Kyrkslätts kommun Protokoll 7/2015 1

Transkript

1 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden Tid kl. 18:00-21:18 Plats Kyrkslätts kommunhus, mötesrum Ervast Tilläggsuppgifter I mötet hölls paus kl.20:13-20:25 Närvarande Määttä Jussi ordförande Gustafsson Stefan vice ordförande Frantsi-Lankia Marjut ledamot Herrala Vili ledamot Kovala Tero ledamot Lassenius-Panula ledamot Ann-Charlotte Myllynen Sari ledamot Sjöholm Ulrika ledamot Sjölund Tuula ledamot Suominen Tero Tapani ledamot Lassila Riitta Salmelas ersättare Övriga närvarande Beck Gun-Maj kst:s representant Ståhle Liisa vård- och omsorgsdirektör Hovinen Marjut överläkare Kupiainen Kati förvaltningschef Lindell Esa ekonomichef Malmi-Suominen Tuula vik. socialservicechef Pekkarinen-Keto Sirkku chef för socialarbete Patja Kristiina överläkare Kinnunen Marika förvaltningssekreterare Teittinen Jorma Esbo stad 73 kl. 18:07-18:48 Frånvarande Salmela Ville ledamot Underskrifter Jussi Määttä ordförande Marika Kinnunen protokollförare Justering Protokollet är justerat och godkänt dat. Marjut Frantsi-Lankia protokolljusterare Vili Herrala protokolljusterare

2 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Offentlig framläggning Kyrkslätts kommunhus, servicekontoret 1 vån Ervastvägen 2, Kyrkslätt protokollförare

3 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Ärenden Rubrik Sid 71 Mötets laglighet och beslutförhet 4 72 Val av protokolljusterare 5 73 Bäddavdelningssamarbete med Esbo stad 6 74 Ändring av öppettiden för hälsocentralens öppenmottagning för brådskande 14 vård (jour) samt konkurrensutsättning av läkararbetskraft vid öppenmottagningen för brådskande vård (jour) under veckoslutet samt extra behov av läkararbetskraft under tjänstetid för åren Uppdatering av patientsäkerhetsplanen och patientsäkerhetsrapporten år Konkurrensutsättning av screeningsundersökningar av bröstcancer 20 (mammografi) för åren Gemensam upphandling av material inom medicinsk rehabilitering, redskap 22 inom fysioterapi samt material inom sjukvården för tiden Rättelseyrkande över valet av rehabiliteringsinstruktör Verkställande av den nya socialvårdslagen inom tjänsterna för barn vid 27 Kyrkslätts vård- och omsorgsväsende 80 Konkurrensutsättning av diabetesförnödenheter för tiden Justering av budgeten 2015 (fge) Ramar för uppgörande av budgeten 2016 och ekonomiplanen (fge) Vård- och omsorgsnämnden för kännedom år Sektordirektören för vård- och omsorgsväsendets beslut om delegering 46 april-juni 2015 vård- och omsorgsnämnden för kännedom 85 Tjänsteinnehavarbeslut för övervakning år Övriga ärenden 49

4 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden Mötets laglighet och beslutförhet Vård- och omsorgsnämnden 71 Mötets laglighet och beslutförhet konstateras genom namnupprop. Beredning: kanslisekreterare Monica Smeds, tfn fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Förslag Ordförande: Mötet konstateras vara lagenligt och beslutfört. Beslut Vård- och omsorgsnämnden: Mötet konstaterades vara lagenligt och beslutfört. För kännedom Besvärsanvisning - Besvärsförbud (kommunallagen 91 )

5 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden Val av protokolljusterare Vård- och omsorgsnämnden 72 Man väljer två protokolljusterare och deras ersättare. Beredning: förvaltningssekreterare Marika Kinnunen tel fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Förslag Ordförande: I tur att granska är Marjut Frantsi-Lankia och Vili Herrala, ersättare Sari Myllynen och Tero Suominen. Beslut Vård- och omsorgsnämnden: Till protokolljusterare valdes Marjut Frantsi-Lankia och Vili Herrala. För kännedom Besvärsanvisning - Besvärsförbud (kommunallagen 91 )

6 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Bäddavdelningssamarbete med Esbo stad Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden beslutade föreslå kommunstyrelsen och vidare fullmäktige att planeringen av hälsocentrals-/välfärdscenterprojektet fortsätts enligt alternativ ett (I). Även kommunstyrelsen beslutade föreslå att projektplanen fortsätts utifrån detta alternativ. Kommunfullmäktige beslutade bordlägga ärendet. Genomförandet av alternativ ett (I) skulle betyda att någon bäddavdelningsverksamhet inte placeras i den nya hälso-/välfärdscentralen. Bäddavdelningsvården skulle ordnas i lokaler som hyrs ut av Esbo stad eller som service producerad av Esbo stad. För Esbo stad färdigställs 2016 ett nytt rehabiliteringssjukhus på hälsocentralnivå i anslutning till Jorvs sjukhus. I samarbetsalternativet köps bäddavdelningsvården på hälsocentralnivå av Esbo stad, utgångspunkten är att personalen övergår som gamla arbetstagare till Esbo stads tjänst i enlighet med principerna om överlåtelse av en rörelse. Under de senaste åren har mer än 70 procent av åringarna i Kyrkslätt varit klient hos någon läkare vid hälsocentralens öppenmottagning och nästan 90 av dem som fyllt 75 år. Antalet åringar ökar i Kyrkslätts kommun fram till år 2025 med nästan 25 procent och antalet personer över 75 år mer än fördubblas. Det är antagligt att behovet av hälsocentralens läkar- och vårdartjänster kommer att öka även för de äldres del som ännu inte omfattas av regelbunden hemvård eller heldygnsomsorg. Detta behov ökar jämfört med dagsläget trots att man samtidigt utvecklar olika egenvårdslösningar och använder sig av olika hälsoteknologiska innovationer. För detta ökande behov ska man trygga tillräckliga lokaler i den nya hälso-/välfärdscentralen. I alternativ ett (I) är det möjligt att på bästa sätt ta hänsyn till dessa behov. Alternativ tre (III) har de näst bästa förutsättningarna i detta avseende. I dessa alternativ gör byggrätten det inte möjligt att ha någon bäddavdelning. Efterfrågan på olika öppenvårdstjänster och tjänster mellan öppen vård och institutionsvård (t.ex. ett hemsjukhus) inriktade på äldre kommer att öka i framtiden och behovet av sjukhusvård på hälsocentralnivå kommer däremot att vara avsevärt mindre och kortvarigare än tidigare. Därför är det mer ändamålsenligt att ordna sjukhusvård på hälsocentralnivå i en större enhet nära den specialiserade sjukvården för att vårdens kvalitet med behövliga specialtjänster kan tryggas. Sjukhusvård på hälsocentralnivå behövs i regel först under de sista levnadsåren. Karaktären av sådan sjukhusvård har förändrats avsevärt under de senaste åren. Långvarig institutionsvård ordnas så gott som inte alls vid hälsocentralsjukhuset och syftet är att helt avstå från den med rehabiliterande, relativt kortvarig sjukhusvård som mål. I stället för traditionell institutionsvård tillhandahålls boendeservice med dygnetruntövervakning vid olika vårdenheter för personer som inte längre har förutsättningar att klara sig hemma ens med hjälp av stödåtgärder. I Kyrkslätt har vårdperioderna vid hälsocentralsjukhuset förkortats med omkring 24 procent från år 2009 till år År 2009 varade vårdperioderna över en månad, medan den genomsnittliga längden på en vårdperiod under de senaste tre åren har varit ungefär lite under eller lite över tre veckor. För år sedan varade

7 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden vårdperioderna upp till flera år. För ordnandet av bäddavdelningsvården i anslutning till Esbo stads rehabiliteringssjukhus talar sålunda bl.a. faktorer som gäller patientsäkerhet (tillgängligheten av läkartjänster dygnet runt och mångsidiga undersökningsmöjligheter), tillgång till specialmedarbetares sakkännedom (t.ex. terapier och socialarbete inom hälsovården) och en bättre integration med den specialiserade sjukvården. Dessutom färdigställs sjukhuset redan år 2016, vilket gör det möjligt att ordna sjukhusvård i lokaler som är i avsevärt bättre skick och säkrare, flera år tidigare än kommunens eget hälsocentralprojekt som enligt planerna blir färdigt år Som nackdelar med bäddavdelningsverksamheten i Esbo kan man betrakta bl.a. det svåra läget för en del av kommuninvånarna och den svåra tillgängligheten på grund av detta för såväl klienter som anhöriga. Att skapa ett fungerande samarbete med hemvården kräver dessutom mer arbete än om sjukhuset var i kommunens centrum i anslutning till andra vård- och omsorgstjänster. En risk med detta alternativ är också att den goda kvaliteten på vårdarbete som utvecklats i Kyrkslätt äventyras när vårdpersonalen splittras. Driftskostnaderna är högre än för vård som ordnas i egen regi när man jämför de nuvarande dygnskostnaderna vid Kyrkslätts bäddavdelning och Bolarskogs sjukhus. Om vårdreformen genomförs förverkligas denna risk dock inte eftersom kommunens andel av finansieringen för vårdområdet bestäms av åldern, åldersstrukturen och sjukfrekvensen. Ordnandet av bäddavdelningsverksamheten i Esbo skulle göra det möjligt att utveckla öppenvårdstjänsterna vid kommunens egen nya välfärdscenter på bästa och mest omfattande sätt med tanke på de framtida behoven. På så sätt skulle det vara möjligt att ordna en integrerad helhet av öppenvårdstjänster för barn och barnfamiljer på ett grundligare sätt än man tidigare tänkt. I projektet kunde ingå även andra tjänster för barn och barnfamiljer än rådgivnings-, terapi- och läkartjänster. Även öppenvårdstjänster och förebyggande/rådgivningstjänster för äldre skulle få goda verksamhetsbetingelser. Behovet av mentalvårds- och missbrukarvårdstjänster kommer i framtiden att vara tämligen avsevärt i olika befolkningsgrupper. Även om man under de senaste åren i någon grad kunnat stärka vissa mentalvårdstjänster med låg tröskel är dessa tjänster fortfarande delvis ganska tunna och underresurserade. Därför måste man i hälso-/välfärdscentralsprojektet förbereda sig på att svara på detta underskott och ökade servicebehov till följd av befolkningsökningen och förändringen i åldersstrukturen genom att göra tillräckliga utrymmesreserveringar för dessa tjänster. Vård- och omsorgsdirektören har under slutet av fjolåret och i början av innevarande år fört preliminära diskussioner med Esbo stads omsorgsdirektör om ett eventuellt samarbete i fråga om bäddavdelningen. I dessa diskussioner har det kommit fram att Esbo har principiell beredskap att i saken utföra konkret samarbete med Kyrkslätt. Esbo sjukhus som är under byggnad har enligt uppgift kapacitet även för ett bredare befolkningsunderlag än Esbos befolkning. Vård- och omsorgsdirektören och ledaren för resultatområdet välfärdstjänster för äldre träffade Esbos motsvarande tjänsteinnehavare kring saken

8 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Social- och hälsovårdsnämnden i Esbo stad behandlar sjukhussamarbetet med Kyrkslätts kommun och Grankulla stad vid sitt sammanträde I beredningstexten som gäller ärendet konstateras följande: "Sjukhussamarbete med Grankulla och Kyrkslätt Nämnden ger social- och hälsovårdssektorn beredningsuppmaning i fråga om användningen av Esbos nya rehabiliterings- och eftervårdssjukhus även för Grankullas och Kyrkslätts behov. Sektorn inleder förhandlingar med grannkommunerna. Ett eventuellt förhandlingsresultat tas upp för beslut via nämnden. Stadsfullmäktige i Esbo godkände en projektplan för Esbo stads sjukhus som byggs på Jorvs område. Enligt projektplanen byggs det 255 vårdplatser för rehabilitering och en lindringsvårdsenhet med 15 platser i sjukhuset. Social- och hälsovårdsnämnden godkände en behovsutredning över en akutgeriatrisk jouravdelning med 24 platser i tillbyggnaden vid Jorvs sjukhus. Under de närmaste åren färdigställs det alltså 294 nya sjukhusplatser i Esbo. De geriatriska rehabiliteringsavdelningarna vid Bolarskogs sjukhus har för tillfället 137 vårdplatser. Esbo stad äger och förvaltar dessutom tre avdelningar som har 81 vårdplatser i N-tornet vid Jorvs sjukhus. Dimensioneringen av det nya sjukhusets kapacitet baserar sig på en utredning som år 2007 gjordes upp av egna experter och en utomstående konsult. Enligt utredningen ökar behovet av hälsocentralsjukhusets tjänster när befolkningen åldras. Enligt utredningen beräknades behovet av sjukplatser (både akut och rehabilitering) till 271 platser år 2012 och 327 år Det uppskattade behov av sjukhusvård vid hälsocentralen som i huvudsak baserar sig på befolkningens åldringsutveckling har visat sig vara överdimensionerade såväl i Esbo som på andra håll i Finland. På grundval av undersökningar vet man att sjukhusvården oftast ökar under livets sista år varför ökningen av den äldre befolkningen inte i och för sig ökar behovet av vård. Man kan anta att när dödsfallen oftare än förut sker i hög ålder ökar behovet av geriatrisk vård och behovet av specialiserad sjukvård minskar på motsvarande sätt. Å andra sidan minskar behovet av geriatrisk sjukvård i och med att behandlings- och rehabiliteringsmöjligheterna i öppenvård har blivit bättre och sjukhusvårdsperioderna har blivit kortare till följd av detta. Även utvecklingen i antalet vårdplatser i Esbo talar för att servicebehovet ökar måttligt. Över verksamheten finns jämförbar statistik från och med år 2002 då patienter i behov av långtidsvård koncentrerades till egna avdelningar (Bolarshemmet) och sjukhuset omfattade endast akut- och rehabiliteringsavdelningar. Under denna tid har antalet vårdplatser vid sjukhuset förblivit någorlunda oförändrat ( ) trots att den äldre befolkningen (75+) har ökat med över 50 %. För närvarande finns det 218 officiella vårdplatser. Tidvisa brister i vårdkedjornas smidighet har berott mera på ofungerande processer än otillräckliga resurser.

9 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Enligt den projektplan som fullmäktige godkänt kommer Esbos nya sjukhus att erbjuda Esbobor primärvårdstjänster. Eftersom det har visat sig vara uppenbart att det nya sjukhusets kapacitet räcker till även för grannkommunernas behov av sjukhusvård har tjänsteinnehavarna vid socialoch hälsovårdsväsendena i Esbo, Grankulla och Kyrkslätt fört sonderande diskussioner om inledandet av ett sjukhussamarbete. Saken är aktuell eftersom Kyrkslätt planerar byggandet av en ny hälso- och välfärdscentral. Enligt preliminära planer ingår i projektet även byggandet av en ny bäddavdelning. Kommunstyrelsen i Kyrkslätt har behandlat planen över Kyrkslätts hälso- och välfärdscentral vid sitt sammanträde och beslutat föreslå ett alternativ i vilket Kyrkslätt inte bygger en egen bäddavdelning vid hälsocentralen, utan hyr lokalerna/köper tjänsterna av Esbo. Kyrkslätts fullmäktige bordlade ärendet. Enligt Kyrkslätts plan behövs det 40 sjukhusplatser. För att samarbetsdiskussionerna ska kunna fortsätta ska även Esbo fatta ett beslut som berättigar till fortsatt beredning. Sjukhusverksamheten gäller i första hand bäddavdelningsverksamheten, men den omfattar även andra tjänster som produceras i det nya sjukhuset, om sådana behov konstateras vid de fortsatta förhandlingarna." Enligt instruktionerna för vård- och omsorgsväsendet andra paragrafen punkt tre hör det till vård- och omsorgsnämndens beslutanderätt och befogenheter att besluta om ordnande av vård- och omsorgstjänsterna genom att producera tjänsterna själv, i samarbete med andra kommuner och samkommuner eller som köpta tjänster Beredning: vård- och omsorgsdirektör Liisa Ståhle, tfn och överläkare Marjut Hovinen, tfn Förslag Vård- och omsorgsnämnden beslutar 1 ge vård- och omsorgsväsendet i uppdrag att utreda bäddavdelningssamarbete med Esbo stad och förplikta till att förhandlingsresultatet föreläggs vård- och omsorgsnämnden för beslut 2 konstatera att utredningsarbetet avbryts, om kommunfullmäktiges beslut eller senare beslut förutsätter det. Behandling Ledamot Tero Suominen föreslog att paragrafen inte tas upp till behandling på sammanträdet. Förslaget understöddes inte, så det förföll. Beslut Vård- och omsorgsnämnden

10 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden beslutade 1 ge vård- och omsorgsväsendet i uppdrag att utreda bäddavdelningssamarbete med Esbo stad och förplikta till att förhandlingsresultatet föreläggs vård- och omsorgsnämnden för beslut 2 konstatera att utredningsarbetet avbryts, om kommunfullmäktiges beslut eller senare beslut förutsätter det. Ledamot Tero Suominen meddelade som avvikande åsikt att ärendet tas bort från listan. Avvikande åsikt bifogas protokollet som bilaga. Bilaga 3: - Eriävä mielipide (Tero Suominen) För kännedom Besvärsanvisning Esbo stads social- och hälsovårdsnämnd Besvärsförbud (kommunallagen 91 ) Vård- och omsorgsnämnden 73 Vård- och omsorgsdirektör Liisa Ståhle och ansvarspersonen för resultatområdet välfärdstjänster för de äldre, överläkare Marjut Hovinen samt Esbo stads omsorgsdirektör Juha Metso, direktören för äldreomsorg Matti Lyytikäinen och ledande överläkaren för Esbo sjukhus Jorma Teittinen har förhandlat om det eventuella sjukhussamarbetet och berett funktionella lösningar som gäller samarbetet och andra saker som ska beaktas i samarbetet. Över ärendet har man utarbetat en utredning som ingår som bilaga till föredragningslistan. Vid förhandlingarna har man bl.a. jämfört Kyrkslätts nuvarande sjukhusverksamhet och verksamheten vid Esbos nya sjukhus. Dessutom har sjukhusverksamhetens kostnadsstruktur i båda kommunerna utretts. Enligt planerna för Esbos nya sjukhus är sjukhusets avdelningar till sin verksamhet olika varandra och vårdar följaktligen olika slags patienter. Vid mötena har man gått igenom hur dessa planerade patientgrupper vårdas i Kyrkslätt i dagsläget. På grund av storleken på Kyrkslätts sjukhus vårdas här på en avdelning patienter som hör till flera olika patientgrupper vid Esbos nya sjukhus. Esbos nya sjukhus gör det möjligt att koncentrera sig på patienter av viss typ på respektive avdelning och att på detta sätt säkerställa kompetensen. Detta talar för det alternativ där Kyrkslättsbor skulle vårdas på Esbos nya sjukhus på samma avdelningar som Esbobor, och Kyrkslätts verksamhet inte skulle basera sig på att man hyr lokalerna, medan verksamheten sköts i egen regi. Det bedöms att de bästa synergifördelarna

11 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden nås genom en total integration. Patientsäkerhetsaspekterna talar för en flyttning av Kyrkslätts hälsocentralsjukhus till Esbo. Jourverksamheten vid Jorv har blivit allt akutare och patienter remitteras därifrån mycket snabbt direkt till hälsocentralens bäddavdelning utan uppföljning på jouravdelningen eller bäddavdelningen inom den specialiserade sjukvården. Vid förflyttningen är sjukdomssituationen ofta ännu instabil och man är inte säker om situationen utvecklas i gynnsam riktning. Då avdelningen ligger i Kyrkslätt kan man vara tvungen att remittera patienten tillbaka till Jorv, om det ändå inte är möjligt att hantera situationen på det egna sjukhuset. I dessa fall i Jorvs område kan konsultationer och undersökningar av den specialiserade sjukvården anlitas utan förflyttning med ambulans. I icke-brådskande fall måste patienten förflyttas med ambulans till Jorv även för kontroller vid den specialiserade sjukvården. Sådana situationer förekommer exempelvis vid neurologisk rehabilitering och behandling av frakturer. Inom verksamheten vid Esbos nya sjukhus är avsikten att ytterligare förkorta bäddavdelningsperioderna. Detta kräver satsningar på tjänster som ges hemma i synnerhet vid hemskrivningen. Detta motsvarar andan i äldreomsorgslagen och stärker bevarandet av funktionsförmågan hos äldre sjukhuspatienter. Idén med verksamheten utgör en god fortsättning på den ändring i sjukhusverksamheten som redan genomförts i Kyrkslätt, där den långvariga sjukhusvården som boendelösning har slopats och sjukhusverksamheten har ändrats så att den tjänar behovet av tillfällig sjukhusvård. Flyttning av Kyrkslätts hälsocentralsjukhusverksamhet till Esbo sjukhus förlänger avståndet till sjukhuset från Kyrkslätts centrumområde. Från norra Kyrkslätt är avståndet till Jorv kortare och från Masaby centrum förlängs avståndet med några kilometer. Sjukhusets nuvarande fast anställda erbjuds enligt principen om överlåtelse av rörelse möjlighet att övergå i Esbo stads tjänst. En del av sjukhusets nuvarande anställda sysselsätts eventuellt i Kyrkslätt i andra uppgifter som blir lediga inom vård- och omsorgsväsendet. Även effektiviseringen av hemskrivningsverksamheten kan erbjuda arbetsuppgifter i Kyrkslätt. Social- och hälsovårdsnämnden i Esbo behandlar kapaciteten vid Esbos nya sjukhus och resultatet av kommunernas samarbetsutredning vid sitt sammanträde Om Esbonämnden anser det vara ändamålsenligt att erbjuda Kyrkslätt möjlighet att skaffa 40 sjukplatser i det nya sjukhuset och/eller att hyra lokaler i det nya sjukhuset, har vård- och omsorgsnämnden i Kyrkslätt möjlighet att utstaka om kommunen samarbetar med Esbo genom att skaffa tjänsterna av Esbo eller genom att hyra lokaler, medan kommunen ordnar servicen själv. Vård- och omsorgsnämnden ska emellertid fatta ett villkorligt beslut, dvs. koppla beslutet till vad kommunfullmäktige kommer att besluta i november 2015 om projektplanen för välfärdscentralsprojektet. Om social- och hälsovårdsnämnden i Esbo bedömer att Esbo inte kan erbjuda Kyrkslätt kapacitet, konstaterar vård- och omsorgsnämnden i detta fall situationen och samarbetsförberedelserna avslutas.

12 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Man fortsätter förberedelserna i anslutning till anskaffning av sjukplatser av Esbo på det sätt som nämnden bestämmer om Esbo stad har uttryckt sin vilja att sälja sjukhustjänster till Kyrkslätt, Kyrkslätts vård- och omsorgsnämnd har ansett det vara ändamålsenligt att skaffa tjänsterna inom bäddavdelningsvården från Esbos nya sjukhus och Kyrkslätts kommunfullmäktige har godkänt projektplanen utan sjukplatser. Förberedelserna sker troligen 2015 och i januari-maj De noggrannare besluten om ärendet fattas troligen under våren Social- och hälsovårdsnämnden i Esbo stad beslutade godkänna den funktionella planen för det nya sjukhuset som underlag för den fortsatta planeringen och sträva efter att sälja den fria sjuhuskapaciteten i första hand till grannkommunerna. Nämnden beslutade vidare berättiga social- och hälsovårdssektorn att fortsätta förhandlingarna om sjukhussamarbetet och att upprätta eventuella intentionsavtal om försäljning av tjänster till andra kommuner samt att förelägga nämnden de slutliga avtalen för beslut. Informationen baserar sig på sammanträdesmeddelandet på Esbo stads webbplats; ett protokollsutdrag finns ännu inte tillgänligt. Beredning: Överläkare Marjut Hovinen och vård- och omsorgsdirektör Liisa Ståhle Bilaga till föredragningslistan: Selvitys vuodeosastoyhteistyöstä Espoon kaupungin kanssa Förslag Vård- och omsorgsdirektören: Vård- och omsorgsnämnden beslutar 1. anteckna den bifogade utredningen om bäddavdelningssamarbetet för kännedom 2. återkomma till ärendet gällande bäddavdelningssamarbetet vid sammanträdet då även projektplansalternativen för välfärdscentralprojektet behandlas 3. förutsätta att vård- och omsorgsnämnden vid sammanträdet ska ha tillgång till approximativa prisuppgifter och prissättningsprinciper i fråga om de vårddagsprodukter och till dem nära hörande andra produkter (t.ex. hemrehabilitering efter hemskrivning) vid Esbos nya sjukhus som säljs till grannkommunerna 4.

13 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden berättiga vård- och omsorgsdirektör Liisa Ståhle och överläkare Marjut Hovinen att fortsätta beredningen av ärendet i samarbete med de ledande tjänsteinnehavarna vid Esbo stads social- och hälsovårdssektor. Beslut Vård- och omsorgsnämnden: Vård- och omsorgsnämnden beslutade 1. anteckna den bifogade utredningen om bäddavdelningssamarbetet för kännedom 2. återkomma till ärendet gällande bäddavdelningssamarbetet vid sammanträdet då även projektplansalternativen för välfärdscentralprojektet behandlas 3. förutsätta att vård- och omsorgsnämnden vid sammanträdet ska ha tillgång till approximativa prisuppgifter och prissättningsprinciper i fråga om de vårddagsprodukter och till dem nära hörande andra produkter (t.ex. hemrehabilitering efter hemskrivning) vid Esbos nya sjukhus som säljs till grannkommunerna 4. berättiga vård- och omsorgsdirektör Liisa Ståhle och överläkare Marjut Hovinen att fortsätta beredningen av ärendet i samarbete med de ledande tjänsteinnehavarna vid Esbo stads social- och hälsovårdssektor Bilaga 1: Selvitys vuodeosastoyhteistyöstä Espoon kaupungin kanssa För kännedom Besvärsanvisning - Esbo stad, social- och hälsovårdsnämnden - Esbos omsorgsdirektör Juha Metso Besvärsförbud (kommunallagen 91 )

14 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden Ändring av öppettiden för hälsocentralens öppenmottagning för brådskande vård (jour) samt konkurrensutsättning av läkararbetskraft vid öppenmottagningen för brådskande vård (jour) under veckoslutet samt extra behov av läkararbetskraft under tjänstetid för åren Vård- och omsorgsnämnden 74 Brådskande vård för Kyrkslättsbor Hälso- och sjukvårdslagen förpliktar kommunerna till att sörja för brådskande vård för invånarna. I enlighet med jourförordningen vårdas patienterna i prioritetsordning (Triage A-E). Brådskan bedöms av en erfaren sjukskötare eller ambulansskötare. Triage A- och B-patienterna i Kyrkslätt förs i regel direkt utan remiss till något av HNS-områdets sjukhus. Till den här kategorin hör till exempel medvetslösa patienter, allvarliga förgiftningar, kraftig akut bröstsmärta, allvarligt insjuknade barn och nya förlamningssymtom. Triage C- och D-patienter har behov av jourvård, men inget direkt hot mot hälsan och funktionsförmågan. Till den här kategorin hör till exempel patienter med magsmärtor vars allmänna tillstånd är gott, frakturer som kräver jourvård, patienter med bröstsmärta utan förändringar i ekg, yrselpatienter som är vid god kondition och patienter med andnöd som tar upp syre normalt. Kyrkslätt tar i genomsnitt emot ca 350 patienter per vecka av vilka 35 är Triage C-patienter. Huvudsakligen hör patienterna till grupp D % av patienterna skickas till specialiserad sjukvård. Patienterna inom E-gruppen vårdas enligt Triage inte vid jouren, men i Kyrkslätt har man strävat efter flexibel betjäning och i mån av möjlighet vårdat även mindre brådskande fall. I Kyrkslätt är öppenmottagningen för brådskande vård för närvarande öppen alla dagar året om kl och efter det kan Kyrkslättsbor söka sig till hälsocentraljouren vid Jorv (kl. 22-8). År 2014 vårdade man efter tjänstetid och under veckoslut patienter vid öppenmottagningen för brådskande vård och läkarna gav konsultationer och vårdanvisningar till avdelningen, servicehusen (ca 770 konsultationer) samt handräckning till polisen. Intravenös vård som sker efter tjänstetid kan utföras vid jouren. År 2014 sökte sig 673 patienter till Jorv nattetid. Kostnaderna för brådskande öppenvård efter tjänstetid och under veckoslutsjourer var euro per år. Kostnaderna för nattjour vid Jorv var euro Förkortning av jourens mottagningstid Öppenmottagningen för brådskande vård är nu öppen varje dag kl I praktiken vårdas de patienter som kommer till hälsostationen före kl. 22 och arbetstiden kan dra ut till kl. 23. Den nuvarande öppettiden förorsakar praktiska problem, på grund av vilka man föreslår att tiden fr.o.m förkortas med två timmar och upphör kl. 20. Patienterna som kommer till hälsostationen före kl. 20 ges vård, precis som patienterna som nu kommit in före kl. 22 får vård. Arbetstiden torde fortsätta enligt behov ungefär en timme efter stängningsdags. Motiveringarna till förkortningen är funktionsmässiga och grundar sig på

15 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden tjänstekollektivavtalen. Dygnsvilan som fastställs i skötarnas arbetstidslag och AKTA förverkligas bristfälligt. Mellan skiften bör det bli 9 timmars vila, som förkortas då jourtiden drar ut på tiden. Med förkortningen uppnår man den lagenliga vilotiden. Tillräcklig vila är viktig för arbetshälsan och arbetstrivseln. Alternativet är att fortsätta med nuvarande praxis och lösa skötarnas vilotider genom att resursera fler skötarbefattningar till jouren. Öppenmottagningen för brådskande vård binder mycket läkarresurser. Då en läkare arbetar kvällstid, ersätts denna arbetstid med frånvaro från arbetet dagtid vid mottagningen och inom sektorn (kompensationsledighet). Inom hälsocentralens öppenmottagning har en del av läkarna hand om mycket stora befolkningsgrupper och alla gör sektorarbete, så tidvis är det en utmaning att få mottagningstid. Framför allt den ökande åldrande befolkningen ökar behovet av mottagningar och det ser ut att bli en utmaning att få tilläggsresurser. Med anledning av detta föreslås att kapaciteten inom mottagningsarbetet utökas genom att förkorta Kyrkslätts öppenmottagning för brådskande vård med två timmar till kl. 20 varje dag. Kostnadseffekter av förkortning av mottagningstiden Jourens arbetskraftskostnader sjunker på årsnivå med uppskattningsvis euro. En del patienter övergår till Jorv (0,5-1 patienter per dygn), men mest sannolikt är att patienterna skulle komma tidigare till jouren. Det kan vara nödvändigt att utöka läkararbetsinsatsen vid jourmottagningen på måndagmorgnar, vilket under ett år innebär en kostnad om uppskattningsvis euro. Till Jorv skulle uppskattningsvis 150 extra besök övergå. Kostnaden för dem beräknas till Nettoeffekten är ca euro. Dessutom minskar den kortare jourtiden enligt kalkylen ca 15 % av även jourens köptjänstkostnader, som varit ca euro. Förkortningen försvagar inte tjänsterna vid öppenmottagningen för brådskande vård i Kyrkslätt, då man meddelar om förändringarna i god tid. Med förkortningen säkerställs skötarnas lagstadgade vila. Förkortningen ökar något mottagningstiderna till vuxenmottagningen, till vilken kötiderna blir längre. Konkurrensutsättning av läkararbetskraften veckoslut, söckenhelger och kvällar före söckenhelger samt fredagskvällar vid öppenmottagningen för brådskande vård Läkararbetet under veckoslut (fredagskväll, lördag och söndag), söckenhelger och kvällar före söckenhelger har köpts genom konkurrensutsättning sedan Avtalsperioden med Attendo Oy är , varav de två sista åren är optionsår. Kostnaderna på årsnivå har varit euro enligt de nuvarande jourtiderna. En hyrläkares arbete är innehållsmässigt samma arbete som den ordinarie läkaren utfört. Skötarna är alltid Kyrkslätts hälsocentrals egna anställda. Eftersom avtalet går ut i slutet av 2015, måste man inleda en ny konkurrensutsättning av läkartjänsten vid jouren. Läkararbetet vid öppenmottagningen för brådskande vård som nu ska konkurrensutsättas motsvarar till sitt innehåll och sina villkor den tidigare konkurrensutsättningen. Anskaffning av läkararbetskraft till öppenvården tjänstetid för tillfällig brist på läkararbetskraft

16 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden I samband med konkurrensutsättningen i fråga om öppenmottagningen för den brådskande vården har man som separat anbudsbegäran konkurrensutsatt anskaffning av tillfällig läkararbetskraft till mottagningsverksamheten som timarbete (tillfällig läkarunderbemanning och läkararbete vid servicehusen). Avtalsperioden är den samma som för jourkonkurrensutsättningen, men man ingår ett ramavtal om tillfällig arbetskraft. Då väljs flera serviceproducenter för att säkerställa tillgången till arbetskraft vid behov. Kostnaderna för anskaffning av hyrd arbetskraft har de två föregående åren varit drygt 0,2 milj. euro. Man har köpt knappt 3000 timmar årligen. Beredning: ansvarsperson för resultatområdet hälsovårdstjänster Taina Remes-Lyly, ledande överläkare Kristiina Patja, avdelningsskötare Kati Aronen och ekonomichef Esa Lindell fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Bilaga till föredragningslistan: Tarjouspyyntöasiakirjat (ei vielä julkinen) Tilläggsmaterial: Förslag Vård- och omsorgsdirektören: Vård- och omsorgsnämnden beslutar godkänna 1 öppettiden för Kyrkslätts hälsocentrals öppenmottagning för brådskande vård (jour) fr.o.m kl dagligen 2 att läkararbetskraften vid hälsocentralens öppenmottagning för brådskande vård (jour) och den tillfälliga läkararbetskraften vid hälsocentralen konkurrensutsätts i enlighet med förfrågningsunderlagen som ingår som tilläggsmaterial för perioden , av vilka de två sista åren är optionsår. Beslut Vård- och omsorgsnämnden: Vård- och omsorgsnämnden beslutade godkänna 1 öppettiden för Kyrkslätts hälsocentrals öppenmottagning för brådskande vård (jour) fr.o.m kl dagligen 2 att läkararbetskraften vid hälsocentralens öppenmottagning för brådskande

17 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden vård (jour) och den tillfälliga läkararbetskraften vid hälsocentralen konkurrensutsätts i enlighet med förfrågningsunderlagen som ingår som tilläggsmaterial för perioden , av vilka de två sista åren är optionsår. I mötet hölls paus efter denna paragrafs behandlingen kl 20:13-20:25 Bilaga 2: Kirkkonummelaisten kiireellinen avovastaanotto (päivystys) - järjestämisselvitys För kännedom Besvärsanvisning Taina Remes-Lyly Kristiina Patja Kati Aronen Marit Ramstedt (intranet, internet) Punkt 1 rättelseyrkande Punkt 2 besvärsförbud (kommunallagen 91 )

18 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden Uppdatering av patientsäkerhetsplanen och patientsäkerhetsrapporten år 2014 Vård- och omsorgsnämnden 75 Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården göra upp en plan för hur kvaliteten och patientsäkerheten tillgodoses (patientsäkerhetsplan). Kyrkslätts vård- och omsorgsväsendes första patientsäkerhetsplan godkändes av vård- och omsorgsnämnden i februari Den här rätt omfattande handlingen innehåller information om bl.a. ledningsprinciper, inskolning, responskanaler för patienterna, personalens deltagande i utvecklandet av patientsäkerheten, identifiering och hantering av säkerhetsrisker samt rapportering av farosituationer. Patientsäkerhetsarbetsgruppen har uppdaterat patientsäkerhetsplanen under våren Den ursprungliga planen visade sig vara rätt à jour så ändringarna gäller närmast planens aktualitet. Arbetsgruppen beslutade samtidigt att patientsäkerhetsplanen inte i fortsättningen ska innehålla uppgifter som snabbt föråldras, utan uppgifter om genomförda åtgärder, fortsatta planer och ansvarspersoner inkluderas i den årliga patientsäkerhetsrapporten. Rapporten görs nu upp för andra gången. Insamlingen av uppgifter sker till största delen för hand och genom att fråga cheferna, eftersom rätt få svar till mätarna fås ur systemet. Permitteringarna år 2014 syns också i patientsäkerhetsrapporten, bl.a. som förlängda kötider, köer och T3-tider. Utvecklingssamtalen hölls inte i några enheter. Patientsäkerhetskulturen inom vård- och omsorgsväsendet har i och för sig utvecklats i positiv riktning under de två senaste åren. Patientsäkerheten är ett centralt kriterium i utvecklingsarbetet, patientsäkerhetsfrågor behandlas regelbundet vid enheternas sammanträden och ordet används ofta också i vardagliga diskussioner. HaiPro-rapporten, dvs. rapporten om anmälda farosituationer inom vården ifjol, ingår som bilaga till patientsäkerhetsrapporten. I systemet gjordes under fjolåret totalt 948 anmälningar, vilket är ca 50 färre än året innan. Målet är att personalen identifierar farosituationerna och att det görs så många anmälningar som möjligt. De tre vanligaste typerna av risksituation gäller händelser beträffande läkemedelsvård, olycksfall och informationsgång eller -hantering. På basis av anmälningarna har man utvecklat verksamheten i enheterna på olika sätt samt preciserat verksamhetsdirektiven. Beredning: utbildningsöverläkare Kaija Hannula och överskötare Hannele Repo, tfn (09) , fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi Bilagor till föredragningslistan: Potilasturvallisuussuunnitelma Potilasturvallisuusraportti 2014

19 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden Förslag Vård- och omsorgsdirektören: Vård- och omsorgsnämnden beslutar 1 anteckna patientsäkerhetsrapporten för år 2014 för kännedom 2 godkänna vård- och omsorgsväsendets uppdaterade patientsäkerhetsplan. Beslut Vård- och omsorgsnämnden: Vård- och omsorgsnämnden beslutade 1 anteckna patientsäkerhetsrapporten för år 2014 för kännedom 2 godkänna vård- och omsorgsväsendets uppdaterade patientsäkerhetsplan. Bilagor: Bilaga 3 Potilasturvallisuussuunnitelma Bilaga 4 Potilasturvallisuusraportti 2014 För kännedom Besvärsanvisning Kaija Hannula Hannele Repo Besvärsförbud (kommunallagen 91 )

20 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden Konkurrensutsättning av screeningsundersökningar av bröstcancer (mammografi) för åren Vård- och omsorgsnämnden 76 Vård- och omsorgsväsendet i Kyrkslätt konkurrensutsatte år 2011 utförandet av screeningundersökningar av bröstcancer för åren Avsikten är att utföra en ny konkurrensutsättning för fyra år, varav åren 2018 och 2019 är optioner. Det är fråga om en öppen, sekundär tjänsteupphandling av social- och hälsovårdstjänster. Upphandlingens värde överstiger det nationella tröskelvärdet. Konkurrensutsättningens kvalitetsfaktorer föreslås hållas oförändrade för tillgången till servicens del, vilket har en vikt på 30 procent. Minimikravet för tillgängligheten är 35 kilometers avstånd från Kyrkslätts centrum. Heldigital bildtagningsapparatur var tidigare en kvalitetsfaktor men nu krävs den som ovillkorlig faktor. Priset har en viktandel på 70 procent. Anbudsgivaren kan lämna separata anbud enligt de olika undersökningsplatsernas läge. Dena anbudsgivare väljs vars jämförelsepris är helhetsekonomiskt förmånligast. På basis av lagstiftningen står tio åldersklasser per år i tur att undersökas. Man har ännu inte fått en rapport om förra årets screeningar men under de två tidigare åren deltog % av de kallade i screeningarna. De årliga kostnaderna är ca euro. Beredning: ekonomichef Esa Lindell, tfn och avdelningsskötare Anna-Lotta Aaltonen, tfn fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Bilaga till föredragningslistan, ännu inte offentlig: - tarjouspyyntöasiakirjat Förslag Vård- och omsorgsdirektören: 1 Vård- och omsorgsnämnden beslutar att bröstcancerscreeningen konkurrensutsätts för åren utgående från de utkast till anbudsförfrågningsunderlag som ingår som bilaga. 2 justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet. Beslut Vård- och omsorgsnämnden: 1 Vård- och omsorgsnämnden beslutade att bröstcancerscreeningen konkurrensutsätts för åren utgående från de utkast till anbudsförfrågningsunderlag som ingår som bilaga.

21 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden För kännedom 2 justera protokollet för denna paragrafs del vid sammanträdet. Bilaga 5: Tarjouspyyntöasiakirjat, ännu inte offentlig (JulkL 621/ kohta) Besvärsanvisning Besvärsförbud (kommunallagen 91 )

22 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden Gemensam upphandling av material inom medicinsk rehabilitering, redskap inom fysioterapi samt material inom sjukvården för tiden Vård- och omsorgsnämnden 77 Vård- och omsorgsnämnden beslutade att Kyrkslätt deltar i gemensam upphandling av material inom medicinsk rehabilitering, redskap inom fysioterapi samt material inom sjukvården tillsammans med Esbo och Grankulla stad. Upphandlingen genomförs som öppet förfarande för tiden I upphandlingen ingår en optionsmöjlighet att förlänga avtalsperioden t.o.m De gamla avtalens giltighetstid förlängs eftersom den egentliga avtalsperioden löpte ut Upphandlingen genomförs av Esbo upphandlingstjänster och de sakkunniga från varje kommun har deltagit i beredningen. En gemensam upphandling ger volymfördelar i fråga om priserna och stärker sakkunskapen vid beredningen av upphandlingen. Upphandlingens värde under hela avtalsperioden i fråga om Kyrkslätt är ungefär en miljon euro. Esbo stad fakturerar euro för det praktiska genomförandet av konkurrensutsättningen. Anbudsjämförelsen görs produktgruppsvis inom varje del av upphandlingen. Grunden för valet är det lägsta priset. De anbud som uppfyller behörighetsvillkoren tas med i jämförelseskedet. Om den produkt som erbjudits inte uppfyller det kvalitetskrav som ställts på den, avslås anbudet. Genom upphandlingsbeslutet väljs en eller flera leverantörer produktgruppsvis och/eller produktvis. Upphandlingens delar omfattar tre produktgrupper som ska konkurrensutsättas: Hjälpmedlen och utrustningen som ingår i produktgrupperna har klassificerats enligt följande: Hjälpmedel för medicinsk rehabilitering är vårdutrustning, stödanordningar, skodon, peruker, proteser, hjälpmedel för personlig vård och av- och påklädning, rörelsehjälpmedel samt utrustning och tilläggsutrustning för bostäder och andra motsvarande. Fysioterapiutrustning är vårdanordningar, behandlingsbord och -bänkar, mätverktyg, annan övningsutrustning, finmotorik, övningsredskap, behandlingsmedel, demonstrationsmaterial samt utrustning för gym och medicinsk övningsterapi. Sjukvårdsutrustning är undersökningsbord och instrumentbord, sängar, madrasser och kuddar, vagnar, medicinskåp och medicinkylskåp, personlyftar och annan utrustning. Beredning: ekonomichef Esa Lindell, tfn , ansvarig fysioterapeut Katja Kuula tfn och ergoterapeut Runa Kraemer tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Bilaga: - Anbudshandlingarna (inte offentliga innan anbudet publiceras) Förslag Vård- och omsorgsdirektören: Vård- och omsorgsnämnden beslutar godkänna de bifogade anbudshandlingarna för material inom medicinsk rehabilitering, redskap inom

23 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden fysioterapi samt material inom sjukvården samt befullmäktiga upphandlingstjänsterna att göra behövliga tekniska korrigeringar i anbudshandlingarna och lägga till varuleveransens beskrivningsbilagor och avtalsutkast. Beslut Vård- och omsorgsnämnden: Vård- och omsorgsnämnden beslutade godkänna de bifogade anbudshandlingarna för material inom medicinsk rehabilitering, redskap inom fysioterapi samt material inom sjukvården samt befullmäktiga upphandlingstjänsterna att göra behövliga tekniska korrigeringar i anbudshandlingarna och lägga till varuleveransens beskrivningsbilagor och avtalsutkast. Bilaga 6: Kilpailutusasiakirjat (inte offentliga innan anbudet publiceras JulkL 621/ kohta) För kännedom Besvärsanvisning Upphandlingstjänsterna vid Esbo stad Besvärsförbud (kommunallagen 91 )

24 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden Rättelseyrkande över valet av rehabiliteringsinstruktör Vård- och omsorgsnämnden 78 Bakgrund Socialservicechefen har med ett tjänsteinnehavarbeslut fattat beslut om val av rehabiliteringsintruktör. Ur tjänsteinnehavarbeslutet om valet framkommer att valet har gjorts bland 15 personer som inom utsatt tid sökt jobbet och för valet har man intervjuat sex sökande som uppfyller behörighetskraven. Behörighetskravet var behörighet enligt lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005). Behörighetskravet för uppgiften som rehabiliteringshandledare är enligt lagens 6 yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovård med inriktning på det sociala området. I tjänsteinnehavarbeslutet om valet konstateras att valet av den valda har fattats utgående från ansökan, intyg och intervju. I 6 i Förvaltningsstadgan i Kyrkslätts kommun stadgas att om val av övriga tjänsteinnehavare och befattningshavare (än de som nämns i förvaltningsstadgan) beslutar sektordirektören om inte annat bestäms i instruktionen för berörda sektor eller instruktionen för kommunstyrelsen. Sektordirektören kan överföra sin beslutanderätt till en tjänsteinnehavare underställd denna. Sektordirektören har enligt 16 i förvaltningsstadgan som möjliggör delegering med tjänsteinnehavarbeslut överfört en del av sina befogenheter gällande val av personal till sina underställda tjänsteinnehavare. Beslutet, med vilket befogenheterna har delegerats till socialservicechefen, nämns i tjänsteinnehavarbeslutet. Till tjänsteinnehavarbeslutet har man fogat en besvärsanvisning och man har sökt ändring av beslutet på det sätt som avses i kommunallagen. Rättelseyrkandet har inlämnats av en person som sökt uppgiften och har inkommit till Kyrkslätts kommun I rättelseyrkandet krävs att beslutet ändras så att besultet upphävs för den valdas del och ändringssökande väljs till uppgiften. Som motivering nämns ändringssökandes behörighet och högre utbildningsnivå jämfört med den valdas. Enligt 4 i Kyrkslätts kommuns förvaltningsstadga är det nämndens uppgift att inom sin sektor övervaka kommunens intresse och föra kommunens talan i ärenden som hör till dess befogenheter bl.a. genom att besluta om nyttjande av besvärsrätt, ge förklaringar och genmälen med anledning av besvär, rättelseyrkanden och klagomål som gäller ärenden som avgjorts i nämnden eller en myndighet som lyder under den. Juridiska motiveringar På basis av 89 i kommunallagen kan den som är missnöjd med kommunstyrelsens och nämndens, deras sektions samt deras underordnade myndighets beslut, framställa ett skriftligt rättelseyrkande. Enligt kommunallagen 92 får ett rättelseyrkande framställas av den som beslutet avser eller av den vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av kommunmedlemmar. Den myndighet som behandlar rättelseyrkandet är bunden till kraven i rättelseyrkandet och den kan inte behandla saken till andra delar.

25 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden Tvister som berör besättande av befattning som hör till arbetsavtalslagens tillämpningsområde avgörs i utgångsläget i allmän domstol, inte i förvaltningsrättstillämplig ordning. Av den anledningen är de omständigheter på basis av vilka man kan inlämna rättelseyrkande över val av arbetstagare betydligt mer begränsade än t.ex. gällande besättande av tjänst. Besättande av befattning är ett beslut som man enligt kommunallagen kan söka ändring i bl.a. till den del om man i samband med besättandet av uppgiften i arbetsavtalsförhållande har iakttagit lagstadgade behörighetskrav eller behörighetskrav som kommunen beslutat om (HFD 2006:28). Motiveringen för rättelseyrkande enligt kommunallagen kan dessutom vara ett förfaringsfel vid beslutsfattandet (jäv) eller överskridande av befogenheter (påstående om att beslutsfattaren saknar befogenheter). De krav i rättelseyrkandet som baserar sig på arbetsavtalslagen, likställighetslagen och jämställdhetslagen ska lämnas oprövade. Beredning: vik. socialservicechef Tuula Malmi-Suominen, tfn och förvaltningschef Kati Kupiainen, tfn fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Bilaga till föredragningslistan: Oikaisuvaatimus kuntoutusohjaajan valinnasta toimeen (ej offentlig) Förslag Vård- och omsorgsdirektören: Vård- och omsorgsnämnden beslutar 1 lämna rättelseyrkandet oprövat på basis av att man i det kräver förkastande av beslutet på basis av arbetsavtalslagen, likställighetslagen och jämställdhetslagen. 2 konstatera att tvister som berör besättande av befattning som hör till arbetsavtalslagens tillämpningsområde inom den privaträttsliga lagstiftningen i utgångsläget avgörs av allmän domstol, inte i förvaltningsrättstillämplig ordning. Beslut Vård- och omsorgsnämnden: Vård- och omsorgsnämnden beslutade 1 lämna rättelseyrkandet oprövat på basis av att man i det kräver förkastande av beslutet på basis av arbetsavtalslagen, likställighetslagen och jämställdhetslagen. 2 konstatera att tvister som berör besättande av befattning som hör till

26 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden arbetsavtalslagens tillämpningsområde inom den privaträttsliga lagstiftningen i utgångsläget avgörs av allmän domstol, inte i förvaltningsrättstillämplig ordning. Bilaga 7: Oikaisuvaatimus kuntoutusohjaajan valinnasta toimeen (ej offentlig) För kännedom Ändringssökanden Besvärsanvisning Besvärsförbud (kommunallagen 91 )

27 Kyrkslätts kommun Protokoll 7/ Vård- och omsorgsnämnden Verkställande av den nya socialvårdslagen inom tjänsterna för barn vid Kyrkslätts vård- och omsorgsväsende Vård- och omsorgsnämnden 79 Den nya socialvårdslagen ( /1301) trädde i kraft och i fråga om hemservicen för barnfamiljer redan Lagens syfte är stärka basservicen och minska behovet av korrigerande åtgärder. I socialvårdslagen definieras de stödbehov på basis av vilka socialservice och socialvård ordnas. Klienten har rätt till de tjänster genom vilka nödvändig omsorg och försörjning samt barnets hälsa och utveckling tryggas. Målet är ett så effektivt kortvarigt stöd som möjligt. Alla socialvårdsklienter har rätt att vid behov få en bedömning av servicebehovet och en egen kontaktperson. Genom socialvårdslagen hjälper man i synnerhet personer som behöver särskilt stöd och som av hälsoskäl har svårt att söka och få de social- och hälsovårdstjänster de behöver. Till exempel är yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, poliser och myndigheter inom arbets- och näringsförvaltningen skyldiga att hänvisa de personer som behöver socialvård till rätt myndighet. Lagen omfattar även en servicegaranti för ungdomar. Ungdomar får multiprofessionellt stöd på ett ställe så länge som de har behov av sociala tjänster. Garantin omfattar en egen kontaktperson, bedömning av servicebehovet och rätt riktad social rehabilitering. Bedömning av servicebehovet Bedömningen ska påbörjas senast den sjunde vardagen om personen är över 75 år får vårdbidrag med högsta belopp enligt lagen om handikappförmåner Bedömningen av hurdant servicebehov ett barn som behöver särskilt stöd har ska inledas senast den sjunde vardagen efter det att ärendet har inletts, och bedömningen ska bli klar senast tre månader från inledningen. I annat fall ska bedömningen påbörjas utan dröjsmål och slutföras utan ogrundat dröjsmål. Behovet av brådskande hjälp ska utredas omedelbart när besked om hjälpbehovet fåtts. Bedömningen av servicebehovet görs i den omfattning som klientens livssituation kräver i samarbete med klienten och vid behov med klientens anhöriga och närstående samt andra aktörer. Utifrån bedömningen av servicebehovet har klienten rätt bl.a. till följande tjänster: Stödfamiljer Stödpersoner Socialt arbete Social rehabilitering Rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor Semesterservice Referensgruppsverksamhet Övervakat umgänge och övervakade byten Hemservice för barnfamiljer