DEL 1 VÄLFÄRDENS FÖRUTSÄTTNINGAR
|
|
- Erika Håkansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DEL 1 VÄLFÄRDENS FÖRUTSÄTTNINGAR 15
2 16
3 Kapitel 1 Svensk ekonomi i historiskt och internationellt perspektiv Av Lena Hagman och Leif Munters 1 Inledning I detta kapitel belyser vi några faktorer i svensk ekonomi, som varit avgörande för välfärdsutvecklingen i Sverige sedan 1970-talet, dvs. tillväxten i ekonomin och dess koppling till utvecklingen på arbetsmarknaden. Dessutom görs en jämförelse med andra länder av välståndsmåttet BNP per capita. Återblicken pekar också ut ett antal faktorer som påverkat ovan nämnda variabler, såsom konjunkturutvecklingen, inflationen, Sveriges internationella konkurrenskraft och produktivitetstillväxt. Det historiska perspektivet på utvecklingen i svensk ekonomi sedan 1970-talet visar att det finns starka samband mellan inflations- och kostnadsutvecklingen relativt Sveriges konkurrentländer, tillväxten och utvecklingen på arbetsmarknaden. På kostnadskriserna mot slutet av 1970-talet och i början av 1990-talet följde lågkonjunktur och ökad arbetslöshet. För att återställa den svenska exportindustrins konkurrenskraft devalverades kronan i slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet, och 1992 släpptes den fasta växelkursen mot ecun, vilket medförde en kraftig depreciering av kronan. Den upprepade försvagningen av kronkursen bidrog till en återhämtning för exportindustrin och tillväxten i svensk ekonomi. Den historiska utvecklingen återspeglas också i måttet BNP per capita i en jämförelse med övriga OECD-länder, där de återkommande kostnadskriserna medförde ett fall i Sveriges BNP per capita, då tillväxten, de relativa exportpriserna samt den inhemska köpkraften påverkades och föll relativt OECD. Återhämtningen under 1990-talet, med ökad tillväxt, sysselsättning och produktivitet samt låg inflation återspeglas också i BNP per capita, som visat en uppåtgående tendens under senare år relativt OECD. 17
4 2 Svensk ekonomi: en tillbakablick 1970-talet Sysselsättningen ökade successivt under talet och antalet sysselsatta ökade med drygt 400 tusen mellan 1970 och Sysselsättningsgraden, mätt som andelen sysselsatta i åldrarna år av befolkningen, låg omkring 80 procent i slutet av 1970-talet, dvs. på regeringens nuvarande sysselsättningsmål, se diagram 1. Den öppna arbetslösheten låg samtidigt på en historiskt låg nivå under hela 1970-talet, omkring 1,5 procent. Den gynnsamma utvecklingen hörde samman med en hygglig ekonomisk tillväxt främst under decenniets första hälft, då tillväxten uppgick till omkring 3 procent i genomsnitt per år, se diagram 2. Däremot mattades produktivitetstillväxten i svensk ekonomi betydligt under 1970-talet jämfört med 1960-talet, dvs. avtog från i genomsnitt nära 4 procent per år på 1960-talet till knappt 1,5 procent per år talets svagare produktivitetstillväxt jämfört med 1960-talets har till stora delar sitt ursprung i den stegrande inflationen, som inleddes , då priserna på både olja och andra varor steg kraftigt. Inflationstakten i Sverige steg till omkring 10 procent under perioden , se diagram 3. En ogynnsam kostnadsutveckling inom industrin under andra hälften av decenniet bidrog till marknadsandelsförluster på exportmarknaden och en halvering av tillväxttakten för BNP jämfört med de inledande åren på 1970-talet. Arbetslösheten steg något, till ca 2 procent 1979, vilket ändå betecknas som en låg nivå. Skatteintäkterna minskade i samband med den svagare tillväxten och statens finanser försämrades. Den höga inflationstakten tvingade slutligen fram devalveringar av kronan både år 1976 och Devalveringarna i slutet av 1970-talet hann emellertid inte få några märkbara effekter. En ny oljeprischock kom , som medförde ett fortsatt ökat inflationstryck. Inflationstakten i Sverige låg som högst år 1980, på 13,8 procent talet För att motverka försämringen av exportindustrins konkurrenskraft devalverades kronan ytterligare år 1981 respektive Devalveringarna bidrog till en stark exportökning åren och en upphämtning av produktiviteten inom industrin. Återhämtningen inföll dessutom samtidigt med en internationell konjunkturuppgång. Fallande oljepriser bidrog också till den gynnsamma utvecklingen. Vidare stärktes dollarn, vilket också bidrog till ökad efterfrågan från omvärlden. Förutom den ökade exporttillväxten bidrog ökad privat konsumtion till en starkare tillväxt på 1980-talet. Det gav utslag i det övergripande välfärdsmåttet BNP. Den årliga, genomsnittliga tillväxttakten för BNP sett över hela 1980-talet blev nästan lika hög som genomsnittet för hela talet, dvs. lite över 2 procent. Produktivitetstillväxten återhämtade sig för exportindustrin på 1980-talet, men produktivitetsökningen för ekonomin totalt sett låg emellertid kvar på knappt 1,5 procent i genomsnitt per år under decenniet, vilket förklaras av en relativt svag utveckling inom tjänstesektorn. Sysselsättningen fortsatte att öka, om än inte lika kraftigt som på 1970-talet. Medan den minskade inom industrin steg sysselsättningen inom offentlig sektor, med nära 200 tusen personer. Sysselsättningsgraden under 1980-talet låg till och med en bit över regeringens mål på 80 procent av befolkningen (se diagram 1). Under slutet av 1980-talet minskade arbetslösheten till historiskt låga nivåer, dvs. under 2 procent. Den svenska ekonomin var överhettad. Industrin slog i kapacitetstaket, vilket bidrog till att produktivitetstillväxten åter försvagades. Dessutom var inflationstakten betydligt högre i Sverige än i konkurrentländerna. Bland annat huspriserna sköt i höjden, också en följd av den ökade efterfrågan på egna hem efter att kapital- och kreditmarknaden reformerades i mitten på 1980-talet. De regler som tidigare begränsat utlåningen till hushåll och företag togs bort, vilket medförde att utlåningen ökade snabbt. Kraven på säkerhet för lån minskade och delar av utlåningen baserades på otillräcklig riskanalys. Låga realräntor tillsammans med hög marginalskatt och stor möjlighet till avdragsgilla räntekostnader gjorde det lönsamt för hushåll att finansiera bostadsköp och annan konsumtion med lån. Efter den stora devalveringen 1982 låstes kronan vid en fast växelkurs. Det innebar att en ökad kostnadsutveckling inom exportindustrin inte längre kunde överbryggas med ytterligare devalveringar för att upprätthålla konkurrenskraften. I stället urholkades den till följd av relativa kostnadsstegringar. Produktivitetstillväxten var för svag för att motverka försämringen av exportindustrins konkurrenskraft under 1980-talets andra hälft. Produktiviteten steg då med endast lite drygt en procent per år i genomsnitt. 18
5 Diagram 1 Sysselsättningsgrad enligt AKU Procent i åldern år Diagram 2 BNP-tillväxt och arbetslöshet i procent av arbetskraften Procent Arbetslöshet 6 4 BNP
6 Diagram 3 Inflation i Sverige , KPI, årstakt i procent talet Recessionen kom i början av 1990-talet, till följd av den ogynnsamma kostnads- och produktivitetsutvecklingen samt en fallande internationell efterfrågan på svenska exportprodukter. Under 1991 började realräntorna att stiga, trots en stegrande inflationstakt, som 1991 låg på nära 10 procent. Samtidigt genomfördes skattereformen, som gjorde det mindre fördelaktigt att låna. Priserna på bostäder och andra tillgångar föll. Hushåll och företag drog ner konsumtion och investeringar och BNP-tillväxten föll. Företagskonkurserna ökade och medförde stora påfrestningar för banksektorn. De flesta större banker behövde mer kapital, men då det internationella förtroendet för det svenska finansiella systemet var lågt blev det svårt för svenska banker att öka upplåningen utomlands. En stor finansiell kris undveks då regeringen 1992 garanterade stöd till banksektorn och lovade skydda bankkunder från förluster. Kronan var sedan maj 1991 knuten till den europeiska valutaenheten ecu. Den ogynnsamma kostnadsutvecklingen medförde minskat förtroende på finansmarknaderna för att den fasta växelkursen skulle kunna upprätthållas. På hösten 1992 höjde Riksbanken marginalräntan till som mest 500 procent, vilket ändå inte räckte för att stoppa spekulationerna mot kronan. Den fasta växelkursen släpptes i november 1992 och en kraftig depreciering följde. Den svaga kronan tillsammans med en upphämtning i den internationella efterfrågan medförde en ökning av produktionen och exporten. Den höga arbetslösheten höll däremot i sig. Olönsamma företag hade slagits ut under lågkonjunkturen och de företag som överlevde krisen fortsatte att rationalisera sin verksamhet. De offentliga finanserna försämrades snabbt och uppvisade ett växande underskott från Det låg som högst på drygt 12 procent av BNP. Underskottet minskade därefter gradvis, i samband med ökad tillväxt och budgetsanering, för att visa överskott 1998, på nära 2 procent av BNP. Inom industrin fortsatte sysselsättningen att minska under konjunkturuppgången En uppgång i sysselsättningen totalt sett inleddes först mot slutet av 1997, efter den relativt korta konjunktursvackan under Sysselsättningsuppgången fortsatte därefter fram till 2001, för att ligga kvar på ungefär samma nivå Sysselsättningsgraden har emellertid ännu inte kommit tillbaka till regeringens mål på 80 procent av befolkningen år. Sysselsättningsgraden ökade visserligen från års låga nivå på 74,6 procent till 78,5 procent 2002 (se diagram 1), men den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden hittills under 2003 gör att sysselsättningsgraden åter minskar. Först på 1990-talet steg produktivitetstillväxten, från ca 1,5 procent per år på 1980-talet till ca 3 procent per år. Den högre tillväxttakten hörde samman med bland annat fortsatta rationaliseringar, bättre produktivitetsutveckling inom privat tjänstesektor än tidigare samt ett ökat bidrag från användning av IT till produktivitetsökningen inom näringslivet. Den gynnsammare produktivitetsutvecklingen under 1990-talet bidrog också till att hålla nere inflationstakten, som under perioden till och med låg under Riksbankens inflationsmål på två procent. Inflationsmålet, som styrt penningpolitiken sedan 1993, har också påverkat utvecklingen, dvs. Riksbanken har anpassat styrräntan med målet att hålla inflationstakten på 2 procent, med en tolerans för avvikelser från nivån med plus/minus en procentenhet. De första åren efter krisen i början på talet var det i stort sett bara exportsektorn som bidrog till Sveriges BNP-tillväxt. Senare blev hushållens konsumtion också en starkt bidragande faktor. Särskilt den ökade sysselsättningen samt en stark utveckling av hushållens förmögenhet, i samband med ökade aktie- och huspriser, bidrog till den ökade konsumtionen. År 1999 präglades inledningsvis av Asienkrisen, men trots det ökade BNP med 4,6 procent. En stark sysselsättningsutveckling inom tjänstesektorn, en kraftig förmögenhetstillväxt bland hushållen, betydande exportframgångar för teleproduktindustrin, men även en relativt stark ökning av den privata tjänstesektorns produktion, är några av de viktigaste förklaringarna till den goda tillväxten mot slutet av 1990-talet. 20
7 Utvecklingen efter 2000 Under hösten 2000 började konjunkturen i omvärlden att försvagas, vilket drabbade både industrin och de delar av tjänstesektorn som producerar företagstjänster. Avmattning startade fjärde kvartalet 2000 och ännu, i början av 2003, har konjunkturen inte vänt stadigt uppåt. Produktivitetstillväxten tog emellertid fart under 2002, och var fortsatt stark under första halvåret Den relativt gynnsamma produktivitetstillväxten hör samman med en neddragning av antalet arbetade timmar, medan antalet sysselsatta upprätthållits på en hög nivå totalt sett. Sysselsättningen inom industrin minskade emellertid under andra halvåret 2002, men först under första kvartalet 2003 märks en nedgång inom tjänstesektorn och en tendens till ett fall i sysselsättningen totalt sett. Arbetslösheten steg i början av En minskning av arbetsmarknadspolitiska program förklarar en del av ökningen, men också den fortsatt svaga konjunkturen och fortsatta rationaliseringar och kostnadsbesparingar inom näringslivet. Svag tillväxt, ökad arbetslöshet och ökad sjukfrånvaro försämrade kraftigt statens finanser nådde överskottet i den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande en topp på 4,5 procent av BNP, för att falla till 1,1 procent av BNP I sin vårproposition 2003 räknade regeringen med att överskottet så gott som raderas under innevarande år, till knappt över noll procent av BNP. Försämringen begränsar reformutrymmet. Samtidigt förutsätts ökade intäkter från företagen, för att finansiera den ökade sjukfrånvaron, vilket också begränsar utrymmet för lönekostnadsökningar i övrigt. 3 BNP per capita ur ett historiskt perspektiv Välfärdsutvecklingen i Sverige mot bakgrund av det historiska perspektivet på utvecklingen för svensk ekonomi åskådliggör viktiga förutsättningar för ökad välfärd. Långsiktigt god tillväxt och ökad sysselsättning förutsätter en gynnsam produktivitetstillväxt och konkurrenskraft relativt konkurrentländer i omvärlden, som motverkar stegrande inflation, kostnadskriser, marknadsandelsförluster, sämre tillväxt och ett fall i BNP per capita. Sambandet mellan konkurrenskraftens utveckling relativt konkurrentländer och Sveriges ekonomiska tillväxt, återspeglas i måttet BNP per capita (se faktaruta). För Sverige har BNP per capita relativt övriga OECD-länder, (korrigerat för köpkraftspariteter), periodvis fallit efter 1970, se diagram 4. Diagrammet har tagits fram genom en sammanlänkning av några äldre serier från OECD. Diagram 4 BNP per capita relativt OECD Index för OECD= Teknisk information: Bruttonationalprodukten, BNP, motsvarar summan av ett lands produktion av varor och tjänster. Det är ett aggregerat mått på välståndet i ett land, men det säger inget om hur den materiella välfärden är fördelad inom befolkningen. Det senare förutsätter statistik om enskilda personers situation (t.ex. genom HEK och ULF) Uppgifter avseende BNP per capita har tagits fram av OECD för organisationens medlemsländer för alla år från och med Jämförelsen innebär att man uttrycker ländernas BNP per capita i en gemensam valuta, i detta fall dollar. För att sådana jämförelser skall återspegla relationerna mellan olika länder på ett korrekt sätt, måste man i jämförelsen ta hänsyn både till hur valutakurserna har utvecklats och till prisnivåns utveckling i respektive land. Det görs med användande av s.k. köpkraftspariteter (PPP, Purchasing Power Parities). Ett paritetstal mellan två valutor är lika med kvoten mellan de belopp i respektive valuta som behövs för att köpa samma mängd varor eller tjänster i respektive land. Paritetstalen är alltså omräkningstal som eliminerar skillnader i prisnivå mellan länderna. Detta innebär vidare att om värdebelopp i nationella valutor räknas om med paritetstalen så återspeglar detta endast volymskillnader, dvs. hur mycket varor och tjänster i volym man får för samma belopp i respektive land. Om växelkursförändringar får effekter på exportpriset slår det emellertid igenom på BNP per capita räknat i löpande priser, eftersom exportprodukter inte ingår i beräkningarna av köpkraftspariteter, som ju avser varor som konsumeras inom länderna talet Kostnadskrisen från mitten av 1970-talet slog igenom på BNP-tillväxten och BNP per capita föll relativt OECD under andra hälften av decenniet. Devalveringarna av kronan 1976 och 1977 bidrog 21
8 också till fallet för BNP per capita räknad i löpande priser, eftersom Sveriges relativa exportpris minskade till följd av devalveringarna talet En viss återhämtning i Sveriges BNP per capita relativt OECD skedde under 1980-talet, efter devalveringarna, som gynnade svensk export och drog upp BNP-tillväxten. Konkurrenskraften urholkades emellertid gradvis och en ny kostnadskris uppstod i slutet av 1980-talet talet Vi ser ett liknande mönster under 1990-talet, men med ett kraftigare fall i BNP per capita relativt OECD, i samband med att Sveriges BNP minskade tre år i rad från Dessutom skedde en kraftig försämring av kronans värde gentemot andra valutor efter att den fasta kronkursen övergavs i november 1992, vilket drog ned det relativa exportpriset, vilket också påverkade måttet BNP per capita. Mellan 1992 och 1993 blev dollarn närmare 35 procent dyrare (räknat på genomsnittet under respektive år), medan kronkursen gentemot ecun sjönk med nära 20 procent. Kronkursens fall förbättrade exportindustrins konkurrenskraft vilket gynnade tillväxten i svensk ekonomi. Därmed klättrade Sverige uppåt något åter igen i jämförelsen av BNP per capita relativt OECD. Återhämtningen skedde emellertid från en betydligt lägre nivå än på 1980-talet. Alla uppgifter i detta avsnitt baseras på löpande priser och köpkraftspariteter. Köpkraftspariteten för den svenska kronan i förhållande till dollarn framgår av diagram 5. Diagrammet visar för respektive år det belopp i kronor som erfordrades för att i Sverige köpa samma mängd varor eller tjänster som i USA kostade en dollar. Från början av 1970-till 1990-talet blev det allt dyrare att köpa samma mängd produkter som i USA kostade en dollar. Kronans köpkraft försvagades alltså. Därefter bröts trenden och köpkraften stärktes något mot dollarn under andra halvan av 1990-talet. Den stora skillnaden mot 1970-talet bestod emellertid. I tabell 1 visar vi utvecklingen i Sverige i jämförelse med andra industriländer för perioden , dels rangordningen av länderna eller placeringen i vad som ibland brukar kallas välståndsligan (tabell 1.a) för vissa utvalda år, dels BNP-nivån i relation till OECD-genomsnittet för åren (tabell 1.b) för samtliga OECDländer. I tabell 1c visas BNP per capita i Sverige i relation till OECD för samtliga år under perioden Som synes är det kraftiga svängningar i många länder. Sverige har liksom flera andra länder (exempelvis Frankrike och Japan) tappat avsevärt på senare år. Schweiz har halkat ner från en förstaplats 1970 till en delad femteplats. Under de allra senaste åren har Sveriges position stabiliserats i nivå med de stora europeiska konkurrentländerna (Tyskland, Frankrike och Storbritannien). Irland, liksom även Norge, har haft en enastående BNP-ökning från 1970-talet fram till och med 2002 och båda länderna ligger nu i det absoluta toppskiktet. Inom Norden har Sverige långsiktigt tappat terräng jämfört med Norge, Danmark och Finland. Välfärdstillväxten i Sverige, mätt med BNP som välfärdsindikator, har alltså åtminstone slutat att försämras under senare år. Den mer gynnsamma utvecklingen har hängt nära samman med en fortsatt låg kostnads- och inflationsutveckling. Även de offentliga finanserna har hållits i schack, med hjälp av uppställda utgiftstak och målet att uppnå överskott i den offentliga sektorns finansiella sparande på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel. Diagram 5 Köpkraftsparitet för svenska kronan gentemot dollarn) Alla uppgifter som redovisats avseende BNP per capita är baserade på senast tillgängliga data för respektive år från OECD. Placeringen år 2002 baseras på OECD:s prognoser för 2002 (augusti 2003). Det bör påpekas att beräkningarna är förenade med åtskilliga osäkerhetsfaktorer. Både de BNPberäkningar som ligger till grund för rangordningen och beräkningarna av paritetstalen är föremål för fortlöpande revideringar för de senaste åren. Av betydelse för resultaten är bl.a. real BNPutveckling, valutakursen, inflationstakt, relativprisernas utveckling m.m. Skillnaderna mellan länderna i Sveriges närhet kan ibland vara mycket små och relativt måttliga förändringar i nivån kan ge upphov till att rangordningen förändras. 22
9 Tabell 1a BNP per capita för OECD-länderna , löpande PPP. Rangordning för länderna för respektive år Luxemburg Norge USA Irland Canada Danmark Schweiz Nederländerna Island Österrike Belgien Australien Finland Japan Storbritannien Frankrike Sverige Italien Tyskland Nya Zeeland Spanien Portugal Grekland Korea Tjeckien Ungern Slovakien Polen Mexiko Turkiet Källa: OECD 23
10 Tabell 1b BNP per capita i OECD-länderna samt EU OECD=100. Löpande PPP Index Index Index Index Luxemburg Norge USA Irland Canada Danmark Schweiz Nederländerna Island Österrike Belgien Australien Finland Japan Storbritannien Frankrike Sverige Italien Tyskland Nya Zeeland Spanien Portugal Korea Grekland Tjeckien Ungern Slovakien Polen Mexiko Turkiet EU
11 Tabell 1c BNP per capita i Sverige Index OECD=100 Källa: OECD Index
12 26
BNP kan tolkas på många olika sätt
Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning
Läs merRAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa
RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62
Läs merDen svenska industrins konkurrenskraft
Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden
Läs merI Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och
I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras
Läs merEkonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9
Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler
Läs merArbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012
Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor
Läs merOKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb
OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och
Läs merEtt utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Läs mer19 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin
19 år med Industriavtal Tillverkningsindustrin 1998-2016 September 2017 Förord Rapporten Globala arbetskraftskostnader tillverkningsindustrin 1998-2016 ingår i Facken inom industrins rapportserie om arbetskraftskostnader
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2019
Finanspolitiska rådets rapport 2019 Finanspolitiken 2019 och det finanspolitiska ramverket 1. Överskottsmålet Överskottsmålet säger att det faktiska sparandet ska ligga på 1/3 % i genomsnitt över konjunkturcykeln
Läs merBudgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011
Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merSvenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Läs merKunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition
Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merArbetsmarknad. Kapitel 9
Kapitel 9 Arbetsmarknad Avsnittet är baserat på Education at a Glance utgåvorna 2001 och 2002 (OECD). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A:Tabell 9.1 9.5. 143 Deltagande i arbetskraften I Sverige deltog
Läs merUtbildningskostnader
Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merStockholmskonjunkturen hösten 2004
Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.
Läs merUtträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv
Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt
Läs merBättre utveckling i euroländerna
Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merSparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen
Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder
Läs merEffekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden
Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs mer20 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin
2 år med Industriavtal Tillverkningsindustrin 1998-217 September 218 Förord Rapporten Globala arbetskraftskostnader tillverkningsindustrin 1998-217 ingår i Facken inom industrins rapportserie om arbetskraftskostnader
Läs merAlternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet
Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merDan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi
Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare
Läs merGör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.
Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft
Läs merUtveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor
Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade
Läs mer21 år med Industriavtal. Tillverkningsindustrin Augusti 201 9
21 år med Industriavtal Tillverkningsindustrin 1998-201 8 Augusti 201 9 Förord Rapporten Globala arbetskraftskostnader tillverkningsindustrin 1998-2018 ingår i Facken inom industrins rapportserie om arbetskraftskostnader
Läs merKonjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 15 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merReseströmmar en översikt 2000 2012
Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition
Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien
Läs merHöstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merHur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?
Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare
Läs merSverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004
Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merSvensk finanspolitik 2013
Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik
Läs merUtmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman
Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Svaret beror på Risken för långsiktiga effekter? Hur motverka dessa? Stimulera efterfrågan finanspolitik Stärka
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merGlobala arbetskraftskostnader
Globala arbetskraftskostnader Tillverkningsindustrin 1998 2012 15 år med Industriavtal Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de fem fackförbund inom industrin som omfattas av "Samarbetet
Läs merKostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
Läs merVarför kris i svensk ekonomi?
BO E CARLSSON: Varför kris i svensk ekonomi? Att problemen i den svenska ekonomin i dagsläget sammanhänger med kostnadsutvecklingen råder det en bred enighet om. l regeringens finansplan i januari i år
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Läs merAndel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år
196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014
Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merÅldersstrukturen, växelkursen och exportandelen
Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat
Läs merFördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merFakta om. Sveriges ekonomi 2001
Fakta om Sveriges ekonomi 2001 1 Skriften har tagits fram av en projektgrupp inom Svenskt Näringsliv. I arbetet har deltagit: Lars-Olof Jacobsson, projektledare Lars Jagrén Patrik Karlsson Anders Rydeman
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Läs merSveriges ekonomi fortsätter att bromsa
Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig
Läs merOKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för
Läs merPISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av
Läs merÄndringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018
Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt
Läs merRiksbanken och fastighetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs merMigration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/
Migration och integration Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/12-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen 2016.
Läs merEkonomiska bedömningar
Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA
Läs merTillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Läs merMöjligheter och framtidsutmaningar
Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100
Läs merSveriges handel på den inre marknaden
Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna
Läs merEtt rekordår för svensk turism
2014 Ett rekordår för svensk turism Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46
Läs merGlobala arbetskraftskostnader. En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin
Globala arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin 196 25 Oktober 26 Facken inom industrin (FI) är ett samarbetsorgan mellan de sex fackliga
Läs merPressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016
Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv
Läs merProjektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning
Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare
Läs merHur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?
Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merBJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars
BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.
Läs merInflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning
ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se
Läs merAgenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs
Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr
Läs merApril 2014 prel. uppgifter
Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter
Läs merSpångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013
Spångvandring Det ekonomiska läget, mars 2013 1 Den finansiella turbulensen har mojnat i Europa Statsskuldräntor (10 år) i PIIGS Procent 2 Spång lagts över de omfattande problemen i Europa Finansmarknaderna
Läs merInför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015
Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merLönar det sig att gå före?
MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys
Läs merLöneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%
Löneekvationen Produktivitet 1,5% Löneinflation 2% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5% Inflation 3,5% Real löner 0% Ökad vinstandel och/eller importpriser Löneandelen föll mellan 1975-1995 75,0 Löneandel
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda
Läs mer5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv
Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen
Läs merKollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019
Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019 Täckningsgrad för kollektivavtal samt organisationsgrad för fack och arbetsgivare
Läs mer