Hon bryter ny mark i demensvården INOM VÅRD & OMSORG MITTEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hon bryter ny mark i demensvården INOM VÅRD & OMSORG MITTEN"

Transkript

1 INOM VÅRD & OMSORG Hon bryter ny mark i demensvården MITTEN MAJ 2015 TVÅ MODELLER MÅNGA FÖRDELAR SIDAN 4-7 VÄRLDENS BÄSTA JOBB SIDAN GRÄNSÖVERSKRIDANDE ARBETSSÄTT SIDAN 16-21

2 KRÖNIKAN av Annelie Larsson, direktör sociala resursförvaltningen 2 Från inlåsning till delaktighet Det fanns en tid när personer som drabbades av psykisk sjukdom låstes in åratal, ibland i hela livet, på så kallade mentalsjukhus. Bland de mest kända patienterna var några av våra främsta konstnärer, Sigrid Hjertén tillbringade 12 år på Beckomberga i Stockholm, Inge Schiöler 27 år på S:t Jörgens sjukhus i Göteborg. I Skåne fanns tre stora mentalsjukhus, S:t Lars i Lund, S:a Maria i Helsingborg och Östra sjukhuset i Malmö. Som mest hade dessa tre sjukhus närmare fem tusen platser. Med start från 1970-talet förändrades vårdformerna inom psykiatrin. Nya mediciner och nya synsätt gjorde att man övergav inlåsning som den primära vårdformen och övergick till att vårda personer med psykisk sjukdom i öppenvård. Idag är Sankt Lars, Sankta Maria och Östra nedlagda. Inom Region Skåne finns cirka 400 psykiatriska slutenvårdsplatser. Kommunerna har trätt in som viktiga aktörer i arbetet med personer som har psykiska besvär. I Malmö stad genomförs insatserna dels ute i stadsområdena men också inom sociala resursförvaltningen. De metoder som används ska vara hållbara och ska sätta brukarna barn och ungdomar samt vuxna med psykisk ohälsa i fokus. Det är angeläget att alla aktörer som finns kring en enskild person samarbetar och drar åt samma håll. SIP, samordnad individuell plan, är ett verktyg Spaning ges ut av Malmö stad och är en tidning för dig som arbetar eller vill arbeta inom vård och omsorg. Ansvarig utgivare: Natasha Khorasani. Produktion: Jörgen Olsson, Wirtén Content Agency och Natasha Khorasani, Malmö stad. Skribenter: Mia Ising, Jörgen Olsson och Jessica Pamp. Grafisk form: Benny Mårtensson Fotograf: Peter Kroon Tryckeri: Holmbergs Beställ fler exemplar av tidningen på för att samarbetet och samordningen ska bli framgångsrik. Därför är det nödvändigt att medarbetare i Malmö stad har kunskap om SIP. Detta nummer av Spaning tar upp några exempel på hur arbetet går till i praktiken. Några beskriver ett gränsöverskridande arbetssätt med fokus på att skapa delaktighet för kvinnor och män som är i behov av stöd. Förvaltningarna har på olika sätt utvecklat brukarinflytandet. I styrgruppen för Samverkansforum för psykisk hälsa i Malmö deltar sedan årsskiftet två brukare. Deras medverkan bidrar till att styrgruppen får ett bättre beslutsunderlag. Med hjälp av statsbidrag priomedel har Malmö stad utvecklat olika insatser för personer med psykisk ohälsa. Stadsområdena har utvecklat socialpsykiatriska team, sociala resursförvaltningen har haft fokus på arbetsrehabilitering, sysselsättning och friskvård när det gäller vuxna personer. Vi har också haft möjlighet att förstärka barnperspektivet i boenden för misshandlade kvinnor. Många av kvinnorna flyttar in i kriscentrums lägenheter tillsammans med sina barn. Det är viktigt att vi även kan ge barnen ett bra stöd och förhoppningsvis förebygga psykisk ohälsa i vuxen ålder. MAXAD METOD FÖR VERKSAM- HETSUTVECKLING SIDAN 6 7 TRAINEEPROGRAMMET SIDAN 8 9 UPPDRAG: FRISKVÅRD SIDAN MED HÄNDERNA FULLA AV SAMVERKAN SIDAN När jag tar del av innehållet i detta nummer av Spaning så blir jag imponerad av många olika framtidsinriktade och gränsöverskridande arbeten, intern kompetensutveckling och ett stort fokus på att skapa metoder för delaktighet. Kontrasten är enorm till den förvaring av maktlösa patienter som de gamla mentalsjukhusen representerade. ANNELIE LARSSON direktör sociala resursförvaltningen ROLIGT ATT FÅ STARTA NÅGOT HELT NYTT! SIDAN SAMVERKAN ÄR FRAMTIDEN SIDAN Foto: Sanna Dolck Introduktionsprogram för biståndshandläggare Ett av de strategiska utvecklingsområdena inom vård och omsorg är att kvalitetssäkra och utveckla introduktionen för nya biståndshandläggare i Malmö stad. Med biståndshandläggare menas medarbetare som handlägger ärenden enligt SoL och/eller LSS. Behovet av ett gemensamt introduktionsprogram grundas på flera olika faktorer: Biståndshandläggarnas roll och ansvar har blivit alltmer komplext och yrket kräver kunskap och kompetens inom flera olika områden. Enligt planeringen ska det första introduktionsprogrammet starta i september Förutom lokal introduktion ska det också omfatta en central del med fyra halv- eller heldagar som genomförs under en period på cirka två månader. Tanken är att introduktionen ska ges minst två gånger per år, beroende på behovet. Målgruppen för den centrala introduktionen är nya medarbetare med längre vikariat än tre månader samt nya tillsvidareanställda. Introduktionen är planerad så att deltagarna får en övergripande kunskap och inblick i olika ämnen och frågor som berör Malmö stad, yrkesrollen och verksamhetsområdet. Fortsatt arbete med ny modell för fördelning av LSS-resurser I höstas fattade kommunfullmäktige beslut om en ny inriktning, där alla pengar som avser LSS-verksamhet ska samlas hos stadsområdesnämnderna, som fattar beslut om insatser. I samband med det beslutet fick kommunstyrelsen ett antal uppdrag att arbeta vidare med, som ska resultera i ett förslag till en modell för fördelning av pengarna. Tidplanen för arbetet har förlängts och siktet är nu inställt på att en ny modell ska kunna införas från och med Innan det kan ske är det ett antal detaljutredningar som måste slutföras, beslut som ska fattas och nya rutiner utformas. Detaljutredningarna genomförs i projektform med två projektledare från stadskontorets avdelningar för ekonomi respektive välfärd. Mer detaljerad information finns på Komin under arbetsfältet Vård och Omsorg. Säg oss din mening! Det här är årets första nummer av Spaning tidningen för alla oss som jobbar med vård- och omsorg i Malmö stad. I förra numret redovisade vi en del av resultaten från läsarundersökningen, som gav oss en hel del värdefulla tips om hur ni läsare uppfattar tidningen. Men vi vill veta mer! Vad tyckte du om det här numret? Vad var intressant att läsa, vad vill du läsa mer om fanns det något du tyckte var mindre intressant? Finns det något annat du vill dela med dig av, för att hjälpa oss att göra Spaning ännu mer läst, användbar och relevant? Alla tips, synpunkter, idéer och åsikter är värdefulla och du är välkommen att skicka dem på mejl till Bland er som kommer med synpunkter kommer vi slumpmässigt att dra tre stycken, som belönas med vardera två biobiljetter! LÄR MER OM DET GODA ÅLDRANDET Den 6-8 maj är det dags för årets upplaga av Senior i Centrum, den stora mässan kring åldrande och äldrevård, med underrubriken Det goda åldrandet. Mässan vänder sig både till yrkesverksamma och till allmänheten och arrangeras parallellt på Malmö Arena och på Malmömässan. Malmö stad är en av medarrangörerna och har montrar i båda lokalerna, som man kan besöka och möta personal från Malmö stads vård- och omsorgsorganisation samt lyssna på inspirerande och lärorika föredrag. Temat är Det goda åldrandet och bland föreläsningarna kan nämnas ämnen som hemsjukvård, palliativa ombud, tandhälsovård för äldre samt att vara närstående till en äldre. Yrkesverksamma inom vård och omsorg möts på Malmö Arena medan programmet för allmänheten hålls på Malmömässan, där det bjuds på mer populärvetenskapliga föredrag. Mässan är en mötesplats för yrkesverksamma och allmänhet som vill lära sig mer om det goda åldrandet, säger Pia Nilsson, utvecklingssekreterare inom vård och omsorg på stadskontoret. Senior i Centrum arrangeras gemensamt av Malmö stad, Region Skåne, Södra Regionvårdsnämnden och Numera Mässor. Mer information och program finns på 3

3 VERKSAMHETSUTVECKLING/LEAN Fyrarummaren möter Lean En verksamhet, två utvecklingsmetoder och flera fördelar efter omorganisationen har ledningsgruppen för ordinärt boende Innerstaden valt att kombinera Lean och Förändringens fyra rum, med bättre samsyn och struktur som resultat. är Malmö stad fick nya stadsområdesförvaltningar slogs två ledningsgrupper samman inom ordinärt boende i det som nu är Innerstaden. Två kulturer möttes i en ledningsgrupp och två enhetschefer blev en. Margareta Karlsson utsågs till enhetschef och sökte då nya verktyg för att skapa en enhetlig ledningsgrupp där verksamheten och dess mål var tydligt för alla. För mig är det jätteviktigt att vårt ledarskap handlar mer om hållbarhet och mindre om att släcka bränder, säger Margareta Karlsson. Det är en utmaning att slå samman två ledningsgrupper med olika sätt att arbeta, men det har varit till bra hjälp att kombinera dessa metoder och vi fortsätter att använda oss av båda. SAMSYN Margareta Karlsson förklarar varför samsynen är så viktig: Vårt uppdrag är omvårdnad och ledningsgruppen representerar hemtjänst inom tolv geografiska områden, då är det viktigt med en gemensam syn på arbetet. Metoderna har gett oss i ledningsgruppen en bättre insikt i var vi har varandra, vilka mål vi arbetar mot och varför. På sikt ska metoderna implementeras även ute i verksamheten. En av sektionscheferna i ordinärt boende var extra entusiastisk inför den utbildning Margareta pen. Alexandra Knöös var ny i verksamheten, som chef i Slottsstaden och för nattgruppen. Jag efterfrågade en tydlighet kring vad som vad gällde i just detta stadsområde, något som hjälpte oss kollegor att få en samsyn på hur vi skulle arbeta. För mig är detta ett sätt att stärka kompetensen i gruppen. Hon hade ingen formell erfarenhet av Lean sedan tidigare men arbetssättet ligger nära de vägar Alexandra Knöös föredrar att gå i sin vardag och i sitt sätt att hantera sitt arbete. Hon blev nyfiken på möjligheten att kombinera metoden med Fyrarummaren, som var Margareta Karlssons område. Tillsammans blev vi jätteinspirerade! berättar Margareta Karlsson. Nu kan ledningsgruppen båda metoderna och det är hennes ansvar att de arbetar vidare i ledningsgruppen och ute i verksamheten utifrån vad de lärt sig. Jag gör Fyrarummaren regelbundet och lämnar exempelvis över till Alexandra att genomföra något inom Lean. EFFEKTIVARE MÅLSTYRNING Allra först lät gruppen göra personlighetsbeskrivningar, för att se hur man skiljer sig åt. Beskrivningarna är viktiga för att förstå deras olika personligheter och den dynamik det skapar. Idag öppnar Fyrarummaren upp för samtal som hand- perspektiv. Metoden checkar in dem på ledningsgruppsmötena, det vill säga ger dem en form av nulägesanalys, och Lean kopplas på som ett konkret kvalitetsledningssystem. Fyrarummaren bäddar för en samsyn som underlättar för oss när vi ska sätta upp mål och prioritera verksamhet enligt Lean, sammanfattar Alexandra Knöös de samspelande metoderna. Margareta Karlsson ger några exempel på vad som kan avhandlas på ett möte i ledningsgruppen utifrån Fyrarummaren: Vi diskuterar saker som hur våra möten ser ut, om alla måste alla göra allt och hur vi kan hjälpas åt. Som ledningsgrupp har vi lärt oss att inte uppslukas av att diskutera principer för hur andra ska utföra arbete i verksamheten, utan istället bli tydligare i vår beskrivning av vad som ska göras enligt uppsatta mål. PRAKTISKA HJÄLPMEDEL Margareta Karlsson känner sig mest bekväm när det gäller att hålla Fyrarummaren levande i ledningsgruppen, men nu tänker hon även Lean i det dagliga arbetet. Vi har en rad hjälpmedel i vårt utvecklingsarbete, allt från ny mötesstruktur till rutinpärm och riktlinjer för exempelvis nyckelhantering i verksamheten. Jag har nu en så kallad målstyrningstavla på mycket tydligare. Generellt sätt har vår genomförandegrad ökat, säger Margareta Karlsson och pekar på den whiteboard som påminner henne om både uppsatta och uppfyllda mål, gamla och nya idéer och mycket mer. Uppföljningen inte att förglömma. Nu ska allt mätas; om avbytarsystemet följs på rätt sätt, vilka mål som uppfylls, vad brukaren får ut av omvårdnaden, et cetera till grund för nya utvecklingsmål. Omvänt försöker Alexandra Knöös att tänka enligt den kultur som tydliggörs i Fyrarummaren. KOMMER I VERKSAMHETEN Sedan implementeringen i ledningsgruppen har Alexandra Knöös också hunnit mjukstarta en tilllämpning ute i verksamheten och funderar just nu på starten av en idébank. Det finns många goda idéer i personalen. Jag känner mig bekväm med Lean, men försöker även tillämpa tänket inom Fyrarummaren i mitt dagliga arbete. Det är viktigt att vi utvecklar Margareta Karlsson påpekar att ledningsgruppen fortfarande är att se som noviser när det gäller det nya metodarbetet. Det är viktigt att vi verkligen kan metoderna och konsten att kombinera dem innan vi implementerar det på riktigt bred front ute i verksamheten, reflekterar hon. Utvecklingsarbete är inte gjort över en natt men Alexandra Knöös och Margareta Karlsson går i täten för ett kombinerat metodarbete i hemtjänstens ledningsgrupp och har även mjukstartat en implementering ute i verksamheten. Förändringens fyra rum ger en samsyn som underlättar för oss när vi ska sätta upp mål. att kombinera Fyrarummaren och Lean kommer brukarna till godo på sikt. Metoderna i sig kommer de inte att ha någon uppfattning om, men det kommer att ge dem ett intryck av att ordinärt boende utvecklas och blir bättre. Brukarna kommer att få en allt bättre service och inte minst känna att man kan lita på hem- 4 Karlsson ville ge den 13 personer stora ledningsgrup- lar om var ledningsgruppen befinner sig ur olika mitt rum, på så sätt blir vår genomförandeplan en bra hemtjänst. Alexandra Knöös är övertygad om att vinsterna med tjänsten! 5

4 VERKSAMHETSUTVECKLING/LEAN Maxad metod för verksamhetsutveckling Lean och Förändringens fyra rum två metoder för verksamhetsutveckling som kan göra ännu mer nytta om de får göra jobbet tillsammans. Ungefär så resonerade Ann Racz och Cecilia Svensson när de lät utbilda ledningsgruppen för ordinärt boende i att kombinera metoderna. Ann Racz tror på konsten att kombinera Fyrarummaren med Lean och tog initiativ till en unik utbildning för ledningsgruppen inom hemtjänsten i SOF Innerstaden. Ann Racz är internkonsult med uppdrag att utveckla ledningsgrupper och arbetslag inom Vård och omsorg. Hon har lång erfarenhet av metoden Förändringens fyra rum, den så kallade Fyrarummaren. Vid ett möte med Cecilia Svensson, som har erfarenhet av metoden Lean och idag är avdelningschef för områdesutveckling, uppstod tanken på att kombinera metoderna. Jag hade hört att andra kombinerade metoderna, både kommuner, landsting och privata konsulter, berättar Ann Racz. FYRARUMMAREN GÖR AVSTAMP Andra hade positiv erfarenhet och nu talar även Ann Racz om förtjänster med att kombinera metoderna. De fann en ledningsgrupp, inom ordinärt boende Innerstaden, som ville testa det kombinerade arbetssättet med gott resultat. Fyrarummaren är ett bra sätt att komma igång med Lean. Den sätter fingret på var gruppen befinner sig och det kan vara ett bra avstamp inför arbetet enligt Lean, som är mer en övergripande struktur för själva arbetet. Fyrarummaren och dess organisationsbarometer handlar mycket om personerna i en verksamhetsutveckling, inte minst är den ett verktyg för cheferna. Barometern känner in stämningen i gruppen och bidrar enligt Ann Racz till ett ocensurerat och gemensamt språk, medan Lean blir en sorts åtgärdsverktyg. vad har vi i Nöjdhetens rum vad är bra som det är, vad har vi i Censurens rum vad har vi valt att sopa under mattan, vad har vi i Förvirringens rum det här vill vi göra något åt men vet inte hur, vad har vi Inspirationens rum vad är fullt av möjligheter hos oss? LEAN SKAPAR SYSTEMATIK För Cecilia Svensson, som var med om att som första offentliga förvaltning ta hem Svenska Leanpriset, är det enkelt vad Lean handlar om. Ett kvalitetsledningsarbete, där det viktiga är att ta tillvara medarbetarnas erfarenhet för att skapa en förbättringskultur, säger hon. Lean handlar om att skapa systematik. Men vi måste inte uppfinna nytt, det går bra att utgå från befintliga kvalitetsledningssystem. I SOF Innerstaden fokuserade Cecilia Svensson på den ständiga beredskap enhetscheferna hade och hur de kunde bli bättre på att prioritera. Inte sällan saknas en helhetssyn på chefens roll. Det är viktigt att titta på hur chefen använder sin tid, medvetandegöra möteskulturen och se att arbetsdagen handlar väldigt mycket om att släcka bränder. BEFRUKTAR VARANDRA Större fokus behöver vara på produktionen och att planera bättre. Lean handlar om att få mer tid för kärnuppdraget. Inte om att jobba fortare Det är här Fyrarummaren gör ett viktigt förarbete, genom att påverka uppfattningen om roller och uppgifter hos ledning och stab. Klarheten ökar, censuren minskar och chefen kan koncentrera sig på sitt uppdrag. Ann Racz får sista ordet: Jag tror definitivt att Fyrarummaren och Lean kan befrukta varandra och ser gärna att resan fortsätter. Men saker singlar bara neråt, aldrig uppåt, därför är det viktigt att resan börjar på just ledningsnivå. FÖRÄNDRINGENS FYRA RUM Teori: Om vad som sker med individer och organisationer i förändring. Modell i fyra delar: Nöjdhet, censur/förnekande, förvirring och konflikt samt inspiration/förnyelse. Diagnostiska verktyg: Exempelvis organisationsbarometern, för bättre självförståelse, produktivitet och förändringsbenägenhet. Filosofi om hur man hanterar resurser. Effektiviserar verksamheten i en organisation, med minskad ledtid som mål. Om hur en organisation kan utvecklas från toppnivå till minsta detalj. Tre principer: respekt för individen, öka mervärdet, transparens ned-/uppströms. 6 Organisationsbarometern ringar in var vi står; utan smartare! 7 LEAN

5 TRAINEEPROGRAMMET Under tre månader i höstas fick sex nyanställda medarbetare förmånen att inleda sina jobb med en traineeperiod. Föreläsningar, studiebesök och inte minst samtal, idéutbyte och diskussioner ger en bra grund och en flygande start på samarbetet mellan sjuksköterskor och LSS-/biståndshandläggare. Karin Berg: Ger helhet och förståelse Traineeperioden gav mig en väldigt bra helhetsbild av Malmö stad. Jag skulle unna många fler att få komma så bra rustade till jobbet och jag är övertygad om att kommunen som arbetsgivare också vinner mycket på detta. Lovisa Asamoah: En gedigen introduktion Traineeperioden gav mig en väldigt gedigen introduktion. Inte bara till mitt eget jobb utan även till vad Malmö stad har att erbjuda inom hela vård- och omsorgsområdet. Och samarbetet med socionomerna under traineetiden var väldigt värdefullt. 8 Efter studier i Lund blev Karin Berg färdig socionom Socionomutbildningen är bred, men intresset för biståndshandläggning hade väckts tidigt, liksom en önskan att jobba i Malmö som hon flyttat till efter examen. I stället blev det några år inom individ- och familjeomsorgen i Landskrona tills chansen dök upp att söka jobb med inledande traineeperiod i Malmö: Det var förstås jätteroligt att komma in på traineeplats som en av tre socionomer, särskilt som det var så många som ett 90-tal sökande, säger Karin Berg som sedan årsskiftet jobbar som LSS-handläggare i Väster och bara har positiva erfarenheter av de tre månaderna som trainee i höstas: De som höll i traineeprogrammet gjorde ett stort och mycket bra arbete. Vi var på många studiebesök och föreläsningar och vi diskuterade en hel del. Egentligen var vi nog lite mindre ute i stadsområdet än jag hade trott från början, men när jag har tänkt på det efteråt så har jag förstått att jag blev bättre rustad för jobbet när min tjänst väl började, än vad jag hade varit om jag inte gått traineeprogrammet. OMSÄTTER I ARBETET Att få en helhetsbild av Malmö stad och framför allt rejäla förkunskaper om vad som finns inom hela det stora vård- och omsorgsområdet är en av de verkligt stora egna fördelarna med traineen, menar Karin. Traineen gjorde att jag förstod hur väldigt många funktioner som finns inom Malmö stad. Det är inte alls säkert att jag hade tänkt på det annars. Det här är dessutom något hon kunnat ta med sig och genast omsätta i det praktiska arbetet. Vi har ju en serviceskyldighet, att kunna guida och hänvisa när brukare eller anhöriga hör av sig, även när det inte gäller vårt eget uppdrag. När jag började jobba efter traineen märkte jag snabbt att jag hade koll på vad andra inom vård och omsorg gör kanske till och med ett ansikte på den person som jag hänvisar till. LYCKAD SATSNING Karin Berg är övertygad om att satsningen på traineeplatser är en både klok och lyckad investering för Malmö stad: Den skapar tryggare medarbetare, som är riktigt väl förberedda och snabbare kan komma igång och göra ett bra jobb. Det ger bättre service för brukarna och skapar trivsel på jobbet och då kanske man stannar längre. Ytterligare en poäng är just att de sex traineeplatserna består av en blandning av sjuksköterskor och handläggare. KÄNNER VARANDRAS KOMPETENS Som LSS-handläggare har jag inte riktigt lika mycket kontakt med sjuksköterskorna som till exempel de biståndshandläggare som beviljar hemtjänstinsatser. Men det är givetvis värdefullt att ha insikter om hur sjuksköterskorna jobbar och vad de kan, eftersom vi ibland kan ha lite olika synsätt och ingångar. Särskilt när det gäller de lite svårare ärendena är det viktigt att känna varandras kompetensområden och kunna samarbeta bra. Det kan vara så att man behöver motivera personen att ta emot stödet och då kan vi hitta gemensamma lösningar. Karin Berg trivs som bäst på jobbet när hon har direkta brukarkontakter och kan se hur hennes arbete gör skillnad till det bättre. Nu har jag ju inte jobbat så länge att jag kunnat se långsiktiga effekter, men det märks ändå tydligt att det vi gör hjälper andra människor och det känns såklart bra. Lovisa Asamoah gick traineeprogrammet för sjuksköterskor inom hemsjukvården i höstas. Som nyutexaminerad sjuksköterska jobbade hon först på en medicinavdelning på Trelleborgs lasarett, men siktet var hela tiden inställt på att komma tillbaka till Malmö och hemsjukvården: Under min sjuksköterskeutbildning hade jag arbetsplatsförlagd utbildning i hemsjukvården, Öster. Jag tyckte att det var en fantastiskt trevlig vårdform. När jag sedan var klar valde jag att arbeta något år på en medicinavdelning för att få den erfarenhet som är nödvändig för att kunna arbeta i hemsjukvården. I oktober 2014 startade Lovisa sin traineeperiod. Tre månader fyllda av föreläsningar och studiebesök, tillsammans med två andra sjuksköterskor och tre blivande biståndshandläggare. Traineeperioden är inledningen på en tillsvidareanställning, där deltagarna får var sin erfaren handledare i sitt stadsområde och förutom föreläsningarna och studiebesöken är utplacerade på arbetsplatser cirka en dag i veckan. Det var ett gediget och genomtänkt upplägg, med många bra föreläsare och intressanta möten med olika etablerade verksamheter och lovande projekt i Malmö stad. Dessutom blev det mycket tid till diskussioner och reflektion, vilket berikade mötena ytterligare. Lovisa har ingen tidigare erfarenhet av att jobba inom kommunen och uppskattade den helhetsbild som traineeperioden bidrog till att ge. Jag kan tänka mig att det annars är lätt att uppfatta det som att de olika verksamheterna ligger långt ifrån varandra och har väldigt olika arbetsuppgifter. LÄR AV VARANDRA Den tidiga kontakten med socionomerna var betydelsefull. Yrkesgrupperna har mycket hjälp av varandra. Både vi och socionomerna jobbar för att de som önskar bo kvar hemma ska ha en värdig och trygg tillvaro. Vi har hand om all omvårdnad och biståndshandläggarna fattar beslut om bistånd. På sjukhuset får patienten all hjälp med påklädnad, stöttning, mat och hygien som behövs, men i hemmet är allt detta just ett bistånd, säger Lovisa. Genom att lära mer om varandras arbetsvillkor, få förståelse för varandras kompetenser och lära känna varandra personligen kan mycket vinnas, menar hon: Vi har genom programmet lärt oss hur och med vad vi kan hjälpa varandra. Vi arbetar båda för att individen ska ha det så bra som det bara går. HEMSJUKVÅRD VÄXER Sedan årsskiftet är Lovisa Asamoah igång och jobbar för fullt i ett eget hemsjukvårdsområde i Öster. Hon är övertygad om att vårdformen kommer att bli ännu mer betydelsefull i framtiden. Vårdtyngden på sjukhusen är hög och i takt med att vi lever längre kommer allt mer vård att läggas över på hemsjukvård. Kompetensen i Malmö stads hemsjukvård är väldigt hög men verksamheten är expanderande så mer personal och gott samarbete mellan instanserna behövs för att vi ska kunna fortsätta ge så god vård som möjligt. Hon känner på sig att hon kommer att jobba kvar inom vård och omsorg i Malmö stad i lång tid framöver: Traineeperioden var en stor skjuts framåt i den personliga yrkesutvecklingen. Och jag ser att Malmö har väldigt mycket att erbjuda inom kompetensutveckling; jag behöver inte flytta på mig för att komma vidare utan kan utvecklas där jag befinner mig. 9

6 BEMANNINGSTEAM VARDAGEN FÖR EN BUMS-SJUKSKÖTERSKA Karin Juhl: Jag har fått världens bästa jobb Som BUMS-sjuksköterska jobbar man i hela Malmö och det trivs Karin Juhl med. Foto: Jessica Pamp. Glädje, spänning, trygghet och frihet. Så beskriver sjuksköterskan Karin Juhl sitt jobb i kommunens egen bemanningsteam BUMS. Vi hängde med för att se hur en vanlig arbetsdag ser ut för henne. Tidigare jobbade jag för ett privat bemanningsföretag och trivdes ganska bra. Men det var otryggt, dålig framförhållning och man jobbade i hela Skåne. Jag hade aldrig hört talas om BUMS förrän jag blev rekommenderad av en vän. Och nu tycker jag att jag har fått världens bästa jobb, säger Karin Juhl. Klockan är sju på morgonen och Karin har precis kommit till sin arbetsplats. Just i dag är det på Västra Rönneholmsvägen 39A. Som BUMS-sjuksköterska jobbar man i hela Malmö. Och den här veckan är jag i stadsområde Innerstaden, säger hon. Först skriver hon ut sitt schema för dagen. Sen är det oftast möte med andra sjuksköterskor på arbetsplatsen för att prata om hur ens dag ser ut. Just i dag väljer Karin att ta fyra hembesök under förmiddagen, där det ska göras omläggningar och provtagningar. Till patienterna tar hon cykeln. GLATT OCH VÄLKOMNANDE Första gången jag satte foten i Malmö var när jag började jobba i BUMS. Gps:en i telefonen har varit guld värd, säger hon. Karin pratar om det positiva bemötandet hon får från människorna hon hjälper. Men också från de olika medarbetare som hon stöter på varje dag. Man pendlar ju mellan flera olika arbetsplatser i stadsområdena och det första jag reagerade på var hur jätteglada och välkomnande alla är när man kommer på morgonen. Jag tänkte: wow, kan det vara såhär?. Efter lunch är det dags för ytterligare två hembesök. Resten av dagen ägnar Karin åt dokumentation. FRIHET ATT PLANERA Ibland händer det att hemtjänsten ringer, då Men i dag är det väldigt tyst i mobilen, säger Karin. Friheten att kunna planera sina dagar långt i förväg tycker Karin skiljer BUMS från tidigare arbetsplatser hon varit på under sina fjorton år som sjuksköterska. Jag kan välja hur mycket och vilka dagar jag vill jobba. Och jag lägger mitt önskeschema två-tre månader framåt. Men sen vet man ju aldrig hur ens dag ser ut förrän man kommer till jobbet. Och det är det som jag tycker är så spännande. MYCKET TACKSAMHET Hur tror du att man måste vara som person för att tycka om att jobba i BUMS? Man ska ha arbetat inom hemsjukvården och vara flexibel och vidsynt. Man måste kunna ta arbetet som det kommer och lita till sin kompetens, eftersom man inte jobbar i en grupp. Det är bra att vara lugn, orädd och positiv som person. När Karin jobbade en dag innan jul var hon hemma hos ett par som hon hjälpte. När hon sedan åkte därifrån insåg hon att hon hade glömt sin mössa. I förra veckan var hon och hämtade den. Kvinnan var så otroligt glad och tacksam för att jag hade hjälpt dem. Ibland krävs det inte så mycket, bara att man lyssnar och ser människan. Och det är en fantastisk känsla att kunna göra skillnad. Det är något man lever länge på i mitt jobb, säger hon. Tycker du att jobbet som BUMS-sjuksköterska låter spännande? Just nu söker de nya medarbetare. Du hittar mer info här: Bor: Landskrona. Utbildad: i Umeå. År som sjuksköterska: 14 år. I BUMS sedan september Fritid: Vi har nyss köpt ett gammalt gatuhus, så all tid går åt att renovera och gå ut med hunden. BUMS är ett bemanningsteam för alla Malmö stads verksamheter inom vård- och omsorgs sektorn. Teamet består av sjuk- och distriktsköterskor med bred kompetens och lång erfarenhet. Deras uppdrag är att utföra insatser och bedömningar enligt hälso- och sjukvårdslagen och författningar samt att handleda omvårdnadspersonal. 10 kan det vara någon som har ramlat eller mår dåligt. 11 KARIN JUHL BUMS

7 Roligt att få starta något helt nytt TÄTT INPÅ Namn: Yvonne Wismar Fransson. Ålder: 46 år. Aktuell: Sektionschef för helt ny dagverksamhet. Familj: Man och dotter. Bor: Villa i Lomma. Fritid: Umgås med familj och vänner. Är noga med: Att vara rättvis. Läser: Det mesta men gärna biografier. Semester: Gärna i en storstad annars hemma vid poolen. Favoritmat: Italienskt. Vad vännerna säger om mig: Att jag alltid är en glad och lojal vän. Att så tydligt kunna se när man gör skillnad; får kontakt och kan skapa glädje och trivsel det tycker jag är det bästa med att jobba med äldre. Men det kan också vara väldigt tungt att arbeta med personer med demenssjukdom, som bara blir sämre. Därför är det viktigt med reflektion och handledning. Så säger Yvonne Wismar Fransson. Hon är sjuksköterska med lång erfarenhet av demensvård och nu blir hon sektionschef för en alldeles ny och delvis banbrytande daglig verksamhet. Yvonne har jobbat med vård och omsorg av äldre i hela sitt yrkesliv. Från starten som 18-årigt vårdbiträde och sedan som undersköterska och vidare som sjuksköterska. Merparten av tiden har hon arbetat inom Malmö stads organisation, men jobbade också en tid i Region Skåne som sjuksköterska kom hon tillbaka till Malmö stad, då som projektledare för den stora läkemedelsgenomgången. Därefter har uppdragen som projektledare och sektionschef avlöst varandra och hon kommer närmast från jobbet som sektionschef för Minnesteamet. Det är en kombinerad verksamhet med hemtjänst, avlastningsplatser och dagverksamhet för dementa. Allt under samma tak och med samma chef, vilket gör alltsammans mer flexibelt och att det går snabbare att tillgodose brukarnas behov. BOLLADE IDÉER Men nu lämnar Yvonne alltså Minnesenheten för att starta något helt nytt en daglig verksamhet, men med några inslag som är allt annat än vardagliga: Vi kommer att ha öppet sju dagar i veckan, vilket är ganska ovanligt. Men framför allt så kommer vi att ha två stycken arbetsterapeuter, en i vardera teamet och det är nästan unikt, menar Yvonne Wismar Fransson. Tanken att ha med arbetsterapeuter föddes när Yvonne och en arbetsgrupp bollade idéer om hur man kan skapa den optimala dagverksamheten för äldre med demenssjukdom. Vi kom fram till att genom att ha med arbetsterapeuter, så får man in ett helt annat synsätt. Vi som är vårdbiträden, undersköterskor och sjuksköterskor är ju utbildade att vårda det sjuka men arbetsterapeuterna ser det friska och arbetar för att förstärka det. SKAPAR SAMMANHANG Med ett sådant sätt att jobba i samspel, där arbetsterapeuterna hela tiden finns tillsammans med undersköterskorna i arbetslagen, menar Yvonne att man mycket lättare skapar en daglig struktur för de demenssjuka något som är väldigt betydelsefullt: Det är vanligt att dementa vänder på dygnet. Men genom att komma in i ett sammanhang, få måltider på regelbundna tider och delta i så mycket aktiviteter som möjligt blir tillvaron mer komplett. Vår förhoppning är att våra gäster ska komma hem och känna sig nöjda med dagen och kunna sova gott. Att behålla strukturen så långt det går, trots demenssjukdomen, gör också att man kan klara att bo hemma längre. detta anhörigcentret på Dammfrigården. Där pågår nu renoveringar bland annat byggs köket om med fler arbetsytor eftersom en del av de gemensamma aktiviteterna kommer att vara knutna just till att förbereda måltiderna och samtidigt rekryterar Yvonne personal. Inte mindre än 225 personer sökte underskötersketjänsterna och 26 personer sökte arbetsterapeuttjänsterna. VIKTIGT MED ERFARENHET Det jag framför allt tittar efter är flexibilitet och erfarenhet. Flexibilitet därför att vi kommer att ha tolv gäster varje dag och alla kanske inte vill eller kan göra samma saker. Då gäller det att vara påhittig och kunna arbeta självständigt. Erfarenhet är viktigt eftersom det är så pass speciellt att arbeta med demenssjuka. De blir ju aldrig bättre utan tvärtom bara sämre och även om man får mycket tillbaka i det här jobbet, så kan det också vara tungt många gånger. Jobb med demenssjuka är inte det första vårdjobbet man har, så de många nyutbildade som sökt de sex tjänsterna har inte blivit aktuella. VÄLDIGT STIMULERANDE Arbetets speciella krav gör också att det blir viktigt med handledning och tid för reflektion. Därför är två av de sex medarbetare Yvonne Wismar Fransson anställt till den nya dagverksamheten även utbildade reflektionsledare. Nu ser hon fram emot att dra igång det hela: Jag har haft många spännande uppdrag under mina 29 år inom vård och omsorg, men det här är första gången jag är ansvarig för att starta något helt nytt. Det är väldigt roligt och stimulerande att få använda sin erfarenhet till att själv utforma och 12 Dagverksamheten öppnar den 1 juni i det före styra utan att det sitter något gammalt i väggarna. 13

8 SOCIAL DOKUMENTATION 14 Ett sätt att utveckla och finslipa stödet Social dokumentation av hög kvalitet är inte bara ett lagkrav utan också ett effektivt hjälpmedel för att utveckla och förbättra stöd och service till brukare inom bland annat LSS-verksamheten. Nu har 30 stycken dokumentationshandledare utbildats och ska sprida sina nya kunskaper vidare till kollegor inom LSS-verksamheterna Carin Persson är utvecklingssekreterare på sociala resursförvaltningen, som ju sedan omorganisationen 2013 har hand om all LSS-verksamhet. Den sociala dokumentationen är en del av det löpande arbetet. Det handlar om att notera hur vi ger stödet till brukaren och hur brukaren vill ha sitt stöd. Många har nedsatt förmåga inom det verbala språket men kommunicerar på andra sätt. Det är viktigt att dels kunna läsa av den kommunikationen, dels dokumentera korrekt. Enligt lag ska den sociala dokumentationen innehålla det som är väsentligt, ändamålsenligt, tillräckligt och korrekt. Värderingar ska inte förekomma, bara fakta. När vi samlade LSS-verksamheten inom sociala resursförvaltningen för snart två år sedan såg vi att man jobbat väldigt olika med den sociala dokumentationen. Man har antecknat på olika sätt och man har utbildats olika, säger Carin Persson. Carin Persson. RÄTTSSÄKERT OCH KONKRET Hon och hennes kollegor kunde konstatera att utan rätt utbildning och instruktioner är det lätt hänt att den sociala dokumentationen mest blir som en dagbok som handlar om vad brukaren har gjort. Så ska det inte vara. Poängen med anteckningarna är att det ska vara rättssäkert för brukaren och att dokumentationen ska kunna användas till att utveckla och finslipa det stöd vi ger. Eftersom många av brukarna har nedsatt förmåga att kommunicera verbalt kan det bli som ett detektivarbete att förstå dem, säger Carin Persson och ger ett konkret exempel: Det kan handla om hur brukaren vill ha hjälp med att sköta sin hygien, om hen vill bada eller duscha. För vissa kan funktionsnedsättningen medföra att det gör ont när vattenstrålarna träffar huden och att brukaren därför hellre vill bada. Finns det då inget verbalt språk gäller det att läsa av brukaren på annat sätt kroppsspråk, gester, mimik etcetera och att anteckna i den sociala dokumentationen. UTBILDADE HANDLEDARE För att få en samsyn och skapa ett gemensamt arbetssätt kring den sociala dokumentationen krävdes en utbildning. Carin Persson och hennes kollegor har nu utbildat 30 stycken dokumentationshandledare; medarbetare inom gruppbostäder, daglig verksamhet, personlig assistans och korttidsvistelse. De representerar alltså flertalet av våra arbetsområden och de har kompetens inom olika typer av funktionsnedsättning. Handledarna ska nu föra vidare den kunskap de fått. Den stora frågan är, enligt Carin Persson, att Jag vill skicka en stor eloge till de verksamheter som lånar ut sina handledare. veta vad som verkligen är väsentligt att anteckna: Där tittar vi på vårt uppdrag, som ju är att ge brukaren stöd för ett gott liv, med respekt för integritet och självbestämmande. Handledarna kommer att utbilda sina kollegor och mycket av kompetensutvecklingen väntas komma som ett resultat av diskussioner; resonemang om vad som är väsentligt och hur mycket som är tillräckligt : Det handlar om att gemensamt diskutera sig fram till svaren. De resonemangen behöver föras om varje enskild brukare och våra handledare har bland annat lärt sig att leda de samtalen. De har spetskompetens inom social dokumentation. De 30 handledarna utbildades under hösten och är nu i full gång med att i sin tur utbilda kollegor, både på den egna arbetsplatsen och på andra. Vi har cirka 130 gruppboenden plus dagliga verksamheter, korttider och personliga assistenter. Det är jättemånga medarbetare som ska utbildas och våra handledare har ju sina egna ordinarie jobb att sköta. De behöver tid att planera varje gång de ska ut och utbilda, så jag vill skicka en stor eloge till de verksamheter som lånar ut sina handledare, påpekar Carin Persson. Hur utbildningsinsatsen ser ut på de olika arbetsplatserna beror på hur man jobbat hittills. En del var långt framme redan tidigare, andra har inte kommit lika långt med sin dokumentation. Sektionscheferna har en väldigt viktig uppgift här. Inför utbildningarna kollar de hur dokumentationen har sett ut och vad just den arbetsplatsen behöver fokusera på. Vi rekommenderar alla att ha två utbildningstillfällen och därefter har de själva ett tredje tillfälle som ägnas åt att följa upp hur anteckningarna ser ut efteråt. Även här är sektionschefernas roll central det ligger ju på dem att följa upp att utbildningen omsätts i det dagliga arbetet. KRÄVER AKTIVT ARBETE I samband med utbildningen har man också infört nya system BiC och ICF som gör det lättare att få struktur på den sociala dokumentationen. Tidigare började man med ett tomt papper. Men i och med BiC (Behov i centrum) och ICF som är en internationell klassificering av funktionsnedsättning, har vårt uppdrag blivit mycket tydligare. Men det kräver fortfarande aktivt arbete med dokumentationen, att man Carin Persson (tredje fr v) tillsammans med några av dokumentationshandledarna Maria Grönvall, Björn Johansson och Anneli Enelycke. läser anteckningar och drar slutsatser av dem. De görs ju inte för sin egen skull utan för att vi ska kunna utföra vårt uppdrag bättre och ge brukarna det stöd de har rätt till. Carin Persson och utbildningsgruppen jobbar nu vidare. Närmast på agendan står framtagande av utbildningsmaterial för genomförandeplaner inom LSS. Planerna bygger på att brukaren är delaktig, och det kan vara en utmaning att hitta arbetsformer som främjar och stärker brukarens delaktighet. Det är brukarens mål som ska framgå i genomförandeplanen. För att nå målen bygger man på att tillvarata brukarens förmågor och att hitta bra metoder för att träna, stödja eller kompensera för begränsningarna. För att hitta de rätta arbetsformerna och metoderna är de löpande anteckningarna ett viktigt instrument. Specialistutbildning för hemsjukvård Malmö stad har under 2015 öronmärkt fem utbildningsplatser för vidareutbildning till specialistsjuksköterska inom äldreområdet. Vidareutbildningen har särskilt fokus på hemsjukvård, ett område som ökat på senare tid och väntas öka ännu mer: Allt mer vård sköts utanför sjukhusen och mer kommer det att bli. Det här är ett sätt att ligga lite före utvecklingen så att vi kan möta framtidens vårdbehov i Malmö, säger Pia Nilsson, vårdutvecklingssekreterare i Malmö stad. Satsningen på att vidareutbilda sjuksköterskor anställda i Malmö stad kallas utbildningsanställning och innebär att man behåller 80 procent av lönen under studietiden. Malmö stad har erbjudit specialistvidareutbildning av sjuksköterskor i många år. Hittills har det nästa alltid gällt utbildning till distriktssköterska, men på senare år har det kommit fler utbildningar, till exempel Vård av äldre. Alla de fem sjuksköterskor som från och med i höst får specialistvidareutbildning kommer att gå inriktningen Vård av äldre. Det är en nationell 60-poängsutbildning på två terminer, som i samarbete med Malmö högskola fått en Malmöprofil: I den profilen ingår bland annat mångkulturkompetens och samarbete med Minneskliniken, säger Pia Nilsson. Totalt finns elva olika specialistvidareutbildningar. Malmö stad fokuserar på utbildning inom demens, psykiatri, äldrevård samt distriktssköterska, eftersom det är dessa som bäst motsvarar behoven inom hemsjukvård. Malmö stad har omkring 400 sjuksköterskor anställda. Var och en söker själv in till vidareutbildningen på Malmö högskola och de fem stadsområdena väljer vilka som får utbildningsanställning. Nya föreskrifter dröjer Den 27 januari 2015 fattade Socialstyrelsen beslut om att föreskrifterna och de allmänna råden om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden, som var tänkta att träda i kraft den 31 mars 2015, ska utgå. Socialstyrelsen bedömer även att datumet för ikraftträdande av de nya föreskrifterna som ska gälla alla äldre som bor i särskilda boenden behöver skjutas fram. Socialstyrelsen fattade beslutet för att tydliggöra att myndigheten inte har för avsikt att låta dessa föreskrifter (SOSFS 2012:12) träda i kraft, i avvaktan på att beslut kan fattas om de nya föreskrifter som ska gälla alla äldre som bor i särskilda boenden. Datum för ikraftträdande skjuts alltså fram. Beslutet om den nya föreskriften är enligt en ny förordning beroende av regeringens medgivande. Regeringen kommer att behandla ärendet först efter att ha fått en sammanställning av remissynpunkterna. Datum för ikraftträdande meddelas efter att regeringen har beslutat i frågan. Mer information finns på Socialstyrelsens hemsida 15

9 SAMVERKAN Samverkan är framtiden Framtidens recept för bättre insatser inom socialpsykiatrin är enligt regeringen samverkan. Faktum är att framtiden redan är här allt fler nya, gränsöverskridande arbetssätt med brukarinflytande som inslag ser dagens ljus i Malmö stad. egeringen gav genom beslut våren 2012 Socialstyrelsen i uppdrag att fördela statsbidrag för riktade insatser inom psykisk ohälsa, den så kallade Prio-planen I en strategisk plan för utveckling av socialpsykiatrin i Malmö stad under motsvarande period har kommunstyrelsen bland annat tagit sin utgångspunkt i denna Prio-plan. Till grund ligger också årliga överenskommelser mellan Socialstyrelsen och SKL, Sveriges kommuner och landsting. De ska leda till en hållbar utveckling av insatser som sätter brukarna, barn och ungdomar samt vuxna med psykisk ohälsa, i fokus. Malmö stad har nu uppfyllt kraven för att erhålla statsbidrag Det gäller att ha en strategi för utveckling och genomförande i ordinarie verksamhet. Samverkan är viktigt för att ge brukarna inflytande, de har oftast svårt att göra sin röst hörd, säger Åsa Lindberg, utvecklingssekreterare inom vård och omsorg på välfärdsavdelningen i Malmö stad. Tillsammans med kollegan Jan Lanzow Nilsson, inom individ- och familjeomsorg, arbetar hon strategiskt med att utveckla socialpsykiatrin och öka samverkan internt mellan de fem stadsområdesförvaltningarna samt sociala resursförvaltningen och externt med brukar- och anhörigorganisationer, psykiatrin inom Region Skåne samt andra aktörer. Bland annat har Malmö stads nätverk för utveckling av socialpsykiatri startats för att öka samsynen. utredningsstöd vid barnutredningar och socialpsykiatriska team för verksamhetsövergripande samarbete kring stödet till vuxna. Sociala resursförvaltningen arbetar för en meningsfull fritid, sysselsättning och arbetsrehabiliterande åtgärder för vuxna. Stadskontoret gör bland annat generella överenskommelser med psykiatrin samt uppdaterar webbinformationen kring stöd och hjälp, så att denna är bättre lämpad för barn, unga och vuxna. I samverkan med brukar- och anhörigorganisationer, psykiatrin, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen arbetar samtliga förvaltningar med att utveckla boendestöd, sysselsättning och arbete, gemensam planering och brukarinflytande. BÄTTRE DIALOG Åsa Lindberg menar att det idag finns en öppen dialog mellan berörda parter och att man har en ambition att arbeta mot samma mål. Vi har blivit bättre på att hitta samverkansformer till stöd för den enskilda brukaren, ur ett återhämtningsperspektiv. Det vill säga utan att ta över deras liv ÅRS ÖVERENSKOMMELSE INOM PSYKISK OHÄLSA 630 miljoner till kommuner och landsting som når grund- och prestationskrav. Socialstyrelsen bedömer vem som uppfyller kraven. Särskilda bedömningskriterier anger hur krav och mål värderas. Fördelningen av medel baseras på antal invånare i respektive län. Jan Lanzow Nilsson och Åsa Lindberg arbetar med att utveckla socialpsykiatrin, gränsöverskridande och med brukarinflytande som inslag. PALETT AV INSATSER De operativa förvaltningarna planerar insatser och åtgärder självständigt, medan stadskontoret arbetar kommunövergripande och strategiskt. Åsa Lindberg ger några exempel: Stadsområdesförvaltningarna utvecklar kon- 16 kreta insatser i form av exempelvis psykologiskt 17

10 SAMVERKAN Med händerna fulla av samverkan Nya arbetssätt med brukarinflytande i fokus det är vad satsningen på samverkan inom psykisk ohälsa i mångt och mycket handlar om, för både stadsområdesförvaltningarna och sociala resursförvaltningen. Internt och externt, i allt från workshop till friskvård. 18 Spaning träffar Camilla Åström och Bengt Nilsson i Väster, hon kommer från Individoch familjeomsorg och han Vård och omsorg. Nu ansvarar de för att utveckla nya arbetsformer inom psykisk ohälsa i sitt stadsområde. Stadskontoret fördelar nationella medel till förvaltningarna och med dessa pengar försöker vi finna nya vägar i arbetet, säger Camilla Åström. De prio-pengar hon syftar på är stimulansmedel som ska bidra till hållbara och långsiktiga metoder i omsorgen. Metoderna kan dock skilja sig åt mellan förvaltningarna, även om man arbetar mot samma mål. Väster har valt att sätta Camilla Åström och Bengt Nilsson som spindlar i nätet, ett stöd för främst andra kollegor men också för brukare. Det kan vara att handläggare och socialsekreterare väcker frågor, remisser från handläggare och sektionschefer, Susanna Agerius på sociala resursförvaltningen utvecklar och leder insatser inom arbete och sysselsättning för brukare i hela Malmö. direktkontakt med brukare eller egna initiativ som leder till insatser. De samverkar internt och externt för att finna vägar framåt. WORKSHOP OCH TEAM Ett exempel är den workshop som ger handläggare bättre kunskap om brukarens rättighet när det gäller så kallad Samordnad individuell plan, SIP. När en brukare har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska kommunen/ landstinget erbjuda sig att upprätta en samordnad individuell plan. Varje brukare har rätt att få en SIP, men alla inom vård och omsorg känner inte till lagstiftningen. Därför har vi genomfört en workshop där vi samlat handläggare i både Malmö stad och Region Skåne, berättar Bengt Nilsson. I slutänden handlar det om bättre koll på vem som tar ansvar för vad kring brukaren och att vi på så sätt får in rätt stödinsatser. Frågan, som drabbar brukaren, blir annars lätt Vem ska göra det?. Utbildningen har gett resultat: Vi ser är ett ökat användande, allt fler arbetar enligt modellen och vi fortsätter att jobba konsultativt kring SIP. Ett annat exempel är bildandet av ett konsultationsteam, med representanter för både vuxenhabilitering, öppenvård och allmänpsykiatri. Teamet fungerar som ett bollplank dit våra kollegor kan vända sig, säger Bengt Nilsson. Camilla Åström ger ytterligare exempel: Vi arbetar för att bli mer flexibla och operativa gentemot brukarna, med hembesök och andra insatser. Det kan vara att någon av våra ekonomihandläggare ser att det finns behov av en vårdinsats, då hjälper vi till genom att exempelvis ordna en läkarkontakt. Camilla Åström och Bengt Nilsson är nöjda med var kraven på bättre samverkan tagit dem. Det är positivt att vi är där vi är idag. Att vi arbetar mer gränsöverskridande och undviker avstånd och slitningar. Det gäller även internt i Väster. Idag möts Individoch familjeomsorg och Vård och omsorg genom att Camilla Åström och Bengt Nilsson lånar kontorsstol på varandras arbetsplatser. Det ger närhet till varandra och till brukarna. Vi tror att brukarna känner skillnad, vi är tillgängliga på ett annat sätt idag. Men vi kan bli bättre, nu talar vi om att starta brukarforum, kanske i frukostform, säger Camilla Åström. Bengt Nilsson: Bästa måttet på att vi kommit nära varandra är att vi nu tar ett gemensamt ansvar. Och så ska det vara; båda verksamheterna är ju en del av brukarens vardag! ARBETE OCH FRITID På sociala resursförvaltningen arbetar Susanna Agerius med ett uppdrag som liknar det Camilla Åström och Bengt Nilsson har i Väster, men hon utvecklar och leder insatser som tjänar hela Malmö stad. Susanna Agerius arbetar främst mot brukarna, inom i huvudsak ett insatsområde: arbete och sysselsättning. Personer med psykisk funktionsnedsättning vill, precis som alla andra, ha ett riktigt jobb och en meningsfull fritid, säger Susanna Agerius. Därför satsar sociala resursförvaltningen på Arbetsrehabilitering och sysselsättning i en process till stöd för personer med psykisk ohälsa. Min roll är att utveckla och implementera arbetsrehabilitering och sysselsättning och se till att det finns ett samarbete mellan brukare och personal i dessa frågor. Jag informerar stadsområdesförvaltningarna om de utvecklingsområden vi erbjuder. En möjlighet för att integrera brukare i arbetslivet är stöd för att starta och driva sociala företag som komplement till ordinarie arbetsmarknad. En annan väg för att öka möjligheten till en bra fritid och god sysselsättning är stöd till föreningar. Det är en fråga om brukarinflytande, att jobb och sysselsättning skapas ute i samhället gjorde jag en stor inventering där boen- den och sysselsättningsverksamheter hjälpte mig att via enkät fråga brukare vad de gjort tidigare inom fritid och arbete och vad de ville göra. Övervägande ville de ha ett arbete med lön. Därför har personal inom verksamheterna Utslussen och Handkraft fått utbildning vid Lunds universitet i den evidensbaserade metoden IPS, Individual Placement and Support. Den går ut på att ge stöd att välja, skaffa och behålla ett jobb som passar brukarens preferenser och funktionsnedsättning. NÄRA SAMARBETE Metoden bygger på ett nära samarbete med bland annat psykiatrin för att vardagsliv och arbete ska fungera. Arbetsspecialister som arbetar enligt IPS ger stöd i att samordna insatser och matchar rätt person med en arbetsplats och dess arbetsuppgifter. Undersökningen visade också att viss fritidssysselsättning lockar mer än annan och det tar Susanna Agerius fasta på. Förvaltningen samarbetar med föreningar som har cirklar inom konst, kultur och natur. Och sist, men inte minst, har Susanna Agerius antagit utmaningen att väcka brukarnas intresse för friskvård kanske den allra viktigaste formen av brukarinflytande. Läs mer om Friskvårdsklubben på nästa uppslag. ARBETSREHABILITERING OCH SYSSELSÄTTNING Uppdrag: Medverka till meningsfull sysselsättning och rehabilitering till arbete. Mål: Sysselsättning och arbetslivsinriktad rehabilitering med socialt företagande som stöd, brukarmedverkan för att utforma insatser med delaktighet och inflytande. Insatser: Exempelvis de sociala företagen Teater PsykBryt och Creativa gemenskapen, Friskvårdsklubben samt samverkan med Jobb Malmö, brukarorganisationer och föreningar. Camilla Åström och Bengt Nilsson, spindlar i nätet när det gäller ökad samverkan vad avser socialpsykiatri i Väster. 19

11 SAMVERKAN Uppdrag: friskvård Malmö har fått en friskvårdsklubb för personer med psykisk ohälsa. Det är sociala resursförvaltningen och dess båda friskvårdscoacher som ligger bakom initiativet. Jennie Lai är friskvårdscoach och eldsjäl i bildandet av Friskvårdsklubben i Malmö, en förening med aktiviteter för brukare. örvaltningen har anställt två friskvårdscoacher för att starta Friskvårdsklubben i Malmö, som är en av flera insatser inom projektet Arbetsrehabilitering och sysselsättning och ett led i satsningen på ökad samverkan och bättre brukarinflytande. En av friskvårdscoacherna är Jennie Lai, som hade hektiska dagar inför föreningens kick off den 14 april. Då invigde kommunalrådet Carina Nilsson Friskvårdsklubben i Malmö på Baltiska hallen. Jag hoppas kunna få andra att röra på sig genom att jag delar med mig av min erfarenhet. Själv har jag återhämtat mig från depressioner och utmattningssyndrom genom fysisk aktivitet, jag vet vilken skillnad det kan göra att röra på sig, säger Jennie Lai. Fråga vilken läkare som helst: fysisk aktivitet och hälsa hänger ihop! Folk med psykisk ohälsa blir gärna inaktiva, när de snarare behöver röra på sig för att må bra. Motion frigör endorfiner, som gör dig glad, och leder dessutom ofta till ändrade kostvanor. Det skapar en dominoeffekt där det ena positiva leder till det andra. personer inom särskilt boende. Jennie Lai förklarar: Vid de tillfällen de får fysisk aktivitet på recept åker det ofta direkt i papperskorgen, det krävs hjälp för att kunna aktivera sig. De som klarar vardagen själva har åtminstone lite lättare att komma iväg. STORT INTRESSE På dagordningen står aktiviteter som basal kroppskännedom, bollsporter, frigörande dans, gym, innebandy, styrketräning och yoga. Under uppstarten huserar Friskvårdsklubben på sociala resursförvaltningen, men det är tänkt att man ska vara en fristående förening med egen lokal. Jennie Lai välkomnar det intresse Friskvårdsklubben redan rönt. Vi har engagerat några aktivitetsledare och välkomnar alla som vill leda en aktivitet; vi har kontaktat Korpen för att diskutera en ledarutbildning. Och flera frivilliga har engagerat sig i administration och andra uppgifter, det är så skoj! Min vision är att Friskvårdsklubben ska kunna skapa riktig sysselsättning för fler än oss friskvårdscoacher. Vi ska vara både en arbetsplats och idrottsförening med högt i tak, där alla får vara sig själva och samtidigt känna att det finns en plats för oss i samhället. FRISKVÅRDSCOACHERNA Har ökad fysisk hälsa, social gemenskap samt en brukarstyrd friskvårdsklubb som mål. Ska inspirera till och arrangera fysiska aktiviteter. Har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. FRISKVÅRDSKLUBBEN I MALMÖ Arbetsgrupp: Fritidsförvaltningen, vuxenpsykiatrin, brukare med flera. Styrgrupp: Allmänpsykiatrin, psykosmottagningen, Fritidsförvaltningen och ABF. FÖR BRUKARE AV BRUKARE Det kan vara svårt för den som lider av psykisk ohälsa att komma sig för att röra på sig, helt enkelt för att man känner sig annorlunda, säger Jennie Lai. Man kanske aldrig tidigare har tränat och är fysiskt nedgången. Det lockar inte till fysisk aktivitet att känna att man avviker när man går med i en förening eller till en fritidsanläggning. Därför vänder sig föreningen enbart till vuxna med psykisk ohälsa/samsjuklighet och därför kommer aktiviteterna att ledas av personer med sådan erfarenhet. Som Jennie Lai. Vi tänker på hur brukarna vill ha det. Men det handlar också om vad ledarna orkar, vi gör vårt bästa för att uppdraget ska passa var och en. Hon ser särskilt en målgrupp där Friskvårdsklub- 20 ben behöver göra insatser för att locka medlemmar: 21

12 från Anni Söderlind, Malmö stadsbibliotek 22 Sjukhuskatten Oscar FLÄSKFILÉ I GRÄSLÖKSSÅS Nu när våren så sakta går över i försommar lagar vi gärna fräscha och lite lättare men ändå mättande rätter. Fina, lättbrynta bitar av välputsad fläskfilé får smakrikt och färgstarkt sällskap av gräslök och grönsaker. Receptet kommer från Mat för gubbar och tanter som getts ut av Malmö stad och presenterar lättlagad mat för äldre. Boken finns att ladda ner som pdf från Malmö stads hemsida. Peter Erlandsson. DAVID DOSA Katten Oscar är inte gammal när han flyttar in på ett vårdhem för äldre på USA:s östkust, men han tar sig an sin uppgift med ett stort allvar. Efter ett tag lägger personalen märke till att han har för vana att ligga tätt intill de patienter som snart kommer att dö. Läkaren på vårdhemmet bestämmer sig för att ta reda på mer om vilken betydelse Oscar har för patienter och anhöriga, och får på så vis höra många historier om vilken stor roll katten spelat i vården i livets slutskede. Boken om Oscar heter Sjukhuskatten Oscar och är skriven av gerontologen David Dosa, som med en stor portion humor berättar om katters insats i sjukvården en härlig bok såväl för kattvänner som vårdare och anhöriga till äldre! Liv till varje pris KRISTINA SANDBERG Författaren Kristina Sandberg fick i höstas Augustpriset för den sista boken i serien om hemmafrun Maj ett riktigt välförtjänt pris! De tre böckerna i trilogin heter Att föda ett barn, Sörja för de sina och Liv till varje pris. Den unga Maj blir gravid som följd av något som skulle varit en tillfällig förbindelse. Men det är 1930-tal och den enda självklara utvägen är att gifta sig. Men priset är högt. Maj får kämpa för sin plats både i den nya familjen och för att hålla sig själv på fötter det är så mycket som förväntas av henne i en tid när husmodern ska offra allt för familjens skull. Vi får följa Maj tills hennes barn är stora, genom en tid då Sverige också förvandlas. Har du inte redan läst dessa, så gör det nu! Jag tror att böckerna kommer att räknas som en klassisk kvinnoskildring i framtiden. Jag känner mig - serien HELENE LUMHOLDT OCH YLVA KILLANDER LL-förlaget har gett ut en lättläst bokserie som handlar om olika känslor. Vi får i varje bok lära känna människor i olika åldrar, med eller utan funktionshinder, som berättar om vad som får dem att känna sig ledsna, glada eller arga. Det kan vara både små och stora saker som väcker känslor hos oss, och alla visar dem på olika sätt. Ibland känns det skönt att vara i fred ute i naturen, ibland behöver vi träffa kompisar och ibland kanske man kan behöva hjälp av någon med svåra känslor. Jag känner mig glad och Jag känner mig ledsen är skrivna av Helene Lumholdt, och Jag känner mig arg är skriven av Ylva Killander. Alla tre böckerna är bra att diskutera tillsammans. INGREDIENSER (2 port.) 200 gr fläskfilé ½ msk flytande margarin 2 dl mellanmjölk ¼ tärning grönsaksbuljong ½ dl crème fraiche ½ dl gräslök, färsk eller fryst 3 st medelstora potatisar 160 Herrgårdsgrönsaker, fryst blandning salt och peppar efter smak. Ca 25 g ruccola, ½ förpackning, minsta påsen GÖR SÅ HÄR: Skala potatis, dela i mindre bitar och koka i ca minuter eller tills den blir mjuk. Putsa fläskfilén från hinnor och senor, skär i 1,5-2 cm skivor. Bryn köttet lätt. Häll på mjölken, smula ner buljongtärningen och sjud på svag värme i 5 minuter. Hacka gräslöken eller mät upp den frysta. Ta upp köttet från pannan, vispa ner crème fraiche, tillsätt gräslöken. Lägg tillbaka köttet, låt såsen koka upp. Smaka av med salt och peppar. Värm grönsakerna i mikro eller kastrull med lite saltat vatten. Engagerat på workshop om ledarskap och kvalitet Vilka är skillnaderna mellan att vara chef och att vara ledare? Hur fungerar ledarskap på olika nivåer? Hur kan vi skapa kvalitet utifrån befintliga resurser? Det var några av de engagerande frågeställningar som togs upp när 135 chefer inom vård- och omsorgsorganisationen samlades till workshop i mitten av april. Sedan 2011 har välfärdsavdelningen ungefär två gånger om året arrangerat workshops som ur olika perspektiv tar upp framgångsfaktorer inom vård och omsorg. Fokus ligger individanpassad omsorg och brukarorinterad organisationskultur. De senaste på ledarskapets betydelse för kvaliteten. Att skapa och öka kvaliteten utifrån befintliga resurser kan vara en utmaning, det vet alla oavsett befattning. Vi vill bidra till att sprida inspiration genom att under workshopen presentera goda exempel på hur man kan arbeta, säger Lars-Åke Borgström, kvalitetscontroller på välfärdsavdelningens vård- och omsorgsenhet. Workshopen den 10 april innehöll tre sådana exempel och gällde brukarorienterad kultur i omvårdnadsarbetet på Apelrosen, personlig assistans, ledsagning och avlösning på sociala resursförvaltningen samt ett exempel hämtat från Minnesteamet i Norr. Arrangörerna av den senaste ledarskapsworkshopen, fr v Lars-Åke Borgström, Lina Hultin (SoF Innerstaden), Rebecca Nannsjö (SoF Väster) och Per Lövgren. WORKSHOPS SKAPAR FOKUS Detta var den elfte workshopen och totalt har ungefär personer varit med. Enligt arrangörerna Lars-Åke Borgström och kollegan Per Lövgren, även han kvalitetscontroller, är workshops ett effektivt sätt att nå ut med ny kunskap: Det är såklart svårt att påvisa några direkta effekter av en enskild workshop. Men nu, när vi har hållit på i några år och det är flera teman som återkommer, kan vi genom mätningar och sammanställningar se att det blivit mer fokus på dessa frågor i verksamheterna. Redan det faktum att 135 chefer samlas under lite annorlunda former är en vinst i sig: Det är inte så ofta det händer att de får tillfälle att komma samman och kunna resonera, tänka och reflektera. I de ordinarie verksamheterna jobbar cheferna med nödvändighet oftast lösningsfokuserat och då är det svårt att få tiden att räcka till för reflektion, säger Per Lövgren. Utöver Malmö stads egna workshops arrangeras liknande men större sammankomster tillsammans med Göteborg och Stockholm. Även här ligger fokus på kvalitet och utveckling. Vi har genomfört nio workshops med Stockholm och Göteborg och de brukar samla mellan personer per tillfälle och totalt har cirka personer deltagit från Malmö, de flesta antingen chefer eller verksamhetsutvecklare. Det är också väldigt nyttiga erfarenheter alla tre städerna har liknande utmaningar men lite olika lösningar, så vi kan lära av varandra, säger Lars-Åke Borgström. 23

13 DEMENSVÅRD Petra Sveberg Persson och Karin Rachid tog emot priset ur drottning Silvias hand vid en ceremoni den 24 april. Foto: Yanan Li/Silviahemmet. Kirsebergs minnesteam bäst i hela Sverige! Sveriges bästa demensteam i ordinärt boende finns i Kirseberg i Norr. Priset, som är instiftat av Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum, delades ut av drottning Silvia vid en ceremoni i Stockholm den 24 april. 24 Det är jätteroligt med uppmärksamhet och erkännande. Jag hoppas att det här ska ge ringar på vattnet och sprida vårt arbetssätt, säger sektionschef Åsa Minthon. Verksamheten består av ett minnesteam och en dagverksamhet, som arbetar integrerat. Dagverksamheten har alltid en arbetsterapeut på plats och fyra medarbetare från minnesteamet arbetar tio veckor i taget på dagverksamheten. Det vi uppnår är att ha så få personer som möjligt kring brukarna både i ordinärt boende och på dagverksamheten. Det betyder trygghet för brukarna, att det blir lättare att bygga relationer och förtroende, att personalen har väldigt bra koll och dessutom att det blir lättare för anhöriga att veta precis vem de ska vända sig till, förklarar Åsa Minthon. En annan fördel är att det blir lättare att motivera brukarna att komma till dagverksamheten, eftersom de känner igen personalen. Då går det snabbare att fånga upp minnestrådar och kunna bedriva en mer personcentrerad vård. Arbetsterapeuten gör även hembesök, bland annat med syfte att motivera brukarna att använda sina hjälpmedel. Priset består förutom äran av diplom och kronor. Vi har inte hunnit diskutera vad vi ska använda pengarna till, men de ska givetvis tillbaka till personalen och brukarna. Jag kan tänka mig att det blir en rolig fest med brukarna och en satsning på fortbildning för medarbetarna, säger Åsa Minthon. Teamet har jobbat enligt samma modell i flera år och nu hoppas Åsa Minthon att uppmärksamheten ska få positiva effekter: Vi vill ju gärna att hela Norr ska arbeta på det här sättet och kanske blir det lättare nu, säger hon. Delar av Kirsebergs minnesteam och dagverksamhet, som nyligen fick pris. Bakre raden från vänster: Ana Johansson, Karin Rachid, Rita Lundberg, Annika Lennstrand Maidwell och Katarina Lehtonen. Främre raden från vänster: Ing-Marie Olsson och Petra Sveberg Persson. Foto: Åsa Minthon

14 Nytt nummer ute nu! Hon bryter ny mark i demensvården TVÅ MODELLER MÅNGA FÖRDELAR VÄRLDENS BÄSTA JOBB GRÄNSÖVERSKRIDANDE ARBETSSÄTT NYHETER OCH REPORTAGE FRÅN VÅRD OCH OMSORG I MALMÖ. VILL DU HA EN EGEN TIDNING? RING

Huddingetrainee: socionom

Huddingetrainee: socionom Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder

Läs mer

Huddingetrainee: socionom

Huddingetrainee: socionom Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN 2015. Vision: Göteborg - världens bästa stad att åldras i Rätt kompetens för äldres behov

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN 2015. Vision: Göteborg - världens bästa stad att åldras i Rätt kompetens för äldres behov KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN 2015 Vision: Göteborg - världens bästa stad att åldras i Rätt kompetens för äldres behov KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2015 Nuläge/bakgrund Behov av vård-och omsorg för äldre kommer öka

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Tjänsteskrivelse #'%(#)((!&!"!!" (&%*#*!"#+! % ##*#,!(# -(! 1-*# ((#*#() 2 ((#*#()!"# Sammanfattning. Förslag till beslut *$!

Tjänsteskrivelse #'%(#)((!&!!! (&%*#*!#+! % ##*#,!(# -(! 1-*# ((#*#() 2 ((#*#()!# Sammanfattning. Förslag till beslut *$! Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr Datum Vår referens Tjänsteskrivelse Rapport om användande av prestationsbaserade statliga medel 2014 samt fördelning av nya medel inom arbetet med socialpsykiatri

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Plan för utveckling av arbetet med försörjningsstöd Vår referens

Tjänsteskrivelse. Plan för utveckling av arbetet med försörjningsstöd Vår referens Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (5) Datum 2015-04-09 Vår referens Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.se Tjänsteskrivelse Plan för utveckling av arbetet med försörjningsstöd

Läs mer

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården Personaldata Totalt är cirka 520 sjuksköterskor, 90 sjukgymnaster och 100 arbetsterapeuter

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning

Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning Yrkesintroduktion för baspersonal inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR BASPERSONAL INOM STÖD OCH SERVICE FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo.

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-02-04 Vår referens Anne Wolf Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse anne.wolf@malmo.se Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013 SOFV-2014-208

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013 Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 resultat för s kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser kring det stöd som na erbjuder personer med funktionsnedsättning har gjorts sedan 2010. Undersökningen

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

1. Hitta en annan lösning

1. Hitta en annan lösning 1. Hitta en annan lösning Socialtjänsten i Piteå kombinerar tryggheten att ha heltidsanställning med friheten att välja hur mycket man ska arbeta. Man vet att delaktiga medarbetare, med sin kunskap och

Läs mer

Statsbidrag för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården

Statsbidrag för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården SIGNERAD 2014-09-02 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-09-01 Vår referens Paulina Franzén Utvecklingssamordnare Tjänsteskrivelse paulina.franzen@malmo.se Statsbidrag för kompetensutveckling inom

Läs mer

Merservice inom LSS och särskilda boenden

Merservice inom LSS och särskilda boenden Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-22 1.2 Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Läs mer

Nationell konferens om kompetens 2014 Nya publikationer och uppdrag

Nationell konferens om kompetens 2014 Nya publikationer och uppdrag Nationell konferens om kompetens 2014 Nya publikationer och uppdrag Ulla Essén Annika Jalap Hermanson 2014-05-21 Några nya publikationer från Socialstyrelsen Allmänna råd och meddelandeblad Allmänna råd

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT

BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT ATT BEVARA SIN IDENTITET Blomstervägens strävan är att varje hyresgäst ska få stöd i att bevara sin identitet och självkänsla. Vi förmedlar trygghet

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Rapport om prestationsbaserade statliga medel för utveckling av socialpsykiatri i Stadsområde Väster

Tjänsteskrivelse. Rapport om prestationsbaserade statliga medel för utveckling av socialpsykiatri i Stadsområde Väster Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-10-07 Vår referens Eva Hansson Socsekr myndighet BoU Eva.Hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport om prestationsbaserade statliga medel för utveckling

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06 RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION funktionshinder LSS och SoL 2007-06 Följande principer ligger till grund för alla insatser för funktionshindrade som erbjuds inom LSS och SoL: delaktighet genom

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Dokumentnamn: Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Skapad av: Bodil Evertsson, MAR, Christina Taraldsson, handläggare Beslutad av: Robert Brandt, biträdande förvaltningschef Gäller från: 1 januari 2013

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Värnas konferens vid Sigtunastiftelsen 25 september 2013 Ulla Clevnert 2013-10-08 Grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd,

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-12-01, 312 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2017-01-01 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Stöd till personer med funktionsnedsättning 2013 resultat för s kommun, inrapporterat 2012 Om öppna jämförelser kring det stöd som na erbjuder personer med funktionsnedsättning har gjorts sedan 2010. Undersökningen

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Socialpsykiatrin (Boendestöd, Kompassens särskilda boendestöd, Sysselsättningen) 2013-10-09 2013-10-11

Verksamhetsuppföljning Socialpsykiatrin (Boendestöd, Kompassens särskilda boendestöd, Sysselsättningen) 2013-10-09 2013-10-11 Verksamhetsuppföljning Socialpsykiatrin (Boendestöd, Kompassens särskilda boendestöd, Sysselsättningen) 2013-10-09 2013-10-11 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen

Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen Yrkesintroduktion för baspersonal inom äldreomsorgen Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR BASPERSONAL INOM ÄLDREOMSORGEN 1 Guide till webbaserat stöd Yrkesintroduktion för baspersonal inom

Läs mer

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen TID till LEK Plats för LÄRANDE! Vi ser lärandet som en naturlig del av lek och leken som en naturlig del av

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen

Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner. Vård- och omsorgsförvaltningen Trögdshemmets omvårdnadsboende - personalrutiner Vård- och omsorgsförvaltningen 2 Bemötande På Trögdshemmet arbetar vi utifrån vård- och omsorgsförvaltningens värdegrund Rätt stöd till ett självständigt

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares

Läs mer