Samverkansprojekt mellan kommunerna i Halland och Hälso- och sjukvården, Region Halland,

Transkript

1 Samverkansprojekt mellan kommunerna i Halland och Hälso- och sjukvården, Region Halland,

2 Bakgrund Nationellt uppdrag 2009 för att jämföra de preliminära demensriktlinjerna med dagens praxis. Regional arbetsgrupp tillsattes som identifierade flera regionala utvecklingsområden. I augusti 2010 beslutade alla kommunerna i Halland och Hälso- och sjukvården, Region Halland att ansöka om medel för ett projekt benämnt demensprocessen i Halland via 2010 års stimulansmedel

3 Målgrupp Personal och olika aktörer inom demensvården Personer med minnessvikt/demens och anhöriga Syfte Syftet med projektet är att skapa en jämlik och kostnadseffektiv vård med god kvalitet för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Vården ska bygga på ett nära samarbete mellan olika huvudmän i Halland baserat på Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

4 Nationella demensriktlinjer 2010 Riktlinjerna ska stärka personen med demenssjukdomen möjlighet att få en god vård och omsorg i hela landet. Det gäller också stödet till anhöriga Riktlinjerna fokuserar på de områden där behoven av vägledning är störst. Rekommendationerna omfattar hela vårdkedjan Exempel på områden är utredning, anhörigstöd, dagverksamhet, särskilt boende, personcentrerad omvårdnad, multiprofessionellt arbete

5 Mål Projektet består av två delar: 1. Det ska finnas en gemensam framtagen modell för alla vårdgivare i Halland, hur arbetet och samverkan kring demensvården skall fungera. 2. Det ska finnas en tydlig plan för implementering av modellen och implementeringen ska ha påbörjats i länet

6 Beställare Styrgrupp Processorganisation Arbetsledare: EC Livsmiljö Regional Processledare Referensgrupp Processledare Kba kommun arbets grupp Processledare Varberg arbets grupp Processledare Fbg kommun arbets grupp Processgrupp Består av 3 representanter Hälsooch Sjukvård, Region Halland och 6 lokala processledare från kommunerna Processledare Hstd kommun arbets grupp Eriks stig Processledare Hylte kommun arbets grupp 3 Representanter. Hälso- och sjukvård Region Halland Processledare Laholms kommun arbets grupp

7 Styrgrupp Björn Gunnarsson, Kungsbacka, ordförande Lena Brosché, Varberg Annika Ulfström, Falkenberg Cecilia Harley, Hylte Marita Everås, Halmstad Jennie Andersson, Laholm Gertrud Deierborg, Närsjukvården Susanne Lundberg, Psykiatrin Maria Hallberg, Husläkarna Varmbadhuset

8 Processgrupp Eva Franzen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Kungsbacka kommun Carina Göök, arbetsterapeut, Lyra rehab Maria Grönberg, demenssjuksköterska, Varbergs kommun Annelie Georgsson, kurator, Minnesmottagningen, Varbergs sjukhus Jeanette Carlberg, demenssjuksköterska, Falkenbergs kommun Liselotte Hojzan, demenssjuksköterska, Hylte kommun Ann-Charlotte Jacobsson, demenssjuksköterska, Halmstads kommun Efstratios Chrysoulakis, läkare, Nyhems vårdcentral Anne-Lill Andersson, biståndshandläggare, Laholms kommun Eva Persson, regional processledare, Region Halland, Socialcentrum

9 Pilotprojekt Eriks stig Erfarenheterna tas tillvara i Annas led Ett samarbetsprojekt i Halmstad september , mellan Demensteamet och Anhörigombuden, Halmstads kommun, Capio Citykliniken, Minnesmottagningen,sjukhuset Halland Halmstad och Nyhems vårdcentral Region Halland arbetsgrupp Halmstad Syfte att förbättra tryggheten för personer med kognitiv svikt och anhöriga som söker sig till Capio Citykliniken och Nyhems Vårdcentral

10 Förbättringsområden Utifrån nulägesanalysen och Nationella demensriktlinjerna 2010 har processgruppen valt att arbeta med följande förbättringsområden Upptäckt Basal utredning Kontakt med Hallands sjukhus Utvidgad utredning Yngre personer med demenssjukdom Uppföljning Stöd till Anhöriga Dagverksamhet Särskilt boende/bpsd Samverkan Grundläggande förutsättningar Personcentrerad omvårdnad Multiprofessionellt arbete Utbildning

11

12 Vision: Annas led -för en trygg och säker demensvård i Halland För att tydligt beskriva vårdkedjan med fokus på personer med demens används en fiktiv berättelseserie om Anna, som är ett av de vanligaste namnen i Halland. Anna befinner sig på Hallandsleden, den kända vandringsleden genom Halland. På sin vandring, vid kontakterna inom vården och omsorgen, kan hon känna sig trygg och säker, oavsett var hon väljer att gå. Samverkansprojektet utgår från hur det är idag, en befintlig led, och bygger vidare i samverkan för att förbättra demensvården i Halland.

13 Fiktiv Berättelseserie / Verktyg i förbättringsarbetet Annas första symtom/upptäckt Anna börjar bli glömsk och har börjat ringa mer till Lena, ibland flera gånger om dagen om samma saker. Lena tänker: nu märks det att mamma inte är ung längre. Lars försöker stötta Anna och tar över många av hennes sysslor. Han har börjat känna sig tröttare efterhand som han har fått ta mer ansvar. Anna själv tycker att det fungerar bra hemma Men ibland har hon sett lite dyster ut och även börjat dra sig undan En dag tar Lena tar med sin mamma på en utfärd för att pigga upp henne. På resan blir det uppenbart att Anna behöver mycket mera stöd än vad Lena tidigare förstått. Hur ser det ut idag Därefter kan hon tillsammans med sin pappa påverka Anna om ett besök till läkaren. Dottern Lena förslår att Anna ska gå till doktorn för sin glömska och lugnar samtidigt sin mamma med att allt är säkert bra och att det kanske beror på lite vitaminbrist. Vid läkarebesöket är dottern Lena med och försöker få fram vilka svårigheter Anna har i sin vardag. Lena känner sig lite obekväm då hon ska beskriva svårigheterna så att inte hennes mamma blir ledsen. Styrkor Svagheter Att det finns mycket resurser Risk att missa anhörigas behov av stöd och enskilt samtal med läkaren kring Annas symtom Förbättringsideér kopplat till Nationella demensriktlinjer Erbjuda enskilt samtal med anhörig

14

15 Fakta demens personer med demenssjukdom Årligen nyinsjuknar personer Yngre med demenssjukdom ca personer Samhällets kostnader för demenssjukdomar beräknades år 2007 till 50 miljarder kronor varav: 85 % på kommunerna 5 % på landstingen, 10 % på anhöriga.

16 Demensförekomst och nya fall/år i Halland Ålders- Halland Förekomst Halland Nya fall/år Halland grupp Antal personer % 202 0,1 % ,5 % 275 0,5 % % % % 614 1,5 % % % % % % % % % 56 Totalt: Förekomst Nya fall/år: FOLKMÄNGD I HALLAND (DECEMBER 2009) Källa: Dementia Etiology. A systematic review. SBU 2008, ( avrundade/genomsnittliga tal har använts). SCB, december 2009

17 Befolkningsprognos för olika åldersgrupper i Halland Ökning Ökning % Totalt ,7 % ,3 % % Källa: Aktuellt på äldreområdet 2008, SCB, december 2009