Sandeplanskolan. Lokal handlingsplan 14/15 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Rev (10) Sandeplanskolan Lokal handlingsplan 14/15 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

2 (10) Innehållsförteckning 1. Lagstöd och definition 3 2. Övergripande mål 4 3. Sandeplanskolans elevhälsoteam 4 4. Trygghetsråd 5 Arbetsgång 5 5. Förebyggande arbete lå 14/ Utvärdering av insatser lå 13/ Åtgärdande insatser 7 När elev kränker elev 7 När personal kränker elev 8 När elev kränker personal 8 När personal kränker personal 8 8. Kartläggning och nulägesrapport vt Kartläggning och analys maj Åtgärder inför lå 13/14 10

3 (10) 1. Lagstöd och definition Skolans likabehandlingsarbete regleras av Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2009:567). Det åligger skolan att upprätta två planer för arbetet med likabehandling, en likabehandlingsplan (3 kap 16 Diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (6 kap 8 Skollagen). Utbildningen ska utformas i överenskommelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (Skollagen 1 kap 5 ) Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. (1 kap 1 Diskrimineringslagen) I Skolverkets Allmänna Råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 2012, definieras mobbning som en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. I samma text definieras kränkande behandling: ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. I Diskriminerings- lagen finns definitionerna för diskriminering och trakasserier. Som grund för vårt arbete och revideringen av våra förebyggande åtgärder (se nedan), ligger förutom ovan nämnda definitioner också resultatet av den elevenkät som årligen genomförs. Rektor är ansvarig för att likabehandlingsplanen upprättas och årligen revideras. Elevråd, verksamhetsråd (forum för samråd) och personal ges återkommande möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i skolans likabehandlingsplan. Resultat från enkäter och undersökningar, samt utvärderingen av årets förebyggande insatser utgör underlag för den årliga revideringen av nämnda arbete.

4 Övergripande mål På Sandeplanskolan vill vi ge våra elever bästa möjliga utbildning och omsorg. Ingen på skolan ska utsättas för mobbning, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är viktigt att all personal är goda förebilder och tydliga vuxna. Sandeplanskolans personal är skyldig att omedelbart reagera och agera på all form av diskriminerande och kränkande behandling. Vi strävar efter: att ha nolltolerans mot diskriminering, mobbning och kränkande behandling. att uppmuntra gott kamratskap, stärka självkänslan och betona allas lika värde. att alla elever ska ha en god arbetsmiljö där de känner sig trygga och finner arbetsro. att alla på skolan behandlas med respekt och visar förståelse för varandras olikheter. Om du eller någon i din omgivning blir utsatt för mobbning, våld, hot eller annan kränkande behandling, vill vi att du omedelbart kontaktar en vuxen som du känner förtroende för. Att berätta är det bästa och effektivaste sättet att få stopp på trakasserier. Om du som vårdnadshavare misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling, kontakta mentor, rektor eller annan personal. 3. Sandeplanskolans elevhälsoteam Skolans Elevhälsoteam träffas en gång per vecka och består av skolledning, skol- psykolog, skolkurator, skolsköterska, specialpedagoger, SYV och skolvärdar. Elevhälsoteamets funktion är framförallt att ha en övergripande roll i arbetet med elevärenden, men även att spela en aktiv roll i skolans likabehandlingsarbete. 4 (10)

5 (10) 4. Trygghetsråd Trygghetsrådet består av skolvärd och representanter från arbetslagen. Gruppens uppdrag är att vid kännedom om kränkande behandling utreda, kartlägga och aktivt arbeta för att stoppa kränkningen. Arbetsgång Gruppen får kännedom om kränkande behandling/mobbning Gruppen samlar information Två vuxna ur Trygghetsrådet samtalar med den utsatta och sedan med utövaren/utövarna.uppföljningssamtal med den utsatta och utövaren/utövarna. Trygghetsrådet informerar mentor och annan berörd personal om det fortsatt arbetet. Dessa hjälper till med uppföljning genom att noga iaktta vad som händer mellan de berörda eleverna. Om detta inte hjälper kallar skolan med ledning av rektor till möte med berörda vårdnadshavare. 5. Förebyggande arbete lå 14/15 Personalen träffas regelbundet varje vecka i arbetslags- och ämnesträffar. Under dessa träffar avsätts tid för att lyfta klassers, gruppers och enskilda elevers studiesituation. Skolan har initierat nya rutiner för elevärende. Syftet med de nya rutinerna är att skapa en tydligare och effektivare ärendegång, samt en tydligare roll- och ansvarsfördelning. Skolan har två skolvärdar (utökat med en tjänst) vars uppdrag är vara ett stöd i elevernas skolsociala situation. Skolvärdarna ingår i skolans Elevhälsoteam och Trygghetsråd. Trygghetsrådet har en kontinuerlig dialog med skolans personal för att kunna identifiera och förebygga kränkande behandling, samt verka för likabehandling. Vid läsårsstart informeras elever, vårdnadshavare och personal, om skolans trivselregler, vilka ligger till grund för respektfulla möten. Detta utmynnar i ett kontrakt mellan elev/vårdnadshavare och skolan.

6 (10) Alla elever är kopplade till en mentor som har ansvar för elevens hela studiesituation. Mentorn har en fortlöpande kontakt med eleven och hemmet. Elevens skolsociala situation följs upp och utvärderas i samband med utvecklingssamtal en gång per termin. En kartläggning av trivsel och studiero genomförs i april/maj varje år. Resultatet av enkätsammanställningen ligger till grund för revidering av handlingsplan samt vid behov direkta åtgärder. Under läsåret 14/15 har skolan för avsikt att ersätta denna enkät med skolans årliga Qualis- undersökning. Skolan har ett rastvaktsschema, vilket innebär att alla delar av skolans rastgårdar och byggnader har tillsyn under skoldagen. Rastvaktsschemat revideras fortlöpande efter behov. Skolan följer dagligen upp elevernas frånvaro då detta kan vara ett tecken på att eleven inte trivs eller far illa i skolan. Skolvärdarna har tillsammans med skolsköterskan en samordnande roll i närvarohanteringen. Skolan har under läsåret fokuserat på kränkningar på internet och sociala medier, bl a genom föreläsningar för elever, personal och vårdnadshavare. Arbetet har följts upp i arbetslagen. Forum för samråd med vårdnadshavare genom skolans verksamhetsråd, som träffas tre gånger per termin. 6. Utvärdering av insatser lå 13/14 Skolan ser positiva resultat sett till de förändringar och insatser som gjordes inför lå 13/14, men vi ser också att en del insatser måste utvecklas ytterligare. De nya rutinerna för elevärende har skapat en större tydlighet och transparens i ärendegången. Samtliga ärenden dokumenteras på gemensam blankett och alla ärenden lyfts i Elevhälsoteamet. Den tydligare ärendegången innebär att personalgrupper med ansvar för skolans likabehandling har större insyn och överblick och därmed bättre förutsättningar att agera. Utvecklingsområden framöver är bättre återkoppling mellan Elevhälsoteam och arbetslag, samt att hitta en säker form för att kunna dela dokumentationen digitalt. Skolans Antimobbningsgrupp har under läsåret ersatts av Trygghetsrådet. I de ärende gruppen varit inkopplade ser vi mycket goda resultat. Det finns dock fortsatt en osäkerhet i personalleden kring Trygghetsrådets funktion och arbetssätt.

7 (10) Skolan har under läsåret riktat ett speciellt fokus mot kränkningar på Internet och i sociala medier. De föreläsningar skolan erbjudit elever, personal och föräldrar och fallit väl ut och gett ett gott resultat. Arbetet har dock inte följts upp och utvärderats i den omfattning som det var tänkt. Skolan anställde inför lå 13/14 ytterligare en skolvärd. Den utökade resursen har inneburit att skolvärdarna i större omfattning har kunnat delta och ta ansvar i det löpande elevhälsoarbetet. Skolvärdarna har under året varit representerade i både Trygghetsråd och Elevhälsoteam. Den ökade vuxennärvaron upplevs positivt av eleverna. 7. Åtgärdande insatser Trots ett gott förebyggande arbete händer det att akuta situationer uppstår. Följande punkter genomförs då något inträffat men gången kan variera beroende på händelseförloppet. När elev kränker elev 1) Alla incidenter och åtgärder skall ALLTID anmälas till huvudman (Vellinge kommun). 2) Alla incidenter skall ALLTID MEJLAS till trygghetssamordnare som ansvarar för att vidarebefordra era rapporter till huvudman 3) Du som ser eller på annat sätt är involverad med elever som är i konflikt med varandra har ANSVAR för att skriva incident/tillbudsrapport 4) Mentor informeras ALLTID samma dag om incidenten av den som skriver rapporten. 5) MENTOR ansvarar för att informera sitt/sina mentorsbarns vårdnadshavare/föräldrar inom 24 timmar när eleven/eleverna har varit inblandade i en incident. 6) MENTOR ansvarar för att följa upp incidenten med sitt/sina mentorselever och vid behov återkoppla till vårdnadshavare/föräldrar. Gäller EJ när Trygghetsrådet, i samråd med mentor, har övertagit ärendet. Då är ansvaret Trygghetsrådets. 7) OM det förekommer upprepade incidenter mellan samma elever och man som mentor har tömt alla resurser kontaktas Trygghetsrådet för att diskutera vidare åtgärder. Det samma gäller om man som mentor noterar att samma elev alltid förekommer i incidentrapporterna.

8 (10) När personal kränker elev Om du som vuxen blir vittne till att en kollega kränker en elev ska du snarast uppmärksamma kollegan på sin handling. Anmälan ska, utan dröjsmål, göras till rektor. Om du som vuxen får kännedom om att en elev har blivit kränkt av en kollega ska du anmäla till rektor. I de fall där elev känner sig kränkt av vuxen bör denne ta kontakt med annan vuxen på skolan som eleven känner förtroende för. Den kontaktade vuxne ansvarar för att anmälan till rektor görs. Rektor ansvarar för att det sker ett samtal mellan berörd elev, vårdnadshavare och lärare. Ovanstående ska dokumenteras. När elev kränker personal Rektor ska omedelbart få kännedom om händelsen. Samtal med vårdnadshavare och personal sker under rektors ledning. Ovanstående ska dokumenteras. När personal kränker personal När personal upplever sig kränkt av annan personal ska detta anmälas till rektor. Om du som kollega upplever att arbetskamrat blir mobbad av annan kollega, ska du omedelbart informera rektor. Rektor ska agera enligt gällande arbetslagstiftning. Ärendet ska dokumenteras. 8. Kartläggning och nulägesrapport vt- 14 Innevarande läsår gick det ca 550 elever på Sandeplanskolan, fördelade från förskole- klass till årskurs 9. Skolan har en relativt stor inflyttning, vilket innebär att elevantalet under kommande läsår närmar sig 600 elever. Under läsåret har renoveringen av skolans samtliga byggnader färdigställts. Årskurs F- 2 har sina lokaler i skolans B- byggnad och övriga årskurser har sina lokaler i skolans A- byggnad. Personalen har under läsåret varit indelade i fyra arbetslag; åk F- 2, åk 3-4 och åk 5-9 I och åk 5-9 II.

9 (10) Kartläggning och analys maj 2014 Under maj månad genomfördes den årliga likabehandlingsenkäten på skolan. Enkäten genomfördes digitalt och syftade till att kartlägga hur eleverna upplever sin skolsociala situation. Svarsfrekvensen på enkäten var 85%. Resultatet visar att en majoritet av eleverna har en trygg och tillfredställande skolgång på Sandeplanskolan. Trivseln och tryggheten är något större i de lägre årskurserna och tenderar att minska i de högre årskurserna. Vid en sammanfattning av resultatet ges följande bild: 95% av eleverna uppger att de trivs i skolan 92% av eleverna uppger att de trivs i sin klass 90% av eleverna uppger att de känner sig trygga i skolan (Totalt 6 elever uttrycker att de känner oro i skolan) 97% av eleverna uppger att de har vänner i skolan Om resultatet bryts ner i respektive stadium ges följande bild: F Trivsel skola 97% 98% 92% Trivsel klass 95% 96% 86% Trygghet 95% 89% 88% Vänner 96% 98% 96% I enkäten frågas även om ensamhet och utsatthet. Frågorna som ställs är Är någon i din klass ensam? och Är någon i din klass utsatt eller mobbad?. Frågorna följs av en fritextruta där eleverna kan ange vem eller vilka klasskamrater som åsyftas. På frågan om ensamhet svarar 27% av eleverna att det finns klasskamrater som är ensamma. De fåtal namn som anges är sedan tidigare kända av skolans Elevhälsoteam, och insatser är kopplade till samtliga av dessa elever. När resultatet bryts ner på klassnivå är det tydligt att det finns en stor oro kopplad till en specifik klass och att det inför kommande läsår kommer krävas ytterligare insatser här. Samma klass har har

10 (10) utmärkande negativt resultat även vad gäller utsatthet och mobbning. På frågan om utsatthet och mobbning svarar drygt 19% av eleverna att det finns klasskamrater som är utsatta. De elever som anges är sedan tidigare kända av skolans Trygghetsråd och Elevhälsoteam. I enkäten har eleverna även möjlighet att ange otrygga platser. Frågan som ställs är Var på skolan tycker du att det lättast blir bråk? Det är framförallt delar av skolgården som upplevs otrygga, såsom skolans multiarena och klätterställningar. Det framgår i fritextsvaren att eleverna upplever att det är mycket lite bråk på skolan. En hel del elever upplever att otryggheten är stor när det är snö på skolgården. Eleverna upplever också att det är under eller i samband med idrottslektionerna som det är störst risk för bråk och konflikter. Många elever upplever idrottslektionerna som en otrygg miljö. Åtgärder inför lå 13/14 Trygghetsrådets uppdrag och arbetsgång måste tydliggöras ytterligare för personalen. Det finns oklarheter kring när ett ärende lämnas vidare till Trygghetsrådet och hur detta sedan återkopplas till mentor och arbetslag. En digital delningsyta för dokumentation måste tas fram. (Ansvar: skolledning) Skolan kommer inför kommande läsår Projektanställning (Ansvar: skolledning) Ökad trygghet i samband med idrottslektionerna. (Ansvar: idrottslärarna) Rutinerna för elevärende måste utvecklas ytterligare. All personal ska vara förtrogen med ärendegången, dvs hur och till vem man rapporterar. Återkopplingen från Elevhälsoteamet till mentorer, undervisande lärare och arbetslag måste förtydligas. (Ansvar: skolledning och EHT) Arbetet med kränkningar på Internet och i sociala medier bör följas upp och intensifieras under kommande läsår. (Ansvar: Trygghetsråd och arbetslag) Revidering av rastvaktsschema och tillsyn med fokus på det eleverna anger som otrygga platser, med ett särskilt fokus de månader det är snö på skolgården. (Ansvar: skolledning, personal)