Hur visar sig kontakt? En undersökning av hur gestaltkonsulten kan uppleva och tolka kontakt mellan människor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur visar sig kontakt? En undersökning av hur gestaltkonsulten kan uppleva och tolka kontakt mellan människor"

Transkript

1 Master of Science Gestalt in Organisations Hur visar sig kontakt? En undersökning av hur gestaltkonsulten kan uppleva och tolka kontakt mellan människor Helena Ström, O16 Dissertation, december 2005 Handledare: Anders Hytter, fil dr, universitetslektor, Växjö Universitet, Ekonomihögskolan,Växjö

2 Abstrakt Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för hur en gestaltkonsult kan uppfatta och förstå att två människor är i kontakt med varandra. Undersökningen har en tolkande fenomenologisk ansats. Delfrågorna, Vad upplever konsulten i sig själv? Vilka kännetecken i kundsystemet letar konsulten efter? Hur skiljer konsulten upplevelsen och kännetecknen från sin egen tolkning av kontakt? utgör den tolkande ramen. Det teoretiska perspektivet är gestaltteori, kompletterad med andra kommunikations- och perceptionsteorier. Metoden för insamlandet av data är kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har fem gestaltkonsulter intervjuats. Vid tolkningen av intervjumaterialet har åtta teman framträtt, teman som presenteras som metaforer hämtade från intervjupersonernas berättelser, de är följande Tema 1 Intellektuell förståelse är gott nog! Skilj på förståelsekontakt och det autentiska mötet. Tema 2 Dörren öppnas till något nytt Vid kontakt sker förändringen Tema 3 Det är som en evighetssoppa Det blir en samstämmighet, en kongruens. Tema 4 Det skapas ett eget rum i rummet Konsulten upplever sig bli lämnad utanför Tema 5 En tavla färgad av upplevelse Konsulten ser mönster och detaljer Tema 6 Jag fylls av lust att vara med Konsulten upplever ökad energi i kundsystemet Tema 7 Det jag behåller för mig själv Konsulten stämmer av mot teorier och egna erfarenheter Tema 8 Det jag delar med mig av Konsulten stämmer av med människorna i kundsystemet

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND Undersökt fenomen UNDERSÖKNINGENS FOKUS OCH ÖVERGRIPANDE SYFTE Övergripande syfte TEORI GESTALTTEORIER BAKOM SKILJA MELLAN UPPLEVELSER OCH TOLKNING Fenomenologi Gestaltpsykologi Fältteori Det här innebär teorierna för mig GESTALTTEORIER BAKOM BIDRA TILL ÖKAD KONTAKT Energicykeln Kontakt Kontaktgräns Kontaktavbrott Det här innebär teorierna för mig GESTALTTEORIER BAKOM GENOM NÄRVARO I STUNDEN FÖLJA MED DET SOM SKER I PROCESSEN OCH VIA SINA UPPLEVELSER TA IN FAKTA Närvaro, medvetenhet och zoner Här och nu Det här innebär teorierna för mig SAMMANFATTNING AV GESTALTTEORIERNA KOMMUNIKATIONSTEORI Verbal kommunikation Icke-verbal kommunikation Social perception Det här innebär teorierna för mig INTUITION Det här innebär teorierna för mig SAMMANFATTNING AV TEORIAVSNITTET PRECISERING UNDERSÖKNINGSFRÅGA SYFTE METOD ANSATS DATAINSAMLING Intervjusituationen Urval MATERIALETS TROVÄRDIGHET OCH RIMLIGHET ROLLEN SOM FORSKARE... 34

4 4.5 ETIK ANALYS AV DATA Analysfaserna REDOVISNING AV RESULTAT PRESENTATION AV TEMAN FRÅN INTERVJUERNA Konsulten upplever Konsulten letar efter kännetecken Konsulten skiljer mellan upplevelse och tolkning SAMLAD RESULTATÖVERSIKT Sammanfattning av teman SLUTSATSER OCH DISKUSSION HUR UPPFATTAR GESTALTKONSULTEN ATT TVÅ MÄNNISKOR ÄR I KONTAKT VAD UPPLEVER KONSULTEN HOS SIG SJÄLV VILKA KÄNNETECKEN I KUNDSYSTEMET UPPFATTAR KONSULTEN SOM KONTAKT HUR SKILJER KONSULTEN SIN EGEN UPPLEVELSE FRÅN TOLKNING UNDERSÖKNINGENS BIDRAG Det praktiska bidraget Det teoretiska bidraget FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING SLUTKOMMENTAR REFERENSLISTA BILAGA BILAGA BILAGA FÖRTECKNING ÖVER TABELLER OCH FIGURER FOTNOTER... 68

5 4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Denna undersökning handlar om hur konsulten kan uppleva att två andra människor är i fasen som gestaltteorin kallar kontakt. Det var mitt intresse för vad som händer i kontakten mellan människor som fick mig att studera sociologi och socialantropologi i början av 1980-talet. Att arbeta med det friska hos människan var det som lockade och under drygt 20 år har jag arbetat med det som kallas personalfrågor i olika organisationer. I arbetet har det ofta handlat om att på olika sätt medvetandegöra för människor vad deras uppgift på arbetsplatsen är, att se sitt sammanhang och att känna att var och ens kompetens används på rätt sätt. De olika roller jag haft är personalchef, utbildningsledare samt konsult. Jag har också med mig en 15-årig erfarenhet som chef i olika organisationer samt som egen företagare inom området Human Resource. I dag arbetar jag som internkonsult i Landstinget Kronoberg. I mitt yrkesliv har jag ofta fått och tagit rollen av att vara den som ser till att det som kan kallas de mellanmänskliga relationerna fungerar i syfte att arbetsuppgifterna skall utföras effektivt så att organisationens resultat uppnås. När jag har tagit den rollen har det inte alltid varit ett medvetet val. Ibland har jag dock medvetet gått in i en s.k. konfliktlösningsroll och min avsikt har då varit att bidra till att de inblandade kan öka förståelsen för varandras handlande och därmed förbättra sitt samarbete. En roll som kändes ansvarsfull och svår. Idag kan jag förstå att jag tog mer ansvar över situationen än vad som var sunt för mig. Ansvarstagandet hjälpte heller inte de inblandade att ta det ansvar de behövde för att de skulle kunna lösa sitt problem. Detta satte sina spår hos mig på så sätt att arbetslusten försvann och jag tog tre års uppehåll från min profession. Så småningom växte det dock fram att jag ville fortsätta att arbeta med det som jag tycker är meningsfullt, nämligen att bidra till ett sundare mellanmänskligt klimat i organisationer. Jag var medveten om att jag ville och behövde utveckla mina metoder samt hitta ett förhållningssätt så att jag skulle kunna orka fortsätta att arbeta med det jag helst ville. Det var i sökandet efter ett nytt förhållningssätt som jag kom i kontakt med

6 5 Åke Persson, gestaltterapeut, som i sin tur visade vägen till den fyraåriga utbildning till organisationskonsult som jag nu håller på att avsluta i och med denna uppsats Undersökt fenomen Under utbildningen vid Gestaltakademin i Skandinavien har jag tränats i det förhållningssätt som bygger på gestaltterapeutisk grund (gestalt). I en programförklaring som Gestaltakademin gjorde i juni 2002 uttrycks bl.a. följande: Vårt mål och vårt redskap är det autentiska mötet mellan människor. Det autentiska mötet är ett centralt begrepp inom gestalt. När gestaltkonsulten arbetar för att medvetandegöra hur kommunikationen inom ett system ser ut, t ex i en arbetsgrupp, bör alltså konsulten bidra till det autentiska mötet mellan människor. Tanken om det autentiska mötet är till stor del inspirerat från filosofen Martin Bubers tankar (1990). Det autentiska mötet ligger nära begreppet kontakt, som är centralt inom gestalt. Det är fenomenet kontakt jag studerar i denna uppsats. Under utbildningen har jag teoretiskt studerat och praktiskt tränat att bidra till ökad kontakt. Dock upplever jag fortfarande under arbetet en ambivalens som tar sig uttryck i ett antal frågor hos mig. Dessa frågor är t ex Vad hände nu egentligen? Var det de sa ett uttryck för att de verkligen hade fått kontakt eller är de bara trötta eller artiga? Hur ska jag tolka att de pratar tyst? Beror tystnaden på en osäkerhet eller talar de förtroendefullt? Det jag vill få en fördjupad förståelse för är hur de olika delarna, som presenteras i gestaltlitteratur, bildar den helhet som gör att konsulten i det praktiska arbetet vid t ex en konfliktlösningssituation upplever ett resultat av sitt arbete. 1.2 Undersökningens fokus och övergripande syfte När jag började arbetet med denna undersökning tog jag min utgångspunkt i hur konsulten kan använda kontaktbegreppet som ett redskap i en konfliktlösningssituation. Med tre stora områden kontakt, konfliktlösning och konsultrollen så utkristalliserades efter ett tag att det jag egentligen var intresserad av var hur konsulten kan uppfatta att kontakt äger rum. Konflikten eller konfliktlösningssituationen får istället verka som ett

7 6 slags scenografi, i syfte att göra det tydligare vilket slags konsultarbete det är som undersöks. Det är alltså i en situation där en tredje part (konsult) kallas in för att bidra till att konflikten på en arbetsplats (kundsystemet) kan lösas. Undersökningens fokus är hur konsulten kan uppfatta att kontakt uppstår mellan två andra människor enligt figurerna nedan. A B Figur 1 Konsulten och kunden Båda figurerna visar två arbetskamrater i ett möte och en konsult som observerar. I figur A observerar konsulten dem som individer och i figur B som ett system Övergripande syfte För mig ger tanken om att gestaltkonsulten ska bidra till ökad kontakt mening. Jag kan dock uppleva ett okritiskt förhållningssätt till begreppet inom Gestaltakademin. Det okritiska eller omedvetna förhållningssättet baseras enligt min mening på att det är en underförstådd gemensam värdering att kontakt leder till något bra. Jag delar denna värdering och vill undersöka hur kontakt kan uppfattas av en tredjepart. Det övergripande syftet med undersökningen är att öka förståelsen för hur en gestaltkonsult kan uppfatta och förstå att två andra människor upplever sig vara i kontakt.

8 7 2 Teori Eftersom jag vill studera hur en gestaltkonsult kan uppfatta och förstå att två andra människor upplever sig vara i kontakt, har jag först valt att gå igenom litteratur som förklarar gestaltteorierna och i viss mån också gestaltmetoderna. Jag har därefter kompletterat med andra teorier som ger ökad förståelse för hur mänsklig kommunikation går till (kommunikationsteorier) och hur vi människor drar slutsatser om varandra (social perception). De gestaltteorier som redogörs är valda med utgångspunkten i det som kan kallas det professionella gestaltiska förhållningssättet. Detta är beskrivet av flera författare. Den mesta litteraturen använder det terapeutiska förhållningssättet för att beskriva den professionella rollen. Nevis (1998) skriver dock om gestaltkonsultens sätt att arbeta. Eftersom jag intresserar mig för konsultrollen har jag valt att använda mig av uppställningen som han kallar The Desired Skills of a Competent Intervenor. Här kallat konsultens förmågor. Nevis (1998) skriver att det bör finnas vissa förmågor hos gestaltkonsulten. En organisationskonsult som arbetar med ett gestaltiskt förhållningssätt behöver, enligt Nevis (1998) ha förmåga att: a) genom närvaro i stunden följa med i det som sker i processen och via sina upplevelser ta in fakta. b) skilja på upplevelse och tolkning. c) dela med sig av sina upplevelser. d) uttrycka sig tydligt och veta avsikterna med det man gör och säger. e) kunna avväga och mobilisera energivågorna, vilket innebär att kunna uppfatta var kunden befinner sig och möta kunden där denne befinner sig utan att själv t ex gå i försvar. f) bidra till ökad kontakt. g) vara tydlig som person. h) vara både utmanande och stödjande. i) sätta gränser för och avsluta processer, vilket innebär man kan bidra till att skapa mening och förståelse utifrån upplevelser. j) känna till egna styrkor och begränsningar.

9 8 Det som tas upp i punkterna: a) genom närvaro i stunden följa med i det som sker i processen och via sina upplevelser ta in fakta b) förmåga att skilja på upplevelse och tolkning f) förmåga att bidra till ökad kontakt anser jag vara särskilt intressanta för denna undersökning. För att kunna använda dessa förmågor behöver konsulten ha kunskap och träning inom vissa områden. I nedanstående sammanfattning har jag tagit upp en del av dessa som jag anser vara relevanta. Tabellen kan också ses som en översikt av teoriavsnittet och kompletteras med gestaltteorier, som ligger till grund för Nevis påståenden om förmågor. Medveten om att vissa teorier är av betydelse för flera förmågor har jag valt att placera dem där jag anser att de har störst relevans. Teoriavsnittet kompletteras längre fram med för undersökningen andra betydelsefulla teorier. Konsultens förmågor Förutsätter Teori Bidra till ökad kontakt Kunskap om vad kontakt är, hur kontakt uppstår och vad som hindrar kontakt Genom närvaro följa med i processen och via upplevelser ta in fakta Skilja på upplevelse och tolkning Träning i att observera Träning i att stämma av sina observationer Kontaktcykeln Kontakt, kontaktavbrott och kontaktgräns Närvaro, medvetenhet och här och nu Zoner Gestaltpsykologi Fenomenologi Fältteori Tabell 1 Översikt av teoriavsnittet Jag vill bidra till ökad förståelse för vad konsulten kan lägga märke till när två andra människor är i kontakt med varandra, samt hur konsulten kan bli medveten om sina upplevelser. Nu följer en genomgång av de teorier som ligger bakom dessa påståenden om förmågor hos en organisationskonsult med s.k. gestaltiskt förhållningssätt.

10 9 2.1 Gestaltteorier bakom skilja mellan upplevelser och tolkning Jag väljer att kasta om Nevis påståenden för att kunna starta med de teorier som ligger till grund för gestalt, dvs. gestaltpsykologi och fältteori. Konsekvensen av detta kan vara att det blir svårare att förstå processen som pågår i konsultarbetet, såväl inom konsulten som mellan konsulten och kundsystemet. Därför presenteras i slutet av avsnittet en sammanställning av teoridiskussionerna i en modell, som ett försök att åskådliggöra processen/processerna vilka jag vill öka förståelsen kring. Under detta avsnitt tar jag också med fenomenologi som också kan betraktas som metod Fenomenologi Här följer en kort beskrivning av fenomenologi därför att den utgör grunden i det gestaltiska förhållningssättet. En fördjupning kommer längre fram i avsnittet som tar upp vetenskapsteori. Fenomenologin kan alltså beskrivas som såväl en filosofisk teori som en vetenskaplig metod. Hostrup (2002) skriver: Kärnan i filosofin är att man inte kan komma sanningen närmare än i upplevelsen och som vetenskaplig metod undersöker man upplevelsen som den är, dvs. som den visar sig för oss. (a. a., s 96). Hostrup menar vidare att detta innebär att det finns ett ömsesidigt förhållande mellan medvetandet och dess objekt och vi därmed inte kan separera den yttre empiriska världen och den inre psykologiska världen från varandra. För att vi ska kunna hitta essensen i det vi studerar måste vi möta fenomenen med öppenhet Gestaltpsykologi Gestalt har hämtat perceptionsteorier från gestaltpsykologin. Enligt Schulz Larsen (1997) säger gestaltpsykologerna att människan är mer än summan av dess egenskaper, dvs. helheten är mer än summan av delarna. En gestalt är en organiserad enhet som består av både figur och bakgrund. Människan tenderar att strukturera sina intryck, hur fragmatiska de än är, till en meningsfull helhet. Figur blir det som jag i ett visst ögonblick väljer att fokusera och bakgrund är allt annat som samtidigt finns i min medvetenhet. Ett annat välkänt begrepp inom gestalt, och som är inspirerat av gestaltpsykologin, är oavslutade situationer. Hostrup (2002) beskriver begreppet som att när en individ har hindrats från att avsluta en situation på ett tillfredsställande sätt så binder det energi i

11 10 personen. Det gör att personen vid liknande situationer längre fram kommer att reagera på samma sätt som då Fältteori Lewin anslöt sig till gestaltpsykologin och använde dess teorier som inspirationskälla till fältteorin. Lewin myntade uttrycket kraftfält (force-field) för att analysera och förstå mänskligt beteende. Varje individ existerar i ett psykologiskt fält av krafter som bestämmer och sätter gränser för handlandet. Det psykologiska fält som omger varje individ benämner Lewin livsrum (life space). Det är viktigt att understryka att livsrummet är helt igenom subjektivt, som individen ser det, och alltså inte behöver ha något objektivt korrelat. Fältteorin är på flera sätt systemisk. Den räknar med hela kontexten runt individen, individens tidigare erfarenhet, förväntningar om framtiden, drömmar, hopp och fruktan men också de fysiska och sociala villkor under vilka vi lever. Den inbegriper begreppet dynamisk jämvikt (quasi stationary equilibrium) om inget förändras i det psykologiska fältet sker heller ingen förändring i individens beteende. Den räknar dessutom med krafters ömsesidiga påverkan varje förändring i det psykologiska fältet leder till en förändring av beteendet och vice versa Lundahl och Öhquist, (2002, s. 126) Det här innebär teorierna för mig Den här rubriken förekommer flera gånger under teoriavsnittet. Här sammanfattas hur jag uppfattar och tolkar teorierna i det här sammanhanget, konsulten i en konflikthanteringssituation. Jag väljer att dela upp detta i dels det som rör konsultens uppmärksamhet av sig själv (konsulten) och det som rör människorna i det system som konsulten är där för att arbeta tillsammans med (kundsystem). För mig utgör teorierna ovan grunden för såväl det gestaltiska arbetet som det fenomen jag undersöker i denna uppsats. Dessa teorier, fenomenologi, gestaltpsykologi och fältteori, stödjer att det är viktigt för konsulten att skilja mellan upplevelser och tolkning.

12 11 Konsulten Om konsulten tar in det hon upplever och tolkar det utifrån sina egna erfarenheter och sitt eget livsrum så riskerar hon att göra tolkningar som inte stämmer med kundsystemets upplevelser och tolkningar. Med detta förstås också att konsulten inte kan göra sig helt tom eller neutral. Konsulten kan dock stämma av sina tolkningar genom att uttrycka såväl sina fenomenologiska observationer som sina tolkningar till de personer som ingår i systemet som med andras teorier och erfarenheter. Kundsystemet Vidare innebär teorierna för mig i det här sammanhanget att om vi ser till systemet som konsulten är där för att arbeta med, så räcker det inte med att konsulten delar med sig av kunskap om hur vi kommunicerar mer effektivt. För även om individerna i systemet kan lära sig ett nytt beteende, som i sig stödjer en effektivare kommunikation, behöver detta inte leda till att de får kontakt eller att det, enligt min uppfattning, sker en förändring i det psykologiska fältet. 2.2 Gestaltteorier bakom bidra till ökad kontakt För att kunna bidra till och uppleva kontakt behöver konsulten veta vad det innebär. I följande avsnitt finns gestaltteorier som behandlar begreppet kontakt Energicykeln En av de grundläggande teorierna inom gestalt är den om energicykeln (andra namn som förekommer i gestaltlitteraturen är kontaktcykel, cycle of experience, energicirkel) och den utgör också basen i konsultarbetet. Inom gestalt är modellen energicykeln central, enligt Gaffney ( 1995). Den har, från det att den introducerades av Fritz Perls som en modell att förstå intrapersonella processer, utvecklats till att idag användas som modell och verktyg i system som familjer och vidare till organisation och samhällsnivå. Konsulten kan använda den för att förstå var individer, grupper och hela organisationer befinner sig när det gäller energiflöde och hur de stoppar sig själva från att använda sina resurser. Nevis (1998) skriver också att använda energicykeln som en orienteringsprincip är kanske det som utmärker en gestaltkonsult. Energicykeln summerar den process som vi människor, individuellt eller kollektivt, går igenom för att bli medvetna om vad som pågår hela tiden, hur vi mobiliserar energi för att agera så att

13 12 vi kan handla konstruktivt utifrån de möjligheter som vi är medvetna om att vi har. Den här processen refereras ibland helt enkelt till som hur du får reda på vad som behövs och hur du sedan går ut och får det (a.a., s 2). Nevis, (1998), skriver vidare att teorin bakom modellen antar att det finns en medfödd önskan om att fungera så effektivt och tillfredsställt som möjligt. Det antas också att när en person blir medveten om en obalans i att vara eller fungera som människa eller människor, så är den naturliga reaktionen att göra något för att uppnå en ny balans. Att lära sig denna process är nyckeln till optimalt fungerande. Figur 2 energicykeln, enligt Joyce & Sills (2001). Här har jag valt att använda mig av energicykeln för att tydliggöra var i ett flöde fasen kontakt uppstår. Jag går nu över till att förtydliga begreppet kontakt och att definiera vad som menas med kontakt i denna undersökning.

14 Kontakt Kontakt är, enligt Nevis (1998), den fas i energicykeln då vi arbetar med t ex en gemensam arbetsuppgift eller problem med stort gemensamt intresse. Vi kan alltså fram till nu ha haft olika bilder av vad som är viktigt och därför inte nått fram till varandra. Konkreta exempel på uttalanden under den här fasen, enligt Nevis (1998) är Till slut nådde jag fram till honom Jag blev berörd av vad du sa Jag fick ny insikt i den diskussionen. Kontakt är en kärnidé inom gestalt, enligt Clarkson (2004). Det handlar om att, ur ett perceptionsperspektiv, fokusera klart och levande på de viktigaste aspekterna av en personlig situation utan att bakgrunden stör uppmärksamheten eller interaktionen. När två människor upplever kontakt upplever de att de just i stunden ser och hör varandra och verkligen upplever varandra här och nu. De är också medvetna om vad som händer inom dem själva. I ett samtal där båda parterna upplever kontakt är människorna engagerade i varandra och pratar på en personlig nivå. Polster & Polster (1973) skriver att det är ett mänskligt behov att vara i sådan kontakt med andra människor (lika mycket som att vara separerad från andra). De menar också att kontakt är källan till vår rikaste glädje och våra mest intensiva smärtsamma stunder. Fenomenet beskrivs av Polster och Polster (1973) som att när vi fått kontakt kan vi inte förbli på samma sätt och genom kontakt behöver man inte försöka att förändras, förändring sker av sig själv. Kontakt äger rum i gränsen mellan mig och en annan person/andra personer/saker/ämnen, enligt Clarkson, (se rubriken kontaktgräns). Kontakt kan definieras som att veta vad som är möjligt, inte att få det som önskas. Ett annat sätt som Clarkson använder för att uttrycka vad kontakt är att ta in en kvalitetsdimension: Man skulle kunna beskriva det som att kvaliteten i kontakten avgörs om livet bara passerar eller om livet levs och upplevs fullt ut (a. a., s 42). Det är, enligt Clarkson (2004), genom våra sinnen och motorik som vi har möjlighet att få kontakt. Det är viktigt att komma ihåg att, liksom helheten är större än summan av delarna, så är kontakt mer än summan av alla möjliga funktioner som ingår i den. Se

