Kurshandledning. Religionsvetenskap 790G62 Kristendomens historia, fördjupningskurs, 15 hp (Sveriges kyrkohistoria) Vt. 2016

Transkript

1 Kurshandledning Religionsvetenskap 790G62 Kristendomens historia, fördjupningskurs, 15 hp (Sveriges kyrkohistoria) Vt Kursen genomförs av TD Thomas Stoor Examinator Kjell O. Lejon professor, studierektor 1

2 Linköpings universitet Religionsvetenskap 790G62, Kristendomens historia, fördjupningskurs, 15 hp (Sveriges kyrkohistoria) Kursen genomförs som halvtidsstudier under vårterminen 2016 och bedrivs som individuella självstudier med seminarieinslag. Examinator är professor Kjell O. Lejon och seminarieledare och kursansvarig är Thomas Stoor. E-postadress: Dag Tid och plats Moment Kommentar Delkurs 1 To 28/ , Må 1/ , Key 3129 (Karins Corner) Introduktion till kursen, upplägg och innehåll. Föreläsning 1: Sveriges kristnande. Föreläsning 2: Sveriges kristnande Påbörja litteraturstudier, Se instruktion nedan. Litteraturstudier. Må 8/ , Må 15/ , Må 29/ , Må 7/ , Må 14/ , Må 21/ , Key 4207 (CTE-rummet) Må 4/ , Föreläsning 3: Medeltid Seminarium 1: Sveriges kristnande. Redovisning av skriftlig rapport. Föreläsning 4: Medeltid och reformationstid Seminarium 2: Medeltid och reformationstid Redovisning av skriftlig rapport Föreläsning 5: Reformationstid Föreläsning 6: Reformationstid och ortodoxi Föreläsning 7: Upplysningstid och nya rörelser Seminarium 3: Svenskt och 1800-tal Redovisning av skriftlig rapport Föreläsning 8: Kyrka, frikyrka, stat under 1800-talet Seminarium 4: Svenskt och 1900-tal Redovisning av skriftlig rapport Skriftlig rapport till seminarium 1 inlämnas senast fredag 12/2 kl Se instruktion nedan. Kom väl förberedd så att samtalet blir meningsfullt och berikande för alla i gruppen. Skriftlig rapport till seminarium 2 inlämnas senast 26/2 kl Se instruktion nedan. Kom väl förberedd så att samtalet blir meningsfullt och berikande för samtliga i gruppen. Litteraturstudier Skriftlig rapport till seminarium 3 inlämnas senast 11/3 kl Se instruktion nedan. Skriftlig rapport till seminarium 4 inlämnas senast 1/4 kl Se instruktion nedan. Kom väl förberedd så att samtalet blir meningsfullt och berikande för samtliga i 2

3 Må 11/ , Fr 15/ Delkurs 2 Föreläsning 9: Väckelserörelser Föreläsning 10: 1900-talets utveckling Muntlig tentamen på hela kursinnehållet enligt följande tider: gruppen. Litteratusstudier och egna anteckningar inför tentan Förslag på ämne och ev. inledande litteratur till delkurs två kan samtidigt skickas in så att inläsning kan påbörjas omgående. Må 18/4 Litteratursökning, påbörja senast nu individuell inläsning (av kursansvarig godkänd litteratur) Må 25/4 Kl Förslag på slutgiltig litteraturlista skall vara insänd till kursansvarig via e-post. Litteraturlistan, omfattande litteratur om c:a 1200 sidor skall godkännas av kursansvarig. Må 9/ , Uppföljningsseminarium Kort skriftlig rapport (1,5 A4-sida) om inläsningsläget, korta egna reflektioner om den inlästa litteraturen skall vara insänd senast kl Må 30/5 Kl Senast kl skall det självständiga arbetet vara inskickat via e-post till kursansvarig samt opponent Tis 7/ Slutseminarium Se särskild information nedan. Muntlig slutpresentation av självständigt arbete delkurs 2, samt opponentskap. Se särskild information nedan. 3

4 Delkurs 1 Inför seminarium 1: Sverige kristnande Läs in Jan Arvid Hellström, Vägar till Sveriges kristnande (Atlantis 1996 måste förmodligen lånas eller köpas på antikvariat). Beskriv skriftligt, kort och koncist, hur Hellström ser på historikern och hur medeltidshistorikern går till väga, vilka källor medeltidshistorikern brukar, samt beskriv innehållet i de olika gåtorna. Läs även in Anne- Sofie Gräslunds artikel Religionsskiftet ur ett kvinnoperspektiv och infoga kärnan i hennes artikel i lämpliga delar i din skriftliga redovisning om Hellströms gåtor. Sammanfatta med en personlig reflektion utifrån beskrivningarna av kristnandeprocessen. Den kan exempelvis innehålla en reflektion över följande frågor: Är beskrivningen trovärdig? Varför?/Varför inte? Vad var mest intressant/intresseväckande? Varför? Vilken är den viktigaste behållningen? Varför skulle din vilja/inte vilja rekommendera dessa beskrivningar till andra intresserade av ämnet? Skicka in 3 A4-sidors sammanfattning med kritisk reflektion av den inlästa litteraturen den 12/2 senast kl (1,5 radavstånd, 12 ptr, Times New Roman). Avsluta med en personlig reflektion om 0,5 A4 sida. Den kan exempelvis innefatta en kommentar om Vad var mest intressant/intresseväckande? Varför? Vilken är den viktigaste behållningen efter genomläsningen? Vad skulle du vilja fördjupa dig i? (Rapporten skall därmed totalt omfatta 3,5 A4-sidor). Inför seminarium 2: Medeltid och reformationstid Läs in Lejon, Diocesis Lincopensis (Artos 2005 kan inköpas via Artos hemsida: artos.se eller av författaren, s , samt Sven-Erik Pernlers artikel Lärdomhistoriska perspektiv i Lejon, Diocesis lincopencis II). Försök skaffa dig en överblick om huvudlinjerna och sammanfatta innehållet i texterna. Hur kan medeltiden respektive reformationstiden bäst beskrivas med några korta ordalag? Vad måste/bör man ha med? Vad får man inte missa om beskrivningen skall vara någorlunda helhetstäckande när det gäller huvudinnehållet? Vad är bra/mindre bra med de beskrivningar ni läst (tidigare och nu)? Varför har medeltiden beskrivits som en mörk period? Instämmer du i denna beskrivning? Varför/Varför inte. Skicka in 3,5 A4-sidors sammanfattning med kritisk reflektion (högst 1,5 radavstånd, 12 ptr, Times New Roman) den 26/2 senast kl Avsluta med en personlig reflektion om 0,5 A4 sida. Den kan exempelvis innefatta en kommentar om Vad var mest intressant/ intresseväckande? Varför? Vilken är den viktigaste behållningen efter genomläsningen? Vad skulle du vilja fördjupa dig i? Vad var mest intressant/intresseväckande? Varför? Vilken är den viktigaste behållningen? (Rapporten skall alltså totalt omfatta 4 A4-sidor). Inför seminarium 3: Svenskt och 1800-tal Läs in Lejon s Läs även in fördjupningsartiklarna i Sveriges kyrkohistoria del 4 och 5 (Verbums serie, 1998 ). Du kan byta ut några av artiklarna mot Gunnar Granbergs sammanfattande kapitel i avhandlingen Gustav III en upplysningskonungs tro och kyrkosyn (s ). Dessutom skall du läsa en valfri bok på c:a 200 sidor. som behandlar ett skeende, en person eller ett tema som är aktuell/aktuell under tidsperioden. Lämna förslag på bok till kursansvarig, som skall godkänna valet av litteratur. 4

5 Skicka in 3 A4-sidors sammanfattning med kritisk reflektion som främst tecknar en översikt av tidsperioden men spränger in uppgifter från några av fördjupningsartiklarna/ avhandlingssammanfattningarna, samt en kortfattad sammanfattning av den valda bokens innehåll, den 11/3 senast kl Sammanfatta med en personlig reflektion om (0,5 A4- sida). Den kan exempelvis innefatta en kommentar om Vad var mest intressant/intresseväckande? Varför? Vilken är den viktigaste behållningen efter genomläsningen? Vad skulle du vilja fördjupa dig i? (Rapporten skall alltså totalt omfatta 3,5 A4-sidor). Inför seminarium 4: Svenskt och 1900-tal Läs in Lejon, s , Bexells Kyrkligheter, Katarina Lewis Kraft och heder samt fördjupningsartiklarna i Sveriges kyrkohistoria del 6, 7 och 8. Du kan byta ut någon av artiklarna mot sammanfattningen i Per Dahlmans avhandling Kyrka och stat i 1860 års svenska religionslagstiftning (s ). Skicka in 3,5 A4-sidors sammanfattning (högst 1,5 radavstånd, 12 ptr, Times New Roman)) inför seminariet den 1/4, senast kl , som främst tecknar en översikt av tidsperioden men spränger in uppgifter från flera av fördjupningsartiklarna/avhandlingssammanfattningen. Sammanfatta med en personlig reflektion om (0,5 A4-sida). Den kan exempelvis innefatta en kommentar om Vad var mest intressant/intresseväckande? Varför? Vilken är den viktigaste behållningen efter genomläsningen? Vad skulle du vilja fördjupa dig i? (Rapporten skall alltså totalt omfatta 4 A4-sidor). Delkursen avslutas med enskild muntlig tentamen på hela kursinnehållet, utifrån inläst litteratur samt föreläsningarnas innehåll. Den muntliga tentamen äger rum fredagen den 15/4 i. Varje student tenteras under ca en timme. Litteratur delkurs 1: Böcker: Jan Arvid Hellström (1995), Vägar till Sveriges kristnande. Stockholm: Atlantis. Kjell O. Lejon (2005), Diocesis Lincopensis. Skellefteå: Artos Artiklar: Oloph Bexell, Kyrkligheter i Svenska kyrkan, artikel i S. Borgehammars Kyrkan liv (1996) (Återfinns på LISAM under kursdokument.) Katarina Lewis, Karft och heder är hennes klädnad Artikel i Kyrkohistorisk Årsskrift 1994 (Återfinns på LISAM under kursdokument.) Ann-Sofie Gräslund (1996), Religionsskiftet ur ett kvinnoperspektiv. Artikel i Religion från stenålder till medeltid. Arkeologiska undersökningar. Skrifter. (Återfinns på LISAM under kursdokument.) Sven-Erik Pernler (2005), Lärdomhistoriska perspektiv i Lejon, Diocesis lincopencis II. Skellefteå: Artos. (Återfinns på LISAM under kursdokument.) Sveriges kyrkohistoria (2000 ), fördjupningsartiklar i del 5-8. Stockholm: Verbum. Samt självvald fördjupningslitteratur enligt anvisning ovan. 5

6 Delkurs 2 Ämne bör fastställas i samband med den muntliga tentamen som avslutar delkurs 1. Något förslag på inledande litteratur kan lämnas samtidigt, så att inläsning kan påbörjas omgående. Den 25/4, senast kl.12.00, skall (ämne och) förslag på litteraturlista vara insänt till kursansvarig via e-post. Litteraturlistan, omfattande c:a 1200 sidor, måste godkännas av kursansvarig. Den 9/5, senast tisdagen, skall en kort skriftlig rapport (1,5 A4-sida) inskickas via e- post till kursansvarig, främst gällande inläsningsläget, men även egna preliminära reflektioner om hållbarheten av litteraturvalet (Finns det behov av/önskemål om ändringar?). Slutrapporten för delkurs 2 skall dels omfatta c:a 12 A4-sidor lång och noggrant sammansatt sammanfattning av det centrala innehållet i den valda litteraturens innehåll, samt avslutas med 1 A4-sida med en kvalificerad (personlig) akademiskt hållen reflektion utifrån den valda litteraturen. Bruka fotnoter genomgående. Rapportens format: Radavstånd: 1,15 eller 1,5. Teckensnitt: Times New Roman eller Calibri, Teckenstorlek: 12. Marginaler: 2,5cm). Slutrapporten skall vara inlämnad/insänd till opponent och kursansvarig senast torsdagen den 30/5 kl Under slutseminariet, som hålls den 7 juni 9-12, redovisar varje kursdeltagare sin slutrapport muntligt samt responderar på en kurskamrats slutrapport genom att ställa tre akademiskt relevanta och kvalificerade frågor till rapportförfattaren. Kursen examineras därmed delvis genom individuella inlämningsuppgifter och muntlig tentamen på delkurs 1, samt på delkurs 2 genom individuell inlämningsuppgift, presentation av densamma och opponentskap. För allmänna bedömningsgrader för Godkänt respektive Väl Godkänt och Underkänt se nedan. Allmänna bedömningsgrunder för Godkänt respektive Väl godkänt och Underkänt resultat på kurser inom ämnesområdet religionsvetenskap Godkänd För att studenten skall erhålla betyget godkänd på en kurs skall följande krav uppfyllas: Den studerande visar förmåga att identifiera, formulera, analysera och diskutera för kursen specifik information och problematik, inklusive att använda teorier och centrala begrepp för att relevant kunna reflektera kring kursens innehåll (se kursmålen). 6

7 Den studerande visar förmåga att producera texter med ett för kursen relevant innehåll och med en tydlig struktur, samt med en argumentation väl förankrad i vetenskaplig litteratur och/eller föreläsningar och/eller seminarier. Valt referenssystem tillämpas på ett konsekvent. Väl Godkänd För att studenten skall erhålla betyget väl godkänd på en kurs skall följande krav uppfyllas: Den studerande visar god förmåga att ta ett kvalificerat helhetsgrepp på kursens innehåll genom att med analytiskt djup identifiera, formulera, analysera och diskutera för kursen specifik information och problematik, inklusive att använda teorier och centrala begrepp för att relevant kunna reflektera kring kursens innehåll (se kursmålen). Den studerande visar god förmåga att producera kvalificerade texter med självständiga resonemang på ett för kursen relevant sätt avseende innehåll och med en tydlig struktur, samt med en argumentation väl förankrad i (vetenskaplig) litteratur och/eller föreläsningar och/eller seminarier. Valt referenssystem tillämpas på ett konsekvent sätt. Underkänd Om man inte uppfyller kriterierna för Godkänd innebär det att man blir underkänd. Nedan särskiljs några kriterier som direkt och enskilt kan ligga till grund för att den studerande ges betyget Underkänd på kursen: Den studerande visar oförmåga att identifiera, formulera, analysera och diskutera för kursen specifik information och problematik, inklusive att använda teorier och centrala begrepp för att relevant kunna reflektera kring kursens innehåll Den studerandes skriftliga produktion kännetecknas av allmänt tyckande och brist på förankring i t.ex. kurslitteratur eller annan för kursen relevant litteratur och/eller föreläsningar och/eller seminarier. Valt referenssystem tillämpas på ett inkonsekvent sätt. Den studerande inlämnar skriftligt arbete som i enlighet med Linköpings universitets policy betraktas som fusk/plagiat. 1 1 Den definition av fusk och plagiat som Linköpings universitets disciplinnämnd utgår ifrån finns i Högskoleförordningen (10 kap. 1 ): Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som 1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när studieprestation annars skall bedömas... För kännedom kan här noteras att ett plagiat är något som studenten antingen inte har skrivit själv, utan som direkt har övertagits från någon annan författare genom 7

8 Övrig viktig information 1. För orientering om citeringsteknik och citeringsstilar Se 2. Språkverkstäder Språkverkstäderna är öppna för alla studenter vid Linköpings universitet som vill ha hjälp med muntlig eller skriftlig framställning på svenska och engelska. Hjälpen är kostnadsfri. Du kan få hjälp med att formulera dig bättre i vetenskapligt skrivande. Det kan handla om PM, rapporter och andra liknande texter som är vanliga under universitetsutbildningen. Observera dock att vi inte korrekturläser. Syftet är att ge hjälp till självhjälp. I Språkverkstäderna kan du också få hjälp med muntliga uppgifter, att planera en redovisning, manusteknik, förberedelser, tekniska hjälpmedel med mera. Våga tala-kurser ges också på kvällstid varje termin. Besök gärna hemsidan: 3. Fusk/plagiering (Nedanstående text återfinns på: Vad är plagiering? Att plagiera innebär enligt Svenska Akademiens ordlista att stjäla andlig egendom genom att skriva av text utan att ange källa. Enligt Disciplinnämnden på Linköpings universitet är plagiat när man presenterar någon annans arbete som sitt eget; detta inkluderar bl.a. texter, idéer, siffror eller bilder. När studenter plagierar tar sig detta ofta formen av att: Man skriver om en annan författares text men byter endast ut några få ord i sin egen text jämfört med originaltexten; Man använder material från ett tidigare godkänt arbete och lämnar in det igen på en ny kurs utan tillstånd från läraren; att skriva av eller att kopiera från en källa, exempelvis en bok, en artikel eller en hemsida, eller som saknar en ordentlig källhänvisning som visar var det avskrivna/kopierade har sitt ursprung. En student får och skall naturligtvis fritt referera och citera källor eftersom det ingår i ett vetenskapligt arbete, men det måste klart framgå vilka dessa källor är som brukas. Man kan samla ihop flera källhänvisningar i samma not/parentes efter ett kortare avsnitt. Dock ska man alltid ha en källhänvisning med sidor direkt efter ett citat. Som verktyg för att komma tillrätta med plagiat använder vi oss i vissa kurser av databasen URKUND, till vilken studenten ska skicka sin examinations och/eller fördjupningsuppgift. Se även brödtexten nedan. 8

9 Man använder en annan students arbete och presenterar det som sitt eget; Man kopierar ett stycke ur en text på internet utan att markera citat eller referera till källan Man tar en annan författares idéer, skriver om texten med egna ord utan att ange referens Ovanstående exempel är olika former av plagiat. Enligt Svenska Akademiens ordlista beskrivs ett plagiat som litterär eller konstnärlig stöld Detta kan hända när du kopierar och klistrar in material från olika källor i ditt eget arbete med tanken att du ska skriva om det senare, men sedan glömmer vilket som var ditt eget och vilket som var det kopierade. Enligt disciplinnämnden förekommer det också att studenter lämnar in ett arbete som inte är den slutgiltiga versionen och som därför innehåller kopierat material från andra källor. De förväntar sig sedan att få möjlighet att lämna in arbetet på nytt på basis av lärarens kommentarer. Så är dock inte fallet. Arbeten som lämnas in måste vara den slutgiltiga versionen och får inte innehålla något som kan räknas som plagiat. Ett tips för att undvika detta är att du läser och tolkar texten och därefter återger den med dina egna ord direkt! Definitionen av "material" används i dess bredaste form och innefattar bl.a. texter, figurer, bilder, ljud, video, idéer och tabeller. Definition av att "använda" sig av andras text innefattar alla former som citering, kopiering, parafrasering eller översättning. Observera att det inte spelar någon roll om du missat att ange en referens av misstag eller avsiktligt, båda fallen är plagiat. Självplagiat är när man återanvänder egna tidigare publicerade/inlämnade arbeten. Man refererar till egna texter på samma sätt som till andra källor. Att undvika plagiering är relativt enkelt: ange alltid en fullständig referens när du använder andra författares material. För information gällande referat och citat, se t.ex: och 9

10 4. Disciplinärenden Handläggning av disciplinärenden regleras i Högskoleförordningens 10 kapitel. De disciplinära åtgärder som en högskola får vidta är varning eller avstängning. Dessa åtgärder kan vidtas när en studerande: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation skall bedömas. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan. stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan. utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). För mer information, se: 10