Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Kyrkhedens skola årskurs 4-9 och särskola Läsåret

Transkript

1 Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Kyrkhedens skola årskurs 4-9 och särskola Läsåret

2 VISION På vår skola och fritids ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Vi ska behandla andra som vi själva vill bli behandlade. LAGSTIFTNINGEN Enligt diskrimineringslagen ska huvudmannen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn eller elever som deltar i verksamheten oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, dels förebygga och förhindra trakasserier. (Skollagen 2010:800, 6 kap 6-8 ; Diskrimineringslagen 2008:567 1 kap 1 ). Det är skolans skyldighet att agera så snart någon i personalen får kännedom om att någon elev känner sig kränkt av någon, barn eller vuxen, i samband med skola eller fritidsverksamhet. Skolan ska utreda och se till att det inte upprepas. För detta skall finnas rutiner. (Skollagen 2010:800, 6 kap 10 ) Likabehandlingsplanen har arbetats fram utifrån allmänna råd och skrifter från Skolverket, Skolinspektionen, DO och BEO. SIDA 1/31

3 KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING AV TIDIGARE PLAN ( ) KARTLÄGGNING OCH UTVÄRDERING av den tidigare likabehandlingsplanen har skett på individ-, grupp och verksamhetsnivå genom summering från lärarna på år 4-9 och en enkät som lämnats ut till personal på skolan om hur de arbetar med värdegrund och diskriminering. Eleverna i år 8 har fått svara på en enkät där frågorna handlat om skolans arbete med likabehandling, värdegrund och arbetsmiljö. I kartläggning av elevernas hälsa och trivsel har även 2013 års statistik från skolsköterskans elevhälsosamtal för elever i förskoleklass, år 4 och år 7 använts. Elevsamtal har genomförts i år 7. Lärarna har fått svara på hur de arbetar/vill arbeta med värdegrund. Kartläggning har även skett genom dialog med personal och elevgrupper. Det är viktigt att rektor och skolpersonal är uppmärksamma på den jargong och de relationer som råder mellan eleverna och mellan skolpersonal och elever. Elevers och skolpersonals sätt att uttrycka sig kan avslöja normer som kan inbjuda till kränkningar. Vi har uppmärksammat ett språkbruk som inte kan accepteras på skolan. Mycket handlar om normer och främst utseendenormer på skolan. Vi kommer att ta krafttag mot språkbruket då vi är medvetna om att nolltolerans mot taskiga kommentarer bidrar till att minska även andra kränkningar och mobbning. INFORMATION OM LIKABEHANDLINGSPLAN Kartläggningen har visat att informationen om likabehandlingsplanen inte gått ut till alla berörda, som personal, elever och föräldrar. Eleverna på högstadiet vet att vi har en likabehandlingsplan men vet SIDA 2/31

4 inte innehållet visar enkätsvar. För att öka tillgängligheten kommer planen att läggas ut på kommunens hemsida samt på skolans interna informationssystem, Edwise. Berörda mentorer går igenom planen tillsammans med sina elever på ett grundligt och reflekterande sätt. I själva arbetet med likabehandlingsplanen har arbetet fördelats på ett fåtal personer. Målet är att hela skolan ska vara involverad i arbetet i stor utsträckning. ELEVERNAS TRIVSEL finns redan nu som en punkt att diskutera kring på varje utvecklingssamtal, vid föräldramöten och på mentorstid. Även vid olika personalmöten på skolan kommer nu trivsel finnas med på agendan. Eleverna i år 4-6 upplever hög ljudnivå och trångt om utrymme vilket ger upphov till konflikter när rasterna i stor utsträckning tillbringas inomhus utan givande aktiviteter. Elever i år 6-7 har uttryckt att det är tråkigt på rasterna och lite att göra. Eleverna i år 4-6 har då fått önska utrustning för aktiviteter på raster och flera av önskemålen har infriats. Enkätsvaren i år 8 visar att eleverna i stor utsträckning känner trygghet och trivsel på skolan och att tillgången till uppehållsrum och café är mycket bra. På 7-9 finns en bra vi-känsla och en positiv inställning, men klassrumssituationen upplevs som stökig. Elevhälsan genomförde elevsamtal med en årskurs 7:a i stället för årskurs 5-6 som planerats. Under detta läsår planeras elevsamtal i år 6 som en del av kartläggningen om elevernas upplevelse av trivsel och trygghet på skolan. Eleverna i år 4 upplevs som hjälpsamma mot varandra och alla tillåts vara med. Fritids arbetar aktivt med vuxennärvaro för att fånga upp klimatet bland barnen. SIDA 3/31

5 MILJÖ Toaletterna beskrivs även av eleverna på högstadiet som ofräscha, trasiga och i dåligt skick. Iordningställande av nya och fler toaletter för år 4-9 pågår och beräknas vara klart till skolstart. Skolan anses inte ha en god inomhusmiljö eller utomhusmiljö enligt kartläggning bland de äldre eleverna. Omklädningsrummet anses av de flesta som okey, men att det är ofräscht i duschutrymmen. Korridoren i huvudbyggnaden upplevs av vissa elever som osäker och trång med mycket folk och av andra som helt okey. Under läsåret kommer korridoren att målas och fräschas upp. Planen om att elever i år 7-9 skulle skissa på önskad skolgård har inte genomförts. Studiemiljön upplevs inte som lugn och harmonisk enligt eleverna i år 8. Samma elever upplever inte alltid klassrummen som väl anpassade för verksamheten. Önskemål om hel hall på idrotten har lyfts fram av personal, för större yta att röra sig på vilket minskar risk för konflikter (främst i år 3-6) Inför nya läsåret byter vi namn på rastvakter till rastvärdar för att ge en mer positiv klang på uppdraget. Vi ser vikten av ökad vuxennärvaro under rasterna i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och då främst i form av ökad tillsyn på skolgården och i korridoren på mellan-och högstadiet. Stökiga raster där många av eleverna uppehåller sig i korridorerna leder till tråkiga händelser eleverna emellan. Då år 4-6 inte haft gemensamma raster har inte personalstyrkan räckt till som rastvärdar. Gemensamma raster bör förekomma på mellanstadiet. Det finns enligt önskemål från både elever och personal för lite aktiviteter på rasterna, både ledda aktiviteter och andra. Fritidsledare kommer därför att ha planerade uteaktiviteter varje dag på vissa raster och därmed öka vuxennärvaron bland år 4-6. Dessa planerade aktiviteter meddelas på gemensam anslagstavla. Även år 8 menar att rastvärdssystemet kunde fungera bättre. I rastvärdarnas uppdrag ingår att gå en särskild promenadslinga vilket SIDA 4/31

6 sker i stor utsträckning. Enligt eleverna är dessa områden toaletterna i källaren, passagen i kafeterian, passagen vid NO- salarna och borden utanför bildsalen och passagen mellan hissen och ytterdörrarna i byggnaden mellan lågstadiet och mellan/högstadiet. Förutom skolgården vistas många elever i kapprummen på övre våningen på rasterna och elever rapporterar om att konfliktsituationer där. Promenadslingan bör därför innefatta kapprummen. Rastvärdarna bör även vistas på skolgården på alla stadier. Omklädningsrummen och matsalen är utrymmen där det blir stökigt och risken för kränkningar uppstår. Av den anledningen kommer nu fler vuxna finnas på plats. Vid simundervisningen har framkommit att främst flickor får utstå nedlåtande kommentarer av pojkar. Skolan bör när detta framkommer tillmötesgå eleverna med möjlighet till separata kill- och tjejgrupper. Detta måste ses som en akut och tillfällig lösning då skolan ska ta ansvar för att samtidigt aktivt arbeta med grundproblemet till situationen, exempelvis genom värderingsövningar och samtal kring problemen som uppstått. För korta raster mellan idrottslektionerna har lett till minskad vuxennärvaro och bidragit till fler konflikter mellan eleverna i omklädningsrummen. Elevernas schema har lagts utifrån tanken att kunna ha god vuxennärvaro samt för att integrera olika årskurser med varandra. Till exempel 4-6 har raster tillsammans för ökad gemenskap. FÖRÄLDRAR bör involveras i större utsträckning än vad som sker idag när det gäller arbetet med skolans gemensamma värdegrund. Skolan jobbar med att få till rutin för samverkan med Föräldraföreningen kring värdegrundsarbetet. Utvecklingspedagoger kommer att i dialog med föräldraföreningen finna ett bra arbetssätt för att involvera föräldrar i värdegrundsarbetet. Då skolan bjuder in föreläsare för elever och personal bör även föräldrar ges möjlighet att ta del av och reflektera över rådande normer. SIDA 5/31

7 ELEVHÄLSAN har under året kontinuerligt ändrat rutiner för att effektivisera ärendegången och av den anledningen har nya blanketter och ny arbetsordning arbetats fram. Elevhälsoteamet har utökat tillgängligheten till en heldag per vecka. En stående drop-in tid alternativt bokade tider har funnits för pedagoger en dag per vecka för att möte elevhälsoteamet. Bokade tider upplevs av båda parter fungera bättre. Elevhälsoteamet jobbar ständigt med att korta tiden på ärendeprocessen och fortsätter jobba för tillgänglighet och tidseffektiva mötestillfällen med pedagoger. Elevhälsan har i viss mån getts möjlighet att yttra sig i beslut som rör elever på skolan, men inte i önskad utsträckning. Rutiner för detta bör arbetas fram. TRYGGHETSTEAMET Utvärdering och analys av Trygghetsteamets ärenden visar att de allra flesta ärendena blir lösta genom ett allvarssamtal med berörda elever. Trygghetsteamet strävar efter att jobba mer förebyggande och inte enbart involveras i akuta ärenden. I det närmaste alla elever i år 8 vet att skolan har ett trygghetsteam, men alla tycker inte att kränkningar och okamratligt beteende stoppas och utreds så snart det uppstår. Vi måste jobba hårdare för att få till elevinflytande på detta område. Exempelvis via kamratstödjarverksamheten. I kartläggning framkommer att de flesta känner sig trygga och trivs i skolskjutssituationen. Ett par händelser har dock rapporterats och därefter utretts. Skolan bör arbeta vidare med rutiner kring dessa situationer. Utvärderingen av Trygghetsteamets arbete visar att kränkningar idag sker i större utsträckning via sociala medier. Detta ligger i linje med hur det ser ut i skolor över hela landet och även procentuellt sett ligger vi på samma nivå. Under det gångna läsåret genomfördes ett arbete som handlar om utsatthet på internet riktat till år 7-9. Vår övertygelse SIDA 6/31

8 är att om vi jobbar med förhållningssätt och attityder i sociala medier så är mycket vunnet i vårt värdegrundsarbete. Ambitionen är att finna lämpliga metodmaterial även för de lägre åldrarna, F-6, och låta mentorerna ta ansvar för det i det vardagliga arbetet. Vi ser allvarligt på kränkningar i sociala medier och arbetar fram metoder för hur vi kan minska förekomsten. Exempelvis vill vi ge elever möjlighet till anonym rapportering till oss via sms för att stoppa spridning av bilder och uttalanden. Utbudet för utbildningar har varit litet och av den anledningen har teamets medlemmar inte varit på någon utbildningsdag under läsåret som gått. En till två utbildningsdagar bör avsättas om man finner passande utbildning under kommande läsår. Kompetenshöjning fås även genom vald litteratur och filmer. Teamet har byggt upp ett bra och säkert arbetssätt för handläggning av ärenden och gjorts mer enhetliga för hela skolan. Dock har inte rutinerna för dokumentation efterföljts fullt ut, och detta kommer att arbetas med framöver liksom revidering av mall för ärendehantering. Presentation av vilka som ingår i teamet gjordes genom att teamets medlemmar presenterades i alla klasser. Detta kommer att upprepas i år och fotografi på teamets medlemar sätts upp på skolan. Trygghetsteamet träffas regelbundet en gång per månad och har representanter från flera stadier, elevhälsa och fritidsledare. Man diskuterar det rådande klimatet, jargong och beteende som uppmärksammats av både personal och elever. Skolan har inte funnit ett bra faddersystem som det fanns tankar på och avvaktar därför med detta. SIDA 7/31

9 NORMER OCH ATTITYDER Flera ärenden hos Trygghetsteamet bottnar i attityder och normer som rör kön och sexuell läggning. Skolan har inte satsat på att integrera sexualundervisningen i den utsträckning som man borde. Eleverna bör ges ännu större möjligheter till reflektion kring de normer som omger oss, vilket styrks i år 8:s enkätundersökning. På särskilda temadagar har vi möjlighet att belysa detta och bjuda in föreläsare samt lägga vikt vid diskussioner kring diskriminerande normer. Ungdomsmottagningen kom på sina årliga besök till år 6 och år 8 då fokus läggs vid diskussioner om normer kring sexuell läggning, kön, kroppsideal och allas lika värde. En miljö där normkritik är vardag och där man mer aktivt arbetar med de frågorna, är en miljö där det sannolikt kommer att finnas mindre kränkande behandling, mobbning och utanförskap, (både på internet eller den fysiska miljön) Tänkbara åtgärder är en temadag om internet med vikt på normer och attityder eller att låta elever och lärare granska litteraturen på skolan utifrån normkritiskt perspektiv. Media är ett kraftfullt fenomen som ger upphov till icke önskvärda normer och som därför bör diskuteras i stor utsträckning i undervisningen. Metodmaterial för mediakritik finns att tillgå på skolan. I samverkan med biblioteket kommer skolan att tillhandahålla bokpåsar med böcker som har ett tydligt normbrytande innehåll och ger utrymme för diskussioner. Detta är möjligt för samtliga stadier på skolan samt fritids. VÄRDEGRUNDSARBETE Föreläsning för personalen om rasism- och främlingsfientlighet och tillfälle att diskutera värdegrundsfrågor gavs under året. Eleverna i år 8 upplever inte tydligt att man utformat en gemensam värdegrund för sin verksamhet. År 7-9 finns en god atmosfär som visar att det är okey att få vara duktig samtidigt som det finns ett negativt SIDA 8/31

10 grupptryck som innebär dålig respekt för vuxna och kamrater. Vi måste tillsammans jobba med klimatet i klasserna och få upp vi-känslan, som är bra i vissa grupper med acceptans för varandras olikheter. Trygghetsteamet kan göra inhopp i klasserna vid behov. Punktinsatser med värdegrundsarbete både från mentorerna och från Trygghetsteamet har fallit väl ut. På idrottslektionerna läggs fokus på att lära sig samarbeta, ha förståelse för varandras olikhet och möjligheter och att var och en gör så gott den kan efter sina förutsättningar. Vikänslan och gemenskap nås tex. genom att arbeta med Klassikern i 3-6. En satsning har gjorts i år 5 då man jobbat med värdegrundsfrågor genom forumteater viket haft en positiv inverkan på gruppen. I november genomfördes Kura skymning projekt då böcker utifrån ett mångfaldsperspektiv lästes på alla stadier samtidigt. Värdegrundsfrågor diskuteras flitigt inom elevhälsoteamet och i skolans ledning. Under hösten kommer det stora värdegrundsarbetet som startats upp på chefsnivå att implementeras till övriga personalgrupper i kommunen. Klassrumsregler samt gemensamma regler för hela skolan har tagits fram gemensamt av elever och pedagoger. LIKABEHANDLINGSPLANEN I arbetet med likabehandlingsplanen visar det sig att eleverna själva inte ges möjlighet att medverka i arbetet mot kränkande behandling. Vi (elever och personal) måste bli bättre på att reagera och säga ifrån vid tendenser av mobbning, andra kränkningar och okamratligt beteende. Detta visar enkätundersökningen bland eleverna i år 8. Samma undersökning visar att inte alla elever är medvetna om att skolan har en likabehandlingsplan eller vad den innehåller. All personal på skolan kommer även i år vid 1-2 tillfällen att få lära sig mer och reflektera över normer, attityder och likabehandling. SIDA 9/31

11 Vårt arbete med likabehandlingsplanen kommer att bli mer konkret och med större inflytande av eleverna. Alla på skolan ska på något sätt delta i utarbetandet av likabehandlingsplanen. Detta kommer att underlättas genom att tydligt visa hur arbetat med likabehandlingsplanen ser ut i en årscykel. Arbetsinsatsen bör ligga på fler personer än det gör idag och en rollfördelning kommer att ses över av rektorn och vara klar i god tid inför arbetat med nästa läsårs plan. LIKABEHANDLINGSARBETET är ständigt pågående, både främjande och förebyggande. Åtgärder såsom lokalanpassning och resursanpassning har gjorts under året och vissa pågår för att tillmötesgå elever med funktionsnedsättning och därmed möjliggöra ett tryggt och likvärdigt deltagande i verksamheten. Genom skolans likabehandlingsarbete hålls traditionella skolavslutningar på ett sätt som välkomnar alla oavsett religion eller annan trosuppfattning. Skolan har sett över och tagit bort vissa traditioner som kan upplevas som exkluderande för elever. Skolans bibliotek hjälper till med att ta hem böcker på olika språk allt efter önskemål från elever och personal. KOMPETENSUTVECKLING för personal kring likabehandling har getts på studiedagar, skolutvecklingsmöten samt på olika kurser och inspirationsdagar. Utbildning om barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har pågått under vårterminen och fortsätter under hösten vilket ger oss möjlighet till ett gemensamt förhållningssätt i relation till elever med dessa svårigheter. SIDA 10/31

12 En föreläsning för personalen gav oss kunskap om rasism och främlingsfientlighet samt verktyg för hur man jobbar med värdegrund. Kompetensutveckling på normkritiskt förhållningssätt och sex- och samlevnad har inte skett. Detta trots att utbildningstillfällen har erbjudits. SKOLMÅLTIDERNA är goda enligt de flesta elever i år 7-8. Matsalen upplevs som trivsam/ inbjudande av vissa elever medan andra har helt annan upplevelse. Eleverna har under läsåret getts möjlighet att diskutera denna uppfattning runt skolmåltiderna i ett matråd och lyft fram förslag till åtgärder. Lunchraster har planerats med tanken att det ska bli färre elever åt gången och att man kommer tillsammans med jämnåriga elever. Eleverna i år 4 och år 7 har positiva upplevelser runt skolmåltiderna över lag. KAMRATSTÖDJARNA är väl kända bland eleverna på högstadiet. Under året kommer de äldre kamratstödjarna att presentera sig och sitt arbete för år 7. Regelbundna möten och utbildning har genomförts under det gångna läsåret. Ambitionen är möten var 3:e vecka och utbildning 1 gång per termin under detta läsår. Ett faddersystem har inte arbetas fram för att även de yngre eleverna ska få del av kamratstödjarna, men vi strävar efter att göra detta under året. SKOLANS GEMENSAMMA REGLER samt klassrumsregler har arbetats fram under året. Reglerna upplevdes tidigare inte välkända av flertalet elever på högstadiet. Eleverna upplever inte att skolans vuxna reagerar på regelbrott som sker. Disciplinära åtgärder om regler inte efterföljs bör arbetas fram enligt önskemål från elever och personal. SIDA 11/31

13 ELEVSKYDDSOMBUD Elever i 8:an har ej vetskap om att elevskyddsombud finns på skolan. Elevskyddsombudet har inte presenterat sig i klasser och fått den betydande roll som vi önskar. Elevskyddsombudets roll måste synliggöras och förstärkas genom medverkan i elevrådet och kartläggning inför kommande plan. ELEVRÅDET Satsningen på elevrådet genomfördes inte som planerat förra läsåret. I år bör satsningen göras för att stärka elevinflytandet och elevrådets roll. Vi tror på elevernas egen kreativitet och självständighet. Eleverna bör ges större möjlighet till inflytande över utbildningen och innehållet i undervisningen och ska hela tiden finnas med i verksamheten. Elevrådet planerade och genomförde Påskolympiad under förra läsåret på eget initiativ. Varje läsår bör elevrådet lämna in en kort redovisning till rektorn över deras arbete för att på så sätt försäkra oss om ett fungerande elevinflytande och elevråd. Skolan har inte arbetat aktivt med barnrättsfrågor i den utsträckning som vi önskat, men dessa finns integrerat i flera ämnen. SIDA 12/31

14 MÅL Det övergripande målet är att inga elever ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. För att nå målen satsar vi på ökad trivsel för alla, både elever och personal under 2012/2013. HUR VI NÅR MÅLEN Vårt systematiska arbete förbättras för varje år. Kartläggning och analys sker och nya rutiner arbetas fram ur detta arbete. Ett gemensamt förhållningssätt växer fram genom utbildning för personalen och i den stora satsning av värdegrundsarbete som görs i hela kommunen. Vår största utmaning har vi i att involvera elever och föräldrar i större utsträckning än vi gör idag. I det främjande arbetet bör vi att jobba systematiskt med samtliga diskrimineringsgrunder under året utifrån ett normkritiskt perspektiv med fokus på kön, sexuell läggning och könsidentitet eller könsuttryck. År 9 kommer även i år att vara ansvariga för att uppehållsrummet är en trivsam plats att vistas på under rasterna. Vi kommer att arbeta mer fokuserat med frågor om respekt och delaktighet i år 6, då flera nya elever tillkommer. För att undvika uppdelningar och i stället stärka gemenskapen är vårt grundval att undervisa hela årskurser och flexibla mindre grupper växelvis. Ambitionen är att stärka vi-känslan och samhörigheten för hela skolan. I schemaläggning strävar vi efter balans för samhörighet över klassgränserna och att inte för många elever vistas i korridoren samtidigt. Det främjande arbetet kommer att handla om kommunikation, inflytande och trivsel. Skolan arbetar för att stärka vi-känslan på skolan med relationsfrämjande aktiviteter i både större och SIDA 13/31

15 mindre sammanhang. En Hela-skolan - ansats behövs genom samma förhållningssätt, regler på skolan, allas medverkan i likabehandlingsarbetet samt gemensamma aktiviteter om verksamhetsgränserna. Skolan har flera traditionsenliga aktiviteter som återkommer varje läsår och föräldrar bjuds in till vissa aktiviteter såsom friluftsdagar och utflykter. Det finns planer för en trivselkommitté i personalgruppen. Nya elever ska välkomnas på ett bra sätt och gärna av elever med samma modersmål om man talar annat språk än svenska. Värdegrundsarbetet ska vara integrerat i skolans alla ämnen och en naturlig del i vardagsarbetet. En satsning kommer att ske på elevinflytandet på skolan genom mer fokus på elevrådet och deras arbete. Förslagsvis kommer elever som ses som ett gott föredöme och en schysst kamrat få en utmärkelse. I det främjande arbete räknas också förbättringar på yttre- och inre miljö, kamratstöd och Trygghetsteam. Under höstterminen fortsätter skolans personal sin utbildning som handlar om bemötande när det gäller elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Arbetet med demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter kommer att fortsätta under året och integreras i den ordinarie verksamheten men även förstärkas genom samarbetet med ideella organisationer och speciella tema dagar. Vi kommer också se över likabehandling och rättigheter för speciellt utsatta elever såsom nyanlända, kommunplacerade och socioekonomiskt utsatta barn. Elever, föräldrar och personal ska ges återkommande möjlighet att reflektera över normer och värderingar. Elever tillsammans med lärare kommer att arbeta med den gemensamma värdegrunden och gemensamma regler samt konsekvenser som gäller vid regelbrott. Elevskyddsombud ska under läsårets början utses och utbildas liksom kamratstödjare och elevråd. SIDA 14/31

16 För att förebygga risken för kränkningar på vår skola krävs en ökad kunskap om hur det egna förhållningssättet kan skada andra. Därför ser vi vikten av att personal och elever gemensamt arbetar fram både klassregler och gemensamma skolregler i början av läsåret. Kränkningar via sms och internet förekommer och vi fortsätter vårt arbete om förhållningssättet i sociala medier med olika metodmaterial. Detta värdegrundsarbete kommer dels att integreras i det dagliga arbetet, dels förekomma som temadagar. Det är vår tro att värdegrundsarbetet kommer att bidra till att avvärja riskerna för diskriminering och kränkningar. Trivsel är en kraftfull motkraft till uppkomsten av kränkningar. Vi kommer därför att arbeta målmedvetet för ökad trivsel bland elever och personal. Den yttre miljön har stor betydelse för trivseln och gemensamt arbetar vi för att fräscha upp våra lokaler. Om vissa icke önskvärda värderingar och attityder identifieras bland eleverna så kommer värderingsövningar att genomföras för att ge elever och personal möjlighet att reflektera över normer och stävja negativa attityder. Detta sker även som en åtgärd då barn och elever drabbats indirekt av konflikter och händelser på skolan. Diskriminering, trakasserier och kränkningar uppstår sällan som enskilda företeelser, utan uppkommer på varierande sätt i den komplexa väv av sociala reaktioner, identitetsskapande, maktutövande och inneslutande och uteslutande normskapande processer som ständigt pågår i verksamheterna. När Trygghetsteamet utreder ett ärende bör frågan ställas till den som blivit utsatt, hur skolan kan arbeta för att förhindra att fler blir utsatta. SIDA 15/31

17 PLANERADE ÅTGÄRDER FÖR MILJÖ Entrén till högstadiet målas och snyggas upp. (Louise Sjöholm. Vt-14) Korridoren på hög- och mellanstadiet målas (Louise Sjöholm. Ht-Vt) VI-KÄNSLAN Öppet-hus (XX. Vt-14) Elever år 4-6 får gå med övriga personalgrupper på skolan varsin dag (Karin Butgers. Vt-14) Fler gemensamma aktiviteter över verksamhets- och stadiegränserna (Mentorer. Vt-14) Elever, föräldrar och lärare skriver under kontrakt för skolans regler (Mentorer. Ht-13) Dialog förs med berörda verksamhetschefer för övriga personalgrupper (Rektor. Vt-14) Personalaktiviteter genomförs (Helena Knoph Modén. Vt-14) Trivselkommité bildas (Helena Knoph Modén. Ht-13) Alla personalgrupper ger sin bild av hur klimatet upplevs på skolan (Rektor. Vt-14) SIDA 16/31

18 VÄRDEGRUND Fortsättning på kommunens värdegrundsarbete för personal (Rektor. Vt-14) Metodbox där personalens valda metodmaterial finns samlat (Kurator. Vt-14) Fredsuppdraget sätts upp på skolan varje skoldag (Kurator, fritidsledare. Vt-14) Aktivt arbete med språkbruk (Mentorer. Ht-vt) Öka elevernas kunskap om medias påverkan(maria Carlsson. Ht-Vt) Integrera sex- och samlevnadsundervisning i flera ämnen (Rektor. Vt-14) Skolans regler läggs ut på Edwise (Rektor. Ht-13) Disciplinära påföljder på regelbrott tas fram gemensamt (Rektor. Ht-13) Bokpåsar med ett normkritiskt perspektiv som belyser minoriteter (Kulturgruppen. Vt-14) Lärare och elever granskar skolans litteratur utifrån normkritiska ögon. (Mentorer. Vt-14) Arbeta med förhållningssätt kring internet med metodmaterial (Mentorer. Vt) Ungdomsmottagningen på besök för SeSam i år 6 (Karin Butgers. Vt-14) År 8 på studiebesök på Ungdomsmottagningen (Mats Bergenfur. Vt-14) SIDA 17/31

19 ELEVHÄLSAN Inkluderas i stora och små beslut som rör elever och skolan (Rektor. Ht-13) Bidra till att grupperspektivet beaktas (Elevhälsan. Ht-13) TRIVSEL OCH TRYGGHET Planlagda och ledda rastaktiviteter genomförs (Rastvärdar. Fritidsledare.Vt-14) Rastvakter byter namn till rastvärdar (Rektor. Ht-13) TRYGGHETSTEAM Presenterar sig på föräldramöten (Trygghetsteam. Ht-13) Kränkningar i sociala medier kan rapporteras till Trygghetsteamet via sms (Kurator. Vt-14) KARTLÄGGNING Kartläggningen blir mer heltäckande i alla åldrar (Rektor. Vt) Fler personal- och elevgrupper inkluderas i verksamhetsutvärdering (Rektor. Vt-14) Elevråd och kamratstödjare ser över otrygga områden (Elevrådet. Vt-14) Elever intervjuar varandra om förbättringsområden (Elevrådet. Vt-14) Kartläggning av trygghet och trivsel på skolskjuts utökas (Rektor. Vt- 14) SIDA 18/31

20 Kartläggning kring idrott och bad. (Rektor. Vt-14) Husmodellen för att belysa diskrimineringsgrunder i personalgruppen (Kurator. Vt-14) Frågor om trivsel och trygghet lyfts fram i utvecklingssamtal (Mentorer. Vt-14) ELEVINFLYTANDE Elevrådet ges mer utrymme för eget ansvar och självbestämmande (Rektor. Ht-13) Elevrådet erbjuds mer kunskap om elevrådsarbete (Rektor. Ht-13) Elevrådet tar fram förslag på utmärkelse till god kamrat (Rektor. Vt-14) Elevskyddsombud inkluderas i elevrådet och i andra viktiga sammanhang (Rektor. Ht-13) Elevråd /elevskyddsombud medverkar aktivt i kartläggningen av skolmiljön (Rektor. Vt-14) Eleverna ges möjlighet för att arbeta för god atmosfär på skolan (Rektor. Vt-14) Eleverna görs mer delaktiga i caféterians verksamhet (Fritidsledare. Vt-14) Elevrådet utvärderar sitt arbete efter läsårets slut (Rektor. Vt-14) Eleverna utvärderar läsåret (Rektor. Vt-14) SIDA 19/31

21 FÖRÄLDRAINFLYTANDE Föräldrar bjuds in till valda föreläsningstillfällen (Rektor. Vt-14) Dialog förs mellan Föräldraföreningen och rektor om ökat inflytande (Rektor. Vt-14) Föreläsningstillfälle kring unga & internet för föräldrar (Kurator. Vt) RUTINER Se över rutiner för händelserapportering i skolskjutssituationer (Rektor Vt-14) Arbeta fram nya rutiner kring hot och våld situationer (Elevhälsa, elevskyddsombud, skyddsombud, rektor. Vt-14) Arbeta fram rutin för vad som sker i samband med polisanmälan (Rektor. Vt-14) Minst två lärarledda timmar läxhjälp per vecka erbjuds (Rektor. Vt-14) Uppföljningsmöte varje vecka i arbetet med likabehandling (Rektor, kurator. Ht-Vt) Tydlig årscykel görs för arbetet med likabehandlingsplanen (Rektor, kurator. Vt-14) Tydlig plan skrivs för arbetet och innehållet i likabehandlingsplanen (Kurator. Vt-14) Två rastvärdar varav den ena går slingan och den andra finns synlig på skolgården och- eller håller i aktiviteter (Rektor. Vt-14) SIDA 20/31

22 LIKABEHANDLINGSPLAN Likabehandlingsplanen läggs ut på kommunens hemsida (Kattarina Leander. Ht-13) 1-2 dagar avsätts till arbete och information i arbetet med likabehandlingsplanen (Rektor. Ht-Vt) Fler personer tillsätts i arbetet med likabehandlingsplanen (Rektor. Vt-14) Likabehandlingsråd startas (Kurator. Vt-14) Elever involveras i kartläggning/ analys /planering av likabehandlingsplanen (Rektor. Vt-14) KOMPETENSUTVECKLING FÖR PERSONAL Forts på utbildning för personal kring neuropsykiatrisk problematik ( Ht-13) Externa föreläsare om normkritiskt synsätt ( vt-14) Utbildning kring diskrimineringsgrunderna ( vt-14) Fortbildning kring kränkande behandling ( vt-14) Föreläsare från RFSU bjuds in (Kurator. Vt-14) Elever undervisar personalen i sociala medier (Elevrådet. Vt-14) Föreläsningstillfälle kring unga & internet för personal (Trygghetsteamet. Vt-14) SIDA 21/31

23 I arbetet med Likabehandlingsplanen för läsåret kommer vi att kartlägga trivsel och trygghet. I vårt förebyggande arbete med att motverka diskriminering och kränkningar så strävar vi efter att hitta både riskfaktorer och friskfaktorer. Kartläggningen sker genom: Årlig digital enkät för elever i år 4-9 (Rektor) Samtal med föräldrar, elever, pedagoger samt övriga personalgrupper.(rektor, Elevhälsa) Elevhälsosamtal år 4 och år 7 (Skolsköterska) Utvecklingssamtal (Mentorer) Analys av Trygghetsteamets ärenden (Kurator) Enskilda elevsamtal (Elevhälsan.) Läsårsutvärdering (Alla verksamheter) Föräldraenkät (Rektor) Elevrådet kartlägger studiemiljön (Rektor) Kamratstödjarna kartlägger otrygga områden (Henrik Klingneus) Husmodellen kartläggningsmetod (Kurator) Enkät till alla personalgrupper om likabehandlingsarbetet (Rektor) Kartläggning av idrotts-, bad- och skolskjutssituationen (Rektor) SIDA 22/31

24 HANDLINGSPLAN VID KRÄNKANDE BEHANDLING/ ÅTGÄRDANDE ARBETE TRYGGHETSTEAMET Stefan Åhl Henrik Klingnéus Kerstin Edholm Eva Johansson Rektor Anders Thörne Du kan självklart vända dig till någon annan vuxen på skolan som du har förtroende för. RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER All personal är ansvarig för alla elever. Läraren ska uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. För att få en akut situation att upphöra får rektor och lärarna vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet. En utredning i ett akutläge måste ske snabbt för att rätt bedömningar kan göras på plats. Alla elever har ansvar för att berätta för personalen om de sett att kränkningar förekommer. Huvudregeln är att det är bättre att vi ingriper en gång för mycket än en gång för lite. En misstanke om kränkning kan komma från olika håll, t ex kamratstödjare, elevhälsan, elever, föräldrar, mentorer eller annan lärare/personal. Vid kännedom om pågående kränkning kontaktas i första hand berörda mentorer som direkt försöker lösa konflikten genom samtal och dokumenterar ärendet. Om inte konflikten lösts på ett tillfredsställande vis kontaktas trygghetsteamet som arbetar vidare med ärendet/ händelsen. Personal ska använda sig av blanketten Anmälan om trakasserier eller kränkande behandling och överlämna till rektor. SIDA 23/31

25 ANMÄLAN TILL TRYGGHETSTEAMET OCH HUR TEAMET ARBETAR 1. Meddela någon i trygghetsteamet vad som har hänt. En dokumentation av ärendet görs alltid av Trygghetsteamet på blanketten Utredning av trakasserier/kränkande behandling. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd. En sådan enkel utredning kan dock bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och situationen därefter är uppklarad. 2. I andra fall blir utredningen mer omfattande. Trygghetsteamet utreder genom samtal med den som blivit utsatt och den/ de som utsätter och händelsen dokumenteras med hjälp av ovan nämnda blankett. Eleverna erbjuds samtalsstöd hos kurator om behovet finns. 3. Trygghetsteamet tar kontakt med vårdnadshavare till den som känner sig utsatt och till den/ de som utsätter om kränkningen upplevts som grov eller vid upprepade händelser. Trygghetsteamet fyller i blanketten Anmälan om trakasserier eller kränkande behandling och överlämnar till rektor. 4. Rektor hålls informerad om vad som har hänt och hur arbetet fortskrider. Rektorn skickar anmälan vidare till verksamhetschef som i sin tur rapporterar till Barn- och bildningsutskottet. 5. Om inte kränkningen/ mobbningen upphör kallar rektorn elev och vårdnadshavare till ett möte, där rektor klargör att elevens beteende inte är acceptabelt och inte stämmer med skolans värdegrund. Rektor informerar vidare att om eleven ej hörsammar detta kommer ärendet att lämnas vidare till socialtjänsten och/ eller polisen. I varje fall bedöms om rektorn bör göra anmälan till andra myndigheter. 6. Uppföljning ska ske med alla inblandade i händelsen. Uppföljning sker med alla inblandade redan efter en till två veckor efter genomförda samtal. Uppföljningen kommer fram till om ärendet ska avslutas eller om ytterligare åtgärder ska vidtas. SIDA 24/31

26 Alla samtal ska dokumenteras oavsett om det handlar om mindre allvarliga händelser eller riktigt akuta lägen. Original på dokumentation sparas och sätts in i trygghetspärmen under de berörda barnens och elevernas flikar. RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV PERSONAL När någon i personalen kränker en elev ska elevhälsoteamet och skolledningen kontaktas. Skolan ser till att eleven omedelbart får hjälp av den vuxne som hon/ han har störst förtroende för. Rektor kontaktar vårdnadshavare och meddelar vad som hänt. Om inte konflikten av båda parter upplevs som utredd förs händelsen vidare till skolchefen. Ärendet handhas i fortsättningen av skolledningen tillsammans med den berördes fackombud och kommunens personalenhet. Om den vuxne gjort sig skyldig till hot eller våld mot en elev har hon/han gjort sig skyldig till tjänstefel och händelsen kommer att polisanmälas. RUTINER VID VÅLD OCH HOT Vid situationer där våld och/eller hot förekommit ska skolledningen underrättas omedelbart om vad som hänt. Skolledningen ska så snabbt som möjligt sätta sig in i vad som hänt och prata med den som utsatts för hot och/eller våld. Skolledningen ska erbjuda den drabbade att få avbryta sitt arbete/skolarbete och att vid behov få resesällskap hem till bostaden. De inblandade ska också ges möjlighet att bearbeta det inträffade och få det stöd de behöver. Uppföljningssamtal ska planeras och bokas in inom en vecka. Ett andra uppföljningssamtal ska ske efter tre månader. Anmälan sker efter samråd med polis och den sociala myndigheten. Rektor står för anmälan. Rektor har ansvar för att rutinerna följs. SIDA 25/31

27 ÖVRIGA RUTINER FÖR ELEVERS TRYGGHET Personer som kommer till skolan anmäler sin närvaro till expeditionen. Kommer det till skolans kännedom att det vistas obehöriga personer på skolan avvisas dessa av rektorn eller andra vuxna som har ansvar, från skolans område. Om en elev avviker från lektionen ska rektor meddelas omedelbart. ANSVARSFÖRDELNINGEN Enligt diskrimineringslagen och skollagen är en huvudman som får kännedom om att ett barn eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. Det är ytterst huvudmannen som är ansvarig för att kraven i skollagen och diskrimineringslagen följs, men i praktiken är det rektorn som har ansvar för att se till att utredningen görs. När trygghetsteamet påbörjat en utredning underrättas rektor. Rektor hålls sedan kontinuerligt underrättad. Teamets medlemmar träffas en gång per månad för att diskutera sitt arbete. Rektor informeras även här för att få en helhetsbild. Rektor förmedlar informationen vidare till huvudmannen. SIDA 26/31

28 DEFINITIONER DIREKT DISKRIMINERING menas att en elev blir behandlad orättvist och det har t ex en direkt koppling till kön etc. INDIREKT DISKRIMINERING man kan diskriminera genom att behandla alla lika. Ett exempel kan vara att alla elever blir serverade samma mat, vilket betyder att en elev kan bli indirekt diskriminerad på grund av religiösa skäl då han/hon behöver annan mat. TRAKASSERIER är när en elevs värdighet blir kränkt på grund av någons beteende och har samband med diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Trakasserier kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller ske genom texter och bilder. Om någon exempelvis blir kallad blatte, mongo, fjolla eller hora kan det uppfattas som trakasserier. KRÄNKANDE BEHANDLING är när en elevs värdighet blir kränkt på grund av någons beteende men det inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Kränkande behandling kan vara fysisk, verbal, psykosocial eller ske genom texter och bilder. MOBBNING är när någon blir utsatt för kränkande behandling systematiskt och återkommande. Kan vara fysisk med knuffar och slag eller psykisk exempelvis bli hotad, retad, utfryst och bli utsatt för ryktesspridning. Mobbning kan även ske via kränkande och hotfulla meddelanden i form av mail, sms, chatt, snabbmeddelanden i olika sociala medier och inlägg i gästböcker. SIDA 27/31

29 DET ÄR FÖRBJUDET ATT DISKRIMINERA BARN OCH ELEVER PÅ GRUND AV KÖN det är förbjudet att frysa ut, förlöjliga och skämta om någon på grund av kön. Till kön hör också sexuella trakasserier. Kränkningar av sexuell natur kan vara att använda sexualiserat språk, tafsa eller visa pornografiskt material. Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska tillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Exempel: Martin blir retad av de andra i klassen för att han är den enda killen som valt att ta lektioner på ridskolan. (trakasserier på grund av kön). Några elever sprider ett rykte om Anna, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. (sexuella trakasserier) Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet det är för hårt arbete för en tjej. (diskriminering) ETNISK TILLHÖRIGHET det är förbjudet att skilja ut någon på grund av nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma över sin egen tillhörighet. Exempel: En elev är bäst i klassen på svenska. Läraren vill inte ge betyget A då eleven inte är från Sverige. (diskriminering). En elev i klassen får höra kommentarer om sitt hår och sin hudfärg. Eleven kommer ursprungligen från Afrika. (trakasserier) SIDA 28/31

30 RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING I Sverige har vi religionsfrihet och den svenska skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev p g a hans eller hennes religion. Exempel: Muhammed, vars familj är medlemmar i den lokala muslimska föreningen, blir retad för det av sina klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. (trakasserier). Läraren nekar Lea att ha huvudduk på sig på gymnastiken. Lea deltar därför inte på lektionerna. Det innebär att hon stängs ute från sin utbildning. (diskriminering). FUNKTIONSHINDER kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns och sådana som inte märks så lätt. Exempel: Max, som sitter i rullstol får inget betyg i idrott, trots att han deltagit i undervisningen. Läraren hävdar att han inte visat att han når målen. (diskriminering). SEXUELL LÄGGNING med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Alla har rätt till likabehandling oavsett sexuell läggning. Skolan ska arbeta mot homofobi. Några elever i skolan brukar skrika bögdjävlar efter några killar. (trakasserier) SIDA 29/31

31 KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK denna diskrimineringsgrund innefattar de personer som inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet utan ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Exempel: Anders blir retad av andra killar i klassen eftersom han sminkar sig med mascara och läppstift och bär klänning. (trakasserier) ÅLDER barn och elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Exempel: Agnes blir retad av sina klasskamrater eftersom hon är ett år yngre än de andra. (trakasserier). SIDA 30/31

32 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Likabehandlingsplanen ska följas upp och utvärderas inför varje nytt läsår. Elevrådet tilldelas ett visst ansvar att följa upp åtgärdspunkterna under läsåret. Likabehandlingsplanen utvärderas efter läsårets slut av Trygghetsteamet. Revidering sker vid behov under läsåret. Rektor har det övergripande ansvaret för uppföljning och utvärdering. SIDA 31/31