Inträdesförhör i socialt arbete, SSKH vid Helsingfors universitet 2009

Transkript

1 1 MODELLSVAR Inträdesförhör i socialt arbete, SSKH vid Helsingfors universitet 2009 Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan ge högst 20 poäng. Maximala poäng i förhöret är 40. Under fråga 1 skall du välja antingen fråga 1a eller fråga 1b. Fråga 2 besvaras till alla delar. Fråga 1a. Skriv ett essäsvar. Staffan Blomberg och Jan Petersson skriver om socialpolitiken som en bestämningsfaktor för det sociala arbetets villkor. De tar upp ett antal förklaringar till socialpolitikens inriktning och omfattning som de grupperar under två övergripande ansatser. Redogör för dessa övergripande ansatser (2p), liksom för huvuddragen i de enskilda förklaringarna som tas upp under vardera ansatsen (15p). Redogör också för aktuella tendenser som enligt författarna påverkar välfärdspolitiken (3p). Den övergripande indelningen i aktörsförklaringar och strukturförklaringar. Aktörsinriktade ansatser betraktar socialpolitikens inriktning och omfattning som resultat av styrning av olika betydelsefulla samhällsaktörer. De strukturella förklaringarna förenas i att de betraktar socialpolitikens inriktning och omfattning som ett nödvändigt inslag i samhällsutvecklingen, vilken logik som styr socialpolitikens framväxt och utveckling varierar i olika ansatser. Aktörsförklarningar tas ofta fram för att försöka förklara skillnader mellan olika länders socialpolitik, medan strukturinriktade förklaringar framför allt fäster blicken på grundläggande likheter. (2p) Den enskilda aktörsförklaringarna: socialpolitik som reformpolitik välfärdspolitiken ses som politiskt projekt. Ideologiska övertygelser formulerar politiska grupperingars socialpolitiska program. Tre idériktningar tas upp: konservatism, liberalism och demokratisk socialism. (2,5p) socialpolitik som rätten till ett socialt medborgarskap socialpolitiken ses som en etablering av medborgerliga sociala rättigheter. Brittiske sociologen T H Marshalls (1963) tes om en historisk logik i framväxten av civila rättigheter (äganderätt), politiska rättigheter (rösträtt) och sociala rättigheter i kapitalistiska samhällen, där de förra utgör förutsättningar för de senare. Marshalls teori är idag ifrågasatt. Bortser från de motsättningar och konflikter som kan finnas mellan medborgarskapets delar. Samtidigt har begrepp som medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter fortfarande en starkt uppfordrande klang. (2,5p) socialpolitik som intressepolitik under senare år framvuxen omfattande teoribildning som ifrågasätter beslutsfattandet inom välfärdsstaten. Inom den s k public-choise-skolan nämns två ansatser: demokratiprocessen kan beskrivas i ekonomiska nyttomaximeringstermer, politiker som röstmaximerare, politiken blir ett medel inte ett mål; den andra ansatsen betraktar den offentliga förvaltningen på samma sätt, tjänstemän och professioner försöker maximera sina

2 2 verksamhetsområden och sitt eget inflytande, snarare än att företräda medborgarna. (2,5p) socialpolitik genom expertkunskap fokus på relationen mellan vetenskaplig kunskap om sociala sammanhang och socialpolitikens utveckling. Den vetenskapliga kunskapen manifesteras i framväxten av moderna yrkesgrupper/professioner och experter: på mikronivån t.ex. lärare och socialarbetare; på makronivån t.ex. ekonomer, jurister och samhällsplanerare som reglerare och normgivare i samhällslivet. Sverige: social ingenjörskonst, förknippad med Gunnar och Alva Myrdal. Idag: skillnader mellan länder t.ex. i synen på harm reduction inom narkomanvården skilda allianser mellan expertis och politiker. (2,5p) och strukturförklaringarna: socialpolitik och industrialisering ett strukturfunktionalistiskt synsätt, beaktar socialpolitiken som en logisk konsekvens av industrisamhällets utveckling. Sociologen Harold Wilensky (1975) ansåg sig se ett samband mellan sociala utgifters storlek och den ekonomiska tillväxten. Socialpolitiska lösningar sprids länder emellan genom att de kopierar varandras lösningar, tidpunkten för när en lösning initieras spelar därför en avgörande roll för utformningen. Invändning mot teorin: att de offentliga sociala utgifterna ligger på olika nivåer i de industrialiserade länderna. När marknadens, familjens och de frivilliga organisationernas sociala insatser tas med i beräkningen tenderar utgifterna att jämnas ut mellan de olika länderna. (2,5p) det nya samhällets krav medan industrisamhället karaktäriserades av massproduktion och masskonsumtion, gäller specialisering och nischprodukter i dagens samhälle. Flexibilitet, speciellt vad gäller individuella livsförlopp är ett begrepp i centrum för detta nya samhälle, postfordistiskt eller postindustriellt. Begrepp som social exklusion har formulerats för att beteckna utanförskapet i dagens samhälle. En annan stark tendens är den ökade globaliseringen. Kapitalet lättrörligare vilket lett till tendenser av social dumpning. Vad beträffar socialpolitiken blir effekten av den postmoderna ansatsen att man ifrågasätter den universella socialpolitikens förmåga att ta hänsyn till lokala och differentierade förhållanden. Motargument: att socialpolitiken kan anpassa sig till den nya tidens krav. Kan ske genom att universalismen tar sin utgångspunkt i lika behandling snarare än samma behandling, vilket skapar utrymme för s.k. partikulära lösningar, dvs. grupper ges större autonomi när det gäller att identifiera och definiera problem och lösningar. (2,5p) De aktuella tendenserna som författarna tar upp: (minst tre av följande för fulla 3 poäng) marknadens område ökar när de offentliga rättigheterna kringskärs ökar insatserna från familj och nätverk frivilligorganisationerna har fått ökad betydelse främst inom socialpolitikens gränsmarker, samt effekterna av den offentliga sektorns omvandling och sannolika tillbakadragande bör skärskådas. Fråga 1b. Skriv ett essäsvar. Thomas Johansson skriver om när professionella möter klienter mötets många ansikten.

3 3 Redogör för den modell kring mötets olika nivåer som presenteras i kapitlet (7,5p) samt de olika aspekterna av möten i socialt arbete som författaren sedan tar upp (12,5p). - I ett möte mellan två människor möts två olika sätt att tänka samt människor med olika resurser och makt (0,5p) - Modellen för mötets olika nivåer tar upp följande nivåer: strukturell nivå det professionella mötet äger rum inom mer eller mindre tydliga och strukturellt definierade ramverk (1p) positionell nivå t.ex. klass, etnicitet och kön (1p) relationell nivå att åstadkomma sociala situationer, men också påverkan och subtil makt (1p) och upplevelsenivå det äkta mötet (Martin Buber) som beskrivs med ord som levande och närvaro, jfr psykoterapeutisk litteratur: att skapa utrymme för lek och förändring (1p) - Diskussionen av betydelsen av och förklaringar kring nivåerna: strukturellt definierade ramverk utgörs av regler, förhållningssätt och metoder, dels av ojämn fördelning av makt. Mötet mellan professionella och klienter präglas och formas av en sådan maktobalans, som ytterligare stärks via positionella faktorer: det finns studier som visar på systematisk diskriminering av kvinnor och invandrare. Begreppet mikromakt: makt som utövas via gester, blickar, uteblivna hälsningaroch andra svårfångade signaler. Upplevelser och föreställningar om äkta möten fyller en viktig psykologisk funktion för behandlaren. (3p) - För att kunna närma oss den komplexitet som kännetecknar möten krävs det olika typer av förståelseramar. De olika aspekterna som författaren tar upp är: systemet möter klienten (strukturella faktorer) när människor söker hjälp startar de en resa in i ett system, vardaglig förståelse av problemet omdefinieras successivt för att det skall bli hanterbart och passa in i specifika lösningsmodeller. Kontroll ställs mot vård och behandling, mänskliga möten mot systemets krav och tillit mot misstro. Många klienter anser att de faktiskt får hjälp. Finns också möjligheter att påverka och förändra det institutionella systemet. Empowerment. (2,5p) könsstereotypa möten (positionella faktorer) dominerande föreställningar om familj, kön och sexualitet påverkar människors attityder, handlingar och förhållningssätt. Könsstereotypa uppfattningar påverkar utformningen av insatser i stor utsträckning: när det handlar om vad man skall göra tillsammans, vilka aktiviteter som är möjliga och realistiska, utgår man ofta från klassiska föreställningar om kön. Könsfrågor omdefinieras till åtgärdsfrågor. Medvetenheten om att kön förändras, att manligt respektive kvinnligt inte är några statiska kategorier, finns närvarande i det sociala arbetet. Jfr etnicitet, klass (2,5p) det terapeutiska mötet (upplevelsenivå) lätt för professionella hjälpare att fastna i dogmer och tankar om hur korrekt behandling skall gå till. Viktigt att ha kunskaper om patienten och skapa sig en bild av denna, samtidigt undvika att låsas fast vid våra uppfattningar för att bygga en lyckad kontakt. Medvetenhet bidrar till ett flexibelt arbetssätt. Överföring och motöverföring i psykoanalytisk litteratur: hur önskningar, begär och fantasier inverkar på terapiprocessen. Viktigt och möjligt att vidga begreppen och använda dem som utgångspunkt för en analys av social

4 4 kommunikation. Om professionell respektive klient gemensamt lyfter fram och granskar föreställningar som hindrar arbetet, kan ett positivt möte äga rum. (2,5p) våldsamma möten (mellan olika nivåer) det professionella mötet bygger i stor utsträckning på en ojämlik situation. Maktobalans kvarstår trots att man försöker motverka de negativa aspekterna av mötet, klienten delvis utlämnad och beroende av den professionella vårdaren. En sådan intimitet måste hanteras varsamt, det finns en inbyggd explosivitet när tilliten brister uppstår frustrationer och aggressioner. Hot och våld förekommer. Vanligt att omsorgspersonal upplever skuld och delaktighet i det som skett och våldet ses som ett svar på att man inte klarat av en situation, att det handlar om bristande professionalism. Vanligt att stöd och kanaler för att hantera våld och hot saknas. I analyser av våldet är det viktigt att diskutera relationen mellan strukturella och relationella faktorer. (2,5p) samt skapade och skapande möten det professionella mötet har en komplex struktur, till skillnad från att möta människor i vardagslivet. Professionellt viktigt att kunna utveckla redskap för att förstå vad som händer i det dagliga arbetet med människor. I socialt arbete gör de institutionella ramarna sig ständigt påminda. Svårt omvandla ekonomiska frågor till psykologi profession fångad mellan omsorgstänkande och kontroll. Autentiska möten förekommer ändå, i den bemärkelsen att människor får professionellt stöd och redskap till förändring. Professionell strävan att åstadkomma en skillnad, att hjälpa någon. Socialt arbete rör sig mellan olika nivåer, det går aldrig att undkomma makten, men den är möjligt att förhålla sig till och hantera. Reflexivt förhållningssätt förmåga att röra sig mellan de olika nivåerna. (2,5p) FRÅGA 2 (totalt högst 20 poäng) Läs igenom den bifogade artikeln Barn som upplever pappas våld mot mamma vad säger forskningen? av Carolina Överlien (Nordisk Sosialt Arbeid, vol.27, 2007/1). Besvara sedan samtliga fyra delfrågor (a-d). a) Redogör för de vanligaste perspektiven och resultaten i forskning om barn som upplever pappas våld mot mamma. (6p) b) Vilka kunskapsluckor på nämnda forskningsområde identifierar författaren. (4p) c) Vad kan sägas vara kännetecknande för nordisk respektive angloamerikansk forskning på området? (6p) d) Vilka tankar väcker artikeln hos dig? Basera ditt svar på aktuell samhällsdiskussion, på egna erfarenheter och/eller på det du läst i boken Socialt arbete. En grundbok. (4p) a) De vanligaste perspektiven: Forskning har framför allt fokuserat på männen som utsätter kvinnor för våld och kvinnorna som utsätts för våldet. Under de senaste tio åren har intresset ökat även för barn som upplever en förälders våld mot den andra. Studier rörande de psykologiska konsekvenserna av våldet dominerar forskningsfältet. En del av forskningen på fältet har fokuserat på beteendemässiga konsekvenser av att uppleva pappas våld mot mamma. Flera av (de nordiska) forskarna har ett barndomssociologiskt perspektiv att inte bara se barnet som offer för våldet, men också som aktörer och subjekt i sitt eget liv. (3p)

5 5 De vanligaste resultaten (minst 3 av dessa för 3poäng): Ett tydligt resultat rörande de psykologiska konsekvenserna av våldet: att som barn uppleva pappas våld mot mamma innebär stora risker för psykologiska konsekvenser, såsom ökad aggressivitet, risker för depression, ångest och oro. Sedan 1997 en rad med studier som funnit att barn som upplever våld i hemmet har tydligt ökad risk för PTSD (post-traumatisk stressyndrom). Ex. Lehmanns (1997) resultat visar att 50 procent av de barn i hans studie som upplevt våld i hemmet uppfyllde kriterierna för PTSD-diagnos. Barn som upplevt pappas våld mot mamma hade avsevärt mycket fler beteendemässiga problem jämfört med kontrollgruppen, såsom utåtagerande beteende och svag social kompetens. Ökad aggressivitet och hur denna ökade aggressivitet tar sig uttryck mot människor och djur är ett fynd som redovisas av flera forskare. Barn som upplevt en förälders våld mot den andra reagerar oftare med aggression på konfliktfyllda situationer. Skolbarn mobbade oftare andra barn, men utsattes också själva oftare för mobbning, detta samband speciellt signifikant för flickor. Visade oftare än andra barn grymhet mot djur. Långsiktiga konsekvenserna för barnen: tydligt samband mellan att som barn uppleva en förälders våld mot den andra och psykologiska och sociala problem senare i live, såsom depression, traumasymptom och alkoholism. Visst stöd för teorin om inlärd hjälplöshet och social inlärningsteori. Större risk att utsättas för våld även som vuxna. Utsätter också oftare andra för våld som vuxna jämfört med dem som inte gjort det. Uttrycker oftare åsikter om det berättigade i att använda våld i nära relationer. Dessa och andra forskningsresultat har lett till antagandet att våld förs vidare från generation till generation. Nordiska forskares arbete under de senaste åren har gett oss möjlighet att bättre förstå vad det innebär att växa upp i en familj där pappa utsätter mamma för våld, att barnen upplever våldet och att de gör det på flera olika sätt. Barn som växer upp med våld i hemmet plågas av synminnen, såväl som kroppsliga och ljudminnen. Ljudminnen barnen har kan upplevas som extra plågsamma. (3p) b) Ett relativt nytt men snabbt expanderande forskningsfält. Kunskapsluckorna som författaren tar upp är: * Vår kunskap om barnens förståelse, vilka ord de använder för att beskriva våldet, vad det innebär för dem och hur de hanterar situationen är mycket begränsad. * Som ett resultat av detta är vår förståelse också mycket begränsad när det gäller kontextuella och relationella aspekter, t.ex. syskonens betydelse, barnets skolsituation och barnets sätt att relatera till och tänka kring offer/förövare. * Forskningen har utgått från barn som en homogen grupp, frågor som t.ex. rör kön och etnicitet har sällan belysts. * Att uppleva pappas våld mot mamma är potentiellt traumatiserande, en grupp barn undgår traumatisering. Denna resilience är ännu en aspekt som fortfarande är relativt outforskad. (4p) c) Kännetecknande för nordisk forskning är att forskningsfältet fortfarande är relativt nytt, i huvudsak kvalitativ och med ett barnperspektiv. I Norden används oftast begreppet att bevittna. Överlien väljer själv begreppet uppleva, eftersom barnet upplever våldet med alla sina sinnen. Denna typ av forskning betonar också barnets status som subjekt inte bara offer för våldet, men också aktörer och subjekt i sitt eget liv. Många forskare betonar även att våldet är en del av barns livsmiljö (3 p)

6 6 Kännetecknande för angloamerikansk forskning är att den främst är kvantitativ och vuxenorienterad. Termen exposure används nästan uteslutande, delvis för att forskningen främst är kvantitativ med tendens att objektifiera informanten. Författaren konstaterar att angloamerikansk forskning som bedrivits är nödvändig för att belägga de ofta skadliga konsekvenserna och allvaret i att uppleva pappas våld mot mamma. Utan en förståelse av våldet grundat i ett barnperspektiv saknas dock kunskap som skulle kunna bidra till bättre stöd och därmed en bättre livssituation för de drabbade barnen. (3 p) d) Paralleller till aktuell samhällsdebatt kring våld i allmänhet (1p) och våld i nära relationer mera specifikt (1-2p). Arbets- eller annan erfarenhet av att ha stött på barn som upplever pappas våld mot mamma reaktioner kring detta (1-2p). Koppling till boken Socialt arbete. En grundbok. T.ex. till avsnittet om psykologi och socialt arbete eller om relationer och samspel mellan individer. Också till avsnittet om när professionella möter klienter kan man dra kopplingar (könsstereotypa möten, terapeutiska möten eller våldsamma möten) (1-2p). För delsvar d) ges totalt högst 4 p. Extra poäng kan ges för speciellt insiktsfulla och/eller reflekterande svar på alla delfrågor.