldammarna i Tidan rivas då dessa är betydande för parkens upplevelse och karaktär. Förslaget ämnar till att skapa ett mervärde för stadens invånare med nya och varierande mötesplatser. Människor med olika bakgrund och/ eller från olika generationer kan träffas här för att lära av och dela kunskap med varandra. Därför anläggs nya aktiviteter i Parken och längs med Tidan. En central del av parkens utveckling är att det ska finnas aktiviteter för alla åldersgrupper. Lek och lärande blandas med odling, djurhållning och sportaktiviteter. För att skapa liv och dynamik krävs att man samlar aktiviteter nära varandra. Tanken är att parken ska fungera som en familjepark vilken är aktiv större delen av året och som även kan kopplas till skolor och förskolor. Ambitionen är att öka medvetenheten om hållbarhet bland invånarna. Tanken är att Tidaholmarna ska vistas i och lära sig av naturen så att de skapar sig en relation till den och andra levnad organismer. Att barn får lära sig om detta i tidig ålder är viktigt för att initiera en attitydförändring för främjandet av hållbar utveckling. En vattenlekplats kan till exempel undervisa barn om vattencykeln. I plaskdammen kan barnen leka på sommaren och åka skridskor på vintern. På nästa sida visas ett exempel på en sådan plaskdamm, från Folkets park i Malmö, se bild 28. Det finns fler spännande sätt att låta barn närma sig vattnet. På Astrid Lindgrens värld kan besökarna dra sig över vattnet på en flotte, se bild 29, nästa sida. Detta skulle kunna införas, i parken, över Tidan. Tillsammans med en upplevelselekpark där olika experiment kan utföras, av mindre slag, kan lek och lärande uppmuntras. Längs med promenadstråket genom Bruksvilleparken konstrueras djur i större skala som barnen kan leka på. Dessa lyser upp på kvällen såsom Hormigas i Platja d Aro i Spanien, se bild 27, nästa sida. Det är viktigt att lekplatserna ska kännas naturliga och skapas med genuina material likt den naturliga lekplatsen i Gateway Natural Area, Colorado, se bild 26 på nästa sida. Material såsom asfalt, metall och plast bör därför undvikas. Djurgården Atollen, som idag är beläget norr om staden, föreslås flytta till nya Bruksvilleparken. En mer central djurhållning som är tillgänglig för alla, och som dessutom nyttjas året om, är bland annat viktig för barn som annars aldrig kommer i kontakt med djur. En stadsdjurgård kan förutom detta förlänga sköj-på-öa-säsongen. Många som besöker sköj-på-öa brukar efteråt fika på Turbinhusön. Besök på djurgården skulle kunna bli ett ytterligare stopp. Idag lockar denna tillställning mestadels äldre personer (Sjögren, 2013). Ett utökat utbud av aktiviteter kan attrahera en större publik. Gemenskapsträdgårdar kan användas av skolor tillsammans med utomhusklassrum. Dessa gemensamma odlingar tillsammans med djurgården är också tänkt att fungera som en språngbräda för att nå målet om att mat som konsumeras i Tidaholm, till största möjliga mån, är producerad ekologiskt inom regionen. Odling kan kombineras med lek och design, genom till exempel en labyrint av buskar med ätbar frukt. Arkitektkontoret Urbio har utformat en hallonlabyrint, vilket ses som en bra förebild, se bild 25, nästa sida. De befintliga tennisbanorna och bouleplanerna bevaras. Bouleplanerna är i dåligt skick och bör därför rustas upp. I angränsning till dessa placeras en äventyrsgolfbana och den befintliga lekplatsen görs om till en skatepark för de lite äldre barnen. Denna får lov att översvämmas vid höga vattenstånd. I Rotterdam har man gjort ett förslag på en sådan park, se bild 31 på nästa sida. En annan sportplan ligger på andra sidan Tidan. Det finns delade meningar om huruvida denna används eller inte (Sjögren, Kyrkander 2013). Då Tidaholm redan har mycket sportaktiviteter överlåts denna till annan aktivitet för att skapa mer dynamik i området. 47

48 Bild 27. H ormigas, S panien Östra Drottningvägen Turbinhuset Turbinhusön Scen Kärleksön Smedstugorna Ljusdjur Bild 25. Hallonlabyrint Labyrint Odling Nytt fiskestryk Kiosk Elverkskanalen Fontän Skola Växthus a do orbild 26. The N atural Playgrou nd, C ol Smedjeg 48

49 Bild 29. Flotte, Astrid Lindgrens Värld Bild 31. The w ater S quare, R otterda m Bild 30. Äventyrsg olfb ana, V äxjö Boule Skatepark Grisar Får Äventyrsgolf Tennis Soldäck Teleskop Å-bana Plaskdamm Getter Privat villaområde Upplevelsepark Kaniner Höns Bild 28. S krid skoåkninn g, M alm ö atan N Skala: 1: m

50 Djurhållning Den befintliga djurgården, Atollen, har idag endast öppet på sommaren. I detta skissförslag föreslås djuren infinna sig, i Bruksvilleparken, året om. Atollens djurgård har ca besökare varje säsong (Andersson, 2013). Att få in denna folkmängd i centrum vore att föredra då detta kan stödja Tidaholms lokala verksamheter. De djur som ska infinnas på djurgården bör vara av utrotningshotad art, alternativt komma från gårdar i Tidaholms närhet. Detta för att skydda hotade arter samt för öka lärandet om dessa. Skisserna visar förslag på djur som skulle kunna finnas på Tidaholms djurgård, samtliga arter är utrotningshotade. Enligt lokala hälsoföreskrifter i Tidaholm får djurhållning i staden varken lukta eller störa annan verksamhet (Sjögren, 2013). Det som eventuellt skulle strida mot detta är det föreslagna Linderödssvinet. Denna gris luktar i sig inte illa, men det är viktigt att hålla rent då det kan lukta där grisen har sin toalett (Föreningen Landssvinet, 2013). Det finns även bestämmelser om att max 6 hönor får finnas i stadsmiljön utan tupp (Sjögren, 2013). Bruksvilleparkens djurgård är inte tänkt att hålla en större mängd djur, förslagsvis 2-4 stycken av varje art. Detta för att ta hänsyn till både hälsoföreskrifter och tomten. Höns och kaniner får dock lov att vara fler, då de behöver mindre plats. Gotlandskanin Gestrikefår Hedermorahöna Linderödssvin Jämtget 50

51 Planera för olika årstider Det är viktigt att projektet genomförs och planeras på ett sådant sätt att området kan fungera under de olika säsongerna. På grund av det ökade utbudet av aktiviteter kan skolor och förskolors friluftsdagar nu med fördel planeras till Bruksvilleparken. Förhoppningen är att evenemangskalendern är en pågående process som kan utvecklas med tiden. Till höger visas dagens större evenemang, ovan linjen och de nya aktiviteter visas nedan linjen. Giff-cupen U6 Dagarna Djurgården Plantering/sådd Äventyrsgolf Julmarknad Luciafirande Juldagsfest Utökad Julmarknad Djurgården Skridskobana Sköj på öa Midsommarfirande Litografisymposium Djurgården Ävetyrsgolf Vattenlek Kräftans dag Djurgården Äventyrsgolf Skörd 51

52 Tidan i tiden Skissförslaget är tänkt att fungera som en pågående process, där tillägg adderas i etapper. Därefter tar den naturliga förändringen av området vid. Några av dessa tillägg kan implementeras i en närliggande framtid, redan i vår skulle vara möjligt, såsom exempelvis uppsättande av fågelholkar vid Ånarundan. Utvecklingen av området kring Tidan bör börja i stadens centrum där det största antalet människor kan nå och komma åt området. Ringvägen har därför satts som en yttre gräns för den första fasen av utvecklingen. Därefter kan Ånarundan och Norra rundan kopplas på och rustas upp. I sista fasen kan kopplingen till Madängsholm stärkas genom att anlägga ett promenadstråk från Ånarundan. Alternativt kan man börja med förändringarna som är mindre kostsamma. Att rusta upp Ånarundan eller anlägga ett övergångställe för änder ses som exempel på mindre åtgärder. Därefter kan en större insats läggas i centrum för att sedan sist kopplas ihop med Madängsholm. Fas 1 Fas 2 Fas 3 52

53 Underhåll Genomförandet av detta projekt måste utföras av kommunen till en början. Däremot kan underhåll och drift, å andra sidan, troligen utföras av hängivna individer och/eller engagerade organisationer. Vilka personer eller organisationer som är anpassade för detta är något att undersökas ytterligare. Skolorna, kyrkan, djurgården Atollen genom Vuxenskolan och Närproducerat Tidaholm skulle kunna vara några att titta närmare på. Personer med mycket fritid såsom pensionärer eller arbetssökande kan tänkas vilja bidra till skötsel och underhåll av området. Området är avsett för folket och kommer förhoppningsvis därför både att användas och vårdas av folket. 53

54 54

55 Reflektion 55

56 Problem inom stadsplanering behöver inte alltid lösas i form av bebyggelse. Ibland kan minsta möjliga tillägg vara det mest framgångsrika. Ta hand om Tidan har för oss handlat om att visa på stadens befintliga värden samt lyfta fram och stärka dessa. Varsam utveckling av området kring Tidan med Bruksvilleparken i spetsen visar på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Det viktigaste är att invånarna skapar sig en relation till naturen genom att vistelse i denna uppmuntras. I projektet har det teoretiska ramverket och visionens ramverk kommit att påverka beslut och prioriteringar för förslaget. När visionens ramverk sattes upp ville vi att detta skulle kunna användas i liknande situationer i andra städer. Man kan diskutera projektets för- och nackdelar. Vi har skapat möjligheter för ett aktivt å-stråk. Där har det varit viktigt att kombinera lärande om naturen med umgänge, socialisering och vänskapsbyggande. Genom att ge staden utrymme för möten kan en vidare debatt skapas inom bredare kretsar. Här kan fler idéer om vidareutveckling släppas fram, alternativa lösningar och stora visioner om en grön framtid kan skapas. Det är viktigt att Tidaholmarna får vara med och påverka samt känna sig delaktiga i utvecklingen av deras stad. När det kommer till nackdelar är realisering av förslaget förmodligen inte det mest kostsamma om man jämför med exempelvis bostadsbebyggelse längs vattnet. Det som kan vara kostsamt är däremot drift och underhåll. Om det blir svårt att hitta ideellt underhåll kan förslaget bli orealistiskt då kommunen förmodligen inte kan ta hela ansvaret för området. Något som också skulle kunna försvåra realiseringen av ett förslag som vi gjort, är de så kallade strandskyddsbestämmelserna. Det krävs att man söker dispens från dessa bestämmelser. Vi tror inte att det är själva parken som kommer att bli problemet, snarare de objekt som skjuter ut över Tidan. Vi tror att vårt förslag kommer att kunna uppfylla de mål som vi valde ut från klassens gemensamma. 56

57 Exempelvis tror vi att biltrafiken kommer att minska genom utvecklingen av promenadstråket, och invånare kommer istället välja att cykla eller gå inom stadskärnan. Detta tillsammans med lärande om djur, natur och hållbar utveckling kan minska Tidaholmarnas ekologiska fotavtryck. Förhoppningen är att detta arbete kan komma att bidra till och hjälpa Tidaholms kommun att utvecklas till en hållbar stad. Vi tackar Tidaholm för engagemang och stöd under denna kurs och önskar kommunen lycka till med fortsatt arbete. Genom nya och bredare aktiviteter är det större chans att människor möts för ömsesidigt lärande. Förhoppningsvis sker detta över generationer och mellan personer från olika socio-ekonomiska grupper. En av dessa aktiviteter kan exempelvis vara gemensamhetsträdgårdarna som syftar till att uppfylla målet om att mat som konsumeras i Tidaholm ska, till största möjliga mån, vara producerad ekologisk inom regionen. Alla tillägg som görs ökar också möjligheten att Tidaholmarna ska finna deras stad attraktiv och spännande. Något som inte finns med i förslaget är dagvattenhantering. Detta är givetvis en viktig del inom stadsplanering, kanske särskilt då klimatförändringar gör detta allt mer angeläget. 57

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT STADSPARK ÅKERS KANAL REVIDERAT

INRIKTNINGSDOKUMENT STADSPARK ÅKERS KANAL REVIDERAT INRIKTNINGSDOKUMENT STADSPARK ÅKERS KANAL 2013-06-12 REVIDERAT 1. ATTRAKTIVA STRÅK Målsättning: Att skapa tillgängliga och attraktiva promenadstråk runt Åkers kanal Den idag uppstyckade promenaden längs

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad På en åker står en mölla utan vingar och tittar ut över ett historisk åkerlandskap som inom snar framtid kommer förvandlas

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård TYGELSJÖBÄCKEN Dagvattenhantering och naturvård Tygelsjöbäcken Dagvattenhantering och naturvård De östra delarna av Tygelsjö har drabbats av källaröversvämningar vid kraftiga regn. Dessutom byggs ständigt

Läs mer

ETT TILLÅTANDE UTERUM JÄRNMALMSGATAN, RINGÖN Förslag av Stella Svanberg, Fastighetskontoret 2014

ETT TILLÅTANDE UTERUM JÄRNMALMSGATAN, RINGÖN Förslag av Stella Svanberg, Fastighetskontoret 2014 ETT TILLÅTANDE UTERUM JÄRNMALMSGATAN, RINGÖN Förslag av Stella Svanberg, Fastighetskontoret 2014 KOPPLINGAR FRAMTIDA STRÅK OCH TILLFÄLLIGA AKTIVITETER IDAG IDAG OCH IMORGON + TEMPORÄRA AKTIVITETER FLERTAL

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN 1 Det bästa är att få ha egna idéer och att få säga vad vi tycker och vill. 2 Innehållsförteckning Vad är Urban X? Projektarbete med elever på Kirsebergsskolan

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden

Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Caroline Valen Projektledare Karin Klasa Klimatanpassningssamordnare, Värmland Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Västra Götalands och Värmlands län Konferensen

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S EN VACKER TRÄDGÅRD KRÄVER OMSORG När du har skapat en trädgård precis som du vill ha den ger det en riktigt skön känsla - känslan att kunna slappna av

Läs mer

Nu bygger vi Nya Slottsholmen

Nu bygger vi Nya Slottsholmen Nu bygger vi Nya Slottsholmen En unik målpunkt Nu byggstartar Björn Ulvaeus och ALM Equity projektet Slottsholmen med restaurang och konferens i kombination med exklusiva bostadslägenheter, marina och

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

BO För att kunna locka nya invånare att bosätta sig i Kil behöver nya bostadstomter ligga i attraktiva lägen med exempelvis vattenutsikt.

BO För att kunna locka nya invånare att bosätta sig i Kil behöver nya bostadstomter ligga i attraktiva lägen med exempelvis vattenutsikt. 14038 ÖVERSIKTSPLAN FÖR KILS KOMMUN Fördjupning för Nedre Fryken Resultat workshop 2 Workshopen hölls onsdagen den 1 oktober 2014 på Stora Kils hembygdsgård och ett drygt 30-tal personer deltog. Under

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

äng parkering terass lokal terass äng EXISTERANDE LEKOMRÅDE SKOLAN grönt tak takterass gruppboende idrottshall takterass odlingslådor bostad

äng parkering terass lokal terass äng EXISTERANDE LEKOMRÅDE SKOLAN grönt tak takterass gruppboende idrottshall takterass odlingslådor bostad FILOSFISK PRK FILOSOFISK PRK badplats / isbana floda lada gemenskapslokal kiosk/café solpaneler lokal frisbeegolf EXISTERDE LEKOMRÅDE SKOL Planutsnitt stationsområdet SÄVELÅGE grupp idrottshall nedgång

Läs mer

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån

Läs mer

Skydda skogen runt knuten. Den tätortsnära skogens värden

Skydda skogen runt knuten. Den tätortsnära skogens värden Skydda skogen runt knuten Den tätortsnära skogens värden EN PROMENAD I DIN NÄRSKOG ger dig både avkoppling och motion. Du njuter av tystnaden, vilar hjärnan och blir befriad från vardagsstressen. Du hämtar

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

Underlag till investeringsprojekt

Underlag till investeringsprojekt Bilaga 2.5 Underlag till investeringsprojekt Investeringsprojekt: Parkplan.2 Renovering och utveckling av Belonaparken samt Källboparken Renovering och utveckling av Öjeparken Belopp: 2017: 450 000 kr

Läs mer

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys Dnr: PLAN.2010.3654 2016-01-29 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 9:43 Torsnäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.

Läs mer

Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane

Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane 20160519 (asa.keane@white.se, 08-4022574) 1. VARFÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER? 2. VAD KONKRETA EXEMPEL I STADEN?

Läs mer

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad Copenhage n Västra Hamnen Western Harbour MALMÖ Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad då 1 Malmö nu och nu towards sustainable living 2 Grönytefaktorn i Malmö Stad Varför grönytor även på kvartersmark?

Läs mer

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Laga kraft 2014-04-11 Sara Eriksdotter Planchef Rikard Lundin Planarkitekt 1 Syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

Möts och umgås. Äter och fikar

Möts och umgås. Äter och fikar Bilaga 3 Sammanställning av webbenkätens fritext (6 oktober - 1 november). Tolka sammanställningen: De olika färgerna representerar kategorier som innehåller olika aktiviteter. Varje aktivitet beskrivs

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102

2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102 1 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2008-11-26 Pressinformation inför teknik- och samhällsbyggnadsnämndens sammanträde För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon

Läs mer

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald

Läs mer

Inbjudan Markanvisningstävling Malmudden. Utveckla Malmudden och skapa Luleås nya arkitektoniska pärla

Inbjudan Markanvisningstävling Malmudden. Utveckla Malmudden och skapa Luleås nya arkitektoniska pärla Inbjudan Markanvisningstävling Malmudden Utveckla Malmudden och skapa Luleås nya arkitektoniska pärla 1 Markanvisningstävling Malmudden Vill du vara med och utveckla Malmudden och skapa Luleås nya arkitektoniska

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ VIRKESJÖN 153 Kort beskrivning Virkesjön ligger sydväst om Nybro tätort. Planområdet som ligger i Siggegärde, ligger i anslutning till gammal gårdsbebyggelse. Gårdarna tillsammans med gamla stenmurar,

Läs mer

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Vänersborg - lokala värden

Vänersborg - lokala värden Vänersborg - lokala värden Inledning Vi är två ungdomar som under fyra veckor har sommarjobbat för Vänersborgs kommun med Agenda 21 och folkhälsa. Som projektarbete har vi genom en enkätundersökning valt

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Vad är en trygghetsvandring? Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare kommun men också för att se hur invånarna

Läs mer

Styrdokument dagvatten

Styrdokument dagvatten DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.

Läs mer

Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser

Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-28 95, diarienummer KS 2010/269. Bakgrund I Vaggeryds kommun finns idag 19 allmänna lekplatser som förvaltas

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012

WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012 SAMMANSTÄLLNING AV: WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012 Den 10 november genomfördes en öppen workshop med boende och verksamma på Brunnshög, Östra Torn och Norra Fäladen.

Läs mer

Ny stadspark med omgivande handelsområde KS AU 2014-12-09

Ny stadspark med omgivande handelsområde KS AU 2014-12-09 Ny stadspark med omgivande handelsområde KS AU 2014-12-09 Olika typer av planer Översiktsplan (ÖP) Fördjupad översiktsplan (FÖP) Detaljplan (DP) Program-/planområde Tidigare planer Detaljplaner från år

Läs mer

Kristallentrén. Arkitekturprojekt. - en paviljong i parken. Lunds Konst och Designskola Kristina Block

Kristallentrén. Arkitekturprojekt. - en paviljong i parken. Lunds Konst och Designskola Kristina Block Arkitekturprojekt - en paviljong i parken Lunds Konst och Designskola 2015 PROJEKTBESKRIVNING Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre paviljong där du tar hänsyn till estetik, funktion

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal Papyrus Från bruksområde till blandstad för alla Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Det här är en Socialdemokratisk idé, eller vision om man så vill, för hur vi tycker att Papyrusområdet skall utvecklas.

Läs mer

Miljöplan för Torpets Förskola

Miljöplan för Torpets Förskola Miljöplan för Torpets Förskola 2015-2016 Reviderad 2016-01-07 Torpets miljöplan På Torpets Förskola ska vi sträva mot ett hållbart samhälle och värna om framtiden. Vi skall utveckla miljömedvetenheten

Läs mer

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

SKEPPSVIKEN UDDEVALLA KOMMUN. Dnr P383 Miljö och Stadsbyggnad Hans Johansson 2005-08-18, kompl 2005-10-19

SKEPPSVIKEN UDDEVALLA KOMMUN. Dnr P383 Miljö och Stadsbyggnad Hans Johansson 2005-08-18, kompl 2005-10-19 1 UDDEVALLA KOMMUN Dnr P383 Miljö och Stadsbyggnad Hans Johansson 2005-08-18, kompl 2005-10-19 SKEPPSVIKEN Vintern 04/05 samrådsbehandlades ett program till detaljplan för området. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Grytåsa rullande kullar och betade backar

Grytåsa rullande kullar och betade backar VANDRINGSLEDER 1(11) Örkelljunga kommun turism@orkelljunga.se Hitta till Grytåsa parkeringar med gps: Grytåsa centrum: N 56 15.335 E 013 13.648 X: 1340249 Y: 6239380 Flinka sjö: N 56 15.320 E 013 15.283

Läs mer

H A N D E L S H A M N E

H A N D E L S H A M N E vståndet i antal rum som måste passeras ligger till grund vid beräkningen av den rumsliga integrationen och inte avståndet i meter mellan de olika rummen (ordström, 2004, s. 31). är skiljer man på global

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Skärhamn. Märkesten WORKSHOP. Märkesten. 2015-05-06 Tjörns Kommun, Västra Götaland. Tjörn - Möjligheternas ö

Skärhamn. Märkesten WORKSHOP. Märkesten. 2015-05-06 Tjörns Kommun, Västra Götaland. Tjörn - Möjligheternas ö Skärhamn Märkesten WORKSHOP Märkesten 2015-05-06 Tjörns Kommun, Västra Götaland Tjörn - Möjligheternas ö Information Ytterligare information finns att tillgå på kommunkontoret i Skärhamn på adress; Kroksdalsvägen

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Dialog med Elevrådet på Älvkvarnsskolan Om Ursvik idag och i framtiden

Dialog med Elevrådet på Älvkvarnsskolan Om Ursvik idag och i framtiden 1(5) PM Dialog med Elevrådet på Älvkvarnsskolan Om Ursvik idag och i framtiden 2013-09-10 2(5) Dialog om Ursviks västra delar NAI Svefa och Sundbybergs kommun träffade elevråden och pratade om Ursvik idag

Läs mer

VANDRA LÄNGS GALÄRVÄGEN

VANDRA LÄNGS GALÄRVÄGEN VANDRA LÄNGS GALÄRVÄGEN Att aktivera och levandegöra en gammal led. Att definiera en identitet Fördjupningsprojekt Strömstad planering och gestaltning för hållbar utveckling Chalmers Arkitektur Pierre

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

INNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför?

INNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför? INNEHÅLL 4 INTRODUKTION - sammanfattning Projektmål Lokalt sammanhang Lokala utvecklingsmål 6 VARNHEM Klimatförändringar Ekoby - vad och varför? 12 EKOBYN Funktioner Designkriterier 16 23 27 Illustrationsplan

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Läs mer

Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta.

Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Örebro, 2015-10-20 Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Förslag till detaljplan för Bålsta 1:35, 1:36 och del av Bålsta 1:614, Lyckebo, i Bålsta. Källa: Håbo kommun K e n n e t h B e r g l u

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Görvälns slott - landmärke för Järfälla kommun

Görvälns slott - landmärke för Järfälla kommun Görvälns slott - landmärke för Järfälla kommun Visualisering Görvälns slott Inledning Ett upplyst slottsområde är en tillgång för kommunen i fl era aspekter, bla förstärker förslaget platsens motionsområde

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III

Läs mer

Avstämning planuppdrag

Avstämning planuppdrag 1(7) Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Detaljplan för Kv. Björkängen Avstämning planuppdrag 2(7) Bakgrund och syfte Enligt beslut i KS 2014-01-15 28, fick Samhällsbyggnad, Bygg- och miljöenheten,

Läs mer

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ Lektionsupplägg: Det här är vårt kvarter om vi får bestämma! Hur skulle det se ut där ni bor om ni fick bestämma? Här är en uppgift där klassen utifrån medborgardialogskonceptet

Läs mer

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö

Läs mer

Sammanfattning av workshop med boende kring Slättevallen 2015-04-14

Sammanfattning av workshop med boende kring Slättevallen 2015-04-14 Sammanfattning av workshop med boende kring Slättevallen 2015-04-14 Workshop om Slättevallens framtid Den 14 april 2015 hölls en workshop på Lysekils kommunhus med boende kring Slättevallen. Temat för

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013

Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013 Staden Ystad 2030 dokumentation från workshop den 23 april 2013 Workshopen är en del av den tidiga dialogen för fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. Temat för workshopen var förtätning, fokus

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Utveckling av Sala stadspark

Utveckling av Sala stadspark Bilaga KS 2012/86/1 SALA KOMMUN Kommllnstvrelsens förvaltning Ink. 2012-04- 1 7 1{111 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Diari,nr jl ro. Kommunstyrelsen IAklb,ila!ga 2011. ~O2.. I 4 / Utveckling av Sala stadspark

Läs mer