Ta hand om Tidan. Vikten av grönska och vatten i staden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ta hand om Tidan. Vikten av grönska och vatten i staden"

Transkript

1 Ta hand om Tidan Vikten av grönska och vatten i staden 1

2 2 Ett arbete av Emelie Sandmer och Isabelle Sjöberg, för instutitionen Arkitektur vid Chalmers Tekniska Högskola, med handledning av Lena Falkheden, Höstterminen 2013

3 Innehåll Introduktion... 5 Bakgrund och analys... 7 Historiskt perspektiv - Med Tidan i fokus... 9 Nuvarande situation Kommunala planer Framtida riskanalys Teoretiskt ramverk Vikten av grönska och vatten i staden Biofil stadsutveckling Grönska och vatten för att främja lärandet om hållbar utveckling Skissförslag Vision för Tidaholm - Lyckligt, friskt och mångfaldigt Visionens ramverk Tidan i det stora Tidan i det lilla Tidan i tiden Reflektion Referenser

4 4 Västra Götalands län

5 Introduktion Göteborg Tidaholms kommun Småstaden Tidaholm med sina ungefärliga invånare är centralorten i Tidaholms kommun i sydvästra Sverige. Staden är belägen vid ån Tidan som slingrar sig genom samhället och ger den dess karaktär. Tidan som en naturlig energikälla gav upphov till stadens tidiga industri, såsom Vulcan tändsticksfabrik som idag är den enda kvarvarande i Sverige (Statistiska centralbyrån, 2013). Chalmers har en kurs på ett av mastersprogrammen inom arkitektur, som handlar om hållbar utveckling i en lokal kontext. Tidaholms kommun bjöd således in studenterna på programmet för att få förslag på hur Tidaholm kan utvecklas mot en mer hållbar riktning. översiktlig planering och designstrategier för att främja hållbar utveckling. Denna del görs i mindre grupper och till viss del tillsammans i helklass. Den andra delen består av att utveckla ett designförslag baserat på arbetet som gjordes i den första delen av kursen. Sammanfattning av projektet Tidan är en av de största tillgångarna i Tidaholm och därför har ån och vattnet varit fokus för kommande skissförslag. Ta hand om Tidan är ett förslag som har för avsikt att göra Tidan mer tillgänglig och se till att närliggande grönområden aktiveras så att de används mer än vad de görs idag. Kursen har varit uppdelad i två delar. Den första delen fokuserar på att förstå och analysera en lokal situation, också i en större geografisk och funktionell kontext, identifiera lokala mål och arbeta med Förslaget ämnar även till att undanröja befintliga barriärer, både fysiska och mentala samt möjliggöra ett promenadstråk, genom hela Tidaholm, längs med Tidan. 5

6 6

7 Bakgrund och analys 7

8 Tre utgångspunkter har format kommande skissförslag; det historiska perspektivet, den nuvarande situationen och en riskbedömning av framtiden. Även klassens gemensamma arbete har varit ett utgångsläge. En SWOT-analys användes för att identifiera styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Utifrån denna analys skapades sedan gemensamma mål och strategier för Tidaholm. Till höger visas de styrkor, svagheter, möjligheter och hot som legat till grund för detta skissförslag. Utifrån de gemensamma målen har projektet för avsikt att uppfylla följande; Alla invånare tycker att Tidaholm är en attraktiv och spännande stad. Tidaholmarnas genomsnittliga ekologiska fotavtryck är mindre än ett. Invånarna väljer att cykla och gå inom stadskärnan. Mat som konsumeras i Tidaholm är, till största möjliga mån, ekologiskt producerad inom regionen. I Tidaholm möts människor över generationer och från olika socio-ekonomiska grupper för ömsesidigt lärande. Tidaholm är lyckligt, friskt och mångfaldigt. S Många naturtillgångar Starka sociala nätverk Tradition inom jordbruk Trädgårdsytor Ökad turism O Självförsörning Ökat informationsflöde Åldrande befolkning W Brist på strategier för hållbar utveckling Bilberoende, prioritering och bilkultur Lågt utnyttjade offentliga miljöer Belastade ekosystem pga. ökad turism T och förnybar energi Endast turism under sommarsäsongen Storskaliga jordbruk minskar den biologisk mångfalden Åldrande befolkning 8

9 Historiskt perpektiv - Med Tidan i fokus Närvaro av ett vattendrag, sjö eller kust är den främsta historiska anledningen till att en stad existerar där den gör (Beatley, 2010). Så är också fallet för Tidaholm som med stora investeringar grundlades för ca 100 år sedan som har sitt ursprung och sin utveckling i industrisamhället (Persson, Åkerblom, 1998). Vattenkraften i Tidan försörjde flera förindustriella verksamheter längs med ån, men Tidan har också varit viktig för befolkningens vattenförsörjning, identitet och rekreation (Persson, Åkerblom, 1998). Alltför ofta har vattnet och den intilliggande miljön blivit degraderad eller förstörd i städer. Vattenkvalitén och andra akvatiska värden har blivit försummade, och staden har fysiskt vänt ryggen mot vattnet. Detta håller dock på att förändras. Ett bra exempel på en restaurering av ett vattendrag hittar vi i Seoul i Sydkorea där det knappt 6 kilometer långa vattendraget Cheonggyecheon hade legat gömt under en motorväg under en längre period. Området restaurerades i början av 00-talet och parkområdet öppnade år 2005 (Rottle, Yocom, 2010). Detta visar på att allt fler städer återupptäcker vattnets värden för människan. Sönder om Ringvägen i Tidaholm börjar Ånarundan som är ett promenadstråk längs med Tidan. Det är en vandringsslinga som har anlagts i perioder. År 1993 anlades gångstigen på den västra sidan om ån, från Hörningsholm till Bälteberga. Senare anlades promenadstigen på den östra sidan för att skapa en rundslinga. Sträckan mellan Solvik och Koma anlades först år 2000 (Tidaholms kommun, uå). Invånare nämner dock att rundan är dåligt underhållen och att det till viss del kan vara svårt att ta sig fram. Belysning längs med slingan önskas då detta skulle göra att stråket även kan användas på kvällen (Invånare i Tidaholm, 2013). Tidaholm är en stad som har många gröna inslag, med biologisk mångfald, i den centrala delen av staden. Detta vittnar om dåtidens förmögna ägare som hade möjlighet att hålla stora trädgårdar istället för potatis- och grönsaksodlingar. Bruksvilleparken är en bevarad gammal trädgård från bruksdisponenten som ligger utmed Tidans strand, inne i stadens centrum. I slutet av 1930-talet anlades Stadsparken som idag används för bland annat bollspel och lek. Fler av Stadsparkens ursprungliga funktioner har övertagits av Bruksvilleparken (Persson, Åkerblom, 1998). Förändrade förutsättningar för produktion och arbete genom automatisering, internationalisering och gränslös handel i kombination med de globala miljöproblemen ställer idag staden inför nya utmaningar (Persson, Åkerblom, 1998). Detta kan vara en möjlighet till stärkt konkurrenskraft, välfärd och nya arbeten genom behovet av nya produkter och tjänster. Bild 1. Spegeldammarna Bild 2. Tidans fall vid Turbinhusön Bild 3. Tidaholm Bruksvillan 9

10 Nuvarande situation Tidan är en av få svenska åar som rinner norrut. Den rinner upp i Strängseredsjön mellan Ulricehamn och Bottnaryd och mynnar ut i Vänern vid Mariestad (Wikipedia, 2013). På vägen rinner Tidan genom en rad mindre samhällen varav Tidaholm är ett av dem. Tidan och dess närliggande natur utgör en grön korridor i staden och har både höga och unika naturvärden (Tidaholms kommun, 2009). Ån karakteriserar det urbana landskapet och inom ringvägen finns det 16 broar över Tidan och åtta fall. Broarna över Tidan har nyligen blivit namngivna för att höja identiteten och förbättra lokaliseringen i staden. Detta har visat sig varit ett lyckat projekt då många invånare idag känner till broarnas olika namn och kan till exempel bestämma träff vid dem (Sjögren, 2013). Tidan är en viktig tillgång för både stadens identitet, invånare, turister och den biologiska mångfalden, till exempel har Tidans stränder i Bruksvilleparken artrik flora (Persson, Åkerblom, 1998). Förr var det vanligt att man badade i Tidan och dessutom bedrev kommunen simskoleverksamhet i ån (Tidaholms kommun, uå). Idag används Tidan främst för att paddla kanot, och sedan 2008 får man även fiska i centrala delar av Tidaholm (Tidaholms kommun, 2009). Ändå nämns Tidan ibland, av invånarna, som något som bara finns där och verkar glömmas bort (Invånare i Tidaholm, 2013). Förutom Tidan, finns intilliggande naturområden och parker som utgör en viktig del av grönstrukturen i staden. Stadsparken och Bruksvilleparken utgör tillsammans med Strandpromenaden, Turbinhusön och kyrkogården stadens gröna kärna. Den totala grönstrukturen uppgår till nästan två t redjedelar av Tidaholms yta (Tidaholms kommun, 2009), men stora delar av denna är outnyttjad. I parkerna finns det få funktioner som gör att Tidaholmare och besökare skulle stanna upp här. Avsaknaden av lekplatser i området är ett exempel på detta. Bild 4. Vilande änder i Tidan Bild 5. Bruksvilleparken Bild 6. Spegeldammarna 10

11 Stadsparken Svängabron Östra Drottningvägen Turbinhusön Bruksvilleparken Elverkskanalen Vulcanön Vårdcentral Vulcans väg Bibliotek Swedish Match Solvik Projektgräns Primär koppling till ån Sekundär koppling till ån N Skala: 1: m Koma Stallängsskogen 11 Ånarundan

12 Brutet promenadstråk Kartan till vänster visar var det idag går att ta sig fram längs vattnet utan svårigheter. Tillsammans med Ånarundan i söder, är denna totala sträcka drygt 5,5 kilometer. Sträckan är dock bruten på ett flertal ställen vilket gör att det inte går att promenera, på ett sammanhängande sätt, längs vattnet. Ånarundan i söder är 3,6 kilometer lång och är på sina ställen i dåligt skick. Norra rundan syns ej på kartan men är en nästan 6 kilometer lång sträcka. Bild 7. En av Ånarundans broar 12

13 Barriärer Kartan till höger visar både mentala och fysiska barriärer längs med Tidan. Privata villatomter, industriområden och parkeringsytor är några exempel på barriärer som finns längs vattnet idag. Bild 8. Barriär: Bro mellan Solvik och vårdcentralen N Skala: 1: m 13

14 Avstånd och närhet till skolor och förskolor Många städers ursprungliga centrum är ungefär en kvadratkilometer stort. Detta ger en promenad på cirka 12 minuter från den ena änden till den andra, vilket är ett acceptabelt avstånd för nästan alla människor. Den inre cirkelns radie, 250 meter, motsvarar följaktligen ett gångavstånd på cirka 3 minuter (Gehl Architects, 2007). Kartan visar även förskolors placering i staden. De flesta ligger inom 10 minuters promenad från centrum och projektområdet. 250 m 500 m 14 N Skala: 1: m Skolor F-9 Förskolor N Skala: 1: m

15 Lekplatser Tidaholms lekplatser har delats in i tre prioriteringskategorier, där de med lägsta prioritet inte kommer att underhållas och så småningom läggas ner (Tidaholms kommun, 2013). Till vänster visas en karta över lekplatserna som finns i staden idag samt dess prioritering. Huruvida denna prioritering är en bra idé eller inte kan debatteras eftersom det redan finns få lekplatser i staden, och i synnerhet i centrum. Icke prioriterade lekplatser Prioriterade lekplatser Planerad lekplats 15

16 Turbinhusön Bruksvilleparken Outnyttjade ytor Kartan visar de platser i Tidaholms centrum som har god utvecklingspotential. Dessa platser har få aktiviteter, vilket resulterar i att anledningar att stanna upp inte finns. Oftast utgörs dessa ytor av tomma gräsmattor. Vulcanön Swedish Match Solvik Skala: 1: Stallängsskogen N m Ånarundan

17 Belysning Idag är projektområdet främst belyst med lyktstolpar. Dessa är sporadiskt placerade. Se karta till höger. 17

18 Kommunala planer Ett av kommunens mål är att bli känd som en miljövänlig och kulturell kommun. För att uppnå detta har kommunen för avsikt att investera i kreativa idéer för utveckling av staden. Den blå/gröna strukturen som präglar Tidaholm kan vara ett viktigt område att utveckla mot detta mål. I enlighet med översiktsplanen ses området kring Bruksvilleparken ha en stor potential att utvecklas som en tillgång för invånarna och för att öka turismen (Tidaholms kommun, 2009). Kommunen har som mål att lyfta fram och synliggöra de gröna kvalitéer som finns i staden och dess omland (Persson, Åkerblom, 1998). Det finns även önskemål om att binda samma Ånarundan med Norra rundan norr om ringvägen (Sjögren, 2013). Tidaholms kommun har sökt bidrag för lokala naturvårdsinsatser. Detta för att göra en förstudie på hur fri passage för alla vattenlevande organismer kan skapas i enlighet med EU:s vattendirektiv. Alla yt- och grundvatten ska nämligen uppnå god Bild 9. Utredningsområde 1, Tidaholms kommun 18

19 ekologisk och kemisk status. Detta innebär att man ska se till försurning, näringsbelastning och kontinuitet i vattendragen. Det ska inte finnas några mänskligt skapade hinder. Idag utvinner man ingen vattenkraft i staden. Dammarna används mest idag för att reglera vattenflöden i samband med is och så vidare. Detta gör att kommunen bland annat har planer på att eventuellt konstruera ett inlöp förbi f allet vid Turbinhusön. Detta skulle också i nnebära att spegeldammarna i sin tur behöver rivas (Bjerenius Arnesen, 2013). Kommunen vill stärka sin identitet och ta tillvara på de lokala förutsättningar som finns. Det är viktigt att alla Tidaholms invånare ska känna samhörighet och delaktighet i arbetet med att föra kommunen in i ett bärkraftigt samhälle (Persson, Åkerblom, 1998). Kommunen vill till exempel att våtmarker ska vara en mötesplats och en undervisningslokal för både barn och vuxna. Vattnet är det bästa läromedlet för att åskådliggöra ett sjukt/friskt tillstånd (Persson, Åkerblom, 1998, ss. 93) 19

20 Framtida riskanalys SMHI har gjort en övergripande kartläggning av risken för översvämning av Tidan. Denna undersökning visar på risknivåer vid ett så kallat "100-årsregn", vilket betyder den mängd nederbörd som historiskt sett har fallit en gång på 100 år. Undersökningen visar även översvämning för beräknat högsta flöde baserat på en dimensionell beräkning enligt Flödeskommitténs riktlinjer för riskklass 1 dammar (Räddningsverket, 2006). Se karta till höger. Både vattensystemen i Tidan och Vamman får högre vattenstånd då kraftiga regn inträffar och när det regnar under en längre period. När ökad snösmältning inträffar bidrar också detta till stigande vattennivåer (Tidaholms kommun, 2009). Att planera för klimatanpassning är därför en viktig del i den framtida utvecklingen av området kring Tidan. Området bör planeras med funktioner som till exempel tål att översvämmas eller se till att angränsade områden förses med genomsläpplig markbeläggning som infiltrerar vattnet ner till marken. Däremot är inte ett permanent högt vattenstånd i Tidan särskilt troligt som man ska tolka SMHIs rapport. Madängsholm Tidahom Fröjered Översvämning för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering, (Riskklass 1 dammar) Översvämning för 100-årsflöde 20 N Skala: 1: km

21 Det rekommenderas att man undersöker och kartlägger olika typer av riskzoner längs vattenbestånd, se principsektion till höger. Utifrån dessa zoner kan sedan olika åtgärder utföras. I zon 4 rekommenderas endast översvämningshantering i form av grönytor, vegetation och våtmarker. Parker och rekreationsområden samt sport och fritidsaktiviteter utomhus är exempel på detta. Jord- och skogsbruk fungerar också i denna zon (Ivarsson, 2013). Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Bild 10. Damm, Malmö Bild 11. Torgdammar, Malmö Bild 12. Dagvatten, våtmark Dagvattenhantering är ett annat problem som Tidaholm har, såsom många andra samhällen. Regn som faller på hårdgjorda ytor i staden måste omhändertas för att inte skapa problem med tillfälliga översvämningar, fuktskador och halka. Föroreningar som sköljs bort från vägar och tak sprids med ledningar, via mer än trettio olika utsläppspunkter, till Tidan och Vamman och vidare i vattensystemen. En stor del av dagvattnet förs med avloppsledningar till reningsverket men vid häftiga regn bräddas orenat avloppsvatten ut i Tidan då reningsverket inte klarar av flödet (Persson, Åkerblom, 1998). För att minska de häftiga avrinningarna bör dagvatten omhändertas mer lokalt. Att minska de hårdgjorda ytorna och föra ner vattnet i marken, där det hör hemma, samt fastlägga föroreningarna i marklagren är något som behöver planeras för. Vid utvecklingen av området kring Tidan bör lokal dagvattenhantering utformas då området redan har goda förutsättningar till detta då det, till stora delar, består av grönstruktur. Tätorters kontakt med dess omgivning har blivit sämre när tätorterna har vuxit. Därigenom har den biologiska mångfalden kontinuerligt minskat. Till exempel innebär detta att tätorterna har färre naturupplevelser och får en mindre hälsosam miljö att leva i (Persson, Åkerblom, 1998). Förlusten av biologisk mångfald kan leda till sämre funktion och produktivitet av ekosystem. Minskad biologisk mångfald kan också leda till att genresurser för all framtid förloras. Dessa genresurser skulle kunna användas i jordbruk, skogsbruk och farmakologi. Detta är några av skälen till varför bevarandet av biologisk mångfald är viktigt (Boverket, 1994). Biologisk mångfald bör därför ingå i pågående utvecklingsoch planeringsprocesser för markanvändning, transport och infrastruktur. Biologisk mångfald har tre betydelser; artrikedom, genrikedom samt biotoprikedom i landskapet. När det gäller försurning och föroreningar har Tidaholms kommun beställt en utredning av platser i staden som tros vara förorenade och därmed utgöra en risk för både människor och miljön. Tre områden nära floden har klassificerats i den andra riskkategorin (utgör en stor risk). Dessa är industriområdet Granaten, Swedish Match Industries och f.d. industriområdet på Vulcanön (Tidaholms kommun, 2009). 21

22 22

23 Teoretiskt ramverk 23

24 Människan har ett ansvar inför kommande generationer att förvalta naturens resurser, dit det samlade djur- och växtlivet även bör inräknas (Bucht, Persson, 1994). Detta avsnitt handlar därför om att förklara vikten av närvaron av natur i staden. Det teoretiska ramverket har bidragit till gestaltningen av området kring Tidan. Vikten av grönska och vatten i staden Stadens olika grönområden verkar tillsammans och bildar en helhet, vilket brukar kallas för en grön struktur. Detta innefattar all grön och obebyggd mark, även vattenmiljöer samt flora och fauna. Till grönstrukturen räknas till exempel parker, kyrkogårdar, privata trädgårdar och vägrenar. Det grönblå stadsrummet fyller både viktiga ekologiska funktioner men även sociala och kulturella funktioner (Bucht, Persson, 1994). Grönskan renar luften och utjämnar klimatet samtidigt som den fungerar både som bullerdämpare och vindskydd. En väl utbyggd grönstruktur är en förutsättning för att skapa en attraktiv och långsiktigt hållbar stad. Gröna rum som är artrika främjar naturförståelsen och bidrar också till stadens biologiska mångfald (Landkrona stad, 2011). Diverse typer av grönområden fyller olika behov såsom exempelvis platser för rekreation, lek och möten för olika åldrar och grupper i samhället. Det behövs varierande former av grönområden som kompletterar varandra för att maximera deras potentiella sociala värden (Boverket, 2012). De ekologiska funktionerna hos grönstrukturen är beroende av hela systemet med djur, växter, mark, vatten och klimat, men även av vår mänskliga påverkan. För att kunna öka möjligheterna att utnyttja ekosystemtjänster krävs det att man i kommunen skapar sig en helhetsbild av hela systemet och de grundläggande förutsättningarna för att kunna utnyttja dessa (Bucht, Persson, 1994). Blå/ gröna element i staden bidrar inte bara till djur och natur, utan erbjuder även oss människor skönhetsupplevelser och en känsla av hemhörighet, samtidigt som den bidrar till orienterbarhet (Olsson, 1998). Både blå och gröna strukturer är därför viktiga design- och stadsbyggnadselement. 24

25 Biofil stadsutveckling Biofili är ett begrepp som handlar om att skapa attraktiva urbana miljöer samtidigt som förutsätt ningar för naturens ekosystemtjänster optimeras (Urbio, 2013). Människan har utvecklats i naturen och vi har levt som samlare och jägare i 99 procent av vår mänskliga historia. Människan som gått från att vara starkt sammankopplad med både natur och andra levande organismer till att idag, i stor utsträckning, behöva förflytta sig för att få uppleva grönska. Om vi vill överkomma vår tids miljöproblem, både globalt och lokalt, finns det inget bättre sätt än att försäkra att befolkningen både är sammankopplade med naturen och omgiven av den, samt aktivt involverade i dess restaurering och skötsel (Beatley, 2011) Förekomsten av gröna element i staden har visat sig vara direkt sammankopplade med val om att gå och cykla i staden. Människor som exponeras för natur och grönska visar även ofta naturskyddande beteenden. Detta kan till exempel ta sig i uttryck som ökad återvinning och volontärarbete (Beatley, 2011). Biofil design är ett innovativt sätt att utforma de platser där vi bor, arbetar och lär. Vi är beroende av, och behöver, naturen på ett djupt och grundläggande sätt. Men vi har ofta utformat våra städer och förorter på ett sätt som både försämrar miljön och alienerar oss från naturen. Den senaste trenden inom grön arkitektur har minskat den byggda miljöns miljöpåverkan, men har åstadkommit litet för att försöka sammankoppla oss till den naturliga världen igen, vilket är den saknade pusselbiten för hållbar utveckling (Biophilicdesign, 2011). Biofila byggnader som sammanfogar människor och natur har visat sig påverka människors hälsa och välbefinnande. Till exempel har det visat sig att patienter på biofila sjukhus läker snabbare än patienter på vanliga sjukhus. Biofil design har även ökat produktiviteten på kontor och höjt provresultat i skolor. I biofila samhällen trivs dessutom invånarna bättre och vet mer om sina grannar (Biophilicdesign, 2011). 25

26 Stimulera olika sinnen Skatepark Plaskdamm Lära om matens ursprung Djur Belysning Växthus Biologisk mångfald Leka och lära med vatten Möjlighet att fiska Lära om naturen Utomhusklassrum Taktila upplevelser Sittmöjligheter Planteringar Odling Upptäcka naturliga energikällor 26

27 Grönska och vatten för att främja lärandet om hållbar utveckling Att leka, upptäcka och lära är avgörande för ett barns utveckling och att förse barn med goda lekmöjligheter är ett sätt att direkt bidra till att detta grundläggande mål i de första stadierna av livet uppnås. Lek utgör en stor del av barns dagliga aktivitet och bidrar till både fysisk som mental utveckling samt emotionell utveckling från första början. Barn utvecklar inte heller bara deras motorik och gör av med energi när de leker, deras personligheter formas även genom lek och sociala aktiviteter. Barn utvecklar även sin förmåga att resonera och sina språkkunskaper. Genom lek skräddarsyr barn sina egna verkligheter och upplevelser. De lär sig lösa problem och konfronteras med nya utmaningar och ställer in siktet mot nya mål vilket uppmuntrar deras förmåga till att organisera, planera och fatta beslut. Man kan därför säga att lek är ovärderliga genrep inför barnens framtida liv (Rojas del Alamo, 2005). Barn lär sig lätt om natur och kultur genom att utforska stadens gröna platser. Genom att låta barn upptäcka mångfalden av djur och natur kan ett intresse skapas för att bevara och utveckla den gröna staden eller att nyskapa grönområden där det finns brister (Persson, Åkerblom, 1998). Barns vilja att ta ansvar stärks om barnen görs delaktiga och känner att de får vara med och påverka. Barnen är den alla viktigaste resursen i strävan efter en hållbar stadsutveckling då de en gång ska ärva det samhälle vi i dag bygger upp (Olsson, 1998). Barn tycker speciellt om vatten, särskilt när de tillåts röra vid det eller leka i det. Vatten erbjuder en mängd stimulanser för barn. Från känslan av vått och torrt till experimentering med flytande och sjunkande föremål och så vidare. Viktigt att komma ihåg är också att känslan av vatten kan förmedlas mer eller mindre direkt via broar eller höjda gångvägar. Så även med eller utan fysiskt vatten kan dessa element integreras in i en lekplats. Fantasin kommer att frambringa vattnet (Rojas del Alamo, 2005). Lekplatser med inslag av vatten, såsom kanaler, bäckar, dammar, fontäner och vattenspridare, gör inte bara lekplatserna mer attraktiva, utan gör det dessutom roligare för barnen att leka i dem samtidigt som det är undervisande. Lekplatser med inslag av vatten är till exempel bra på att lära barn om vattens egenskaper och vattencykeln. Naturliga inslag av vatten uppmuntrar även barn till att observera och lära sig om livscykler och naturen (Rojas del Alamo, 2005). Det är inte bara barn som lär sig av stimulerande lekplatser utan även förändrar kan lära sig se världen lite annorlunda genom sina barns ögon. Genom att utforma inspirerande naturmiljöer kan alla inspireras. En örtträdgård, inspirationsodling eller en labyrint med ätbara växter kan väcka intresset även hos de äldre. Genom att erbjuda människor jordbruksmöjligheter i staden har det visat sig att människors relation till jorden och marken ökar samtidigt som de producerar bra och giftfri mat. Jordbruksmöjligheter i staden ger även möjlighet till vistelse och arbete utomhus i den friska luften. Även sociala möten samt möjlighet att lära av varandra, och över generationer, skapas (Beatley, 2011). Jordbruk i staden kan kopplas ihop med skolan så att eleverna får odla maten de äter samtidigt som de lär sig om ekologisk och lokal matproduktion från en tidig ålder. Djurgårdar är ytterligare ett element som stärker lärandet. Djurgårdar som har betande djur lär inte bara barn om djurhållning utan förbättrar också jordkvaliteten samtidigt som djuren fungerar som gräsklippare, vilket minskar sådana underhållskostnader (Beatley, 2011). 27

28 28

29 Skissförslag 29

30 Vision för Tidaholm - Lyckligt, friskt och mångfaldigt Kommande designförslag är tänkt att fungera som ett diskussionsunderlag för Tidaholms kommuns framtida stadsutveckling. Projektet visar på goda exempel, från olika delar av världen, som är tänkta att fungera som inspiration. Förslaget är uppdelat i två skalor. En övergripande, större skala samt en mer detaljerad nivå över Bruksvilleparken. Tanken är att aktiviteter ska planeras på olika platser längs med Tidan. Bruksvilleparken är ett mer detaljerat exempel på en sådan plats längs vattnet. Genom att inte exploatera områden längs Tidan, med bebyggelse, bevaras befintliga biotoper i staden. De gröna tillägg som görs är av inhemsk art vilket inte äventyrar den biologiska mångfalden utan istället får den att öka. Det största målet är att tillgängliggöra och aktivera Tidan med dess närliggande områden. Detta görs på olika sätt, men huvudsakligen med ett oavbrutet promenadstråk längs med vattnet. Längs denna sträcka finns det anledning att stanna upp på vägen. Aktiviteter utefter promenadstråket finns t illgängliga över alla årstider. Människor prioriteras över bilar för att uppnå kommunens mål om att bli en bilfri stad. I och med allt detta kommer förhoppningsvis biltrafiken i stadskärnan minska eftersom att de flesta väljer att gå och cykla. God ljussättning skapar trygghet och gör att områdena även brukas kvällstid. Genom fler nya och spännande aktiviteter i stadskärnan blir Tidaholm mer rikt på upplevelser, kulturevenemang och fritidsaktiviteter. Detta lockar fler människor till staden samt får turismen att öka. Dessa aktiviteter skapar även förutsättning för möten men också möjlighet för gemensamt lärande och stärkta sociala band. Genom att stärka stadens gröna och blå värden kan Tidaholms identitet, som en miljövänlig och naturnära kommun, göras starkare. Djur och natur mitt i stadens centrum gör Tidaholm unikt och grönskan fungerar som ett vardagsrum för Tidaholmarna. Ambitionen är att fler invånare ska vilja vistas utomhus. På så sätt kan invånarna få en djupare relation till naturen. 30

31 Bruksvilleparken idag Bruksvilleparken i framtiden 31

32 Visionens ramverk Visionens ramverk kan ses som ett program för översiktsplaneringen längsmed Tidan. Ramverket kan till exempel ingå i beslutsunderlaget för detaljplaner, bygglov och andra beslut om förändringar. Men ramverkets kanske viktigaste funktion är dock att visa på stadens utvecklingspotential. Stärka stadens gröna och blå värden Förbättra tillgängligheten till vattnet Promenadstråk längs vattnet Utnyttja årstidernas variation Skapa rum för möten 32

33 Skapa förutsättning för lärande Aktivera outnyttjade ytor Värna om djuren och naturen Ingen parkering längs vattnet God och attraktiv belysning 33

34 Stärka stadens gröna och blå värden Tidan med närliggande grönstruktur är en viktig tillgång för stadens identitet. Genom att lyfta fram och peka på viktiga element och förstärka deras individuella karaktärer skapas ett vardagsrum för medborgarna som både är attraktivt och tillgängligt. Förbättra tillgängligheten till vattnet Låt folk kommer närmare Tidan genom bättre placering av exempelvis bänkar och stråk så att känslan av vattnets närvaro i staden ökar. 34

35 Promenadstråk längs vattnet Promenadstråket skall vara oavbrutet och göra det möjligt att promenera längs vattnet på minst en sida av ån. Gång och cykel uppmuntras genom god och attraktiv miljö samt markerad markbeläggning. Utnyttja årstidernas variation De rum som skapas längs med Tidan bör planeras med årstidernas variation i åtanke. Se till att aktiviteter i området finns tillgängliga året om. 35

36 Skapa rum för möten Genom uppehållsmöjligheter längs vattnet, exempelvis genom sittplatser och lekplatser, skapas potentiella rum för möten. Skapa förutsättning för lärande För att öka förståelsen och vikten av hållbar utveckling samt på sikt främja livsstilsförändring skapas platser för lärande så som; gemenskapsträdgårdar, lärande lekplatser, djurgårdar med mera. Här skapas även möjlighet att lära av varandra och över generationer. 36

37 Aktivera outnyttjade ytor Platser som idag står tomma eller brukas på ett bristfälligt sätt bör utnyttjas bättre och istället inbjuda till uppehåll, platsbildning och mänsklig aktivitet. Värna om djuren och naturen Genom hänsynsfulla förändringar äventyras inte den biologiska mångfalden. Djur och natur ska få lov att ta plats i staden. Befintliga stråk och gångvägar skall vara utgångspunkt för förändring. 37

38 Ingen parkering längs vattnet Parkeringarna, som är en av de större barriärerna längs ån, undanröjs och lämnas istället till gående och cyklister. God och attraktiv belysning Viktiga element längs å-stråket såsom träd, speciella byggnader och händelser i och vid vattnet framhävs med hjälp av belysning. Detta är en viktig del av upplevelsen i det blå/gröna stadsrummet. 38

39 Tidan i det stora Eftersom strandkanten längs Tidan kan komma att översvämmas tillfälligt är det viktigt att exploatering sker varsamt. Varsam exploatering innebär att området inte exploateras med bebyggelse, utan istället införs funktioner inom grönytor, vegetation och våtmarker. Det finns flera anledningar till varsam exploatering; dels för att minska konsekvenserna vid eventuella översvämningar, men också för att bevara befintliga biotoper. Mentala och fysiska barriärer tas bort längs med vattnet för att skapa längsgående och tvärsgående kopplingar. Till exempel tas parkeringen vid Vulcans väg bort. Den längsgående kopplingen görs genom att binda samman Norra rundan och Ånarundan med ett nytt stråk genom centrum. Detta ger en sammanlagd promenadrunda på cirka 16 kilometer fram och tillbaka. Promenadstråket ges en tydlig och tilltalande markbeläggning, av skiftande karaktär, vilket ökar orienterbarheten. Tvärsgående kopplingar kan exempelvis utmärkas visuellt med hjälp av belysning av viktiga föremål. Undanröjandet av barriärer ökar också t illgängligheten till Tidans områden. De levande tillägg som görs i området ska vara av inhemska arter för att inte äventyra den ursprungliga floran och faunan. Den biologiska mångfalden stärks av tilläggen genom att förse insekter med nektar och fåglar med fröfoder. Genom att lägga till mer växtlighet i området, som idag mest består av tomma gräsmattor, skapas dessutom fler hem för insekter, småfåglar och så vidare, samt mindre vattensamlingar för djur. För att inte någon enskild art ska ta över är det även viktigt att ha en stor variation av arter. Att grönområden länkas samman med varandra, med så kallade gröna korridorer, möjliggör fri och säker passage för levande organismer. Tidan och dess närliggande grönstruktur är en av stadens större gröna korridorer och därför är det viktigt att den bevaras. Inom dessa korridorer finns utrymme för olika funktioner och aktiviteter, såsom djurhållning, lekplatser, jordbruk och andra fritidsaktiviteter. 39

40 Nedan följer några exempel som skulle kunna implementeras längs promenadstråket. Galaxen är en stadslantgård, samt fritidsgård, som ligger i Kortedala i Göteborg. Det är en ideell förening som inriktar sig på att skapa fritidsaktiviteter för både barn, ungdomar och vuxna (Föreningen Galaxen, 2013), se bild 13. The Edible schoolyard i Brooklyn, New York är ett program som syftar till att förbättra skolmåltider men också till att utbilda skolbarns kompetens gällande jordbruk samt tillagning av hälsosam mat (Gorgolewski, Komisar, 2011), se bild 14. Ett exempel på att värna om djuren hittas i Mayo, Irland där det finns ett övergångsställe för änder (Panoramio, 2011), se bild 15. Då Tidaholm har en stor population av gräsänder som tenderar att gå över Östra Drottningvägen kan ett övergångsställe öka säkerheten för dem. Denna ska gärna betonas med både skylt och markmarkering. Tävlingsförslaget Äldreboende med hälsofrämjande grönska i Gävle visar på grönstrukturens betydelse för äldre (Urbio, 2012), se bild 16. En pensionärspark bör planeras vid Solviks äldreboende. Solviks utemiljö som vänder sig mot Tidan är idag endast en tom gräsmatta med en liten stig samt ett dåligt underhållet soldäck med utblick över Swedish Match. Färgglada fågelholkar kan ses som ett konstnärligt tillägg för att göra Ånarundan mer attraktiv och använd. Ett bra exempel på detta hittas i South Hero, Vermont, se bild 17. Till en början konstruerades dessa för att attrahera svalor på grund av problem med mygg. Fågelholkarna har även blivit en mindre turistattraktion (Resmer, 2008). 40 N Skala: 1: m

41 Bild 14. Edible Schoolyard, New York Bild 13. Galaxen, Göteborg Bild 16. Äldreboende, Gävle Bild 15. D uck Crossing! M ayo Bild 17. Fågelholkar, Vermont 41

42 Buffertzon Stråk Bild 18. Hornsbergs strandpark, Stockholm Buffertzon 42 Soldäck Stråk Stråk Att tillgängliggöra och synliggöra vattnet Målet om att tillgängliggöra Tidan handlar både om att låta folk komma närmre vattnet men också om att få en bättre visuell vattenkontakt. Genom god placering av bänkar och stråk kan tillgängligheten öka. Typsektionerna till vänster visar hur man kan närma sig vattnet. Tidans strandlinje varierar vilket leder till olika förutsättningar för vattenkontakt. Där höjdskillnaden är större kan till exempel ett soldäck i gynnsamt läge öka känslan av vattnets närvaro. En buffertzon i form av grönska är att föredra som skydd för höga vattenstånd. Hornsbergs strandpark i Stockholm, se bild ovan, visar på ett samtida möte mellan stad och vatten. År 2012 utnämndes parken till vinnare av Sienapriset (Hornsberg, 2013). Fina materialval och detaljer är något som bör vara med i planeringen av ett nytt promenadstråk i Tidaholms centrala delar.

43 Belysning Bild 20. Lights in Alingsås Belysning är till stor del betydande för upplevelsen av stadsrummet samtidigt som den ger en ökad känsla av trygghet. Det krävs planering och omsorg när ett område ska ljussättas. Planläggning om vilka objekt som ska framhävas och hur dessa ska belysas är därför viktigt. Det kan röra sig om buskar, träd, planteringar, vatten eller byggnader som är viktiga för rummets upplevelse och karaktär (Engstrand, 2004). Smedstugorna, på Turbinhusön, bör belysas så att dessa framhävs och verkar tillsammans med Turbinhuset, vilket är den enda byggnad på ön som är belyst idag. En upplyst fasad lyfter fram husets skönhet. Bild 19. Fontän i Karl Johans Park, Norrköping Bild 21. Lights in Alingsås Olika typer av ljuskällor ger olika typer av ljus. God belysning handlar om korrekt typ av ljuskälla, position, utstrålningsvinkel och placering. Bra belysning handlar också om färgriktighet. Växtlighet gör sig bäst i kallt ljus då detta framhäver det gröna bättre. Däremot blir exempelvis röda blommor daskiga av kallt ljus, vilka istället gör sig bättre i varmt ljus (Engstrand, 2004). Ljusslingor kan vara ett festligt sätt att belysa objekt under vinterhalvåret. Då kan man framhäva former av till exempel av en fontän såsom man gjort i Karl Johans park i Norrköping. Annan festlig ljussättningsinspiration kan hämtas från tillställningen Lights in Anlingsås, se bilder till vänster. Bild 22. Franska konsulatets trädgård, New York 43

44 Principsektionerna visar på olika sätt att ljussätta områdets karaktäristiska inslag. Många av dessa går att implementera längs Ånarundan så att denna kan användas kvällstid. Franska konsulatets trädgård i New York, kan ses som ett exempel på hur man kan 44 belysa ett gångstråk. Se bild 22 på föregående sida.

45 En stor barriär, för möjligheten att skapa ett obrutet promenadstråk, är dels bron som binder samman Solviks äldreboende med vårdcentralen samt att en del av Tidans strandkant tillhör Swedish Match. Den befintliga bron föreslås bytas ut eller alternativt göras om. En bro med tak är att föredra, så att transport mellan Solvik och vårdcentralen fortfarande ska kunna ske på ett bekvämt sätt i alla väder. Ett exempel på detta är Dr Knisley bro i Bedford County, Pennsylvania, se bild 23. Vårdcentralen En bit av Swedish Match tomt, närmast Tidan, tas och ges istället till förmån för stadens invånare. Här får även stråket gå ut över vattnet, för att skapa mer dynamik och öka vattenkontakten. Staketet som inhägnar Swedish Matchs industriområde kläs med klätterväxter. Detta görs dels för att göra Solviks utsikt över vattnet mer attraktivt samt att göra promenaden här mer tilltalande. Genom att låta promenadstråket fortsätta förbi äldreboendet blir detta både ett trevligt tillägg för de boende på Solvik, samtidigt som å-stråket blir obrutet. Bild 23. Dr Knisley Covered Bridge, Pennsylvania Swedish Match Pensionärspark Solviks äldreboende N Skala: 1: m Bild 24. Växter täcker staket 45

46 Tidan i det lilla Vi behöver vidga uppfattningen om hur parker används idag. Många tänker att parken är en plats där man kan sitta ner eller utöva någon typ av aktivitet på en av de stora gräsmattorna som brukar finnas där. Genom att utvidga parkens funktioner kan exempelvis, utomhusklassrum, mat- och växtodling, zoologiska parker och botaniska trädgårdar skapas i kombination med varandra. Bruksvilleparken utgörs idag främst av gräsmattor som är outnyttjade under stora delar av året. Avstånd känns dessutom större än vad de är på grund av dessa stora öppna ytor. Eftersom parken har en sådan central plats i staden bör den utvecklas och utnyttjas bättre. I enlighet med kommunens fördjupade översiktsplan har området mellan Svängabron och biblioteket, där Bruksvilleparken ingår, stor möjlighet att utvecklas som en tillgång för både Tidaholmare och turister. Förhoppningen är att nya Bruksvilleparken ska fungera som dragare in till Tidaholms centrum. Besökare som kommer utifrån kan därmed stödja den lokala verksamheten i centrum såsom restauranger, fik och små butiker. Detta kan möjligtvis också utöka verksamheterna i staden och skapa en mer motståndskraftig ekonomi. När det kommer till kommunens planer på att konstruera ett inlöp vid Turbinhusön för att skapa fria vandringsvägar för fiskar föreslås istället en vandringsled genom Bruksvilleparken. I parken konstrueras ett stryk som 46

47 leder upp fisken genom Elverkskanalen och vidare uppströms förbi hindret vid Turbinhusön. På så sätt behöver inte heller spegeldammarna i Tidan rivas då dessa är betydande för parkens upplevelse och karaktär. Förslaget ämnar till att skapa ett mervärde för stadens invånare med nya och varierande mötesplatser. Människor med olika bakgrund och/ eller från olika generationer kan träffas här för att lära av och dela kunskap med varandra. Därför anläggs nya aktiviteter i Parken och längs med Tidan. En central del av parkens utveckling är att det ska finnas aktiviteter för alla åldersgrupper. Lek och lärande blandas med odling, djurhållning och sportaktiviteter. För att skapa liv och dynamik krävs att man samlar aktiviteter nära varandra. Tanken är att parken ska fungera som en familjepark vilken är aktiv större delen av året och som även kan kopplas till skolor och förskolor. Ambitionen är att öka medvetenheten om hållbarhet bland invånarna. Tanken är att Tidaholmarna ska vistas i och lära sig av naturen så att de skapar sig en relation till den och andra levnad organismer. Att barn får lära sig om detta i tidig ålder är viktigt för att initiera en attitydförändring för främjandet av hållbar utveckling. En vattenlekplats kan till exempel undervisa barn om vattencykeln. I plaskdammen kan barnen leka på sommaren och åka skridskor på vintern. På nästa sida visas ett exempel på en sådan plaskdamm, från Folkets park i Malmö, se bild 28. Det finns fler spännande sätt att låta barn närma sig vattnet. På Astrid Lindgrens värld kan besökarna dra sig över vattnet på en flotte, se bild 29, nästa sida. Detta skulle kunna införas, i parken, över Tidan. Tillsammans med en upplevelselekpark där olika experiment kan utföras, av mindre slag, kan lek och lärande uppmuntras. Längs med promenadstråket genom Bruksvilleparken konstrueras djur i större skala som barnen kan leka på. Dessa lyser upp på kvällen såsom Hormigas i Platja d Aro i Spanien, se bild 27, nästa sida. Det är viktigt att lekplatserna ska kännas naturliga och skapas med genuina material likt den naturliga lekplatsen i Gateway Natural Area, Colorado, se bild 26 på nästa sida. Material såsom asfalt, metall och plast bör därför undvikas. Djurgården Atollen, som idag är beläget norr om staden, föreslås flytta till nya Bruksvilleparken. En mer central djurhållning som är tillgänglig för alla, och som dessutom nyttjas året om, är bland annat viktig för barn som annars aldrig kommer i kontakt med djur. En stadsdjurgård kan förutom detta förlänga sköj-på-öa-säsongen. Många som besöker sköj-på-öa brukar efteråt fika på Turbinhusön. Besök på djurgården skulle kunna bli ett ytterligare stopp. Idag lockar denna tillställning mestadels äldre personer (Sjögren, 2013). Ett utökat utbud av aktiviteter kan attrahera en större publik. Gemenskapsträdgårdar kan användas av skolor tillsammans med utomhusklassrum. Dessa gemensamma odlingar tillsammans med djurgården är också tänkt att fungera som en språngbräda för att nå målet om att mat som konsumeras i Tidaholm, till största möjliga mån, är producerad ekologiskt inom regionen. Odling kan kombineras med lek och design, genom till exempel en labyrint av buskar med ätbar frukt. Arkitektkontoret Urbio har utformat en hallonlabyrint, vilket ses som en bra förebild, se bild 25, nästa sida. De befintliga tennisbanorna och bouleplanerna bevaras. Bouleplanerna är i dåligt skick och bör därför rustas upp. I angränsning till dessa placeras en äventyrsgolfbana och den befintliga lekplatsen görs om till en skatepark för de lite äldre barnen. Denna får lov att översvämmas vid höga vattenstånd. I Rotterdam har man gjort ett förslag på en sådan park, se bild 31 på nästa sida. En annan sportplan ligger på andra sidan Tidan. Det finns delade meningar om huruvida denna används eller inte (Sjögren, Kyrkander 2013). Då Tidaholm redan har mycket sportaktiviteter överlåts denna till annan aktivitet för att skapa mer dynamik i området. 47

48 Bild 27. H ormigas, S panien Östra Drottningvägen Turbinhuset Turbinhusön Scen Kärleksön Smedstugorna Ljusdjur Bild 25. Hallonlabyrint Labyrint Odling Nytt fiskestryk Kiosk Elverkskanalen Fontän Skola Växthus a do orbild 26. The N atural Playgrou nd, C ol Smedjeg 48

49 Bild 29. Flotte, Astrid Lindgrens Värld Bild 31. The w ater S quare, R otterda m Bild 30. Äventyrsg olfb ana, V äxjö Boule Skatepark Grisar Får Äventyrsgolf Tennis Soldäck Teleskop Å-bana Plaskdamm Getter Privat villaområde Upplevelsepark Kaniner Höns Bild 28. S krid skoåkninn g, M alm ö atan N Skala: 1: m

50 Djurhållning Den befintliga djurgården, Atollen, har idag endast öppet på sommaren. I detta skissförslag föreslås djuren infinna sig, i Bruksvilleparken, året om. Atollens djurgård har ca besökare varje säsong (Andersson, 2013). Att få in denna folkmängd i centrum vore att föredra då detta kan stödja Tidaholms lokala verksamheter. De djur som ska infinnas på djurgården bör vara av utrotningshotad art, alternativt komma från gårdar i Tidaholms närhet. Detta för att skydda hotade arter samt för öka lärandet om dessa. Skisserna visar förslag på djur som skulle kunna finnas på Tidaholms djurgård, samtliga arter är utrotningshotade. Enligt lokala hälsoföreskrifter i Tidaholm får djurhållning i staden varken lukta eller störa annan verksamhet (Sjögren, 2013). Det som eventuellt skulle strida mot detta är det föreslagna Linderödssvinet. Denna gris luktar i sig inte illa, men det är viktigt att hålla rent då det kan lukta där grisen har sin toalett (Föreningen Landssvinet, 2013). Det finns även bestämmelser om att max 6 hönor får finnas i stadsmiljön utan tupp (Sjögren, 2013). Bruksvilleparkens djurgård är inte tänkt att hålla en större mängd djur, förslagsvis 2-4 stycken av varje art. Detta för att ta hänsyn till både hälsoföreskrifter och tomten. Höns och kaniner får dock lov att vara fler, då de behöver mindre plats. Gotlandskanin Gestrikefår Hedermorahöna Linderödssvin Jämtget 50

51 Planera för olika årstider Det är viktigt att projektet genomförs och planeras på ett sådant sätt att området kan fungera under de olika säsongerna. På grund av det ökade utbudet av aktiviteter kan skolor och förskolors friluftsdagar nu med fördel planeras till Bruksvilleparken. Förhoppningen är att evenemangskalendern är en pågående process som kan utvecklas med tiden. Till höger visas dagens större evenemang, ovan linjen och de nya aktiviteter visas nedan linjen. Giff-cupen U6 Dagarna Djurgården Plantering/sådd Äventyrsgolf Julmarknad Luciafirande Juldagsfest Utökad Julmarknad Djurgården Skridskobana Sköj på öa Midsommarfirande Litografisymposium Djurgården Ävetyrsgolf Vattenlek Kräftans dag Djurgården Äventyrsgolf Skörd 51

52 Tidan i tiden Skissförslaget är tänkt att fungera som en pågående process, där tillägg adderas i etapper. Därefter tar den naturliga förändringen av området vid. Några av dessa tillägg kan implementeras i en närliggande framtid, redan i vår skulle vara möjligt, såsom exempelvis uppsättande av fågelholkar vid Ånarundan. Utvecklingen av området kring Tidan bör börja i stadens centrum där det största antalet människor kan nå och komma åt området. Ringvägen har därför satts som en yttre gräns för den första fasen av utvecklingen. Därefter kan Ånarundan och Norra rundan kopplas på och rustas upp. I sista fasen kan kopplingen till Madängsholm stärkas genom att anlägga ett promenadstråk från Ånarundan. Alternativt kan man börja med förändringarna som är mindre kostsamma. Att rusta upp Ånarundan eller anlägga ett övergångställe för änder ses som exempel på mindre åtgärder. Därefter kan en större insats läggas i centrum för att sedan sist kopplas ihop med Madängsholm. Fas 1 Fas 2 Fas 3 52

53 Underhåll Genomförandet av detta projekt måste utföras av kommunen till en början. Däremot kan underhåll och drift, å andra sidan, troligen utföras av hängivna individer och/eller engagerade organisationer. Vilka personer eller organisationer som är anpassade för detta är något att undersökas ytterligare. Skolorna, kyrkan, djurgården Atollen genom Vuxenskolan och Närproducerat Tidaholm skulle kunna vara några att titta närmare på. Personer med mycket fritid såsom pensionärer eller arbetssökande kan tänkas vilja bidra till skötsel och underhåll av området. Området är avsett för folket och kommer förhoppningsvis därför både att användas och vårdas av folket. 53

54 54

55 Reflektion 55

56 Problem inom stadsplanering behöver inte alltid lösas i form av bebyggelse. Ibland kan minsta möjliga tillägg vara det mest framgångsrika. Ta hand om Tidan har för oss handlat om att visa på stadens befintliga värden samt lyfta fram och stärka dessa. Varsam utveckling av området kring Tidan med Bruksvilleparken i spetsen visar på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Det viktigaste är att invånarna skapar sig en relation till naturen genom att vistelse i denna uppmuntras. I projektet har det teoretiska ramverket och visionens ramverk kommit att påverka beslut och prioriteringar för förslaget. När visionens ramverk sattes upp ville vi att detta skulle kunna användas i liknande situationer i andra städer. Man kan diskutera projektets för- och nackdelar. Vi har skapat möjligheter för ett aktivt å-stråk. Där har det varit viktigt att kombinera lärande om naturen med umgänge, socialisering och vänskapsbyggande. Genom att ge staden utrymme för möten kan en vidare debatt skapas inom bredare kretsar. Här kan fler idéer om vidareutveckling släppas fram, alternativa lösningar och stora visioner om en grön framtid kan skapas. Det är viktigt att Tidaholmarna får vara med och påverka samt känna sig delaktiga i utvecklingen av deras stad. När det kommer till nackdelar är realisering av förslaget förmodligen inte det mest kostsamma om man jämför med exempelvis bostadsbebyggelse längs vattnet. Det som kan vara kostsamt är däremot drift och underhåll. Om det blir svårt att hitta ideellt underhåll kan förslaget bli orealistiskt då kommunen förmodligen inte kan ta hela ansvaret för området. Något som också skulle kunna försvåra realiseringen av ett förslag som vi gjort, är de så kallade strandskyddsbestämmelserna. Det krävs att man söker dispens från dessa bestämmelser. Vi tror inte att det är själva parken som kommer att bli problemet, snarare de objekt som skjuter ut över Tidan. Vi tror att vårt förslag kommer att kunna uppfylla de mål som vi valde ut från klassens gemensamma. 56

57 Exempelvis tror vi att biltrafiken kommer att minska genom utvecklingen av promenadstråket, och invånare kommer istället välja att cykla eller gå inom stadskärnan. Detta tillsammans med lärande om djur, natur och hållbar utveckling kan minska Tidaholmarnas ekologiska fotavtryck. Förhoppningen är att detta arbete kan komma att bidra till och hjälpa Tidaholms kommun att utvecklas till en hållbar stad. Vi tackar Tidaholm för engagemang och stöd under denna kurs och önskar kommunen lycka till med fortsatt arbete. Genom nya och bredare aktiviteter är det större chans att människor möts för ömsesidigt lärande. Förhoppningsvis sker detta över generationer och mellan personer från olika socio-ekonomiska grupper. En av dessa aktiviteter kan exempelvis vara gemensamhetsträdgårdarna som syftar till att uppfylla målet om att mat som konsumeras i Tidaholm ska, till största möjliga mån, vara producerad ekologisk inom regionen. Alla tillägg som görs ökar också möjligheten att Tidaholmarna ska finna deras stad attraktiv och spännande. Något som inte finns med i förslaget är dagvattenhantering. Detta är givetvis en viktig del inom stadsplanering, kanske särskilt då klimatförändringar gör detta allt mer angeläget. 57

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald

Läs mer

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal

Papyrus. Från bruksområde till blandstad för alla. Socialdemokraterna i Mölndal Papyrus Från bruksområde till blandstad för alla Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Det här är en Socialdemokratisk idé, eller vision om man så vill, för hur vi tycker att Papyrusområdet skall utvecklas.

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

Checklista för urbant friluftsliv

Checklista för urbant friluftsliv Checklista för urbant friluftsliv Beskrivning och kartläggning av området Faktorer som enligt dokumenterad forskning främjar urbant friluftsliv och som är avgörande för användningen av grönområden, är

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och byggnadsnämnden 2013-01-23 17 Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar

Läs mer

Danderyd och miljön 2015-2018

Danderyd och miljön 2015-2018 Naturskyddsföreningens Valenkät 2014 Parti: Moderaterna i Danderyd Kontaktperson: Olle Reichenberg, kommunalråd, tel 08-568 910 10, olle.reichenberg@moderat.se Danderyd och miljön 2015-2018 Danderyds kommun

Läs mer

Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION

Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION 1 l PARKER, NATUROMRÅDEN OCH SJÖAR är några av Växjös största kvaliteter. De spelar en stor roll vid val av boplats, besöksmål och lokaliseringsort

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

ETT TILLÅTANDE UTERUM JÄRNMALMSGATAN, RINGÖN Förslag av Stella Svanberg, Fastighetskontoret 2014

ETT TILLÅTANDE UTERUM JÄRNMALMSGATAN, RINGÖN Förslag av Stella Svanberg, Fastighetskontoret 2014 ETT TILLÅTANDE UTERUM JÄRNMALMSGATAN, RINGÖN Förslag av Stella Svanberg, Fastighetskontoret 2014 KOPPLINGAR FRAMTIDA STRÅK OCH TILLFÄLLIGA AKTIVITETER IDAG IDAG OCH IMORGON + TEMPORÄRA AKTIVITETER FLERTAL

Läs mer

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget

Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Följ ombyggnaden på webben Mer information och live-kamera över nya Fristadstorget finns på: eskilstuna.se/fristadstorget Nya Fristadstorget - ditt torg! Ditt torg Eskilstuna utvecklas! Det nya Fristadstorget

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan

Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Naturskydd och social utveckling lagen, tolkningen, glädjen och hälsan Presentation vid Ekoseminariet Nr. 5 i Tequisquiapan, Querétaro, Mexiko den 11 april 2014. Av Ann-Marie Svensson Utan en lokal tolkning

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området.

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området. Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB 5 Området sydväst om stationsområdet fräschas upp och förses med nya bostäder och vägen

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE BAKGRUND Kvarteret Pyramidens gårdar är idag mycket omtyckta och välanvända och den övergripande

Läs mer

gröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad ekologigruppen ab

gröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad ekologigruppen ab gröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad Karin Görlin, Landskapsarkitekt LAR/MSA ekologigruppen ab Ekologigruppen Eniro samma struktur Vad är en grön mötesplats? Ekologigruppen

Läs mer

Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad.

Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konsekvenser för barn och unga i huvudstadens planeringsproblematik. 2015-06-03 Nälsta lekplats Nyréns Arkitektkontor DET HÄR ÄR VI! Emelie Brunge

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö

Läs mer

Vänersborg - lokala värden

Vänersborg - lokala värden Vänersborg - lokala värden Inledning Vi är två ungdomar som under fyra veckor har sommarjobbat för Vänersborgs kommun med Agenda 21 och folkhälsa. Som projektarbete har vi genom en enkätundersökning valt

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

Brf Hägern, Varvet - Analys

Brf Hägern, Varvet - Analys Anonyma entréer. Negativt Stor, öppna ytor som inte hänger ihop Betraktelseytor utan användbart innehåll Outnyttjad yta vid vattnet Dålig vattenkontakt Få samlings-/sittplatser Anonyma entréer För få cykelplatser

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Nödinge - Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad

Nödinge - Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad Ortsutvecklingsmöte NÖDINGE 20141016 Nödinge Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad SAMMANSTÄLLNING 2 1. Vad ska Nödinge erbjuda dig om 10 respektive 25 år? Hyresrätter nära pendelstation och

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson Gamla torget Taxi Busshållplats 1/25 KONCEPT & VISION Varför ska vi bygga och leva hållbart? Hur kan vi styra Tidaholm mot en hållbar framtid? I mitt förslag

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Översiktligt VA för Triangeln

Översiktligt VA för Triangeln Uppdragsnr: 10108752 1 (6) PM Översiktligt VA för Triangeln Bakgrund I anslutning till väg 136 vid Borgholms norra infart planeras ett område för handel- och serviceetableringar. Planområdet omfattar ca

Läs mer

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05

Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Preliminärhandling 2008-02-05 Dagvattenutredning till detaljplan för del av Gallhålan 1:4 m.fl. Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare HÄRRYDA KOMMUN BOX 20 43521 MÖLNLYCKE Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng

Läs mer

dag- och dränvattenhantering

dag- och dränvattenhantering Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering Material hämtat från arbetskoncept till Svenskt Vattens, publikation P105 Göran Lundgren, SWECO, Växjö LOD = En hantering av dagvatten inom det område

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

HÖÖRS KOMMUN SÄLJER SMÅHUSTOMTER PÅ HÖÖR VÄSTER, KVARNBÄCK. Allmänt

HÖÖRS KOMMUN SÄLJER SMÅHUSTOMTER PÅ HÖÖR VÄSTER, KVARNBÄCK. Allmänt HÖÖRS KOMMUN SÄLJER SMÅHUSTOMTER PÅ HÖÖR VÄSTER, KVARNBÄCK Allmänt Höörs kommun har fastigheter till försäljning för enfamiljsbostäder inom populära Kvarnbäcksområdet som ligger nära naturen, centrum och

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1 SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE KRONANDALEN MED OMGIVNINGAR Datum 50423 Plats Spirans förskola Deltagare Boende och intressenter i Kronandalen, Luleå kommun Processledare Strategisk Arkitektur DIALOGMÖTE _

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Sofia Thorsson, Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet Bengt Gunnarsson, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING och synpunkter från samtal och vandringar med boende, besökare i olika åldrar VISION Trygg omgivning, levande torg och välkomnande entréer För att uppnå märkbara förändringar

Läs mer

Grönstruktur. Planförslag

Grönstruktur. Planförslag Planförslag 3.6 Med grönstruktur menar vi det sammanhang som finns mellan gröna ytor, vatten samt flora och fauna. Svedala kommuns grönstruktur ska ha hög kvalitet och locka till olika aktiviteter. Ambitionen

Läs mer

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Trädplan Göteborg välkomnar Park- och naturnämndens beslut att upprätta inriktnings- och planeringsdokumentet Göteborgs grönplan. En strategi

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Credentia AB Dagvattenutredning för kvarteret Haren 1, 2, 3, 7 Uppdragsnummer 1832240 Uppsala 2012-04-12 Sweco Environment AB Uppsala vatten och miljö Irina Persson, Johanna Rennerfelt, Lena Hedberg Kvalitetsgranskare

Läs mer