The 8th Barents Industrial Partnership Meeting

Transkript

1 The 8th Barents Industrial Partnership Meeting Cape East, Haparanda, den 15 juni 2011 Dokumentation av Åsa Petersen Moderator: K-G Bergström 1

2 Per-Ola Eriksson, Norrbottens Landshövding: I dag samlas vi från fyra nationer Norrbottens landshövding Per-Ola Eriksson, tillträdande ordförande i Barents Regionråd, hälsade välkommen till den åttonde upplagan av Barents Industrial Partnership. Här möts näringsliv, forskare, samhällsplanerare och politiker från det vidsträckta Barentsområdet för att diskutera vår gemensamma framtid. Årets möte äger rum på Cape East i Haparanda, precis vid gränsen mellan Sverige och Finland. Det här brukar kallas världens fredligaste gräns. Idag ser vi ett samarbete över gränsen som kanske saknar motstycke i världen, sa Per- Ola Eriksson. Barents Industrial Partnership har tre mål: 1) Samarbetet ska stärka tillväxten och breddningen av näringslivet i hela Barentsregionen. 2) Samarbetet ska stimulera till gränsöverskridande ekonomiska aktiviteter som underlättar handel och investeringar, gemensamma marknader och forskningssamverkan mellan företag. 3) Samarbetet ska säkerställa goda affärsmöjligheter samt identifiera och undanröja hinder för handel och investeringar genom en ökad dialog mellan näringslivet och politiken. Barentsregionen är en av världens mest intressanta regioner, säger Per- Ola Eriksson. Här finns stora tillgångar av skog, olja, gas och metaller. Det är råvaror som efterfrågas över hela världen. Här finns skickliga företag med starka positioner på sina världsmarknader. Här finns forskning i världsklass, inom allt från gruvteknik till medicinteknik och IT. Här finns välutvecklade samhällen med kunniga människor och politiker som har en vilja att bygga goda grannrelationer och attraktiva samhällen. Men det finns utmaningar. För att nå de mål som vi har satt upp måste vi än mer stärka samarbetet mellan centrala och regionala myndigheter å ena sidan och ekonomiska nyckelaktörer å andra sidan. Det handlar om att vi är öppna och intresserade av det som händer i våra grannländer för att se möjligheter till gemensamma aktiviteter, säger Per- Ola Eriksson. Han menar att vi inte kan se kortsiktiga ekonomiska vinster som den främsta drivkraften för tillväxt. Tvärtom är det den långsiktiga hållbarheten som är det vinnande konceptet. 2

3 Med tanke på att en del av våra viktiga drivkrafter är just naturresurser ställer det särskilt stora krav på oss att utveckla teknik och kunnande som klarar högt ställda miljömål. På sikt kommer en sådan kunskap att vara en säljbar kompetens i sig själv, säger Per- Ola Eriksson. Han avslutar med att säga att Barentsregionen tillhör framtiden. Vi behöver inte vänta på att framtiden ska drabba oss. Vi ska själva vara med och utforma den. 3

4 Frank Nilsson, regeringsrepresentant: Pajala och Kina hör ihop Frank Nilsson är näringsminister Maud Olofssons stabschef och den svenska regeringens representant på konferensen. Han har sina rötter i byns Lansjärv strax norr om Överkalix. I min släkt finns tre generationers handlare och entreprenörer. Vår butik låg mitt i byn på vägen upp mot Malmfälten. Mina farföräldrars jobb och liv är i mångt och mycket en berättelse om de möjligheter och utmaningar som finns här i norra Sverige men också i övriga Barentsområdet. Alliansregeringen i Sverige har som huvudprioritering att skapa fler jobb och växande företag i hela Sverige, säger Frank Nilsson. Det är också den prioriteringen vi har valt för vårt ordförandeskap i Barentsrådet. Att sätta regionens konkurrenskraft högst upp på agendan för vårt samarbete. Frank Nilsson hävdar att Barentsregionens betydelse för den ekonomiska utvecklingen och konkurrenskraften ökar. I Pajala norr om Haparanda, som haft en negativ befolkningsutveckling sedan talet, startas nu två nya gruvor tack vare de höga råvarupriserna som drivs fram av utvecklingen i Kina. Pajala är ett lysande exempel på ett Barentsgemensamt projekt, menar Frank Nilsson. Gruvorna ligger i Sverige och Finland. Logistik och transport sker från Sverige via Norge. Arbetskraften kommer från alla våra länder. Det må vara väldigt långt mellan Peking och Pajala men de är mer än någonsin tidigare beroende av varandras utveckling. Det finns just nu två saker som hela världen efterfrågar, säger Frank Nilsson. Det är råvaror och hållbara energilösningar. En tillväxt som sker på bekostnad av miljön har nämligen ett högt pris i sämre livsmiljöer, försurade vattendrag och lägre levnadsstandard. Även här finns delar av svaret att hitta i Barentsområdet. Om vi kan fortsätta bruka våra skogar, både hållbart och ekonomiskt lönsamt, kan vi även bidra till en säker råvarutillgång och till utveckling inom bioenergi och bioteknologi. Frank Nilsson är övertygad om att vi kan använda allt det kunnande som finns inom industrin och i skogsproduktionen för att bli världsledande inom ny förnybar energi. Men räcker råvarorna och kompetensen för att göra Barentsregionen starkare? Frank Nilssons svar är nej. Vi behöver även politiker som förstår varför företagande är så viktigt. Varför handelshinder över våra gränser måste rivas. Varför investeringar måste ske i utbildning, forskning och infrastruktur. 4

5 Om vi ska kunna bli mer konkurrenskraftiga och skapa ett mer attraktivt Barentsområde måste vi göra flera saker samtidigt, avslutar Frank Nilsson. Vi måste jobba med det som naturen ger oss råvaror och samtidigt diversifiera och bredda vårt övriga näringsliv. 5

6 Block 1: Investeringar i Barentsregionen Vi har en enorm potential Mellan 2011 och 2020 beräknas investeringarna i Barentsregionen landa på hela 121 miljarder euro. Det visar en kartläggning gjord av Barents Företagarråd. Det här visar att Barentsregionen har en enorm potential, säger projektledaren Seppo Ahola. Alla investeringsprojekt värda över 1,5 miljoner euro i Sverige, Norge, Finland och Ryssland har kartlagts. Energibranschen står för de största investeringarna. Sedan kommer olja/gas, infrastruktur, gruvor och byggande. Även processindustrin lockar till sig investeringar. Företagare i Barentsregionen kan ha stor nytta av webbplatsen Partnerboken kartlägger 1500 investeringsprojekt i Barentsregionen. Där finns uppgifter om projektens storlek, tidsram och kontaktpersoner. Att använda partnerboken innebär stora möjligheter för små och medelstora företag som vill bli underleverantörer till makroprojekt, säger Seppo Ahola. Jostein Gaasemyr, vice VD för Statoil, berättar om företagets kommande investeringar i Barentsregionen. Tendensen är att utvinningen av olja och gas flyttar norrut. Utmaningarna för Statoil är att ha en modern investeringsportfölj, att olja- och gasproduktionen faller samt att investeringsprojekten blir mindre men många fler. När en fyndighet har gjorts tar det ofta över 30 år innan oljan och gasen verkligen kan utvinnas. Det måste finnas tid för utredning, basetablering, utbyggnad och produktion som slutligen resulterar i full drift. Statoils ambition till år 2020 är att upprätthålla vår produktion av olja och gas, säger Jostein Gaasemyr. Carina Martinsson, HR- advisor på LKAB, talar om järnmalmsmarknadens utsikter. Prognosen fram till år 2050 är att järnmalmsproduktionen i världen ska öka med tre miljarder ton. LKAB har 90 procent av den europeiska marknaden. Fram till 2015 räknar företaget med att öka sin produktion av järnmalmspellets med 37 miljoner ton. Investeringar ska göras i de befintliga gruvorna i Kiruna och Malmberget. Framförallt ska den nya gruvan i Svappavaara tas i bruk. Fyndigheter ska utvinnas från Mertainen, Gruvberget och Leveäniemi. Investeringarna på Svappavaarafältet kommer att kräva nyrekryteringar av cirka 500 personer. Utöver detta behövs personal i underhålls- och serviceorganisationen, säger Carina Martinsson. Jonas Lundström är vice VD för Northland Resources, det företag som etablerar nya järnmalmsgruvor i svenska Kaunisvaara och finska Hannukainen. 6

7 Hela vår produktion är såld för åtta år framåt, säger Jonas Lundström. I Kaunisvaara är byggprojektet i full gång. Gruvan beräknas vara i full drift under I Hannukainen är tillståndsprocessen inledd. Den stora lönsamhetsstudien beräknas vara klar innan årets slut. Northland Resources är ett nytt gruvföretag. Men ledningsgruppen är erfaren, gruvprojekten är finansiellt robusta och företaget är lokaliserat i en väl etablerad gruvregion. Northland Resources kunder investerar i företaget. Det visar att de tror på oss, säger Jonas Lundström. Martti Kaikkonen är regionchef på YIT. De är Europaledande inom installation och service av fastighetstekniska tjänster. Förra året var omsättningen fyra miljarder euro. När skogsindustrin gick ner frågade vi oss vad vi kan erbjuda gruvindustrin, berättar Martti Kaikkonen. Partnerskap är deras affärsmodell. Kunden vet vilka behov som finns och YIT finner lösningen. Företaget driver även egna stora byggprojekt. De bygger bostadshus i finska Rovaniemi, Kemi och Uleåborg. Samt fritidshus i Ylläs, Levi och Ruka. Det gäller att sköta om och bevara turistnäringen som en del av samhällets helhet, så att inte turistnäringen tar kol på vår rena natur, säger Martti Kaikkonen. Anatoly Glushkov är chef för Norra Handelskammaren i Murmansk. Han berättar att tillväxten i Murmanskregionen ökar sedan finanskrisen. Arbetslösheten minskar sedan december Ett viktigt mål är att förbättra investeringsatmosfären i regionen. Anatoly Glushkov hoppas att Ryssland kommer med i Världshandelsorganisationen WTO i år. Vidare ska administrativa hinder för affärsverksamhet avskaffas. Den ryska federationen har beslutat att lagstiftning och dokument som rör affärsverksamhet ska utformas federalt. Utkasten ska bedömas utifrån synvinkeln medför det här nya hinder för näringslivet? Handelskamrarna är med i arbetet, säger Anatoly Glushkov. Under 2010 investerades nästan 100 miljoner dollar i Murmanskregionen. Största handelspartners är Nederländerna, Kina och Norge. Murmanskregionen har tagit fem strategiska initiativ som ska förbättra affärsmöjligheterna i området: 1) Hamnen i Murmansk ska utvecklas. 2) På Shtockmanfältet ska investeringar i infrastruktur och teknologi möjliggöra gasutvinning. 3) Kluster och industriparker ska etableras runt strategiska projekt. 7

8 4) Fiskesektorn ska rekonstrueras på en ny teknologisk och organisatorisk bas. 5) Ekonomiska satsningar ska göras för att attrahera unga talanger och för att få folk att vilja stanna kvar i regionen. 8

9 Block 2: Kompetensförsörjning och arbetsmarknad Gruvorna och turismen är framtiden Gruvprojekt och turismnäringen är framtiden i finska Lappland. Det berättar Tero Hyttinen. Han är arbets- och näringsbyrådirektör i Meri-Lappi och ordförande i Crossborder Tornedalens styrgrupp. I finska Lappland bor fyra procent av den finska befolkningen. De producerar 10 procent av Finlands BNP. Det är hårt för dem som bor här att behöva arbeta åt de lata i söder, säger Tero Hyttinen med ett skämtsamt leende. Northland Resources etablering i Kolari/Pajala höjer temperaturen på gruvnäringen rejält. I finska Lappland finns bland annat fyndigheter av malm, guld och uran. Ungefär 3300 personer arbetar inom turismen i finska Lappland. 700 av dem är entreprenörer. En stor del av arbetskraften är lokal. En mindre del kommer från andra delar av Finland. Bolaget Fennovoima planerar att anlägga ett nytt kärnkraftverk i norra Finland. Det blir antingen i Simo eller Pyhäjoki. Beslutet väntas under hösten Som mest kommer bygget att engagera 3000 byggnadsarbetare. Sedan behöver kärnkraftverket mellan 300 och 400 anställda, säger Tero Hyttinen. Majvor Johansson är arbetsförmedlingschef för Luleåområdet. Hon sitter även i kompetensförsörjningsutskottet för Norrbotten, som samordnar regionala kompetensutvecklingsfrågor. Arbetsmarknaden i Norrbotten går som tåget. Antalet lediga platser ökar och arbetslösheten minskar. Det gäller IT, gruvor, bygg, transport och privata tjänster. Nu måste vi arbeta gemensamt för att klara kompetensförsörjningen, säger Majvor Johansson. Kompetensförsörjningsutskottet ligger under det regionala partnerskapet och startade på regeringens uppdrag I utskottet sitter representanter för näringslivet, facket, utbildningen och myndigheter. Den huvudsakliga ambitionen är att utbudet av kompetens på arbetsmarknaden ska möta efterfrågan. För att lyckas måste Norrbotten ta tillvara utlandsfödda personer och försöka behålla unga kvinnor. Det handlar även om att skapa attraktiva boendemiljöer. Allt detta förutsätter bred samverkan i länet. Det är en tuff men spännande och rolig utmaning, säger Majvor Johansson. Åsa Tjärnberg är projektledare på IUC Norrbotten AB. Det är ett regionalt utvecklingscentrum för små och medelstora företag inom verkstads-, trä- och elektronik/it- branschen samt inom nya tillväxtområden. IUC ligger bakom TBN- metoden, som står för Tillväxt i Befintligt Näringsliv. Det är ett unikt verktyg, utvecklat i Norrbotten, som kartlägger tillväxtmöjligheter i små och medelstora företag. 9

10 Vi genomför utvecklingssamtal med företagsledare i tvåårsintervaller. TBN har gett oss informationen att kompetensförsörjningen är den största utmaningen för företagen i Norrbotten. IUC är även mäklare av utbildningar. Främst små och medelstora företag, men även jättar som LKAB, får hjälp att hitta rätt utbildningar för sina behov. Som utbildningsmäklare hjälper IUC till med allt från kartläggning och upphandling till genomförande och uppföljning. Små och stora företag kan ha samma utbildningsbehov. Vi kan hjälpas åt för att öka kompetensen i regionen totalt, säger Åsa Tjärnberg. Gellivare Kompetens driver LiSA, Lärande i Samverkan. Det är ett samverkansprojekt mellan näringslivet och kommunen i Gällivare med stöd från Europeiska Socialfonden. Syftet är att höja kunskapen om vad som skapar långsiktigt hållbara arbetsplatser. Aktiviteterna i LiSA ska leda till att medarbetarna ses som en viktig resurs inom organisationen. Det gynnar både individerna, företagen och samhällsutvecklingen. Aktiviteterna i LiSA sker på tre nivåer: 1) Ny kompetens. Här handlar det om att stötta kontinuerlig kompetensutveckling inom yrkesområdet. 2) Tillvarata befintlig kompetens. Den kompetens medarbetarna redan har, och deras behov av ny kompetens, måste kartläggas. För detta behövs former och metoder. 3) Skapa möjligheter i organisationerna för kompetensutveckling. Här har ledarna en nyckelroll. Organisationer måste byggas för att uppmuntra kompetensutveckling. I våra utbildningar ligger tyngdpunkten på ledarskap. Man måste komma högt upp i organisationen för att kunna förändra, säger LiSAs projektledare Pär Ömalm. Crossborder Tornedalen är ett partnerskapsprojekt för arbetsmarknaden längs den svensk- finska gränsen i Tornedalen. Den huvudsakliga avsikten med Crossborder Tornedalen är att främja rörlighet över landgränsen i alla dess former samt att identifiera och lösa gränshinder som kan ha en negativ inverkan på rörligheten, säger koordinatorn Lars Kero. Partnerskapet består bland annat av arbetsmarknadens parter och de lokala arbetsförmedlingarna. Projektet ligger under EURES, European Employment Services. Crossborder Tornedalen informerar om nationell och internationell mobilitet. Genom seminarier, workshops och nätverkande höjs kompetensen och förstärks arbetsmarknaden längs landgränsen. Crossborder Tornedalen deltar även på regionala, nationella och internationella rekryteringsmässor. 10

11 Arbetsmarknaden i Tornedalen har satt fart med etableringen av IKEA och nya gruvor. Till en rekryteringsmässa i Torneå kom 25 arbetsgivare och 2100 besökare. Det är inte illa i ett så glest befolkat område, säger Lars Kero. LKAB måste rekrytera 1200 personer på fem år för att klara sin produktion, berättar Carina Martinsson. Därför har företaget tagit fram en kompetensförsörjningsstrategi för Den handlar om att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla arbetskraft. Vi måste vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder arbeten i attraktiva samhällen, säger Carina Martinsson. För att vara en attraktiv arbetsgivare satsar LKAB bland annat på att utveckla: Säkerheten och arbetsmiljön Ledarskapet Kompetensutvecklingen och karriärmöjligheterna Jämställdheten och mångfalden Miljöansvaret 11

12 Block 3: Finansieringsmöjligheter inom Barents Money Money Money Irina Nazarova är seniorrådgivare i projektfinansiering på Internationella Barentssekretariatet. Hennes huvuduppgift är att marknadsföra finansieringsmöjligheter för projekt inom Barentsregionen. Till mig kan man komma för att få råd, stöd och rekommendationer när man ska söka finansiering för projekt. Information om alla olika finansieringsmöjligheter finns på vår hemsida, Möjligheterna till finansiering är minst sagt många. Medel till projekt inom Barentsregionen kan fås från: EU Kolarctic Karelia ENPI CBC Baltic Sea Region Interreg Iva Nord Northern Periphery Nordiska rådet Nordiska kulturfonden Nordic Energy Research Nordiska energi- och transportprogrammet Nordic Innovation Centre Nordiska projektexportfonden Norska Barentssekretariatet Svenska Sida samt NEFCO Stödformerna är många. De kan bestå i projektbidrag, ekonomiska garantier och sponsring. Man kan även få mikrokrediter och större lån, med olika regler för återbetalning. Miljöteknik är den tekniska investeringssektor som växer snabbast i världen. I Östeuropa växer miljöinvesteringarna med cirka åtta procent om året, säger Irina Nazarova. 12

13 NEFCO är en internationell finansieringsinstitution för miljöteknik i Barentsregionen. Den inrättades 1990 av de nordiska regeringarna. Huvuduppgiften är att tillhandahålla investeringskapital och lån för miljöprojekt som är angelägna för de nordiska länderna. NEFCO:s fonder är totalt värda 420 miljoner euro. Investeringarna kan ske i Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Estland, Lettland och Litauen, säger Irina Nazarova. Kari Pessa, kontorschef på Handelsbanken i Haparanda, berättar om bankens service till sina företagskunder. Han läser upp Handelsbankens motto: Vi visar respekt och omtanke. Vi tänker på våra kunders långsiktiga bästa, inte vår egen kortsiktiga vinst. Vi gör det enkelt att vara kund hos oss och finns där våra kunder verkar. Handelsbanken finns i 22 länder. Däribland Sverige, Norge, Finland och Ryssland. De strävar som alla större banker efter helhetslösningar för kunderna och erbjuder allt från internettjänst till kapitalförvaltning och försäkringar. Finansiering är den största och tyngsta biten. Moderatorn K-G Bergström pressar Kari Pessa på om Handelsbanken, som brukar klara sig bäst av storbankerna genom ekonomiska kriser, verkligen vill vara med och finansiera nya företagsidéer. Vi är ingen riskkapitalist. Men om man har god återbetalningsförmåga är vi oftast med, säger Kari Pessa. 13

14 Paneldebatt: Hur skapar vi konkreta affärer för Barentsregionens små och medelstora företag? Moderator K-G Bergström: Hur ser ni på affärsutvecklingen i Barentsregionen? Kjell Hjelm, regionchef Företagarna: Vi har enormt goda förutsättningar i Barentsregionen. Våra inventeringar, som bygger på detaljkännedom och uppgifter från verkliga kontaktpersoner, visar att Barentsregionen står inför fantastiska investeringar som kan låta jättelika för en småföretagare. Många mindre företag backar och tror att de inte kan vara med på så stora satsningar. Men det kan man! Inte minst som underleverantör. K-G Bergström: Är det stora problem med mutor och korruption när man gör affärer med Ryssland? Kjell Hjelm: Nej, jag vill inte påstå det. Det har funnits sådana diskussioner. Men nu märker vi att ryska affärsmän vill göra seriösa affärer med norrbottniska affärsmän. Vi är inne i en process. Det största problemet är kommunikationerna. Att det tar timmar att ta sig från Luleå till Murmansk, oavsett om man åker buss, bilar eller flyger. K-G Bergström: Varför är affärsutbytet mellan Norrbotten och Murmansk så litet? Anatoly Glushkov, Norra Handelskammaren i Murmansk: Vi har länge varit oroliga över problemet. Företagssamarbetet är inte lika aktivt mellan Sverige och Murmansk som mellan Norge och Murmansk. Men vi har samarbetsprojekt på gång. Per-Ola Eriksson, landshövding: En förklaring är att Ryssland och Norge har landgränsen och oljefälten gemensamma. I Norrbotten har vi inga oljefält. Ekonomierna i Norge och Ryssland har ett större intresse av att utveckla samarbetet. K-G Bergström: Hur ser den svenska arbetsförmedlingens kontakter med Ryssland ut? Majvor Johansson, arbetsförmedlingschef för Luleåområdet: Ryska arbetssökande kommer till Norrbotten. De har ofta hög kompetens. Det gäller att vi välkomnar mångkulturella inslag i vårt företagande. K-G Bergström: Hur är det med det norska deltagandet i Barentssamarbetet? Sviktar norrmännen? Kjell Hjelm: Få norrmän är här just idag för att vi är i en konkurrenssituation. Norrmännen kunde inte komma hit för att de befinner sig på en energikonferens i Tromsö. K-G Bergström: Kommer det norrmän och söker jobb i Norrbotten? Majvor Johansson: Vi är duktigare på att ge svenskar jobb i Norge. Men till exempel callcenter i Kalix efterfrågar personal som pratar norska. Inom vårdsektorn och turismen har vi stor rörlighet från Sverige till Norge. Det beror på löneläget. 14