Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Kyrkhedens skola årskurs 4-9 och särskola Läsåret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Kyrkhedens skola årskurs 4-9 och särskola Läsåret 2013-2014"

Transkript

1 Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Kyrkhedens skola årskurs 4-9 och särskola Läsåret

2 VISION På vår skola och fritids ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Vi ska behandla andra som vi själva vill bli behandlade. LAGSTIFTNINGEN Enligt diskrimineringslagen ska huvudmannen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn eller elever som deltar i verksamheten oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, dels förebygga och förhindra trakasserier. (Skollagen 2010:800, 6 kap 6-8 ; Diskrimineringslagen 2008:567 1 kap 1 ). Det är skolans skyldighet att agera så snart någon i personalen får kännedom om att någon elev känner sig kränkt av någon, barn eller vuxen, i samband med skola eller fritidsverksamhet. Skolan ska utreda och se till att det inte upprepas. För detta skall finnas rutiner. (Skollagen 2010:800, 6 kap 10 ) Likabehandlingsplanen har arbetats fram utifrån allmänna råd och skrifter från Skolverket, Skolinspektionen, DO och BEO. SIDA 1/31

3 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV TIDIGARE PLAN ( ) KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING av den tidigare likabehandlingsplanen har skett på individ-, grupp och verksamhetsnivå genom summering från lärarna på år 4-9 och en enkät som lämnats ut till personal på skolan om hur de arbetar med värdegrund och diskriminering. Eleverna i år 8 har fått svara på en enkät där frågorna handlat om skolans arbete med likabehandling, värdegrund och arbetsmiljö. I kartläggning av elevernas hälsa och trivsel har även 2013 års statistik från skolsköterskans elevhälsosamtal för elever i förskoleklass, år 4 och år 7 använts. Elevsamtal har genomförts i år 7. Lärarna har fått svara på hur de arbetar/vill arbeta med värdegrund. Kartläggning har även skett genom dialog med personal och elevgrupper. Det är viktigt att rektor och skolpersonal är uppmärksamma på den jargong och de relationer som råder mellan eleverna och mellan skolpersonal och elever. Elevers och skolpersonals sätt att uttrycka sig kan avslöja normer som kan inbjuda till kränkningar. Vi har uppmärksammat ett språkbruk som inte kan accepteras på skolan. Mycket handlar om normer och främst utseendenormer på skolan. Vi kommer att ta krafttag mot språkbruket då vi är medvetna om att nolltolerans mot taskiga kommentarer bidrar till att minska även andra kränkningar och mobbning. INFORMATION OM LIKABEHANDLINGSPLAN Kartläggningen har visat att informationen om likabehandlingsplanen inte gått ut till alla berörda, som personal, elever och föräldrar. Eleverna på högstadiet vet att vi har en likabehandlingsplan men vet SIDA 2/31

4 inte innehållet visar enkätsvar. För att öka tillgängligheten kommer planen att läggas ut på kommunens hemsida samt på skolans interna informationssystem, Edwise. Berörda mentorer går igenom planen tillsammans med sina elever på ett grundligt och reflekterande sätt. I själva arbetet med likabehandlingsplanen har arbetet fördelats på ett fåtal personer. Målet är att hela skolan ska vara involverad i arbetet i stor utsträckning. ELEVERNAS TRIVSEL finns redan nu som en punkt att diskutera kring på varje utvecklingssamtal, vid föräldramöten och på mentorstid. Även vid olika personalmöten på skolan kommer nu trivsel finnas med på agendan. Eleverna i år 4-6 upplever hög ljudnivå och trångt om utrymme vilket ger upphov till konflikter när rasterna i stor utsträckning tillbringas inomhus utan givande aktiviteter. Elever i år 6-7 har uttryckt att det är tråkigt på rasterna och lite att göra. Eleverna i år 4-6 har då fått önska utrustning för aktiviteter på raster och flera av önskemålen har infriats. Enkätsvaren i år 8 visar att eleverna i stor utsträckning känner trygghet och trivsel på skolan och att tillgången till uppehållsrum och café är mycket bra. På 7-9 finns en bra vi-känsla och en positiv inställning, men klassrumssituationen upplevs som stökig. Elevhälsan genomförde elevsamtal med en årskurs 7:a i stället för årskurs 5-6 som planerats. Under detta läsår planeras elevsamtal i år 6 som en del av kartläggningen om elevernas upplevelse av trivsel och trygghet på skolan. Eleverna i år 4 upplevs som hjälpsamma mot varandra och alla tillåts vara med. Fritids arbetar aktivt med vuxennärvaro för att fånga upp klimatet bland barnen. SIDA 3/31

5 MILJÖ Toaletterna beskrivs även av eleverna på högstadiet som ofräscha, trasiga och i dåligt skick. Iordningställande av nya och fler toaletter för år 4-9 pågår och beräknas vara klart till skolstart. Skolan anses inte ha en god inomhusmiljö eller utomhusmiljö enligt kartläggning bland de äldre eleverna. Omklädningsrummet anses av de flesta som okey, men att det är ofräscht i duschutrymmen. Korridoren i huvudbyggnaden upplevs av vissa elever som osäker och trång med mycket folk och av andra som helt okey. Under läsåret kommer korridoren att målas och fräschas upp. Planen om att elever i år 7-9 skulle skissa på önskad skolgård har inte genomförts. Studiemiljön upplevs inte som lugn och harmonisk enligt eleverna i år 8. Samma elever upplever inte alltid klassrummen som väl anpassade för verksamheten. Önskemål om hel hall på idrotten har lyfts fram av personal, för större yta att röra sig på vilket minskar risk för konflikter (främst i år 3-6) Inför nya läsåret byter vi namn på rastvakter till rastvärdar för att ge en mer positiv klang på uppdraget. Vi ser vikten av ökad vuxennärvaro under rasterna i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och då främst i form av ökad tillsyn på skolgården och i korridoren på mellan-och högstadiet. Stökiga raster där många av eleverna uppehåller sig i korridorerna leder till tråkiga händelser eleverna emellan. Då år 4-6 inte haft gemensamma raster har inte personalstyrkan räckt till som rastvärdar. Gemensamma raster bör förekomma på mellanstadiet. Det finns enligt önskemål från både elever och personal för lite aktiviteter på rasterna, både ledda aktiviteter och andra. Fritidsledare kommer därför att ha planerade uteaktiviteter varje dag på vissa raster och därmed öka vuxennärvaron bland år 4-6. Dessa planerade aktiviteter meddelas på gemensam anslagstavla. Även år 8 menar att rastvärdssystemet kunde fungera bättre. I rastvärdarnas uppdrag ingår att gå en särskild promenadslinga vilket SIDA 4/31

6 sker i stor utsträckning. Enligt eleverna är dessa områden toaletterna i källaren, passagen i kafeterian, passagen vid NO- salarna och borden utanför bildsalen och passagen mellan hissen och ytterdörrarna i byggnaden mellan lågstadiet och mellan/högstadiet. Förutom skolgården vistas många elever i kapprummen på övre våningen på rasterna och elever rapporterar om att konfliktsituationer där. Promenadslingan bör därför innefatta kapprummen. Rastvärdarna bör även vistas på skolgården på alla stadier. Omklädningsrummen och matsalen är utrymmen där det blir stökigt och risken för kränkningar uppstår. Av den anledningen kommer nu fler vuxna finnas på plats. Vid simundervisningen har framkommit att främst flickor får utstå nedlåtande kommentarer av pojkar. Skolan bör när detta framkommer tillmötesgå eleverna med möjlighet till separata kill- och tjejgrupper. Detta måste ses som en akut och tillfällig lösning då skolan ska ta ansvar för att samtidigt aktivt arbeta med grundproblemet till situationen, exempelvis genom värderingsövningar och samtal kring problemen som uppstått. För korta raster mellan idrottslektionerna har lett till minskad vuxennärvaro och bidragit till fler konflikter mellan eleverna i omklädningsrummen. Elevernas schema har lagts utifrån tanken att kunna ha god vuxennärvaro samt för att integrera olika årskurser med varandra. Till exempel 4-6 har raster tillsammans för ökad gemenskap. FÖRÄLDRAR bör involveras i större utsträckning än vad som sker idag när det gäller arbetet med skolans gemensamma värdegrund. Skolan jobbar med att få till rutin för samverkan med Föräldraföreningen kring värdegrundsarbetet. Utvecklingspedagoger kommer att i dialog med föräldraföreningen finna ett bra arbetssätt för att involvera föräldrar i värdegrundsarbetet. Då skolan bjuder in föreläsare för elever och personal bör även föräldrar ges möjlighet att ta del av och reflektera över rådande normer. SIDA 5/31

7 ELEVHÄLSAN har under året kontinuerligt ändrat rutiner för att effektivisera ärendegången och av den anledningen har nya blanketter och ny arbetsordning arbetats fram. Elevhälsoteamet har utökat tillgängligheten till en heldag per vecka. En stående drop-in tid alternativt bokade tider har funnits för pedagoger en dag per vecka för att möte elevhälsoteamet. Bokade tider upplevs av båda parter fungera bättre. Elevhälsoteamet jobbar ständigt med att korta tiden på ärendeprocessen och fortsätter jobba för tillgänglighet och tidseffektiva mötestillfällen med pedagoger. Elevhälsan har i viss mån getts möjlighet att yttra sig i beslut som rör elever på skolan, men inte i önskad utsträckning. Rutiner för detta bör arbetas fram. TRYGGHETSTEAMET Utvärdering och analys av Trygghetsteamets ärenden visar att de allra flesta ärendena blir lösta genom ett allvarssamtal med berörda elever. Trygghetsteamet strävar efter att jobba mer förebyggande och inte enbart involveras i akuta ärenden. I det närmaste alla elever i år 8 vet att skolan har ett trygghetsteam, men alla tycker inte att kränkningar och okamratligt beteende stoppas och utreds så snart det uppstår. Vi måste jobba hårdare för att få till elevinflytande på detta område. Exempelvis via kamratstödjarverksamheten. I kartläggning framkommer att de flesta känner sig trygga och trivs i skolskjutssituationen. Ett par händelser har dock rapporterats och därefter utretts. Skolan bör arbeta vidare med rutiner kring dessa situationer. Utvärderingen av Trygghetsteamets arbete visar att kränkningar idag sker i större utsträckning via sociala medier. Detta ligger i linje med hur det ser ut i skolor över hela landet och även procentuellt sett ligger vi på samma nivå. Under det gångna läsåret genomfördes ett arbete som handlar om utsatthet på internet riktat till år 7-9. Vår övertygelse SIDA 6/31

8 är att om vi jobbar med förhållningssätt och attityder i sociala medier så är mycket vunnet i vårt värdegrundsarbete. Ambitionen är att finna lämpliga metodmaterial även för de lägre åldrarna, F-6, och låta mentorerna ta ansvar för det i det vardagliga arbetet. Vi ser allvarligt på kränkningar i sociala medier och arbetar fram metoder för hur vi kan minska förekomsten. Exempelvis vill vi ge elever möjlighet till anonym rapportering till oss via sms för att stoppa spridning av bilder och uttalanden. Utbudet för utbildningar har varit litet och av den anledningen har teamets medlemmar inte varit på någon utbildningsdag under läsåret som gått. En till två utbildningsdagar bör avsättas om man finner passande utbildning under kommande läsår. Kompetenshöjning fås även genom vald litteratur och filmer. Teamet har byggt upp ett bra och säkert arbetssätt för handläggning av ärenden och gjorts mer enhetliga för hela skolan. Dock har inte rutinerna för dokumentation efterföljts fullt ut, och detta kommer att arbetas med framöver liksom revidering av mall för ärendehantering. Presentation av vilka som ingår i teamet gjordes genom att teamets medlemmar presenterades i alla klasser. Detta kommer att upprepas i år och fotografi på teamets medlemar sätts upp på skolan. Trygghetsteamet träffas regelbundet en gång per månad och har representanter från flera stadier, elevhälsa och fritidsledare. Man diskuterar det rådande klimatet, jargong och beteende som uppmärksammats av både personal och elever. Skolan har inte funnit ett bra faddersystem som det fanns tankar på och avvaktar därför med detta. SIDA 7/31

9 NORMER OCH ATTITYDER Flera ärenden hos Trygghetsteamet bottnar i attityder och normer som rör kön och sexuell läggning. Skolan har inte satsat på att integrera sexualundervisningen i den utsträckning som man borde. Eleverna bör ges ännu större möjligheter till reflektion kring de normer som omger oss, vilket styrks i år 8:s enkätundersökning. På särskilda temadagar har vi möjlighet att belysa detta och bjuda in föreläsare samt lägga vikt vid diskussioner kring diskriminerande normer. Ungdomsmottagningen kom på sina årliga besök till år 6 och år 8 då fokus läggs vid diskussioner om normer kring sexuell läggning, kön, kroppsideal och allas lika värde. En miljö där normkritik är vardag och där man mer aktivt arbetar med de frågorna, är en miljö där det sannolikt kommer att finnas mindre kränkande behandling, mobbning och utanförskap, (både på internet eller den fysiska miljön) Tänkbara åtgärder är en temadag om internet med vikt på normer och attityder eller att låta elever och lärare granska litteraturen på skolan utifrån normkritiskt perspektiv. Media är ett kraftfullt fenomen som ger upphov till icke önskvärda normer och som därför bör diskuteras i stor utsträckning i undervisningen. Metodmaterial för mediakritik finns att tillgå på skolan. I samverkan med biblioteket kommer skolan att tillhandahålla bokpåsar med böcker som har ett tydligt normbrytande innehåll och ger utrymme för diskussioner. Detta är möjligt för samtliga stadier på skolan samt fritids. VÄRDEGRUNDSARBETE Föreläsning för personalen om rasism- och främlingsfientlighet och tillfälle att diskutera värdegrundsfrågor gavs under året. Eleverna i år 8 upplever inte tydligt att man utformat en gemensam värdegrund för sin verksamhet. År 7-9 finns en god atmosfär som visar att det är okey att få vara duktig samtidigt som det finns ett negativt SIDA 8/31

10 grupptryck som innebär dålig respekt för vuxna och kamrater. Vi måste tillsammans jobba med klimatet i klasserna och få upp vi-känslan, som är bra i vissa grupper med acceptans för varandras olikheter. Trygghetsteamet kan göra inhopp i klasserna vid behov. Punktinsatser med värdegrundsarbete både från mentorerna och från Trygghetsteamet har fallit väl ut. På idrottslektionerna läggs fokus på att lära sig samarbeta, ha förståelse för varandras olikhet och möjligheter och att var och en gör så gott den kan efter sina förutsättningar. Vikänslan och gemenskap nås tex. genom att arbeta med Klassikern i 3-6. En satsning har gjorts i år 5 då man jobbat med värdegrundsfrågor genom forumteater viket haft en positiv inverkan på gruppen. I november genomfördes Kura skymning projekt då böcker utifrån ett mångfaldsperspektiv lästes på alla stadier samtidigt. Värdegrundsfrågor diskuteras flitigt inom elevhälsoteamet och i skolans ledning. Under hösten kommer det stora värdegrundsarbetet som startats upp på chefsnivå att implementeras till övriga personalgrupper i kommunen. Klassrumsregler samt gemensamma regler för hela skolan har tagits fram gemensamt av elever och pedagoger. LIKABEHANDLINGSPLANEN I arbetet med likabehandlingsplanen visar det sig att eleverna själva inte ges möjlighet att medverka i arbetet mot kränkande behandling. Vi (elever och personal) måste bli bättre på att reagera och säga ifrån vid tendenser av mobbning, andra kränkningar och okamratligt beteende. Detta visar enkätundersökningen bland eleverna i år 8. Samma undersökning visar att inte alla elever är medvetna om att skolan har en likabehandlingsplan eller vad den innehåller. All personal på skolan kommer även i år vid 1-2 tillfällen att få lära sig mer och reflektera över normer, attityder och likabehandling. SIDA 9/31

11 Vårt arbete med likabehandlingsplanen kommer att bli mer konkret och med större inflytande av eleverna. Alla på skolan ska på något sätt delta i utarbetandet av likabehandlingsplanen. Detta kommer att underlättas genom att tydligt visa hur arbetat med likabehandlingsplanen ser ut i en årscykel. Arbetsinsatsen bör ligga på fler personer än det gör idag och en rollfördelning kommer att ses över av rektorn och vara klar i god tid inför arbetat med nästa läsårs plan. LIKABEHANDLINGSARBETET är ständigt pågående, både främjande och förebyggande. Åtgärder såsom lokalanpassning och resursanpassning har gjorts under året och vissa pågår för att tillmötesgå elever med funktionsnedsättning och därmed möjliggöra ett tryggt och likvärdigt deltagande i verksamheten. Genom skolans likabehandlingsarbete hålls traditionella skolavslutningar på ett sätt som välkomnar alla oavsett religion eller annan trosuppfattning. Skolan har sett över och tagit bort vissa traditioner som kan upplevas som exkluderande för elever. Skolans bibliotek hjälper till med att ta hem böcker på olika språk allt efter önskemål från elever och personal. KOMPETENSUTVECKLING för personal kring likabehandling har getts på studiedagar, skolutvecklingsmöten samt på olika kurser och inspirationsdagar. Utbildning om barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har pågått under vårterminen och fortsätter under hösten vilket ger oss möjlighet till ett gemensamt förhållningssätt i relation till elever med dessa svårigheter. SIDA 10/31

12 En föreläsning för personalen gav oss kunskap om rasism och främlingsfientlighet samt verktyg för hur man jobbar med värdegrund. Kompetensutveckling på normkritiskt förhållningssätt och sex- och samlevnad har inte skett. Detta trots att utbildningstillfällen har erbjudits. SKOLMÅLTIDERNA är goda enligt de flesta elever i år 7-8. Matsalen upplevs som trivsam/ inbjudande av vissa elever medan andra har helt annan upplevelse. Eleverna har under läsåret getts möjlighet att diskutera denna uppfattning runt skolmåltiderna i ett matråd och lyft fram förslag till åtgärder. Lunchraster har planerats med tanken att det ska bli färre elever åt gången och att man kommer tillsammans med jämnåriga elever. Eleverna i år 4 och år 7 har positiva upplevelser runt skolmåltiderna över lag. KAMRATSTÖDJARNA är väl kända bland eleverna på högstadiet. Under året kommer de äldre kamratstödjarna att presentera sig och sitt arbete för år 7. Regelbundna möten och utbildning har genomförts under det gångna läsåret. Ambitionen är möten var 3:e vecka och utbildning 1 gång per termin under detta läsår. Ett faddersystem har inte arbetas fram för att även de yngre eleverna ska få del av kamratstödjarna, men vi strävar efter att göra detta under året. SKOLANS GEMENSAMMA REGLER samt klassrumsregler har arbetats fram under året. Reglerna upplevdes tidigare inte välkända av flertalet elever på högstadiet. Eleverna upplever inte att skolans vuxna reagerar på regelbrott som sker. Disciplinära åtgärder om regler inte efterföljs bör arbetas fram enligt önskemål från elever och personal. SIDA 11/31

13 ELEVSKYDDSOMBUD Elever i 8:an har ej vetskap om att elevskyddsombud finns på skolan. Elevskyddsombudet har inte presenterat sig i klasser och fått den betydande roll som vi önskar. Elevskyddsombudets roll måste synliggöras och förstärkas genom medverkan i elevrådet och kartläggning inför kommande plan. ELEVRÅDET Satsningen på elevrådet genomfördes inte som planerat förra läsåret. I år bör satsningen göras för att stärka elevinflytandet och elevrådets roll. Vi tror på elevernas egen kreativitet och självständighet. Eleverna bör ges större möjlighet till inflytande över utbildningen och innehållet i undervisningen och ska hela tiden finnas med i verksamheten. Elevrådet planerade och genomförde Påskolympiad under förra läsåret på eget initiativ. Varje läsår bör elevrådet lämna in en kort redovisning till rektorn över deras arbete för att på så sätt försäkra oss om ett fungerande elevinflytande och elevråd. Skolan har inte arbetat aktivt med barnrättsfrågor i den utsträckning som vi önskat, men dessa finns integrerat i flera ämnen. SIDA 12/31

14 MÅL Det övergripande målet är att inga elever ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. För att nå målen satsar vi på ökad trivsel för alla, både elever och personal under 2012/2013. HUR VI NÅR MÅLEN Vårt systematiska arbete förbättras för varje år. Kartläggning och analys sker och nya rutiner arbetas fram ur detta arbete. Ett gemensamt förhållningssätt växer fram genom utbildning för personalen och i den stora satsning av värdegrundsarbete som görs i hela kommunen. Vår största utmaning har vi i att involvera elever och föräldrar i större utsträckning än vi gör idag. I det främjande arbetet bör vi att jobba systematiskt med samtliga diskrimineringsgrunder under året utifrån ett normkritiskt perspektiv med fokus på kön, sexuell läggning och könsidentitet eller könsuttryck. År 9 kommer även i år att vara ansvariga för att uppehållsrummet är en trivsam plats att vistas på under rasterna. Vi kommer att arbeta mer fokuserat med frågor om respekt och delaktighet i år 6, då flera nya elever tillkommer. För att undvika uppdelningar och i stället stärka gemenskapen är vårt grundval att undervisa hela årskurser och flexibla mindre grupper växelvis. Ambitionen är att stärka vi-känslan och samhörigheten för hela skolan. I schemaläggning strävar vi efter balans för samhörighet över klassgränserna och att inte för många elever vistas i korridoren samtidigt. Det främjande arbetet kommer att handla om kommunikation, inflytande och trivsel. Skolan arbetar för att stärka vi-känslan på skolan med relationsfrämjande aktiviteter i både större och SIDA 13/31

15 mindre sammanhang. En Hela-skolan - ansats behövs genom samma förhållningssätt, regler på skolan, allas medverkan i likabehandlingsarbetet samt gemensamma aktiviteter om verksamhetsgränserna. Skolan har flera traditionsenliga aktiviteter som återkommer varje läsår och föräldrar bjuds in till vissa aktiviteter såsom friluftsdagar och utflykter. Det finns planer för en trivselkommitté i personalgruppen. Nya elever ska välkomnas på ett bra sätt och gärna av elever med samma modersmål om man talar annat språk än svenska. Värdegrundsarbetet ska vara integrerat i skolans alla ämnen och en naturlig del i vardagsarbetet. En satsning kommer att ske på elevinflytandet på skolan genom mer fokus på elevrådet och deras arbete. Förslagsvis kommer elever som ses som ett gott föredöme och en schysst kamrat få en utmärkelse. I det främjande arbete räknas också förbättringar på yttre- och inre miljö, kamratstöd och Trygghetsteam. Under höstterminen fortsätter skolans personal sin utbildning som handlar om bemötande när det gäller elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Arbetet med demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter kommer att fortsätta under året och integreras i den ordinarie verksamheten men även förstärkas genom samarbetet med ideella organisationer och speciella tema dagar. Vi kommer också se över likabehandling och rättigheter för speciellt utsatta elever såsom nyanlända, kommunplacerade och socioekonomiskt utsatta barn. Elever, föräldrar och personal ska ges återkommande möjlighet att reflektera över normer och värderingar. Elever tillsammans med lärare kommer att arbeta med den gemensamma värdegrunden och gemensamma regler samt konsekvenser som gäller vid regelbrott. Elevskyddsombud ska under läsårets början utses och utbildas liksom kamratstödjare och elevråd. SIDA 14/31

16 För att förebygga risken för kränkningar på vår skola krävs en ökad kunskap om hur det egna förhållningssättet kan skada andra. Därför ser vi vikten av att personal och elever gemensamt arbetar fram både klassregler och gemensamma skolregler i början av läsåret. Kränkningar via sms och internet förekommer och vi fortsätter vårt arbete om förhållningssättet i sociala medier med olika metodmaterial. Detta värdegrundsarbete kommer dels att integreras i det dagliga arbetet, dels förekomma som temadagar. Det är vår tro att värdegrundsarbetet kommer att bidra till att avvärja riskerna för diskriminering och kränkningar. Trivsel är en kraftfull motkraft till uppkomsten av kränkningar. Vi kommer därför att arbeta målmedvetet för ökad trivsel bland elever och personal. Den yttre miljön har stor betydelse för trivseln och gemensamt arbetar vi för att fräscha upp våra lokaler. Om vissa icke önskvärda värderingar och attityder identifieras bland eleverna så kommer värderingsövningar att genomföras för att ge elever och personal möjlighet att reflektera över normer och stävja negativa attityder. Detta sker även som en åtgärd då barn och elever drabbats indirekt av konflikter och händelser på skolan. Diskriminering, trakasserier och kränkningar uppstår sällan som enskilda företeelser, utan uppkommer på varierande sätt i den komplexa väv av sociala reaktioner, identitetsskapande, maktutövande och inneslutande och uteslutande normskapande processer som ständigt pågår i verksamheterna. När Trygghetsteamet utreder ett ärende bör frågan ställas till den som blivit utsatt, hur skolan kan arbeta för att förhindra att fler blir utsatta. SIDA 15/31

17 PLANERADE ÅTGÄRDER FÖR MILJÖ Entrén till högstadiet målas och snyggas upp. (Louise Sjöholm. Vt-14) Korridoren på hög- och mellanstadiet målas (Louise Sjöholm. Ht-Vt) VI-KÄNSLAN Öppet-hus (XX. Vt-14) Elever år 4-6 får gå med övriga personalgrupper på skolan varsin dag (Karin Butgers. Vt-14) Fler gemensamma aktiviteter över verksamhets- och stadiegränserna (Mentorer. Vt-14) Elever, föräldrar och lärare skriver under kontrakt för skolans regler (Mentorer. Ht-13) Dialog förs med berörda verksamhetschefer för övriga personalgrupper (Rektor. Vt-14) Personalaktiviteter genomförs (Helena Knoph Modén. Vt-14) Trivselkommité bildas (Helena Knoph Modén. Ht-13) Alla personalgrupper ger sin bild av hur klimatet upplevs på skolan (Rektor. Vt-14) SIDA 16/31

18 VÄRDEGRUND Fortsättning på kommunens värdegrundsarbete för personal (Rektor. Vt-14) Metodbox där personalens valda metodmaterial finns samlat (Kurator. Vt-14) Fredsuppdraget sätts upp på skolan varje skoldag (Kurator, fritidsledare. Vt-14) Aktivt arbete med språkbruk (Mentorer. Ht-vt) Öka elevernas kunskap om medias påverkan(maria Carlsson. Ht-Vt) Integrera sex- och samlevnadsundervisning i flera ämnen (Rektor. Vt-14) Skolans regler läggs ut på Edwise (Rektor. Ht-13) Disciplinära påföljder på regelbrott tas fram gemensamt (Rektor. Ht-13) Bokpåsar med ett normkritiskt perspektiv som belyser minoriteter (Kulturgruppen. Vt-14) Lärare och elever granskar skolans litteratur utifrån normkritiska ögon. (Mentorer. Vt-14) Arbeta med förhållningssätt kring internet med metodmaterial (Mentorer. Vt) Ungdomsmottagningen på besök för SeSam i år 6 (Karin Butgers. Vt-14) År 8 på studiebesök på Ungdomsmottagningen (Mats Bergenfur. Vt-14) SIDA 17/31

19 ELEVHÄLSAN Inkluderas i stora och små beslut som rör elever och skolan (Rektor. Ht-13) Bidra till att grupperspektivet beaktas (Elevhälsan. Ht-13) TRIVSEL OCH TRYGGHET Planlagda och ledda rastaktiviteter genomförs (Rastvärdar. Fritidsledare.Vt-14) Rastvakter byter namn till rastvärdar (Rektor. Ht-13) TRYGGHETSTEAM Presenterar sig på föräldramöten (Trygghetsteam. Ht-13) Kränkningar i sociala medier kan rapporteras till Trygghetsteamet via sms (Kurator. Vt-14) KARTLÄGGNING Kartläggningen blir mer heltäckande i alla åldrar (Rektor. Vt) Fler personal- och elevgrupper inkluderas i verksamhetsutvärdering (Rektor. Vt-14) Elevråd och kamratstödjare ser över otrygga områden (Elevrådet. Vt-14) Elever intervjuar varandra om förbättringsområden (Elevrådet. Vt-14) Kartläggning av trygghet och trivsel på skolskjuts utökas (Rektor. Vt- 14) SIDA 18/31

20 Kartläggning kring idrott och bad. (Rektor. Vt-14) Husmodellen för att belysa diskrimineringsgrunder i personalgruppen (Kurator. Vt-14) Frågor om trivsel och trygghet lyfts fram i utvecklingssamtal (Mentorer. Vt-14) ELEVINFLYTANDE Elevrådet ges mer utrymme för eget ansvar och självbestämmande (Rektor. Ht-13) Elevrådet erbjuds mer kunskap om elevrådsarbete (Rektor. Ht-13) Elevrådet tar fram förslag på utmärkelse till god kamrat (Rektor. Vt-14) Elevskyddsombud inkluderas i elevrådet och i andra viktiga sammanhang (Rektor. Ht-13) Elevråd /elevskyddsombud medverkar aktivt i kartläggningen av skolmiljön (Rektor. Vt-14) Eleverna ges möjlighet för att arbeta för god atmosfär på skolan (Rektor. Vt-14) Eleverna görs mer delaktiga i caféterians verksamhet (Fritidsledare. Vt-14) Elevrådet utvärderar sitt arbete efter läsårets slut (Rektor. Vt-14) Eleverna utvärderar läsåret (Rektor. Vt-14) SIDA 19/31

21 FÖRÄLDRAINFLYTANDE Föräldrar bjuds in till valda föreläsningstillfällen (Rektor. Vt-14) Dialog förs mellan Föräldraföreningen och rektor om ökat inflytande (Rektor. Vt-14) Föreläsningstillfälle kring unga & internet för föräldrar (Kurator. Vt) RUTINER Se över rutiner för händelserapportering i skolskjutssituationer (Rektor Vt-14) Arbeta fram nya rutiner kring hot och våld situationer (Elevhälsa, elevskyddsombud, skyddsombud, rektor. Vt-14) Arbeta fram rutin för vad som sker i samband med polisanmälan (Rektor. Vt-14) Minst två lärarledda timmar läxhjälp per vecka erbjuds (Rektor. Vt-14) Uppföljningsmöte varje vecka i arbetet med likabehandling (Rektor, kurator. Ht-Vt) Tydlig årscykel görs för arbetet med likabehandlingsplanen (Rektor, kurator. Vt-14) Tydlig plan skrivs för arbetet och innehållet i likabehandlingsplanen (Kurator. Vt-14) Två rastvärdar varav den ena går slingan och den andra finns synlig på skolgården och- eller håller i aktiviteter (Rektor. Vt-14) SIDA 20/31

22 LIKABEHANDLINGSPLAN Likabehandlingsplanen läggs ut på kommunens hemsida (Kattarina Leander. Ht-13) 1-2 dagar avsätts till arbete och information i arbetet med likabehandlingsplanen (Rektor. Ht-Vt) Fler personer tillsätts i arbetet med likabehandlingsplanen (Rektor. Vt-14) Likabehandlingsråd startas (Kurator. Vt-14) Elever involveras i kartläggning/ analys /planering av likabehandlingsplanen (Rektor. Vt-14) KOMPETENSUTVECKLING FÖR PERSONAL Forts på utbildning för personal kring neuropsykiatrisk problematik ( Ht-13) Externa föreläsare om normkritiskt synsätt ( vt-14) Utbildning kring diskrimineringsgrunderna ( vt-14) Fortbildning kring kränkande behandling ( vt-14) Föreläsare från RFSU bjuds in (Kurator. Vt-14) Elever undervisar personalen i sociala medier (Elevrådet. Vt-14) Föreläsningstillfälle kring unga & internet för personal (Trygghetsteamet. Vt-14) SIDA 21/31

23 I arbetet med Likabehandlingsplanen för läsåret kommer vi att kartlägga trivsel och trygghet. I vårt förebyggande arbete med att motverka diskriminering och kränkningar så strävar vi efter att hitta både riskfaktorer och friskfaktorer. Kartläggningen sker genom: Årlig digital enkät för elever i år 4-9 (Rektor) Samtal med föräldrar, elever, pedagoger samt övriga personalgrupper.(rektor, Elevhälsa) Elevhälsosamtal år 4 och år 7 (Skolsköterska) Utvecklingssamtal (Mentorer) Analys av Trygghetsteamets ärenden (Kurator) Enskilda elevsamtal (Elevhälsan.) Läsårsutvärdering (Alla verksamheter) Föräldraenkät (Rektor) Elevrådet kartlägger studiemiljön (Rektor) Kamratstödjarna kartlägger otrygga områden (Henrik Klingneus) Husmodellen kartläggningsmetod (Kurator) Enkät till alla personalgrupper om likabehandlingsarbetet (Rektor) Kartläggning av idrotts-, bad- och skolskjutssituationen (Rektor) SIDA 22/31

24 HANDLINGSPLAN VID KRÄNKANDE BEHANDLING/ ÅTGÄRDANDE ARBETE TRYGGHETSTEAMET Stefan Åhl Henrik Klingnéus Kerstin Edholm Eva Johansson Rektor Anders Thörne Du kan självklart vända dig till någon annan vuxen på skolan som du har förtroende för. RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER All personal är ansvarig för alla elever. Läraren ska uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. För att få en akut situation att upphöra får rektor och lärarna vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet. En utredning i ett akutläge måste ske snabbt för att rätt bedömningar kan göras på plats. Alla elever har ansvar för att berätta för personalen om de sett att kränkningar förekommer. Huvudregeln är att det är bättre att vi ingriper en gång för mycket än en gång för lite. En misstanke om kränkning kan komma från olika håll, t ex kamratstödjare, elevhälsan, elever, föräldrar, mentorer eller annan lärare/personal. Vid kännedom om pågående kränkning kontaktas i första hand berörda mentorer som direkt försöker lösa konflikten genom samtal och dokumenterar ärendet. Om inte konflikten lösts på ett tillfredsställande vis kontaktas trygghetsteamet som arbetar vidare med ärendet/ händelsen. Personal ska använda sig av blanketten Anmälan om trakasserier eller kränkande behandling och överlämna till rektor. SIDA 23/31

25 ANMÄLAN TILL TRYGGHETSTEAMET OCH HUR TEAMET ARBETAR 1. Meddela någon i trygghetsteamet vad som har hänt. En dokumentation av ärendet görs alltid av Trygghetsteamet på blanketten Utredning av trakasserier/kränkande behandling. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd. En sådan enkel utredning kan dock bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och situationen därefter är uppklarad. 2. I andra fall blir utredningen mer omfattande. Trygghetsteamet utreder genom samtal med den som blivit utsatt och den/ de som utsätter och händelsen dokumenteras med hjälp av ovan nämnda blankett. Eleverna erbjuds samtalsstöd hos kurator om behovet finns. 3. Trygghetsteamet tar kontakt med vårdnadshavare till den som känner sig utsatt och till den/ de som utsätter om kränkningen upplevts som grov eller vid upprepade händelser. Trygghetsteamet fyller i blanketten Anmälan om trakasserier eller kränkande behandling och överlämnar till rektor. 4. Rektor hålls informerad om vad som har hänt och hur arbetet fortskrider. Rektorn skickar anmälan vidare till verksamhetschef som i sin tur rapporterar till Barn- och bildningsutskottet. 5. Om inte kränkningen/ mobbningen upphör kallar rektorn elev och vårdnadshavare till ett möte, där rektor klargör att elevens beteende inte är acceptabelt och inte stämmer med skolans värdegrund. Rektor informerar vidare att om eleven ej hörsammar detta kommer ärendet att lämnas vidare till socialtjänsten och/ eller polisen. I varje fall bedöms om rektorn bör göra anmälan till andra myndigheter. 6. Uppföljning ska ske med alla inblandade i händelsen. Uppföljning sker med alla inblandade redan efter en till två veckor efter genomförda samtal. Uppföljningen kommer fram till om ärendet ska avslutas eller om ytterligare åtgärder ska vidtas. SIDA 24/31

26 Alla samtal ska dokumenteras oavsett om det handlar om mindre allvarliga händelser eller riktigt akuta lägen. Original på dokumentation sparas och sätts in i trygghetspärmen under de berörda barnens och elevernas flikar. RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV PERSONAL När någon i personalen kränker en elev ska elevhälsoteamet och skolledningen kontaktas. Skolan ser till att eleven omedelbart får hjälp av den vuxne som hon/ han har störst förtroende för. Rektor kontaktar vårdnadshavare och meddelar vad som hänt. Om inte konflikten av båda parter upplevs som utredd förs händelsen vidare till skolchefen. Ärendet handhas i fortsättningen av skolledningen tillsammans med den berördes fackombud och kommunens personalenhet. Om den vuxne gjort sig skyldig till hot eller våld mot en elev har hon/han gjort sig skyldig till tjänstefel och händelsen kommer att polisanmälas. RUTINER VID VÅLD OCH HOT Vid situationer där våld och/eller hot förekommit ska skolledningen underrättas omedelbart om vad som hänt. Skolledningen ska så snabbt som möjligt sätta sig in i vad som hänt och prata med den som utsatts för hot och/eller våld. Skolledningen ska erbjuda den drabbade att få avbryta sitt arbete/skolarbete och att vid behov få resesällskap hem till bostaden. De inblandade ska också ges möjlighet att bearbeta det inträffade och få det stöd de behöver. Uppföljningssamtal ska planeras och bokas in inom en vecka. Ett andra uppföljningssamtal ska ske efter tre månader. Anmälan sker efter samråd med polis och den sociala myndigheten. Rektor står för anmälan. Rektor har ansvar för att rutinerna följs. SIDA 25/31

27 ÖVRIGA RUTINER FÖR ELEVERS TRYGGHET Personer som kommer till skolan anmäler sin närvaro till expeditionen. Kommer det till skolans kännedom att det vistas obehöriga personer på skolan avvisas dessa av rektorn eller andra vuxna som har ansvar, från skolans område. Om en elev avviker från lektionen ska rektor meddelas omedelbart. ANSVARSFÖRDELNINGEN Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. Det är ytterst huvudmannen som är ansvarig för att kraven i skollagen och diskrimineringslagen följs, men i praktiken är det rektorn som har ansvar för att se till att utredningen görs. När trygghetsteamet påbörjat en utredning underrättas rektor. Rektor hålls sedan kontinuerligt underrättad. Teamets medlemmar träffas en gång per månad för att diskutera sitt arbete. Rektor informeras även här för att få en helhetsbild. Rektor förmedlar informationen vidare till huvudmannen. SIDA 26/31

28 DEFINITIONER DIREKT DISKRIMINERING menas att en elev blir behandlad orättvist och det har t ex en direkt koppling till kön etc. INDIREKT DISKRIMINERING man kan diskriminera genom att behandla alla lika. Ett exempel kan vara att alla elever blir serverade samma mat, vilket betyder att en elev kan bli indirekt diskriminerad på grund av religiösa skäl då han/hon behöver annan mat. TRAKASSERIER är när en elevs värdighet blir kränkt på grund av någons beteende och har samband med diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Trakasserier kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller ske genom texter och bilder. Om någon exempelvis blir kallad blatte, mongo, fjolla eller hora kan det uppfattas som trakasserier. KRÄNKANDE BEHANDLING är när en elevs värdighet blir kränkt på grund av någons beteende men det inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Kränkande behandling kan vara fysisk, verbal, psykosocial eller ske genom texter och bilder. MOBBNING är när någon blir utsatt för kränkande behandling systematiskt och återkommande. Kan vara fysisk med knuffar och slag eller psykisk exempelvis bli hotad, retad, utfryst och bli utsatt för ryktesspridning. Mobbning kan även ske via kränkande och hotfulla meddelanden i form av mail, sms, chatt, snabbmeddelanden i olika sociala medier och inlägg i gästböcker. SIDA 27/31

29 DET ÄR FÖRBJUDET ATT DISKRIMINERA BARN OCH ELEVER PÅ GRUND AV KÖN det är förbjudet att frysa ut, förlöjliga och skämta om någon på grund av kön. Till kön hör också sexuella trakasserier. Kränkningar av sexuell natur kan vara att använda sexualiserat språk, tafsa eller visa pornografiskt material. Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska tillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Exempel: Martin blir retad av de andra i klassen för att han är den enda killen som valt att ta lektioner på ridskolan. (trakasserier på grund av kön). Några elever sprider ett rykte om Anna, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. (sexuella trakasserier) Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet det är för hårt arbete för en tjej. (diskriminering) ETNISK TILLHÖRIGHET det är förbjudet att skilja ut någon på grund av nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma över sin egen tillhörighet. Exempel: En elev är bäst i klassen på svenska. Läraren vill inte ge betyget A då eleven inte är från Sverige. (diskriminering). En elev i klassen får höra kommentarer om sitt hår och sin hudfärg. Eleven kommer ursprungligen från Afrika. (trakasserier) SIDA 28/31

30 RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING I Sverige har vi religionsfrihet och den svenska skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev p g a hans eller hennes religion. Exempel: Muhammed, vars familj är medlemmar i den lokala muslimska föreningen, blir retad för det av sina klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. (trakasserier). Läraren nekar Lea att ha huvudduk på sig på gymnastiken. Lea deltar därför inte på lektionerna. Det innebär att hon stängs ute från sin utbildning. (diskriminering). FUNKTIONSHINDER kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns och sådana som inte märks så lätt. Exempel: Max, som sitter i rullstol får inget betyg i idrott, trots att han deltagit i undervisningen. Läraren hävdar att han inte visat att han når målen. (diskriminering). SEXUELL LÄGGNING med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Alla har rätt till likabehandling oavsett sexuell läggning. Skolan ska arbeta mot homofobi. Några elever i skolan brukar skrika bögdjävlar efter några killar. (trakasserier) SIDA 29/31

31 KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK denna diskrimineringsgrund innefattar de personer som inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet utan ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Exempel: Anders blir retad av andra killar i klassen eftersom han sminkar sig med mascara och läppstift och bär klänning. (trakasserier) ÅLDER barn och elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Exempel: Agnes blir retad av sina klasskamrater eftersom hon är ett år yngre än de andra. (trakasserier). SIDA 30/31

32 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Likabehandlingsplanen ska följas upp och utvärderas inför varje nytt läsår. Elevrådet tilldelas ett visst ansvar att följa upp åtgärdspunkterna under läsåret. Likabehandlingsplanen utvärderas efter läsårets slut av Trygghetsteamet. Revidering sker vid behov under läsåret. Rektor har det övergripande ansvaret för uppföljning och utvärdering. SIDA 31/31

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012 Plan mot kränkande behandling 2012/13 Reviderad november 2012 Policy På Sven Eriksonsgymnasiet accepterar vi inte och tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling av våra elever och

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Grundskola Tunabergsskolan Ansvarig för planen Rektor: Lena Engebrand Nikou Planens giltighetstid: Augusti 2014 januari 2016

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2015/2016.1 Inledning.1 Vad är mobbning, trakasserier och kränkande

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Upprättat 2013-08-01 Revideras 2014-08-01 ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Mål: Alla barn och elever har

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 3 Målsättning 4 Vad innehåller lagen? 4 Förbud mot annan kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015 Mål och vision På Beda Hallbergs gymnasium får man vara sig själv. Ingen ska bli diskriminerad, trakasserad

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Skolans likabehandlingsplan regleras utifrån två lagar: Diskrimineringslagen och Skollagen kap 14. Likabehandlingsplanen beskriver skolans arbete för att

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Likabehandlingsplan för grundskolan och fritidshem på Sjöboskolan LÅ 14/15

Likabehandlingsplan för grundskolan och fritidshem på Sjöboskolan LÅ 14/15 Likabehandlingsplan för grundskolan och fritidshem på Sjöboskolan LÅ 14/15 Del 1 Sjöboskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, samt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Zederslundsskolan med kunskap i centrum Läsåret 2015/2016 2 Innehållsförteckning Ansvariga för planen... 4 Motiv... 4 Verksamheter som omfattas av planen...

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan Mon tessoriskolan Skäret

Likabehandlingsplan Mon tessoriskolan Skäret Planen ger en beskrivning av hur vi arbetar mot diskriminering och kränkande behandling. Vi beskriver organisation, ansvarsfördelning och hur vi aktivt jobbar med förebyggande och främjande insatser. Likabehandlingsplan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Gäller läsåret 13/14. Förskoleklass Grundskola 1-9

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Gäller läsåret 13/14. Förskoleklass Grundskola 1-9 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Gäller läsåret 13/14 Förskoleklass Grundskola 1-9 Innehållsförteckning sid 2 Inledning och syfte sid 3 Definiering av begrepp sid 4-5 Främjande arbete

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling "Likabehandlingsplan" Åkerö skola 7-9 2014

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Likabehandlingsplan Åkerö skola 7-9 2014 Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling "Likabehandlingsplan" Åkerö skola 7-9 2014 LEKSANDS KOMMUN Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION...

Läs mer

Huddunge byskolas likabehandlingsplan

Huddunge byskolas likabehandlingsplan 2014/15 Huddunge byskolas likabehandlingsplan Huddunge byskola Huddunge kyrkväg 15 Inledning Huddunge byskolas likabehandlingsplan är utformad i samarbete med samtliga elever på skolan och all personal.

Läs mer

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 2014-09-12 Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 Innehållsförteckning Definitioner och begrepp Varför en likabehandlingsplan? Vad är diskriminering? Direkt diskriminering Indirekt diskriminering

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Innehåll Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: grundskolan 7-9, grundsärskolan, förberedelseklass 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Planen mot kränkande behandling och diskriminering

Planen mot kränkande behandling och diskriminering Planen mot kränkande behandling och diskriminering Torslunda Skola Förskoleklass och skolår 1 6 Läsåret 2014-2015 Planen mot kränkande behandling och diskriminering All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Skolledningens ställningstagande.

Skolledningens ställningstagande. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR CALMARE INTERNATIONELLA SKOLA 2014-2015 Likabehandlingsplanen ska godkännas och fastställas av skolkonferensen vårterminen 2014 för att träda i kraft 1 juli samma år. Skolledningens

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Trygghetsplan 2014-11-19 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling På Vintrosa skola och fritidshem ska alla trivas och känna sig trygga. Då är förutsättningarna goda för var och en att

Läs mer

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2015 Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling Örnsköldsviks Kommun 2015-01-01 Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2015 Främjande arbete Syftar till att förstärka

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Njurunda Friskola Upprättad 2015

Plan mot kränkande behandling. Njurunda Friskola Upprättad 2015 Plan mot kränkande behandling Njurunda Friskola Upprättad 2015 1 1. Definition och bakgrund Arbetet med planen mot kränkande behandling regleras i två regelverk: - - Diskrimineringslagen (2008:567) 1-4

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan LIKABEHANDLINGSPLAN 1 (8) Lärande Lerums Gymnasium Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen gäller för alla gymnasiets enheter (enhet 1, enhet 2, enhet 3, enhet 4 och enhet 5) På Lerums

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan 7-9 Inledning Vi har valt att ha en gemensam plan för plan mot diskriminering och mot kränkande behandling.. Diskrimineringslag (2008:567) och Skollag (2010:800

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Likabehandlingsplan. Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013

Likabehandlingsplan. Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013 Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013 1 Innehållsförteckning Lag 3 Ansvarsfördelning 3 Skolans mål 4 Definitioner 4 Åtgärder 5 Förebyggande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN BERGSJÖSKOLA ÅR 7-9 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN BERGSJÖSKOLA ÅR 7-9 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN BERGSJÖSKOLA ÅR 7-9 2014-2015 1 Vår vision På Bergsjö skola ska alla må bra och känna sig trygga. Alla ska accepteras för den man är och kunna vara sig själv. Alla på skolan känner

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN Strandskolan 2014-2015 Datum för upprättande: 140626 Innehållsförteckning Till dig som elev 3 Till dig som är förälder 3 Likabehandlingsplanens syfte 4

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014

Likabehandlingsplan 2014 Referenser: Skolverket: Allmänna råd och kommentarer (2009) DO, BEO m fl: Förebygga diskriminerin och kränkande behandling - främja likabehandling Universitetskurs: Mobbning, kränkande behandling och diskriminering

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Glömminge skola och fritidshem för lå 2013/2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Glömminge skola och fritidshem för lå 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Glömminge skola och fritidshem för lå 2013/2014 Alla vid Glömminge skola och fritidshem ska vara trygga och känna förtroende för varandra 1(13)

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

LIKABEHANDLINGS- PLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT K R Ä N K A N D E BEHANDLING

LIKABEHANDLINGS- PLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT K R Ä N K A N D E BEHANDLING LIKABEHANDLINGS- PLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT K R Ä N K A N D E BEHANDLING L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 3 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan 1 (13) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan 2 (13) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av handlingsplanen Enöglaskolans personal tar aktivt avstånd från alla former av

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för att främja likabehandling och förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Uppsala Musikklasser, september 2014 Plan för att främja likabehandling och förebyggande av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling De två planerna, årlig plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Leksands gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå 13-14

Leksands gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå 13-14 131219 Leksands gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå 13-14 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Leksands gymnasium och samtliga APLplatser Ansvariga för planen

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde 2011/2012 Arbetsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barkarö Skola Rektor Kristina Gimås Svenson 1(13) Grunduppgifter Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar Barkarö skola och fritidshem Verksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. samt plan mot diskriminering och kränkande behandling. De Geergymnasiet läsåret 2015-2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. samt plan mot diskriminering och kränkande behandling. De Geergymnasiet läsåret 2015-2016 LIKABEHANDLINGSPLAN samt plan mot diskriminering och kränkande behandling De Geergymnasiet läsåret 2015-2016 2 (10) Elevhälsoteamet 2015/2016 Rektor (IM/Särskolan) Cathrine Conrad Rektor (SA/HU) Mattias

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid Inledning 2 Mål för likabehandlingsarbetet 3 Lagar, styrdokument 4 Definition av begrepp 4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Rutiner för åtgärder och uppföljning när det

Läs mer

Böskolan 2015-01-07 Eva Eriksson Rektor. BÖSKOLANS Likabehandlingsplan Läsåret 2014/15

Böskolan 2015-01-07 Eva Eriksson Rektor. BÖSKOLANS Likabehandlingsplan Läsåret 2014/15 Böskolan 2015-01-07 Eva Eriksson Rektor BÖSKOLANS Likabehandlingsplan Läsåret 2014/15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Ansvarsfördelning... 3 1.2 Definitioner och begrepp...

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9 Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande

Läs mer

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan 2008-01-28 Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan Handlingsplanen gäller för elever och personal på Gränsskolan. Uppdrag Skollagen (SFS 1

Läs mer

Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Granskad 2014-08-12 Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Arbetets olika delar Det aktiva arbetet består främst av: - Att bedriva

Läs mer

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Teknikprogrammet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling för Lindboskolan åk 6-9 lå 2015-2016 På Lindboskolan tar vi avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer