Information till eleverna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information till eleverna"

Transkript

1 information till eleverna: kopieringsunderlag K Information till eleverna Provmaterial Provet är uppbyggt kring ett övergripande tema. Årets tema är identitet och utseende. Provet är uppdelat i tre olika delprov och nedan finns kortfattad information om dessa. Vill du veta mer finns ytterligare information på webbplatsen > Prov och diagnosmaterial > Årskurs 9. Årets tema är identitet och utseende. Delprov A: tala Delprovet sker i grupper om fem elever, och du kommer att bedömas i tre moment: hur du presenterar ett ämne, hur du leder en diskussion samt hur du deltar i diskussioner. Utgångspunkten för presentationerna och diskussionerna är textutdrag från såväl skönlitteratur som sakprosa, men det kan även vara till exempel en serie eller en filmsekvens. Du får 30 minuter på dig att förbereda din presentation. Delprov B: läsa I delprov B ska du läsa texter och besvara uppgifter till dessa. Du kommer att få ett texthäfte som berör det aktuella temat på olika sätt och som innehåller skönlitteratur, sakprosatexter samt bilder. Du kommer först att få läsa texterna på egen hand i 60 minuter utan tillgång till uppgifts- och svarshäftet. Sedan har du 140 minuter på dig att besvara de 20 uppgifterna till texterna. Hälften av uppgifterna är till de skönlitterära texterna och hälften är till sakprosatexterna. Några råd inför delprov B: Arbeta med en text i taget. Läs texten och lös uppgifterna som hör till. Läs uppgifterna noggrant innan du svarar. Står det i uppgiften att du ska motivera ditt svar med hjälp av texten krävs det att du ger konkreta exempel ur texten. Tänk på att uppgifter med fler än 2 poäng kan vara krävande och kan ta längre tid. Antalet rader i svarshäftet visar ungefär hur mycket du ska skriva på varje uppgift. Uppgiftstyper i delprovet Öppna uppgifter På öppna uppgifter ska du svara med egna ord. Ibland räcker det med ett enstaka ord, men på flera av uppgifterna måste du formulera egna meningar. Uppgifterna är olika svåra och svårighetsgraden framgår av poängsumman. Flervalsuppgifter På flervalsuppgifter ska du inte skriva svaret med egna ord. Du kan t.ex. få markera vilket av fyra påståenden som är rätt svar på frågan. 11

2 K information till eleverna: kopieringsunderlag Delprov C: skriva I delprov C ska du skriva en egen text. Du kommer att få välja en av tre skrivuppgifter. I rutan nedan ser du hur instruktionen till en skrivuppgift kan se ut. Vem är jag på nätet? Stycke 1 är inspiration. Stycke 2 ger sammanhanget där texten är tänkt att publiceras. Stycke 3 är den viktigaste delen av instruktionen och de fetade verben beskriver det som du måste göra för att lösa uppgiften. Det kursiverade ordet talar om vilken genre du ska skriva. Hur framställer vi oss själva på nätet och vad får det för konsekvenser? Ungdomstidningen TREND har bett dig att skriva en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Skriv din krönika. Beskriv vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Resonera om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Ge exempel från din egen erfarenhet. Rubrik: Vem är jag på nätet? Du ska använda den rubrik som anges i instruktionen. Några råd inför delprov C: Läs hela uppgiftsinstruktionen noga innan du börjar skriva. Följ instruktionen, det vill säga gör det som verben uppmanar till. Tänk på vilken genre du skriver. Skriv med tanke på den mottagare och det sammanhang som anges i instruktionen. Tänk på att din text ska vara begriplig och kunna läsas och förstås även av de som inte läst samma texter som du eller delar din erfarenhet. Bedömningen utgår från en matris som beskriver vad som krävs för de olika betygen. Det finns en matris för var och en av de tre skriv uppgifterna. På följande sidor hittar du bedömningsmatriser för svenska och svenska som andraspråk. Här finns även bedömda elevtexter från en skrivuppgift som hör till temat men som inte finns med i provet. 12

3 information till eleverna: kopieringsunderlag K Bedömningsmatris delprov C: svenska Aspekter E C A Koppling till uppgiften Texten fungerar i huvudsak som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Texten fungerar relativt väl som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Texten fungerar väl som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Innehåll Eleven beskriver på ett enkelt sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Eleven beskriver på ett utvecklat sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Eleven beskriver på ett välutvecklat sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Elevens tankegång framgår och eleven resonerar på ett enkelt sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Eleven ger ett exempel från den egna erfarenheten. Elevens tankegång framgår tydligt och eleven resonerar på ett utvecklat sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Elevens exempel är passande och fördjupar/utvidgar resonemanget. Krönikan innehåller både det personliga och det allmänna men det råder inte alltid balans mellan dem. Eleven resonerar på ett välutvecklat och nyanserat sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Elevens exempel är träffande och fördjupar och/eller utvidgar resonemanget. Det råder god balans mellan det personliga och det allmänna. Struktur Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Texten är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning, styckemarkering och/eller inledning. Texten är sammanhängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning, styckemarkering och effektiv inledning. Textbindningen är enkel. Textbindningen är utvecklad. Textbindningen är välutvecklad. Det finns en avslutning, t.ex. genom ett försök till slutsats eller uppmaning till läsaren. Det finns en medveten avslutning, t.ex. genom en slutsats eller en uppmaning till läsaren. Språk och stil Ordvalet är enkelt. Ordvalet är varierat och passar en krönika, t.ex. genom ungdomligt språkbruk, läsartilltal eller humoristiska vändningar. Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och lyfter krönikan, t.ex. genom användning av liknelser och metaforer. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande. Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande. Tempusbruket stör inte förståelsen av texten. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av krönikan. Tempus används på ett riktigt sätt. Skrivregler Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. F E D C B A Helhets bedömning Textens innehåll och form är i huvudsak anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Textens innehåll och form är relativt väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Textens innehåll och form är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. 13

4 K information till eleverna: kopieringsunderlag Exempel på elevlösning och bedömning Elevlösning 1 Texten är skriven av en elev som följer kursplanen i svenska. Vem är jag på nätet? Vem är man på nätet? Cool, Töntig, poppis, snygg, söt, Ful? På facebook kan du vara vem du vill. Du kan lägga upp nya redigerade bilder och skriva tuffa statusar som att du varit på fest, blivit full och somnat i ett badkar. Ja du kan göra vad du vill. Folk lägger ut lyckade bilder när dom ser som bäst ut. Tjejer lyfter fram sin över-kropp, sina bröst och magen. Dom tar speciellt mag bilder om dom har hål i naveln. Killarna däremot vill visa upp sina muskler, som ex när dom står och spänner sig på en strand. Frågan är hur snyggt det egentligen är? Vem vill framstå skit-snygg på facebook när man i verkligheten ser ut som stryk. Att möta en person i verkligheten som man har på facebook men aldrig träffat innan, det kan få dig inse hur fejk personen är. För i verkligheten finns det inga snygga strand-bilder eller jätte redigerade ansikten. Och där står du och visar vem du igentligen är. Man borde vara sig själv på facebook. Jag tycker det är ett stort plus till alla dom som vågar vara sig själva och står för hur dom ser ut. Däremot folk som över sminkar sig håller in sin mage eller står och spänner sig skriver statusar för att få like s borde lära sig av dom andra. Att vara sig själv är det viktigaste. Jag har själv ett facebook konto och jag märker av folk som beter sig annorlunda på facebook än vad dom egentligen är på riktigt. Jag stör mig något sjukt mycket på folk som gör allt för att få lite like s. Folk tror att ju mer like s man har ju populärare är man. Men hur långt får det gå egentligen gå och tigga like s i chatten? Jag tycker det är rentut sagt patetiskt. Om vi nu ska avsluta detta så vill jag bara säga att alla borde vara sig själva och våga stå för den man är. Man är trots allt den man är och det ska ingen få ändra på. 14

5 information till eleverna: kopieringsunderlag K Kommentar och bedömning 1 Koppling till uppgiften. Eleven följer instruktionen och texten fungerar relativt väl som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva på nätet. Innehåll. Innehållsmässigt ligger eleven på en ganska hög nivå. Hon jämför hur folk framställer sig själva på nätet och hur de är i verkligheten på ett välutvecklat och nyanserat sätt. Hennes exempel, som uteslutande rör Facebook, passar bra men det man saknar är mer utvecklade exempel från hennes egen erfarenhet. Åsikten att man ska vara sig själv på Facebook märks i hela texten. Struktur. Strukturen är tydlig. Inledningen med ett par retoriska frågor och därefter direkt koppling till Facebook fångar läsaren. Avslutningen knyter ihop texten och uppmaningen att man ska våga stå för den man är passar i en krönika. Resonemanget består av fem korta stycken som i de flesta fall är markerade genom att eleven hoppar över en rad. Texten är väl sammanhållen och eleven binder ihop sin text med uttryck som Frågan är hur snyggt det egentligen är? och Om vi nu ska avsluta detta. Språk och stil. Ordvalet är varierat och passar en krönika i en ungdomstidning. Eleven förutsätter att läsaren känner till Facebook, vilket troligen de flesta gör. Hennes resonemang bygger på att läsaren förstår ord och begrepp som är hämtade från Facebook, till exempel statusar och like s. I övrigt använder eleven ett vardagligt och slagkraftigt språk, till exempel det kan få dig inse hur fejk personen är och Jag tycker det är rentut sagt patetiskt. Skrivregler. Skrivreglerna följs relativt väl. Det eleven behöver träna på är sammansatta ord. I några fall särskriver hon sådana ord, medan hon i andra fall sätter ut bindestreck i stället för att skriva ihop dem. Till exempel skriver eleven felaktigt ihop orden rent och ut. Helhetsbedömning. Den här texten får delprovsbetyget C. Krönikan skulle kunna publiceras i en ungdoms tidning. Den är intresseväckande och lätt att läsa och förstå. Det man främst saknar är fördjupade exempel från den egna erfarenheten. 15

6 K information till eleverna: kopieringsunderlag Bedömningsmatris delprov C: svenska som andraspråk Aspekter E C A Koppling till uppgiften Texten fungerar i huvudsak som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Texten fungerar relativt väl som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Texten fungerar väl som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Innehåll Eleven beskriver på ett enkelt sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Eleven beskriver på ett utvecklat sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Eleven beskriver på ett välutvecklat sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Elevens tankegång framgår och eleven resonerar på ett enkelt sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Eleven ger ett exempel från den egna erfarenheten. Elevens tankegång framgår tydligt och eleven resonerar på ett utvecklat sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Elevens exempel är passande och fördjupar/utvidgar resonemanget. Eleven resonerar på ett välutvecklat och nyanserat sätt om varför man väljer att framhålla vissa egenskaper eller händelser. Elevens exempel är träffande och fördjupar och/eller utvidgar resonemanget. Krönikan innehåller både det personliga och det allmänna men det råder inte alltid balans mellan dem. Det råder god balans mellan det personliga och det allmänna. Struktur Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Textbindningen är enkel. Texten är sammanhängande och strukturen är tydligt urskiljbar, t.ex. genom styckeindelning, styckemarkering och/eller inledning. Texten är sammanhängande och välstrukturerad, t.ex. genom konsekvent genomförd styckeindelning, styckemarkering och effektiv inledning. Textbindningen är utvecklad. Textbindningen är välutvecklad. Det finns en avslutning, t.ex. genom ett försök till slutsats eller uppmaning till läsaren. Det finns en medveten avslutning, t.ex. genom en slutsats eller en uppmaning till läsaren. Kommunikationsstrategier Eleven använder vid behov i huvudsak fungerande strategier för att göra sig förstådd. Eleven använder vid behov relativt väl fungerande strategier för att göra sig förstådd. Eleven använder vid behov väl fungerande strategier för att göra sig förstådd. Språk och stil Ordvalet är enkelt. Ordvalet är varierat och passar en krönika, t.ex. genom ungdomligt språkbruk, läsartilltal eller humoristiska vändningar. Ordvalet är träffande, varierat och specifikt och lyfter krönikan, t.ex. genom användning av liknelser och metaforer. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. Meningsbyggnaden är varierad och relativt väl fungerande. Meningsbyggnaden är varierad, träffsäker och väl fungerande. Tempusbruket stör inte förståelsen av texten. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av krönikan. Tempus används på ett riktigt sätt. Skrivregler Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. F E D C B A Helhets bedömning Textens innehåll och form är i huvudsak anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Textens innehåll och form är relativt väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikations situation. Textens innehåll och form är väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation.

7 information till eleverna: kopieringsunderlag K Elevlösning 2 Texten är skriven av en elev som följer kursplanen i svenska som andraspråk. Vem är jag på nätet? Jo vem är jag på ätet egentligen och vad har jag för roll? Jag satt och funderade på den frågan här om dagen och det var faktiskt en ganska svår fråga att svara på. Ungdomar på nätet vill nuförtiden se så bra ut som möjligt vilket kan skapa olika konflikter. Alla vill också berätta om sina egna åsikter och vill få fram sina politiska frågor och så vidare. Vi ungdomar vill alla se så bra ut som möjligt på nätet och faller lätt för grupptryck och det som nu är inne. Nästan som mode, de flesta strävar alltså efter ett så bra rykte som möjligt och gör det de flesta tycker är coolt till exempel på bloggar ska man klä sig snyggt ta fina bilder och lägga upp det på sin blogg. I dags läget erbjuder sociala medier som bland annat Facebook möjligheten att ladda upp bilder som profilbilder, mobil uppladdningar och många fler, som visar till exempel vad vi gör om dagarna. En sak ja har märkt är att ganska många tjejer som presenterar sig själva med snygga bilder som kan framstå som attraherande för killar. Detta kan gälla en liten urringning och ett par shorts eller liknande. De flesta tjejer med dessa bilder kan få väldigt många nya vänner och meddelanden. Detta får fler tjejer att vilja ta liknande bilder för att känna sig mer populära. Konsekvenserna de då inte ser med detta är att med tiden kommer de kallas slampa och andra förnedrande ord. Medan detta pågår kan killar ha bilder med bar överkropp med bad shorts eller liknande och framstå som normalt. Detta visar på ganska mycket grupptryck och orättvisa på nätet som vi borde göra något åt. Ett annat sätt att presentera sig på är att gilla saker man tycker om som bilder, statusar, andras kommentarer, politiska åsikter och mycket, mycket mer. De flesta företag, politiska föreningar och kända personer har en egen sida som folk då kan gilla, där kan man även skriva om sina personliga åsikter om detta fenomen. När jag en gång då var ute och surfade runt på Facebook så såg jag en utländsk man som hade skrivit sin åsikt på polisens gillnings sida. Den utländska mannen skriver att han blivit visiterad väldigt många gånger och fått en hel del onda blickar. Detta brukade ske när han endast var ute och umgicks med sina vänner. Han tyckte at det var orättvist att när polisen gick eller åkte förbi en icke utlänning fick den personen bara ett leende av polisen. Han skrev då att han ville ha rättvisa och fick skriva ut sig på polisens sida. Detta skapade många diskussioner och argument. Vissa höll med utlänningen och vissa inte. Vissa tyckte att polisen gjorde sitt jobb fel, vissa rätt. Med tiden börjar diskussionerna gå över styr och folk har börjat gruppera folk i olika raser. Borde vi inte glömma vart folk kommer ifrån och glömma allt det där med raser? Borde vi inte glömma hur folk klär sig och borde vi inte sluta bry oss om allas åsikter? Vi är alla människor och vi borde vara glada tillsammans. 17

8 K information till eleverna: kopieringsunderlag Kommentar och bedömning 2 Koppling till uppgiften. Eleven följer instruktionen, och texten fungerar i huvudsak som en krönika om hur ungdomar presenterar sig själva i sociala medier på nätet. Innehåll. Eleven beskriver på ett enkelt sätt vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet. Hon anser att det är orättvist att killar kan lägga ut lättklädda bilder på sig själva på ett sätt som tjejer inte kan. Det skulle ha varit intressant om eleven resonerat om varför det är så och vad man kan göra åt det. Exemplet med mannen som blivit orättvist behandlad handlar inte om vad ungdomar lyfter fram om sig själva på nätet och passar därför inte i sammanhanget. Struktur. Strukturen är i huvudsak sammanhängande och begriplig. I första stycket finns en tydlig inledning, i det andra kommer ett personligt exempel och i det tredje kommer exemplet som inte passar i sammanhanget. Sista meningen är ett försök till slutsats men markeras inte med nytt stycke. Eleven använder ofta enkel textbindning. Hon skriver först om en händelse och syftar sedan tillbaka på den med orden de och detta. Ibland visar hon prov på mer utvecklad bindning, till exempel då hon skriver En sak ja har märkt och Ett annat sätt. Kommunikationsstrategier. Eleven har inga påtagliga problem med det svenska språket och visar därför inte prov på några speciella sätt att göra sig förstådd. Vid ett tillfälle förväxlar eleven prepositionerna ut och av och skriver att han fick skriva ut sig på polisens hemsida. Språk och stil. Textens inledande två meningar passar i en krönika. Hennes exempel är dock allmänt hållna och uttryck som och så vidare och mycket, mycket mer gör att läsaren inte blir så engagerad. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak och ordvalet är enkelt. Men eleven visar också prov på träffsäkert ordval när hon till exempel skriver I dags läget och förnedrande ord. Tempus används på ett riktigt sätt i större delen av krönikan, utom i meningen: Med tiden börjar diskussionerna gå över styr och folk har börjat gruppera folk i olika raser. Skrivregler. Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning men gör flera särskrivningar till exempel dags läget och bad shorts. Texten är skriven direkt på dator vilket gör att det kan bli andra fel än om man skriver för hand. Exempel på sådana skrivfel är ätet, ja och at. Helhetsbedömning. Texten får delprovsbetyget E. Eleven beskriver delvis sådant som ungdomar kan känna igen. Ett av exemplen handlar inte om ungdomar och passar därför inte i sammanhanget. 18

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7

SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 SVENSKA Arbetsområde: Konflikter i världen År:2016 Vecka: 5-7 Förmågor i fokus formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa

Läs mer

Olika texttyper. Vi kommer att läsa och skriva följande typer av texter under dessa veckor:

Olika texttyper. Vi kommer att läsa och skriva följande typer av texter under dessa veckor: Olika texttyper LPP Som en förberedelse inför de nationella proven i svenska vt 2014 kommer vi under vecka 2-8 att läsa och skriva tre olika typer av texter. Vi kommer att titta på hur dessa olika texter

Läs mer

Prövningens delar Prövningen består av tre delar: en uppsats, ett muntligt anförande och en inlämningsuppgift.

Prövningens delar Prövningen består av tre delar: en uppsats, ett muntligt anförande och en inlämningsuppgift. Svenska 1, 100 poäng Kurskod: SVESVE01 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller för de olika betygen. Läs om detta på webbplats Skolverket.

Läs mer

Elevlösning 1 (svenska)

Elevlösning 1 (svenska) Elevlösning 1 (svenska) Kille/tjej Att vara kille eller tjej spelar verkligen ingen roll för mig, för båda könen är lika mycket värda. Är man en tjej fast lite killig av sig så är det hennes val och ingen

Läs mer

4. Bedömning av delprov C

4. Bedömning av delprov C 4. Bedömning av delprov C Bedömningen av delprov C genomförs utifrån bedömningsmatriser, kommentarer till bedömningsmatriserna samt med hjälp av exempel på elevlösningar med analys. På grund av skillnader

Läs mer

Texttyp: Språkhistoria KRÖNIKA SV3. En krönika som ska publiceras i en tidning, t ex Aftonbladet.

Texttyp: Språkhistoria KRÖNIKA SV3. En krönika som ska publiceras i en tidning, t ex Aftonbladet. Ämne: Du ska nu skriva en krönika som handlar om det svenska språket och hur det förändras. Den ska ta upp något aktuellt i vårt språk idag och innehålla en tillbakablick och/eller en spaning mot framtiden.

Läs mer

Elevlösning 1 (svenska)

Elevlösning 1 (svenska) Elevlösning 1 (svenska) Kille/tjej Att vara kille eller tjej spelar verkligen ingen roll för mig, för båda könen är lika mycket värda. Är man en tjej fast lite killig av sig så är det hennes val och ingen

Läs mer

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad Svenska åk 9 Krönika (resonerande text) Svenska Förmågan: Att skriva Skriva en text med enkel språklig variation och textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och

Läs mer

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte

Pedagogisk planering tidningstexter. Syfte Pedagogisk planering tidningstexter Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla

Läs mer

Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor

Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor kopieringsunderlag delprov b Kursprov i, ht 2012 Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor En skribent som vill bli läst måste finna ett sätt att distribuera sin text. Genom tiderna

Läs mer

Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar

Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför

Läs mer

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator.

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator. prövning sva 01 Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Svenska som andraspråk 1 Kurskod SVASVA01 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Huset. LPP i svenska, årskurs 5. Vänd!

Huset. LPP i svenska, årskurs 5. Vänd! Huset LPP i svenska, årskurs 5 I den här skrivuppgiften kommer du att skriva en berättelse efter en viss struktur. Du kommer att skriva om personer som bor i ett hus och vad som händer dem. Med målande

Läs mer

Kamratbedömning. Fokusera på följande:

Kamratbedömning. Fokusera på följande: Kamratbedömning Läs följande texter som dina klasskamrater har skrivit. Nu ska du ge konstruktiv kritik till dessa texter. Det vill säga, du ska kunna säga vad som är positivt och vad som är bra i texten,

Läs mer

Delprov C: skriftlig framställning

Delprov C: skriftlig framställning exempeluppgift 2 delprov c Kursprov 1 Svenska och svenska som andraspråk Delprov C: skriftlig framställning xempel på uppgifter Välj en av uppgifterna och skriv 300 700 ord. Tänk på att redovisa källan

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak

Läs mer

Bedömningsmatris Svenska

Bedömningsmatris Svenska Bedömningsmatris Svenska Aspekter F E C A Innehåll och källhantering Textens innehåll är till viss del anpassat till situationen och den vetenskapliga texttypen. Detta innebär följande: Texten innehåller

Läs mer

Historien om mitt liv so far

Historien om mitt liv so far Historien om mitt liv so far Namn: Din första tid på högstadiet ska du ägna åt eftertanke och reflektion. Det är alltid bra att ta sig en funderare över hur man är som person, hur man har förändrats genom

Läs mer

Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor

Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor kopieringsunderlag delprov b Kursprov i, ht 2012 Uppgiftsinstruktion delprov B Från lertavlor till läsplattor En skribent som vill bli läst måste finna ett sätt att distribuera sin text. Genom tiderna

Läs mer

Reflexioner kring självbedömning

Reflexioner kring självbedömning Handen på hjärtat: Du som läser det här, vad vet du om din egen läsförmåga? av Per Måhl Reflexioner kring självbedömning s o m j a g s e r d e t, bör lärare göra allt de kan för att förbättra elevernas

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

SANDOR /SLASH/ IDA. Vetlanda här växer människor och företag

SANDOR /SLASH/ IDA. Vetlanda här växer människor och företag 2016-08-18 SANDOR /SLASH/ IDA Vetlanda här växer människor och företag Pedagogisk planering Mogärdeskolan 7-9 Ämne: Svenska Arbetsområde: Bokläsning Årskurs: 8 Inledning Under vecka 34-43 arbetar vi med

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Svenska 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Svenska 3 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav

Läs mer

Eleverna kommer att få ett språkhäfte med skrivregler att arbeta relativt självständigt med. Detta för att repetera en del skrivregler.

Eleverna kommer att få ett språkhäfte med skrivregler att arbeta relativt självständigt med. Detta för att repetera en del skrivregler. Lokal Pedagogisk Planering i Svenska Ämnesområde: Reflektion - Diskussion - - Skrivning Ansvarig lärare: Ellinor Falk mail: ellinor.falk@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Läsa och skriva Språkets

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker Under den kommande perioden kommer vi att arbeta med temat klassiker. Ni ska få lära er vad som räknas som en klassiker samt olika författare. Ni ska läsa en klassiker - som ni själva väljer, läsa utdrag

Läs mer

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning (27/11 2015 18/3 2016) Kursens innehåll: lässtrategier och tolkning av texter

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Uppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12.

Uppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12. Skapa en fiktiv person Du har nu jobbat i flera veckor med att bekanta dig med olika termer i språksociologin, samt diskuterat hur de kan användas. Nu är det dags att skapa en person utifrån din egen fantasi

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Prövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift.

Prövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift. 2013 2015 Välkommen till prövning i Svenska som andraspråk 1! Kursen innehåller moment där du ska kunna uttrycka dig i tal och skrift på ett klart och tydligt sätt. Hur du använder språket för vardagsbruk

Läs mer

Upplägg och genomförande

Upplägg och genomförande Upplägg och genomförande Provet består av fyra delprov: Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel bestäms utifrån erfarenheter vid utprövningarna

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Kursplan i svenska grundläggande kurs X kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att

Läs mer

Svenska. Ämnets syfte

Svenska. Ämnets syfte Svenska SVE Svenska Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin

Läs mer

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk Ämnesprovet i årskurs 9 2014 Svenska och svenska som andraspråk Lovisa Gardell och Tobias Dalberg Ämnesprovet för årskurs 9, 2014 är det andra i svenska och svenska som andraspråk enligt Lgr11. Ämnesprovet

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:

Sagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med: 7 9 LGR11 Sv Sagotema Under några veckor kommer vi att arbeta med ett sagotema. Vi kommer att prata om vad som kännetecknar en saga samt vad det finns för olika typer av sagor. Vi kommer också att läsa

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Ur läroplanens kapitel 1: Eleverna kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Pedagogisk planering i svenska Säkert har du hört talas om Törnrosa och Askungen; kanske läste dina föräldrar de här eller andra sagor för dig när du var barn. Sagor har fascinerat människor i alla tider

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå Läs igenom kursplanen för Svenska som andraspråk här nedanför. Läs och arbeta med kursboken

Läs mer

E C A. texttypen: Presentation av frågeställningen. En rimlig. vald uppgift. en - med viss. säkerhet utförd. sammanfattning.

E C A. texttypen: Presentation av frågeställningen. En rimlig. vald uppgift. en - med viss. säkerhet utförd. sammanfattning. Kurskod: SVESVE03 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka krav som gäller för de olika betygen. Läs om detta på webbplats Skolverket. Prövningens delar Prövningen

Läs mer

Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav

Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav Svenska 3 Centralt innehåll och Kunskapskrav Kursens centrala innehåll är Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap

Läs mer

Delprov B prövar den muntliga förmågan och består i elevernas diskussion om och presentation av texter de lyssnat till på cd.

Delprov B prövar den muntliga förmågan och består i elevernas diskussion om och presentation av texter de lyssnat till på cd. Delprov A, Att läsa och förstå, innehåller frågor av olika slag och svårighet till både skönlitterära texter och sakprosatexter, som eleverna läser diskuterar ett par lektioner före provtillfället. 80

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9 Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9 LÄSA: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med ( ) flyt genom att ( ) välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra

Läs mer

Information om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02. Prövningen kommer att bestå av följande delar:

Information om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02. Prövningen kommer att bestå av följande delar: Information om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02 Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Läslogg om skönlitterär roman. Denna uppgift prövar: - skönlitterära verkningsmedel och litteraturvetenskapliga

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Elevtext 1 (svenska som andraspråk) berättande

Elevtext 1 (svenska som andraspråk) berättande Skolverket, Utveckla din bedömarkompetens, svenska/svenska som andraspråk Elevtext 1 (svenska som andraspråk) berättande Elevtext 1 når kravnivån i det nationella provet för årskurs 3 som prövar målet

Läs mer

Centralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar.

Centralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar. Lpp Svenska N7 Vt -2012 Ämnesområde: Tema Frihet Ansvarig lärare: Thomas Hansson-Dahl Thomas.Hansson-Dahl@edu.upplandsvasby.se Läsa och skriva Centralt innehåll Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken

Läs mer

Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning

Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning S:t Mikaelsskolan Prövningsanvisningar Sv 2 VT 2016 Prövning i Svenska 2 Kurskod SVESVE02 Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning Bokanalys

Läs mer

Material från www.etthalvtarkpapper.se

Material från www.etthalvtarkpapper.se Svenska 1 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 1 anges Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

Argumentation. Studiehandledning VT-2012

Argumentation. Studiehandledning VT-2012 Argumentation Studiehandledning VT-2012 Innehåll Instruktioner till inlämningsuppgiften... 2 Att argumentera... 3 Mall för att skriva en debattartikel... 7 Tips och trix... 9 Kamratrespons... 12 Bedömning

Läs mer

Kärlekstema. vecka 11-13. inlämning: torsdag 1 april (v.13)

Kärlekstema. vecka 11-13. inlämning: torsdag 1 april (v.13) Kärlekstema vecka 11-13 inlämning: torsdag 1 april (v.13) Under några veckor kommer vi att arbeta övergripande med temat kärlek, där momenten läsa, skriva, tala, lyssna finns med. arbetsgång: Välj minst

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Tecken och signaler vt 2011 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Tecken och signaler vt 2011 (gymnasiet och komvux) Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Tecken och signaler vt 2011 (gymnasiet och komvux) Sammanlagt 347 lärare har besvarat lärarenkäten för vårterminens kursprov Tecken och signaler.

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs W kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4

Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4 Pedagogisk planering: Skriva argumenterande texter, åk 4 ne m gu nde r A era t Ämne: Svenska åk 4 Läromedel: ZickZack Skrivrummet åk 4 Beräknad tidsåtgång: 400 500 minuter under 4 5 veckor LGR 11, del

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Gymnasiepoäng 200 Läromedel Läromedel anpassat för Svagrund t.ex. Språkporten Bas, (2011) (kapitel 1-5, bok och webb)

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Svenska 1 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav

Läs mer

Pedagogisk planering Mogärdeskolan 7-9

Pedagogisk planering Mogärdeskolan 7-9 Åk 8 1 Pedagogisk planering Mogärdeskolan 7-9 Ämne: Svenska Arbetsområde: Tonårsliv Årskurs: 8 Inledning Under vecka två till sex arbetar vi med temaområdet tonårsliv. Du kommer få möjlighet att fundera

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Vad är en genre? Debattartikel. Novell. Namn: Typ av text: Skönlitteratur Berättande

Vad är en genre? Debattartikel. Novell. Namn: Typ av text: Skönlitteratur Berättande WORKSHOP GENRER Vad är en genre? Namn: Novell Debattartikel PM Typ av text: Skönlitteratur Berättande Sakprosa Argumenterande Sakprosa Utredande Textens innehåll: Berättande/Återberättande Beskrivning

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

ARGUMENTATION TID UNDERVISNINGSSÄTT PROV MÅL

ARGUMENTATION TID UNDERVISNINGSSÄTT PROV MÅL ARGUMENTATION De närmsta veckorna framöver kommer vi att arbeta med argumentation. I Sverige h ar vi tryckfrihet och yttrandefrihet, där alla får framföra sina åsikter på till exempel insändar och debattsidor.

Läs mer

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Kamratbedömning. Fokusera på följande:

Kamratbedömning. Fokusera på följande: Kamratbedömning Läs följande texter som dina klasskamrater har skrivit. Nu ska du ge konstruktiv kritik till dessa texter. Det vill säga, du ska kunna säga vad som är positivt och vad som är bra i texten,

Läs mer

6 Svenska som andraspråk

6 Svenska som andraspråk 6 Svenska som andraspråk Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska

Läs mer

Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande.

Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande. Svenska åk 4-6 - Centralt innehåll Argumentera Muntliga presentationer och muntligt berättande Hjälpmedel: Stödord, bilder, digitala medier. Gester och kroppsspråk Tala, lyssna och samtala Berättande texter

Läs mer

Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet?

Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet? UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk C UPPSATS Svenska som andraspråk C Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet? En jämförelse mellan elevers språkliga

Läs mer

ÖVNINGSHÄFTE. Världen&Vi nr 1: 2015. Tema: Rasismen och jag

ÖVNINGSHÄFTE. Världen&Vi nr 1: 2015. Tema: Rasismen och jag ÖVNINGSHÄFTE Världen&Vi nr 1: 2015 Tema: Rasismen och jag 2 Sidan 2: LEDAREN Svara på frågorna: 1) Vad har Leylas text för rubrik? 2) Leyla berättar om en mycket otrevlig granne, som var rasist. Hon ger

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Lärarinstruktion digital diagnos Svenska åk 6. åk6. Lärarinstruktion Svenska

Lärarinstruktion digital diagnos Svenska åk 6. åk6. Lärarinstruktion Svenska åk6 Lärarinstruktion Svenska 1 Syftet med diagnosen Pejlo diagnos åk 6 svenska är framtagen för att ge läraren en god överblick över elevernas läs- och skrivförmåga. Diagnosen är noga utprövad och validerad

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer