Inträdesförhör i socialt arbete, SSKH vid Helsingfors universitet 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inträdesförhör i socialt arbete, SSKH vid Helsingfors universitet 2009"

Transkript

1 1 MODELLSVAR Inträdesförhör i socialt arbete, SSKH vid Helsingfors universitet 2009 Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan ge högst 20 poäng. Maximala poäng i förhöret är 40. Under fråga 1 skall du välja antingen fråga 1a eller fråga 1b. Fråga 2 besvaras till alla delar. Fråga 1a. Skriv ett essäsvar. Staffan Blomberg och Jan Petersson skriver om socialpolitiken som en bestämningsfaktor för det sociala arbetets villkor. De tar upp ett antal förklaringar till socialpolitikens inriktning och omfattning som de grupperar under två övergripande ansatser. Redogör för dessa övergripande ansatser (2p), liksom för huvuddragen i de enskilda förklaringarna som tas upp under vardera ansatsen (15p). Redogör också för aktuella tendenser som enligt författarna påverkar välfärdspolitiken (3p). Den övergripande indelningen i aktörsförklaringar och strukturförklaringar. Aktörsinriktade ansatser betraktar socialpolitikens inriktning och omfattning som resultat av styrning av olika betydelsefulla samhällsaktörer. De strukturella förklaringarna förenas i att de betraktar socialpolitikens inriktning och omfattning som ett nödvändigt inslag i samhällsutvecklingen, vilken logik som styr socialpolitikens framväxt och utveckling varierar i olika ansatser. Aktörsförklarningar tas ofta fram för att försöka förklara skillnader mellan olika länders socialpolitik, medan strukturinriktade förklaringar framför allt fäster blicken på grundläggande likheter. (2p) Den enskilda aktörsförklaringarna: socialpolitik som reformpolitik välfärdspolitiken ses som politiskt projekt. Ideologiska övertygelser formulerar politiska grupperingars socialpolitiska program. Tre idériktningar tas upp: konservatism, liberalism och demokratisk socialism. (2,5p) socialpolitik som rätten till ett socialt medborgarskap socialpolitiken ses som en etablering av medborgerliga sociala rättigheter. Brittiske sociologen T H Marshalls (1963) tes om en historisk logik i framväxten av civila rättigheter (äganderätt), politiska rättigheter (rösträtt) och sociala rättigheter i kapitalistiska samhällen, där de förra utgör förutsättningar för de senare. Marshalls teori är idag ifrågasatt. Bortser från de motsättningar och konflikter som kan finnas mellan medborgarskapets delar. Samtidigt har begrepp som medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter fortfarande en starkt uppfordrande klang. (2,5p) socialpolitik som intressepolitik under senare år framvuxen omfattande teoribildning som ifrågasätter beslutsfattandet inom välfärdsstaten. Inom den s k public-choise-skolan nämns två ansatser: demokratiprocessen kan beskrivas i ekonomiska nyttomaximeringstermer, politiker som röstmaximerare, politiken blir ett medel inte ett mål; den andra ansatsen betraktar den offentliga förvaltningen på samma sätt, tjänstemän och professioner försöker maximera sina

2 2 verksamhetsområden och sitt eget inflytande, snarare än att företräda medborgarna. (2,5p) socialpolitik genom expertkunskap fokus på relationen mellan vetenskaplig kunskap om sociala sammanhang och socialpolitikens utveckling. Den vetenskapliga kunskapen manifesteras i framväxten av moderna yrkesgrupper/professioner och experter: på mikronivån t.ex. lärare och socialarbetare; på makronivån t.ex. ekonomer, jurister och samhällsplanerare som reglerare och normgivare i samhällslivet. Sverige: social ingenjörskonst, förknippad med Gunnar och Alva Myrdal. Idag: skillnader mellan länder t.ex. i synen på harm reduction inom narkomanvården skilda allianser mellan expertis och politiker. (2,5p) och strukturförklaringarna: socialpolitik och industrialisering ett strukturfunktionalistiskt synsätt, beaktar socialpolitiken som en logisk konsekvens av industrisamhällets utveckling. Sociologen Harold Wilensky (1975) ansåg sig se ett samband mellan sociala utgifters storlek och den ekonomiska tillväxten. Socialpolitiska lösningar sprids länder emellan genom att de kopierar varandras lösningar, tidpunkten för när en lösning initieras spelar därför en avgörande roll för utformningen. Invändning mot teorin: att de offentliga sociala utgifterna ligger på olika nivåer i de industrialiserade länderna. När marknadens, familjens och de frivilliga organisationernas sociala insatser tas med i beräkningen tenderar utgifterna att jämnas ut mellan de olika länderna. (2,5p) det nya samhällets krav medan industrisamhället karaktäriserades av massproduktion och masskonsumtion, gäller specialisering och nischprodukter i dagens samhälle. Flexibilitet, speciellt vad gäller individuella livsförlopp är ett begrepp i centrum för detta nya samhälle, postfordistiskt eller postindustriellt. Begrepp som social exklusion har formulerats för att beteckna utanförskapet i dagens samhälle. En annan stark tendens är den ökade globaliseringen. Kapitalet lättrörligare vilket lett till tendenser av social dumpning. Vad beträffar socialpolitiken blir effekten av den postmoderna ansatsen att man ifrågasätter den universella socialpolitikens förmåga att ta hänsyn till lokala och differentierade förhållanden. Motargument: att socialpolitiken kan anpassa sig till den nya tidens krav. Kan ske genom att universalismen tar sin utgångspunkt i lika behandling snarare än samma behandling, vilket skapar utrymme för s.k. partikulära lösningar, dvs. grupper ges större autonomi när det gäller att identifiera och definiera problem och lösningar. (2,5p) De aktuella tendenserna som författarna tar upp: (minst tre av följande för fulla 3 poäng) marknadens område ökar när de offentliga rättigheterna kringskärs ökar insatserna från familj och nätverk frivilligorganisationerna har fått ökad betydelse främst inom socialpolitikens gränsmarker, samt effekterna av den offentliga sektorns omvandling och sannolika tillbakadragande bör skärskådas. Fråga 1b. Skriv ett essäsvar. Thomas Johansson skriver om när professionella möter klienter mötets många ansikten.

3 3 Redogör för den modell kring mötets olika nivåer som presenteras i kapitlet (7,5p) samt de olika aspekterna av möten i socialt arbete som författaren sedan tar upp (12,5p). - I ett möte mellan två människor möts två olika sätt att tänka samt människor med olika resurser och makt (0,5p) - Modellen för mötets olika nivåer tar upp följande nivåer: strukturell nivå det professionella mötet äger rum inom mer eller mindre tydliga och strukturellt definierade ramverk (1p) positionell nivå t.ex. klass, etnicitet och kön (1p) relationell nivå att åstadkomma sociala situationer, men också påverkan och subtil makt (1p) och upplevelsenivå det äkta mötet (Martin Buber) som beskrivs med ord som levande och närvaro, jfr psykoterapeutisk litteratur: att skapa utrymme för lek och förändring (1p) - Diskussionen av betydelsen av och förklaringar kring nivåerna: strukturellt definierade ramverk utgörs av regler, förhållningssätt och metoder, dels av ojämn fördelning av makt. Mötet mellan professionella och klienter präglas och formas av en sådan maktobalans, som ytterligare stärks via positionella faktorer: det finns studier som visar på systematisk diskriminering av kvinnor och invandrare. Begreppet mikromakt: makt som utövas via gester, blickar, uteblivna hälsningaroch andra svårfångade signaler. Upplevelser och föreställningar om äkta möten fyller en viktig psykologisk funktion för behandlaren. (3p) - För att kunna närma oss den komplexitet som kännetecknar möten krävs det olika typer av förståelseramar. De olika aspekterna som författaren tar upp är: systemet möter klienten (strukturella faktorer) när människor söker hjälp startar de en resa in i ett system, vardaglig förståelse av problemet omdefinieras successivt för att det skall bli hanterbart och passa in i specifika lösningsmodeller. Kontroll ställs mot vård och behandling, mänskliga möten mot systemets krav och tillit mot misstro. Många klienter anser att de faktiskt får hjälp. Finns också möjligheter att påverka och förändra det institutionella systemet. Empowerment. (2,5p) könsstereotypa möten (positionella faktorer) dominerande föreställningar om familj, kön och sexualitet påverkar människors attityder, handlingar och förhållningssätt. Könsstereotypa uppfattningar påverkar utformningen av insatser i stor utsträckning: när det handlar om vad man skall göra tillsammans, vilka aktiviteter som är möjliga och realistiska, utgår man ofta från klassiska föreställningar om kön. Könsfrågor omdefinieras till åtgärdsfrågor. Medvetenheten om att kön förändras, att manligt respektive kvinnligt inte är några statiska kategorier, finns närvarande i det sociala arbetet. Jfr etnicitet, klass (2,5p) det terapeutiska mötet (upplevelsenivå) lätt för professionella hjälpare att fastna i dogmer och tankar om hur korrekt behandling skall gå till. Viktigt att ha kunskaper om patienten och skapa sig en bild av denna, samtidigt undvika att låsas fast vid våra uppfattningar för att bygga en lyckad kontakt. Medvetenhet bidrar till ett flexibelt arbetssätt. Överföring och motöverföring i psykoanalytisk litteratur: hur önskningar, begär och fantasier inverkar på terapiprocessen. Viktigt och möjligt att vidga begreppen och använda dem som utgångspunkt för en analys av social

4 4 kommunikation. Om professionell respektive klient gemensamt lyfter fram och granskar föreställningar som hindrar arbetet, kan ett positivt möte äga rum. (2,5p) våldsamma möten (mellan olika nivåer) det professionella mötet bygger i stor utsträckning på en ojämlik situation. Maktobalans kvarstår trots att man försöker motverka de negativa aspekterna av mötet, klienten delvis utlämnad och beroende av den professionella vårdaren. En sådan intimitet måste hanteras varsamt, det finns en inbyggd explosivitet när tilliten brister uppstår frustrationer och aggressioner. Hot och våld förekommer. Vanligt att omsorgspersonal upplever skuld och delaktighet i det som skett och våldet ses som ett svar på att man inte klarat av en situation, att det handlar om bristande professionalism. Vanligt att stöd och kanaler för att hantera våld och hot saknas. I analyser av våldet är det viktigt att diskutera relationen mellan strukturella och relationella faktorer. (2,5p) samt skapade och skapande möten det professionella mötet har en komplex struktur, till skillnad från att möta människor i vardagslivet. Professionellt viktigt att kunna utveckla redskap för att förstå vad som händer i det dagliga arbetet med människor. I socialt arbete gör de institutionella ramarna sig ständigt påminda. Svårt omvandla ekonomiska frågor till psykologi profession fångad mellan omsorgstänkande och kontroll. Autentiska möten förekommer ändå, i den bemärkelsen att människor får professionellt stöd och redskap till förändring. Professionell strävan att åstadkomma en skillnad, att hjälpa någon. Socialt arbete rör sig mellan olika nivåer, det går aldrig att undkomma makten, men den är möjligt att förhålla sig till och hantera. Reflexivt förhållningssätt förmåga att röra sig mellan de olika nivåerna. (2,5p) FRÅGA 2 (totalt högst 20 poäng) Läs igenom den bifogade artikeln Barn som upplever pappas våld mot mamma vad säger forskningen? av Carolina Överlien (Nordisk Sosialt Arbeid, vol.27, 2007/1). Besvara sedan samtliga fyra delfrågor (a-d). a) Redogör för de vanligaste perspektiven och resultaten i forskning om barn som upplever pappas våld mot mamma. (6p) b) Vilka kunskapsluckor på nämnda forskningsområde identifierar författaren. (4p) c) Vad kan sägas vara kännetecknande för nordisk respektive angloamerikansk forskning på området? (6p) d) Vilka tankar väcker artikeln hos dig? Basera ditt svar på aktuell samhällsdiskussion, på egna erfarenheter och/eller på det du läst i boken Socialt arbete. En grundbok. (4p) a) De vanligaste perspektiven: Forskning har framför allt fokuserat på männen som utsätter kvinnor för våld och kvinnorna som utsätts för våldet. Under de senaste tio åren har intresset ökat även för barn som upplever en förälders våld mot den andra. Studier rörande de psykologiska konsekvenserna av våldet dominerar forskningsfältet. En del av forskningen på fältet har fokuserat på beteendemässiga konsekvenser av att uppleva pappas våld mot mamma. Flera av (de nordiska) forskarna har ett barndomssociologiskt perspektiv att inte bara se barnet som offer för våldet, men också som aktörer och subjekt i sitt eget liv. (3p)

5 5 De vanligaste resultaten (minst 3 av dessa för 3poäng): Ett tydligt resultat rörande de psykologiska konsekvenserna av våldet: att som barn uppleva pappas våld mot mamma innebär stora risker för psykologiska konsekvenser, såsom ökad aggressivitet, risker för depression, ångest och oro. Sedan 1997 en rad med studier som funnit att barn som upplever våld i hemmet har tydligt ökad risk för PTSD (post-traumatisk stressyndrom). Ex. Lehmanns (1997) resultat visar att 50 procent av de barn i hans studie som upplevt våld i hemmet uppfyllde kriterierna för PTSD-diagnos. Barn som upplevt pappas våld mot mamma hade avsevärt mycket fler beteendemässiga problem jämfört med kontrollgruppen, såsom utåtagerande beteende och svag social kompetens. Ökad aggressivitet och hur denna ökade aggressivitet tar sig uttryck mot människor och djur är ett fynd som redovisas av flera forskare. Barn som upplevt en förälders våld mot den andra reagerar oftare med aggression på konfliktfyllda situationer. Skolbarn mobbade oftare andra barn, men utsattes också själva oftare för mobbning, detta samband speciellt signifikant för flickor. Visade oftare än andra barn grymhet mot djur. Långsiktiga konsekvenserna för barnen: tydligt samband mellan att som barn uppleva en förälders våld mot den andra och psykologiska och sociala problem senare i live, såsom depression, traumasymptom och alkoholism. Visst stöd för teorin om inlärd hjälplöshet och social inlärningsteori. Större risk att utsättas för våld även som vuxna. Utsätter också oftare andra för våld som vuxna jämfört med dem som inte gjort det. Uttrycker oftare åsikter om det berättigade i att använda våld i nära relationer. Dessa och andra forskningsresultat har lett till antagandet att våld förs vidare från generation till generation. Nordiska forskares arbete under de senaste åren har gett oss möjlighet att bättre förstå vad det innebär att växa upp i en familj där pappa utsätter mamma för våld, att barnen upplever våldet och att de gör det på flera olika sätt. Barn som växer upp med våld i hemmet plågas av synminnen, såväl som kroppsliga och ljudminnen. Ljudminnen barnen har kan upplevas som extra plågsamma. (3p) b) Ett relativt nytt men snabbt expanderande forskningsfält. Kunskapsluckorna som författaren tar upp är: * Vår kunskap om barnens förståelse, vilka ord de använder för att beskriva våldet, vad det innebär för dem och hur de hanterar situationen är mycket begränsad. * Som ett resultat av detta är vår förståelse också mycket begränsad när det gäller kontextuella och relationella aspekter, t.ex. syskonens betydelse, barnets skolsituation och barnets sätt att relatera till och tänka kring offer/förövare. * Forskningen har utgått från barn som en homogen grupp, frågor som t.ex. rör kön och etnicitet har sällan belysts. * Att uppleva pappas våld mot mamma är potentiellt traumatiserande, en grupp barn undgår traumatisering. Denna resilience är ännu en aspekt som fortfarande är relativt outforskad. (4p) c) Kännetecknande för nordisk forskning är att forskningsfältet fortfarande är relativt nytt, i huvudsak kvalitativ och med ett barnperspektiv. I Norden används oftast begreppet att bevittna. Överlien väljer själv begreppet uppleva, eftersom barnet upplever våldet med alla sina sinnen. Denna typ av forskning betonar också barnets status som subjekt inte bara offer för våldet, men också aktörer och subjekt i sitt eget liv. Många forskare betonar även att våldet är en del av barns livsmiljö (3 p)

6 6 Kännetecknande för angloamerikansk forskning är att den främst är kvantitativ och vuxenorienterad. Termen exposure används nästan uteslutande, delvis för att forskningen främst är kvantitativ med tendens att objektifiera informanten. Författaren konstaterar att angloamerikansk forskning som bedrivits är nödvändig för att belägga de ofta skadliga konsekvenserna och allvaret i att uppleva pappas våld mot mamma. Utan en förståelse av våldet grundat i ett barnperspektiv saknas dock kunskap som skulle kunna bidra till bättre stöd och därmed en bättre livssituation för de drabbade barnen. (3 p) d) Paralleller till aktuell samhällsdebatt kring våld i allmänhet (1p) och våld i nära relationer mera specifikt (1-2p). Arbets- eller annan erfarenhet av att ha stött på barn som upplever pappas våld mot mamma reaktioner kring detta (1-2p). Koppling till boken Socialt arbete. En grundbok. T.ex. till avsnittet om psykologi och socialt arbete eller om relationer och samspel mellan individer. Också till avsnittet om när professionella möter klienter kan man dra kopplingar (könsstereotypa möten, terapeutiska möten eller våldsamma möten) (1-2p). För delsvar d) ges totalt högst 4 p. Extra poäng kan ges för speciellt insiktsfulla och/eller reflekterande svar på alla delfrågor.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 7.6.2013.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 7.6.2013. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 7.6.2013. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010

Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010 Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010 Uppgift I. Definiera + exempel (max 10 p) a) Social konstruktionism (s. 60-66) Ett angreppssätt som kontrasterar i synnerhet mot den

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

«Jag spelade med och låtsades att jag var på hans sida» - Barns strategier under våldsepisoden

«Jag spelade med och låtsades att jag var på hans sida» - Barns strategier under våldsepisoden «Jag spelade med och låtsades att jag var på hans sida» - Barns strategier under våldsepisoden Fil.Dr, forskare, Carolina Överlien Carolina.overlien@nkvts.unirand.no Definitioner Ökad samhällsfokus på

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid

Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid Svenska Barnmorskeförbundet Visioner för vår framtid Blicka framåt framtiden är inom räckhåll! Genom att formulera en önskebild när det gäller kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och barnmorskors

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) 216 gymnasieskola 2011 (EK) Examensmål för ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet Konferensen Livets möjligheter för personer med flerfunktionsnedsättning och deras anhöriga 10-11 mars 2014 Ritva Gough, forskare, Nka Länssamordnarna

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Att tvingas lyssna Hur barn upplever pappas våld mot mamma

Att tvingas lyssna Hur barn upplever pappas våld mot mamma Att tvingas lyssna Hur barn upplever pappas våld mot mamma Fil. Dr. Carolina Överlien Internationella Brottsofferdagen Stockholm, 20 februari, 2009 - Hur stort är problemet? - Internationell vs. Nordisk

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer