Kommunal tillväxt strategier och lokala förutsättningar

Transkript

1 Kommunal tillväxt strategier och lokala förutsättningar FRAMTIDSDAGARNA SKELLEFTEÅ OLA MATTISSON

2 Folk skäller på finansministrarna för att skatterna är så höga. Men dom värsta bovarna är kommunerna. För tjugo år sedan var kommunalskatten tolv procent, nu är den trettio procent. Om några år är den fyrtio. Vårt land består av 279 små kommunala skattehelveten, med prestigebundna, okunniga och ansvarslösa kommunalmän som ska vara lika goda som kollegorna i grannkommunen och som bygger stadshus och bowlinghallar och viadukter och ishallar medan dom talar om äldrevård och barnomsorg och nödvändiga följdinvesteringar och höjer skatten med en krona om året, det låter inte så farligt som en procent. Och under tiden hojtar dom om att den kommunala beskattningsrätten är en omistlig del av vår svenska frihet och beviljar sig själva livstidspensioner efter två års tjänst. Om vi åtminstone fick något för alla våra skatter. Men ingenting fungerar ju!. Baldersson, Bo, Statsrådet i tiden, Bonniers förlag 1980, sid 118f.

3 Strategier för tillväxt - agenda Vad växer vid tillväxt? Befolkningsförändringar vad händer med ekonomin? Tillväxt på olika sätt Förutsättningar och strategier för tillväxt

4 Reflektioner från Natkom ( Rapport Nr 7 Lokala förutsättningar Rapport Nr 17 Ekonomi & befolkningsförändringar Rapport Nr 24 Kommunala tillväxtstrategier Erfa-rapport Nr 5 Arbete med tillväxtfrågor i tre kommuner

5 Vad är det som växer vid kommunal tillväxt? Economic growth Output.GNP Something you can measure Economic development Increase in the economic wellbeeing of area residents Wolman & Spitzley, 1996 Tillväxt diskuteras ofta i termer av att öka det ekonomiska välbefinnandet inom kommunens geografiska område vanligen i termer av sysselsättning och inkomst per capita

6 Hur ser vi tillväxt? Befolkningstillväxt Ekonomisk utveckling (antas ge många goda följdeffekter) Inkomst utveckling för invånare och företag (per invånare, avkastningsnivåer) Sysselsättningsutveckling (antal arbetstillfällen) Andra mått Hälsa Offentliga investeringar (infrastruktur) Många definitioner, men fokus på inkomst, sysselsättning och befolkning

7 Befolkningstillväxt vilka konsekvenser ger det?

8 Stort intresse för befolkningstillväxt Kommunal tillväxt likställs ofta med befolkningstillväxt. Norm att ökande folkmängd är positivt. Varför detta fokus? Intäkterna ökar Känsla av framgång och utveckling (jmf avveckling/stagnation)

9 Alla har inte befolkningstillväxt Folkmängden ökar i omkring hälften av landets kommuner och minskar i hälften.

10 Befolkningsökning effekter i andra länder Kostnad per invånare förväntas minska, men realiseras ej. Kostnader ökar snabbare än folkmängden. Kostnad per inv. tenderar minska i glest befolkade kommuner Utgifterna per inv. ökar snabbare i långsamt än i snabbt växande kommuner. Vissa stordriftsfördelar för infrastruktur - Riskerar att försvinna till resurskrävande politik. T.ex. imageinvesteringar

11 Befolkningsminskning effekter i andra länder Fasta kostnader kvarstår. Demografisk struktur förändras förändrad kostnadsstruktur Resurskrävande politik för att attrahera invånare Befolkningsförändringar verkar vara resurskrävande.

12 Effekter för svenska kommuner Statistisk analys av data från Kolada för alla kommuner Effekt per invånare av befolkningstillväxt Kommunen Kostnadsnivå (generellt) Låg Hög Koncernen Intäktsnivå Låg & minskande (Ingen effekt) Ekonomiskt resultat Högt Högt Materiella anläggningstillgångar Ökande Ökande Skulder Ökande Ökande Soliditet Hög Hög

13 Effekter för svenska kommuner Effekt av befolkningstillväxt Nettokostnad kr/invånare - VA Låg - Avfallshantering (Inget samband) - Kommunikationer Låg - Näringsliv & bostäder Låg - Turism Låg Tyder på ekonomiska fördelar av befolkningstillväxt. (Hur påverkas servicekvaliteten?)

14 Hur påverkas avgifter för kommunalteknik? Studie av avfallsverksamhet & VA-verksamhet Befolkningsutveckling Ekonomisk data år 2009 Statistisk analys Avfallsverksamhet Inga tydliga samband mellan befolkningsutveckling och avfallsverksamheternas ekonomi. Anpassas till rådande folkmängd

15 Hur påverkas avgifter för kommunalteknik? VA-verksamheter Tydliga ekonomiska effekter Befolkningstillväxt Total kostnad per ansluten Total intäkt per ansluten Årsavgift villa Årsavgift flerbostadshus Förbrukningsavgift (kr/m3) Kapitalkostnad per ansluten Investeringsutgift per ansluten Nivå Låg Låg Låg Låg Låg Låg Hög

16 Hur påverkas avgifter för kommunalteknik? Tänkbara förklaringar till skillnader mellan avfall och VA Strukturomvandlingar inom avfallssektorn Andel fasta kostnader högre inom VA Överkapacitet i VA-anläggningar Redovisade ekonomiska effekter

17 Befintlig överkapacitet? Vi har plats för fler! Gäller dem som har minskat folkmängden inte dem som har ökat under en tid. Tenderar trots allt kräva mer än väntat. Överkapaciteten kan inte alltid användas Fel utformad, fel lokaliserad, låg standard etc. Befolkningstillväxt över tid kräver ofta nyinvesteringar förr eller senare. Alla får vara med och betala. I praktiken ökar anläggningstillgångarna snabbare än folkmängd. (1 % befolkningsökning medför generellt ca 1,7 % ökning av materiella anläggningstillgångar.)

18 Slutsatser om befolkningsförändringar Stordriftfördelar verkar finnas. Olika effekter på olika kommunala verksamheter. Ökade kostnader i minskande kommuner delas av alla. Kapacitet på fel ställe Befolkningsförändringar kräver investeringar. Hur prioritera och finansiera? Behov av en stringent investeringsverksamhet

19 Befolkningstillväxt mål eller medel?

20 Hur definieras tillväxt? Finns det mått? Befolkningstillväxt presenteras vanligen som ett mål i sig, men tillämpas ofta som ett medel Ekonomisk utveckling (antas ge många goda följdeffekter) Inkomst utveckling för invånare och företag (per invånare, avkastningsnivåer) Sysselsättningsutveckling (antal arbetstillfällen) Andra mått Hälsa Offentliga investeringar (infrastruktur) Många definitioner, men fokus på inkomst, sysselsättning och befolkning

21 En bredare syn på tillväxt? - indikatorer Generella (vanliga) indikatorer Typiska indikatorer Befolkningsutveckling, inkomstfördelning, företagsamhet, medbestämmande, servicekvalitet, värde för pengarna Ekonomi Socialt ansvar Uthållighet Arbetstillfällen, inkomst, sysselsättning, skatt, lönsamhet i näringslivet, kapaciteter i företagen, prisutveckling på fastigheter, investeringsnivåe r i infrastruktur Välfärd, hälsa, fritidsmöjligheter, delaktighet, mångfald, kunskap, tradition, kultur och historia Uthållig användning av resurser, system som verkar för uthålligt resursutnyttjande, miljömedvetande, Co-neutrala

22 Hur väger vi samma dessa? Ekonomi + Socialt ansvar + Uthållighet =??? Strategi och prioriteringar

23

24 Strategi: ett framväxande mönster Planerad strategi Avsiktlig Realiserad strategi Framväxande Mintzberg

25 Strategier för tillväxt fynd från biblioteket Förbättra imagen (turism) Marknadsför regionen Utveckla kulturen Hög off. servicekvalitet Upplevelseindustri/turism Attrahera ideell sektor Arrangemang Konkurrera med andra Utveckla/behålla näringslivet Skattesänkningar Infrastruktur Utvecklad turism Använda nätverk m ftg Kreativa invånare/ kompetens

26 Modell för kommunal tillväxt Vision Sweet spot Mobiliserade resurser Samordnade initiativ Skapar framtidstro Interna resurser & förmågor Sweet spot Externa resurser & förmågor Lokala förutsättningar

27 Kommun Lokala förutsättningar Vision Interna resurser & förmågor Externa resurser & förmågor Ljusnarsberg Ulricehamn Lund Eskilstuna Osby Piteå Liten kommun. Minskande folkmängd och arbetstillfällen. Gruvnäringstradition. Lågprioriterad region. Kommunen lagom. Knalletradition. Tillgång till stor arbetsmarknad. Möjligheter till infrastruktur. Möjligheter till vintersport. Utbildningstradition. Befolkningstillväxt. Flera kunskapsdrivna institutioner. Industristad-produktion Centralt geografiskt läge Tillgång till stor arbetsmarknad Etnisk mångfald Jobba sig fram - Ingen utbildningstradition Många arbetstillfällen i kommunen och regionen. Goda kommunikationer. Anda av företagande och att sköta sig själv. Brist på arbetskraft. Dålig matchning av kompetens hos invånare och behov av arbetskraft. Industrin har haft god tillväxt senare tid. Pendlarkommun Attraktiv livsmiljö för ett tryggt liv. Delaktighet & inflytande. (Nystart för gruvnäringen.) invånare år Boendeort. Handelsort. Vinterort. Hållbar utveckling för balanserad tillväxt av kunskapssamhälle i världsklass. Bli en central del av regionen Attraktiv stad att verka och bo i Involvera alla Socialt och miljömässigt uthållig Välkomnande och attraktiv kommun med ökande folkmängd. Piteå det är hit man kommer när man kommer hem. Fokus på att bli en attraktiv kommun för boende och för företag. God servicekvalitet. Anpassa kostymen i tid. Satsa på kvarvarande verksamheter. Stödja initiativ. Politisk samsyn. God servicekvalitet. Effektiv myndighetsutövning. Stimulera byggande och etableringar. Stimulera infrastruktur. Kvalitet i skolan. Aktiv stadsplanering. Aktiviteter för hållbar utveckling. Bygga relationer för samverkan. Politisk samsyn kring utveckling Förmåga att agera snabbt God ekonomisk kontroll Bra nätverk Bra utbildning från grundskola till fortbildning för näringslivet. Stimulera byggande av bostäder. Stödja näringslivet. Den interna organisationen anpassas efter visionen. Lång tradition av tillväxtarbete Stimulera näringsliv Initiativ av invånare och lokala aktörer. Statliga satsningar. Samverkan med handelsföreningen. Initiativ av byggare och entreprenörer. Investeringar i regional infrastruktur. Förekomst av och agerande av offentligt sjukhus samt universitet. Förekomst av och agerande av forskningsbaserade företag. Bra samarbetsklimat m alla intressenter Infrastruktur/kommunikationer En roll i regionen Nya näringar i framtidsbranscher Bra nätverk Samverkan med grannkommuner och näringsliv i lobby-arbete. Statliga och regionala satsningar på infrastruktur. Expansion av regionens näringsliv. Det lokala näringslivet Närhet till universitetet i Luleå

28 Framgångsrik strategi för tillväxt finns det? Kommunen s visioner och mål Vart ska vi utvecklas? (tillväxt) Basnivå det nödvändiga Kostsamt- Kommer inte att hålla Startläge Hävstång nödvändigt, - Kommer inte av sig själv, kommunen proaktiv Passivt - Kommer inte att hända Enbart kommunens egna resurser Resurser och initiativ från andra aktörer Resurser från olika aktörer

29 Svårt och dyrt (1) Vision Externa resurser & förmågor Sweet spot Interna resurser & förmågor Lokala förutsättningar

30 Passivt kommer inte att hända? (2) Vision Sweet spot Interna resurser & förmågor Externa resurser & förmågor Lokala förutsättningar

31 Modell för kommunal tillväxt Vision Sweet spot Mobiliserade resurser Samordnade initiativ Skapar framtidstro Interna resurser & förmågor Sweet spot Externa resurser & förmågor Lokala förutsättningar

32 De lokala förutsättningarna avgör Handlingsutrymmet och därmed val av strategi

33 Sammanfattningsvis Tillväxt ett allt mer komplext fenomen Kan inte jobba med någon enskild faktor det handlar om god konsistens i helheten Andra aktörers engagemang kritiskt De lokala förutsättningarna avgör Kräver att kommunen är proaktiv och definierar riktningen!

34 Mer att läsa på

35 Frågor att fundera över Vad behövs för att Skellefteå ska bli en bättre plats att leva i? Vart vill man i Skellefteå? Vad kan den kommunala organisationen göra för att det ska bli verklighet? Vilka andra aktörer finns? Vad kan andra aktörer göra? Vilka lokala förutsättningar är viktiga att ta hänsyn till?

36 Det vi har eller inte har?

37