Att designa ett hjälpmedel för släktforskare att använda vid läsning av gamla handskrivna dokument

Transkript

1 Att designa ett hjälpmedel för släktforskare att använda vid läsning av gamla handskrivna dokument Designing an aid for genealogists to assist them with reading old handwritten documents Åsa Petersson Interaktionsdesign Kandidatnivå 30 HP VT 2014 Handledare: Amanda Bergknut 1

2 Abstract Reading old handwritten documents can be a real challenge for genealogists, especially as some documents in Sweden are written in the old German alphabet that is not used today. Much research has been done on how to enable computers to read old handwritten documents, but computers have so far not reached the level of reading that expert humans have. The focus seems to be on the computers reading the document with or without the help of human experts, with the aim of making the documents available in easily read form. I have, however, not found any research on how computers can help non-expert humans trying to read handwritten documents. In this project I have focused especially on beginning genealogists as reading gets easier with practice, and you need the help more in the beginning. By conducting interviews and observations with genealogists I established that reading is an issue and that there are many factors involved that make it difficult to read. Among the factors that make it difficult to read are handwriting, foreign alphabet, unknown words and old-fashioned spelling. I designed hi-fi prototypes that combine elements of online crossword-lexicons, encyclopedias and a visualization of the word in the German alphabet. After testing these on genealogists I could conclude that the prototypes made it possible for test subjects to identify words that they could not otherwise read. Seeing suggestions of words in the same alphabet as the source word makes it easier to identify the correct word. The prototypes and test texts contained a very limited amount of words and further research is needed concerning how to order and choose among word matches in a large lexicon to facilitate finding the correct word. Keywords Interaction design, user-centered design, genealogy, paleography, crossword-lexicon 2

3 Innehåll Abstract... 2 Keywords... 2 Tack Inledning Bakgrund Ökat intresse för släktforskning Syfte Frågeställning Målgrupp Avgränsningar Släktforskning Att släktforska Födelseböcker Husförhörslängder och församlingsböcker Vigselböcker Dödböcker In- och utflyttningslängder Andra källor Digitala visningsprogram för släktforskningskällor Digitala hjälpmedel för registrering av släktforskning Svårigheter med att läsa de handskrivna dokumenten Relaterat arbete OCR Maskinskrivna avskrifter av originalböckerna Böcker, hemsidor och fråga en kompis Korsord och korsordslexikon Översättningsprogram för språk med olika alfabet Visualiseringar Metodval Intervjuer Kontextuella intervjuer Observationer Lo-Fi prototyp

4 6.5 Personas Hi-Fi prototyp Användbarhetstest Analys Designprocess Inledande intervjuer Observation av lektion för nybörjare i släktforskning Kontextuell intervju Lo-fi prototyp Användbarhetstest av och diskussion kring lo-fi prototyp Feedback på koncept och lo-fi prototyp Analys av släktforskarnas svårigheter med att läsa Analys av släktforskarnas metoder för att lösa läsproblem Observation av lektion i textläsning Personas Hi-fi prototyp Användbarhetstest av och diskussion kring hi-fi prototyp Hi-fi prototyp Användbarhetstest av och diskussion kring hi-fi prototyp Slutdiskussion Tankar om designprocessen Förslag på vidareutveckling Referenser Böcker: Konferensartiklar: Tidningsartiklar: Internet: Bilagor Figurförteckning Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

5 Bilaga

6 Tack Ett stort tack till min handledare Amanda Bergknut och till de många medlemmar i Malmö Släktforskarförening som har ställt upp och hjälpt mig. 6

7 1. Inledning Släktforskning är en hobby som kräver mycket av sin utövare. Bland annat måste man lära sig hitta i de stora mängder arkiverat material som finns, samt kunna tyda det man hittar. Att släktforska innebär att man utforskar sin släkts historia bakåt i tiden, till en början helst med hjälp av äldre människor som kan berätta om släkten och sedan genom att forska i de arkiv som finns. Det finns många källor i arkiven som kan vara till hjälp för en släktforskare, men det brukar vara kyrkoarkiven, med bl a födelse-, vigsel- och dödböcker, som man börjar forska i. En erfaren släktforskare kan ha tusentals personer dokumenterade i sin forskning. Delvis p g a detta var det därför tidigt aktuellt att använda sig av datorer som stöd. Föreningen DIS (Föreningen för Datorstöd i Släktforskningen, 2014) bildades redan 1980 och har utvecklat ett av Sveriges mest använda släktforskningsprogram, Disgen, men också hjälpmedel som Disbyt där släktforskare kan skicka in sina släktträd och sedan få tillgång till de släktträd som andra har skickat in. Förutom släktforskningsprogram för att registerera sina nyfunna släktingar finns det också många andra hjälpmedel i form av t ex register både på internet och på cd- eller dvd-skivor. Registerna används som hjälpmedel för att hitta personerna i t ex kyrkböckerna. Internet används flitigt av släktforskare för att kommunicera med andra släktforskare och bl a få hjälp med textläsning, eller för att se om någon annan kan hjälpa en vidare när man har stött på problem som man inte själv kan lösa. Trots att det finns så mycket datorstöd för släktforskare känner jag att det finns hjälpmedel som jag saknar. Jag hade t ex gärna sett att det i släktforskningsprogrammen fanns bättre stöd för att få informationen presenterad visuellt, både i programmet och i de utskrifter man kan ta ut från programmen. Min känsla är att när man utvecklade programmen tog man med de rapporter som man var van vid från den manuella släktforskningen, och funderade inte på om datorn erbjöd nya möjligheter att se på sin släktforskning. Det jag vill undersöka är om det finns någon typ av datorstöd som saknas i släktforskningen och hur ett sådant datorstöd skulle kunna utformas. 7

8 2. Bakgrund 2.1 Ökat intresse för släktforskning Många människor är intresserade av att ta reda på mer om sin släkts historia. Sverige är ett land där det genom de många bevarade arkiven, som t ex kyrkoarkiv och domstolsarkiv, finns goda möjligheter att ta sig långt tillbaka i tiden genom att släktforska. Släktforskningsmetoderna är desamma i de flesta länder med skriftlig dokumentation, men tillgången till arkivmaterial, typen av material och mängden material som finns kan skilja sig åt mellan de olika länderna. En bra resurs för släktforskare som har släkt i flera olika länder är mormonernas hemsida familysearch.org där man kan söka i register och digitaliserat material från många olika länder runtom i världen. Anledningen till att denna tjänst finns är att det för mormonerna är viktigt att släktforska eftersom de vill kunna döpa sina avlidna släktingar så att de alla kan återförenas i tillvaron efter uppståndelsen. Förutom tjänster på internet driver de också släktforskningscentra i många olika länder, och världens största genealogiska bibliotek i Salt Lake City i Utah, USA (familysearch.org, 2014). I och med internets genomslag har många arkiv blivit mycket mer tillgängliga än förut och det har blivit lättare att släktforska. För ca 15 år sedan fick man åka till ett bibliotek eller ett arkiv och forska med hjälp av mikrofilm, antingen på rulle eller kort, men nu kan man abonnera på alla Sveriges kyrkböcker på Internet och sitta hemma och släktforska. Kyrkböckerna och en del andra arkivhandlingar är avfotograferade och det är dessa bilder som finns tillgängliga, både på mikrofilm och på internet. Det är bara en bråkdel av allt arkivmaterial som är digitaliserat. På de olika arkiven som ingår i Riksarkivet finns mycket att upptäcka. Enligt deras hemsida finns det 75 mil handlingar, varav 130 miljoner bilder är digitaliserade och tillgängliga på nätet (Riksarkivet, 2014). Tyvärr står det inte hur många bilder som ryms på en mil så det är svårt att avgöra hur mycket som är digitaliserat. Vem som helst har rätt att beställa fram originalhandlingar på arkiven. Eftersom detta sliter på handlingarna får man dock inte se originalhandlingarna om de är mikrofilmade eller digitaliserade om man inte har en god anledning som att kopian är oläslig. Intresset för släktforskning har också ökat, troligen både p g a den ökade tillgängligheten samt program som Vem tror du att du är? och Allt för Sverige där man letar efter kända och okända människors släkthistoria i TV. Vad som kanske inte framgår av dessa program är hur mycket tid och arbete som ligger bakom den släktforskning som presenteras. I programmen är det dessutom experter som släktforskar åt deltagarna, och man kan lätt få intrycket att det är lättare att släktforska än det är. Många släktforskare är pensionärer, men det beror inte på att man inte har varit intresserad av att släktforska innan, utan på att det är då man får tid att göra det. 2.2 Syfte Syftet med min uppsats är att undersöka om det finns någon typ av datorstöd som saknas i släktforskningen, och att komma med förslag på hur ett sådant datorstöd skulle kunna utformas. 8

9 2.3 Frågeställning Eftersom min inledande undersökning visade att det alla släktforskare har gemensamt är att det ofta är svårt att läsa vad det står i källorna har jag valt att fokusera på det problemet. Min frågeställning är: Hur kan man med hjälp av digital teknik underlätta för nybörjare i släktforskning vid läsning av handskrivna historiska dokument. 2.4 Målgrupp Min målgrupp är svenska släktforskare som forskar i svenska källor, med inriktning på nybörjare i släktforskning. 2.5 Avgränsningar Mitt arbete avgränsar sig till släktforskning i Sverige och svenska arkiv. Eftersom jag har samarbetat med medlemmar i Malmö Släktforskarförening har många av de som jag samarbetat med sin släktforskning i huvudsak koncentrerad till Skåne. Dock har några av dem även släktforskat i andra delar av Sverige och även utomlands i t ex Danmark och Tyskland. Mitt arbete begränsar sig dessutom till att skapa förslag till en lösning för datorer eftersom de släktforskare jag har samarbetet med nästan uteslutande använder sig av datorer och bara i liten utsträckning använder surfplattor och smarta mobiltelefoner i sin släktforskning. 9

10 3. Släktforskning 1686 infördes en ny kyrkolag i Sverige som innebar att prästerna skulle anteckna alla födslar, vigslar och dödsfall samt ha en förteckning över alla hushåll och deras kunskaper i kristendom (Johansson, 2002). I och med att de flesta av dessa kyrkböcker finns kvar innebär detta att man kan komma långt tillbaka i tiden med sin släktforskning. Före 1686 är det svårare att släktforska, men med hjälp av t ex skattelängder kan man komma längre (Rötter - Hur långt kan man komma?, 2014). Under de senaste 15 åren har det skett en stor förändring inom tillgänglighet när det gäller släktforskning. I femte upplagan av boken Släktforska Steg för Steg (Clemensson och Andersson, 1997) finns det en genomgång över hur man kan släktforska genom att läsa böckerna på mikrofilm antingen på kort eller på rulle, och hur man kan låna hem det mikrofilmade materialet till sitt lokala bibliotek där det finns den typ av läsapparat som krävs för att läsa mikrofilmerna. Detta är en stor förbättring jämfört med tidigare när man var tvungen att åka till respektive landsarkiv för att forska. I Vägen till dina rötter (Nilsson, 2013) nämns detta bara som den historiska kuriosa som det nu är, och det finns i stället ett helt kapitel om den digitala revolutionen inom släktforskningen. Denna innebär bl a att vi idag tack vare tjänster som Svar, Genline och ArkivDigital kan sitta hemma vid vår dator och få fram samma material som innan bara fanns tillgängligt på mikrokort eller i original på arkiven. SVAR är en del av Sveriges Riksarkiv (Riksarkivet SVAR, 2014). Genline är ett företag som startades 1997 med affärsidén att göra det möjligt att släktforska i kyrkböckerna på Internet (Genline, 2014). Numera ingår Genline i det internationella Ancestry.com (Ancestry, 2014). Man kan abonnera på deras bilder antingen genom ett abonnemang hos Genline eller Ancestry. ArkivDigital är ett svenskt företag som startades 2004 och som skiljer sig från de andra genom att de erbjuder nytagna färgbilder i stället för svartvita bilder (ArkivDigital, 2014). Hur man söker efter informationen i de olika företagens databaser skiljer sig åt och det finns också skillnader i vilka register som finns för respektive tjänst och vilka arkiv som är avfotograferade, men alla innehåller alla Sveriges kyrkböcker fram till minst slutet av 1800-talet. Många som vill börja släktforska börjar med att anmäla sig till en nybörjarkurs i släktforskning, andra går till närmaste arkiv och frågar hur man gör. Eftersom det är 70 års sekretess på arkivens uppgifter krävs det att man har namn, födelsedatum och födelseort för en person som föddes för minst 70 år sedan för att kunna börja släktforska på arkiven. Om man inte vet detta kan man ta hjälp av Sveriges Dödbok på DVD som ges ut av Sveriges Släktforskarförbund, och som innehåller samtliga döda under åren som var folkbokförda i Sverige. DVDn innehåller också 70 % av alla som avled DVDn innehåller uppgifter om bl a födelsedatum och födelseort och med hjälp av dessa uppgifter kan man sedan hitta personen i födelseboken i kyrkoarkiven. Skulle inte heller det hjälpa kan man gå till Skattemyndigheten och aktuellt lands- eller stadsarkiv för att få hjälp med att komma vidare med sig själv som utgångspunkt. 3.1 Att släktforska I kyrkoarkiven finns många olika dokument, men de som flitigast används av släktforskare är födelseböcker, vigselböcker, dödböcker, in- och utflyttningslängder och husförhörslängder/församlingsböcker. Jag kommer här nedanför att översiktligt försöka redogöra för hur man gör när man släktforskar. 10

11 3.1.1 Födelseböcker När man har namn och födelsedatum för en person kan man börja släktforska i kyrkböckerna. Man går in i födelseboken och när man hittar barnet där, hittar man uppgifter som kan leda en vidare. I födelseböckerna står barnets namn, födelsedatum och dopdatum. Föräldrarnas namn och bostadsort står med och dopvittnena står också med. (Nilsson, 2013) I exemplet nedan från Lunds stadsförsamlings födelsebok hittar vi pojken Ernst Hildings födelsenotis. Hans föräldrar, arbetaren Lars Persson och hustrun Kersti Nilsson bor på No 156A-B, sidan 170 i husförhörslängden. Figur 1: exempel på en födelsebok och födelsenotis. Källa: ArkivDigital. För att kunna följa familjen framåt och bakåt i tiden använder vi oss av husförhörslängderna eller församlingsböckerna Husförhörslängder och församlingsböcker Prästen höll husförhör en gång varje år för att kontrollera församlingsmedlemmarnas kunskaper i kristendom och skrev ner resultaten. Dessa husförhörslängder fördes från början av 1700-talet och fram till ca I husförhörslängderna finns alla i församlingen med. Husförhörslängder upprättades för en viss tidsrymd, oftast för fem eller tio år i taget. Längden är upprättad en gård i taget och en familj i taget. Alla husförhör finns tyvärr inte bevarade. (Nilsson, 2013) Som släktforskare får man en god bild av var den aktuella släktingen bodde och hans aktuella familjeförhållanden. Man kan i husförhörslängderna oftast se namn, födelsedatum, födelseförsamling och när personen har flyttat till eller från församlingen. Om personen har gjort något brottsligt eller något annat speciellt som prästen vill komma ihåg står det under kolumnen Frejd. Resultatet av husförhöret finns också med, så man kan få reda på hur bra släktingarna var på kristendomskunskap och läsning mm. Från ca 1895 avskaffade man husförhören och då kallas motsvarande längder för församlingsböcker. Hittar vi uppgifter om födslar, dödsfall och vigslar bekräftar vi dem genom att slå upp dem i födelsebok, dödbok respektive vigselbok. Om vi går in i husförhörslängden för Lunds stadsförsamling för åren (Ernst Hilding föddes ju 1896) så hittar vi på sidan 170 honom och hans familj som tredje hushåll på sidan. Längden visar att han har syskon och när hans föräldrar gifte sig. Alla familjemedlemmars födelsedatum och i vilka församlingar de föddes i står också med. Familjen är överstruken vilket innebär att den har flyttat och i kolumnen längst ut till höger står det vart de har flyttat och vilket år de flyttade. En annan kolumn innehåller uppgifter om varifrån de kom och vilket år de flyttade till aktuell adress. Dessa uppgifter antecknades för att prästen behövde kunna följa sina församlingsmedlemmar i de olika 11

12 kyrkböckerna. Här får vi alltså all information som vi behöver för att kunna följa familjen både framåt och bakåt i tiden. Figur 2: Exempel på husförhörslängd. Källa: ArkivDigital Vigselböcker I vigselböckerna står det lysningsdatum och vilket datum paret gifte sig, deras namn och ibland ålder eller födelsedatum. I äldre tider står ibland också kvinnans giftoman med. Giftomannen var kvinnans förmyndare och skulle ge sitt samtycke till bröllopet. (Nilsson, 2013) Figur 3: Exempel på vigselbok. Källa: ArkivDigital. Som vi kunde se i husförhörslängden gifte sig Lars Persson och Kersti Nilsson, Ernst Hildings föräldrar, den 15 september På bilden ovan finns deras vigselnotis i vigselboken, och det står vilken dag de vigdes och när det lystes för dem, samt var de bodde vid tiden för bröllopet. Lysningen innebar att man 3 söndagar i rad i kyrkan kungjorde att ett par ville gifta sig. Detta för att ta reda på om det 12

13 fanns något hinder för att äktenskapet skulle äga rum, t ex ett nära släktskap eller att någon part redan var gift Dödböcker I dödböckerna står antecknat personens namn, döds- och/eller begravningsdatum samt dödsorsak (Nilsson, 2013). Eftersom ingen i Ernst Hildings familj har dött under den tid vi har följt dem överger vi nu dem och tittar på en helt orelaterad dödsnotis bara för att se hur en sådan kan se ut. Den information man brukar kunna återfinna är vilken dag personen dog respektive begravdes, namn och titel, ålder vid döden, dödsorsak och var personen bodde. Figur 4: Exempel på dödbok. Källa: ArkivDigital In- och utflyttningslängder När en person flyttade från en församling till en annan var den tvungen att ha en flyttattest från sin gamla präst som skulle ges till prästen i den nya församlingen. In- och utflyttningslängder är förteckningar över de flyttattester som prästen tog emot respektive skrev ut. Finns in- och utflyttningslängderna bevarade kan man få reda på till vilken sida i husförhörslängden som personen har flyttat i den nya församlingen. Finns inte flyttningslängder måste man leta igenom hela husförhörslängden för att hitta personen ifråga. (Nilsson, 2013). Figur 5: Exempel på inflyttningslängd. Källa: ArkivDigital. 13

14 I exemplet ovan ser vi t ex på första raden att Albrekt Rydberg, v. poliskonstapel, har flyttat från Genarp till 42 A i Lunds stadsförsamling. Numret som står under Särskilda anteckningar är hans värnpliktsnummer Andra källor När man har släktforskat ett tag vill man gärna få mer kött på benen. Man vill få reda på mer om hur livet var förr och hur just mina förfäder hade det. Förutom kyrkoarkivens böcker finns det många andra källor som kan ge släktforskaren mer information om släkten, t ex bouppteckningar, domböcker och generalmönsterrullor. Finns det en bouppteckning bevarad kan man dels få mer information om släktförhållanden eftersom alla arvingar räknas upp i bouppteckningen. Om det finns omyndiga barn till den som har dött ska det finnas personer med som bevakar att allt går rätt till och dessa är oftast från den dödes släkt. Bouppteckningarna förr var mycket detaljerade och vi får verkligen reda på allt de ägde vilket ger oss en mycket god bild av deras livssituation. Ibland står det i husförhörslängden att en person är dömd för ett brott. I domböckerna kan man läsa rättegångarna och få helt ny information både om brottet men också om personens liv och livsvillkor. Hittar man en soldat i släkten kan man gå till generalmönsterrullorna, en förteckning över alla soldater i ett regemente som upprättades med några års mellanrum, för att få reda på t ex hur lång han var och vilka fälttåg han har deltagit i. Är det en kavallerist finns det också uppgifter om hästen han red på. 3.2 Digitala visningsprogram för släktforskningskällor Som tidigare nämnts finns det olika leverantörer av kyrkböcker och andra släktforskningskällor på internet. Det finns skillnader i användargränssnittet men huvudfunktionerna är desamma: att låta användaren välja vilken källa den vill forska i och att visa en bild av källan. Programmen tillåter att man bläddrar i böckerna och förstorar och förminskar källsidorna. Här nedanför finns exempel på hur dessa visningsprogram ser ut. Vi har tidigare sett exempel från ArkivDigital och här nedan följer exempel från SVAR respektive Genline. 14

15 Figur 6: SVAR - välja källa Figur 7: Genline - avfotograferad källa 3.3 Digitala hjälpmedel för registrering av släktforskning De två största släktforskningsprogrammen i Sverige är Disgen och MinSläkt. Båda används för att registrera de personer man har hittat i sin forskning, och uppgifter om dessa personer. Disgen innehåller fler funktioner än MinSläkt, men anses mer komplicerat att lära sig än MinSläkt. Några av mina intervjupersoner sade att Disgen är för tekniker och MinSläkt för humanister. 15

16 Bilden nedan visar hur Disgen kan se ut. Till vänster ser vi en familjeöversikt. Den aktuella personen är gulmarkerad. Ovanför den aktuella personen finns hans föräldrar och mor och farföräldrar. På raden nedanför honom finns hans hustru och under denna deras barn. Till höger syns antavlan för den aktuella personen. En antavla visar en persons rötter, d v s far och mor, farfar och farmor, morfar och mormor o s v. I rutan i mitten syns personuppgifter om den markerade personen. Figur 8: Disgen Nästa bild visar hur MinSläkt kan se ut. Till vänster finns en förteckning över alla personer i registret. I huvudrutan finns ett släktträd. Den aktuella personen är markerad med blått. I rutorna nedanför den aktuella personen finns dennes eventuella livspartners och barn. Till höger om personen finns alla syskon med familjer. Ovanför den aktuella personen och dennes syskon finns deras föräldrar. Den lilla rutan visar personuppgifter om den aktuella personen. 16

17 Figur 9: MinSläkt 17

18 4. Svårigheter med att läsa de handskrivna dokumenten Efter att min förundersökning visat att det som många släktforskare upplever som ett problem är att kunna läsa texten i arkiven har jag listat vad som kan göra det svårt att läsa. Prästerna har olika handstil och skrev så att de själva skulle förstå, ingen annan skulle läsa det. Handstilen kan dessutom skilja sig från den vi är vana vid. Ibland kan det hända att boken är dåligt avfotograferad och att det är lättare att läsa i originalboken. Eftersom bilderna är scannade eller avfotograferade vid olika tillfällen kan det också vara så att en bild hos en leverantör kan vara svår eller omöjlig att läsa, medan den är lätt hos en annan. Längre tillbaka i tiden skrev man med det tyska alfabetet och inte det latinska som vi är vana vid. Ibland är texterna kladdiga eller hoptryckta. I husförhörslängderna strök man över namnen när personerna flyttade eller dog och det gör det ibland svårt att se vad det står. Ord stavades annorlunda förr och längre tillbaka i tiden fanns inga rättstavningsregler. Ibland används latinska ord eller ord som inte används längre, t ex gamla måttenheter och titlar. Ortnamn kan vara svåra att läsa om man inte känner igen dem. Om man forskar i ett annat land kan språket vara ett problem. När det gäller svenska kyrkböcker kan de t ex vara intressanta för svenskamerikaner som söker sin släkt. Här nedanför är två exempel på bouppteckningar. Båda är skrivna på svenska. Den första är skriven i latinsk stil år 1899 och den andra är skriven i tysk stil år 1799: Figur 10: Exempel på bouppteckning i latinsk handstil. Källa: ArkivDigital. 18

19 Figur 11: Exempel på bouppteckning i tysk handstil. Källa ArkivDigital. Notera att på den som i huvudsak är skriven i tysk stil är vissa ord ändå skrivna i latinsk stil, som den inledande stora texten och alla namn, som t ex Nils Cronström. I bilaga 1 finns en översikt över den tyska stilen. 19

20 5. Relaterat arbete Min förundersökning visade att det finns datorbaserade hjälpmedel för att kunna se källorna på Internet (Svar, Genline och ArkivDigital) och också för att kunna registrera de uppgifter man hittar (t ex Disgen och MinSläkt). Något som saknas är ett hjälpmedel för att kunna läsa den handskrivna texten i källorna. Det finns i nuläget ingen enkel lösning på problemet med att läsa gamla handskrivna dokument. Jag kommer här att gå igenom några av de lösningar som finns eller håller på att utvecklas samt lösningar på besläktade problem. 5.1 OCR OCR (Optical Character Recognition) som idé har funnits sedan 1929 men fick förnyat intresse först under 1950-talet i och med datorernas intåg (Mori, Suen & Yamamoto, 1992). Sedan dess har det pågått forskning runtom i världen och OCR används nu med framgång för att läsa tryckt eller maskinskriven text. Handskriven text däremot är svårare att läsa maskinellt. Extra svårt är det som kallas handskriven off-line text. Off-line innebär att texten läses efter att den har skrivits. Framsteg har gjorts med att läsa enskilda bokstäver och siffror, men att läsa ord och meningar är mycket svårare. Detta eftersom det i handskrift inte alltid är tydligt var en bokstav slutar och nästa börjar. Man kan försöka dela upp orden i segment för att läsa varje bokstav för sig, men det är mycket svårt att göra utan att veta vilket ordet är, och för att veta vilket ordet är måste man först dela upp det. Det blir som hönan eller ägget problemet vad kommer först (Bunke, 2003). En del forskare försöker lösa detta genom att inte dela upp ordet utan leta efter ord i texten med hjälp av ett lexikon. Andra delar upp orden, men inte i bokstäver utan i mindre segment där man sedan kan testa alla möjliga kombinationer av bokstäver som dessa segment kan utgöra. En tredje metod är HMM (hidden Markov models). HMM gör det möjligt att jämföra mönster med sekvenser av bokstäver och räkna ut hur stor sannolikheten är för att det är ett visst HMM man har träffat på (Bunke, 2003). Förutom de problem som finns med att läsa handskrift generellt, tillkommer vid historiska dokument andra problem. Hedjam et al (2011) skriver att eftersom historiska dokument degraderar är det viktigt att försöka korrigera degraderingen som förberedelse för OCR-läsning. Exempel på degradering är bleknat bläck, störande mönster som t ex bläck från andra sidan papperet som syns igenom och att papperets cellulosastruktur har försämrats. Enligt Bunke (2003) går trenden mot att läsa hela ord eller texter istället för enstaka bokstäver. För att nå målet för maskiner att kunna läsa handskriven text lika bra som en människa måste man inte bara vilja transkribera utan förstå den givna texten. Bunke gör en jämförelse med hur lätt eller svårt det är för en människa som ska transkribera en handskriven text för a) ett ämne hon är bekant med skrivet på personens modersmål, b) ett obekant ämne på modersmålet och c) på ett främmande språk som man inte förstår. Forskning inom området pågar runt om i världen, bl a i Spanien och Sverige. Forskare i Spanien arbetar med sätt att låta datorn och människan samarbeta interaktivt under texttolkningen. Detta eftersom HTR (Handwritten Text Recognition) ännu inte klarar av att felfritt läsa handskriven text 20

21 automatiskt (Toselli et al.,2010). I dessa försök föreslår datorn en tolkning som människan rättar om den är fel. Baserat på rättningen kan datorn föreslå en ny tolkning av de ord som kommer efter rättningen. I Uppsala finns ett forskningsprojekt som heter From quill to bytes (Wahlberg et al 2011). I det pågår försök med word spotting för att underlätta indexering av handskriven medeltidslitteratur. Metoden innebär att användaren markerar ett ord och sedan söks det aktuella dokumentet igenom efter ord som liknar det markerade ordet. Metoden identifierar också sidor och linjer. Det långsiktiga målet är att utveckla mjukvara för att transkribera historiska manuskript. I nuläget kan metoden användas till att indexera historiska dokument och göra det lättare för forskare att veta vilka dokument som är intressanta för dem. Eftersom metoden letar efter ordbilder behöver man inte segmentera texten innan. Medeltidslitteraturen är mer standardiserad än de handskrivna kyrkoböckerna och en bok är ofta präntad i samma stil. Kyrkböckerna är skrivna av många olika präster med högst varierande handstil och därmed ännu svårare att läsa med OCR. 5.2 Maskinskrivna avskrifter av originalböckerna Ett alternativ är att låta någon som är bra på att läsa den gamla stilen skriva av de arkiv som finns. Riksarkivet i Sverige har t ex i samarbete med FamilySearch ett gigantiskt personregistreringsprojekt som ska bli världens mest omfattande med över 400 miljoner namnregistreringar ur det svenska kyrkboksmaterialet från ca 1680 till 1860-talet (Riksarkivet SVAR - Indexering-FamilySearch, 2014). Registren kommer att vara länkade till motsvarande dokument i kyrkoarkivet. Projektet bygger på att det finns frivilliga som vill hjälpa till att indexera. Hur lång tid det beräknas ta innan projektet är klart framgår inte. En annan registrering i Riksarkivets regi, den av mantalslängderna påbörjades under 2004 och avslutades 2007 och omfattade poster. (Riksarkivet SVAR - Indexering-SVAR, 2014) Genline har i samarbete med DIS (Föreningen för Datorstöd i Släktforskningen) ett liknande projekt där frivilliga indexerar församlingarna på by- och gårdsnivå. Den frivillige adopterar en församling som den går igenom och registrerar. Istället för att leta igenom en hel husförhörslängd efter en viss gård kan man då klicka på en länk och direkt komma till rätt sida. Projektet har pågått sedan 2008 och omfattar just nu poster (Genline::GIDx-inlägg för platser, 2014). Genline har även en funktion som de kallar texttolkning där deras användare kan välja att registrera uppgifter om en person och koppla det till ett markerat område i kyrkboken. Då blir den personen sökbar på samma sätt som gårdarna i exemplet ovanför (Genline - Texttolkning, 2014). En del avskrifter för begränsade delar av arkivbeståndet finns redan och det finns också diverse register som hjälper en att hitta rätt i kyrkböckerna. Förutom de register som finns på de avgiftsbelagda sidorna som t ex Svar och Ancestry finns det även sidor med gratis register, t ex och Böcker, hemsidor och fråga en kompis Det finns en hel del hjälpmedel för den som själv vill försöka läsa den handskrivna texten. 21

22 Om man går en nybörjarkurs i släktforskning får man öva mycket på textläsning. Det finns en lärobok i textläsning som heter Läsebok för släktforskare (Anderö & Thorsell, 2004) där man kan lära sig det tyska alfabetet som användes på och 1700-talet med hjälp av många olika övningsexempel. Man lär sig några bokstäver i taget och bygger upp sin förståelse på så sätt. I boken finns det förutom facit också en liten uppslagsdel med vissa förkortningar och gamla ord som är vanligt förekommande i släktforskningssammanhang. Dessa ord är illustrerade med stilexempel ur originalhandlingarna, så att man kan se hur orden kan se ut när de är skrivna i den tyska stilen. Intressant att notera är att boken i denna sin senaste utgåva även har tagit med några läsövningar från 1800-talet skrivna i den latinska stilen. I förordet står att Nytillkommet material omfattar dokument skrivna mellan 1856 och 1916 och visar prov på handstilar som kan vara nog så svåra att tyda för dagens unga forskare (Anderö & Thorsell, 2004, p 5). Även om man kan läsa vad det står i en gammal text är det inte säkert att man vet vad ordet betyder. Det finns därför också en del uppslagsböcker riktade till släktforskare och andra historiskt intresserade. Ett exempel är boken Ordbok för släktforskare (Andersson & Anderö, 2006) som innehåller närmare uppslagsord som en släktforskare kan behöva. Den största delen av boken är en ordbok med ord i alfabetisk ordning med förklarande text. Orden är skrivna på modern svenska och inte med gammalsdags stavning. Det finns också en andra mindre omfattande del med viktiga årtal i Sveriges historia och annat som kan vara bra för släktforskare att veta, som t ex regenter och byte av tideräkning. Andra böcker på samma tema är Svenska sjukdomsnamn i gångna tider (Lagerkranz, 1988) och Latin för släkthistoriker (Sikeborg, 2013). Även dessa är ordböcker ordnade i alfabetisk ordning. En nackdel med traditionella ordböcker är att man måste veta åtminstone de första bokstäverna i ett ord för att ha någon glädje av dem. Om man bara kan läsa slutet av ordet är det inte till någon nytta. Har man bara delar av ett ord är det lättare att söka på internet, eller i en databas och se om man får någon träff. Är ordet dessutom skrivet med gammal stavning är det inte säkert att man förstår vilket ord det är som avses, och hur det stavas nuförtiden, och kanske därför inte hittar det i en ordbok. Mycket information finns också att hämta på olika hemsidor på internet. Sveriges Släktforskarförbunds hemsida Rötter (Rötter, 2014) innehåller information om det mesta som en släktforskare kan vara intresserad av. De har bl a ett stort forum som heter Anbytarforum (Rötters Anbytarforum, 2014) där släktforskare kan diskutera och få hjälp med sina frågor. Rötters anbytarforum omfattar många ämnen, däribland Språk, ord och namn där man kan fråga vad ett ord man har stött på betyder eller titta bland tidigare diskussioner. Ett annat exempel är hemsidan DDSS (Demografisk Databas Södra Sverige, 2014) där man under Hjälpmedel kan hitta en ordlista med diverse dödsorsaker. Om man befinner sig i en läsesal på ett arkiv är det vanligt att fråga bordsgrannen om hjälp eller att vända sig till personalen. Sitter man hemma finns möjligheten att maila eller ringa någon man känner samt att få hjälp via Internet, t ex genom att lägga ut sin svårtydda text på Rötters Anbytarforum som har en populär avdelning som heter Läshjälp där det finns över inlägg. 22

23 5.4 Korsord och korsordslexikon Normalt sett brukar läsning och korsordslösning inte vara samma sak, men när det gäller problem med att tyda handskrift blir det nästan samma utmaning. Den största skillnaden är att vid handskriftstydning vet man inte alltid hur många bokstäver ett ord har eftersom det kan vara svårt att avgöra om det är en eller två okända bokstäver man ser. Nickerson (2011) skriver att det i korsord finns semantiska och tematiska ledtrådar respektive strukturella ledtrådar. De ledtrådar som är mest intressanta ur ett handskriftstydningsperspektiv är de strukturella, även om man också kan anse att det finns tematiska ledtrådar, eftersom vissa ord är vanliga i födelseböcker, medan andra bara förekommer i dödböcker. En släktforskare letar därför efter vissa ord som t ex begravdes i dödböcker, men inte i födelseböcker. Strukturella ledtrådar är antalet bokstäver i ordet man söker samt var de bokstäver som man har hittat är placerade i ordet. Enligt Nickerson är det oftast inte nödvändigt att identifiera mer än en liten mängd bokstäver i ett ord för att kunna identifiera ordet eller åtminstone begränsa antalet kandidater betydligt. Detta eftersom bara en mycket liten del av alla möjliga bokstavskombinationer faktiskt bildar ord. Uppskattningsvis finns i det engelska språket bara 2123 ord med en längd på 3 bokstäver medan det finns möjliga kombinationer. Nickerson skriver också om strategier i sökandet och identifierar tre typer av sökning. Den första känns knappt som en sökning alls eftersom man vet svaret direkt efter att ha sett ledtråden. I texttydningssammanhand är detta det samma som att kunna läsa ordet. Vid den andra typen av sökning letar man efter kandidater som stämmer in på ledtråden, men de förslag man kommer på kanske inte stämmer in på antalet bokstäver i ordet eller de bokstäver man redan har. Den tredje typen är desperata åtgärder, som att prova sig fram genom att testa varje bokstav i alfabetet på en viss position i ordet man söker. A systematic search through a problem space may be the first refuge of a simulation program, but it is the last resort of the expert: no puzzler will be methodical if he can help it (Schulman, citerad av Nickerson, 2011, p 231). Trots att det av många korsordsläsare nog kan anses som en sista utväg att använda dem, så finns det många korsordslexikon på internet, t ex korsordslexikon.se (2014). Alla fungerar ungefär likadant. Först anger man antalet bokstäver i ordet för att begränsa antalet sökträffar, sedan skriver man in de bokstäver man redan har, trycker sök, och får upp förslag på vilka ord som matchar. Ordlistorna i korsordslexikon omfattar dock bara moderna ord och är därför av begränsat värde för släktforskare. 23

24 Figur 12: Korsordslexikon på internet. 5.5 Översättningsprogram för språk med olika alfabet På ett sätt kan man säga att släktforskaren behöver ett översättningsprogram. Även om många ord är samma eller åtminstone lika i modern svenska och äldre svenska, som t ex avled och afled, finns det åtskilliga som är obekanta, särskilt för en nybörjare. Att dessutom en del av källorna är skrivna på ett obekant alfabet, den tyska stilen, gör det inte lättare. Google Översätt (2014) omfattar språk med olika alfabet och har löst det genom att erbjuda olika inmatningsmetoder. För ryska till svenska finns tre alternativ. Alternativ 1 är att skriva med sitt eget alfabet efter hur man tycker att ordet man söker låter, och få förslag på vilket ord det kan vara. Figur 13: Google Översätt - inmatning med eget alfabet. Alternativ 2 är att man kan ta fram ett virtuellt tangentbord med de ryska bokstäverna och skriva in ordet med hjälp av detta. 24

25 Figur 14: Google översätt - inmatning med ryskt alfabet. Alternativ 3 ger användaren möjlighet att för hand skriva in ett tecken och få förslag på vilken rysk bokstav det kan vara. Figur 15: Google översätt - inmatning genom att handskriva tecken. 25

26 För släktforskarens behov kan något som liknar alternativ 2 eller 3 vara intressant. 5.6 Visualiseringar Information visualizations are computer-generated graphics of complex data that are typically interactive and dynamic. The goal is to amplify human cognition, enabling users to see patterns, trends and anomalies in the visualization and from this gain insight (Cards et al, citerade av Sharp et al, 2011, p 181). En visualisering har som mål att ge en tydlig och överskådlig bild av en stor mängd data och används ofta vid stora mängder av numeriska data. Även om ett ord skrivet i ett annorlunda typsnitt inte är det samma som en visualisering så kan det fylla samma funktion - att stödja mänsklig kognition och ge möjlighet att se mönster som kan leda till insikt. I detta fall genom att erbjuda en möjlighet att jämföra ordens utseende och snabbt avgöra om det kan vara rätt ord. Se figurerna här nedanför med ordet Dompeng som exempel. Även om ordet inte ser exakt likadant ut i både figurerna är de tillräckligt lika för att det skulle kunna vara rätt. Figur 16: Ordet Dompeng i en handskriven födelsebok. Källa: ArkivDigital. Figur 17: Ordet Dompeng i typsnittet 18th Century Kurrent av Peter Wiegel. 26

27 6. Metodval Enligt Sharp et al. (2011) finns det fyra basaktiviteter i interaktionsdesign. 1. Att fastställa kraven 2. Att designa alternativ 3. Skapa prototyper 4. Utvärdera Dessa aktiviteter ingår i en livscykel och aktiviteterna upprepas. Denna upprepning är viktig i användar-centrerad design som är den filosofi som jag har arbetat efter under designarbetet. Enligt denna filosofi vet användarna bäst. Användarna vet vilka behov och mål de har och vad de föredrar, och det är upp till designern att ta reda på vad dessa är. Designern ska försöka underlätta för användaren att nå sitt mål. (Saffer, 2010) Att användarna vet bäst är extra tydligt i Contextual Inquiry som använder sig av Master/Apprentice -modellen där designern besöker användaren (mästaren) på dennes arbetsplats och antar rollen som lärling (Beyer & Holzblatt, 1998). Basen för ett användarcentrerat angreppssätt är de tre principer som Gould och Lewis fastslog 1985 (Sharp et al, 2011, p 327). Dessa är: 1. Fokusera tidigt på användarna och deras uppgifter. 2. Empiriska mätningar. 3. Iterativ (upprepande) design. Detta innebär att man redan från början ska involvera användarna i designprocessen och studera vad de gör. Sedan ska man låta dem testa scenarion och prototyper och observera och analysera deras reaktioner. När man får resultatet av testerna ska man göra ändringar i designen och testa på nytt och se vilken effekt förändringarna har haft. Iterativ design innebär att man upprepar dessa steg så länge det behövs eller så länge budget, tidsramar och resurser tillåter det. Systemet designas för att stödja användarna. Att människor ibland gör fel och att vi har begränsningar är något som designen ska ta hänsyn till. Användarna behöver inte vara med och fatta designbesluten, men alla beslut ska tas med användarna i åtanke Intervjuer Enligt Sharp et al. (2011) finns det fyra huvudtyper av intervjuer. Dessa är ostrukturerade, strukturerade, semi-strukturerade och gruppintervjuer. Ostrukturerade intervjuer är utforskande och består av öppna frågor runt ett visst ämne. De kan liknas vid en konversation och ger ofta rika data som kan ta lång tid att analysera. En svårighet med ostrukturerade intervjuer är att få rätt balans så att man får svar på de relevanta frågorna. 27

28 Strukturerade intervjuer påminner om enkäter. Samma frågor används till alla deltagare och frågorna är ofta stängda, d v s de har ett antal svarsalternativ som deltagarna kan välja mellan. Jag har valt att arbeta med semi-strukturerade intervjuer eftersom de kan innehålla en blandning av öppna och stängda frågor. Jag har arbetat efter ett frågeformulär som jag har följt, men även varit öppen för andra diskussioner som uppstått i samband med att den jag intervjuar svarar på en fråga. Jag har valt att anteckna med papper och penna i stället för att filma eftersom jag ville att deltagarna skulle känna sig så avslappnade som möjligt. 6.2 Kontextuella intervjuer Jag har också gjort en kontextuell intervju. En kontextuell intervju (Contextual Inquiry) är en av sju delar av arbetssättet contextual design (Sharp et al., 2011, p 368) men kan också användas fristående från kontextuell design. Intervjuerna bygger på etnografiska angreppssätt till datainsamling och följer en lärlingsmodell. Designern verkar som en lärling till användaren, ungefär som om man skulle lära sig ett nytt arbete. En kontextuell intervju är en kombination av observation, diskussion och rekonstruktion av tidigare händelser. Beyer & Holzblatt (1998) skriver att människor inte är medvetna om allting de gör. Medan man utför en uppgift blir man påmind om nästa steg. Människor har också en tendens att sammanfatta det man har sett eller gjort och som designer går man då miste om viktiga detaljer. The job of the interviewer is to recognize work structure. Discovery of work structure arises out of this level of detail about mundane work actions. Summary experiences glosses over and hides this detail. Being present while the work is ongoing makes the detail available. (Beyer & Holzblatt, 1998, p 48). 28

29 6.3 Observationer Observationer innebär att man är med och iakttar människor i deras arbete. Observationer hjälper designern att förstå användarens kontext, uppgifter och mål (Sharp et al, 2011). Genom att sitta med på några lektioner i släktforskning har jag ägnat mig åt vad Saffer (2010) kallar för Shadowing, att följa användarna i deras arbete. I detta fall följde jag eleverna i släktforskning i deras arbete under lektionen. Jag har använt mig av observationer eftersom man ibland kan glömma att nämna viktiga saker i en intervjusituation. Som observatör har jag varit, som Sharp et al (2011) skriver, en outsider eftersom jag inte kände de jag observerade sedan tidigare. Även här har jag valt att anteckna med papper och penna och att inte ta foton. 6.4 Lo-Fi prototyp Lo-fi prototyper används oftast i början av designprocessen för att utforska en idé. De är aldrig avsedda att behållas eller integreras i den slutliga produkten. Syftet med en Lo-fi prototyp är att på ett billigt och snabbt sätt kunna testa en idé. De är ofta gjorda av material som papper och kartong (Sharp et al. 2011) och efterliknar den tänkta lösningen. Detta beror dels på att de ska vara enkla och billiga att tillverka och därmed ändra, men görs också för att användarna ska förstå att det inte är en färdig produkt och därför våga kritisera den. 6.5 Personas Det är lätt att vilja göra något som passar alla. För att undvika att falla i den fällan har jag skapat en primär persona att designa för. En persona är en exakt beskrivning av en låtsasanvändare och vad den vill åstadkomma (Cooper 2004). En persona beskrivs i detalj med namn och bild och annat som behövs för att den ska uppfattas som en riktig människa. Ju mer specifik en persona är desto mer effektiv är den som designredskap och det gör det lättare för designern att tänka på personan som en verklig människa. För att designa en persona letar designerna efter gemensamma beteenden och motivation bland de människor de har studerat (Sharp et al. 2011). 6.6 Hi-Fi prototyp En hi-fi prototyp är mer lik den färdiga produkten än en lo-fi prototyp. Den byggs av material man förväntar sig att finna i den slutliga produkten och ser ut och känns som den slutliga produkten (Sharp et al., 2011). Hi-fi prototyper är fullt funktionella och interaktiva. De är ofta dyrare och tar längre tid att tillverka än lo-fi prototyper. Hi-fi prototyper är bl a användbara för att testa tekniska frågor. Enlig Saffer (2010) bör en hi-fi prototyp vara nästan omöjlig att skilja från den slutliga produkten. Ju mindre den känns som en prototyp, desto mer korrekt feedback får man. Faran med hi-fi prototyper är att både användare och kunder tror att det är den slutliga produkten. 29

30 6.7 Användbarhetstest Målet med ett användbarhetstest (Sharp et al., 2011, p. 476) är att testa om produkten man utvecklar är användbar för den tänkta gruppen användare för det syfte den är designad för. Ursprungligen utfördes ofta användbarhetstester i laboratoriemiljö för att testa vissa specifika delar av ett interface som exempelvis hur lång tid det tar att utföra en viss uppgift. I de användbarhetstester jag har gjort har fokus legat på att se om programmet hjälper användarna att läsa. Jag har också observerat hur användarna använder programmet och vilka möjligheter till förbättring som finns. I slutet av testet har jag bett om användarnas synpunkter. 6.8 Analys Det finns olika sorters dataanalys beroende på om de undersökningar man har gjort har resulterat i kvantitativa eller kvalitativa data. Kvantitativa data består av siffror eller data som lätt kan omvandlas till siffror, t ex ålder. Kvalitativa data uttrycks inte i siffror, utan t ex som intervjucitat. Alla sorters undersökningar kan resultera i både kvantitativa data och kvalitativa data (Sharp et al., 2011, p 270). Jag har analyserat kvalitativa data och när man gör det är första steget att få en överblick och leta efter mönster. Dessa mönster måste sedan bekräftas med en mer omfattande analys där man letar både efter bevis som talar för mönstret och som talar emot det. Sharp et al. går igenom tre typer av kvalitativ analys: 1. att identifiera återkommande mönster 2. att kategorisera data 3. att analysera kritiska händelser Dessa kan användas i kombination med varandra och jag har identifierat återkommande mönster och kategoriserat data. 30

31 7. Designprocess Jag har under designprocessen arbetat med användarcentrerad design. Enligt Saffer (2010) är mål mycket viktiga inom användarcentrerad design. Designern fokuserar på vad användaren slutligen vill uppnå och avgör sedan vad som behöver göras för att uppnå dem. Ofta är målen svårdefinierade. I det här arbetet har målet varit att kunna läsa texten, men det är egentligen inte det slutliga målet. Användarna vill inte läsa bara för att kunna läsa. De vill kunna läsa för att komma vidare i sin släktforskning och få mer information om släkten. Saffer liknar användarmålen vid ryska dockor. När man lyfter på locket till ett mål hittar man ytterligare ett. Vidare har jag försökt designa med de use qualities som Löwgren (2002) beskriver i åtanke. De kvaliteter som jag har försökt att inkorporera är relevance, usefulness, functional minimalism samt pliability. Med relevance och usefulness menas att programmet erbjuder det som användaren behöver för att klara av sin uppgift. Functional minimalism innebär att programmet bara innehåller det som behövs för att lösa grunduppgiften, i detta fall att läsa och förstå vad man har läst. Pliability handlar om att användaren ska känna att informationen är responsiv. I make a move - the material shapes and responds - I notice something new - I make another move - and so on (Löwgren, 2002, p 7). Jag har letat efter tidigare forskning men inte kunnat hitta någon forskning som handlar om datorhjälpmedel för människor som har problem med att läsa gammal handskrift. Jag har därför fått hämta min inspiration från närliggande områden som OCR, översättningsprogram, ordböcker och korsordslexikon. 7.1 Inledande intervjuer Som en del av min förstudie intervjuade jag dels ett antal släktforskare och dels personal på Stadsarkivet i Malmö. Jag ville undersöka vad släktforskare tycker är svårt med att släktforska och om det finns något digitalt hjälpmedel de saknar. Totalt intervjuade jag 5 släktforskare. Två är nybörjare, två har forskat i flera år men vill inte kalla sig experter och en har forskat i nästan 30 år och är expert på området. De flesta intervjuerna ägde rum på Stadsarkivet i Malmö. Jag frågade också Stadsarkivets personal om vad arkivets gäster oftast behöver hjälp med. Exempel på saker som upplevs som problem för släktforskare är att fadern är okänd, att prästen har skrivit fel, tillgång till material och att veta vilken församling en person är född i. En majoritet av de tillfrågade säger att det största problemet är att det är svårt att läsa vad det står i böckerna. När jag frågade Stadsarkivets personal vad de flesta behöver hjälp med var det att läsa handstil. Personalen upplevde också att det inte bara var gammal handstil utan handstil generellt. De tyckte sig också se att detta kommer att bli ett ännu större problem i framtiden eftersom vi använder handskrift allt mindre. Många släktforskare är intresserade av att koppla foton och kartor till sina förfäder och en del exporterar det material de har i släktforskningsprogrammet till ett ordbehandlingsprogram där de manuellt sätter ihop en släktbok med text men också med bilder på släktingarna, deras hem, kyrkan där de gifte sig, kartor över var de bodde mm. De efterlyste bättre rapporter och ett mer grafiskt gränssnitt i släktforskningsprogrammen. 31