Inträdesförhör i socialt arbete Fråga 1a)
|
|
- Marianne Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inträdesförhör i socialt arbete Fråga 1a) I kapitel 6, Mötets många ansikten när professionella möter klienter skriver Thomas Johansson om professionella möten inom socialt arbete. Beskriv inledningsvis det professionella mötets olika nivåer (4p). Redogör sedan för olika aspekter som kan försvåra professionella möten i socialt arbete (12p). Diskutera slutligen det sociala arbetets möjligheter att skapa förutsättningar för goda möten (4p). Modellsvar Mötets olika nivåer: -Positionell och strukturell nivå: mötet äger rum inom mer eller minder tydlig och strukturellt definierade ramverk så som regler, förhållningssätt och metoder samt dels ojämnt fördelad makt. (1p) Positionella faktorer så som klass, kön eller etnicitet kan bidra till obalansen i mötet (1p) -Relationell nivå och upplevelsenivå: på relationell nivå handlar mötet om att åstadkomma sociala situationer men det handlar också om påverkan och subtilmakt (mikromakt) som utövas genom gester, blickar, uteblivna hälsningar och andra signaler. (1p) Upplevelsenivån handlar om det äkta, autentiska mötet (enl. Matin Buber) som är levande och präglas av närvaro.(1 p) Olika aspekter som försvårar mötet: -System möter klient Goffmans bok Asylums eller Totala institutioner. I boken som beskriver fallstudier där patienten antingen inordnar sig i eller gör motstånd mot den institutionella strukturen. I boken tar Goffman upp mortifikationsprocessen, den sociala och psykologiska nedbrytningsprocess som startar då en människa placeras i anstaltvård. Kläder och andra personliga ägodelar tas bort. Identiteten går förlorad och patienten förvandlas till en kategori eller objekt. Överlevnadsstrategierna handlar om att utnyttja systemet, lära sig reglerna och rutinerna samt skaffa sig fördelar och förmåner om möjligt. Frizoner upprättas där de intagna kan dra sig undan och ägna sig åt sådant som inte tillåts på anstalten. Vissa blir experter på att använda systemet working withe the system. Goffmans teori har fortfarande stor giltighet. Inom samtida forskning i socialt arbete beskriver man hur människor som söker hjälp startar en resa in i systemet och den vardagliga förståelsen av problemet omdefinieras och blir hanterbart. Risken med att hjälparen omdefinierar och sätter klientens konkreta problem i större samanhang (söker efter orsaker) kan göra att förtroendet och tilliten tar skada och kontakten bryts. Språk, telefontider, låsta dörrar och andra procedurer leder till en vi-dom-kultur som är vanligt förekommande i litteraturen. Annorlunda exempel på att det går att påverka och förändra det institutionella systemet finns, de strukturella ramarna kring arbetet är inte alltid så strama som de verkar. Det finns rikligt med litteratur som behandlar olika sätt att motverka institutionellt förtryck och strategier för at åstadkomma empowerment. Klienter saknar ofta kunskap om sina rättigheter, vilket skapar en onödig barriär mellan klient och behandlare. Det professionella mötet äger rum i ett avgränsat socialt och kulturellt sammanhang, men dess strukturer är aldrig statiska. De går att förändra. Men det tar tid. För att kunna påverka krävs medvetenhet om hur olika faktorer sätter ramar kring och definierar mänskliga möten.(3p) -Könsstereotypa möten Betydelsen av kön i det sociala arbetet organiseras kring aktiviteter och funktioner. Det sker en uppdelning mellan manliga och kvinnliga sysselsättningar. En man är mera lämpad att ta hand om en aggressiv klient. En polis, gärna man, kan bäst handskas med en strulig kille. Aktiviteter fördelas utifrån en specifik könslogik. I Bäck-Wiklunds studie kring mötet mellan ensamstående mödrar, deras söner och socialtjänsten visade det sig att behovet av en manlig förebild aktualiserades i situationer där modern hade svårt att kontrollera sin son. Den fysiska närvaron av en kontaktman kan upplevas viktigt för mödrar och söner. Denna person fungerar som en förbindelselänk mellan den ensamstående mamman och samhället. Uttrycket manlig förebild har blivit allt mera laddat och komplicerat, vilket beror på de ändringar i samhället som skett i synen på familj och kön.
2 Eftersom det inte mera är legitimt att diskutera insatser i form av behov av t.ex. manliga förebilder blir kön en teknik. Man är i socialt arbete medveten om att kön ändras och att manligt respektive kvinnligt är inte statiska kategorier. Trots det styrs praktiken fortfarande i stort av ett förenklat könstänkande. Det i samhället dominerande könstänket griper in i socialt arbete. Det professionella mötet sker inte i ett socialt tomrum utan struktureras utifrån av en viss logik. Föreställningar om kön (men också mångkulturalitet) inverkar på socialt arbete. (3p) -Det terapeutiska mötet Casements exempel på terapeutiska möten visar hur lätt man som professionell fastnar i dogmer och tankar om hur en korrekt behandling ska gå till. Viktigt att undvika alltför låsta uppfattningar om patienten. Genom att utveckla medvetenheten om hur olika föreställningar, attityder och normer inverkar på mänskliga möten är det möjligt att undanröja hinder för kommunikation. T.ex. överföring och motöverföring i terapirummet, handlar om hur önskningar, begär och fantasier kan inverka på terapiprocessen. I den tidigare freudianska analysen var klientens fantasier i fokus, i dag ligger mötet mellan klienten och terapeuten och respektive parten förväntningar och föreställningar i fokus. (3p) -Våldsamma möten Det finns en maktobalansen mellan den professionella och klienten. Klienten är utelämnad och beroende av den professionella. Klienten är tvungen att dela med sig om intim information och i många fall överlämnar patienten sin kropp till behandlaren. I en sådan här situation med en inbyggd spänning kan bristande tillit leda till frustatrion och aggression, vilket i sin tur kan leda till våldsamt beteende. Enligt undersökningar anger ungefär hälften av personalen att de i sitt arbete upplevt våld eller hot om våld under de senaste 6 mån. Många låter bli att anmäla om våldsamma situationer p.g.a. att de upplever skuld och delaktighet i det som skett. Man förklarar våldet med att man misslyckats som professionell. Det är svårt att relatera till och hantera våld från vårdtagaren och det finns få kanaler till stöd. Kvinnor och yngre personer blir oftare utsatta för våld än män och äldre personer. De ekonomiska nedskärningarna har lett till ökad frustration och våld bland bidragstagare. Vid analysen av våldet är det viktigt att diskutera relationen mellan strukturella faktorer, som ekonomiska nedskärningar, under bemanning och outbildad personal, och relationella faktorer. Det är viktigt att det finns handledning och andra metoder för att bearbeta eventuell frustration och aggressioner. Det är också viktigt att dra tydliga gränser när det gäller hot och våld. (3p) Förutsättningar för det goda mötet: - Det förekommer också autentiska möten där de professionella ger stöd och redskap till förändring. Som professionell är det viktigt att vara medveten om den maktobalans som gäller i mötet med klienten. Ett reflexivt förhållningssätt där man rör sig mellan mötets olika nivåer genom att tillämpa olika metoder, samtalstekniker och kunskaper om strukturellt inriktat arbete kan vara ett sätt att hantera ojämlikheten i mötet. Socialanalys, reflektioner kring hur sociala faktorer inverkar och påverkar samt empowerment är andra sätt att se och takla maktobalansen i mötet med klienter. Andra förutsättningar för ett gott möte som kan nämnas är t.ex. empatiskt bemötande av klienten där socialarbetaren tar sig tid att lyssna på klienten. Att involvera klienten och sk. klientdemokrati kan också nämnas. (4p) Fråga 1b) Redogör i korthet (alla fem punkter besvaras) för två av socialarbetets pionjärer och hur de påverkat socialarbetets utveckling (kapitel 1 Vad är socialt arbete ) (4p) - Modellsvar: Jane Addams settlementrörelsen och Hull house i Chicago, socialarbetarna skulle bosätta sig bland klienterna. Mary Richmond casework, individuellt socialt arbete, socialt arbete skulle basera sig på vetenskap och utbildning. Andra exempel på förgrundsgestalter som kan nämnas är:
3 - Octavia Hill var inspirerad av den kristna socialismen och ville förbättra bostadsförhållandena genom att köpa äldre hus som hon sedan upplät åt behövande. Att dela de fattigas belägenhet var en viktig princip i hennes hjälparbete. - Gisela Konopka knöt samman europeiska och amerikanska idéer till en modell för praktiskt socialt arbete. - (En frontfigur + förklaring på deras betydelse 2p) för begreppet casework (kapitel 2 Psykologi och socialt arbete ) (4 p) Modellsvar: Begreppet casework: att arbeta med sociala problem som individuella fall, det sociala arbetet knyts till enskilda individer sk. klienter. Introducerades av Mary Richmond på 1920-talet. Relationen mellan socialarbetaren och klienten blev centralt för arbetet. Tanken att socialarbetaren kunde få kunskaper om problemet genom att tala med klienten själv introducerades. Socialarbetarens arbetsuppgift var individuell rehabilitering och arbetssättet det samma som läkarna använde: diagnos, behandling och därefter rehabilitering. Förknippas med socialarbetarnas strävan efter att uppnå professionell status. Utgick från sociologiska tankegångar men snart inleddes en övergång från sociologisk till psykologisk teori. Eftersom individen ställdes i centrum blev psykologin den naturliga teorin, det psykologiska språket var lämpligast för att beskriva och diagnostisera individuella problem. Psykoanalytiska teorier tillämpades. Den diagnostiska vs. funktionella skolan: den diagnostiska utgick från Richmonds tankar om ett socialt arbete byggt på rationellt vetenskapligt tänkande i stället för moralisk bedömning = en social diagnos. Funktionell teori som begrepp innebar att det sociala arbetet ansågs ha en samhällelig uppgift och det var detta syfte som skiljde casework från psykoterapi. för vad som kännetecknar aktörs- respektive strukturella förklaringar till socialpolitiken (kapitel 5 Socialpolitiken och socialt arbete ) (4p) Modellsvar: Aktörsförklaringar koncentrerar sig på att förklara skillnader mellan olika länders socialpolitik medan strukturinriktade förklaringar har fokus på likheter. (2p) Aktörsförklaringar: -Socialpolitiken är ett resultat av styrning och hur den går till, aktörerna varierar. -Socialpolitik som reformpolitik där politiska grupperingar utifrån ideologiska övertygelser formulerar politiska program. Tre idériktningar där den (social-)konservativa ser socialpolitiken som ett uppfostringsprojekt. Socialpolitiken ses som ett arbetarklassprojekt och t.ex. innebörden av det närmaste nätverket betonas (subsidiaritetsprincipen) med korporativa inslag. Familjen har en strak position medan staten delegerar välfärds- och försäkringsansvar till yrkesbaserade, religiösa och andra frivilliga organisationer. I den (ny-)liberalistiska idealmodellen har socialpolitiken en marginell roll. Individen ska uppmuntras att inte bli beroende av staten utan ska lösa sina problem privat. Entreprenörskap gynnas med få restriktioner. Den demokratiska socialismen med tilltro till statliga reformmöjligheter. Solidarisk fördelningslogik med höga inkomstskatter och inbegriper alla medborgare i den offentliga välfärden -Socialpolitik som rätten till socialt medborgarskap. Marshalls tes civila rättigheter, politiska rättigheter och sociala rättigheter är i kapitalistiska samhällen ett kontinuum där de förra utgör förutsättningar för de senare. De sociala rättigheterna skänker individen status som fullvärdig samhällsmedborgare offentlig identitet. Marshalls teori är i dag ifrågasatt av t.ex. socialvetaren Håkan Johansson. -Socialpolitik som intressepolitik starka intressegrupperingar lyckas förverkliga sina mål -Socialpolitik genom expertkunskap den vetenskapliga kunskapen manifesteras i framväxten av moderna professioner dit bl.a. välfärdsstatens professioner hör t.ex. lärare och socialarbetare på mikronivå, ekonomer, jurister och samhällsplanerare på makronivå. En av de ovanstående punkterna ger 1p och två punkter ger 2 p. Strukturförklaringar: -Socialpolitiken och industrialiseringen, vilket betyder att man ser socialpolitiken som en logisk konsekvens av industrisamhällets utveckling. -Det nya samhällets krav syftar till det postindustriella samhället och förändringen från traditionell industriproduktion till tjänsteproduktion och verksamhet baserad på informationsteknologi samt till vilka utmaningar detta har för socialpolitiken. Genom att nämna någon av de ovanstående ger 1p.
4 för vad som menas med tyst kunskap (kapitel 7 Metoder i socialt arbete vad är det? ) (4p) Modellsvar: Lanserades ursprungligen för att beskriva det faktum att vi vid ett givet ögonblick gör eller upplever saker utan att omedelbart exakt kunna beskriva vad vi gör eller hur vi känner. Senar har begreppet använts inom människovårdande yrken så som socialt arbete och i dessa sammanhang har dess positiva värde understrukits som en erfarenhetsbaserad och personburen kompetens vilken riskerar att gå förlorad med alltför långtgående instrumentalisering och vetenskapliggörande. Har kommit att förknippas med värde så som empati, närhet, flexibilitet till skillnad från instrumentalism, teknokrati och distansering. Kritik mot strikta metoder. Kunskap som vid sidan om utbildning har erhållits via erfarenhet. för de fyra olika europeiska välfärdsmodellerna tillämpade på socialt arbete (kapitel 9 Socialt arbete i ett internationellt perspektiv ) (4 p) Modellsvar: Den skandinaviska modellen (1 p) -den allmänna socialpolitiken garanterar människor en relativt hög levnadsstandard, även de som står utanför arbetsmarknad. Ekonomiska transfereringssystem, ambitioner om full sysselsättning liksom en statlig familje- och handikappolitik är kännetecknande (1p) -kraven på starkt statligt ansvar, universalism och solidaritet har medfört att marknadens och familjens betydelse för det sociala arbetet är mindre än i andra välfärdssystem. Kommunerna spelar en central roll som välfärdsproducenter och organisatörer (1p) -socialarbetare har dubbla roller som hjälpare och kontrollanter och jobbar inte enbart med uppenbara sociala problem utan även med preventivt socialt arbete (1p) Korporativistmodellen (1 p) -bygger på en korporativistisk samhällsordning och utgår i hög grad från yrkesanknutna förmåner (1p) -tydlig uppdelning av det sociala arbetet å ena sidan en liten offentlig verksamhet (med sociala kontrolluppgifter), å andra sidan en större fri socialvård som sköts av korporativa organisationer (1p) -modellen bygger på subsidiaritetsprincipen vars företrädare hävdar att sociala problem så långt som möjligt skall och kan lösas utan inblandning från stat och marknad (1p) Restmodellen eller den liberala välfärdsmodellen (1 p) -staten fyller bara i de luckor som återstår då privata initiativ inte räcker till (1p) -det offentliga tillhandahåller en minimistandard när det gäller ekonomisk trygghet, bidragen ofta stigmatiserade (1p) -mindre andel offentligt anställda socialarbetare, stor andel socialarbetare anställda av privata vinstdrivna eller frivilliga organisationer (1p) Den rudimentära välfärdsmodellen (1 p) -det sociala arbetet är svagt organiserat och gränsen mellan formell och informell vård är suddig (1p) -hjälpbehövande får i första hand förlita sig på familjen, kyrkan eller olika välgörenhetsorganisationer (1p) -det sociala arbetet är som regel dåligt samordnat och insatserna är ofta inriktade på barnskydd och familjearbete. FRÅGA 2 (kan totalt ge högst 20 poäng) Läs igenom den bifogade artikeln om ungas ökade sociala risker ( Unga möter ökade sociala risker en bakgrund om ungdomsarbetslöshet och utanförskap, Socialmedicinsk tidskrift 5/2013), ett aktuellt problem såväl i Finland, övriga Norden som internationellt.
5 Besvara sedan fyra delfrågor (a-d) a) Redogör för artikelns syfte; vilket är problemet som behandlas? (2 p) Artikeln strävar efter att förklara varför sysselsättningsgraden bland unga minskat kraftigt under de senaste åren (i Sverige, Norden och övriga Europa) och vilka sociala konsekvenser det kan ha. Författarna utgår från följande teser; de sociala risker som unga möter när de skall övergå till vuxenlivet har tilltagit de senaste åren och de institutioner och politikåtgärder som skall skydda ungdomarna mot dessa risker har blivit mindre effektiva. Som en konsekvens har ungdomsarbetslöshet och utanförskap ökat. b) Vilka perspektiv på ungas sociala risker behandlas? Redogör kort för dessa. (9 p) -det strukturella perspektivet. Utifrån ett strukturellt perspektiv kan ungdomsarbetslöshet och utanförskap förklaras med ungdomarnas socio-ekonomiska bakgrund. Ungdomar från mindre priviligierade hemförhållanden, med ofullständig grundutbildning och med utländsk bakgrund har allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa ogynnsamma omständigheter hänger även ofta samman med individrelaterade problem (t.ex. ohälsa). Ett strukturellt perspektiv betonar även att efterfrågan på ungdomar på arbetsmarknaden är svag. -det postmoderna perspektivet - allt mer individualiserade övergångsmönster Ungdomars övergångar från skolvärlden till arbetslivet har blivit allt mer individualiserade och mindre etablerade (hopp mellan olika verksamheter, växlingar mellan skola och arbetsliv, korta perioder inom utbildningssystemet och/eller arbetslivet etc.). Det postmoderna individualiserande perspektivet kan kombineras med det strukturella (socio-ekonomiska) perspektivet ovan: Unga från resursstarka miljöer är ofta bättre på att hantera den osäkerhet och de ökade krav som förknippas med de nya övergångsmönstren. -arbetsmarknadsperspektivet - förändrade villkor i arbetslivet Tidigare har den yrkesmässiga kompetensen starkt styrts av företagens behov. Företagen tog på sig betydande utbildningsansvar eftersom arbetare förväntades verka i företaget en längre tid. Ungdomar med en relativt svag grundläggande utbildning kunde få en fast och långvarig anställning i vilken ingick kompetensutveckling och social trygghet. Arbetslivet spelade en viktig roll som utbildningsorganisatör och kvalitetssäkrare. Lärlingsutbildningar var vanliga. Arbetsmarknaden har dock förändrats och för företag har lönsamhet i ett kortsiktigt perspektiv blivit allt viktigare. Kraven på att unga skall vara produktiva i ett företag redan i initialskede har tilltagit. Företagen har därför blivit allt mindre benägna att ta ansvar för ungas kompetens- och karriärutveckling utan föredrar korttidsanställningar med låga löner. c) Vilka är de huvudsakliga slutsatserna som författarna drar? (5 p) - Ungdomars övergångsmönster till arbetsmarknaden är mera diversifierade än tidigare. Kopplingen mellan utbildning, arbetsmarknadspolitik och inkomsttrygghet är inte lika tydlig och fungerande som tidigare. Författarna talar om en tilltagande välfärdspolitisk mismatch. Som en konsekvens av detta är unga överrepresenterade bland arbetslösa och ungdomars utbildning matchar inte arbetsmarknadens krav. De allmänna inkomstförsäkringarna är samtidigt så uppbyggda att ungdomarna inte kvalificerar för t.ex. arbetslöshetsförsäkringen, vilket ytterligare ökar risken för ungdomarnas utsatthet. - på policynivå har man försökt åtgärda ungdomsarbetslösheten med ökade krav på ungdomarna att delta i olika praktikprojekt för att överlag erhålla sociala understöd. Understöd uppfattas därmed inte längre som medborgerliga rättigheter för alla. Internationellt förespråkas även åtgärder med fokus på att stärka individens förutsättningar genom begrepp som empowerment och tillit. Därtill förespråkas åtgärder där arbetserfarenheter kombineras med lärande (t.ex. lärlingssystem), medan oreglerad och lågkvalificerad praktik uppfattas leda till låglönefällor för ungdomar.
6 d) Vilka tankar väcker artikeln hos dig? (2 p) Exempel på tänkbara, relevanta svar; -diskussionen om ungdomsarbetslösheten dess determinanter, konsekvenser och lösningar- tyder på att olika välfärdsregimer delvis dras med samma typer av problem har det skett en konvergens mellan olika välfärdsregimer? -den nordiska modellen har fått allt större inslag av den korporativistiska respektive liberala välfärdsmodellens idéer och lösningar. -diskussionen om hur man kunde få ut unga i arbetslivet relaterar till den nu aktuella offentliga diskussionen om samhällsfördraget och olika politiska förslag hur man kunde få ut unga i arbetslivet snabbare och billigare -hur kan ungdomar garanteras arbete och/eller ekonomisk trygghet i framtiden? Behövs alla på arbetsmarknaden/i produktionsuppgifter (jfr automatisering, robotisering)? Vilka risker och möjligheter skulle införandet av en s.k. medborgarlön/grundinkomst innebära? Hur tycker du att man kan utnyttja den kunskap artikeln ger inom socialt arbete? (2 p) Relatera dina svar till aktuell samhällsdiskussion och till kapitlen i urvalsboken. Svarsexempel: -Kunskapen kan utnyttjas i strukturellt socialt arbete, samhällsarbete, samhälleligt påverkansarbete etc. -Socialarbetare kunde tydligare föra fram problem och missförhållanden i den offentliga debatten och till beslutsfattare och andra relevanta aktörer. -Socialarbetare kunde satsa på förebyggande arbete inom skolor på de grupper av ungdomar som enligt det strukturella perspektivet har den största risken att bli utan utbildning och arbetslösa. -Socialarbetare kunde arbeta enligt ett socio-ekologiskt perspektiv med arbetslösa och utsatta ungdomar på olika nivåer och stärka ungdomarnas skyddsfaktorer. (stärka KASAM, motivationsarbete etc.)
Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.
Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan
Läs merInträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 7.6.2013.
Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 7.6.2013. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan
Läs merInträdesförhör i socialt arbete, SSKH vid Helsingfors universitet 2009
1 MODELLSVAR Inträdesförhör i socialt arbete, SSKH vid Helsingfors universitet 2009 Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan ge högst 20 poäng. Maximala
Läs merFunktionshindrade i välfärdssamhället
Funktionshindrade i välfärdssamhället Traditionellt sett har frågor om funktionsnedsättning hanterats inom socialpolitisk kontext -vård, stöd, försörjningshjälp mm Funktionshinder Konsekvens av det samhälle
Läs merPolicy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades
Läs merSAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering
SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga
Läs merINTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV
INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV SEMINARIUM OM INTERKULTURELLA MÖTEN ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE DEN 8 OCH 15 APRIL, VÄSTERÅS OCH ESKILSTUNA MEHRDAD DARVISHPOUR
Läs merSpecialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet
Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk
Läs merChefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta
Läs merSKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad
SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö
Läs merSupported employment. Erfarenheter från forskning och praktik
Supported employment Erfarenheter från forskning och praktik Vad? Stöd att säkra och upprätthålla en anställning på den öppna arbetsmarknaden Tidig (omedelbar) inriktning på reguljärt arbete Hur? Individuellt
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs merArbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merDen fria tidens lärande
Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.
Läs merDEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN
1 DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN Inträdesprovet består av två (2) delar, del I och del II. Del I innehåller tre (3) uppgifter A-C. Alla uppgifter ska utföras.
Läs merDyster situation gällande ungdomar (utbildning, försörjning, etablering)
Dyster situation gällande ungdomar (utbildning, försörjning, etablering) Sedan 1990-talet hög ungdomsarbetslöshet (kring 25%) Varför? - fel på definitionen? - alldeles för höga ingångslöner? - alldeles
Läs merUtvecklingen av kritiskt tänkande
Utvecklingen av kritiskt tänkande Absolut syn på kunskap Rätt till sin egen åsikt Relativ syn internalisering (eng. internalize, till medeltidslat. interna lis, av lat. inte rnus 'inre', 'inhemsk', 'invändig',
Läs merUtvecklingen av kritiskt tänkande
Utvecklingen av kritiskt tänkande Absolut syn på kunskap Rätt till sin egen åsikt Relativ syn internalisering (eng. internalize, till medeltidslat. interna lis, av lat. inte rnus 'inre', 'inhemsk', 'invändig',
Läs merVINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill
VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merArbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont
Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merDet sociala landskapet. Magnus Nilsson
Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet
Läs merRapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.
Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merSadla om eller fylla på? - förutsättningar för framtidens kompetensutveckling och omskolning
Sadla om eller fylla på? - förutsättningar för framtidens kompetensutveckling och omskolning Carl Melin forskningsledare Futurion Inledning Det är nu sex år sedan forskarna Carl Benedikt Frey och Michael
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merUTVÄRDERING AV STEGEN
UTVÄRDERING AV STEGEN Delrapport 2, januari 2010 Rebecka Forssell FINSAM I MALMÖ Delrapport 2 Stegen Malmö högskola genomför på uppdrag av Finsam Malmö en utvärdering av Stegen. Utvärderingen är en processutvärdering
Läs merMot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.
Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då
Läs merArbetsområde: Min tid - min strid
Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk
Läs merSocial inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska
Läs merKön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror
Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merHur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral
Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur
Läs merVad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det
Läs merSjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå 14-15 januari 2015
Sjukförsäkringen 60 år från social rättighet till aktivering? Forskarseminarium En sjukförsäkring att lita på? Umeå 14-15 januari 2015 Rafael Lindqvist Sociologiska institutionen Uppsala Universitet Rafael.lindqvist@soc.uu.se
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte
Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga
Läs merOH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/
OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/10 2007 Välfärd välfärd, samlande benämning på människors levnadsförhållanden. En beskrivning av människors välfärd bygger som regel
Läs merSocialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil
Kursöversikt för yrkeshögskoleutbildning Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil 400 YH-poäng Utbildningen har 15 huvudmoment/delkurser Uppdaterades 2019-02-05 Gruppsykologi Yh-poäng:
Läs mer} Förväntningar från olika håll
Vasa 26.9.2014 } Studierna fortsätter... } Delvis samma /delvis olika } Ny miljö } Nya relationer } Nya roller } Mål: ingår i en större helhet /läroplanen (hur känd är den på praktikplatsen?) } Förväntningar
Läs merJämställdhets- och Mångfaldsplan
1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merUNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete.
UNGA OCH EXTREMISM Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. SKAFFA KUNSKAP Ung och extrem podcasts Tre samtal om extremism Män som våldsamma superhjältar. Kvinnor
Läs mer14411/18 tf/chs 1 LIFE.1.C
Europeiska unionens råd Bryssel den 19 november 2018 (OR. en) 14411/18 SOC 715 EMPL 535 ECOFIN 1064 EDUC 430 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merArbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)
Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Cirka 8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs mer12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté
Läs merPlan för Överenskommelsen i Borås
Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla
Läs merLagen om anställningsskydd
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merSocionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget
Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta
Läs merAnsvar för hela Sverige Idéprogram 2011
Ansvar för hela Sverige Idéprogram 2011 Kortversion Idéprogrammet i sin helhet finns under fliken REFERENSBIBLIOTEK. Nytt idéprogram 2011 Nytt idéprogram - diskuterat och antaget av partistämman, Örebro,
Läs merPlattform för välfärdsfrågor
Plattform för välfärdsfrågor Den 4 maj 2017 samlades ett trettiotal aktörer från Kalmar och Kronobergs län samt Linnéuniversitetet för att diskutera hur samverkan mellan samhällsaktörer och universitetet
Läs merSexualitet, intellektuella funktionsnedsättningar och professionellt bemötande. Jack Lukkerz Socionom, sexolog, Ph L
Sexualitet, intellektuella funktionsnedsättningar och professionellt bemötande Jack Lukkerz Socionom, sexolog, Ph L Sexologisk utgångspunkt Kropp, fysiologi, biologi, gensvar Identitet, känslor, fantasier,
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Läs merDet råder nu bred enighet om texten bland samtliga delegationer, med undantag av Storbritannien som vidhåller en granskningsreservation mot texten.
Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2014 (OR. en) 15613/14 NOT från: till: Rådets generalsekretariat JEUN 108 EDUC 327 SOC 791 JUR 854 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Föreg.
Läs merNy skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar
Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns
Läs merINRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)
2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp
Läs merSÅ FUNKAR ARBETS LINJEN
SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra
Läs merKAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Läs merAtt arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian
Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en stad? Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar driver dig till att bli socialarbetare? 5 Vad är värdegrunden i din organisation,
Läs merVärdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107
Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...
Läs merVad är profession? Yrkesidentitet och profession. Professionella yrken
Vad är profession? ANNA FORSBERG- PROFESSOR Yrkesidentitet och profession En profession är en yrkesgrupp som utför vissa specifika arbetsuppgifter och har en viss kontroll över dessa arbetsuppgifter (Wikstrand,
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merCIVILSAMHÄLLET OCH UNGDOMARS ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN. Peter Håkansson
CIVILSAMHÄLLET OCH UNGDOMARS ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN Peter Håkansson peter.hakansson@mah.se Vad är problemet? Ungdomar har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden Ökande relativ ungdomsarbetslöshet
Läs merPSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merutmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen
Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på
Läs merUNF:s arbetsplan 2014 2015
UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att
Läs merSAMMA LAGSTIFTNING VARIERANDE PRAXIS?
SAMMA LAGSTIFTNING VARIERANDE PRAXIS? Socialarbetares syn på funktionshindrades delaktighet i Österbotten Vammaispalvelujen neuvottelupäivät Seminarium om handikappservice 29.-30.1.2015Helsingfors Elisabeth
Läs merLandsorganisationen i Sverige 2013
Integrationspolicy Landsorganisationen i Sverige 2013 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2013 isbn 978-91-566-2907-5 lo 13.12
Läs merEntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Läs merOrganisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)
Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60
1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1
Läs merModernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete
Modernt ungdomsarbete Åland 12-14 februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Alla människors lika värde - alla ska ha samma rätt till en utvecklande fritid oberoende av bakgrund
Läs merLandsorganisationen i Sverige
Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism
Läs merKulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt
Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.
Läs merLärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan
Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,
Läs merSwedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe
Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa
Läs merVinjett Petter: Vad är det som händer, hur kan man förstå det pojken gör?
Vinjett Petter: Vad är det som händer, hur kan man förstå det pojken gör? Gripande timme, pojke som lider, svag tillit till att andra ska hjälpa Avskedprocess i temat under timmen Att fylla på sig, hålla
Läs merPrövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning
prövning samhällskunskap 1b Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Samhällskunskap 1b Kurskod: SAMSAM01b Gymnasiepoäng: 100 poäng Instruktioner och omfattning Prövningen består
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Läs merMinska det offentligas åtaganden. Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet
New Public Management (90-talet) Minska det offentligas åtaganden Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet Nya former för att organisera
Läs merLedstjärnorna för LRKs värdegrund. Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke. Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete
LURBO RIDKLUBBS LIKABEHANDLINGSPLAN Datum 20161103 1 (9) Ledstjärnorna för LRKs värdegrund Likabehandling Utbildning och utveckling Respekt Bra förebilder Omtanke Lurbo Ridklubbs värdegrundsarbete LRK
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merFrågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund
Frågandets betydelse Gunnar Lindberg, Östersund Frågandet som fenomen har fått en allt större betydelse för mig under min yrkesverksamma period. Jag har nu arbetat inom skolans värld sedan 1971, och genom
Läs merNormerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning.
Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. 2014-10- 03 Innehållsförteckning Inledning Utbildningsområde 1: Socialt
Läs merGrundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Läs merNär den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018
När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor
Läs merLedare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.
Susan Wheelan, lärare, nutida forskare och professor i psykologi. Beskriver gruppdynamik kopplad till produktivitet - hur arbetsgrupper blir högpresterande team. Gruppdynamiken är förutsägbar, oavsett
Läs merKursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Läs merHJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden
P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden
Läs merRiktlinje mot våldsbejakande extremism
Riktlinje 1 (5) Riktlinje mot våldsbejakande extremism 1. Bakgrund Sveriges regering tillsatte i juli 2014 en nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Uppdraget, som
Läs merLagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
U2014/6874/IS Kommenterad dagordning Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) 2014-12-01 Utbildningsdepartementet Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 12 december 2014 Kommenterad
Läs merATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se
ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)
Läs merPsykologi 25 yh poäng
Psykologi 25 yh poäng Beskrivning: Den studerande ska ha kunskaper om människans normala psykologiska utveckling samt beteende, tänkande, känsloliv och handlande utifrån psykologiska perspektiv. Den studerande
Läs merGott bemötande i svåra situationer. Gill Croona
Gott bemötande i svåra situationer Gill Croona Etik & Utmaning Om lärande av bemötande i professionsutbildning Växjö University Press, 2003 Artikel i tidskriften VÅRDFOCUS, nr 9, 2011 Bemötandeproblematiken
Läs merVästra Vrams strategi för 2015-2016
Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en
Läs mer