Inträdesförhör i socialt arbete, SSKH vid Helsingfors universitet 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inträdesförhör i socialt arbete, SSKH vid Helsingfors universitet 2009"

Transkript

1 1 MODELLSVAR Inträdesförhör i socialt arbete, SSKH vid Helsingfors universitet 2009 Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan ge högst 20 poäng. Maximala poäng i förhöret är 40. Under fråga 1 skall du välja antingen fråga 1a eller fråga 1b. Fråga 2 besvaras till alla delar. Fråga 1a. Skriv ett essäsvar. Staffan Blomberg och Jan Petersson skriver om socialpolitiken som en bestämningsfaktor för det sociala arbetets villkor. De tar upp ett antal förklaringar till socialpolitikens inriktning och omfattning som de grupperar under två övergripande ansatser. Redogör för dessa övergripande ansatser (2p), liksom för huvuddragen i de enskilda förklaringarna som tas upp under vardera ansatsen (15p). Redogör också för aktuella tendenser som enligt författarna påverkar välfärdspolitiken (3p). Den övergripande indelningen i aktörsförklaringar och strukturförklaringar. Aktörsinriktade ansatser betraktar socialpolitikens inriktning och omfattning som resultat av styrning av olika betydelsefulla samhällsaktörer. De strukturella förklaringarna förenas i att de betraktar socialpolitikens inriktning och omfattning som ett nödvändigt inslag i samhällsutvecklingen, vilken logik som styr socialpolitikens framväxt och utveckling varierar i olika ansatser. Aktörsförklarningar tas ofta fram för att försöka förklara skillnader mellan olika länders socialpolitik, medan strukturinriktade förklaringar framför allt fäster blicken på grundläggande likheter. (2p) Den enskilda aktörsförklaringarna: socialpolitik som reformpolitik välfärdspolitiken ses som politiskt projekt. Ideologiska övertygelser formulerar politiska grupperingars socialpolitiska program. Tre idériktningar tas upp: konservatism, liberalism och demokratisk socialism. (2,5p) socialpolitik som rätten till ett socialt medborgarskap socialpolitiken ses som en etablering av medborgerliga sociala rättigheter. Brittiske sociologen T H Marshalls (1963) tes om en historisk logik i framväxten av civila rättigheter (äganderätt), politiska rättigheter (rösträtt) och sociala rättigheter i kapitalistiska samhällen, där de förra utgör förutsättningar för de senare. Marshalls teori är idag ifrågasatt. Bortser från de motsättningar och konflikter som kan finnas mellan medborgarskapets delar. Samtidigt har begrepp som medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter fortfarande en starkt uppfordrande klang. (2,5p) socialpolitik som intressepolitik under senare år framvuxen omfattande teoribildning som ifrågasätter beslutsfattandet inom välfärdsstaten. Inom den s k public-choise-skolan nämns två ansatser: demokratiprocessen kan beskrivas i ekonomiska nyttomaximeringstermer, politiker som röstmaximerare, politiken blir ett medel inte ett mål; den andra ansatsen betraktar den offentliga förvaltningen på samma sätt, tjänstemän och professioner försöker maximera sina

2 2 verksamhetsområden och sitt eget inflytande, snarare än att företräda medborgarna. (2,5p) socialpolitik genom expertkunskap fokus på relationen mellan vetenskaplig kunskap om sociala sammanhang och socialpolitikens utveckling. Den vetenskapliga kunskapen manifesteras i framväxten av moderna yrkesgrupper/professioner och experter: på mikronivån t.ex. lärare och socialarbetare; på makronivån t.ex. ekonomer, jurister och samhällsplanerare som reglerare och normgivare i samhällslivet. Sverige: social ingenjörskonst, förknippad med Gunnar och Alva Myrdal. Idag: skillnader mellan länder t.ex. i synen på harm reduction inom narkomanvården skilda allianser mellan expertis och politiker. (2,5p) och strukturförklaringarna: socialpolitik och industrialisering ett strukturfunktionalistiskt synsätt, beaktar socialpolitiken som en logisk konsekvens av industrisamhällets utveckling. Sociologen Harold Wilensky (1975) ansåg sig se ett samband mellan sociala utgifters storlek och den ekonomiska tillväxten. Socialpolitiska lösningar sprids länder emellan genom att de kopierar varandras lösningar, tidpunkten för när en lösning initieras spelar därför en avgörande roll för utformningen. Invändning mot teorin: att de offentliga sociala utgifterna ligger på olika nivåer i de industrialiserade länderna. När marknadens, familjens och de frivilliga organisationernas sociala insatser tas med i beräkningen tenderar utgifterna att jämnas ut mellan de olika länderna. (2,5p) det nya samhällets krav medan industrisamhället karaktäriserades av massproduktion och masskonsumtion, gäller specialisering och nischprodukter i dagens samhälle. Flexibilitet, speciellt vad gäller individuella livsförlopp är ett begrepp i centrum för detta nya samhälle, postfordistiskt eller postindustriellt. Begrepp som social exklusion har formulerats för att beteckna utanförskapet i dagens samhälle. En annan stark tendens är den ökade globaliseringen. Kapitalet lättrörligare vilket lett till tendenser av social dumpning. Vad beträffar socialpolitiken blir effekten av den postmoderna ansatsen att man ifrågasätter den universella socialpolitikens förmåga att ta hänsyn till lokala och differentierade förhållanden. Motargument: att socialpolitiken kan anpassa sig till den nya tidens krav. Kan ske genom att universalismen tar sin utgångspunkt i lika behandling snarare än samma behandling, vilket skapar utrymme för s.k. partikulära lösningar, dvs. grupper ges större autonomi när det gäller att identifiera och definiera problem och lösningar. (2,5p) De aktuella tendenserna som författarna tar upp: (minst tre av följande för fulla 3 poäng) marknadens område ökar när de offentliga rättigheterna kringskärs ökar insatserna från familj och nätverk frivilligorganisationerna har fått ökad betydelse främst inom socialpolitikens gränsmarker, samt effekterna av den offentliga sektorns omvandling och sannolika tillbakadragande bör skärskådas. Fråga 1b. Skriv ett essäsvar. Thomas Johansson skriver om när professionella möter klienter mötets många ansikten.

3 3 Redogör för den modell kring mötets olika nivåer som presenteras i kapitlet (7,5p) samt de olika aspekterna av möten i socialt arbete som författaren sedan tar upp (12,5p). - I ett möte mellan två människor möts två olika sätt att tänka samt människor med olika resurser och makt (0,5p) - Modellen för mötets olika nivåer tar upp följande nivåer: strukturell nivå det professionella mötet äger rum inom mer eller mindre tydliga och strukturellt definierade ramverk (1p) positionell nivå t.ex. klass, etnicitet och kön (1p) relationell nivå att åstadkomma sociala situationer, men också påverkan och subtil makt (1p) och upplevelsenivå det äkta mötet (Martin Buber) som beskrivs med ord som levande och närvaro, jfr psykoterapeutisk litteratur: att skapa utrymme för lek och förändring (1p) - Diskussionen av betydelsen av och förklaringar kring nivåerna: strukturellt definierade ramverk utgörs av regler, förhållningssätt och metoder, dels av ojämn fördelning av makt. Mötet mellan professionella och klienter präglas och formas av en sådan maktobalans, som ytterligare stärks via positionella faktorer: det finns studier som visar på systematisk diskriminering av kvinnor och invandrare. Begreppet mikromakt: makt som utövas via gester, blickar, uteblivna hälsningaroch andra svårfångade signaler. Upplevelser och föreställningar om äkta möten fyller en viktig psykologisk funktion för behandlaren. (3p) - För att kunna närma oss den komplexitet som kännetecknar möten krävs det olika typer av förståelseramar. De olika aspekterna som författaren tar upp är: systemet möter klienten (strukturella faktorer) när människor söker hjälp startar de en resa in i ett system, vardaglig förståelse av problemet omdefinieras successivt för att det skall bli hanterbart och passa in i specifika lösningsmodeller. Kontroll ställs mot vård och behandling, mänskliga möten mot systemets krav och tillit mot misstro. Många klienter anser att de faktiskt får hjälp. Finns också möjligheter att påverka och förändra det institutionella systemet. Empowerment. (2,5p) könsstereotypa möten (positionella faktorer) dominerande föreställningar om familj, kön och sexualitet påverkar människors attityder, handlingar och förhållningssätt. Könsstereotypa uppfattningar påverkar utformningen av insatser i stor utsträckning: när det handlar om vad man skall göra tillsammans, vilka aktiviteter som är möjliga och realistiska, utgår man ofta från klassiska föreställningar om kön. Könsfrågor omdefinieras till åtgärdsfrågor. Medvetenheten om att kön förändras, att manligt respektive kvinnligt inte är några statiska kategorier, finns närvarande i det sociala arbetet. Jfr etnicitet, klass (2,5p) det terapeutiska mötet (upplevelsenivå) lätt för professionella hjälpare att fastna i dogmer och tankar om hur korrekt behandling skall gå till. Viktigt att ha kunskaper om patienten och skapa sig en bild av denna, samtidigt undvika att låsas fast vid våra uppfattningar för att bygga en lyckad kontakt. Medvetenhet bidrar till ett flexibelt arbetssätt. Överföring och motöverföring i psykoanalytisk litteratur: hur önskningar, begär och fantasier inverkar på terapiprocessen. Viktigt och möjligt att vidga begreppen och använda dem som utgångspunkt för en analys av social

4 4 kommunikation. Om professionell respektive klient gemensamt lyfter fram och granskar föreställningar som hindrar arbetet, kan ett positivt möte äga rum. (2,5p) våldsamma möten (mellan olika nivåer) det professionella mötet bygger i stor utsträckning på en ojämlik situation. Maktobalans kvarstår trots att man försöker motverka de negativa aspekterna av mötet, klienten delvis utlämnad och beroende av den professionella vårdaren. En sådan intimitet måste hanteras varsamt, det finns en inbyggd explosivitet när tilliten brister uppstår frustrationer och aggressioner. Hot och våld förekommer. Vanligt att omsorgspersonal upplever skuld och delaktighet i det som skett och våldet ses som ett svar på att man inte klarat av en situation, att det handlar om bristande professionalism. Vanligt att stöd och kanaler för att hantera våld och hot saknas. I analyser av våldet är det viktigt att diskutera relationen mellan strukturella och relationella faktorer. (2,5p) samt skapade och skapande möten det professionella mötet har en komplex struktur, till skillnad från att möta människor i vardagslivet. Professionellt viktigt att kunna utveckla redskap för att förstå vad som händer i det dagliga arbetet med människor. I socialt arbete gör de institutionella ramarna sig ständigt påminda. Svårt omvandla ekonomiska frågor till psykologi profession fångad mellan omsorgstänkande och kontroll. Autentiska möten förekommer ändå, i den bemärkelsen att människor får professionellt stöd och redskap till förändring. Professionell strävan att åstadkomma en skillnad, att hjälpa någon. Socialt arbete rör sig mellan olika nivåer, det går aldrig att undkomma makten, men den är möjligt att förhålla sig till och hantera. Reflexivt förhållningssätt förmåga att röra sig mellan de olika nivåerna. (2,5p) FRÅGA 2 (totalt högst 20 poäng) Läs igenom den bifogade artikeln Barn som upplever pappas våld mot mamma vad säger forskningen? av Carolina Överlien (Nordisk Sosialt Arbeid, vol.27, 2007/1). Besvara sedan samtliga fyra delfrågor (a-d). a) Redogör för de vanligaste perspektiven och resultaten i forskning om barn som upplever pappas våld mot mamma. (6p) b) Vilka kunskapsluckor på nämnda forskningsområde identifierar författaren. (4p) c) Vad kan sägas vara kännetecknande för nordisk respektive angloamerikansk forskning på området? (6p) d) Vilka tankar väcker artikeln hos dig? Basera ditt svar på aktuell samhällsdiskussion, på egna erfarenheter och/eller på det du läst i boken Socialt arbete. En grundbok. (4p) a) De vanligaste perspektiven: Forskning har framför allt fokuserat på männen som utsätter kvinnor för våld och kvinnorna som utsätts för våldet. Under de senaste tio åren har intresset ökat även för barn som upplever en förälders våld mot den andra. Studier rörande de psykologiska konsekvenserna av våldet dominerar forskningsfältet. En del av forskningen på fältet har fokuserat på beteendemässiga konsekvenser av att uppleva pappas våld mot mamma. Flera av (de nordiska) forskarna har ett barndomssociologiskt perspektiv att inte bara se barnet som offer för våldet, men också som aktörer och subjekt i sitt eget liv. (3p)

5 5 De vanligaste resultaten (minst 3 av dessa för 3poäng): Ett tydligt resultat rörande de psykologiska konsekvenserna av våldet: att som barn uppleva pappas våld mot mamma innebär stora risker för psykologiska konsekvenser, såsom ökad aggressivitet, risker för depression, ångest och oro. Sedan 1997 en rad med studier som funnit att barn som upplever våld i hemmet har tydligt ökad risk för PTSD (post-traumatisk stressyndrom). Ex. Lehmanns (1997) resultat visar att 50 procent av de barn i hans studie som upplevt våld i hemmet uppfyllde kriterierna för PTSD-diagnos. Barn som upplevt pappas våld mot mamma hade avsevärt mycket fler beteendemässiga problem jämfört med kontrollgruppen, såsom utåtagerande beteende och svag social kompetens. Ökad aggressivitet och hur denna ökade aggressivitet tar sig uttryck mot människor och djur är ett fynd som redovisas av flera forskare. Barn som upplevt en förälders våld mot den andra reagerar oftare med aggression på konfliktfyllda situationer. Skolbarn mobbade oftare andra barn, men utsattes också själva oftare för mobbning, detta samband speciellt signifikant för flickor. Visade oftare än andra barn grymhet mot djur. Långsiktiga konsekvenserna för barnen: tydligt samband mellan att som barn uppleva en förälders våld mot den andra och psykologiska och sociala problem senare i live, såsom depression, traumasymptom och alkoholism. Visst stöd för teorin om inlärd hjälplöshet och social inlärningsteori. Större risk att utsättas för våld även som vuxna. Utsätter också oftare andra för våld som vuxna jämfört med dem som inte gjort det. Uttrycker oftare åsikter om det berättigade i att använda våld i nära relationer. Dessa och andra forskningsresultat har lett till antagandet att våld förs vidare från generation till generation. Nordiska forskares arbete under de senaste åren har gett oss möjlighet att bättre förstå vad det innebär att växa upp i en familj där pappa utsätter mamma för våld, att barnen upplever våldet och att de gör det på flera olika sätt. Barn som växer upp med våld i hemmet plågas av synminnen, såväl som kroppsliga och ljudminnen. Ljudminnen barnen har kan upplevas som extra plågsamma. (3p) b) Ett relativt nytt men snabbt expanderande forskningsfält. Kunskapsluckorna som författaren tar upp är: * Vår kunskap om barnens förståelse, vilka ord de använder för att beskriva våldet, vad det innebär för dem och hur de hanterar situationen är mycket begränsad. * Som ett resultat av detta är vår förståelse också mycket begränsad när det gäller kontextuella och relationella aspekter, t.ex. syskonens betydelse, barnets skolsituation och barnets sätt att relatera till och tänka kring offer/förövare. * Forskningen har utgått från barn som en homogen grupp, frågor som t.ex. rör kön och etnicitet har sällan belysts. * Att uppleva pappas våld mot mamma är potentiellt traumatiserande, en grupp barn undgår traumatisering. Denna resilience är ännu en aspekt som fortfarande är relativt outforskad. (4p) c) Kännetecknande för nordisk forskning är att forskningsfältet fortfarande är relativt nytt, i huvudsak kvalitativ och med ett barnperspektiv. I Norden används oftast begreppet att bevittna. Överlien väljer själv begreppet uppleva, eftersom barnet upplever våldet med alla sina sinnen. Denna typ av forskning betonar också barnets status som subjekt inte bara offer för våldet, men också aktörer och subjekt i sitt eget liv. Många forskare betonar även att våldet är en del av barns livsmiljö (3 p)

6 6 Kännetecknande för angloamerikansk forskning är att den främst är kvantitativ och vuxenorienterad. Termen exposure används nästan uteslutande, delvis för att forskningen främst är kvantitativ med tendens att objektifiera informanten. Författaren konstaterar att angloamerikansk forskning som bedrivits är nödvändig för att belägga de ofta skadliga konsekvenserna och allvaret i att uppleva pappas våld mot mamma. Utan en förståelse av våldet grundat i ett barnperspektiv saknas dock kunskap som skulle kunna bidra till bättre stöd och därmed en bättre livssituation för de drabbade barnen. (3 p) d) Paralleller till aktuell samhällsdebatt kring våld i allmänhet (1p) och våld i nära relationer mera specifikt (1-2p). Arbets- eller annan erfarenhet av att ha stött på barn som upplever pappas våld mot mamma reaktioner kring detta (1-2p). Koppling till boken Socialt arbete. En grundbok. T.ex. till avsnittet om psykologi och socialt arbete eller om relationer och samspel mellan individer. Också till avsnittet om när professionella möter klienter kan man dra kopplingar (könsstereotypa möten, terapeutiska möten eller våldsamma möten) (1-2p). För delsvar d) ges totalt högst 4 p. Extra poäng kan ges för speciellt insiktsfulla och/eller reflekterande svar på alla delfrågor.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 7.6.2013.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 7.6.2013. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 7.6.2013. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan

Läs mer

Inträdesförhör i socialt arbete Fråga 1a)

Inträdesförhör i socialt arbete Fråga 1a) Inträdesförhör i socialt arbete 3.6.2016 Fråga 1a) I kapitel 6, Mötets många ansikten när professionella möter klienter skriver Thomas Johansson om professionella möten inom socialt arbete. Beskriv inledningsvis

Läs mer

DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN

DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN 1 DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN Inträdesprovet består av två (2) delar, del I och del II. Del I innehåller tre (3) uppgifter A-C. Alla uppgifter ska utföras.

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Innehåll: Barn och barndom som begrepp Barndomshistoria Socialisation Barn som sociala aktörer

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Funktionshindrade i välfärdssamhället Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle

Läs mer

ETIK för FRITIDS- LEDARE

ETIK för FRITIDS- LEDARE ETIK för FRITIDS- LEDARE KC KUNSKAPSCENTRUM FÖR FRITIDSLEDARSKAP Kunskapscentrum för fritidsledarskap har under flera år arbetat för att skapa samsyn kring fritidsledarens yrkesidentitet, såsom människosyn,

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Barn- föräldra- och familjeperspektiv

Barn- föräldra- och familjeperspektiv Barn- föräldra- och familjeperspektiv Elisabet Näsman Sociologiska institutionen Uppsala Universitet Upplägg Historiska sätt att se på barn Barndomssociologins perspektiv Välfärdsstaten och barnen Omsorgs-

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Barns och ungas tankar och känslor om klimatet

Barns och ungas tankar och känslor om klimatet Barns och ungas tankar och känslor om klimatet Maria Ojala fil.dr i psykologi Institutionen för pedagogik, didaktik, utbildningsstudier, Uppsala Universitet Bakgrund till min forskning: Jag fokuserar på

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram KOMMUNLEDNINGSKONTORET Barn- och ungdomsprogram Barn- och ungdomsprogram Antaget av kommunfullmäktige 24 mars 2014 Omslagsbild Maskot Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014 Grafisk form

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE SQ4111 Socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Work, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2011-04-14

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Plan för arbetet att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2015/2016 Förskolan Kastanjen Detta är vårt

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

samverkan motivera agerar

samverkan motivera agerar NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning.

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. 2014-10- 03 Innehållsförteckning Inledning Utbildningsområde 1: Socialt

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer? Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Minska det offentligas åtaganden. Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet

Minska det offentligas åtaganden. Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet New Public Management (90-talet) Minska det offentligas åtaganden Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet Nya former för att organisera

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande.

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande. PM 2016:209 RVI+IX (Dnr 110-1564/2016) En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Remiss

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling Uppdrag: att bidra till jämställdhetsutveckling i Västra Götaland Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling processtöd för systematiskt jämställdhetsarbete

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17 Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 4 juni 2015 kommittédirektiv

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer