Örebro läns landsting. Årsredovisning 2013

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2

3 Örebro läns landsting Årsredovisning

4 Innehåll Förord 4 Sammanfattande resultat av 2013 och framtida utmaningar 6 Vision och värdegrund 11 Landstingets uppdrag 12 Landstingets organisation roller och ansvar 13 Uppföljning och utvärdering 15 Rapportering, mål och måluppfyllelse 17 Folkhälsa 18 God och patientsäker vård 20 Forskning och högskoleutbildning 28 Regional utveckling 30 Kultur och bildning 34 Demokrati och insyn 38 Miljö och hållbarhet 39 Personal och kompetens 43 Information och kommunikation 46 Ekonomi och finansiella förutsättningar 51 Ekonomisk analys 52 Omvärldsanalys 53 Resultatanalys 54 Finansiell ställning 61 Avstämning av finansiella mål och god ekonomisk hushållning 64 Resultaträkning 66 Driftredovisning 67 Investeringsredovisning 68 Sammanställd redovisning 69 2

5 Bilagor 75 Uppdrag Resultaträkning 82 Kassaflödesanalys 83 Balansräkning 84 Noter till resultaträkning 85 Noter till kassaflödesanalys 88 Noter till balansräkning 89 Landstinget i siffror 95 Redovisningsprinciper 96 Redovisningsprinciper sammanställd redovisning 98 Sammanställd resultaträkning 98 Sammanställd kassaflödesanalys 99 Sammanställd balansräkning 100 Internkontrollplan Landstingsövergripande mätetal 103 Övrig personalstatistik 112 Revisionsberättelse 119 3

6 Förord Under 2013 har vi fortsatt vårt målmedvetna arbete med att åstadkomma en bättre hälsa för befolkningen. Vår strävan att förverkliga visionen Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling fortsätter med full kraft. Under året har vi, bland annat, kraftsamlat inför bildandet av Region Örebro län och ny organisation för framtidens hälso- och sjukvård. Detta samtidigt som vi jubilerat att landstinget fyllt 150 år. När vi nu summerar det gångna året kan vi se att många av målen i Verksamhetsplan och budget 2013 uppfylldes under året. De övergripande värderingar som ligger till grund för hälso- och sjukvården i vårt landsting är en jämlik och jämställd vård som ges efter behov. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Under 2013 har vi därför fokuserat på fyra viktiga områden; bättre vård för barn och unga och vården för äldre, högre tillgänglighet i vården och en jämlik och jämställd vård. Med syfte att stärka en framtida hälso- och sjukvård har landstingets hälso- och sjukvårdsorganisation utretts och en ny hälso- och sjukvårdsförvaltning bildas från I den nya hälso- och sjukvårdsförvaltningen ingår de tidigare sex sjukvårdsförvaltningarna, primärvård, psykiatri, habilitering och hjälpmedel, Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett samt Lindesbergs lasarett. Utredningsarbete pågår inom fyra delområden. Dessa är närsjukvård, produktionsplanering och styrning för planerad verksamhet, forskning och utbildning i samverkan med Örebro universitet samt resursfördelning. Patientens fokus, likvärdig vård i hela länet, starkare organisation för forskningen och effektivt utnyttjande av resurser är vägledande i vårt förändringsarbete. Den 5 mars 2014 godkände riksdagen landstingets ansökan om att få bilda en ny regionorganisation från 1 januari Den 1 januari 2015 bildas Region Örebro län. I framtiden kommer landstingets och regionförbundets nuvarande uppdrag och verksamheter finnas i en och samma regionorganisation. Även vissa uppgifter som tidigare tillhört länsstyrelsen överförs till den nya regionen. Regionen kan även ges andra uppdrag från regeringen och från statliga myndigheter. Ansvaret för planering och samordning av regionala utvecklingsinsatser blir härigenom tydligare. Landstinget bedriver fortsatt forskning inom prevention och folkhälsa, bassjukvård samt högspecialiserad vård efter de generella kriterierna klinisk patientnära forskning, samverkan samt perspektiv på etik, genus, ålder och miljö. Arbetet med att utveckla kollektivtrafiken för att tillgodose resebehovet har under 2013 tagit ett antal nya steg. Expressbusslinjer, nytt linjenät för stadstrafiken i Örebro och utveckling av tågtrafiken är några exempel på det. Kulturplanen har legat till grund för nya riktlinjer för kulturstöd och kulturplanens utvecklingsområden har varit utgångspunkt för olika temagrupper som startats. Arbetet kring frågor som rör kultur och hälsa har stärkts väsentligt under året. 4

7 Under hösten genomfördes en medarbetarenkät i landstinget. Enkäten innehåller bland annat frågor om engagemang, trivsel, fysiska och psykiska förutsättningar att klara av sitt arbete, positiva upplevelser av arbetet och lojalitet. I medarbetarenkäten mäts ett övergripande index, nöjd medarbetarindex (NMI) och resultatet är 76, vilket är samma som år Resultatet är bra och visar att landstingets medarbetare i hög grad är engagerade och ansvarstagande, trivs med arbetsklimatet och har ett tydligt kundfokus i relation till medborgarna. För att långsiktigt kunna svara emot länsbornas behov av god hälsa, god vård och service är god hushållning en förutsättning. Den internationella konjunkturen har varit fortsatt svag under 2013, även om många ekonomiska indikatorer tyder på att den värsta svackan har passerats. Detta påverkar också landstinget ekonomi. Osäkerheten kring ekonomins utveckling gör att försiktighet måste råda och att landstingets ekonomi måste präglas av fortsatt återhållsamhet. Inom landstinget inleddes året med en mycket besvärlig ekonomisk utveckling. Under våren beslutades om en rad olika åtgärder för att sänka kostnaderna och succesivt förbättrades resultatet. Årets resultat efter justering av jämförelsestörande poster uppgår till 20 miljoner kronor, vilket är lika med budgeten för För att säkra finansiering för en fortsatt utveckling av hälsa, livskraft och hållbar utveckling beslutade landstinget i november 2013 att höja skatten med 50 öre. Slutligen vill vi rikta ett stort tack till alla medarbetare, chefer och förtroendevalda inom landstinget för en god insats och ett gott samarbete under Marie-Louise Forsberg-Fransson Landstingsstyrelsens ordförande Rickard Simonsson Landstingsdirektör 5

8 Sammanfattande resultat, viktiga händelser och framtida utmaningar Under 2013 har utvecklingsarbete pågått både inför bildandet av Region Örebro län och ny organisation för hälso- och sjukvården samtidigt som landstingets verksamheter bedrivs för att uppfylla landstingets vision och värdegrund. Örebro läns landsting 150 år År 1863 inrättades landstingen i Sverige och år 2013 hade Örebro läns landsting därmed funnits i 150 år. Jubileet har uppmärksammats på olika sätt. Under året producerades jubileumsskriften Handbok för framtiden, som riktar sig till länets invånare i alla åldrar, särtrycket Landstingets årsringar, två utställningar samt filmen Örebro läns landsting 150 år. Dessutom högtidlighölls landstingets första möte 1863 i samband med landstingsfullmäktiges möte den 1 oktober Ett jubileumsnummer av Tebladets länsutgåva gick ut till länets alla hushåll. Region Örebro län Den 1 januari 2015 går Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län samman och bildar en ny regionorganisation, Region Örebro län. Den nya regionorganisationen tar över landstingets och regionförbundets nuvarande uppdrag och verksamheter. Även vissa uppgifter som tidigare tillhört länsstyrelsen överförs till den nya regionen. Regionen kan även ges andra uppdrag från regeringen och från statliga myndigheter. Därmed får regionorganisationen en större roll än den som landstinget och regionförbundet har idag. Ansvaret för planering och samordning av regionala utvecklingsinsatser blir härigenom tydligare. Senaste året har flera viktiga beslut fattats i planeringen för start av den nya organisationen. Den 4 juni 2013 fattade landstingsfullmäktige beslut om vilken politisk organisation som ska styra och leda Region Örebro län. Den 5 mars 2014 godkände riksdagen landstingets ansökan om att få bilda en ny regionorganisation från 1 januari Ett stort genomförandeprojekt Under 2013 har arbete påbörjats med att forma den nya regionorganisationen som ska fungera från och med 1 januari 2015, något som fortgår under I genomförandeprojektet Region 2015 är ett stort antal medarbetare inom landstinget och regionförbundet involverade för att planera och förbereda driftstarten. För den politiska ledningen svarar landstingets planerings- och organisationskommitté och regionförbundets presidium. Landstingsdirektören har tillsammans med regiondirektören ansvar för att leda arbetet med genomförandeplaneringen. Förberedelsearbetet omfattar ett brett spektrum av frågeställningar, till exempel uppdrag och rollfördelning mellan de olika politiska nämnderna, styrmodell, tjänstemannaorganisationen, samverkan med kommunerna och länsstyrelsen, grafisk profil och lokaler. En utmaning är utvecklingen av kommunikationsarbetet i den nya regionorganisationen, dels med system för den interna kommunikationen och dels med fungerande kanaler till invånare, kommuner och andra aktörer i och utanför länet. Att utveckla den nya regionens varumärke är ett viktigt uppdrag både för att locka nya medarbetare och invånare. 6

9 Framtidens hälso- och sjukvård Under våren har landstingets hälso- och sjukvårdsorganisation utretts. Landstingsdirektören fick i september landstingsstyrelsens uppdrag att fortsätta förändringsarbetet för att bygga en ny hälso- och sjukvårdsorganisation för Örebro läns landsting från Fyra nyckelbegrepp är vägledande i förändringsarbetet; Patientens fokus, likvärdig vård i hela länet, starkare organisation för forskningen och effektivt utnyttjande av resurser. I den nya hälso- och sjukvårdsförvaltningen ingår de tidigare sex sjukvårdsförvaltningarna, primärvård, psykiatri, habilitering och hjälpmedel, Universitetssjukhuset Örebro och Karlskoga samt Lindesbergs lasarett. Den nya förvaltningen innehåller tio områden som leds av var sin områdeschef. Utredningsarbete pågår inom fyra delområden. Dessa är närsjukvård, produktionsplanering och styrning för planerad verksamhet, forskning och utbildning i samverkan med Örebro universitet samt resursfördelning. En god vård Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att den ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, effektiv, patientfokuserad och säker. Vården ska även vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Arbetet med förbättrad tillgänglighet till vården fortgår och telefontillgängligheten till primärvården har förbättrats något. Andelen som väntat utöver vårdgarantins gränser för läkarbesök till specialistsjukvården samt för operation eller behandling inom specialistsjukvården ligger på ungefär samma nivå som Cirka 90 procent av patienterna fick en telefontid samma dag inom primärvården och därefter ett läkarbesök inom 7 dagar om de var i behov av detta. Av de patienter som var i behov av en bedömning inom specialistsjukvården fick 88 procent ett besök inom 90 dagar och av dem som därefter var i behov av en operation eller behandling fick 78 procent detta inom 90 dagar. Årets första månader innebar stora utmaningar för både sjukhusen och primärvården till följd av vinterkräksjukan och säsongsinfluensan. Under året har en ny jourcentral öppnats i Kumla och två vårdcentraler har slagits ihop organisatoriskt, Frövi och Fellingsbro har tillsammans bildat Freja vårdcentral, vilket innebär en gemensam ledning med vårdcentraler på två orter. Nytt högspecialitetshus på Universitetssjukhuset Örebro Planeringen av byggnadsförnyelsen av Universitetssjukhuset Örebro, benämnd etapp 2, är en stor pågående strategisk satsning inom Örebro läns landsting för framtidens hälso- och sjukvård. I december avslutades en arkitekttävling som pågått under året. Det vinnande förslaget kom från Sweco Architects AB/Aart architects A/S. Det nya högspecialitetshuset planeras vara klart år 2021 och ska innehålla stora delar av USÖ:s högspecialiserade vård med flera kliniker för öppen- och slutenvård, samt operation. Satsningar för barn och unga vuxna Inom både primärvården och barn och ungdomspsykiatrin har satsningar gjorts för att förstärka första linjens vård med utökade resurser och dessa beräknas vara på plats i april För att underlätta sökvägar för barn och unga med psykisk ohälsa har en webbaserad information byggts upp på 1177.se. 7

10 Ökad efterfrågan ger nya utmaningar Efterfrågan och behovet av vård ökar ständigt till följd av bland annat stigande medellivslängd, förändrad livsstil samt förbättrade metoder för att diagnostisera och behandla sjukdomar. Detta har i sin tur medfört en kraftig ökning av kostnader för hälso- och sjukvården. De ekonomiska förutsättningarna för att finansiera en ökad efterfrågan bestäms huvudsakligen av befolkningsutvecklingen och skattekraften. Örebro län har sedan slutet av 1990-talet haft en positiv trend i befolkningsutvecklingen. Folkökningen under den aktuella perioden består helt av inflyttade från utlandet vilket ställer nya krav på att uppmärksamma kulturella skillnader i bemötande och omhändertagande. För att klara av att ge en fortsatt säker, kvalitativ och tillgänglig vård måste landstinget hitta nya arbetssätt och organisationsformer så att befintliga resurser utnyttjas på ett mer effektivt sätt. Det krävs också ett betydligt närmare samarbete mellan alla delar av hälso- och sjukvården samt mellan landstingets verksamheter och länets kommuner. För en effektiv och bättre vård En utmaning för landstinget är att bättre matcha befintliga resurser mot planerade vårdaktiviteter baserade på vårdbehovet. Att få till en gemensam produktionsplanering inom landstinget är därför av stor betydelse. För att lyckas med detta arbete är det även viktigt att få till ett optimalt utnyttjande av operationssalar, utrustning och vårdpersonal samt effektiva vårdprocesser inklusive remissflöden. En annan utmaning är att få till en effektiv informationsöverföring och samverkan mellan kommuner och landsting när det gäller personer över 65 år. Det är viktigt att den framtagna handlingsplanen mellan kommunerna och landstinget avseende vård av äldre och multisjuka får genomslag. Den ökande psykiska ohälsan bland yngre och unga vuxna (upp till 29 år) är oroande. För att undvika att stress, ångest och nedstämdhet utvecklas till svårare depressioner och utmattningstillstånd och därmed blir utdragna ska arbete ske för att bättre fånga människor med psykisk ohälsa tidigt. En utmaning ligger bland annat i att få en fungerande vårdkedja mellan skolhälsovård/ elevhälsa, primärvård och psykiatri. Framtid för forskningen Nämnden för forskning har utifrån den nya forskningsstrategin från 2012 tecknat överenskommelser med de förvaltningar som bedriver forskning. Förvaltningarna har beskrivit pågående forskningsverksamhet och utvecklingsbehov i relation till strategins modell och som nu ligger till grund för överenskommelser och prioriteringar inför Under 2014 kommer förhandlingar att ske om statlig kompensation för landstingens kostnader i samband med läkarutbildning samt för forskningsverksamhet. Storleken på dessa medel till forskning blir styrande för utvecklingen av den medicinska forskningen under många år. 8

11 Fördubblat resande med kollektivtrafik Med expressbussar, nya linjenät för stadstrafiken i Örebro och utveckling av tågtrafiken ska resandebehovet mötas och det ska bli smidigare att resa kollektivt. Under året har det inrättats expressbusslinjer i länet, dels för sträckorna Hällefors Örebro och Nora Örebro och dels för sträckan Vivalla Resecentrum Universitetet. I det regionala trafikförsörjningsprogrammet finns mål som anger att andelen arbetspendlande med kollektivtrafiken ska fördubblas till Det finns också ett mål som anger att alla kommunhuvudorter i länet ska vara integrerade i Örebros arbetsmarknad. Med kulturplanen som bas Kulturplanen har varit ett viktigt verktyg för prioriteringsdiskussioner och har legat till grund för nya riktlinjer för kulturstöd. Kulturplanens utvecklingsområden har varit utgångspunkt för de temagrupper som skapats, med ett brett deltagande från såväl offentligt kulturliv som från civilsamhället. Omvärldsanalysen och arbetet kring frågor som rör kultur och hälsa har stärkts väsentligt under året. Miljösmarta möten och hållbara resor Landstinget har under året arbetat aktivt för en minskad klimatpåverkan och flera miljösatsningar har genomförts under året. Länstrafiken övergår successivt till förnybara drivmedel i bussarna. För medarbetare i landstinget gäller fria resor i tjänsten med kollektivtrafik i hela länet. Antalet webbkameror och videokonferensanläggningar har ökat under året så det är enklare att genomföra distansmöten. Insatserna för uppföljning och kontroll över energianvändningen har stärkts bland annat genom att miljönytta och ekonomisk effekt redovisas för varje investeringsprojekt. Vid upphandling ställs krav på energieffektivitet och ett flertal energieffektiviseringsprojekt har genomförts i befintliga fastigheter. Under året har kommande stora energisparprojekt förberetts, bland annat vid Lindesbergs lasarett och Universitetssjukhuset Örebro. Ett hållbart arbetsliv för alla Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda ett hållbart arbetsliv som kännetecknas av delaktighet, medarbetarskap, ledarskap, samverkan och mångfald. Landstinget vill även ta ett ökat ansvar för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att arbeta inom Örebro läns landsting och samarbete pågår med bland annat Örebro kommun. Medarbetarenkät med fortsatt bra resultat Under hösten genomfördes en medarbetarenkät i landstinget. Enkäten innehåller bland annat frågor om engagemang, trivsel, fysiska och psykiska förutsättningar att klara av sitt arbete, positiva upplevelser av arbetet och lojalitet. I medarbetarenkäten mäts ett övergripande index, nöjd medarbetarindex (NMI). Detta kan variera mellan 0 och 100, där 100 är ett maxresultat. NMI blev i år 76, vilket är samma resultat som för år Resultatet är bra och visar att landstingets medarbetare i hög grad är engagerade och ansvarstagande, trivs med arbetsklimatet och har ett tydligt kundfokus i relation till medborgarna. Områden med bra resultat är bland annat arbetstillfredsställelse, samarbete, kvalitet, ansvarsta- 9

12 gande och värdegrund. Medarbetarenkäten visar också att det finns olika förbättringsområden att arbeta vidare med. Ekonomiska utmaningar Den internationella konjunkturen har under 2013 fortsatt präglats av svag tillväxt, även om många ekonomiska indikatorer tyder på att den värsta svackan har passerats. Den svaga internationella konjunkturen och en stark kronkurs har satt negativa spår i svensk tillväxt, sysselsättning och därmed landstingens skatteunderlag. På detta sätt får den internationella konjunkturen effekt också på landstingets ekonomi. Osäkerheten kring ekonomins utveckling gör att försiktighet måste råda och att landstingets ekonomi måste präglas av fortsatt återhållsamhet. Inom landstinget inleddes året med en mycket besvärlig ekonomisk utveckling. Under våren beslutades om en rad olika åtgärder för att sänka kostnaderna och successivt förbättrades resultatet. Landstingets bokförda resultat uppgår till minus 178 miljoner kronor. Resultatet påverkas dock av ett par större engångshändelser. Vårens justering av kalkylräntan för beräkning av pensionsskulden innebar en engångskostnad på 314 miljoner kronor för landstinget, medan en återbetalning på 104 miljoner kronor från AFA försäkring avseende inbetalda premier åren medförde en engångsintäkt som förbättrade resultatet. Årets resultat efter justering av jämförelsestörande poster uppgår till 20 miljoner kronor, vilket är lika med budgeten för Verksamheterna redovisar sammantaget ett resultat på minus 73 miljoner kronor, vilket är en försämring med 74 miljoner kronor jämfört med Nedgången i resultatet finns framför allt inom hälso- och sjukvårdsförvaltningarna (inklusive tandvård), som försämrat sitt resultat med 77 miljoner kronor. Hälso- och sjukvården redovisar ett underskott på 112 miljoner kronor. Landstingets intäkter i form av skatter och statsbidrag utgör den ekonomiska ramen för omfattningen på den verksamhet som landstinget kan erbjuda till länets invånare. Med en svag utveckling av skatteunderlaget, vilket varit fallet de senaste åren, är det en stor utmaning för landstinget att klara ett allt större uppdrag, öka tillgängligheten och samtidigt ha en ekonomisk reserv inför kommande satsningar. Avstämning av fullmäktiges mål Villkor för måluppfyllelse med kriterium och resultat per mål redovisas utförligt under respektive målområdes rapportering, mål och målavstämning. Det finns sammantaget 53 mål och av dessa har 36 mål uppfyllts under mål har en mindre, acceptabel avvikelse från målnivån, varav sju dock har en positiv trend. Tre mål har en större negativ avvikelse från målnivån och uppfylls inte. Sammantaget har således 50 av 53 mål (94 procent) en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse. 10

13 Vision och värdegrund Landstingets vision Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling antogs enhälligt av landstingsfullmäktige i november 2006 och är grunden i all vår verksamhet. Tillsammans med värdegrunden anvisar den landstingets inriktning, men också hur medarbetarna ska förhålla sig till varandra och medborgarna. Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling 11

14 Landstingets uppdrag Landstinget är en demokratiskt styrd organisation som har till främsta uppgift att erbjuda länsinvånarna hälso- och sjukvård inklusive tandvård utifrån befolkningens behov. Universitetssjukhuset Örebro erbjuder högspecialiserad vård till länsinvånarna, men också till andra län genom särskilda avtal. Genom avtal med landstinget i Värmland ger Karlskoga lasarett länsdelssjukvård till invånarna i östra Värmland. Örebro läns landsting bedriver forskning och högre utbildning främst tillsammans med Örebro universitet. Landstinget har också till uppgift att skapa förutsättningar för ett gott liv och livskvalitet för länsinvånarna. Därför verkar landstinget för en hållbar regional utveckling, kultur och bildning. Landstinget äger och driver två folkhögskolor. Landstinget har även ett ansvar för kollektivtrafikfrågor. Dessutom verkar landstinget tillsammans med Regionförbundet Örebro län och genom medlemskap i regionala, nationella och internationella organisationer. Örebro läns landstings verksamhet bidrar i hög grad till uppfyllelse av intentionerna och målen i den regionala utvecklingsstrategin. Vår inriktning vilar på fyra förutsättningar: God ekologisk och ekonomisk hushållning, som ger en livskraftig, hälsofrämjande och hållbar verksamhet. Hög tillgänglighet, som garanterar vård i rätt tid. God kvalitet och patientsäkerhet, som ger tillförlitlighet och trygghet. Samverkan mellan såväl landstingets egna verksamheter som i relation till länets kommuner, Örebro universitet och andra vårdgivare. 12

15 Landstingets organisation roller och ansvar Valberedning Patientnämnd Den politiska organisationen Revsion Hälso- och ekonomiutskott Personalpolitiskt utskott Tillväxt, kultur och bildning Kartläggning av behov och efterfrågan genom tillfälliga beredningar och programgrupper Trafik, miljö och service Medborgare och samverkansparter Företagshälsovård samt tolk- och översättarservice* Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen Forskning Folkhälsa Somatisk specialistsjukvård Länshandikapprådet Pensionärsrådet Etikrådet Primärvård och Folktandvård Psykiatri, habilitering och hjälpmedel Vilt- och naturvårdskommittén Planerings- och organisationskommittén vara landstingsstyrelsens förlängda arm med uppgift att följa och följa upp verksamheten. De har till uppgift att bereda och besluta i frågor som handlar om verksamhetens genomförande, uppföljning och förbättringar. Frågor av strategisk karaktär bereds av nämnden och i hälso- och ekonomiutskottet för beslut i styrelse och/eller fullmäktige. Hälso- och ekonomiutskottet under landstingsstyrelsen har till uppgift att hålla samman hälso- och sjukvården tvärs över nämndernas ansvarsområden. Utskottet tar också fram förslag till principer och modeller för Hälsoval och tandvård samt bereder och beslutar i vissa finans- och ekonomifrågor. Nämnder * Gemensam nämnd med Örebro och Kumla kommuner Verksamhet Inför mandatperioden har en ny förtroendemannaorganisation beslutats av landstingsfullmäktige. Syftet är att utveckla medborgarmodellen ytterligare för att därigenom komma närmare såväl medborgare som verksamhet. Målet är att förtroendemannaorganisationen är enkel, tydlig och begriplig. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta politiska organ med direktvalda ledamöter som representerar länets medborgare. Fullmäktige fångar genom bland annat tillfälliga beredningar, programgrupper och rapportörskap befolkningens behov och efterfrågan inom landstingets huvuduppdrag. Landstingsstyrelsen är landstingets högsta verkställande organ som håller samman och styr verksamheten. Styrelsen är underställd landstingsfullmäktige och svarar för landstingets övergripande planering och uppföljning. Tre hälso- och sjukvårdsnämnder har rollen att Personalpolitiska utskottet bereder och beslutar i övergripande frågor av personalpolitisk karaktär. Nämnden för folkhälsa har till uppgift att ta fram analyser av befolkningens hälsa och ohälsa inför planering av hälso- och sjukvården, och lägga förslag till avtal med länets kommuner i folkhälsofrågor. Nämnden tilldelas medel för verksamheten. Nämnden för forskning tecknar och följer upp överenskommelser med landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltningar i frågor som rör forskning. Nämnden fördelar medel i enlighet med tecknade överenskommelser med verksamheterna. Nämnden för tillväxt, kultur och bildning är tillika folkhögskolestyrelse. Den tilldelas i den årliga verksamhetsplanen med budget såväl mål och uppdrag som medel för sin verksamhet. Detsamma gäller Nämnden för trafik, miljö och service som ansvarar för trafikfrågor, miljöfrågor och service. Nämnden tecknar överenskommel- 13

16 ser med förvaltningen Lednings- och verksamhetsstöd. Landstinget bedriver tillsammans med Örebro och Kumla kommuner företagshälsovård inklusive tolk- och översättarservice. Landstinget är huvudman för nämnden som får sitt stöd från Landstingshälsan. Under mandatperioden är mandatfördelningen i landstingsfullmäktige denna: S M FP KD V MP C SD Verksamhetsorganisation Landstingsdirektören är landstingets högsta tjänsteman, direkt underställd landstingsstyrelsens ordförande. Denne har det övergripande verksamhetsansvaret och ska omsätta de politiska besluten i handling genom att leda och styra verksamheterna mot de mål som ställts upp i den årliga verksamhetsplanen och överenskommelserna. Landstingsdirektören har till sitt stöd landstingets ledningskansli. Kansliet har i uppdrag att stödja förtroendemannaorganisationen, men också landstingsdirektören, genom att medverka i verkställighet, styrning och ledning samt rapportering och uppföljning av landstingets verksamhet. Strategi och ledning Landstingets ledningskansli Kollektivtrafik Länstrafiken Landstingsdirektör Patientnämndens kansli Läkemedelskommittén Smittskyddsläkaren Hälso- och sjukvård Universitetssjukhuset Örebro Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Primärvården Psykiatrin Habilitering och hjälpmedel Stöd Lednings- och verksamhetsstöd Landstingshälsan Landstingsdirektören har under sig förvaltningscheferna inom hälso- och sjukvården. Tillsammans svarar de för landstingets Örebro läns landstings förvaltnings AB 100 % samlade hälso- och sjukvårdsproduktion. Länsgården fastigheter AB 100 % Där finns också cheferna för Ledningsoch verksamhetsstöd, Landstingshälsan, Länstrafiken, Patientnämndens kansli, Läkemedelskommittén och Smittskyddsläkaren. Länstrafiken Örebro AB 100 % Länsteatern i Örebro AB 91 % Örebro läns landsting Örebro läns flygplats AB 44,95 Länsmusiken i Örebro AB 9 % Folktandvården Regionförbundet Örebro 33 % Tåg i Bergslagen AB 25 % 14

17 Uppföljning och utvärdering Uppföljningen och utvärderingen under 2013 har haft tre huvudsyften: 1. Att ge en mångdimensionell bild av verksamhetens resultat i förhållande till fastställda mål och uppdrag. 2. Att värdera hur styrande riktlinjer och rutiner efterlevs i verksamheten. 3. Att utgöra kunskaps- och beslutsunderlag inför förbättringsarbete och fortsatt planering. Den röda tråden löper från verksamhetsplan med budget via överenskommelser till förvaltningar, verksamheter och ytterst till medarbetare där mål och uppdrag genomförs. Här vänder planerings- och uppföljningsprocessen och den röda tråden kan följas från mötet mellan patient och medarbetare, via verksamhet, förvaltning och ledningskansli till nämnd, styrelse och ytterst fullmäktige. Uppföljning sker på alla nivåer i verksamheten; från enkla dagliga ronder eller avstämningsmöten till ledningens återkommande genomgång på verksamhetsnivå. Vidare knyter förvaltningarna samman de olika verksamheternas rapportering till muntliga verksamhetsöverläggningar med ledningskansliet och berörda nämnder. Landstingsstyrelsen har tillsammans med ledningskansliet följt upp samtliga kanslier och förvaltningar. Detta har skett genom skriftliga delårsrapporter två gånger under året och verksamhetsberättelser som lämnas för beredning i nämnd och för fastställande i landstingsstyrelsen. Till detta kommer sammanlagt sex periodbokslut som redovisats till landstingsstyrelsen. 15

18 rapportering, mål och måluppfyllelse 16

19 Rapportering, mål och måluppfyllelse Rapportering, mål och måluppfyllelse kopplas till de tio strategiska målområden som återfinns i verksamhetsplanen med budget för 2013 Folkhälsa, God och patientsäker vård, Forskning och högskoleutbildning, Regional utveckling, Kultur och bildning, Demokrati och insyn, Miljö och hållbarhet, Personal och kompetens, Information och kommunikation samt Ekonomi och finansiella förutsättningar. Villkor för måluppfyllelse med kriterium och resultat per mål redovisas utförligt under respektive målområdes rapporter, mål och målavstämning. Symbolförklaringar Färgindikatorer, resultat mot mål Förändringspilar, resultat 2013 jämfört med 2012 = uppnått eller överträffar målnivå = resultatet har förbättrats = mindre, acceptabel avvikelse från målnivån = resultatet är oförändrat = större negativ avvikelse från målnivån = resultatet har försämrats = resultat föregående år saknas Det finns sammantaget 53 mål och av dessa har 36 mål uppfyllts under mål har en mindre, acceptabel avvikelse från målnivån, varav sju dock har en positiv trend. Tre mål har en större negativ avvikelse från målnivån och uppfylls inte. Sammantaget har således 50 av 53 mål (94 procent) en god måluppfyllelse eller en mindre, acceptabel avvikelse. 17

20 rapportering, mål och måluppfyllelse Folkhälsa Hälsan är inte lika för alla olika livsvillkor påverkar hur människor mår. Genom att samla in kunskap om befolkningen skapas en grund för att fatta hälsopolitiska beslut. Dessutom pågår flera projekt med fokus på folkhälsa. För en god hälsa Nämnden för folkhälsa har under året arbetat med frågor kopplade till länets folkhälsoplan. Det har genomförts en fortsatt uppföljning av folkhälsoplanen gällande avtal med kommunerna, idrottsrörelsen och bildningsförbundet i länet. I februari arrangerades den regionala konferensen Tala om social hållbarhet och jämlik hälsa i Örebro län. En analys av dödligheten i lungcancer utifrån socioekonomiska faktorer har överlämnats till Rådet för medicinsk kunskapsstyrning. En analys av den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) 2012 för Örebro län pågår. Under året avslutades analyser av sambandet mellan skydds- och riskfaktorer och människors hälsa. Planeringen för undersökningen Liv & hälsa ung 2014 inleddes under året. Samtidigt fortsätter projekten Hälsosatsning inom invandrargrupper, Framtidstro, hälsa och delaktighet och pilotprojektet Hälso- och kulturkommunikatörer. Det har även genomförts utbildning av politiker i länets kommuner, landstinget och ideella sektorn. Under hösten 2013 inleddes arbetet med ett välfärdsbokslut, kopplat till länets folkhälsoplan, som ska vara klart våren Flickors hälsa sämre än pojkars Ett viktigt mål i svensk hälsopolitik är en jämlik fördelning av villkoren för en god hälsa. För att kunna fatta hälsopolitiska beslut och för att kunna arbeta med hälsofrågor är det viktigt med kunskap om befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. I undersökningen Liv & hälsa ung 2011 anser drygt åtta av tio elever att de mår mycket bra eller bra, men flickorna mår något sämre än pojkarna. Det är vanligare att flickorna upplever värk, känner sig nedstämda och sover oroligt. Undersökningen visar att en lägre andel ungdomar har använt narkotika i jämförelse med undersökningen år En positiv trend är också att en högre andel av eleverna i skolår 9 väljer att inte dricka alkohol. I år 2 på gymnasiet dricker dock var fjärde flicka och var femte pojke så mycket alkohol att de klassas som riskkonsumenter. Livsvillkor påverkar hälsan Folkhälsoundersökningarna Liv & hälsa samt Hälsa på lika villkor? bland länets invånare år visar att andelen dagligrökare och andelen fysiskt inaktiva på fritiden över tid fortsätter att minska i länet. Andelen personer med riskabla alkoholvanor har dock inte förändrats nämnvärt över tid och andelen personer med övervikt eller fetma ökar. Drygt sju av tio länsbor i åldern år bedömde år 2012 sin hälsa som bra eller mycket bra, men hälsan är inte jämlikt fördelad i befolkningen. Den goda hälsan varierar mycket beroende på hur tillvaron ser ut. Olika livsvillkor, som utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön, är en stor del av förklaringen till de hälsoskillnader som finns i samhället. I Örebro län finns det också skillnader mellan länsdelarna om hur man upplever sitt hälsotillstånd. Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha någon långvarig sjukdom eller något annat långvarigt hälsoproblem och nära dubbelt så vanligt att kvinnor har ett lågt psykiskt välbefinnande jämfört med män. Faktorer som har en positiv inverkan på hälsan är att ha ett arbete, vara välutbildad, ha god ekonomi, bo i ett område där man kan känna sig säker och trygg samt att ha personer i sin omgivning som kan hjälpa till vid händelse av praktiska problem eller sjukdom. Bland dem som saknar dessa skyddsfaktorer är det bara runt hälften som har god hälsa. 18

21 Det finns tecken på att barn och ungdomars tandhälsa inte förbättras i samma utsträckning som tidigare. Den genomsnittliga kariesfrekvensen hos barn och ungdomar i Örebro län ligger i nivå med riksgenomsnittet. Bland vuxna uppger nästan tre fjärdedelar att de har en bra eller mycket bra tandhälsa. Stora sjukdomsgrupper i länet Hjärt- och kärlsjukdomar är de sjukdomar som ger mest ohälsa i befolkningen. Hjärtinfarkt är vanligare bland män än bland kvinnor. I Örebro län uppskattas cirka personer per år insjukna i hjärtinfarkt. Varje år insjuknar cirka personer i länet i stroke. Insjuknandet i både hjärtinfarkt och stroke har minskat över tid och minskningen har gått snabbare bland män än bland kvinnor. I yngre år insjuknar fler män än kvinnor i diabetes och förekomsten av sjukdomen utjämnas i den äldre befolkningen. Cirka personer insjuknar i diabetes varje år i Örebro län. Cancer är numera en vanligare dödsorsak än hjärt-kärlsjukdomar upp till 80 års ålder. Mellan och nya fall av cancer upptäcks varje år i Örebro län. Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Bland män är prostatacancer den vanligaste cancerformen. Fler kvinnor än män insjuknar och dör i lungcancer före 60 års ålder. Med stigande ålder ökar förekomsten av nästan alla sjukdomar, till exempel hjärtsvikt, stroke, diabetes, cancersjukdomar och demens. Det ökade antalet äldre i befolkningen leder till att antalet multisjuka också ökar. I Örebro län uppskattas cirka personer vara multisjuka. Bland äldre är fallolyckor ett stort folkhälsoproblem. Den psykosociala hälsan varierar i länet. Det uppskattas att omkring procent av primärvårdens besökare har en social/psykisk del i sin problematik. Målavstämning Mål 1. Landstinget ska bedriva ett aktivt arbete för jämlik och jämställd hälsa i samverkan med andra aktörer. Kriterium. Avtalen med Örebro läns landstings samverkanspartner ska vara uppfyllda Måluppfyllelse. I arbetet utifrån folkhälsoplanen och avtalen med kommunerna i länet och länets idrottsförbund pågår ett fortlöpande samarbete för jämlik och jämställd hälsa hos befolkningen. Nämnden har under året beslutat om samt godkänt arbetet utifrån de handlingsplaner som dialogforum i länsdelarna har föreslagit, i enlighet med folkhälsoplanen. Utveckling: Resultatet är oförändrat 2013 jämfört med Mål 2. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska ingå som en naturlig del i hälsooch sjukvårdens arbete med levnadsvanorna framför allt rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. Kriterium. Överenskommelserna med förvaltningarna ska vara uppfyllda. Måluppfyllelse. I överenskommelserna med alla sjukvårdsförvaltningar och med tandvårdsförvaltningen 2013 samt i Krav- och kvalitetsboken för primärvården för 2013 finns krav på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter kopplade till levnadsvanorna rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. Uppföljning sker i respektive nämnd för sjukvårdsförvaltningarna och tandvårdsförvaltningen och i landstingsstyrelsens hälso- och ekonomiutskott för primärvården. Utveckling: Resultatet är oförändrat 2013 jämfört med

22 rapportering, mål och måluppfyllelse God och patientsäker vård Arbete pågår ständigt för att ge en god, effektiv och tillgänglig vård. Under året har en ny jourvårdcentral öppnats och satsningar har gjorts för barn och unga med psykisk ohälsa. Samtidigt fortsätter arbetet för en jämlik och jämställd vård. En god vård Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att den ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, effektiv, patientfokuserad och säker. Vården ska även vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Med tillgänglighet i fokus Arbetet med förbättrad tillgänglighet till vården fortgår och telefontillgängligheten till primärvården har förbättrats något. Andelen som väntat utöver vårdgarantins gränser ligger på ungefär samma nivå som Vårdgarantin innebär att 20

23 man ska få kontakt med primärvården samma dag via telefon eller besök, en distriktsläkartid inom 7 dagar, besök hos specialist inom 90 dagar samt operation eller behandling inom 90 dagar. Cirka 90 procent av patienterna fick en telefontid samma dag inom primärvården och därefter ett läkarbesök inom 7 dagar om de var i behov av detta. Av de patienter som var i behov av en bedömning inom specialistsjukvården fick 88 procent ett besök inom 90 dagar och av dem som därefter var i behov av en operation eller behandling fick 78 procent detta inom 90 dagar. För att landstinget ska få ta del av kömiljarden ska minst 70 procent av patienterna ha väntat högst 60 dagar för ett första besök respektive till operation eller behandling inom specialistsjukvården. Om 80 procent av patienterna får vänta högst 60 dagar får landstinget ta del av ytterligare stimulansbidrag. Landstinget har under året fått ta del av kömiljarden vid 8 av 24 möjliga tillfällen. Inom habilitering och hjälpmedel har det varit en fortsatt kraftig tillströmning av patienter och brukare. Brukargrupper som växer är bland annat äldre med behov av såväl rehabilitering och hjälpmedel samt barn, unga och vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar. På grund av ökad hornhinneverksamhet på Universitetssjukhuset Örebro ökar också antalet kontaktlinspatienter. Även vuxna i behov av cochleaimplantat, ett inopererat hörhjälpmedel i hörselsnäckan, ökar. Till följd av aktiva insatser har tillgängligheten förbättrats inom i stort sett samtliga verksamheter inom habilitering och hjälpmedel under Folktandvården har fortsatt god tillgänglighet och har enligt tandläkartidningen den bästa tillgängligheten i Sverige. Den del av den vård som köpts av andra landsting på grund av tillgänglighetsproblematik har kunnat minskas något genom samarbete och ökad effektivitet. Kostnaden för vårdgaranti ligger på samma nivå som 2012, där merparten är kostnader för ortopedi. Kostnaderna för valfrihet i vården har däremot minskat något, främst beroende på en minskning av obesitasoperationer. Två blev en Freja ny vårdcentral Årets första månader innebar stora utmaningar för sjukhusen till följd av vinterkräksjukan och säsongsinfluensan. I kombination med sviktande tillgång på platser för färdigbehandlade patienter i kommunerna samt stora införandeprojekt av it-stöd medförde detta förlängda vårdtider på sjukhusen. Även för primärvården innebar vinterkräksjukan och säsongsinfluensan en tuff inledning av året. En ny jourcentral öppnades i Kumla våren 2013, något som har underlättat för vårdcentralernas jourmottagning i Örebro. Under året har även två vårdcentraler slagits ihop organisatoriskt. Frövi och Fellingsbro har tillsammans bildat Freja vårdcentral, vilket innebär en gemensam ledning med vårdcentraler på två orter. Satsningar för barn och unga vuxna Inom psykiatrin har det varit ett fortsatt högt tryck på öppenvården, särskilt bland unga vuxna. Den nya särskilda enheten för Barn och unga vuxna har dock medfört ökad tillgänglighet för unga vuxna. Beroendecentrum märker av ett ökat antal patienter med droganvändning och oroliga föräldrar. I april antog landstingsstyrelsen en aktivitetsplan för utveckling av vård och behandling vid psykisk ohälsa hos barn och unga i samarbete mellan primärvården inom Hälsoval och barn- och ungdomspsykiatrin. Inom både primärvården och barn och ungdomspsykiatrin har satsningar gjorts för att förstärka första linjens vård med utökade resurser. Dessa beräknas vara på plats i april För att underlätta sökvägar för barn och unga med psykisk ohälsa har en webbaserad information byggts upp på 1177.se. Den förstärkta vårdgarantin för barn och unga har uppnåtts. Därmed har 90 procent av besöken och 80 procent av utredningarna/behandlingarna skett inom 30 dagar. 21

24 rapportering, mål och måluppfyllelse Med vetenskap som grund Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Den ska utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Det är därför viktigt att de kunskapsunderlag med rekommendationer om bland annat behandlingsmetoder som kontinuerligt tas fram implementeras i verksamheterna. Under året publicerade Socialstyrelsen ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård, preliminära riktlinjer för bröst-, prostata- och tjocktarmscancer samt preliminära riktlinjer för läkemedelsbehandling vid schizofreni. Under året fortsatte ett landstingsövergripande arbete med implementering av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Operationsrobot på Universitetssjukhuset Örebro Utveckling inom vården sker kontinuerligt och bland annat har neurokirurgisk verksamhet startats på Universitetssjukhuset Örebro. Under hösten invigdes en ny hybridsal, vilket medger endovaskulär behandling med senaste röntgenteknik och öppen hjärtkirurgi. Verksamhet med en operationsrobot för hand-, gynekologisk-, nedre gastroenteral- och öron-, näs- och halskirurgi startade under året. En nollvision för säkerheten Örebro läns landsting har beslutat om en nollvision för patientsäkerhet som innebär att inga undvikbara vårdskador eller dödsfall ska uppkomma i samband med vård och behandling. En viktig parameter för att lyckas är patienternas delaktighet. Detta är något som alla verksamheter och medarbetare har i uppdrag att arbeta med. Under året har arbetet fortsatt med att utveckla ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet samt att identifiera och beskriva vårdprocesser. Det aktiva riskförebyggande arbetet har också fortgått. Inrapporteringen av avvikelser under 2013 är något högre jämfört med föregående år, men händelse- och riskanalyser genomförs fortfarande i ganska låg omfattning. Mätningar har visat att följsamheten till fastställda basala hygienrutiner och klädregler måste öka. För att uppnå mål gällande andelen vårdrelaterade infektioner och trycksår måste följsamheten till fastställda direktiv öka. En säker sjukskrivning Det är viktigt att läkarnas sjukskrivning av patienter är en medveten del av behandlingen och att den sker i dialog med patienten utifrån nationella och lokala riktlinjer. Det är också viktigt att läkarintygen innehåller de uppgifter som Försäkringskassan behöver för att kunna fatta ett patient- och rättssäkert beslut om sjukpenning. Därför har fortsatta utbildningsinsatser kring läkarintygens innehåll genomförts ute på vårdenheterna. Under året infördes även rehabiliteringskoordinatorer på vårdcentralerna. De ska bland annat fånga upp sjukskrivna patienter på den egna vårdcentralen via statistikrapporter och i samarbete med övrig berörd vårdpersonal se vilka av dessa som är i behov av samordnad rehabilitering, så kallad teamsamverkan. Team för bättre rehabilitering Sedan 2009 finns det en statlig rehabiliteringsgaranti för de diagnosgrupper som står för den största delen av sjukskrivningarna. Personer med depression, ångest eller stress ska erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT). Patienter med långvarig smärtproblematik i axlar, nacke och rygg ska erbjudas multimodal rehabilitering (MMR), vilket innebär att olika yrkesprofessioner samordnar sitt arbete för att få både ett fysiologiskt och psykosocialt synsätt på smärtan. I och med att det gemensamma MMR-teamet för västra länsdelen kom i gång i januari finns nu multimodal rehabilitering att tillgå i samtliga länsdelar. För att gemensamt utveckla arbetet samverkar teamen i ett nätverk. Samverkan finns även etablerat med specialistvårdens MMR-team. Under hösten inleddes även ett tvåårigt forskningsprojekt mellan primärvården och psykiatrin, som innebär att patienter nu kan erbjudas internetbaserad KBT-behandling med stöd av behandlare. 22

25 Ett samlat grepp Att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål är grundläggande för en väl fungerande hälso- och sjukvård. Detta innebär bland annat att vården ska utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer. Under hösten har ett omfattande arbete lagts ner på att förbereda inför den nya samlade hälsooch sjukvårdsorganisationen inom Örebro läns landsting som trädde i kraft den 1 januari En gemensam förvaltning har bildats för alla hälso- och sjukvårdsverksamheter. Förvaltningen leds av en hälso- och sjukvårdsdirektör, som är underställd landstingsdirektören. Organisationen ska harmonisera med den nya politiska organisationen som införs För att klara det gemensamma vårduppdraget har ett arbete påbörjats inom de specialitetsvisa länssamverkansgrupperna med att diskutera effektivisering och fördelning av remisser. Ett samarbete inleddes även under hösten där läkare från Karlskoga lasarett tjänstgjort på ett par vårdcentraler i västra länsdelen. Dessa exempel på samverkansarbete kommer att kunna integreras i kommande arbete för att utveckla en gemensam produktionsplanering (sammanhållen styrning och fördelning mellan länets planerade vård) och sjukvård i lokal samverkan (närsjukvård). Samverkan för äldre Ett viktigt fokusområde i Örebro län är samverkan mellan landstinget och kommunerna kring vården av de mest sjuka äldre, eftersom det är en mycket resurskrävande grupp. Tio procent av länets äldre står för 91 procent av vårddygnen. Ett fortsatt arbete har pågått inom områdena i preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god vård i livets slutskede, förbättrad samordning av insatser för sjuka äldre samt god läkemedelsbehandling för äldre. Under 23

26 rapportering, mål och måluppfyllelse 2013 avslutades projekten ViSam och Pallert. Vi- Sam har arbetat med att förbättra vårdplanering och informationsöverföring mellan huvudmännen samt att få ett mera strukturerat arbetssätt och gemensamma bedömningsinstrument vid kontakt med de äldre. Pallert har genomfört utbildningar och stimulerat verksamheterna inom Örebro läns landsting och länets kommuner att registrera i de nationella kvalitetsregistren som rör äldre. Det fortsatta arbetet kommer att ske inom fyra länsdelsgrupperingar, bestående av chefer från sjukhus, primärvård och kommuner inom respektive länsdel. Länsdelsgrupperingarna ska rapportera sitt arbete till länssamverkansorganisationen Marit-Vilgot. Det har även pågått ett fortsatt arbete för att minska den undvikbara slutenvården och återinläggningar inom 30 dagar för personer över 65 år. Örebro län var ett av fyra län/regioner som lyckades minska dessa två indikatorer under 2013 jämfört med Under året har ett arbete genomförts för att bryta ned dessa två indikatorer på enhetsnivå. Analysen visar att det finns stora skillnader mellan olika verksamheter i länet och att dessa inte har någon koppling till sjuklighet, ålderssammansättning eller avstånd till sjukhus. De framgångsfaktorer som framkommer är bland annat bättre kommunikation, användande av evidensbaserade modeller och verktyg, dokumentation efter utskrivning och vårdplanering. Ett införande av ViSam-modellen Säker utskrivning innebär en standardisering av processen som kan bidra till färre återinskrivningar och en mer sammanhållen vård. Fortsatta läkemedelsgenomgångar har också genomförts. Läkemedelskommittén besöker alla vårdcentraler med återkoppling av förskrivningsmönster och rekommendationer om läkemedelsförskrivning för de mest sjuka äldre. Samordnad individuell plan införs som arbetssätt i verksamheterna, något som innebär att patienten får en namngiven samordnare. Verktyg för jämställdhet Våld är ett samhällsproblem och ett hot mot folkhälsan. Det är dessutom ett brott och ett uttryck för att samhället fortfarande inte är jämlikt och jämställt. Det är därför viktigt att uppmärksamma problemet och identifiera våldsutsatta patienter samt ställa rätt frågor. I juni antog landstingsstyrelsen reviderade riktlinjer vid våld i nära relation (VINR). Riktlinjen beskriver landstingets roll och ansvar i arbetet med handlingsplanen för att motverka våld i nära relationer i Örebro län, som är en gemensam avsiktsförklaring mellan kommun, landsting, polis och länsstyrelse. Inom arbetet för jämställd sjukskrivning har informationen och spridningen av Genushanden fortsatt. Genushanden är ett arbetsverktyg som syftar till att motverka omotiverade skillnader i diagnossättning, behandling, rehabilitering och sjukskrivning som beror på kön. Under året blev Ängens vårdcentral en HBTcertifierad vårdcentral. Under 2012 och 2013 har förvaltningen för habilitering och hjälpmedel med stöd av Sveriges kommuner och landsting genomfört ett utvecklingsarbete inom Centrum för Hjälpmedel (CFH), Syncentralen och Audiologiska kliniken. Detta har gått ut på att genomlysa fördelning av hjälpmedel och insatser ur ett genus och jämställdhetsperspektiv. Samtliga berörda medarbetare fick dessutom utbildning i genus- och jämställdhetskunskap. Det var enbart inom CFH som det gick att se skillnader i resursfördelningen mellan könen. Rollatorer, som är billiga, skrevs oftare ut till kvinnor medan elektriska rullstolar med manuell styrning oftare skrevs ut till män. 24