Friskare. »Vår förhoppning är att VÅRDTAGARNA TAR MAKTEN DIGITALISERAT BRANDSKYDD MED STÖD AV EVIDENSBASERAD DESIGN

Transkript

1 »Vår förhoppning är att denna utveckling ska ligga till grund för fortsatt ökad kundnöjdhet.«sidan 5 * Friskare MED STÖD AV EVIDENSBASERAD DESIGN 17 SJUKHUSENTRÉER RUSTAS UPP VÅRDTAGARNA TAR MAKTEN DIGITALISERAT BRANDSKYDD EN KUNDTIDNING FRÅN LOCUM _ NUMMER 1_2014

2 innehåll#1 Läkande miljöer_6 Det geografiska avståndet mellan Jubileumskliniken i Göteborg och Erasmus MC i Rotterdam är stort. Men idémässigt står de nära varandra: bra vårdmiljöer främjar hälsa och tillfrisknande. Maktförskjutning_12 I sin långtidsstudie»opinion hälsa«ser Mats Olsson vid Kairos Future en maktförskjutning från vårdgivare till vårdtagare. Han hävdar även att framtiden kräver ökad e-hälsovård. Entré för entréer_14 Locum startar nu arbetet med att bygga om entréer vid Stockholms läns lands tings sjukhus, så att de speglar den moderna verksamheten innanför ingången. Talbart_18 Snart ska det bli möjligt att nå en mobiltelefon överallt på sjukhusen i Stockholms läns landsting. Det sparar tid för vårdpersonalen och ökar patientsäkerheten. rum > red RUM (4 nummer/år) ges ut av Locum AB. ADRESS: Östgötagatan 12, Box , Stockholm. TELEFON: E-POST: info@locum.se. WEBB: ANSVARIG UTGIVARE: Christina Hallberg. REDAKTÖR: Shirley Nyberg, PRENUMERATION: prenumeration@locum.se. PRODUKTION: Rejäl Kommunikation AB. Tel: PROJEKTLEDARE: Lena Severin. EXTERN REDAKTÖR: Tomas Eriksson. GRAFISK FORM: Anders Birgersson. TRYCK: Trycks på miljövänligt papper hos miljö certifierade tryckeriet DanagårdLITHO. OMSLAG: Joergen True Rum, en av de nominerade tidningarna till Svenska Publishingpriset 2013 BILD OLOF HOLDAR 2 _rum#1_2014

3 Ny smågodstransportör BEHOV: Rörposten på Danderyds sjukhus hade nått sin tekniska livslängd efter fyrtio år av transporter. Den behövde även utökas, då det befintliga systemet var för litet och mest användes till post. RESULTAT: Locum installerar nu en fem kilometer lång smågodstransportör som transporterar prover, blodpåsar och fryssnitt med hjälp av tryckluft och omfattar hela sjukhuset. Personalen kan använda det högteknologiska systemet i stället för att promenera, vilket sparar tid som kan vigas åt patienterna. Labbtester blir också säkrare, då prover kommer fram färskare. Investeringen är på 87 miljoner kronor och arbetet blir klart till hösten _ rum#1_ 3

4 Nyfiken på hur det är att arbeta på Locum? Se filmen på: ledare > nathalie boulas nilsson, vd locum i korthet > En vår för de stora besluten NU ÄR VI PÅ VÄG att stänga planeringen och gå över i genomförandeskedet för några av de akutsjukhus som ingår i landstingets unika satsning på 25 miljarder kronor i vårdfastigheterna. Arbete pågår för fullt med att hitta så smarta och effektiva lösningar som möjligt inom de ekonomiska ramarna för respektive projekt. Parallellt arbetar vi intensivt med kommunerna och berörda parter för att få till detaljplaner och bygg lov. Om allt går enligt plan är det dags att lyfta under lagen för genomförandebeslut för till exempel både Södersjuk huset och Danderyds sjukhus till landstingsfullmäktige i juni. EN ANNAN STOR SATSNING som ni kan läsa om i detta nummer är att vi nu är i full fart med att bygga ut våra inomhustäckningsnät för mobiltelefoni och Rakel. I samband med landstingets stora telefoniupphandling fattades beslut om att bygga leverantörs oberoende mobila nät vilket ger oss många långsiktiga fördelar, precis som vi i dag har genom att äga våra egna fastighetsnät. Dessutom förstärker vi lands tingets krishanteringsmöjligheter genom Rakel ut byggnaden. VI ARBETAR OCKSÅ VIDARE med vårt projekt NKI och kan konstatera att vi ännu ett år är på rätt väg! Det är väldigt glädjande att se att våra identifierade åtgärder och aktivi teter har gett resultat. Under 2013 genomförde vi som exempel en kundvårdsutbildning med särskilt fokus på kommunikation för samtlig personal och vi kan konsta tera att detta område gått framåt rejält i våra mätningar. I FÖRRA NUMRET av denna tidning berättade jag att vi har påbörjat planeringen av vår nya kundtjänstfunktion med ett-nummer-in som kommer att lanseras under hösten. Planerna börjar nu ta form och vi kommer att stärka upp både hjälpen att få svar på frågor och ärendehanteringen. Tanken är att vi ska kunna mäta och följa upp hur snabbt vi behandlar olika frågor och ärenden och därmed fortsätta vårt arbete med ständiga förbättringar med syfte att ytterligare öka servicenivån för våra kunder och därmed kundnöjdheten. * + Nu har vi beställt västar för våra entreprenörer, som visar att de genomgått vår utbildning och är behöriga att jobba i sjukvårdsmiljö. + Våra kunder blir allt nöjdare, visar senaste NKI-undersökningen. + Äntligen ska vårdpersonal och patienter kunna ringa från alla platser på våra sjukhus. CAMM flyttar CAMM (Centrum för arbets- och miljömedicin) flyttar den 1 juli 2014 in i kontors- och handelshuset Torsplan i Hagastaden. Där hyr man kvadratmeter kontorsyta av NCC. Locum Externa lokaler har hjälpt till med att hitta lokalen och förhandlat fram det nya avtalet för CAMM:s lokaler. Utbildar med film Alla drifts- och byggentreprenörer som jobbar för Locum ska gå en utbildning för att få förståelse för vad det innebär att jobba i vårdmiljö. Den inleds med filmen»att arbeta i sjukhusmiljö«som tar upp ett antal frågor kring hur en företrädare för Locum arbetar. De som utför jobben ska inte bara vara skickliga hantverkare utan även skickliga i sitt bemötande. För arbetet utförs i en specifik miljö med patienter och besökare, där vården alltid har företräde, säger Christina Hallberg, HR- och kommunikations direktör. De som sett filmen måste sedan svara rätt på tio frågor. Därefter får de ta ut en Locumväst som ger dem rätt att representera Locum. Även Locumanställda måste genomgå utbildningen. Se filmen»att arbeta i sjukhusmiljö«på Rum rättar I Rum berättade vi om att ett nytt system för avjoniserat vatten installeras i Byggnad F vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Installationen görs av Karolinska Universitetslaboratoriet (KUL) och ingen annan. BILD YOUTUBE 4 _rum#1_2014

5 Löwenströmska sjukhuset är ett av de sjukhus som ökade sitt NKI-tal mest under NÖJDKUNDINDEX > ALLT NÖJDARE KUNDER NKI fortsätter att öka. Trendbrottet kom förra året då det vände efter några års utförsbacke. Vi har gått igenom en stor förändring i vår organisation. Att NKI har ökat med fem procent på två år ser jag som ett kvitto att vi är på rätt väg, säger Marie Boestad, fastighetsdirektör på Locum. Locums senaste nöjdkundindexundersökning visar att andelen nöjda kunder har blivit fler samtidigt som förtroendet för verksamheten har ökat. Locum kom under 2013 ett steg närmare energimålet i Miljöutmaning Men för att nå ända fram, att energianvändningen ska vara tio procent lägre 2016 jämfört med 2011, krävs krafttag. För under 2013 minskade visserligen värmeanvändningen enligt plan. Däremot ökade elanvändningen något jämfört med året innan. Exakt vad som ska göras för att få ner elanvändningen är svårt att säga, men miljöstrateg Lasse Andersson pekar ut ventilationen som Förtroende är en viktig fråga som man får jobba många år med för att lyfta. Vår förhoppning är att denna utveckling ska ligga till grund för fortsatt ökad kundnöjdhet, säger Marie Boestad. Kundnöjdheten Marie Boestad har ökat markant på Södersjukhuset och Löwenströmska sjukhuset. För Löwenströmska är det ett lite oväntat resultat med tanke på det BILD HOLDAR OLOF BILD THOMAS HENRIKSSON MILJÖUTMANING> LITET STEG MOT STORT MÅL ett besparingsområde och ser framför sig ett hårt arbete med driftsoptimering. Miljöarbetet under 2013 bedrevs inom ramen för Locums fyra prioriterade områden: > minskad energianvändning > produkt och materialval som inte skadar människor och miljö > sanering av föroreningar i fastigheter och mark > minskning och sortering av avfall. Lasse Andersson kan nöjt konstatera att alla områden gick omfattande renoveringsarbete som just nu pågår. Vi gör en stor teknisk upprustning av hela fastigheten. Att vi ändå har lyckats så bra tror jag handlar om den täta dialog som har förts mellan oss och alla verksamheter, säger Marie Boestad. Precis som förra året är det Karolinska Universitetssjuk huset som har de lägsta siffrorna i NKIundersökningen. För att råda bot på detta har Locum arbetat med olika förbättringsåtgärder, mycket i form av information och kommunikation. I Solna byggs det just nu ett nytt sjukhus, därför investeras det mind re i lokalerna än tidigare efter som verksamheterna kommer att flytta ut. Samtidigt ska det bedrivas universitets sjukvård fram till utflyttningen. Det är en svår avvägning. Vi har jobbat mycket med hur vi kommunicerar och informerar, eftersom det är viktigt att vi når ut till alla verksamheter, både med vad vi planerar att göra och med det vi inte har för avsikt att åtgärda, säger Marie Boestad. Locum kom under 2013 ett steg närmare Miljöutmaning BILD PETTER KARLBERG åt rätt håll. Och det är en sak som han är speciellt nöjd med. Jag tycker att det är mycket glädjande att vi lyckades så väl med arbetet att erbjuda möjligheten att källsortera matavfall för biogasproduktion. Vårt mål var att en tredjedel av sjukhusen skulle ges den möjligheten, men vi har lyckats bättre än så. 3frågor > BILD FREDRIK GUSTAVSSON Roboten Bärtill, som provjobbar på Viktoriaenheten, Mälarsjukhuset i Eskilstunas onkologiska och hematologiska avdelningar. Vad kan du göra? Just nu kan jag hämta post, tömma brevlådan samt handla i kiosken åt patienterna. Jag kan också hämta och lämna blod till laboratoriet, men mina upp dragsgivare har en del formalia som måste ordnas. I framtiden ska jag kunna köra sängar, guida folk på sjukhuset och hämta medicin på apoteket åt dem som ska skrivas ut. Meningen är också att jag ska kunna köra trasiga saker till reparation och hämta dem när de är klara. Hur vet du vad du ska göra? Jag får mina order från en dator som fungerar som en beställ ningscentral. Just nu praktiserar jag på uppdrag av min tillverkare Robcab, men jag vill gärna att landstinget anställer mig och helst några kompisar. Kan man lita på dig, så att du inte ställer till skada, förstör något eller stjäl kioskpengarna? Pengarna ligger inlåsta i ett skåp i min kaross som öppnas med kortlås. Samma sak gäller blodprodukterna, som låses in i ett skåp som håller rätt temperatur. Jag håller alltid till höger när jag möter någon och jag kan tvärstanna om det uppstår kollisionsrisk. Hittills har jag inte krockat med någon eller något. 2014_rum#1 _ 5

6 Bygger friskt Erasmus MC är ett nytt sjukhus som byggs i centrala Rotterdam. Här skapas en vårdmiljö som ska främja hälsa och tillfrisknande. Samma tankar låg bakom ombyggnaden av Jubileumskliniken i Göteborg. TEXT Anette Bodinger BILD EGM Architecten 6_ rum#1_2014

7 I centrala Rotterdam byggs Erasmus MC, ett sjukhus på tröskeln till det gamla sjukhuset i staden. 2014_rum#1 _ 7

8 [HÖGER] Den cylindriska akut- och infektionsbyggnaden vid Skåne Universitetssjukhus i Malmö är inte bara ett landmärke i staden utan också ett bevis på att god vårdmiljö kan vara hälsofrämjande. Denna högteknologiska byggnad med avancerade tekniska system var en av fem nominerade till Vårdbyggnadspriset. FOTO JOERGEN TRUE [NEDAN] Jubileumskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg byggdes om under åren Den gav inte bara den gamla fastigheten en framtid utan skapade också möjligheter för nya former av vård. FOTO ANNA DANIELSSON Jubileumskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg är en av flera cancerkliniker som byggdes i Sverige med hjälp av pengar som samlades in till kung Gustaf V:s sjuttioårsdag. Det var också kungen som 1943 invigde kliniken. För drygt ett år sedan återinvigdes verksamheten. Den gamla kliniken hade då fått en rejäl ansiktslyftning och rustats upp med ny teknik och en läkande vårdmiljö som står upp för cancersjukvårdens behov för framtiden. Även om det tar tid att bygga om en gammal byggnad så tar det ännu längre tid att bygga nytt, fastslog Heléne Axberg, projekt ledare på Västfastigheter distrikt Göteborg, som ledde projektet fram till genomförandet. Ombyggnaden som pågick mellan 2010 och 2013 har inte bara gett den gamla byggnaden en helt ny livscykel. Den nya utformningen har även resulterat i en helt ny, integrerad vårdform. Utgångspunkten för ombyggnaden var att skapa en läkande vårdmiljö som skulle matcha tuffa cancerbehandlingar. Det resulterade bland annat i att alla sjukhussalar är avskaffade. Patienter vårdas numera i enoch tvåbäddsrum med egna badrum. De nya lokalerna har också blivit mer flexibla och kan anpassas efter behov. Man ville även bevara så mycket som möjligt av husets karaktär, eftersom den drygt sjuttio år gamla originalbyggnaden är något av en portalbyggnad för Sahlgrenska sjukhuset med kulturhistoriskt stora värden. Byggnadens ålder och kulturella värden var något som arkitekterna fick ta hänsyn till när den skulle anpassas till dagens krav på vårdmiljö, hygien och klimat. Heléne Axberg som tillsammans med Tomas Käll, ansvarig 8_ rum#1_2014

9 »Även om det tar tid att bygga om en gammal byggnad så tar det ännu längre tid att bygga nytt.«arkitekt, presenterade projektet under Forum Vårdbygg nads höstkonferens, berättade att planeringen gjordes i nära samarbete med verksamheten. Ombyggnaden av lokalerna banade väg för den genomgripande omstruktureringen av vården. Samtidigt som vi arbetade med själva huset genomförde kliniken en organisationsförändring till en mer flexibel och integrerad vårdform där patienten i större utsträckning får möta samma personal, oavsett vårdnivå. I Holland byggs nu ett nytt stort sjukhus i Rotterdam, Erasmus MC skapat av arkitektbyrå EGM Architecten där man har valt att använda evidensbaserad design redan från start. Att skapa ett bra sjukhus handlar om mycket mer än att bygga ett bra hus. För att göra båda delarna följer vi principerna för evidensbaserad design och tar stor hänsyn till designaspekter som har visat sig ha värde i praktiken. Därför har vi försökt att applicera de senaste forskningsrönen i bygget och lagt stor vikt vid till exempel effekter av privata patientrum och människors uppfattningar kring väntrum, berättade Henk de Jong som tillsammans med sjukhusets arkitekt, profes- 2014_rum#1 _ 9

10 Brinkåsen vann 2013 års Vårdbyggnadspris. BILD SJÖGREN ARKITEKTER I holländsk vårdarkitektur arbetar man med evidensbaserad design, där man redan på byggstadiet tar hänsyn till designaspekter som i praktiken har visat sig ha värde för patientens tillfrisknande. Från vänster: Nursing home Boswijk, S:t Antonous Hospital, Bernhoven Hospital. BILD RONALD SCHLUNDT BODIEN, DE JONG GORTEMAKER ALGRA sor Bas Moolenar, var på plats i Stockholm för att presentera projektet och deras samarbete inom vårdarkitektur, både i Holland och internationellt. Det nya sjukhuset i Rotterdam byggs på en egen plats mitt i det stora sjukhusområdet i centrala Rotterdam. Bakgrunden är att sjukhusets huvudbyggnad hade blivit sliten efter femtio år. Man insåg tidigt att dagens krav på teknisk utrustning och vårdmiljö inte skulle kunna uppfyllas i det befintliga huset. Så att bygga om var därför aldrig något alternativ. I stället beslöt man sig för att bygga ett helt nytt sjukhus på tröskeln till det gamla. Själva bygget av den nya sjukhusbygg naden startade 2009, år 2017 ska den vara färdig att tas i bruk. För att framtidssäkra bygget görs mycket av planeringen kring interiören under arbetets gång. För att kunna dra fördel av den senaste tekniska utvecklingen bestäms inredningen förhållandevis kort tid före den faktiska användningen av byggnaden. Vi har också satt fokus på att byggnaden ska främja social kontakt och förebygga en samhet, berättar Bas Moolenar från EGM Architecten. Bas Moolenaar berättade vidare att stort arbete har lagts vid att utrusta byggnaden med extra kvaliteter när det gäller säkerhet, hållbarhet och hälsoaspekter. Det nya sjukhuset kommer därför att ha en hög standard vad gäller inomhusklimat och bjuda på många naturliga gröna inslag. Alla rum ska utrustas med speciella takpaneler ovanför sängarna där patienten själv ska kunna styra med terminaler och exempelvis höja eller sänka sängen eller reglera temperaturen i sin närmiljö. I resten av rummet bibehålls en behaglig standardtemperatur automatiskt i syfte att skapa en trivsam arbetsmiljö för läkare, sjuksköterskor, städare och annan personal. Ur vårt perspektiv är läkande miljö detsamma som att erbjuda patienten en bekväm, hälsosam och trygg atmosfär. Den underliggande filosofin är att en läkande miljö är viktig, både för en patients naturliga återhämtning och ur hälsofrämjande aspekt för personalen som arbetar i lokalerna, sade Bas Moolenaar. * 10_ rum#1_2014

11 < PSYKIATRI UTAN MURAR Vid Brinkåsen utanför Vänersborg, som belönades med 2013 års Vårdbyggnadspris i konkurrens med 33 andra vårdbyggnadsprojekt, vårdas patienter med allvarliga psykiska sjukdomar och personer som är dömda till rättspsykiatrisk vård. Här finns inga höga murar eller taggtrådsstängsel. Ändå lyckas Brinkåsen uppfylla rättspsykiatrins höga säkerhetskrav. Säkerheten sitter bokstavligen talat i väggarna som också utgör gränsen mot omgivningen. Under mark döljs en hel våning med plats för transporter, leveranser och annat som ett sjukhus kräver. Fakta: > Rättspsykiatri och allmän psykiatri för 80 patienter. > Anläggningen består av 14 byggnadskroppar samman länkade till en cirkulär form runt en parkanläggning. > Projektet genomfördes som ett partneringsamarbete med ett resultat på 34 miljoner under budget. > Yta: kvadratmeter. > Färdigställd: > Byggnaden har ritats av Sjögren Arkitekter AB.»Den under liggande filosofin är att en läkande miljö är viktig, både för en patients naturliga återhämtning och ur hälsofrämjande aspekt för personalen.«inspirerande OM FRAMTID Forum Vårdbyggnads tjugonde höstkonferens blickade in i framtiden. Inspirationen hämtades utifrån, eftersom framtidens vårdmiljöer kräver nytänkande. Emma Kinch, direktör för fastighetsutveckling på Locum och ordförande för Forum Vårdbygg nad, kan se tillbaka på ett lyckat symposium. Den här gången hade vi hämtat mycket inspiration utifrån. Eftersom det var tjugoårsjubileum innehöll programmet också lite längre framtidsutblickar än vad vi brukar ha, säger hon. Programpunkterna varierade, men en tydlig trend inom vårdbyggnad är att evidensbaserad design ligger i tiden. Det är ett forskningsområde där resultaten har blivit tydligare och fått större tyngd. Helt klart är att den fysiska miljön påverkar oss i hög utsträckning, inte minst i en utsatt situation som vid sjukdom eller sjukbesök. Att skapa en harmonisk miljö är något som den rättspsykiatriska anstalten Brinkåsen i Vänersborg har lyckats med. Och som belöning för detta utsågs den till vinnare av 2013 års Vårdbyggnadspris. Det handslagna teglet i murarna och grupperingen av hus gör att byggnaden vid första anblick liknar ett rofyllt kloster. Faktum är att uppdraget gick till Sjögren Arkitekter mycket i kraft av att de inte hade någon vårdkompetens! Ett spännande, och med facit i hand, riktigt val. Bristen på erfarenhet gjorde att en del saker riskerade att ta längre tid. Å andra sidan hade de inte ett kartotek Emma Kinch av färdiga lösningar utan var tvungna att hitta kreativa, och i viss mån, helt nya lösningar. Något som de verkligen har lyckats med, säger Emma Kinch. Emma Kinch påpekar att det håller på att hända en del när det gäller tankegångar kring vårdbyggande. Den klassiska sjukhusmiljön finns nästan inte i nya och planerade projekt. I dag försöker man komma bort ifrån institutionsintrycket genom att lägga ner mycket omsorg på de offentliga ytorna. Entréer, trapphus och allmänna platser liknar alltmer gallerior och bibliotek. Grundtanken är att besökare inte ska behöva känna sig sjuka bara för att de öppnar dörren till ett sjukhus. Besökaren är där i egenskap av sig själv, som person och inte i egenskap av patient. Här är det en stor förändring på gång. 2014_rum#1 _11

12 porträttet > mats olsson»e-hälsovård kommer att vara nödvändigt om skattepengarna ska räcka till alla.«text Catharina Bergsten BILD Magnus Fond Mats Olsson är framtidsstrateg inom hälso- och sjukvårdsområdet och har tillsammans med analysföretaget Kairos Future genomfört flera framtidsstudier om hälsa, sjukvård och omsorg. Den långtidsstudie du är projektledare för, Opinion hälsa, har pågått sedan 2007 och avslutas under Berätta lite om den! Studien handlar om morgondagens hälsokonsument och det unika är framför allt att den har pågått så länge och omfattat så många människor. Stommen är de så kallade medborgarundersökningarna där fyratusen representativt utvalda personer regelbundet har fått svara på frågor som bland annat rör attityder, värderingar, teknik och samhällsförändringar. Vi har också engagerat ett tjugotal aktörer som medarrangörer och medfinansiärer, exempelvis läkemedelsföretag, landsting, patientföreningar och vårdföretag. Under intensiva temadagar har vi tagit del av erfaren-heter och synpunkter både från dem som bedriver verksamhet och från brukarna. Kan du avslöja några spännande slutsatser redan nu? Om vi blickar framåt är en av de stora utmaningarna att genomföra e-hälsoprojekt i större format. Det handlar om att kunna ge viss vård på distans så att människor slipper resa, men också om smarta sätt att diagnostisera och följa medicinska behandlingar. Vi har en period framför oss då en majoritet av vårdtagarna fortfarande kan vara tveksamma till att använda den här tekniken för egen del, och även om den andelen hela tiden minskar är motståndet ett hinder som måste beaktas. Men e-hälsovård kommer att vara nödvändigt om skattepengarna ska räcka till alla. En annan slutsats är att människor i dag delar erfarenheter och bygger kunskap tillsammans. Det kan handla om behandlingar, träning, mat och andra hälsorelaterade frågor och görs via sociala medier. Vi har också en diskussion om hur vården ska finansieras. Ska det även fortsättningsvis vara möjligt att tjäna pengar på vård? Och är det rätt att politiken skapar en så kallad»acceptabel orättvisa«, där vissa människor kan köpa sig bättre vård och hjälpmedel medan andra får nöja sig med ett basutbud? Den debatten har bara börjat. Ordet»hälso- eller vårdkonsument«kan upp levas som provokativt, det insinuerar att vi shoppar vård på samma sätt som smink och kläder. Vad säger du om det? Det har skett en maktförskjutning från vårdgivare till vårdtagare som också innebär att människor tar allt större ansvar för sin egen hälsa. Man investerar i sin egen kropp genom gymkort, kurser, träningsutrustning och mycket annat. I det avseendet går vi mot ett konsumentlandskap, som kan illustreras med optikerbranschen. När det gäller ögonvård har det länge varit självklart att människor kan köpa glasögon och linser i olika prisklasser. Glasögon har blivit mode. Den utvecklingen tror jag kommer inom fler områden. Hur behöver vården utvecklas för att kunna möta kraven från medborgarna? Vården måste bejaka medskapandeprocessen, att patienter och anhöriga tar plats och att vården sker i samverkan. Präster, lärare och andra yrkesgrupper har redan förlorat en del av sin auktoritet nu är det läkarnas tur. För att vårdpersonalen ska klara detta behövs nya informationslösningar, pedagogiska hjälpmedel och riktlinjer. Finns det delar i det fysiska rummet inom vården som behöver förändras för att möta framtidens utmaningar? Ja, framtidens vårdlokaler måste rymma»ledningscentraler«för e-hälsovård. Jämför gärna med flygledartornen, där lufttrafiken styrs. Men jag tror också på bra mötesplatser, både för vårdpersonal och patienter. Med det ökande förändringsbehovet behövs arenor för den viktiga och ständiga fortbildningen av personalen. Men även behovet av inspiration och rådgivning till patienter om hälsofrämjande åtgärder kommer att öka. Så om landstingen menar allvar med att bli mer aktiva inom detta område är det väl lämpligt att utveckla mötesplatser som är särskilt anpassade för detta. Dessutom tror jag att nya säkerhetsrutiner kan behöva utvecklas när sjukdomar blir alltmer globala och sprids i snabbare takt. Du har intresserat dig för generationsskillnader och skrivit en bok som beskriver den svenska välfärdens individualister i det globala tidssamhället. Vad är utmärkande för den generation som är ung i dag? Nätverkande, omtanke och otålighet. Många unga värnar om sina relationer och familjeband mycket mer än sina föräldrar. Det kan hänga ihop med att de vill skapa trygghet i en orolig värld. Men de unga vill också ha leverans här och nu därför söker de till exempel mer akutsjukvård än andra. * ARBETAR > Som konsult och framtidsstrateg. BOR > I Stockholms skärgård i en ombyggd sommarstuga. FAMILJ > Hustru, utflugen dotter samt katten Oliver, en russian blue världens mest sociala katt. DET TRODDE DU INTE > Jag har alltid ett totalrenoveringsprojekt på gång: ett hus, en stuga eller tillbyggnad. Jag ritar och snickrar gärna själv, men tar också hjälp av proffsen. Jag älskar att lösa komplicerade problem, det kan vara alltifrån att skapa bra tillgänglighet till att utnyttja konstiga ytor eller dra el och rör där det är»omöjligt«. 12 _ rum#1 _2014

13

14 Locum gör entré Nu ska nedslitna entréer inom Stockholms läns landstings sjukhus få en välbehövlig ansiktslyftning. Först ut är Jakobsbergs sjukhus. TEXT Johan Ohlson BILD Wester+Elsner Arkitekter TRE VIKTIGA FÖRÄNDRINGAR > Tryggheten ökar genom bemannad receptionsdisk och genom att det blir lättare att orientera sig i sjukhusen. > Entréernas gestaltning ska vara av samma klass som sjukhuset, som ger avancerad vård i världsklass. > Serviceutbudet ska motsvara de behov som finns hos patienter, besökare och personal. 14_ rum#1_2014

15 Moderniseringen görs enligt ett konceptprogram som Locum har tagit fram för sjukhusentréer och som ska införas vid sjutton sjuk hus som ägs av Stockholms läns landsting. Entrén på Jakobsbergs sjukhus ska stå klar i augusti i år. Sedan följer två mindre: Grimman 3 (Mariamottagningen) och Bromma sjukhus som också beräknas bli färdiga i år. Resterande entréer färdigställs under några års tid, i Södertälje i samband med nybyggnationen vid sjukhuset. Själva andemeningen i programmet kan sammanfattas: ljust och fräscht, helt och rent. Entréerna ska ge ett modernt intryck men också spegla verksamheten och signalera den professionalism och den trygghet som våra sjukhus står för i dag, säger Björn Övermark, kundchef för kundområde Kommersiellt på Locum. Ofta är sjukhusentréerna fyrtio år gamla och slitna. Det ger knappast en rättvis bild av ett sjukhus, som kanske samtidigt har en operationsavdelning i världsklass. En välkomnande och fräsch entré inger däremot ett gott förtroende för resten av vården. Därför har man utarbetat en tydlig behovsanalysmall för utseende och funktion efter ett enhetligt koncept som kan utökas eller krympas beroende på sjukhusets storlek. Men också beroende på var det ligger, hur behoven ser ut och den omkringliggande servicen. Möblemang och inredning kommer också att likriktas så att man känner igen våra entréer. Som ett slags varumärke, fortsätter Björn Övermark. Mycket av detta varumärke kommer att ligga i receptionsdisken. När besökaren kommer in 2014_rum#1 _ 15

16 »För att få bästa lösning har vi noga studerat bland annat gallerior, hotellobbyer och flyg platser«[ovan] Lugna zoner för den som vill känna avskildhet exempel vis efter ett svårt besked är en del i det nya entrékonceptet. [NEDAN] All service ska följa en manual som beskriver öppettider, möblering och annat. BILD WHITE ARKITEKTER i entrén ska det direkt finnas en bemannad receptionsdisk för att besökaren ska känna sig trygg i att hitta rätt. Det ska vara varmt och välkomnande och vi strävar efter att alltid ge ett personligt bemötande. I konceptprogrammet finns formulerat att det i varje entré ska finnas möjlighet att köpa läkemedel i någon form. På de stora universitetssjukhusen kanske det finns två apotek medan det i stället kan finnas en läkemedels automat på de allra minsta sjukhusen. På samma sätt ser konceptet ut när det gäller tillgång till mat och annan service. Vi kommer att ställa krav på de olika aktörerna genom en hyresgästmanual som tar upp öppettider, kvalitet, service och utbud, men också möblering, skyltning och annat, säger Björn Övermark. Entréerna ska också fungera som en rekreationszon. Patienter som ligger inne på ett sjukhus ska kunna gå ner i entrén och känna att de är borta från sjukhuset samtidigt som de ska känna sig trygga i närheten av vården. Inspiration har hämtats från flera håll. För att få bästa lösning har vi noga studerat bland annat gallerior, hotellobbys och flygplatser. På en flygplats är det viktiga att hitta till sin gate, hotellobbyer är varm och välkomnande med personligt bemötande och i gallerian finns olika Björn Övermark aktörer som ger besökaren valmöjlighet. Det finns också ett stort servicebehov för patienter, besökare och personal som konceptet ska tillgodose. Här ska också finnas möbler med eluttag för datorer och trådlöst internet ska finnas i hela entrén. Värdefullt inte minst för alla studenter som ofta finns på sjukhusen. Tillgängligheten för funktionshindrade förbättras. I anslutning till entrén ska det finnas handikapptoaletter och sittplatser där det finns möjlighet att sitta och vänta på färdtjänst eller taxi. En annan del av konceptet är en så kallad»lugn zon«. I Jakobsbergs sjukhus skapas den mot en innergård, med en textilmatta och möbler med extra höga ryggstöd. Det ger en rumskänsla i en stor hall men samtidigt möjlighet till avskildhet för samtal eller att bara sitta i lugn och ro. Arbetet innebär också att det skyltkoncept som tidigare har införts på bland annat Rosenlunds och Sabbatsbergs sjukhus nu införs vid alla landstingets sjukhus. Det innebär en enkel och tydlig vägvisning och information för att göra det lätt att hitta på sjukhusen. Texten ska alltid vara vit och på mörkblå botten för att underlätta för synskadade. Det ska också finnas en orienteringsbild över hela sjukhuset. På Karolinska Huddinge jobbar vi med entréhallen nu. Där försöker vi få gångstråken närmare fönster för att öka orienteringsbarheten i jättesjukhuset. Att öka känslan av trygghet är ett viktigt riktmärke för oss i arbetet med att förnya entréerna, säger Björn Övermark. * 16_ rum#1_2014

17 Att få alla brandritningar samlade i ett enda digitalt system förbättrar brandskyddet och ger bättre underlag vid ombyggnader. BILD OLOF HOLDAR brandskydd > Full koll på brandskyddet Jörgen Ristare och Andreas Nätt gör en brandskyddsinspektion. Med likformiga, digitala brandrit - ning ar ser nu Locum till att brandskyddet på landstingets samtliga sjukhus håller högsta tänkbara standard. Med ritningarna i en läsplatta kan driftsansvariga enkelt kontrollera att alla delar sprinkleranläggningen, branddetektorer, släckare, branddörrar med mera finns där de ska. I en korridor på en vårdavdelning vid Danderyds sjukhus möts Jörgen Ristare, el- och brandansvarig på Dalkia som sköter driften åt Locum, och Locums driftcontroller Andreas Nätt för att se att brandritningen är korrekt. Tillsammans går de runt med en surfplatta och tittar i taket och på väggarna. Jovisst, ritningarna på skärmen stämmer, brandsläckaren är på rätt plats, liksom utrymningsskyltar och nödbelysning, brandposten (ett skåp med en vattenslang) är inte blockerad, branddörrens magnetlås fungerar, alla kablar som leder in till nästa avdelning har tätats på rätt sätt för att motstå brand. Varje avdelning utgör minst en brandcell, alltså en zon i byggnaden vid vars gränser lågor och rök ska hejdas. Det ser bra ut. Jörgen Ristare och Andreas Nätt diskuterar kort en alarmklocka av äldre modell som kanske ska bytas ut med tiden. Vi utför brandlarmsprov kvartalsvis för att se att allt fungerar, berättar Jörgen Ristare. Vi ser till att allt tekniskt fungerar och att tätheten mellan brandcellerna är fullgod. Sedan ansvarar hyresgästen för att ingen funktion blockeras, främst att det är fri passage att evakuera om något händer. Att nu få alla brandritningar samlade i ett enda digitalt system tycker VARENDA DÖRR, SKYLT, NÖDBELYSNING, BRAND- CELLSGRÄNS HAR RITATS IN, FÖRST FÖR HAND, SEDAN I CAD. både han och Andreas Nätt ger tydliga vinster. Alla uppgifter kan hållas uppdaterade. Allt finns med, det är ingen risk att missa någon detalj vid inspektioner. Och man ser tydligt vad som eventuellt fattas. Det blir enkelt att komplettera, säger Andreas Nätt. Det ligger mycket planering och hårt arbete bakom de nya enhetliga brandritningarna. Projektet initierades av Locums brandskydds expert David Widlund. Vi planerade arbetet 2012 och startade pilotprojektet i utvalda byggnader i januari 2013, berättar han. De sista ritningarna blir klara nu i april. Det har varit intensivt, ungefär sjuttio per soner har arbetat omkring femtontusen timmar och gjort ett fantastiskt, hårt och noggrant jobb. Varenda dörr, skylt, nödbelysning, brandcellsgräns har ritats in, först för hand, sedan i cad. Jag är mer än nöjd. I framtiden kan vi nu göra rätt från början vid om- och tillbyggnad. Locum har ju omkring åttahundra byggprojekt per år. Tack vare brandritningarna kan Locums hyresgäster känna sig tryggare i säkrare lokaler eftersom brandskyddet får högre kvalitet. Brandritningarna ger också bättre underlag vid ombyggnad, säger David Widlund. Det betyder att vi kan genomföra dem lite snabbare och till aningen lägre kostnad. / GUNNAR VON SYDOW 2014_rum#1 _ 17

18 En satsning på inomhustäckningen innebär för vårdpersonalens del att de kan svara och ringa var de än befinner sig utan störande avbrott. Något som också gynnar patienterna vid telefonsamtal med vården samt vid vistelse på sjukhusen. Samtal med anhöriga underlättas och onödiga förflyttningar för att få bra täckning kan undvikas. Nu dras fiberkablar genom alla korridorer, kulvertar och alla lokaler i Stockholms läns landstings sjukhus, i våning efter våning, hus efter hus. Kablarna förbinder de antenner som mobilerna använder. Det ger flera fördelar som bättre täckning, ljudkvalitet och högre kapacitet i näten. Och att mobilerna inte behöver arbeta med full signalstyrka, vilket innebär lägre strålning från mobilerna. Bra täckning betyder också att mobilernas batterier behåller laddningen längre. Vår uppgift och vårt ansvar är att se till att sjukhusens alla fastigheter får inomhustäckning. Sedan bestämmer sjukhusen i sin tur var man kan få använda mobilen och var man måste ha den avstängd av hänsyn till känslig utrustning, säger Ulf Engström, beredskapssamordnare vid Locum. Att skapa inomhustäckning i Stockholms läns landstings alla sjukhus är ett omfattande projekt. Uppdraget upphandlas sjukhus för sjukhus och utförs av olika entreprenörer med ledning av Locum. Vi har möten med entreprenörerna kontinuerligt, säger Locums projektledare Ulf Engström. Det uppstår ständigt nya utmaningar som måste lösas. Det gäller att undvika att installationerna krockar med andra byggprojekt, men även att samordna arbetet så att vården kan bedrivas utan att bli utsatt för alltför långa störningar i berörda lokaler. Inomhusnäten som byggs i dag kommer att innefatta 2g, 3g och 4g samt Rakel. Och det var faktiskt med Rakel hela projektet startade. Rakel är ett nationellt Ulf Engström och Caroline Sandberg. verktyg för krisledning som används av samhällsviktiga verksamheter som till exempel myndigheter, polis, brandkår, ambulanser, sjukvård med flera. På flera sjukhus uppstod för några år sedan ett starkt önskemål om att installera Rakel i fastighetsdriften i syfte att få snabbare kontakt mellan räddningstjänst och sjukhusledning, exempelvis om det skulle börja brinna eller vid ett stort ström avbrott. För att få kostnadseffektivitet och mins ka störningar för vården samkör vi nu installationen av Rakel med inomhustäckning för mobiler, säger Ulf Engström. På några sjukhus, som Norrtälje, Bromma, SÖS och delar av S:t Göran är inomhustäckningen färdiginstallerad. Danderyd beräknas bli klart i april. Nu upphandlas entreprenaden för Karolinska i Huddinge och Solna. De sista etapperna i projektet beräknas vara avklarade En framgångsfaktor för projektet är kommunikation. Vi informerar i god tid och stämmer av löpande med de verksamheter som berörs av installationerna, säger den biträdande projektledaren Caroline Sandberg. * Mobilnät som ökar patientsäkerheten Inom kort kommer alla som arbetar och vistas i de sjukhus som Locum förvaltar att kunna prata obehindrat i sin mobil. Även om det låter självklart är det en revolution. Både arbetsmiljön och patientsäkerheten förbättras högst påtagligt. TEXT Gunnar von Sydow BILD Olof Holdar 18 _ rum#1 _2014 Installatörerna Hasse Lennerman (t.v.) och Peter Hugod installerar antenner till inomhusnätet på Danderyds sjukhus. I våning efter våning, hus efter hus, drar de fiberkablar som prydligt fästs på kabelstegar ovanför innertaken.

19 2014_rum#1 _ 19

20 Ambulans med fyra bårar och två förare på Centrallasarettet i Stocksund Från hästdroska till akutmottagning Under nittonhundratalet har ambulanserna i Sverige gått från häst och vagn till att bli rullande akutmottagningar. TEXT Sanna Samuelsson BILDER Arkiv och biobankscentrum På 1910-talet började den första bilambulansen köra i Stockholm. Den tillhörde Johannes brandstation, var av märket Vabis och beskrevs som ett fordon som rusade fram med starkare fart och mera våldsamt ringande än någonsin förr. Det var en sensation på Stockholms gator. Innan det var det häst och vagn som gällde, eller så fick man ta sig till sjukhuset bäst man kunde. I en beskrivning av sjukvården i Stockholm år 1904 skrev pseudonymen»satyr«om hur Stockholm var en omodern stad avseende sjuktransporter. Vad hände till exempel om en man hade ramlat ner från en byggnadsställning och skadat sig allvarligt, frågade sig författaren retoriskt.»jo, en vanlig åkardroska anskaffas den är vanligen inte så lätt att få tag i och i detta skramlande och skakande fordon forslas den skadade till lasarettet, dit han vanligen framkommer i betydligt förvärradt tillstånd.«(»boken om Stockholm i ord och bild«, Beijers bokförlagsaktiebolag, 1904) På 1800-talet förekom epidemivagnar, som hämtade människor till epidemisjukhusen. I Stockholm kunde de under den här tiden till exempel ta den sjuke till Roslagstulls epidemisjukhus som togs i bruk Men syftet var att förhindra ytterligare spridning av 20_ rum#1_2014

21 »UNDER SENARE DELEN AV 1900-TALET BÖRJADE FÖRDELARNA MED ATT STARTA VÅRDEN SÅ TIDIGT SOM MÖJLIGT BLI TYDLIGA.«Från ambulansvagn för häst på Löwenströmska sjukhuset till vår moderna ambulansstandard med avancerade vårdmöjligheter. I dag kan ambulanserna beskrivas som rullande akutmottagningar. BILD CAROLINE BERG, OLOF HOLDAR (HÖGER) epidemier hos allmänheten, inte den enskilde sjukes bästa. Även om de motorburna ambulanserna blev mer moderna under första hälften av 1900-talet, så var de länge enbart sjuktransporter, med syftet att transportera sjuka till sjukhusen. Men på 1960-talet kom så en ny svensk standard för ambulanser, med mer utrymme. Där kunde två liggande patienter få plats tillsammans med en ambulanssjukvårdare, som kunde ge vård på vägen till sjukhuset. Under senare delen av 1900-talet började fördelarna med att starta vården så tidigt som möjligt bli tydliga och med tiden utökade man även ambulansorganisationen med mer personal och fler bilar. Landstingen fick 1964 i uppdrag ansvar för att driva sjuktransportverksamheten och många landsting, bland annat Stockholms läns, löste det genom att lägga ut ambulansverksamheten på entreprenad. Majoriteten av ambulanserna var kopplade till brandstationer och kördes av personal därifrån. Andra var kopplade till taxibolag, några även till enskilda sjukhus. Ett problem som uppdagades när den nya ambulansstandarden infördes var att få av dem som arbetade som ambulansförare var formellt utbildade inom sjukvård. Sjukvårdsförvaltning en löste det då med att utbilda de personer ur brandkåren som körde ambulanserna. På 1980-talet knöts ambulansverksamheten i Sverige närmare sjukvården. År 1981 tog Stockholms läns landsting över ambulanserna i Stockholm. I samband med det anställdes nya ambulansförare. Många av dem var kvinnor, eftersom sjukvårdserfarenhet värderades högt i uttagningen. Huddinge sjukhus blev det första sjukhuset i länet med en egen ambulansstation med tre ambulanser. Där placerades ambulansverksamheten i anslutning till akutsjukvården. På så sätt räknade man med att kunna ge bättre vård från början, eftersom rätt personer kunde komma med i ambulansen. Ambulanspersonalen fick dessutom utbildning på Huddinge sjukhus och genom att vara med i det dagliga arbetet på en vårdavdelning eller följa en patient från ambulansen kunde de lära sig mer om vilken prehospital vård som var lämpligast. Det innebar att personalen gick från ambulansförare till ambulanssjukvårdare. Det gynnade patienterna som fick vård tidigare, och allmänheten eftersom ambulansen ibland kunde köra mindre snabbt till sjukhuset vilket minskade risken för olyckor. Att ambulanserna hade blivit mer tekniskt avancerade krävde också bättre utbildad personal. Denna utveckling, som är internationell, har fortsatt under och 00-talet. Nu kan ambulanserna beskrivas som mobila akutmottagningar med ett team med både ambulanssjukvårdare och sjuksköterskor. En första triagering, som är en bedömning och prioritering, sker redan i ambulansen, och läkemedel och vård sätts in tidigt. Ambulanssjukvården fortsätter att utvecklas. År 2009 började till exempel den första miljöambulansen, som drivs med biogas och med en minimerad mängd farliga ämnen som ftalater i utrustningen, att användas vid AISAB:s ambulansstation i Ekerö i Stockholm. * [KÄLLOR] Landstingsarkivet, Runebergsprojektet. 2014_rum#1 _ 21

22 BILD ANNA MOLANDER Vill du veta mer om Framtidsplanen för hälso- och sjukvården i länet? Besök: fråga locum > Tjänster för ökad kundnytta Lena Candemo, ser ni en ökad efterfrågan på facility management-tjänster? Ja. Vården vill ägna sig åt sin kärnverksamhet och vi får frågor om allt möjligt som till exempel bilservice, laddstolpar för elbilar, tv-lösningar och mat. I samband med att det finns flera olika vårdgivare i samma fastighet ökar också behovet av att samordna serviceytor som lastkajer, tvättstugor och utrymmen för leverantörer, vilket vi kan sköta. Med oss som samordnande part frigör vi tid som kan användas för vård. Hur utvecklas Locums FM-tjänster? Nu håller vi till exempel på med en upphandling av lokalvård, internservice och servicecenter/receptioner. I och med denna upphandling kommer vi att ta ett större ansvar för att administrera och följa upp avtalen och säkerställa kvaliteten på tjänsterna. För att få en högre städkvalitet och minska risken för smitta sätter vi dansk hygienstandard (DS ) som krav i vissa känsliga lokaler. Standarden är unik i sitt slag i världen genom att fastställa nivåer för ytors renhet och anvisa metoder för kvalitetsuppföljning. Våra servicetjänter erbjuder vi på en basnivå, sedan kan våra kunder köpa tilläggstjänster, som till exempel tvätthantering. Vi skräddarsyr lösningar efter kundens behov. Är fler tjänster på gång? Ja, vi ser kontinuerligt över vårt utbud för att erbjuda fler tjänster som är till nytta för våra kunder. I en framtid ska vårdgivarna kunna hyra in sig i lokaler där en basservice ingår som på ett kontorshotell. Har vårdgivaren behov av fler tjänster så går det bra att köpa till. Vi tittar även på att i framtiden erbjuda vårdnära tjänster vilka kommer att utvecklas tillsammans med vårdgivarna. Hur får man tag på er? Locum.se under fliken tjänster, eller så går det bra att skicka mejl till fm@locum.se. Det kommer även att startas en kundtjänst med ett nummer in. Lena Candemo Direktör Facility Management aktuella projekt > Danderyds sjukhus > Förberedande arbeten I februari inleddes utvecklingen av Danderyds sjukhus, enligt landstingets Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Nu görs förberedande arbeten, bland annat en paviljong vid gamla taxiparkeringen, omdragning av vägar och en provisorisk ambulanshall. S:t Görans Sjukhus > Brandsäkerhet uppgraderas På plan 1, 2 och 3 i byggnad 30 upp graderas brandsäkerheten med sprinkler. Hela huset får nytt brandlarm samt branddörrar, brandspjäll och andra brandfunktioner. Projektet ska vara klart sommaren Kista vårdcentral > Omdisponering BILD FREDRIK ESSEVAD I Kista galleria byggs ett nytt bibliotek i anslutning till lands tingsmottagningarna Rehab och Kista vårdcentral, vilka erbjuds bättre anpassade lokaler. Omdisponeringen gör att en ny mödravårdscentral kan inrymmas på våningsplanet. Lokalernas ventilation förbättras och anpassas efter ny planlösning. Ombyggnationen beräknas vara slutförd i maj Astrid Lindgrens Barnsjukhus > Samlad barnmottagning Astrid Lindgrens Barnsjukhus mottagningar på Karolinska Huddinge samlas i en gemensam mottagning på plan 5 mellan Barngatan och Kirurgigatan. Första etappen blir klar i september 2015, och den andra i september Fördelarna är bland annat att ytor i huset används mer effektivt, att fler barn kan tas emot samt minskade väntetider. Karolinska Huddinge > Reservkraftsautomatik byts Den befintliga reservkraftsautomatiken på Karolinska Huddinge byts till ett modernare, säkrare och mer lättskött system. Arbetet tros bli klart hösten Södersjukhuset > Förberedande arbeten Locum har startat de förberedande byggarbetena på Södersjukhuset som är kopplade till landstingets Framtidsplan för hälso- och sjukvården. En provisorisk sterilcentral i form av paviljong byggs mellan byggnad 48 och 04 och blir klar tidig höst. I april påbörjas rivningen av delar av försörjningskvarteret, som ska ersättas med ett modernare sådant. Läs mer: BILD LINK ARKITEKTUR BILD OLOF HOLDAR 22 _ rum#1_2014

23 klara projekt > Karolinska Solna > Ny datortomograf En ny datortomograf har installerats på Röntgen på plan 1 i hus A5. I samband med det har Locum renoverat väntrum, förberedelserum samt tre toaletter. Ventilation, gas och kyla har dragits om, och golvet har förstärkts. Projektet pågick från april 2013 till årsskiftet. Karolinska Solna > DT/SPEC installerad Det k-märkta huset är renoverat så att det nu ser ut som det gjorde i sina glansdagar. BILD OLOF HOLDAR S:t Görans Sjukhus > LYCKAD RENOVERING AV LÄKARVILLAN Den gamla läkarvillan på S:t Görans Sjukhus, byggd 1926, har återfått sin forna glans efter en omfattande renovering. Huset byggdes som bostadshus för överläkare, men har på senare år stått tomt. I november kunde de nya hyresgästerna, Gyn Stockholm och Mama Mia flytta in. Då huset enbart har smårenoverats i etapper, och delvis var fukt- och mögelskadat, har Locum gjort en totalrenovering, där endast stommen och de bärande väggarna fanns kvar invändigt. Det gav en chans att renovera det k-märkta huset så som det en gång såg ut. Vi har återställt det mesta av planlösningen i huset, efter gamla ritningar där man såg originalplanlösningen. Huset är byggt på 1920-talet så vi har använt oss av kulörerna och stilen från den tiden. Hyresgästerna är mycket Läkarvillan byggdes 1926 som bostadshus för överläkarna vid S:t Görans Sjukhus. nöjda med resultatet, säger Björn Hedin, projektledare. Med under renoveringen var en byggnadsantikvarie, som har gett råd om färger och materialval. Särskilt i trapphuset, som är hjärtat i huset, har Locum satsat på det antikvariska. Gamla målningar med mönster och bårder har skrapats fram, för att sedan målas i samma kulörer, med linoljefärger. I övrigt har man använt moderna material i den mån det har varit möjligt. Huset består nu av ett antal mottagningsrum, anpassade till verksamheten. På varje våning finns desinficeringsrum och reception. Kallvinden har gjorts om till en administrationsvåning för verksamheten. Renoveringen av läkarvillan innebär också en total teknisk upprustning, med nya el- och rörinstallationer. Huset saknade tidigare ventilationssystem, men har nu fått ett luftbehandlingsaggregat med värmeväxlare i källaren som försörjer hela huset. Fasaden har delvis renoverats och fått ett tidstypiskt plåttak. Dessutom har man dränerat runt hela huset. Det har också handikappanpassats, med bland annat inmonterad hiss. På plan 1 i A3 på Karolinska Solna har en gammakamera bytts ut mot en DT/SPEC. Locum har samtidigt renoverat ytskikten i manöverrummet, teknikrummet och kamerarummet. Projektet blev klart i november Norrtälje sjukhus > Ombyggd godsmottagning Godsmottagningen på Norrtälje sjukhus har byggts om för att erhålla bättre logistik, arbetsmiljö och säkerhet. Ombyggnationen inleddes i oktober 2014 och överlämnas till hyresgästen i mars Södersjukhuset > Klar fasadrenovering Nu har fasaderna på byggnaderna 03 och 18 i sjukhusets västra del rustats upp. Fasaderna har renoverats i samma funkisstil som det övriga sjukhuset. I samband med renoveringen passade Locum på att miljösanera fasaderna från asbest och PCB, tilläggsisolera dem och byta ut fönster för att förhindra värmeförlust. 2014_rum#1 _ 23

24 konst i vården > glasförvandlingar Lise Romares konstverk är skapade med en teknik där glas och metall sammansmälts. BILD OLOF HOLDAR När glas upphettas tillsammans med metall uppstår spännande resultat. Den processen är central i Lise Romares konstnärskap, vars verk är en del av ett större konstinköp till Thoraxkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Förutom Lise Romare så har även verk av konstnärerna Bo Ganarp, Sigrun Sverrisdotter, Carina Moberg-Eyre och Helen Dooley köpts in. De verk som har valts ut har naturen som gemensam nämnare och installerades i samband med att en ny MR-kamera monterades på kliniken. Lise Romares glasverk»blå figur«och»minneslundens topp«pryder nu fönsterpartiet i klinikens korridor. Hennes verk är färgglada plattor i glas och metall, som har blivit till genom en teknik som kallas»fusing«, sammansmältande. Glas och bladmetaller värms upp och förändras i en kemisk reaktion, beroende på värme och hur de fungerar ihop. Mässing och aluminium blir till exempel en vackert roströd färg om de sammanförs. Silver blir guldfärgat när det hettas upp tillsammans med glas. Det är en förvandling, så jag kallar det för en typ av alkemi, säger Lise Romare. Hon har en särskild kärlek till glas som material. Transparensen, och hur man får arbeta med ljuset, är en del av det. Men också möjligheten att experimentera. Lise Romare har tidigare gjort verk till KTC, Kliniskt träningscentrum, också på Karolinska Solna. Bland annat»glasvägg«, ett större glasverk. Att konstverken finns i vårdmiljöer är speciellt, menar hon. Det är en ära för mig. Sjukhus har med födelse, läkande och död att göra, och det är sådana frågor som jag tar upp i min konst. Jag hoppas att verken sköter sig, att de kan vara stöd och tröst för de som kommer till sjukhusen. Verken valdes ut av landstingets kulturförvaltnings konstenhet i samband med en utställning i Stockholm med konstnären, som är utbildad på Kungliga konsthögskolan i Stockholm och Gerlesborgsskolan i Bohuslän. / SANNA SAMUELSSON Tallkotte av Bo Ganarp finns också på Thoraxkliniken. BILD ANNA MOLANDER 24 _ rum#1_2014