15 14 och höra är inte nödvändigt för en god kontakt, det är snarare hur man ser och hör som avgör om en kontakt är god eller inte. Kontakt kan man ha med objekt eller naturen liksom med människor och djur, med minnen, fantasier och uppfattningar om sig själv Kontaktgräns Det som Nevis benämner boundary, är i svensk gestaltlitteratur översatt till kontaktyta eller kontaktgräns. Jag väljer att använda ordet kontaktgräns. Enligt Nevis, (1998) är en kontaktgräns en term som används för beskriva de fenomenologiska momenten i var en enhet upplevs som separerad från en annan. Den kan ses konceptuellt som en linje, band eller ett membran som avgränsning mellan det som upplevs som jaget och vad som inte är det. Kontaktgräns är en term som gestalt använder för att beskriva vad vi är kapabla att vara i kontakt med och vad vi inte är kapabla att vara i kontakt med. Att ha en kontaktgräns är att sätta gränser för interaktionen (kontakten) mellan individen eller systemet och dess omgivning. Nevis, (1998), ger följande exempel för att förklara begreppet. Om en medlem i en grupp känner att han inte lyssnas på när han utrycker en idé eller när en medlem i en grupp upplever att han har svårt att få information från en annan grupp, så kan vi beskriva det som att kontakten inte tränger igenom gränsen. Detta behöver inte innebära något negativt för någon av parterna. Vi kan helt enkelt notera vilken möjlighet till kontakt som finns i systemet. Om någon säger Jag kan inte beskriva var vår enhet börjar och var vår slutar så uttrycker den personen en s.k. Boundaryconfusion. Nevis menar vidare att det viktigt att se dessa tillstånd som moment av en dynamisk process, inte som låsningar eller fixeringar. Men om inte parterna som är involverade har någon medvetenhet om kontaktgränsen som man har skapat, så kan de heller inte utforska den eller förändra den. Ett annat sätt att beskriva samma sak är att innan vi är medvetna om den pågående situationen så kan vi inte heller förändra den. När vi säger att lärande eller förändring sker på kontaktgränsen menar vi att den kommer till stånd genom undersökande av sådant som känslor, antaganden och fantasier som stödjer existensen av kontaktgränsen (a.a.). Det är enbart genom att konfrontera denna gräns, som kan vara en gräns av försvar eller av stöd och genom att testa för att se om där finns en möjlighet till stretching eller förflyttning, som förändring kan ske, enligt Nevis, (1998).

16 15 Hostrup, (2002), skriver om kontaktgränsen på följande sätt: för att kunna tala om personlighet måste gränsen mellan den enskilde och de andra/det andra vara både väldefinierad och genomtränglig, så att den dels åtskiljer personen från allt som inte är jag, dels tillåter ett utbyte med omvärlden. Om gränsen mellan personen och de andra blir för rigid och ogenomtränglig eller för flexibel och genomtränglig så uppstår problem i utbytet med omvärlden. (a.a., s 111) Figur 3 Kontaktgräns, hämtad från Hostrup, 2002, s 111. Med denna figur vill Hostrup beskriva följande Jag/Du i figuren symboliserar två människor. Dessa befinner sig i ett fält, Det. Dessa människor utbyter något med varandra, det symboliseras av pilarna. Kontaktgränsen är strecket mellan dem. Det är inne i cirkeln runt Jag som individens upplevelser organiseras och personligheten visar sig i den processen. Både Jag och Du är delar av fältet, dvs. den materiella världen, kulturen, samhället, etc. (Det) Kontaktavbrott Vi kan medvetet och omedvetet ibland stoppa oss från att få kontakt, s.k. kontaktavbrott eller kontaktstilar. Ibland använder vi kontaktavbrott som stöd och ibland som försvar. Enligt gestalt har vi människor ett antal olika kontaktavbrott. Dessa kontaktavbrott kallade Perls för försvar, enligt Gaffney (1995). Jag har här valt att använda begreppet kontaktavbrott. Kontaktavbrotten utgörs av konfluens, retroflektion, projektion, introjektion, egotism, deflektion samt desensibilisering. i

17 Det här innebär teorierna för mig Med hjälp av teorierna om kontakt, kontaktgräns och kontaktavbrott vill jag försöka förstå vad konsulten kan identifiera som uttryck för kontakt. Jag väljer att använda Polster & Polsters (1973) definition av kontakt därför att den belyser kontaktens konsekvens: Genom kontakt kan vi inte förbli på samma sätt. Genom kontakt behöver man inte försöka att förändras, förändringen sker av sig själv. Konsulten Därmed skulle konsulten kunna leta efter förändringar hos individerna, systemet eller hos sig själv för att få en förnimmelse om huruvida kontakt äger rum. Vidare finns det enligt teorierna ovan vissa beteenden som gör att vi hindrar oss från kontakt, de s.k. kontaktavbrotten. Detta leder oss till att när dessa kontaktavbrott inte förekommer finns förutsättningarna för att kontakt kan uppstå. Då skulle alltså konsulten kunna använda kontaktavbrotten som en s.k. checklista för att se om det är dessa beteenden som står i vägen för att kontakt ska kunna uppstå. Begreppet kontaktgräns är abstrakt och det går inte att fysiskt se vad som händer vid denna gräns. Däremot anser jag att konsulten kan studera vad som händer med de båda personerna som enskilda individer och som ett system för att förstå om de har kontakt eller inte. Konsulten kan se om kontaktgränsen är genomtränglig genom att försöka uppfatta om det finns en förmåga hos båda parter att påverka och påverkas. Konsulten kan också lägga märke till vad som händer med henne själv när hon studerar de inblandade för att få informationsmaterial att arbeta med, (se vidare Närvaro, medvetenhet och zoner). Kundsystemet Konsulten kan öka medvetenheten om kontaktavbrotten hos individerna i systemet. Konsulten kan stödja individerna i systemet att undersöka sådant som känslor, antaganden och fantasier om varandra för att se om dessa står i vägen för kontakt.

18 Gestaltteorier bakom genom närvaro i stunden följa med det som sker i processen och via sina upplevelser ta in fakta. Inom gestalt används ofta uttrycket att använda sig själv som redskap i konsultarbetet. Nedan följer en redovisning av de teorier som kan öka förståelsen för hur vi kan använda oss själva i detta konsultarbete Närvaro, medvetenhet och zoner Det som Hostrup (2002) skriver om nedan är inspirerat av gestaltpsykologin: När vi kan möta omvärlden på ett sätt som ger oss det vi har användning för, beror det på att vi är i stånd till att organisera påverkan och att sammanfatta denna i en helhetsupplevelse. En väl fungerande awareness-process [medvetenhetsprocess]ser till att det inhämtas otroligt många och olikartade upplysningar om både yttre och inre förhållanden, så att dessa kan organiseras i figur-grund och ingå i denna helhetsupplevelse. När vi undersöker och fördjupar oss i upplevelsen, upptäcker vi de specialiserade gestaltningsprocesser som upplevelsens struktur innehåller och kan därigenom få en bild av awareness-processens [medvetenhetsprocessens] funktion. (a. a., s. 63) Vi vet, enligt Hostrup (2002), att upplevelsens struktur bildas i samarbete och organiserande av: sinnespåverkan inifrån kroppen sinnespåverkan som kommer utifrån - omvärlden mentala processer Hostrup, menar vidare, att processerna är avhängiga av den medvetenhet som fångar upp påverkningar. Vi kan få en inblick i strukturen och dynamiken i denna gestaltningsprocess genom att ta reda på hur påverkan upplevs. Detta kan vi göra genom att t ex se och höra den eller höra oss för om den. Därmed skulle vi, enligt Hostrup, få en bild av hur processen kring medvetenhet (awereness) ser ut. När vi gör dessa delupplevelser och deras struktur till förgrund påverkas helhetsprocessen. För att göra det överskådligt för oss själva föreställer vi (gestalt) oss att de tre processerna försiggår i tre awareness- eller kontaktzoner genom att dessa ger oss kontakt med bestämd påverkan. De tre zonerna kallas innerzon, ytterzon och mellanzon. (a. a). ii

19 Här och nu Lewin menade, enligt Nevis (1998), att det inte är den dåtida händelsen som är det intressanta. Utan att det snarare är den nutida upplevelsen om vad som hände då som vi bör fokusera. Enligt Nevis (1998) var det Lewins sätt att förtydliga begreppet Här och nu och hans teori om hur fältet organiserar sig som gjorde att gestalt tog sig från att studera vad som har hänt, dvs. då. Tidigare perceptioner, reaktioner eller lösningar som inte stämmer med det som är just nu är troligtvis inte viktiga för nuet. Perls underströk vikten av detta och han utvecklade en stor del av sin terapeutiska metod för att hjälpa människor att bli mer medvetna om nuet, så som det utvecklas från stund till stund. Det var detta som han refererade till som awareness continuum. Han såg att man kan hänga fast vid perceptioner i det förgångna t ex människor eller händelser på ett sätt som motverkar ett konstruktivt beteende i här och nu. Genom att man bär spänningar från oavslutade tidigare upplevelser, binder man energi och är t ex inte kapabel att nå kontakt med personer. Han ansåg att människor inte kan nå tillfredsställande kontakt förrän spänningarna som kommer från tidigare är lösta på något sätt, (se även avsnitt Gestaltpsykologi) Det här innebär teorierna för mig Genom att föra in teorier om närvaro, medvetenhet, zoner samt här och nu hoppas jag kunna skapa en ökad klarhet i hur konsulten blir medveten om sina upplevelser och kan använda sig själv i arbetet med kundsystemet. Jag vill också belysa hur de ur kundsystemets perspektiv skulle kunna användas. Konsulten Konsulten behöver så långt det är möjligt kunna stämma av med sig själv: är den upplevelsen jag får av det jag förnimmer i mina zoner mitt eller kundsystemets, dvs. är det t ex. någon gammal upplevelse som jag själv har som står i vägen för min tolkning? Eller är min tolkning upplevelsen av det som sker här och nu? Kundsystemet När det gäller individerna i systemet som konsulten arbetar med, kan konsulten stödja dem i att uppmärksamma om det finns något som hände då (en tidigare upplevelse) som står i vägen för att de ska kunna uppnå kontakt här och nu. Med andra ord är de här och

20 19 nu, alternativt så hindrar deras individuella eller gemensamma historia dem från att få kontakt. Liksom konsulten tränas i att använda zonerna på ett medvetet sätt för att fånga impulser till en upplevelse så kan hon också medvetet arbeta på ett sätt som gör att individerna i systemet använder sig av alla tre zonerna. Frågor som t ex Vad hör du att X säger? Vad känner du när du hör det? Vad tänker du om det? Är frågor som frågor som skulle kunna bidra till att öka kundens medvetenhet.

21 Sammanfattning av gestaltteorierna Utifrån diskussionen ovan för jag nu in ytterligare en kolumn i min sammanställning. Här finns några exempel på frågor som konsulten bör ställa sig själv eller till kundsystemet för att veta om kontakt uppstått. Jämför vi med Nevis (1998) uppställning och den uppställning som presenterades så här långt i teoriavsnittet så ser vi att i modellen nedan är ordningen av konsultens förmågor återigen omkastade. Avsikten med denna modell är att förstå konsultens arbetssätt, inte som en linjär funktion utan som en process där närvaro och medvetenhet är konsultens förutsättning för att just följa processen och utföra sitt arbete med ett gestaltiskt förhållningssätt. Tabell 2 Sammanfattning av gestaltteorier Konsultens förmågor Förutsätter Teori Kontrollfrågor för konsulten i arbetet Genom närvaro följa med i processen och via upplevelser ta in fakta Bidra till ökad kontakt Träning i att observera Kunskap om vad kontakt är, hur kontakt uppstår och vad som hindrar kontakt Närvaro, medvetenhet och Zoner Här och nu Kontaktcykeln Kontakt, kontaktavbrott och kontaktgräns Vad förnimmer jag i de tre zonerna? Vilka fenomenologiska observationer gör jag? Talar individerna till varandra på en personlig nivå? Uttalas kommentarer som Till slut nådde jag fram till honom Jag blev berörd av vad du sa.? Skilja på upplevelse och tolkning Träning i att stämma av sina observationer Fenomenologi Fältteori Gestaltpsykologi Ligger något kontaktavbrott i vägen för att kontakt ska kunna nås? Hur stämmer min upplevelse överens med kundsystemets? Hur stämmer min tolkning överens med kundsystemets? Är det jag förnimmer en upplevelse av det som sker nu eller är det påverkat av ett då?

22 21 Med denna sammanställning förstår jag gestaltteorierna på så sätt att konsulten kan uppfatta och förstå att kontakt äger rum mellan två människor. Jag väljer att ta in några kompletterande teorier om kommunikation mellan människor för att få ytterligare material för konsulten att rikta sin uppmärksamhet på för att kunna avgöra om kontakt äger rum. Efter gestaltteorierna behöver jag dessutom tillföra teorier om social perception. Om konsulten inte är medveten om den sociala kontextens betydelse kan detta stå i vägen mellan hennes upplevelse och tolkning. 2.5 Kommunikationsteori Watzlawik (1996) säger att det inte är möjligt att inte kommunicera eller förmedla ett budskap när vi är i närheten av andra människor. Det är detta som ligger till grund till Watzlawicks första kommunikationsaxiom. Det är inte möjligt att inte kommunicera! För vad jag än gör i förhållande till en annan människa så förmedlar jag något. Om jag genom att inte tala med en person tror att jag inte talar med vederbörande, så är det alltså fel. För, enligt Watzlawik så är det så att genom att inte tala med någon så kommunicerar jag, om än inte i ord: med dig vill jag inte prata Verbal kommunikation Watzlawick menar att människor kommunicerar på olika abstraktionsnivåer. Den lägsta nivån är den mest konkreta och ju högre upp i nivåerna vi rör oss, desto mer abstrakta blir vi. Exempel på ämnen på den mest konkreta nivån, eller elementnivån, skulle kunna handla om vad som helst av konkret natur, t ex löner, ergonomi, lokalförhållanden etc. På den närmast högre nivån, metanivån, blir ämnena mer övergripande och abstrakta. Här börjar vi prata om hur vi ser på den konkreta världen, t ex värderingar och attityder. Engquist (1992) beskriver fenomenet att tala om högre abstraktionsnivåer av kommunikation på följande sätt. När man bara gör som man brukar händer inget farligt men det sker heller ingen utveckling. När man börjar kommunicera på högre abstraktionsnivåer kommer relationen till andra människor helt säkert att förändras. Obehagliga känslor inför att kommunicera på denna högre nivå kan dels bero på rädslan att utsätta sig för andras vrede med dess oförutsägbara uttryck, dels att ingen i förväg vet om denna förändring kommer att leda till att förhållandet till andra förbättras,

23 22 försämras eller helt upphöra. Att det kommer att bli annorlunda är det enda jag kan vara säker på (a.a., s. 69). Även Moxnes (1992) talar om kommunikation på olika nivåer. Han beskriver sju kommunikationsnivåer eller KONI som han kallar dem. Ju högre upp [längre ner] på denna skala av nivåer samtalet äger rum, desto mer personligt blir det och desto större är sannolikheten för förändringar. Moxnes menar att det blir svårare att kommunicera ju mer personliga dessa nivåer är. Koni modellen ser ut på följande sätt: Icke-jaget (ämnen, dvs. den konkreta världen utanför mig själv) 1 Debatt Det kända jaget (det både jag och andra människor vet om mig) 2 Kafferep 3 Förtroenden Det blinda jaget (det andra vet om mig men inte jag) 4 Feedback Det dolda jaget (det jag vet om mig själv men försöker dölja) 5 Det privata jaget Det okända jaget (de mer eller mindre mörka sidorna, som varken 6 Encounter, möte jag eller andra vet om mig men som kan komma upp ur det 7 Transcendens omedvetna under en mycket personlig diskussion)

24 23 Tabell 3 Kännetecken och exempel på kommunikationsnivåer enligt Moxnes NIVÅ KÄNNETECKEN EXEMPEL 1. DEBATT Vanligt samtal Intellektuell diskussion Sakrelevant historia Förslag till målsättning 1,5 Normering 2. KAFFEREP Om tidigare beteenden Om tidigare känslor Vem ska handla mat? Freud är enig med Jung om det Detta påminner mig om Boston Vi bör arbeta med oss själva 2,5 Ofarliga känslor 3. FÖRTROENDEN 3,5 Distanserad feedback 4. FEEDBACK 4,5 Frambrytande känslor 5. DET PRIVATA JAGET 5,5 Träffande utsaga Känslor inför frånvarande Ofarliga känslor Erkänna obehag Tillkortakommanden Familjekonflikt Provocerande frågor Ber om feedback Analys här och nu Tillbakablickande feedback Intellektuell tolkning Upplevelser här och nu Tolkande feedback Personlig feedback Emotionell feedback Erkänna känslor Provocerande frågor Stark metafor Personliga problem Erkänna känslor Stark självkaraktäristik Stark känsla Riktig analogi Korrekt återspegling Jag tål inte Åsa i Oslo När jag flyger mår jag illa Pauserna är olustiga Jag är rädd att ta till orda Det har krånglat mycket mellan mig och min far Varför är du så tyst? Vad tycker ni om mig Vi törs inte för vi är rädda Förra gången förvånade du mig Man ser av ditt sätt att röra dig att du är trygg Det är tråkigt här Ved du verkar dryg Jag tycker du är dum Fy fan vad äcklig du är Ja, jag är förbannad Vad känner du när han gråter? Jag är som en granat som snart ska explodera Jag ska skiljas (gråter) Jag tycker om dig Kari Jag är homofil, men ingen vet om det Jag är ensam tillsammans med er Där kom det! Sån är jag! Helt rätt, det är jag det! 6. ENCOUNTER 6,5 Självinsikt Blir sedd Får insikt Stark självkaraktäristik Stark insikt i gruppen 7. TRANSCENDENS Ny kompetens Konstaterar förändring Ny upplevelse Peak experience Med din hjälp går det upp för mig för första gången! Du milde, att vi två inte har sett det tidigare! Jag känner mig som en sophink med lock på! Nu slår det mig, vi saknar vilja att förstå! Vet ni vad! Detta har jag aldrig klarat av förr! Jag hatar dig inte längre. Det är som om hela världen framstår i nytt ljus Det är otroligt! Jag tycker om mig själv, ja er också!

25 24 Kopplar jag tillbaka detta resonemang till begreppet kontakt så är det, som jag uppfattat det, alltså först i samband med nivån Encounter som det som refereras till det autentiska mötet. Det skulle alltså innebära att konsulten i sitt arbete bör vara extra uppmärksam på uttalanden som liknar exemplen från nivå Icke-verbal kommunikation En god lyssnare använder inte bara sina hörselorgan utan flera andra sinnen, främst ögonen, för att uppfatta hur motparten regerar på det som sägs, dvs. vilket budskap, vilka signaler han/hon sänder med sitt kroppsspråk. Hjärnan är påkopplad inte bara för att formulera egna tankar utan också för att kognitivt tolka och dra slutsatser kring det som motparten yttrar. Intuitivt gäller det att känna sig in i hur den andre emotionellt upplever sin situation. Kanske är bilden annorlunda än vad orden vittnar om. Maltén (1998 s, 19). Detta innebär att vi också behöver uppmärksamma annat än bara det som sägs. Som tidigare konstaterats är det inte möjligt att inte kommunicera. För om vi inte säger något, kommunicerar vi något genom att vi inte säger något. Men det är inte bara genom ord vi kommunicerar. Det sker också en icke-verbal kommunikation. Icke-verbal kommunikation är, enligt Nilsson och Waldermarson (1995), ett samlingsbegrepp för alla de budskap som inte ryms i ordbokens betydelser och omfattar följande: Kroppshållning, kroppsställning, rörelser, gester, mimik och andningsrytm Ögonkontakt, tystnad, betoning och tonläge Hur vi rör oss själva och andra Hur vi skapar egna utrymmen och hur vi håller avstånd till andra människor Lukt och smak Färger och former Kroppsliga utsmyckningar i form av kläder, frisyrer, sminkning och tatuering Budskap som vi läser i i den yttre miljön, t ex hur ett klassrum är möblerat eller hur husen i vår omgivning är utformade (a. a., s. 68). Esbjörnsdotter (1994) skriver att den som arbetar med konfliktlösning bör rikta sin uppmärksamhet även till de icke-verbala beteendesignaler som sänds. Exempel på detta

26 25 är att undvika ögonkontakt, är passiv och tyst, vänder sig bort, tittar på klockan, tittar på konsulten medan hon själv talar och inte på den hon talar till. Vi ser då att det Esbjörnsdotter talar om främst handlar om de första punkterna i det som Nilsson och Waldermarson kallar icke-verbal kommunikation. Men som jag ser det har även de andra uttrycken betydelse i det här sammanhanget. Jag väljer därför också att ta in begreppet social perception för att förstå hur den icke-verbala kommunikationen påverkar oss Social perception Teorier om social perception beskriver hur vi formar intryck och hur vi drar slutsatser om andra människor. Perceptionsforskningens teorier skiljer på uttryck och intryck. Uttryck, är enligt Aronson, Wilson och Akert (2002), t ex att le eller klappa någon på axeln, medan intryck är att tolka det som detta icke-verbala uttryck sänder. Tolkningen kan till exempel innebära att besluta sig för att en klapp på axeln är ett uttryck för nedlåtande och inte för vänlighet. Det är svårt att tolka icke-verbala uttryck korrekt. Enkla synsätt eller generella tolkningar är inte hållbara, enligt Nilsson och Waldermarson (1995). Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att dra slutsatser om människors tankar, känslor, beteenden och avsikter utifrån en enda detalj i ett ansiktsuttryck eller i en gest. Vi måste känna till både personen och situationen innan vi kan försöka oss på en tolkning av vad ett kroppsuttryck innebär. Det får en betydelse först när vi ser till sammanhanget och tolkar uttrycket tillsammans med andra budskap (a.a., s. 70). För att belysa svårigheten med att tolka icke-verbala signaler använder jag ett exempel från Aronson, Wilson och Akert (2002). De använder ansiktsuttryck som exempel. För det första kan vi kan sända affect blends, vilket innebär att en del av ansiktet kan uttrycka en känsla och en annan del en annan känsla. För det andra kan vi låtsas vara mindre känslomässigt berörda än vad vi egentligen är, dvs. vi visar inte att och vad vi känner. För det tredje kan det vara svårt att tolka ett ansiktsutryck mot bakgrund av att det kan finnas kulturella skillnader.

27 Det här innebär teorierna för mig Utifrån resonemangen under rubrikerna verbal kommunikation, icke-verbal kommunikation samt social perception framträder ytterligare signaler eller upplevelser än vad som framkom i avsnittet om gestaltteorier och som konsulten kan rikta sin uppmärksamhet mot. Konsulten Konsulten kan alltså leta efter exempel på verbala uttryck som är tecken på kontakt Med din hjälp går det upp för mig för första gången! Du milde, att vi två inte har sett det tidigare! Jag känner mig som en sophink med lock på! Nu slår det mig, vi saknar vilja att förstå! Exempel på icke-verbala uttryck för att det inte finns en förmåga till kontakt är att individerna eller någon av dem undviker ögonkontakt, är passiv och tyst, vänder sig bort, tittar på klockan, tittar på konsulten medan hon själv talar etc. Kundsystemet För att konsulten sedan ska kunna skilja på upplevelse och tolkning behöver hon dessutom också vara uppmärksam på i vilket sammanhang individerna befinner sig och vad ett visst uttryck betyder i detta sammanhang. 2.6 Intuition Intuition som begrepp förklaras i Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi på följande sätt: Direktuppfattning av något utan att man klart kan förstå eller redogöra för hur man kommit fram till sin uppfattning (Egidius, 2002 s 113). Jung avsåg med intuition, enligt Schultz Larsen, (1997), det faktum att vi förstår saker och ting utan att själva veta varför vi förstår dem. Den utgör en spontan uppfattning av helheten, eller av de sammanhang som helheten rymmer ett slags AHA-upplevelse (a.a., s 95). Jung delade in vårt sätt att ta in information i två olika perceptiva funktioner. Han kallar dem för sinnesförnimmelse och intuition. Enligt Schultz Larsen, (1997) är sinnesförnimmelse den perceptiva funktion som utgår från det som sinnena registrerar. Sinnesförnimmelse fokuserar på det som är, på det praktiska, det verkliga. Genom

28 27 intuition, däremot, tar vi in det som våra fem sinnen inte tar in, det som ibland kallas det sjätte sinnet I avsnittet om icke-verbal kommunikation refereras till Maltén och det intuitiva lyssnandet. Enligt Maltén (1998) är att använda sin intuition när man lyssnar att tolka en annan människas budskap, att lyssna efter innebörden i det sagda, att spetsa sina egna mottagande sinnen men också att fånga upp det man inte ser och hör. Maltén menar att för att kunna använda sin intuition när man lyssnar krävs empati, människokännedom och självkännedom Det här innebär teorierna för mig Det som ovan kallas för intuition, tolkar jag vara det som gestaltteorierna beskriver med hjälp av gestaltpsykologi och fältteori, dvs. att helheten är större än summan av delarna. Genom att se intuition som en perceptiv funktion kan vi öka förståelsen för att det finns uttryck som magkänsla och det går inte att ta på. 2.7 Sammanfattning av teoriavsnittet Nedan följer nu en sammanfattning av teoriavsnittet. Med modellen vill jag ge en bild av hur teorierna blir användbara för konsulten i arbetet med att bidra till ökad kontakt i ett kundsystem, t ex vid konflikthantering.

29 28 Konsulten upplever Vilka fenomenologiska observationer gör jag? Vad är jag medveten om i mina zoner? Om jag summerar intrycken som delar i en helhet, vad har jag för information? Vad säger min intuition mig? Konsulten letar efter kännetecken Finns kontaktavbrott i vägen? Finns förmåga att påverka och påverkas? Var i kontaktcykeln befinner sig systemet? Finns ett undersökande av känslor, antaganden och fantasier? Talar man till varandra på personlig nivå? Talar man om upplevelsen här och nu? Vänder man sig till varandra? Hur rör de sig? Förekommer uttalanden som Nu slår det mig, vi saknar vilja att förstå! Hur är ögonkontakten? Konsulten skiljer upplevelse från tolkning Påminner situationen mig om liknande situationer? Är min upplevelse här och nu eller är den påverkad av något som tidigare har hänt? Stämmer min tolkning med kundsystemet? Vad har kunderna med sig in i fältet? Figur 4 Sammanställning av teorierna I första kolumnen finns ett antal frågor som konsulten kan ställa sig för att säkerställa att hon är närvarande i stunden och fokuserad så att möjliga observationer görs. I andra kolumnen finns ett antal frågor som konsulten ställer sig för att se om det finns något som står i vägen för kontakt samt frågor som kan ge svar på om det i systemet visar sig fenomen som kan vara kännetecken på kontakt. I tredje kolumnen finns exempel på frågor som konsulten behöver ställa till sig själv. Det finns även frågor som konsulten kan ställa till kundsystemet för att stämma av så att tolkningen inte skiljer sig från kundsystemets upplevelse och tolkning.

30 29 3 Precisering 3.1 Undersökningsfråga Utifrån denna modell vill jag nu precisera min undersökningsfråga. Genom teoristudierna har det blivit tydligare för mig att det jag vill öka förståelsen för är hur konsulten, i det praktiska arbetet med att bidra till ökad kontakt mellan två människor i ett kundsystem, kan uppleva denna kontakt. Frågorna jag ställer mig är vilka fenomen som kan ses som uttryck för kontakt? Hur blir gestaltkonsulten medveten om dessa fenomen? Och hur skiljer gestaltkonsulten på sin och kundsystemets upplevelse av kontakt? Den preciserade undersökningsfrågan blir Hur uppfattar gestaltkonsulten att två människor är i kontakt? För att få svar på min fråga ställer jag följande delfrågor: Vad upplever konsulten i sig själv? Vilka kännetecken i kundsystemet letar konsulten? Hur skiljer konsulten upplevelsen och kännetecknen från sin egen tolkning av kontakt? 3.2 Syfte Jag är medveten om att frågeställningarna kan verka höra hemma mer i en intrapersonell undersökning än i en undersökning som har ett organisationsperspektiv. Mitt intresse handlar om att få en ökad förståelse för hur en gestaltkonsult i ett arbete med konflikthantering i en organisation kan öka sin förmåga och därmed säkerhet kring frågan kommer mitt arbete att leda till en förändring? Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur en gestaltkonsult kan uppfatta och förstå att två andra människor upplever sig vara i kontakt.

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr Att förstå vad som formar en människa - hur det kan ta sig uttryck och påverka relationen med andra 2014-02-12 Gestaltakademin i Skandinavien

Läs mer

Står jag inför en människa som mitt Du, säger jag grundordet Jag-Du till henne, då är hon inte ett ting bland andra ting och består ej av ting.

Står jag inför en människa som mitt Du, säger jag grundordet Jag-Du till henne, då är hon inte ett ting bland andra ting och består ej av ting. Vår inre karta När två eller flera människor möts, möts också två eller flera världsbilder. Vi är var och en bärare av olika normer, värderingar och människosyner. Vi är formade av genetiskt arv, familj,

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr Att förstå vad som formar en människa -hur det kan ta sig uttryck och påverka relationen med andra 2013-02-27 Gestaltakademin i Skandinavien

Läs mer

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching Välkommen tillbaka till omgång 5 STYRKOR MarieLouise Gunilla Vetgirighet Ledarskap Tacksamhet Tacksamhet Kreativitet Tapperhet Kärlek till lärande Ärlighet/äkthet Hurmor Älskar/älskas Fredrika Anna Tacksamhet

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna

Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna En guide hur du kan använda dig av orakelkort för att träna upp din intuition. av Carina Jansson, goacarina@gmail.com Certifierad Oracle Messenger

Läs mer

PERSONLIGT LEDARSKAP

PERSONLIGT LEDARSKAP PERSONLIGT LEDARSKAP 1 Uppdrag CHEF och LEDARE Att leda sig själv öka sin självkännedom Att leda andra förstå individer och hantera gruppers utveckling Att leda verksamhet våga förändring och utveckling

Läs mer

Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp?

Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp? Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp? Undvik att bli missförstådd: Utveckla ditt kroppsspråk så det stämmer med budskapet Det som mest påverkar beslutsfattande sitter mellan halsen och buken

Läs mer

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION ÖVERSIKT 1. Verbal kommunikation 2. Effektiv kommunikation Definition Muntlig kommunikationinnebärkommunikationvia

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

timmar, medan de europeiska kraven är 1600 timmar. Hos GIS år du 2025 timmars undervisning över 4 år.

timmar, medan de europeiska kraven är 1600 timmar. Hos GIS år du 2025 timmars undervisning över 4 år. Våra utbildningar, studieplaner Gestalt psykoterapeut, 4 år Organisationskonsult och coach, 4 år GIS-Internationals 4-åriga utbildningar uppfyller både danska och europeiska krav och certifieringer. Med

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

Provar du någon n glasögon gon ibland? Fler nivåer att hantera. Kommunikation. Vad är kommunikation? Olika nivåer att hantera samtidigt

Provar du någon n glasögon gon ibland? Fler nivåer att hantera. Kommunikation. Vad är kommunikation? Olika nivåer att hantera samtidigt Firma Margareta ivarsson Föreläsning vid KY-examen Södra Vårdskolan, Halmstad 22 maj 2007 Provar du någon n annans glasögon gon ibland? Att se världen med sina egna glasögon och andras Olika nivåer att

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

DIPL. GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, 3 år

DIPL. GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, 3 år DIPL. GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, 3 år Leda organisation, grupp och individ i utveckling - med gestaltmetodiken som grund 2014-09-25/CR Gestaltakademin i Skandinavien 2013 1 MÅL Mål: Attduskaha Väl

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder

Neuropsykiatriska funktionshinder Neuropsykiatriska funktionshinder Avledbarhet Föreställningsförmåga Motorisk kontroll Social interaktion Perception Kommunikation Uppmärksamhet Impulsivitet Hyperaktivitet ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

- på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr

- på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr Att förstå vad som formar en människa - hur det kan ta sig uttryck och påverka relationen med andra 1 MÅL, SYFTE OCH INNEHÅLL Mål: Ökad

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap

DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap Att leda mig själv och andra utifrån den jag är - med gestaltmetodiken som grund 2014-09-25/CR Gestaltakademin i Skandinavien 2013

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till Mindfulness Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till sinnesnärvaro Uppmärksamhet medveten närvaro Mindfulness kan ses som en uppmärksamhetsträning

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta

THE. The Human Element. Deltagarnytta THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning.

Eleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning. Studiehandledning till Handledning i vård och omsorg Bonnier Utbildning Författare: Agneta Blohm, Monica Andersson, Jörgen Andersson, Best.nr. 622-8465-7 Studiehandledningen omfattar 10 studieenheter som

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Självpresentation. Tieto PPS AH090, 2.4.0, Sida 1

Självpresentation. Tieto PPS AH090, 2.4.0, Sida 1 ? Sida 1 Om självpresentation är en praktisk och enkel metod för att skapa större öppenhet i en grupp. En grupp där man vågar ge uttryck för vad man står för, sina tankar och känslor och där man samtidigt

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel. Beskrivning av coachingsuppsättningar

Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel. Beskrivning av coachingsuppsättningar Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel Beskrivning av coachingsuppsättningar Kommer att bestå av tilltalande tilläggsutbildningsmaterial

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

Professionella samtal. Martha Kesthely Fil.dr i pedagogik Lektor i socialt arbete Mälardalens högskola Akademi för Hälsa Vård och Välfärd

Professionella samtal. Martha Kesthely Fil.dr i pedagogik Lektor i socialt arbete Mälardalens högskola Akademi för Hälsa Vård och Välfärd Professionella samtal Martha Kesthely Fil.dr i pedagogik Lektor i socialt arbete Mälardalens högskola Akademi för Hälsa Vård och Välfärd 2010-01-04 Martha Kesthely, Mälardalens högskola, HVV 1 Innehåll

Läs mer

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Översikt Human Action Cycle Konceptuella modeller Metaforer ikoner Emotionell design Antropomorfism Agenter

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor För ett litet barn är det otroligt viktigt att lära känna sin kropp. Att förstå hur man med hjälp av sin kropp utforskar omvärlden genom lukt, smak,

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Ledarskap och kommunikation med NLP

Ledarskap och kommunikation med NLP Ledarskap och kommunikation med NLP Lev, lär, träna och förändra utbildningen som ger dig helt nya perspektiv och resultat NLP Business Practitioner är utbildningen för dig som vill utvecklas som ledare

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv 1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Jordbruksverket. Bemötande vid kontroll. Thomas Krook

Jordbruksverket. Bemötande vid kontroll. Thomas Krook Jordbruksverket Bemötande vid kontroll Thomas Krook Emotionellt laddade situationer + Rutinbesöket Besök efter anmälan _ 2 Emotionell stress 1. Känslor Djurägaren har dåligt samvete för problemen och vet

Läs mer

Opalens måldokument 2010/2011

Opalens måldokument 2010/2011 Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Sandra Johansson The student seminar: a powerful tool for in-depth, critical discussion. Fritt översatt av Kajsa Eklund

Sandra Johansson The student seminar: a powerful tool for in-depth, critical discussion. Fritt översatt av Kajsa Eklund Sandra Johansson The student seminar: a powerful tool for in-depth, critical discussion Fritt översatt av Kajsa Eklund Seminarium En generell beskrivning Under utbildningen förekommer seminarier som en

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer