xstockholms läns landsting i (B)

Transkript

1 xstockholms läns landsting i (B) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Handläggare: Cecilia Lindahl Avslut av tre handlingsprogram under RUFS 2010: Kunskapsregion Stockholm, Mångfaldsorientering samt Regionala stadskärnor Ärendebeskrivning År 2009 beslutades om principer för handlingsprogram under RUFS Syftet med handlingsprogrammen är att tillföra handlingskraft för att genomföra åtaganden i RUFS Handlingsprogrammen är tänkta att pågå under en begränsad tid och ska därefter övergå i andra former. Tre handlingsprogram (Kunskapsregion Stockholm, JVIångfaldsorientering samt Regionala stadskärnor) som pågått under ett par år bedöms nu lämpliga att avsluta, vilket föreslås i detta ärende där också en slutrapport över genomfört arbete redovisas. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande Slutrapport för handlingsprogrammen Kunskapsregion Stockholm, Mångfald samt Regionala stadskärnor Förslag till beslut Tillväxt- och regionplanenämnden föreslås besluta att godkänna Slutrapport för handlingsprogrammen Kunskapsregion Stockholm, Mlngfaldsorientering samt Regionala stadskärnor att avsluta handlingsprogrammen Kunskapsregion Stockholm, Mångfaldsorientering samt Regionala stadskärnor Förvaltningens förslag och motivering Bakgrund För att få till ett mer kraftfullt genomförande så beslutade Regioplane- och trafilaiämnden år 2009 om principer för handlingsprogram under RUFS Handlingsprogrammen ska användas inom områden där det inte

2 JIL Stockholms läns landsting 2(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE finns någon självklar aktör eller program för genomförandet. Syftet med handlingsprogrammen är att tillföra handlingskraft och förstärka det regionala arbetet. Tanken är att de ska komplettera de program och processer som redan drivs i regionen och vara en central del av genomförandet av planen. Handlingsprogrammen är tänkta att pågå under en begränsad tid för att sedan övergå i annan form. Nu bedöms det vara ett lämpligt tillfälle att avsluta tre handlingsprogram som landstinget initierat och driver, Regionala stadskärnor, Kunskapsregion Stockholm samt Mångfalds orientering. Tidigare har handlingsprogrammet för Energi och klimat avslutats. Efter beslut har därmed samtliga handlingsprogram avslutats. De olika handlingsprogrammen är sinsemellan väldigt olika och har olika utformning. En mängd olika aktörer har varit involverade i arbetet med handlingsprogrammen och ett flertal processer har ägt rum och kunskapsunderlag har tagits fram. En utvärdering av handlingsprogram som metod för genomförande har tidigare genomförts och behandlats i nämnden. Utvärderingen visade att handlingsprogram kan fungera som stöd för genomförande av RUFS De tillför genomförandet handlingsl<raft samtidigt som de kan tillföra frågor status och engagemang. Utvärderingen visade också att handlingsprogram bör vara väl avgränsade i tid och rum samt vara väl förankrade, inte minst på politisk nivå. Överväganden Tanken med handlingsprogrammen var att sätta igång processer inom områden/åtaganden där det inte finns någon självklar aktör eller där det finns ett särskilt behov av samverkan, för att få till ett mer kraftfullt genomförande. Den tidigare genomförda utvärderingen av handlingsprogrammen som metod visar att ambitionerna bakom handlingsprogrammen i ett antal fall har infriats. I utvärderingen konstateras också att det är viktigt att handlingsprogram bedrivs under en begränsad tidsperiod och att tydligt avslut görs. HP Energi och Idimat avslutades med ett rådslag 2013 och arbetet drivs vidare i det Regionala miljömålsrådet och en regional Idimatgrupp. På samma sätt är det nu tid för handlingsprogrammen för Mångfaldsorientering, Kunskapsregion Stockholm samt Regionala stadskärnor att avslutas och att arbetet i relevanta delar drivs vidare i en annan form.

3 x Stockholms läns landsting 3(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Trots att giltighetstiden för RUFS 2010 närmar sig sitt slut bedömer förvaltningen att nya initiativ till handlingsprogram kan tas med utgångspunkt i den gällande planen. När det gäller processen att initiera nya handlingsprogram finns lärdomar i utvärderingen av handlingsprogram som metod. Där konstateras att det är viktigt att ledande beslutsfattare engageras och att det avsätts ekonomiska och personella resurser. Initieringen av nya handlingsprogram bör i hög grad bygga på politiska initiativ för att säkra politiskt engagemang i processen. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Ärendet bedöms inte ha några ekonomiska konsekvenser. Miljökonsekvenser av beslutet I enighet med landstingets Miljöpolitiska program har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med miljökonsekvensbedömning i detta ärende. ^/^-L Peter Haglund Tf förvaltningschef

4 JIIL Stockholms läns landsting i (IQ) Tillväxt- och regionplanenämnden Handläggare: Cecilia Lindahl Gunilla Rosenqvist Roland Engqvist Slutrapport Handlingsprogramen Kunskapsregion Stockholm, IVtångfaldsorientering och Regionala stadskärnor Sammanfattning År 2009 beslutade Regionplane- och trafiknämnden, föregångare till Tillväxt- och regionplanenämnden, om principer för handlingsprogram under RUFS Handlingsprogram (HP) ska startas för frågor/åtaganden där det inte finns någon ansvarig aktör eller där det finns ett särskilt behov av samverkan. Handlingsprogrammen är tänkta att pågå under en begränsad tid, sedan ska arbetet övergå i en annan form. Föregångare till Tillväxt- och regionplanenämnden har initierat fyra handlingsprogram: l. Energi och Idimat 2. Regionala stadskärnor 3. Kunskapsregion Stockholm 4. Mångfaldsorientering Handlingsprogram Energi och klimat avslutades 2013, då man hade ett rådslag och tog fram en slutrapport. I denna bilaga beskrivs det arbete som skett inom Handlingsprogrammen Kunskapsregion Stockholm, Regionala stadskärnor och Mlngfaldsorientering och hur arbetet kommer att fortgå i annan form vid ett avslut av handlingsprogrammen.

5 x Stockholms läns landsting 2(10) HP Kunskapsregion Stockholm Arbetet med handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm startade Då togs ett beslut av dåvarande Region- och trafikplanenämnden att påbörja arbetet med ett handlingsprogram för att säkra regionens försörjning av högutbildad arbetskraft. Arbetet resulterade i handlingsprogrammet Kunskapsregion Stocldiolm - att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft. Handlingsprogrammet omfattade två handlingsområden: ett dynamiskt utbud och studentbostäder. Handlingsprogrammet skickades under 2011 på remiss i regionen och antogs 2012 av Tillväxt- och regionplaneutskottet. Arbetet med att strategiskt kompetensförsörja regionen med högutbildade är en långsiktig och ständigt pågående process. I och med att Stocldiolmsregionen är en kunskapsintensiv region, behövs allt fler med högre utbildning, men också att de högutbildade matchar den arbetsmarknad som finns i Stocldiolmsregionen. Handlingsprogrammet har haft som målbild och övergripande syfte att stärka arbetslivsanknytningen i den högre utbildningen. Samverkan mellan högskola och näringsliv är av största vikt. Ytterst handlar det om att skapa förutsättningar för en bättre matchning av den högutbildade arbetskraften och att göra regionens högskolor/utbildningar ännu mer attraktiva. Ur ett kortsiktigt perspektiv är bristen på studentbostäder ett hot mot regionens tillväxt då den sänder fel signaler till omvärlden och bidrar till att studenter och forskare väljer bort regionens högskolor på grund av bostadsbristen. Att bygga studentbostäder är dock ett långsiktigt arbete som tar tid. Flertalet av de aktiviteter som HP Kunskapsregion lyft fram är en del av ett pågående strategiskt arbete med flera olika aktörer, såsom Mälardalsrådet, Länsstyrelsen och KSL. Handling sområde: Ett dynamiskt utbud Socialfondsprojektet Notis startade hösten Notis är ett projekt som satsar på strategisk komptensutveclding av universitetslärare i syfte att stärka arbetslivsanknytningen i den högre utbildningen. Ett viktigt resultat av NOTIS har varit att ta fram en inspirationsskrift till högskolelärarna hur de kan stärka arbetslivsanknytningen i sin undervisning.

6 JIL Stockholms läns landsting 3(10) Handlingsområdet Ett dynamiskt utbud har stärkt dialogen i regionen om arbetslivsanknytning och framför allt synliggjort behovet av att samverka och skapa plattformar för strukturell samverkan, där Notis var en början på ett sådant arbete. SU och KTH kommer att fortsätta med erfarenhetsutbyte och ett flertal andra aktiviteter efter Notis. Här kan TRF behöva bidra till en fortsättning och överväga på vilket sätt regionplaneringen kan stötta arbetet med den regionala komptensförsörjningen. Handling sområde Studentbostäder Frågan om studentbostäderna och deras betydelse för Stocldiolmsregionens attraktivitet och tillväxt har sedan arbetet med handlingsprogrammets start starkt förankrats hos regionens aktörer. Idag är målgruppen breddad till studenter och forskare och har ett stort symbolvärde för regionen. Frågan har utvecklats från att vara en nyhet vid terminsstart och en intressefråga för studentorganisationerna till att vara en del i Stockholmsregionens utveckling och framtid. En av de viktigaste åtgärderna inom handlingsområdet var att bilda en regionalt strategisk grupp, Studentbostadsgruppen, som Landstinget tog initiativet till. I december 2012 var det fösta mötet med kommuner, regionala organisationer, högskolor och Akademiska hus. Studentbostadsgruppen träffades igen i april Då presenterade det statliga fastighetsbolaget Akademiska hus idén om Studentbostadsmässa Studenfbostadsmässa döptes i maj 2014 om till Sthlm6ooo+. Stockholm6ooo+ handlar om att man vill öka antalet studentlägenheter med 6000 stycken till Det är en ökning med 50 procent, samtidigt som vill man utveckla "framtidens studentbostäder" och arbeta för att studentbostadskön ska fungera bättre än idag är det tänkt att vara en studentbostadsmässa för att visa hur man lyckats med dessa ytterligare 6000 studentbostäder. Landstinget stödjer och medverkar i projektet som nu av insynsskäl ombildats till en förening, med 100 ooo kronor per år. Handlingsområde Studentbostäder är den del av handlingsprogrammet som har haft störst konkreta resultat och där det finns en tydlig fortsättning efter handlingsprogrammet.

7 JIL Stockholms läns landsting 4(10) Handlingsprogram Mångfaldsorientering Landstinget påbörjade 2010 arbetet med att bredda och förnya integrationspolitiken genom att göra en kartläggning av integrationsarbetet i regionen. Kartläggningen resulterade i slutsatsen att ett regionalt arbete med integrationsfrågor i högre grad bör fokuseras på ett arbetsgivarperspektiv och skapa förutsättningar för en regional kunskapsarena för integrationsarbetet. Tillväxt- och regionplaneringsutskottet beslutade den 10 maj 2011 om inriktningen pä handlingsprogrammet "Organisationers mångfaldsorientering". Mångfald handlar om att tillvarata och värdesätta olikheter. När vi i landstinget pratar om mångfald utgår vi från de sju lagstadgade diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Men vi tar även in att en ökad mångfald på arbetsmarknaden ger en rad positiva effekter såsom stärkta arbetsgivarvarumärken och ökad lönsamhet. Hela Stocldiolmsregionen blir mer attraktiv, konkurrenskraftig och effektiv om alla invånares kompetens tas tillvara. Handlingsprogrammet Mingfaldsorientering svarar mot genomförande av RUFS 2010 genom målet att skapa en öppen och tillgänglig region, strategin att frigöra livschanser, samt åtagandet att göra organisationer mängfaldsorienterade. Bakgrunden till landstingets förnyade syn med arbetsgivarfokus och inldudering kom dels från OECD Territorial Reviews Stocldiolm (2006) och uppföljningen av rapporten från 2010, dels från samarbetet mellan landstinget och länsstyrelsen med kartläggning av mångfald i företag och organisationer. Det senare omfattade även dåvarande landshövding Per Unckels initiativ till aktionen Anstöt kompetensen. Det initiativet omfattade samverkan med flera aktörer i länet som tillsammans kraftsamlade för att synliggöra den kompetensresurs och de initiativ som genomförs för att matcha utbud med efterfrågan. Landstinget (SLL Personal och dåvarande SLL Tillväxt, miljö och regionplanering) ingick i detta samarbete. Arbetet med mångfaldsorientering utgör ett långsiktigt arbete som i huvudsak sker inom respektive företag eller verksamhet. Den

8 x Stockholms läns landsting 5(10) regionala relevansen består i - vilket OECD med flera har påpekat - positiva samband mellan ekonomisk tillväxt och mångfald, och att Stocldiolmsregionen blir en mer attraktiv region om arbetsmarknaden präglas av inldudering. Landstinget har drivit handlingsprogrammet genom SLL TMR/TRF och SLL Personal. Det har medfört ökad medvetenhet om landstingets egen roll som arbetsgivare i regionen och stärkt koppling mellan arbetsgivarfolais och verl<samhetsfolais för mångfald och inldudering. Den landstingsinterna samverkan inom ramen för mångfaldsorientering har därmed bidragit till att stärka landstingets arbetsgivarvarumärke. Utöver landstingsintern samverkan har samverkan ägt rum med länsstyrelsen, ett antal företag och akademiska institutioner och ideell sektor. Flertalet av de aktiviteter som HP Mångfaldsorientering har lyft fram eller genomfört handlar om mångfaldens nytta - mångfald för organisations- och verl<samhetsutveclding. Här har landstinget samverkat med andra företag och verksamheter, dels inom ramen för Diversity Charter Sweden som är en ideell förening för företag och organisationer som aktivt arbetar med mångfald och inkludering. Landstinget är medlem i chartern sedan hösten Dels har samverkan skett inom ramen för ett länsnätverk som handlingsprogram mångfaldsorientering initierat - Samverka för mångfald. Syftet med nätverket är att dela med sig av goda exempel och sprida dessa inom och utanför gruppen så att så många som möjligt ska kunna lära av våra erfarenheter. Nätverket har diskuterat sex olika teman: o Rekrytering o Att mäta mångfald och visa på mervärde o Förutsättningar för ett lyckat mångfaldsarbete o Den attraktiva arbetsgivaren - stärkt arbetsgivarvarumärke o Mlngfald och offentlig upphandling o Utbildning och mångfald o Diversity management - att leda och förändra ur ett mångfaldsperspektiv Samverkan för mångfald har som nätverk upphört men övergått i annan form som heter Vidga normen, där delvis samma företag är

9 A Stockholms läns landsting 6(10) med samt ytterligare några till. Därtill har arbetet omfattat att ta fram kunskap och genomföra kartläggningar kring hur det ser ut med mångfalden inom organisationen. Alla kunskapsunderlag samt erfarenheter av samverkan finns samlad TRF:s webbplats: Arbetet fortsätter med mångfaldsorientering genom landstingets medlemskap i Diversity Charter Sweden, inom ramen för samarbetet med länsstyrelsen i projektet Vidga Normen, samt genom strategigruppen för jämställdhet, landstingets interna arbete med CEMR-deldarationen och inkludering som leds av SLL Personal. Därutöver kommer de nätverk och kontakter med företag och organisationer som upparbetats genom HP mångfaldsorientering att användas i arbetet med att utforma ny RUFS. Handlingsprogram Regionala stadskärnor Stocldiolmsregionen växer så det knakar. Den kraftiga befolkningstillväxten kräver bra planering för att vi ska nä visionen om att bli Europas mest attraktiva storstadsregion. En av de mest centrala delarna i den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, är att utveckla en tät och flerkärnig region. Den flerlcärniga strukturen utvecldades i samband med RUFS 2001 i en process tillsammans med kommunerna. Den flerkärniga strukturen fick starkt stöd av de regionala aktörerna. I samband med RUFS 2010 förstärktes detta stöd ytterligare. I RUFS 2010, redovisas åtta yttre regionala stadskärnor. De är Arlanda- Märsta, Barkarby- Jakobsberg, Kista- Sollentuna-Häggvik, Täby centrum- Arninge, Kungens kurva- Skärholmen, Flemingsberg, Haninge centrum och Södertälje. Karaktäristiskt för utvecldingsprocesserna i de regionala stadskärnorna är att de är långsiktiga och svåra att planera i sin helhet över tiden. De åtta regionala stadskärnorna är alla unika och har delvis olika förutsättningar. Utvecklingen har också kommit olika långt. Den centrala regionkärnan ingår inte i handlingsprogrammet, eftersom den har andra förutsättningar tack vare mycket god tillgänglighet. I mars 2010 beslutade dåvarande Regionplane- och trafiknämnd att ett handlingsprogram för utveclding av regionala stadskärnor skulle tas fram. Dåvarande Regionplanekontoret bildade tillsammans med

10 JIL Stockholms läns landsting 7(10) kärnkommunerna ett gemensamt nätverk för uweclding av den flerkärniga regionen. Syftet med nätverket var att skapa kontakt mellan de olika kärnkommunerna samt att sprida erfarenheter och kunskap om utvecklingen i de regionala stadskärnorna. Inom ramen för nätverket togs ett handlingsprogram fram i nära samarbete mellan TMR, kärnkommunerna, Storstocldiolms lokaltrafik (SL)och Länsstyrelsen. Handlingsprogrammet utgår frän åtagandet i RUFS 2010 Utveckla regionala stadskärnor i Stockholmsregionen. I handlingsprogrammet som antogs av Tillväxt- och regionplanermgsutskottet (TRU) våren 2013 redovisades fyra prioriterade handlingsområden som kräver kraftsamling och samverkan av regionens aktörer för utveclding av en flerkärnig region. Okad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna - ansvarig aktör Trafikförvaltningen Synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna - ansvarig aktör TRF Stadsutveckling - ansvarig aktör Haninge kommun Utveckla det kunskaps- och tjänsteintensiva näringslivet - ansvarig aktör Täby kommun TRF:s roll i arbetet med utvecklingen av de regionala stadskärnorna är att i första hand arbeta med följande områden utöver de prioriterade aktörsgemensamma handlingsområdena. o Kommunicera handlingsprogrammet och nyttan av regionala stadskärnor. Utveclda den regionala processen och involvera fler aktörer. Uppföljning och lärande i arbetet med att utveckla regionala stadskärnor i Stockholmsregionen. B Förtydliga samspelet mellan den centrala regionkärnan och de yttre regionala stadskärnorna. Nedan redovisas arbete som genomförts inom den fyra handlingsområdena. l. Ökad tillgänglighet, en förutsättning för tillväxt i de regionala stadskärnorna Hög tillgänglighet är en given förutsättning för utveckling av de regionala stadskärnorna. Trafikförvaltningen som ansvarar för detta handlingsområde har efter det att handlingsprogrammet antogs anordnat flera mycket uppskattade och välbesökta

11 x Stockholms läns landsting 8(10) kunskapsseminarier. Dessutom är åtgärdsvalsstudien framkomlighet i stomlinjenätet" en del i arbetet med att öka tillgängligheten till, från och inom de regionala stadskärnorna. Både kunskapsseminarierna och arbetet med framkomlighet i stomnätsplanen kommer att fortsätta de närmaste åren. 2. Synergier mellan investeringar i de regionala stadskärnorna Utvecklingen av regionala stadskärnor förutsätter stora investeringar, men resurserna är begränsade, därför är det viktigt att få ut så mycket som möjligt av de investeringar som görs. TRF ansvarar för detta handlingsomräde. Förra året tog TMR fram rapporten; "Synergier mellan investeringar - För en tät och flerkärnig region" där synergier som finns mellan olika investeringar analyseras. I rapporten redovisas också hur man genom offentliga investeringar kan attrahera privata investeringar och hur man ska arbeta för att få ut så mycket som möjligt av de investeringar som görs. Nu pågår arbetet med att ta fram en rapport specifikt för de regionala stadskärnorna, där man undersöker investeringar i de regionala stadskärnorna, men även andra investeringar i regionen som påverkar de regionala stadskärnorna och, tittar på hur olika investeringar stödjer varandra, i vilken ordning man bör göra olika investeringar mm. Arbetet kommer att fortsätta under Stadsutveckling De regionala stadskärnorna har många gemensamma funktioner i regionen, men väldigt olika förutsättningar. Olikheterna gäller innehåll, struktur och markanvändning, liksom markägoförhållanden och läge i regionen. Gemensamt för de regionala stadskärnorna är att de förräntas attrahera kontaktintensiva och specialiserade verksamheter och funktioner som är mer än lokala, det vill säga de ska uppfylla behov som har ett omland som är större än ett lokalt centrum. I de regionala stadskärnorna behöver också värden utvecklas som förknippas med levande stadsmiljöer. Haninge kommun ansvarar för detta handlingsområde och har tillsammans med företagarföreningen i Haninge anställt en person för att utveckla den regionala stadskärnan i Haninge. 4. Utveckla det kunskaps- och tjänsteintensiva näringslivet Stocldiolmsregionen präglas av ett alltmer kunskapsintensivt näringsliv. Den statistiska bilden av dagens regionala stadskärnor visar att de sinsemellan är komplementära, när det kommer till branschfokus. De olika regionala kärnorna är också olika starka i sin nuvarande branschprofil. Det är en utmaning för kommunerna att bygga vidare pä och utveckla befintliga styrkor samtidigt som ett mer

12 JIL Stockholms läns landsting 9(10) tjänste- och lamskapsmtensivt näringsliv med hög täthet eftersträvas på platsen. Hur olika branscher attraheras till en regional stadskärna behöver tydliggöras. Ett ökat samarbete mellan kommun, fastighetsägare och större företag måste eftersträvas, särskilt där kommunerna inte äger marken. Arbetet framöver TRF, Haninge kommun, Järfälla kommun, Kista science, Farsta stadsdelsförvaltning, KTH och Chalmers har tillsammans ansökt om medel från den Regionala utvecklingsfonden (ERUF) för att arbeta med hållbar utveckling av de regionala stadskärnorna genom flerkärnig innovationskraft. En viktig förutsättning för att de regionala stadskärnorna ska kunna utvecldas till attraktiva urbana miljöer är att det finns en blandning av bostäder och näringsliv samt ett utbud av både kommersiell och offentlig service av regional karaktär. En ökad kunskap om hur näringslivet, främst kunskapsintensiva samt små och medelstora företag, ska etableras och växa i de regionala stadskärnorna är en viktig del i regionalfondsprojektet. Projektet med hållbar stadsutveclding och flerkärnig innovationskraft beräknas pågå till TRF:s insatser de närmaste åren för att utveckla de regionala stadskärnorna kommer att till stor del inkluderas i den pågående RUFS-processen samt inom ramen för regionalfondsansökan "flerkärnig innovationskraft". Projektets övergripande mål är att bidra till att stärka förutsättningarna för hållbar tillväxt och utveckling i de regionala stadskärnorna. I handlingsprogrammet har vi pekat ut fyra områden som TRF ska arbeta vidare med: l. Kommunicera handlingsprogrammet och nyttan av regionala stadskärnor. TRF har tillsammans med kärnkommunerna tagit fram ett presentationsmaterial som ska kunna användas av alla kärnkommuner. Presentationsmaterialet kommer att finnas på TRFs hemsida wvw.rufs.se 2. Utveckla den regionala processen och involvera fler aktörer. Nätverket för de regionala stadskärnorna kommer att under de närmaste åren träffas dels i samband med RUFS-processen och dels på Trafikförvaltningens kunskapsseminarier om ökad tillgänglighet. TRF planerar också att samla nätverket minst en gång per är för att presentera nya utredningar och ocl<så

13 x Stockholms läns landsting 10(10) uppföljningen av utvecldingen i de regionala stadskärnorna. Nätverket är också referensgrupp till arbetet i det planerade regionalfondsproj ektet. 3. Uppföljning och lärande i arbetet med att utveckla regionala stadskärnor i Stockholmsregionen. TRF har under 2014 tagit fram en indikatorbaserad modell för uppföljning av utvecldingen i de regionala stadskärnorna och också genomfört en nulägesanalys. Uppföljningen av utvecldingen i de regionala stadskärnorna kommer att göras en gäng vart annat är. 4- Förtydliga samspelet mellan den centrala regionkärnan och de yttre regionala stadskärnorna. Den centrala regionkärnan är viktig för hela regionens utveckling, det är därför viktigt att förtydliga samspelet mellan den centrala regionkärnan och de yttre regionkärnorna. Den utveckling och tillväxt som sker i den centrala kärnan påverkar utvecldingen i hela regionen. TRF avser att fördjupa kunskapen om och beskriva dessa relationer speciellt när det gäller tillväxt, näringsliv samt infrastruktur och transporter. Arbetet kommer att göras inom pågående RUFS-process.