Information till eleverna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information till eleverna"

Transkript

1 information till eleverna: kopieringsunderlag K Information till eleverna Provmaterial Provet är uppbyggt kring ett övergripande tema. Årets tema är identitet och utseende. Provet är uppdelat i tre olika delprov och nedan finns kortfattad information om dessa. Vill du veta mer finns ytterligare information på webbplatsen > Prov och diagnosmaterial > Årskurs 9. Årets tema är identitet och utseende. Delprov A: tala Delprovet sker i grupper om fem elever, och du kommer att bedömas i tre moment: hur du presenterar ett ämne, hur du leder en diskussion samt hur du deltar i diskussioner. Utgångspunkten för presentationerna och diskussionerna är textutdrag från såväl skönlitteratur som sakprosa, men det kan även vara till exempel en serie eller en filmsekvens. Du får 30 minuter på dig att förbereda din presentation. Delprov B: läsa I delprov B ska du läsa texter och besvara uppgifter till dessa. Du kommer att få ett texthäfte som berör det aktuella temat på olika sätt och som innehåller skönlitteratur, sakprosatexter samt bilder. Du kommer först att få läsa texterna på egen hand i 60 minuter utan tillgång till uppgifts- och svarshäftet. Sedan har du 140 minuter på dig att besvara de 20 uppgifterna till texterna. Hälften av uppgifterna är till de skönlitterära texterna och hälften är till sakprosatexterna. Några råd inför delprov B: Arbeta med en text i taget. Läs texten och lös uppgifterna som hör till. Läs uppgifterna noggrant innan du svarar. Står det i uppgiften att du ska motivera ditt svar med hjälp av texten krävs det att du ger konkreta exempel ur texten. Tänk på att uppgifter med fler än 2 poäng kan vara krävande och kan ta längre tid. Antalet rader i svarshäftet visar ungefär hur mycket du ska skriva på varje uppgift. Uppgiftstyper i delprovet Öppna uppgifter På öppna uppgifter ska du svara med egna ord. Ibland räcker det med ett enstaka ord, men på flera av uppgifterna måste du formulera egna meningar. Uppgifterna är olika svåra och svårighetsgraden framgår av poängsumman. Flervalsuppgifter På flervalsuppgifter ska du inte skriva svaret med egna ord. Du kan t.ex. få markera vilket av fyra påståenden som är rätt svar på frågan. 11

2 K information till eleverna: kopieringsunderlag Delprov C: skriva I delprov C ska du skriva en egen text. Du kommer att få välja en av tre skrivuppgifter. I rutan nedan ser du hur instruktionen till en skrivuppgift kan se ut. Vem är jag på nätet? Stycke 1 är inspiration. Stycke 2 ger sammanhanget där texten är tänkt att publiceras. Stycke 3 är den viktigaste delen av instruktionen och de fetade verben beskriver det som du måste göra för att lösa uppgiften. Det kursiverade ordet talar om vilken genre du ska skriva. Hur framställer vi oss själva på nätet och vad får det för konsekvenser? Ungdomstidningen TREND har bett dig att skriva en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Skriv din krönika. Beskriv vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Resonera om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Ge exempel från din egen erfarenhet. Rubrik: Vem är jag på nätet? Du ska använda den rubrik som anges i instruktionen. Några råd inför delprov C: Läs hela uppgiftsinstruktionen noga innan du börjar skriva. Följ instruktionen, det vill säga gör det som verben uppmanar till. Tänk på vilken genre du skriver. Skriv med tanke på den mottagare och det sammanhang som anges i instruktionen. Tänk på att din text ska vara begriplig och kunna läsas och förstås även av de som inte läst samma texter som du eller delar din erfarenhet. Bedömningen utgår från en matris som beskriver vad som krävs för de olika betygen. Det finns en matris för var och en av de tre skriv uppgifterna. På följande sidor hittar du bedömningsmatriser för svenska och svenska som andraspråk. Här finns även bedömda elevtexter från en skrivuppgift som hör till temat men som inte finns med i provet. 12

3 information till eleverna: kopieringsunderlag K Bedömningsmatris delprov C: svenska Aspekter E C A Koppling till uppgiften Texten fungerar i huvudsak som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Texten fungerar relativt väl som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Texten fungerar väl som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Innehåll Eleven beskriver på ett enkelt sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Eleven beskriver på ett utvecklat sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Eleven beskriver på ett välutvecklat sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Elevens tankegång framgår och eleven resonerar på ett enkelt sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Eleven ger ett exempel från den egna erfarenheten. Elevens tankegång framgår tydligt och eleven resonerar på ett utvecklat sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Elevens exempel är passande och fördjupar/utvidgar resonemanget. Krönikan innehåller både det personliga och det allmänna men det råder inte alltid balans mellan dem. Eleven resonerar på ett välutvecklat och nyanserat sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Elevens exempel är träffande och fördjupar och/eller utvidgar resonemanget. Det råder god balans mellan det personliga och det allmänna. Struktur Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Texten är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning, styckemarkering och/eller inledning. Texten är sammanhängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning, styckemarkering och effektiv inledning. Textbindningen är enkel. Textbindningen är utvecklad. Textbindningen är välutvecklad. Det finns en avslutning, t.ex. genom ett försök till slutsats eller uppmaning till läsaren. Det finns en medveten avslutning, t.ex. genom en slutsats eller en uppmaning till läsaren. Språk och stil Ordvalet är enkelt. Ordvalet är varierat och passar en krönika, t.ex. genom ungdomligt språkbruk, läsartilltal eller humoristiska vändningar. Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och lyfter krönikan, t.ex. genom användning av liknelser och metaforer. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande. Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande. Tempusbruket stör inte förståelsen av texten. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av krönikan. Tempus används på ett riktigt sätt. Skrivregler Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. F E D C B A Helhets bedömning Textens innehåll och form är i huvudsak anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Textens innehåll och form är relativt väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Textens innehåll och form är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. 13

4 K information till eleverna: kopieringsunderlag Exempel på elevlösning och bedömning Elevlösning 1 Texten är skriven av en elev som följer kursplanen i svenska. Vem är jag på nätet? Vem är man på nätet? Cool, Töntig, poppis, snygg, söt, Ful? På facebook kan du vara vem du vill. Du kan lägga upp nya redigerade bilder och skriva tuffa statusar som att du varit på fest, blivit full och somnat i ett badkar. Ja du kan göra vad du vill. Folk lägger ut lyckade bilder när dom ser som bäst ut. Tjejer lyfter fram sin över-kropp, sina bröst och magen. Dom tar speciellt mag bilder om dom har hål i naveln. Killarna däremot vill visa upp sina muskler, som ex när dom står och spänner sig på en strand. Frågan är hur snyggt det egentligen är? Vem vill framstå skit-snygg på facebook när man i verkligheten ser ut som stryk. Att möta en person i verkligheten som man har på facebook men aldrig träffat innan, det kan få dig inse hur fejk personen är. För i verkligheten finns det inga snygga strand-bilder eller jätte redigerade ansikten. Och där står du och visar vem du igentligen är. Man borde vara sig själv på facebook. Jag tycker det är ett stort plus till alla dom som vågar vara sig själva och står för hur dom ser ut. Däremot folk som över sminkar sig håller in sin mage eller står och spänner sig skriver statusar för att få like s borde lära sig av dom andra. Att vara sig själv är det viktigaste. Jag har själv ett facebook konto och jag märker av folk som beter sig annorlunda på facebook än vad dom egentligen är på riktigt. Jag stör mig något sjukt mycket på folk som gör allt för att få lite like s. Folk tror att ju mer like s man har ju populärare är man. Men hur långt får det gå egentligen gå och tigga like s i chatten? Jag tycker det är rentut sagt patetiskt. Om vi nu ska avsluta detta så vill jag bara säga att alla borde vara sig själva och våga stå för den man är. Man är trots allt den man är och det ska ingen få ändra på. 14

5 information till eleverna: kopieringsunderlag K Kommentar och bedömning 1 Koppling till uppgiften. Eleven följer instruktionen och texten fungerar relativt väl som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva på nätet. Innehåll. Innehållsmässigt ligger eleven på en ganska hög nivå. Hon jämför hur folk framställer sig själva på nätet och hur de är i verkligheten på ett välutvecklat och nyanserat sätt. Hennes exempel, som uteslutande rör Facebook, passar bra men det man saknar är mer utvecklade exempel från hennes egen erfarenhet. Åsikten att man ska vara sig själv på Facebook märks i hela texten. Struktur. Strukturen är tydlig. Inledningen med ett par retoriska frågor och därefter direkt koppling till Facebook fångar läsaren. Avslutningen knyter ihop texten och uppmaningen att man ska våga stå för den man är passar i en krönika. Resonemanget består av fem korta stycken som i de flesta fall är markerade genom att eleven hoppar över en rad. Texten är väl sammanhållen och eleven binder ihop sin text med uttryck som Frågan är hur snyggt det egentligen är? och Om vi nu ska avsluta detta. Språk och stil. Ordvalet är varierat och passar en krönika i en ungdomstidning. Eleven förutsätter att läsaren känner till Facebook, vilket troligen de flesta gör. Hennes resonemang bygger på att läsaren förstår ord och begrepp som är hämtade från Facebook, till exempel statusar och like s. I övrigt använder eleven ett vardagligt och slagkraftigt språk, till exempel det kan få dig inse hur fejk personen är och Jag tycker det är rentut sagt patetiskt. Skrivregler. Skrivreglerna följs relativt väl. Det eleven behöver träna på är sammansatta ord. I några fall särskriver hon sådana ord, medan hon i andra fall sätter ut bindestreck i stället för att skriva ihop dem. Till exempel skriver eleven felaktigt ihop orden rent och ut. Helhetsbedömning. Den här texten får delprovsbetyget C. Krönikan skulle kunna publiceras i en ungdoms tidning. Den är intresseväckande och lätt att läsa och förstå. Det man främst saknar är fördjupade exempel från den egna erfarenheten. 15

6 K information till eleverna: kopieringsunderlag Bedömningsmatris delprov C: svenska som andraspråk Aspekter E C A Koppling till uppgiften Texten fungerar i huvudsak som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Texten fungerar relativt väl som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Texten fungerar väl som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Innehåll Eleven beskriver på ett enkelt sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Eleven beskriver på ett utvecklat sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Eleven beskriver på ett välutvecklat sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Elevens tankegång framgår och eleven resonerar på ett enkelt sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Eleven ger ett exempel från den egna erfarenheten. Elevens tankegång framgår tydligt och eleven resonerar på ett utvecklat sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Elevens exempel är passande och fördjupar/utvidgar resonemanget. Eleven resonerar på ett välutvecklat och nyanserat sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Elevens exempel är träffande och fördjupar och/eller utvidgar resonemanget. Krönikan innehåller både det personliga och det allmänna men det råder inte alltid balans mellan dem. Det råder god balans mellan det personliga och det allmänna. Struktur Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Textbindningen är enkel. Texten är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning, styckemarkering och/eller inledning. Texten är sammanhängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning, styckemarkering och effektiv inledning. Textbindningen är utvecklad. Textbindningen är välutvecklad. Det finns en avslutning, t.ex. genom ett försök till slutsats eller uppmaning till läsaren. Det finns en medveten avslutning, t.ex. genom en slutsats eller en uppmaning till läsaren. Kommunikationsstrategier Eleven använder vid behov i huvudsak fungerande strategier för att göra sig förstådd. Eleven använder vid behov relativt väl fungerande strategier för att göra sig förstådd. Eleven använder vid behov väl fungerande strategier för att göra sig förstådd. Språk och stil Ordvalet är enkelt. Ordvalet är varierat och passar en krönika, t.ex. genom ungdomligt språkbruk, läsartilltal eller humoristiska vändningar. Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och lyfter krönikan, t.ex. genom användning av liknelser och metaforer. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande. Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande. Tempusbruket stör inte förståelsen av texten. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av krönikan. Tempus används på ett riktigt sätt. Skrivregler Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. F E D C B A Helhets bedömning Textens innehåll och form är i huvudsak anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Textens innehåll och form är relativt väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation. Textens innehåll och form är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

7 information till eleverna: kopieringsunderlag K Elevlösning 2 Texten är skriven av en elev som följer kursplanen i svenska som andraspråk. Vem är jag på nätet? Jo vem är jag på ätet egentligen och vad har jag för roll? Jag satt och funderade på den frågan här om dagen och det var faktiskt en ganska svår fråga att svara på. Ungdomar på nätet vill nuförtiden se så bra ut som möjligt vilket kan skapa olika konflikter. Alla vill också berätta om sina egna åsikter och vill få fram sina politiska frågor och så vidare. Vi ungdomar vill alla se så bra ut som möjligt på nätet och faller lätt för grupptryck och det som nu är inne. Nästan som mode, de flesta strävar alltså efter ett så bra rykte som möjligt och gör det de flesta tycker är coolt till exempel på bloggar ska man klä sig snyggt ta fina bilder och lägga upp det på sin blogg. I dags läget erbjuder sociala medier som bland annat Facebook möjligheten att ladda upp bilder som profilbilder, mobil uppladdningar och många fler, som visar till exempel vad vi gör om dagarna. En sak ja har märkt är att ganska många tjejer som presenterar sig själva med snygga bilder som kan framstå som attraherande för killar. Detta kan gälla en liten urringning och ett par shorts eller liknande. De flesta tjejer med dessa bilder kan få väldigt många nya vänner och meddelanden. Detta får fler tjejer att vilja ta liknande bilder för att känna sig mer populära. Konsekvenserna de då inte ser med detta är att med tiden kommer de kallas slampa och andra förnedrande ord. Medan detta pågår kan killar ha bilder med bar överkropp med bad shorts eller liknande och framstå som normalt. Detta visar på ganska mycket grupptryck och orättvisa på nätet som vi borde göra något åt. Ett annat sätt att presentera sig på är att gilla saker man tycker om som bilder, statusar, andras kommentarer, politiska åsikter och mycket, mycket mer. De flesta företag, politiska föreningar och kända personer har en egen sida som folk då kan gilla, där kan man även skriva om sina personliga åsikter om detta fenomen. När jag en gång då var ute och surfade runt på Facebook så såg jag en utländsk man som hade skrivit sin åsikt på polisens gillnings sida. Den utländska mannen skriver att han blivit visiterad väldigt många gånger och fått en hel del onda blickar. Detta brukade ske när han endast var ute och umgicks med sina vänner. Han tyckte at det var orättvist att när polisen gick eller åkte förbi en icke utlänning fick den personen bara ett leende av polisen. Han skrev då att han ville ha rättvisa och fick skriva ut sig på polisens sida. Detta skapade många diskussioner och argument. Vissa höll med utlänningen och vissa inte. Vissa tyckte att polisen gjorde sitt jobb fel, vissa rätt. Med tiden börjar diskussionerna gå över styr och folk har börjat gruppera folk i olika raser. Borde vi inte glömma vart folk kommer ifrån och glömma allt det där med raser? Borde vi inte glömma hur folk klär sig och borde vi inte sluta bry oss om allas åsikter? Vi är alla människor och vi borde vara glada tillsammans. 17

8 K information till eleverna: kopieringsunderlag Kommentar och bedömning 2 Koppling till uppgiften. Eleven följer instruktionen, och texten fungerar i huvudsak som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Innehåll. Eleven beskriver på ett enkelt sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Hon anser att det är orättvist att killar kan lägga ut lättklädda bilder på sig själva på ett sätt som tjejer inte kan. Det skulle ha varit intressant om eleven resonerat om varför det är så och vad man kan göra åt det. Exemplet med mannen som blivit orättvist behandlad handlar inte om vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet och passar därför inte i sammanhanget. Struktur. Strukturen är i huvudsak sammanhängande och begriplig. I första stycket finns en tydlig inledning, i det andra kommer ett personligt exempel och i det tredje kommer exemplet som inte passar i sammanhanget. Sista meningen är ett försök till slutsats men markeras inte med nytt stycke. Eleven använder ofta enkel textbindning. Hon skriver först om en händelse och syftar sedan tillbaka på den med orden de och detta. Ibland visar hon prov på mer utvecklad bindning, till exempel då hon skriver En sak ja har märkt och Ett annat sätt. Kommunikationsstrategier. Eleven har inga påtagliga problem med det svenska språket och visar därför inte prov på några speciella sätt att göra sig förstådd. Vid ett tillfälle förväxlar eleven prepositionerna ut och av och skriver att han fick skriva ut sig på polisens hemsida. Språk och stil. Textens inledande två meningar passar i en krönika. Hennes exempel är dock allmänt hållna och uttryck som och så vidare och mycket, mycket mer gör att läsaren inte blir så engagerad. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak och ordvalet är enkelt. Men eleven visar också prov på träffsäkert ordval när hon till exempel skriver I dags läget och förnedrande ord. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av krönikan, utom i meningen: Med tiden börjar diskussionerna gå över styr och folk har börjat gruppera folk i olika raser. Skrivregler. Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning men gör flera särskrivningar till exempel dags läget och bad shorts. Texten är skriven direkt på dator vilket gör att det kan bli andra fel än om man skriver för hand. Exempel på sådana skrivfel är ätet, ja och at. Helhetsbedömning. Texten får delprovsbetyget E. Eleven beskriver delvis sådant som ungdomar kan känna igen. Ett av exemplen handlar inte om ungdomar och passar därför inte i sammanhanget. 18

Elevlösning 1 (svenska)

Elevlösning 1 (svenska) Elevlösning 1 (svenska) Kille/tjej Att vara kille eller tjej spelar verkligen ingen roll för mig, för båda könen är lika mycket värda. Är man en tjej fast lite killig av sig så är det hennes val och ingen

Läs mer

Elevlösning 1 (svenska)

Elevlösning 1 (svenska) Elevlösning 1 (svenska) Kille/tjej Att vara kille eller tjej spelar verkligen ingen roll för mig, för båda könen är lika mycket värda. Är man en tjej fast lite killig av sig så är det hennes val och ingen

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

Exempel på lösning och bedömning av uppgift 4

Exempel på lösning och bedömning av uppgift 4 Exempel på lösning och bedömning av uppgift 4 3:1 Svenska delprovsbetyg B Min passion för skidåkningen. I varje människas liv finns det uppförs- och nedförsbackar, positiva och negativa sidor. För att

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Material från www.etthalvtarkpapper.se

Material från www.etthalvtarkpapper.se Svenska 1 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 1 anges Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Kärlekstema. vecka 11-13. inlämning: torsdag 1 april (v.13)

Kärlekstema. vecka 11-13. inlämning: torsdag 1 april (v.13) Kärlekstema vecka 11-13 inlämning: torsdag 1 april (v.13) Under några veckor kommer vi att arbeta övergripande med temat kärlek, där momenten läsa, skriva, tala, lyssna finns med. arbetsgång: Välj minst

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att

Läs mer

Bedömningsstöd för. BUMS Bedömningsstöd i svenska åk 6 Liber AB

Bedömningsstöd för. BUMS Bedömningsstöd i svenska åk 6 Liber AB Bedömningsstöd för 1 Bums bedömningsstöd i svenska för åk 6 Det här bedömningsstödet innehåller hänvisningar från kunskapskraven i svenska till utvalda övningar i Bums övningsbok åk 6, övningar som prövar

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

SPECIFIKATION. Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor.

SPECIFIKATION. Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor. Delmoment: Läsförståelse DEL 1 Bedömning: Sökläsning: Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor. Uppgiften prövar förmågan att snabbt hitta information

Läs mer

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar 2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Deckare. Namn: Inledning

Deckare. Namn: Inledning Deckare Namn: Inledning Härmed presenteras en uppsatsuppgift i sann Sherlock Holmes-anda, nämligen deckarskrivning! Uppgiften är ganska fri och du får forma din deckare efter din egen fantasi. Men för

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 4 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till övningarna.

Läs mer

Lärarmaterial TJ UGAN. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial TJ UGAN. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: SIDAN 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Berättaren är en flicka, eller pojke, som ska köpa julklappar. Hon/han ger en tjuga till en kvinna som sitter och tigger. I en affär blir berättaren

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) 1 (9) BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) Avsedd som underlag till lärare i förberedelseklass, svenska som andraspråk och svenska 2 (9) VAD ÄR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH FÖR VEM? Det svenska språket

Läs mer

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva)

Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Skillnader i Lgr11 mellan svenska (sv) och svenska som andraspråk (sva) Syftesdel inledande text svenska svenska som andraspråk Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken Om boken Boken handlar om en tjej som får ett brev från Erik. Erik har hon känt för länge sedan. Då var han tyst och blyg men nu är han annorlunda, mer mogen. De skriver flera brev för att till slut träffas.

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Lärarhandledning Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Gilla: Hata Horan har kommit till genom ett samarbete mellan Johanna Nilsson, Pocketförlaget och Friends. Vi vill att du som läser ska bli berörd,

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Namn: Klass: Datum: Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: LPP Kommunikation Svenska åk 7 1. Syfte Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

Första hjälpen. - din hjälpreda på Sofiedalskolan. Namn: Klass:

Första hjälpen. - din hjälpreda på Sofiedalskolan. Namn: Klass: Första hjälpen - din hjälpreda på Sofiedalskolan Namn: Klass: Att tänka på när du använder din hjälpreda: - Du ska visa att du kan ta ansvar genom att arbeta effektivt och självständigt inom givna ramar.

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Vilken resa! om människors inre och yttre resor, ht 2011

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Vilken resa! om människors inre och yttre resor, ht 2011 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Vilken resa! om människors inre och yttre resor, ht 2011 (gymnasiet och komvux) Lärarenkäten efter höstterminens kursprov Vilken resa! har besvarats

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov B och Delprov C

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Delprov B och Delprov C Ämnesprov, läsår 2012/2013 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov B och Delprov C Årskurs 9 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning

Läs mer

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge

Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Jag är inte dum Arbetsmaterial för läsaren Författare: Josefin Schygge Ord Arbeta med ord A) 1. Gör fyra listor med orden från ordlistan som du hittar i slutet. En för verb, en för substantiv, en för adjektiv,

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

Vadå fånga förmågan? Mirja Johannesson och Ulf Nilsson (lärare och författare)

Vadå fånga förmågan? Mirja Johannesson och Ulf Nilsson (lärare och författare) Vadå fånga förmågan? Att hjälpa elever att fånga förmågor i svenskämnet handlar om att ge dem förutsättningar för att tänka, kommunicera och lära. I skolan har vi chansen att hjälpa elever att hitta byggstenar

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

SKRIVHANDLEDNING. Klarspråk på Kronofogden

SKRIVHANDLEDNING. Klarspråk på Kronofogden SKRIVHANDLEDNING Klarspråk på Kronofogden Innehåll Varför klarspråk?... 3 Utgå från läsaren... 4 Börja med det viktigaste... 6 Strukturera din text... 7 Tänk på tonen... 9 Tala till läsaren... 11 Skriv

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

åk1-9 De 4 viktigaste frågorna: på enklare svenska ELEV FÖRÄLDER LÄRARE Ett magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven odigital

åk1-9 De 4 viktigaste frågorna: på enklare svenska ELEV FÖRÄLDER LÄRARE Ett magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven odigital HJ Skolverkets KURSplanR på enklare svenska n r 1 2012 / 2013 89 kr tt magasin som hjälper dig att klara kunskapskraven alla ämnen åk1-9 FRÅN Byråkratsvenska TILL svenska odigital app GRTIS De 4 viktigaste

Läs mer

Vara kommun. Fritidsgårdar Våren 2014

Vara kommun. Fritidsgårdar Våren 2014 Vara kommun Fritidsgårdar Våren 24 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NFI (Nöjd Fritidsgård Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som besöker Vara

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

När skrivs de första proven i studentexamen på dator?

När skrivs de första proven i studentexamen på dator? Enkäten skickades till en lärare/skola i Vi7 (olika ämnen), som bad en grupp ettor fylla i. Enkäten är alltså ett stickprov. Kicki Häggblom 2015 När skrivs de första proven i studentexamen på dator? Hösten

Läs mer

Ann-Louise Forsström. Skriv som proffsen. din guide till att skriva lättläst, begripligt och förtroendeingivande

Ann-Louise Forsström. Skriv som proffsen. din guide till att skriva lättläst, begripligt och förtroendeingivande Ann-Louise Forsström Skriv som proffsen din guide till att skriva lättläst, begripligt och förtroendeingivande Den här pdf-filen visar bokens innehåll (de två översta rubriknivåerna) och förordet. 2011

Läs mer

2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Lyssna/tala Läsa

2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Lyssna/tala Läsa 2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering)

AEC 7 Ch 1-3. 1 av 10. Detta ska du kunna (= konkretisering) AEC 7 Ch 1-3 Nu är det dags att repetera en del av det du lärde dig i franska under år 6 - och så går vi förstås vidare så att du utvecklar din språkliga förmåga i franska. Detta ska du kunna (= konkretisering)

Läs mer

Skrivandets tre faser. skriva. tänka. bearbeta

Skrivandets tre faser. skriva. tänka. bearbeta 1 Skrivandets tre faser tänka skriva bearbeta 2 Att tänka på innan du börjar skriva: Vad är ditt syfte med texten, vad ska mottagarna tycka, veta och göra? Vilka är dina mottagare? Hur är deras situation,

Läs mer

Skrivguide. Så här skriver du på goteborg.se en skrivguide. Du-tilltal. Skriv kortfattat och aktivt. Dela in texten i stycken

Skrivguide. Så här skriver du på goteborg.se en skrivguide. Du-tilltal. Skriv kortfattat och aktivt. Dela in texten i stycken Skrivguide Så här skriver du på goteborg.se en skrivguide Webbplatsen goteborg.se är till för att medborgarna ska få svar på sina frågor. Därför ska texterna ha läsarperspektiv. Svaren ska vara enkla att

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

ÖVNINGSHÄFTE. Världen&Vi nr 1: 2015. Tema: Rasismen och jag

ÖVNINGSHÄFTE. Världen&Vi nr 1: 2015. Tema: Rasismen och jag ÖVNINGSHÄFTE Världen&Vi nr 1: 2015 Tema: Rasismen och jag 2 Sidan 2: LEDAREN Svara på frågorna: 1) Vad har Leylas text för rubrik? 2) Leyla berättar om en mycket otrevlig granne, som var rasist. Hon ger

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Elever som läser enligt Gy2011

Elever som läser enligt Gy2011 Elever som läser enligt Gy2011 Instruktioner och förklaringar till kursprovsmallen Undersökningen består av tre blanketter, logga in och lämna samtliga uppgifter för GY 2011 eller Lpf 94. Om det saknas

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Skrivar. verkstad. hjälp till självhjälp i skrivandet SKRIVARVERKSTADENS SKRIVGUIDE

Skrivar. verkstad. hjälp till självhjälp i skrivandet SKRIVARVERKSTADENS SKRIVGUIDE Skrivar verkstad hjälp till självhjälp i skrivandet SKRIVARVERKSTADENS SKRIVGUIDE Skrivarverkstadens skrivguide De texter du skriver under utbildningen ska vara välskrivna. För att göra det kan du inte

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

LEKTÖRSUTLÅTANDE Bok: XX Författad av: XX

LEKTÖRSUTLÅTANDE Bok: XX Författad av: XX LEKTÖRSUTLÅTANDE Bok: XX Författad av: XX 1 Bokens partier Du skriver väldigt bra och jag vidhåller att det här mycket väl är publicerbart. I stort är storyn bra. Enkel men ändå skönt med personyttringar

Läs mer

MOT ETT FORMELLT SKRIVANDE

MOT ETT FORMELLT SKRIVANDE MOT ETT FORMELLT SKRIVANDE Innehållsförteckning MOT ETT FORMELLT SKRIVANDE... 1 VAD INNEHÅLLER BLOCKET?... 2 SVENSKA 3: CENTRALT INNEHÅLL OCH KUNSKAPSKRAV... 2 KAPITEL 1: OM SAKPROSA... 4 Vad är sakprosa?...

Läs mer

BLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk

BLOCK 2. Att lära sig ett nytt språk BLOCK 2 Att lära sig ett nytt språk Blocket innehåller s. 24 51 i läroboken tillhörande ordlista på s. 292 och hörövningar. Grammatikboken s. 26 31. 2A. Är det viktigt att kunna svenska? 1. Är det viktigt

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

EN LITEN MANUAL FÖR YA:S WEBBSKRIBENTER

EN LITEN MANUAL FÖR YA:S WEBBSKRIBENTER EN LITEN MANUAL FÖR YA:S WEBBSKRIBENTER Framför dig ligger en manual för YA:s webbskribenter. Tanken med manualen är att den ska hjälpa dig att skriva bra webbtexter, enligt vissa allmänna principer. Den

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer