Information till eleverna
|
|
- Joakim Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 information till eleverna: kopieringsunderlag K Information till eleverna Provmaterial Provet är uppbyggt kring ett övergripande tema. Årets tema är identitet och utseende. Provet är uppdelat i tre olika delprov och nedan finns kortfattad information om dessa. Vill du veta mer finns ytterligare information på webbplatsen > Prov och diagnosmaterial > Årskurs 9. Årets tema är identitet och utseende. Delprov A: tala Delprovet sker i grupper om fem elever, och du kommer att bedömas i tre moment: hur du presenterar ett ämne, hur du leder en diskussion samt hur du deltar i diskussioner. Utgångspunkten för presentationerna och diskussionerna är textutdrag från såväl skönlitteratur som sakprosa, men det kan även vara till exempel en serie eller en filmsekvens. Du får 30 minuter på dig att förbereda din presentation. Delprov B: läsa I delprov B ska du läsa texter och besvara uppgifter till dessa. Du kommer att få ett texthäfte som berör det aktuella temat på olika sätt och som innehåller skönlitteratur, sakprosatexter samt bilder. Du kommer först att få läsa texterna på egen hand i 60 minuter utan tillgång till uppgifts- och svarshäftet. Sedan har du 140 minuter på dig att besvara de 20 uppgifterna till texterna. Hälften av uppgifterna är till de skönlitterära texterna och hälften är till sakprosatexterna. Några råd inför delprov B: Arbeta med en text i taget. Läs texten och lös uppgifterna som hör till. Läs uppgifterna noggrant innan du svarar. Står det i uppgiften att du ska motivera ditt svar med hjälp av texten krävs det att du ger konkreta exempel ur texten. Tänk på att uppgifter med fler än 2 poäng kan vara krävande och kan ta längre tid. Antalet rader i svarshäftet visar ungefär hur mycket du ska skriva på varje uppgift. Uppgiftstyper i delprovet Öppna uppgifter På öppna uppgifter ska du svara med egna ord. Ibland räcker det med ett enstaka ord, men på flera av uppgifterna måste du formulera egna meningar. Uppgifterna är olika svåra och svårighetsgraden framgår av poängsumman. Flervalsuppgifter På flervalsuppgifter ska du inte skriva svaret med egna ord. Du kan t.ex. få markera vilket av fyra påståenden som är rätt svar på frågan. 11
2 K information till eleverna: kopieringsunderlag Delprov C: skriva I delprov C ska du skriva en egen text. Du kommer att få välja en av tre skrivuppgifter. I rutan nedan ser du hur instruktionen till en skrivuppgift kan se ut. Vem är jag på nätet? Stycke 1 är inspiration. Stycke 2 ger sammanhanget där texten är tänkt att publiceras. Stycke 3 är den viktigaste delen av instruktionen och de fetade verben beskriver det som du måste göra för att lösa uppgiften. Det kursiverade ordet talar om vilken genre du ska skriva. Hur framställer vi oss själva på nätet och vad får det för konsekvenser? Ungdomstidningen TREND har bett dig att skriva en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Skriv din krönika. Beskriv vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Resonera om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Ge exempel från din egen erfarenhet. Rubrik: Vem är jag på nätet? Du ska använda den rubrik som anges i instruktionen. Några råd inför delprov C: Läs hela uppgiftsinstruktionen noga innan du börjar skriva. Följ instruktionen, det vill säga gör det som verben uppmanar till. Tänk på vilken genre du skriver. Skriv med tanke på den mottagare och det sammanhang som anges i instruktionen. Tänk på att din text ska vara begriplig och kunna läsas och förstås även av de som inte läst samma texter som du eller delar din erfarenhet. Bedömningen utgår från en matris som beskriver vad som krävs för de olika betygen. Det finns en matris för var och en av de tre skriv uppgifterna. På följande sidor hittar du bedömningsmatriser för svenska och svenska som andraspråk. Här finns även bedömda elevtexter från en skrivuppgift som hör till temat men som inte finns med i provet. 12
3 information till eleverna: kopieringsunderlag K Bedömningsmatris delprov C: svenska Aspekter E C A Koppling till uppgiften Texten fungerar i huvudsak som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Texten fungerar relativt väl som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Texten fungerar väl som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Innehåll Eleven beskriver på ett enkelt sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Eleven beskriver på ett utvecklat sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Eleven beskriver på ett välutvecklat sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Elevens tankegång framgår och eleven resonerar på ett enkelt sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Eleven ger ett exempel från den egna erfarenheten. Elevens tankegång framgår tydligt och eleven resonerar på ett utvecklat sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Elevens exempel är passande och fördjupar/utvidgar resonemanget. Krönikan innehåller både det personliga och det allmänna men det råder inte alltid balans mellan dem. Eleven resonerar på ett välutvecklat och nyanserat sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Elevens exempel är träffande och fördjupar och/eller utvidgar resonemanget. Det råder god balans mellan det personliga och det allmänna. Struktur Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Texten är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning, styckemarkering och/eller inledning. Texten är sammanhängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning, styckemarkering och effektiv inledning. Textbindningen är enkel. Textbindningen är utvecklad. Textbindningen är välutvecklad. Det finns en avslutning, t.ex. genom ett försök till slutsats eller uppmaning till läsaren. Det finns en medveten avslutning, t.ex. genom en slutsats eller en uppmaning till läsaren. Språk och stil Ordvalet är enkelt. Ordvalet är varierat och passar en krönika, t.ex. genom ungdomligt språkbruk, läsartilltal eller humoristiska vändningar. Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och lyfter krönikan, t.ex. genom användning av liknelser och metaforer. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande. Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande. Tempusbruket stör inte förståelsen av texten. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av krönikan. Tempus används på ett riktigt sätt. Skrivregler Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. F E D C B A Helhets bedömning Textens innehåll och form är i huvudsak anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Textens innehåll och form är relativt väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Textens innehåll och form är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. 13
4 K information till eleverna: kopieringsunderlag Exempel på elevlösning och bedömning Elevlösning 1 Texten är skriven av en elev som följer kursplanen i svenska. Vem är jag på nätet? Vem är man på nätet? Cool, Töntig, poppis, snygg, söt, Ful? På facebook kan du vara vem du vill. Du kan lägga upp nya redigerade bilder och skriva tuffa statusar som att du varit på fest, blivit full och somnat i ett badkar. Ja du kan göra vad du vill. Folk lägger ut lyckade bilder när dom ser som bäst ut. Tjejer lyfter fram sin över-kropp, sina bröst och magen. Dom tar speciellt mag bilder om dom har hål i naveln. Killarna däremot vill visa upp sina muskler, som ex när dom står och spänner sig på en strand. Frågan är hur snyggt det egentligen är? Vem vill framstå skit-snygg på facebook när man i verkligheten ser ut som stryk. Att möta en person i verkligheten som man har på facebook men aldrig träffat innan, det kan få dig inse hur fejk personen är. För i verkligheten finns det inga snygga strand-bilder eller jätte redigerade ansikten. Och där står du och visar vem du igentligen är. Man borde vara sig själv på facebook. Jag tycker det är ett stort plus till alla dom som vågar vara sig själva och står för hur dom ser ut. Däremot folk som över sminkar sig håller in sin mage eller står och spänner sig skriver statusar för att få like s borde lära sig av dom andra. Att vara sig själv är det viktigaste. Jag har själv ett facebook konto och jag märker av folk som beter sig annorlunda på facebook än vad dom egentligen är på riktigt. Jag stör mig något sjukt mycket på folk som gör allt för att få lite like s. Folk tror att ju mer like s man har ju populärare är man. Men hur långt får det gå egentligen gå och tigga like s i chatten? Jag tycker det är rentut sagt patetiskt. Om vi nu ska avsluta detta så vill jag bara säga att alla borde vara sig själva och våga stå för den man är. Man är trots allt den man är och det ska ingen få ändra på. 14
5 information till eleverna: kopieringsunderlag K Kommentar och bedömning 1 Koppling till uppgiften. Eleven följer instruktionen och texten fungerar relativt väl som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva på nätet. Innehåll. Innehållsmässigt ligger eleven på en ganska hög nivå. Hon jämför hur folk framställer sig själva på nätet och hur de är i verkligheten på ett välutvecklat och nyanserat sätt. Hennes exempel, som uteslutande rör Facebook, passar bra men det man saknar är mer utvecklade exempel från hennes egen erfarenhet. Åsikten att man ska vara sig själv på Facebook märks i hela texten. Struktur. Strukturen är tydlig. Inledningen med ett par retoriska frågor och därefter direkt koppling till Facebook fångar läsaren. Avslutningen knyter ihop texten och uppmaningen att man ska våga stå för den man är passar i en krönika. Resonemanget består av fem korta stycken som i de flesta fall är markerade genom att eleven hoppar över en rad. Texten är väl sammanhållen och eleven binder ihop sin text med uttryck som Frågan är hur snyggt det egentligen är? och Om vi nu ska avsluta detta. Språk och stil. Ordvalet är varierat och passar en krönika i en ungdomstidning. Eleven förutsätter att läsaren känner till Facebook, vilket troligen de flesta gör. Hennes resonemang bygger på att läsaren förstår ord och begrepp som är hämtade från Facebook, till exempel statusar och like s. I övrigt använder eleven ett vardagligt och slagkraftigt språk, till exempel det kan få dig inse hur fejk personen är och Jag tycker det är rentut sagt patetiskt. Skrivregler. Skrivreglerna följs relativt väl. Det eleven behöver träna på är sammansatta ord. I några fall särskriver hon sådana ord, medan hon i andra fall sätter ut bindestreck i stället för att skriva ihop dem. Till exempel skriver eleven felaktigt ihop orden rent och ut. Helhetsbedömning. Den här texten får delprovsbetyget C. Krönikan skulle kunna publiceras i en ungdoms tidning. Den är intresseväckande och lätt att läsa och förstå. Det man främst saknar är fördjupade exempel från den egna erfarenheten. 15
6 K information till eleverna: kopieringsunderlag Bedömningsmatris delprov C: svenska som andraspråk Aspekter E C A Koppling till uppgiften Texten fungerar i huvudsak som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Texten fungerar relativt väl som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Texten fungerar väl som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Innehåll Eleven beskriver på ett enkelt sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Eleven beskriver på ett utvecklat sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Eleven beskriver på ett välutvecklat sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Elevens tankegång framgår och eleven resonerar på ett enkelt sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Eleven ger ett exempel från den egna erfarenheten. Elevens tankegång framgår tydligt och eleven resonerar på ett utvecklat sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Elevens exempel är passande och fördjupar/utvidgar resonemanget. Eleven resonerar på ett välutvecklat och nyanserat sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Elevens exempel är träffande och fördjupar och/eller utvidgar resonemanget. Krönikan innehåller både det personliga och det allmänna men det råder inte alltid balans mellan dem. Det råder god balans mellan det personliga och det allmänna. Struktur Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Textbindningen är enkel. Texten är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning, styckemarkering och/eller inledning. Texten är sammanhängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning, styckemarkering och effektiv inledning. Textbindningen är utvecklad. Textbindningen är välutvecklad. Det finns en avslutning, t.ex. genom ett försök till slutsats eller uppmaning till läsaren. Det finns en medveten avslutning, t.ex. genom en slutsats eller en uppmaning till läsaren. Kommunikationsstrategier Eleven använder vid behov i huvudsak fungerande strategier för att göra sig förstådd. Eleven använder vid behov relativt väl fungerande strategier för att göra sig förstådd. Eleven använder vid behov väl fungerande strategier för att göra sig förstådd. Språk och stil Ordvalet är enkelt. Ordvalet är varierat och passar en krönika, t.ex. genom ungdomligt språkbruk, läsartilltal eller humoristiska vändningar. Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och lyfter krönikan, t.ex. genom användning av liknelser och metaforer. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande. Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande. Tempusbruket stör inte förståelsen av texten. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av krönikan. Tempus används på ett riktigt sätt. Skrivregler Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. F E D C B A Helhets bedömning Textens innehåll och form är i huvudsak anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Textens innehåll och form är relativt väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation. Textens innehåll och form är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.
7 information till eleverna: kopieringsunderlag K Elevlösning 2 Texten är skriven av en elev som följer kursplanen i svenska som andraspråk. Vem är jag på nätet? Jo vem är jag på ätet egentligen och vad har jag för roll? Jag satt och funderade på den frågan här om dagen och det var faktiskt en ganska svår fråga att svara på. Ungdomar på nätet vill nuförtiden se så bra ut som möjligt vilket kan skapa olika konflikter. Alla vill också berätta om sina egna åsikter och vill få fram sina politiska frågor och så vidare. Vi ungdomar vill alla se så bra ut som möjligt på nätet och faller lätt för grupptryck och det som nu är inne. Nästan som mode, de flesta strävar alltså efter ett så bra rykte som möjligt och gör det de flesta tycker är coolt till exempel på bloggar ska man klä sig snyggt ta fina bilder och lägga upp det på sin blogg. I dags läget erbjuder sociala medier som bland annat Facebook möjligheten att ladda upp bilder som profilbilder, mobil uppladdningar och många fler, som visar till exempel vad vi gör om dagarna. En sak ja har märkt är att ganska många tjejer som presenterar sig själva med snygga bilder som kan framstå som attraherande för killar. Detta kan gälla en liten urringning och ett par shorts eller liknande. De flesta tjejer med dessa bilder kan få väldigt många nya vänner och meddelanden. Detta får fler tjejer att vilja ta liknande bilder för att känna sig mer populära. Konsekvenserna de då inte ser med detta är att med tiden kommer de kallas slampa och andra förnedrande ord. Medan detta pågår kan killar ha bilder med bar överkropp med bad shorts eller liknande och framstå som normalt. Detta visar på ganska mycket grupptryck och orättvisa på nätet som vi borde göra något åt. Ett annat sätt att presentera sig på är att gilla saker man tycker om som bilder, statusar, andras kommentarer, politiska åsikter och mycket, mycket mer. De flesta företag, politiska föreningar och kända personer har en egen sida som folk då kan gilla, där kan man även skriva om sina personliga åsikter om detta fenomen. När jag en gång då var ute och surfade runt på Facebook så såg jag en utländsk man som hade skrivit sin åsikt på polisens gillnings sida. Den utländska mannen skriver att han blivit visiterad väldigt många gånger och fått en hel del onda blickar. Detta brukade ske när han endast var ute och umgicks med sina vänner. Han tyckte at det var orättvist att när polisen gick eller åkte förbi en icke utlänning fick den personen bara ett leende av polisen. Han skrev då att han ville ha rättvisa och fick skriva ut sig på polisens sida. Detta skapade många diskussioner och argument. Vissa höll med utlänningen och vissa inte. Vissa tyckte att polisen gjorde sitt jobb fel, vissa rätt. Med tiden börjar diskussionerna gå över styr och folk har börjat gruppera folk i olika raser. Borde vi inte glömma vart folk kommer ifrån och glömma allt det där med raser? Borde vi inte glömma hur folk klär sig och borde vi inte sluta bry oss om allas åsikter? Vi är alla människor och vi borde vara glada tillsammans. 17
8 K information till eleverna: kopieringsunderlag Kommentar och bedömning 2 Koppling till uppgiften. Eleven följer instruktionen, och texten fungerar i huvudsak som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Innehåll. Eleven beskriver på ett enkelt sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Hon anser att det är orättvist att killar kan lägga ut lättklädda bilder på sig själva på ett sätt som tjejer inte kan. Det skulle ha varit intressant om eleven resonerat om varför det är så och vad man kan göra åt det. Exemplet med mannen som blivit orättvist behandlad handlar inte om vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet och passar därför inte i sammanhanget. Struktur. Strukturen är i huvudsak sammanhängande och begriplig. I första stycket finns en tydlig inledning, i det andra kommer ett personligt exempel och i det tredje kommer exemplet som inte passar i sammanhanget. Sista meningen är ett försök till slutsats men markeras inte med nytt stycke. Eleven använder ofta enkel textbindning. Hon skriver först om en händelse och syftar sedan tillbaka på den med orden de och detta. Ibland visar hon prov på mer utvecklad bindning, till exempel då hon skriver En sak ja har märkt och Ett annat sätt. Kommunikationsstrategier. Eleven har inga påtagliga problem med det svenska språket och visar därför inte prov på några speciella sätt att göra sig förstådd. Vid ett tillfälle förväxlar eleven prepositionerna ut och av och skriver att han fick skriva ut sig på polisens hemsida. Språk och stil. Textens inledande två meningar passar i en krönika. Hennes exempel är dock allmänt hållna och uttryck som och så vidare och mycket, mycket mer gör att läsaren inte blir så engagerad. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak och ordvalet är enkelt. Men eleven visar också prov på träffsäkert ordval när hon till exempel skriver I dags läget och förnedrande ord. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av krönikan, utom i meningen: Med tiden börjar diskussionerna gå över styr och folk har börjat gruppera folk i olika raser. Skrivregler. Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning men gör flera särskrivningar till exempel dags läget och bad shorts. Texten är skriven direkt på dator vilket gör att det kan bli andra fel än om man skriver för hand. Exempel på sådana skrivfel är ätet, ja och at. Helhetsbedömning. Texten får delprovsbetyget E. Eleven beskriver delvis sådant som ungdomar kan känna igen. Ett av exemplen handlar inte om ungdomar och passar därför inte i sammanhanget. 18
SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7
SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 Förmågor i fokus formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa
Läs merOlika texttyper. Vi kommer att läsa och skriva följande typer av texter under dessa veckor:
Olika texttyper LPP Som en förberedelse inför de nationella proven i svenska vt 2014 kommer vi under vecka 2-8 att läsa och skriva tre olika typer av texter. Vi kommer att titta på hur dessa olika texter
Läs merVE%26courseCode%3DSVESVE01%26tos%3Dvuxgy&sv.url=12.b173ee dd0b8100d#anc hor_svesve01
Svenska 1, 100 poäng Kurskod: SVESVE01 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller för de olika betygen. Läs om detta på Skolverkets webbplats:
Läs merBeskrivande och resonerande text. Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi
Beskrivande och resonerande text Uppgift i SV/SO inom Novus Ordo Mundi SYFTE För svenskans del är syftet med den här uppgiften att utveckla......er förmåga att resonera och formulera er egna reflektioner
Läs merDelprov C: skriva exempel på bedömningsunderlag
delprov c: skriva C1 Delprov C: skriva exempel på bedömningsunderlag Bedömningsmatris svenska Bedömningsmatris svenska som andraspråk Exempel på lösning och bedömning av uppgiften bestående av fem elevlösningar
Läs merElevlösning 1 (svenska)
Elevlösning 1 (svenska) Kille/tjej Att vara kille eller tjej spelar verkligen ingen roll för mig, för båda könen är lika mycket värda. Är man en tjej fast lite killig av sig så är det hennes val och ingen
Läs merTexttyp: Språkhistoria KRÖNIKA SV3. En krönika som ska publiceras i en tidning, t ex Aftonbladet.
Ämne: Du ska nu skriva en krönika som handlar om det svenska språket och hur det förändras. Den ska ta upp något aktuellt i vårt språk idag och innehålla en tillbakablick och/eller en spaning mot framtiden.
Läs merKamratbedömning. Fokusera på följande:
Kamratbedömning Läs följande texter som dina klasskamrater har skrivit. Nu ska du ge konstruktiv kritik till dessa texter. Det vill säga, du ska kunna säga vad som är positivt och vad som är bra i texten,
Läs merHistorien om mitt liv so far
Historien om mitt liv so far Namn: Din första tid på högstadiet ska du ägna åt eftertanke och reflektion. Det är alltid bra att ta sig en funderare över hur man är som person, hur man har förändrats genom
Läs merElevlösning 1 (svenska)
Elevlösning 1 (svenska) Kille/tjej Att vara kille eller tjej spelar verkligen ingen roll för mig, för båda könen är lika mycket värda. Är man en tjej fast lite killig av sig så är det hennes val och ingen
Läs merPrövningens delar Prövningen består av tre delar: en uppsats, ett muntligt anförande och en inlämningsuppgift.
Svenska 1, 100 poäng Kurskod: SVESVE01 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller för de olika betygen. Läs om detta på webbplats Skolverket.
Läs merPedagogisk planering tidningstexter
Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla
Läs mer4. Bedömning av delprov C
4. Bedömning av delprov C Bedömningen av delprov C genomförs utifrån bedömningsmatriser, kommentarer till bedömningsmatriserna samt med hjälp av exempel på elevlösningar med analys. På grund av skillnader
Läs merSvenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad
Svenska åk 9 Krönika (resonerande text) Svenska Förmågan: Att skriva Skriva en text med enkel språklig variation och textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och
Läs merReflexioner kring självbedömning
Handen på hjärtat: Du som läser det här, vad vet du om din egen läsförmåga? av Per Måhl Reflexioner kring självbedömning s o m j a g s e r d e t, bör lärare göra allt de kan för att förbättra elevernas
Läs merUppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor
kopieringsunderlag delprov b Kursprov i, ht 2012 Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor En skribent som vill bli läst måste finna ett sätt att distribuera sin text. Genom tiderna
Läs merPedagogisk planering tidningstexter. Syfte
Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla
Läs merLPP, Reflektion och krönika åk 9
LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda
Läs merGymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar
Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför
Läs merBedömningsmatris Svenska
Bedömningsmatris Svenska Aspekter F E C A Innehåll och källhantering Textens innehåll är till viss del anpassat till situationen och den vetenskapliga texttypen. Detta innebär följande: Texten innehåller
Läs merUppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor
kopieringsunderlag delprov b Kursprov i, ht 2012 Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor En skribent som vill bli läst måste finna ett sätt att distribuera sin text. Genom tiderna
Läs merUppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12.
Skapa en fiktiv person Du har nu jobbat i flera veckor med att bekanta dig med olika termer i språksociologin, samt diskuterat hur de kan användas. Nu är det dags att skapa en person utifrån din egen fantasi
Läs merSkrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar
Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak
Läs merVisa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Läs merBedömningsmatris inlägg
Bedömningsmatris inlägg Uppgift 2: Inför allas blickar Svenska 1 Aspekter F C A Innehåll och kritisk läsning Aktiviteter Innehållslig komplexitet Bearbetning av textunderlag Källhantering Disposition och
Läs merUppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor
kopieringsunderlag delprov b Kursprov i, ht 2012 Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor En skribent som vill bli läst måste finna ett sätt att distribuera sin text. Genom tiderna
Läs merPedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare
Pedagogisk Planering - Qahuuls skattkammare Ämne: Svenska Klass: 7 Ansvarig lärare: Anna Liljenberg, Helena Nilsson Period: HT-16 Beskrivning av arbetsområdet: Du ska skriva en berättelse om hur två hjältar
Läs merKamratbedömning. Fokusera på följande:
Kamratbedömning Läs följande texter som dina klasskamrater har skrivit. Nu ska du ge konstruktiv kritik till dessa texter. Det vill säga, du ska kunna säga vad som är positivt och vad som är bra i texten,
Läs merHuset. LPP i svenska, årskurs 5. Vänd!
Huset LPP i svenska, årskurs 5 I den här skrivuppgiften kommer du att skriva en berättelse efter en viss struktur. Du kommer att skriva om personer som bor i ett hus och vad som händer dem. Med målande
Läs merUr läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Pedagogisk planering i svenska Säkert har du hört talas om Törnrosa och Askungen; kanske läste dina föräldrar de här eller andra sagor för dig när du var barn. Sagor har fascinerat människor i alla tider
Läs merHållbar argumentation
Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,
Läs merLäromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator.
prövning sva 01 Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Svenska som andraspråk 1 Kurskod SVASVA01 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande
Läs merDHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se
Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merDelkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning
Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning (27/11 2015 18/3 2016) Kursens innehåll: lässtrategier och tolkning av texter
Läs merArgumenterande text Insändare
1 Argumenterande text Insändare Syftet med en insändare är att framföra en åsikt och påverka andra. Det gäller att övertyga läsaren om att man har rätt. Därför motiverar man varför man tänker på ett visst
Läs merÖVNINGSHÄFTE. Världen&Vi nr 1: 2015. Tema: Rasismen och jag
ÖVNINGSHÄFTE Världen&Vi nr 1: 2015 Tema: Rasismen och jag 2 Sidan 2: LEDAREN Svara på frågorna: 1) Vad har Leylas text för rubrik? 2) Leyla berättar om en mycket otrevlig granne, som var rasist. Hon ger
Läs merKÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må
Läs merCentralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merSmedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker
Under den kommande perioden kommer vi att arbeta med temat klassiker. Ni ska få lära er vad som räknas som en klassiker samt olika författare. Ni ska läsa en klassiker - som ni själva väljer, läsa utdrag
Läs merDelprov C: skriftlig framställning
exempeluppgift 2 delprov c Kursprov 1 Svenska och svenska som andraspråk Delprov C: skriftlig framställning xempel på uppgifter Välj en av uppgifterna och skriv 300 700 ord. Tänk på att redovisa källan
Läs merTerminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och
Läs merPrövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift.
2013 2015 Välkommen till prövning i Svenska som andraspråk 1! Kursen innehåller moment där du ska kunna uttrycka dig i tal och skrift på ett klart och tydligt sätt. Hur du använder språket för vardagsbruk
Läs merCentralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar.
Lpp Svenska N7 Vt -2012 Ämnesområde: Tema Frihet Ansvarig lärare: Thomas Hansson-Dahl Thomas.Hansson-Dahl@edu.upplandsvasby.se Läsa och skriva Centralt innehåll Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken
Läs merSkrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar
Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs X
kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs merEleverna kommer att få ett språkhäfte med skrivregler att arbeta relativt självständigt med. Detta för att repetera en del skrivregler.
Lokal Pedagogisk Planering i Svenska Ämnesområde: Reflektion - Diskussion - - Skrivning Ansvarig lärare: Ellinor Falk mail: ellinor.falk@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Läsa och skriva Språkets
Läs merStyrdokumentkompendium
Styrdokumentkompendium Svenska 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav
Läs merKursplan - Grundläggande svenska
2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,
Läs merVad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt
sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av
Läs merStyrdokumentkompendium
Styrdokumentkompendium Svenska 3 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merAspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3
Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några
Läs merKärlekstema. vecka 11-13. inlämning: torsdag 1 april (v.13)
Kärlekstema vecka 11-13 inlämning: torsdag 1 april (v.13) Under några veckor kommer vi att arbeta övergripande med temat kärlek, där momenten läsa, skriva, tala, lyssna finns med. arbetsgång: Välj minst
Läs merDeckare. Namn: Inledning
Deckare Namn: Inledning Härmed presenteras en uppsatsuppgift i sann Sherlock Holmes-anda, nämligen deckarskrivning! Uppgiften är ganska fri och du får forma din deckare efter din egen fantasi. Men för
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merLäsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska
Läs merNågra skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra. (SV åk 7 9)
SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Maria åker tåg till sin farmor i Göteborg. Mittemot henne på tåget sitter en kille, Alex, och en tjej, Anna. Maria tycker att tjejen är så söt. Hon läser dikter
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merTusen gånger starkare
Tusen gånger starkare Intro: Vilka ord passar in på vår klass? o I par o Helklass o Paret väljer tre ord de är överens om Hur skulle du vilja att klassen skulle vara? o I par o I helklass o Paret väljer
Läs mer3.18 Svenska som andraspråk
3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att
Läs merUpplägg och genomförande
Upplägg och genomförande Provet består av fyra delprov: Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel bestäms utifrån erfarenheter vid utprövningarna
Läs merJag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge
Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Ord Arbeta med ord A) 1. Gör fyra listor med orden från ordlistan som du hittar i slutet. En för verb, en för substantiv, en för adjektiv,
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs Y
kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs merSagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:
7 9 LGR11 Sv Sagotema Under några veckor kommer vi att arbeta med ett sagotema. Vi kommer att prata om vad som kännetecknar en saga samt vad det finns för olika typer av sagor. Vi kommer också att läsa
Läs merBilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.
Svenska för döva SVN Svenska för döva Kärnan i ämnet svenska för döva är tvåspråkighet, svenska språket och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling.
Läs meröversikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
Läs merSANDOR /SLASH/ IDA. Vetlanda här växer människor och företag
2016-08-18 SANDOR /SLASH/ IDA Vetlanda här växer människor och företag Pedagogisk planering Mogärdeskolan 7-9 Ämne: Svenska Arbetsområde: Bokläsning Årskurs: 8 Inledning Under vecka 34-43 arbetar vi med
Läs merDe falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken
Om boken Boken handlar om en tjej som får ett brev från Erik. Erik har hon känt för länge sedan. Då var han tyst och blyg men nu är han annorlunda, mer mogen. De skriver flera brev för att till slut träffas.
Läs merKunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9
Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9 LÄSA: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med ( ) flyt genom att ( ) välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra
Läs merCentralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson
Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merStyrdokumentkompendium
Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala
Läs merLärarmaterial TJ UGAN. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:
SIDAN 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Berättaren är en flicka, eller pojke, som ska köpa julklappar. Hon/han ger en tjuga till en kvinna som sitter och tigger. I en affär blir berättaren
Läs mersvenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merTerminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan
På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i
Läs merLEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller
Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa
Läs merEtt samarbete mot utanförskap och mobbning
Lärarhandledning Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Gilla: Hata Horan har kommit till genom ett samarbete mellan Johanna Nilsson, Pocketförlaget och Friends. Vi vill att du som läser ska bli berörd,
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merLPP Magiska dörren ÅR 4
LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet
Läs merLPP, Klassiker. Namn: Datum:
LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merSvenska. Ämnets syfte
Svenska SVE Svenska Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin
Läs merElevtext 1 (svenska som andraspråk) berättande
Skolverket, Utveckla din bedömarkompetens, svenska/svenska som andraspråk Elevtext 1 (svenska som andraspråk) berättande Elevtext 1 når kravnivån i det nationella provet för årskurs 3 som prövar målet
Läs mersvenska kurskod: sgrsve7 50
Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk
Läs meröversikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
Läs merÖvergripande planering
Övergripande planering Ämne: Svenska Årskurs: 7 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Torbjörn Wahlén Resurs: Reviderad: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga
Läs merInför föreställningen
LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs mer