fokus på anhöriga nr 16 mars 2010
|
|
- Marie Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 16 mars 2010 Samverkan mellan kommuner och landsting för att nå anhöriga tidigt Det är viktigt att nå anhöriga tidigt. Här har landstingens hälso- och sjukvård en central roll, eftersom det ofta är deras personal som först möter de anhöriga. Nedan beskriver anhörigstrateg Jan Backlund hur man i Örebro län genom samverkan har skapat en riktlinje, som innebär att personal både inom kommunernas socialtjänst och inom landstinget informerar anhöriga om kommunernas anhörigstöd. Personalen förmedlar också kontakt med kommunernas anhörigstödjare, om de anhöriga så önskar. Under åren kring millennieskiftet arbetade jag som projektledare i projektet Anhörig 300 i Örebro kommun. Vid ett flertal tillfällen fick jag då höra anhöriga till framför allt demenssjuka säga: Tänk om jag hade en kontaktperson på vårdcentralen som jag kunde prata med. Alzheimerföreningen i Örebro län framförde samtidigt att det fanns behov av demenssköterskor som anhöriga skulle kunna ha kontakt med, men det var inget som kommunen visade något intresse för just då. Alzheimerföreningen fortsatte dock att uppmärksamma behovet av stöd för anhöriga till demenssjuka, och år 2001 inrättade Örebro kommun en anhörigkonsulentstjänst. Konsulenten fick bland annat i uppdrag att fungera som kontaktperson för anhöriga till demenssjuka. Det visade sig snart att även många anhöriga till äldre tog kontakt med anhörigkonsulenten för att få information och stöd. År 2005 enades kommunerna i Örebro län om att göra en gemensam ansökan om projektmedel från Länsstyrelsen. Projektet gick ut på att ta fram en riktlinje för personalen inom landstinget och inom kommunernas vård och omsorg. Kommunerna ville pröva om ett samarbete var möjligt: framför allt samverkan mellan landstingets primärvård, sjukhusens demensutredningsenheter och mottagningar samt kommunernas fokus på anhöriga nr 16 februari
2 anhörigstöd. Likaså ville man förbättra samarbetet mellan kommunernas vård och omsorg och kommunernas anhörigstöd. Intresset hos Alzheimerföreningen gjorde att riktlinjen kom att fokusera på anhöriga till demenssjuka. Målet med samarbetet var att dessa anhöriga rutinmässigt skulle få information om anhörigstöd i ett tidigt skede, och vid behov också erbjudande om stöd. Projektet och dess projektledare fick sin hemvist i Regionförbundet Örebro. I Örebroregionen finns en organisation för samverkan mellan kommunerna och landstinget, som bland annat kan besluta om gemensamma riktlinjer. Organisationen består av en grupp förtroendevalda politiker (Maritgruppen), en tjänstemannagrupp (Vilgotgruppen) samt tre arbetsgrupper med tillhörande referensgrupper. Arbetsgrupp för riktlinjen En arbetsgrupp fick i uppdrag att formulera en riktlinje tillsammans med mig som projektledare. Gruppen bestod av sjuksköterskor från primärvården och de tre sjukhusen i länet, samt av kommunrepresentanter i form av en enhetschef, en biståndshandläggare, en arbetsterapeut och en sjuksköterska (MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska). Syftet var att skapa en varaktig riktlinje eller rutin för kommunerna, så att de i ett tidigt skede skulle kunna ge de anhöriga information, och dessutom erbjuda stöd och kontinuerlig kontakt. Efter några månaders arbete var förslaget klart. Riktlinjen skulle gälla all personal som i sitt arbete möter anhöriga till demenssjuka, både inom landstinget och inom kommunen. Enligt riktlinjen ska personalen informera de anhöriga som behöver eller kan komma att behöva stöd om kommunens anhörigstöd. Personalen ska alltid överlämna ett informationsmaterial om detta, och be om medgivande att få lämna den anhörigas namn och telefonnummer till kommunens anhörigstödjare. Om den anhöriga samtycker, ska personalen så fort som möjligt överlämna uppgifterna till kommunens anhörigstödjare. Detta sker via telefon eller e-post. Personalen ska alltså förmedla den anhörigas namn och telefonnummer, men inte lämna några uppgifter om patienten eller brukaren. Anhörigstödjaren ska sedan ta kontakt med den anhöriga inom 14 dagar. Vilgotgruppen samtyckte till förslaget och Maritgruppen, som består av förtroendevalda, fastställde riktlinjen. De betonade samtidigt hur viktigt det var att arbetssättet blev en naturlig del av det vardagliga arbetet inom landstingets hälso- och sjukvård, och inom kommunernas vård och omsorg. Utbildnings- och informationsinsatser Nästa steg var att utbilda kommunernas anhörigstödjare. Kommunerna hade vardera utsett en och i vissa fall två anhörigstödjare, som skulle hjälpa de anhöriga till demenssjuka. Dessa fick en tvådagars utbildning med fokus på anhörigstödjarens roll. En förmiddag ägnades åt samtalet, anhörigstödjarens viktigaste verktyg, medan man under resten av 2 fokus på anhöriga nr 16 mars 2010
3 utbildningen gick igenom riktlinjen, kontaktmannaskapet och kontaktmannaskapets innehåll. En kurator, en sjuksköterska och en biståndshandläggare var inbjudna och berättade om sina möten med anhöriga till demenssjuka. En kvinna med en demenssjuke make berättade också om sin situation som anhörig, och om hur den hade förändrats under åren. Under sommaren och hösten 2006 informerades alla berörda instanser om den nya riktlinjen: primärvårdens 28 vårdcentraler, de 3 sjukhusens demensmottagningar och de 12 kommunernas vård och omsorg. Alla fick information om riktlinjen och vad den innebar, både via e-post och via vanlig post. Dessutom informerade jag själv personligen primärvårdsledningen, samtliga vårdcentralschefer, ledningen på sjukhusens demensmottagningar samt alla ledningsgrupper inom kommunernas vård och omsorg. Riktlinjen och uppgifter om kommunernas anhörigstödjare lades också in på kommunernas och landstingets gemensamma webbsida, OVK (Obruten vårdkedja). Från och med hösten 2006 skulle personalen börja uppmärksamma anhöriga till personer med demenssjukdom och deras eventuella behov av stöd både tidigare och bättre än förut. Uppföljning Under 2007 påbörjades uppföljningen av hur många anhöriga som förmedlats från verksamheterna i kommunerna och landstinget till kommunernas anhörigstödjare. Uppföljningen visade att vissa arbetsplatser förmedlade många kontakter, medan andra förmedlade få eller inga alls. Under 12 månader hade 269 anhöriga förmedlats. Av dessa kom 22 procent från primärvården, 24 procent från kommunernas vård och omsorg, 42 procent från sjukhusen och 12 procent från annat håll. Riktlinjen var visserligen riktad till personal, men lite oväntat (och glädjande) förmedlade också enskilda och representanter för demensföreningar kontakt. Enligt beräkningar utreds varje år cirka 800 personer för demenssjukdomar i Örebro län. Det innebär att anhöriga till ungefär en tredjedel av de utredda förmedlades till anhörigstödjarna under den aktuella tidsperioden. Tar man dessutom hänsyn till att flera av dem som förmedlades inte var anhöriga till personer med misstänkt demens, blir andelen ännu mindre än en tredjedel. Varför förmedlade vårdpersonalen inte fler? Den största anledningen till att så många anhöriga inte förmedlades var nog att många anhöriga aldrig hade blivit tillfrågade om de ville ha kontakt med en anhörigstödjare. Jag drog den slutsatsen då jag ringde runt till kommunerna och landstinget och talade med hemvårdsgrupper, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och chefer. Det var överraskande få av dem som kände till riktlinjen. Det visade sig alltså vara svårt att få genomslag för riktlinjen hos vårdpersonalen. Där personalen var med på noterna fungerade riktlinjen bra, men på andra platser fungerade den betydligt sämre. När riktlinjen inte hade fått tillräckligt hög prioritet hos cheferna spreds inte heller det nya arbetssättet tillräckligt bra bland personalen. Här fanns och finns det fokus på anhöriga nr 16 mars
4 med andra ord ett stort förbättringsområde. Det gäller att få alla att vara med på arbetssättet, samtidigt som det krävs ständigt pågående informationsinsatser för att hålla rutinen levande. Till exempel kommer det hela tiden ny personal som måste få information om riktlinjen. Samtidigt är detta en bland många viktiga frågor som både chefer och personal måste prioritera mellan. Man får emellertid inte låta sig nedslås av resultatet. I stället får man se till det positiva: dels hade nära 300 anhöriga förmedlats under året, dels hade långt fler fått information om möjligheten att få stöd från kommunen. Det var också glädjande att både kommunerna och landstinget var positiva till ökad samverkan. Arbetet med riktlinjen hade dessutom fört med sig diskussioner om anhöriga och deras behov på arbetsplatserna, som fungerade som en plattform för ökat engagemang: nu gällde det att ta vara på erfarenheterna och satsa vidare. Vid den här tidpunkten var stödet i de flesta av länets kommuner inriktat på anhöriga till äldre. Samtidigt kom signaler om att en ändring av socialtjänstlagens 5 kap. 10 var på gång, vilket gav upphov till en diskussion om att anpassa den gällande riktlinjen. Om målgruppen utvidgades till att gälla alla anhöriga till äldre, långvarigt sjuka och funktionsnedsatta, måste också riktlinjen ändras i samma riktning. Riktlinjen ändras för att nå fler anhöriga År 2009 antog Vilgotgruppen en ändring av riktlinjen, som nu skulle gälla alla anhöriga och som kallades Riktlinjer för stöd till anhöriga i Örebro län. Dessa nya riktlinjer gäller fortfarande. De omfattar anhöriga som vårdar äldre eller långvarigt sjuka, liksom anhöriga som stödjer personer med funktionsnedsättning; det vill säga hela den målgrupp som omnämns i den nya, skärpta bestämmelsen om stöd till anhöriga i socialtjänstlagen. Detta innebär att fler personalgrupper nu ska arbeta efter riktlinjerna. Det handlar om personalen på sjukhusens och vårdcentralernas alla avdelningar, och i kommunerna om personalen inom vård och omsorg, socialtjänsten och området funktionshinder. Nu, när fler personer inom landstinget och kommunerna berörs av den nya riktlinjen, är det viktigt att nå ut med information om riktlinjen, om dess betydelse och om anhörigrollen. Det är en stor utmaning som länets anhörigstödjare står inför. Överrapportering av medicinskt färdigbehandlade Meddix är ett elektronisk meddelande, som kommunerna och landstinget använder i samband med utskrivning. Under projektet framförde jag önskemål om att Meddix också skulle omfatta anhörigstödet. En arbetsgrupp arbetade då med att ändra det elektroniska meddelandet, och i december 2009 blev det så möjligt att lämna upplysningar om anhörigstöd via Meddix. I vårdplanen för brukare och patienter kan vårdpersonalen nu ange om de anhöriga är intresserade av att komma i kontakt med kommunens anhörigstödjare eller inte (se figur nedan). Därigenom blir 4 fokus på anhöriga nr 16 mars 2010
5 personalen som skriver vårdplanen på sjukhuset också påmind om att fråga anhöriga om de önskar kontakt med kommunens anhörigstödjare. Figur 1. Vårdplan anhörigstöd Uppföljning av den nya rutinen Minst en anhörigstödjare i varje kommun har utbildats för att kunna följa upp hur de nya riktlinjerna har påverkat förmedlingen av anhöriga till kommunens anhörigstödjare. Utbildningen har gått ut på att anhörigstödjarna ska lära sig hur uppföljningsmallen är uppbyggd, så att alla gör uppföljningen på samma sätt. Det är anhörigstödjarna som är ansvariga för att uppföljning sker. Innehållet i mallen är följande: Anhörigstödjarna ska föra statistik om varifrån de anhöriga förmedlats. Anhörigstödjarna ska notera om de anhöriga önskar fortsatt kontakt eller stöd. Om de anhöriga erbjuds stöd ska det anges i vilken form. Anhörigstödjarna ska skicka en enkät till de anhöriga som tagit emot stöd under perioden. Enkäten innehåller frågor om hur de upplevt stödet. Uppföljningen kommer att ske under perioden 1 januari 31 oktober Alla uppgifter, inklusive enkätsvar, ska sammanställas och analyseras av Regionförbundet Örebros forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU). Resultatet kommer sedan att redovisas för Vilgotgruppen i december Resultatet kommer också att redovisas för kommunernas och landstingets verksamheter i syfte att förbättra arbetet kommande år. fokus på anhöriga nr 16 mars
6 Fler länsgemensamma aktiviteter i samband med riktlinjearbetet Behovet av kunskap om anhörigstöd är stort Under mina fyra år som projektledare har jag mött många människor som inte vet vad som menas med anhörigstöd. Personalen inom kommunernas vård och omsorg känner till de anhöriga, men är många gånger ovetande om deras behov av stöd. I stället är personalen här fokuserad på stöd, vård och service till brukaren. Landstingets personal är på samma sätt fokuserad på patienten. Under projekttiden har jag genomfört olika utbildningar i anhörigstöd. Det har varit utbildning av anhörigombud och av kommunernas vårdpersonal, liksom en tvådagars utbildning för personal inom både kommuner och landsting. Efteråt har deltagarna sagt att de fått bättre förståelse för de anhöriga och deras situation genom utbildningen. Samtidigt har de berättat att det inte är lätt att få chefernas och kollegornas förståelse för att också stötta anhöriga. Min erfarenhet är att det inte räcker med att frälsa några få genom utbildning, utan att det är viktigt att också chefer på alla nivåer får bra kunskap om anhörigstödet. Först då finns det en verklig möjlighet för personalen att arbeta med att stödja anhöriga. Länsgemensam information om anhörigstöd En annan aktivitet som jag har varit delaktig i är att ta fram information om anhörigstöd, som kan användas i hela länet. Utgångspunkten har varit att den ska vara länsgemensam, men även kunna anpassas för lokal information. Arbetet har resulterat i en vandringsutställning, uppbyggd av två roll-ups och ett broschyrställ. 6 fokus på anhöriga nr 16 mars 2010
7 Utställningen finns nu i åtta uppsättningar, som i treveckorsperioder står uppställda på olika platser i länet: affärer, apotek, bibliotek, sjukhus, dagcentraler, träffpunkter, kommunkontor och så vidare. Totalt kommer utställningen att finnas på olika platser. Förhoppningen är att anhöriga som inte är i kontakt med kommunen ska få upp ögonen för att det finns stöd att få. Kommunerna har själva letat efter platser för utställningen, och har glädjande nog mötts av förståelse och stor villighet att bereda plats. Landstingets tre sjukhus har tagit emot utställningen, och universitetssjukhuset i Örebro har en egen utställning som flyttas runt till åtta olika platser. På sjukhusen står utställningen framför allt vid informationen eller entrén, men den står också i väntrummen för olika mottagningar. Ledningen för primärvården har dock tyvärr meddelat att utställningen inte får ställas upp på vårdcentralerna enligt ett tidigare taget policybeslut. Primärvården är visserligen positiv till att arbeta efter riktlinjerna, men vill inte ha utställningen i vårdcentralernas väntrum eftersom det kan innebära att andra också vill ställa ut reklam. Vi vet att både anhöriga och personal har uppmärksammat utställningen, eftersom flera har kontaktat kommunernas anhörigstödjare för att få veta mer. Inom projektet har vi också tagit fram en informationsbroschyr, avsedd för både anhöriga och personal, som heter Stöd till anhöriga. Den beskriver på ett enkelt sätt vad anhörigstöd är och vart man som anhörig kan vända sig för att få mer information. Broschyren sprids både i kommunerna och på landstingets sjukhus och vårdcentraler. Hur ser samverkan ut i dag? I Örebro län finns Länsnätverket anhöriga. I detta nätverk ingår representanter för länets tre sjukhus, primärvård och samtliga tolv kommuner, samt en anhörigkonsulent från Föreningen för Psykiatriskt Samarbete (FPS). Nätverket träffas fyra gånger per år och har tillsammans tagit fram ett koncept för sitt arbete. Tanken är att de ska ta vara på varandras erfarenheter och resurser, liksom lokal, regional och nationell kunskap. Nätverket vill vara en viktig del i utvecklingen av anhörigstödet. Länets tre sjukhus har utsett personal som ska fungera som kontaktpersoner för anhörigstödet på sjukhusen. Flera avdelningar på sjukhusen har också etablerat ett bra samarbete med anhörigstödet i en eller flera kommuner i sitt upptagningsområde. Därtill har flera kommuner ett gott samarbete med sina vårdcentraler. Kommunernas anhörigstödjare och landstingets utsedda personal är entusiastiska och arbetar föredömligt, både med de anhöriga och för att stärka samverkan mellan huvudmännen. Samverkan mellan kommuner och landsting en vinn-vinn-situation Det är kommunerna som är ansvariga för att erbjuda anhörigstöd. Landstinget har ingen uttalad skyldighet för att stödja anhöriga, men har fokus på anhöriga nr 16 mars
8 i uppdrag att svara för förebyggande hälso- och sjukvård, enligt 2 c hälso- och sjukvårdslagen. Om dessa huvudmän samarbetar om anhörigstödet kan det bli en vinn-vinn-situation för dem. När samverkan mellan landstingets hälso- och sjukvårdsverksamheter och kommunernas sociala verksamheter är optimal, bekräftar personalen de anhöriga och uppmärksammar deras situation. Personalen ser och månar om de anhöriga, och förmedlar kontakter med kommunens anhörigstödjare när det är aktuellt. Anhörigstödjarna kan i sin tur ge mer information. De kan också erbjuda olika former av stöd i samverkan med andra intressenter, som organisationer, föreningar med flera. På detta sätt uppfyller landstinget en del av sitt förebyggande hälso- och sjukvårdarbete, samtidigt som kommunerna når de anhöriga och kan erbjuda dem stöd. Man kan förstås nå uppsatta mål på olika sätt. Samverkansprojekten i Örebro län visar på en framkomlig väg. Fastän vägen är lång och krokig har resan i varje fall påbörjats, och förhoppningsvis kommer resans mål att uppnås inom en inte alltför avlägsen framtid. Artikeln är skriven av Jan Backlund. Om du vill komma i kontakt med Jan så kan du ringa eller skicka ett mail till honom Tfn: E-post: jan.backlund@orebro.se Rapporter med mera, finns på Regionförbundet Örebros hemsida: dbe10f28cf03fc html Artiklarna i projektet Fokus på anhöriga är skrivna av utomstående experter. Frågor om sakinnehållet i texterna ställs till respektive författare. 8 fokus på anhöriga nr 16 februari 2010
Sammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merSom anhörigkonsulent och enhetschef
Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare
Läs merLänsgemensam utveckling av stödet till anhöriga/närstående i Örebro län 2008 2009
Dnr Länsgemensam utveckling av stödet till anhöriga/närstående i Örebro län 2008 2009 Delrapport, Dnr 08-233 Maj 2009 Jan Backlund Innehållsförteckning Bakgrund 3 Stödformer idag 3 Projektorganisation
Läs merRiktlinjer för Anhörigstöd
2013-08-20 Riktlinjer för Anhörigstöd Inledning Anhöriga som vill och kan göra insatser på olika sätt under kortare eller längre tid, ska erbjudas olika former av stöd. Det gäller både om den närstående
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merVision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun
Socialförvaltningen Anhörigstöd Förslag Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Bergengrenska gården TELEFON: 0414-81 91 65 FAX: 0414-81 97
Läs merfokus på anhöriga till äldre nr 5 april 2008
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga till äldre nr 5 april 2008 Anhörig/närståendestöd i Skaraborg ett samverkansprojekt mellan kommuner, primärvård och sjukhus Bakgrund I samband med den nationella satsningen
Läs merSammanställning 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL
Sammanställning 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 socialtjänstlagen. Den anger att socialnämnden ska erbjuda
Läs merLänsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga
Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga Anhöriga som resurs Stöd till Anhöriga 8 september 2017 Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Anhöriga en förutsättning för trygg och
Läs merFörvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd
Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar
Läs merRiktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående
Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merHandlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merRIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.
RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-05-31 Therese Lindén Sas, Anna Gröneberg Mas, Ulrika Ström Mar Förvaltningschef Vård & Omsorg Riktlinje anhörigperspektiv Styrdokument Socialtjänstlagen 2001:453
Läs merProjektplan för Anhörigstöd i T-län
Örebro den 23 december 2005 Projektplan för Anhörigstöd i T-län Vidareutveckling av varaktiga stödformer till anhöriga och närstående 1. Bakgrund Socialdepartementet kommer att utbetala 24 850 000 kr per
Läs merStöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder
För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle
Läs merRiktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen
Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...
Läs merEn anhörigvänligare värld, helt enkelt
2008-12-24 En anhörigvänligare värld, helt enkelt 1 Anhöriga en viktig partner i utveckling av stöd till anhöriga Drygt 1,3 miljoner människors erfarenheter och kunskaper. Minst 900 000 av dessa förvärvsarbetar.
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
Läs merStöd till anhöriga, riktlinjer
Stöd till anhöriga, riktlinjer Dokumenttyp Riktlinje Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2017-11-29, 138 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2018-10-31, 137 Detta dokument gäller för Vård och Omsorg och
Läs merPraktiska anvisningar Uppföljning och ekonomi, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, för chefer
Praktiska anvisningar Uppföljning och ekonomi, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, för chefer 2017 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område
Läs merInformationsmöte om SIP (Samordnad individuell plan) - Inspiration, implementering och Röster om
Informationsmöte om SIP (Samordnad individuell plan) - Inspiration, implementering och Röster om Kommunfullmäktigehuset Borås, 30 september 2015 SIP spar tid! Anna-Karin Johansson, vårdenhetschef på Vuxenpsykiatrisk
Läs merRiktlinjer för stöd till anhöriga
Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merRiktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun
Läs merKARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN
Margareta Göransson, anhörigkonsulent Västerviks kommun och Ann-Christine Larsson, FoU-ledare Fokus Kalmar län KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Anhörigstödets tre ben Formell organisering
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merTill dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2 Insatta politiker fattar kloka beslut Socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver samverka för
Läs merHässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merVad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?
Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merRegionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
Läs merSlutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008
1 (8) Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 Kommun Nacka kommun Enheten Äldre Kontaktperson Enhetschef Anne-Lie Söderlund Anhörigkonsulent Ove Lindroth Telefon
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vård och omsorg Lidköpings kommun
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vård och omsorg Lidköpings kommun Arbetsgrupp start juni 2017 Uppdrag för att se vad kan den nya lagen innebära för kommunen Finns kritiska punkter
Läs merANHÖRIGPLAN 2012-2015
ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merRiktlinjer för stöd till anhöriga Vård och omsorg Örebro kommun
2013-07-01 Riktlinjer för stöd till anhöriga Vård och omsorg Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning... 3 Socialtjänstlagen... 3 Begreppsförklaring... 3 Mål... 4 Syfte... 4 Kännetecken... 4 Kontinuitet...
Läs merOrganisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009
Organisation för samverkan kommuner och landsting ht 2009 Parlamentarisk grupp - länssamordning/uppdrag - rekommendationer/beslut MARIT Förtroendevalda 5 + 5 Tjänstemannagrupp - uppdrag - beredning/beslut
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merHemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning
Hemstöd För dig med en psykisk funktionsnedsättning 1 INNEHÅLL HEMSTÖD...3 Ansökan Beslut Kontaktman Avgift SYSSELSÄTTNING...5 Avgift TRYGGHETSLARM... 6 Ansökan, beslut och avgift SÄRSKILT BOENDE... 7
Läs merBilaga: Utdrag ur tjänsteutlåtande till Landstingsstyrelsen, Dnr LS-LED15-0577-2 Långsiktigt hållbar finansiering av regionalt stöd inom socialtjänst och vård Sammanfattning Sörmland behöver en långsiktigt
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merDemensprocessen i Hallands län
20 1(5) Projektplan: Demensprocessen i Hallands län ett samverksansprojekt mellan landstinget och kommunerna i Halland Projektidé Att skapa en jämlik vård i hela länet för personer med demenssjukdom och
Läs mer➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Läs merMONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Läs merRiktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående
Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...
Läs merAkutmottagning som värnar om anhöriga
Akutmottagning som värnar om anhöriga Akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. I sjukhusvärlden är det patienten som står i fokus. Men på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala gläntar
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merUppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer
Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens
Läs merKommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 7 (17) 2015-05-25 Ks 5. Samverkansöverenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar revidering Dnr
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid
Läs mer1(8) Anhörigstöd. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5
Läs merMägtupp. som fuller i en enkel blankett "Hälsokontroll fiir anhöriga". Blanketten lämnas till vårdcentralens hälsosköterska som sedan
Intressanta exempel Hälsokontroll för stödjande anhöriga, Sävsjö kommun Kostnadsfri hälsol
Läs merHemtjänst. Välkommen!
Hemtjänst Välkommen! Leva livet hela livet Vi vet att du är unik. Du vet själv vad du uppskattar, vad som får dig att må bra och när och hur du vill umgås med andra. Kort sagt är det bara du som är expert
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merBättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014
Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns
Läs merDiskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011
Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt
Läs merAtt arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman
Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna
Läs merVerksamhetsplan 2015. Socialnämnd. Socialtjänsten. Datum 2014-05-19 Diarienr:2014-01-704
Socialtjänsten Datum 2014-05-19 Diarienr:2014-01-704 Verksamhetsplan 2015 Socialnämnd Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Socialtjänsten, Besöksadress: Centrumgatan 17, Tibro E-post: kommun@tibro.se, www.tibro.se,
Läs merRegionalt stöd till struktur för kunskapsutveckling och samverkan inom socialtjänst/hälso- och sjukvård.
Regionalt stöd till struktur för kunskapsutveckling och samverkan inom socialtjänst/hälso- och sjukvård. Länsstyrgruppen gav den 24 oktober 2014 en arbetsgrupp, bestående av Monika Agnedal, Inger Eklind
Läs merVad innebär lagändringen?
Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merSamverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson 2013-07-04 ON 2012/0087 0480-45 35 05 Omsorgsnämnden Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merHandlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet
Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå
Läs merIndividuell plan För
Individuell plan För Namn: Ditt eget ansvar och Ansvar för kommunens, landstingets och övriga stöd-, vård- och rehabiliteringsinsatser för dig Landstinget I Östergötland MOTALA KOMMUN Mjölby Kommun Ödeshögs
Läs merSammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård
Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen
Läs merInformation om hjälp i hemmet och valfrihet
Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad
Läs merSocial- och omsorgskontoret. Anhörigstöd
Social- och omsorgskontoret Anhörigstöd Anhörigpolicy Södertälje kommuns policy gällande anhörigstöd innebär att vi ska ha en helhetssyn på människan. Vi inser att alla människor har sina individuella
Läs merAtt utveckla anhörigstöd. Chefers ansvar för personalens engagemang i anhörigarbetet
Att utveckla anhörigstöd Chefers ansvar för personalens engagemang i anhörigarbetet 5 kap. 10 SoL Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer
Läs merfokus på anhöriga nr 9 okt 2008
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 Må bra-dagar för anhörigvårdare i samarbete över kommungränser I Jönköpings län har ett antal kommuner infört en möjlighet för anhörigvårdare att få några
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merOmråde Rehabilitering
Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka
Läs merGenomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna
Läs merDelprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar
P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga
SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare: Pia Modin tfn 08-508 25 618 Lotta Burenius tfn 08-508 36 202 Till Socialnämnden Äldrenämnden GEMENSAMT TJÄNSTEUTLÅTANDE SON DNR 3.1-098/2012 ÄN DNR 070303-159/2012
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merAnhörig-/närståendepolicy för Stockholms stads äldreomsorg, remissvar
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGSAVDELNIN GEN Handläggare: Anneli Rydström Telefon: 08-508 22 068 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 55-2010-1.5.1 SID 1 (5) 2010-02- 22 Till Hägersten-Liljeholmens
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
Läs merSamverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.
Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter
Läs merKunskapslyft SIP för äldre
Kunskapslyft SIP för äldre Nu är vi igång! Projektägare: Åsa Furén-Thulin, chef sektionen för Socialtjänst, SKL Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL har fått uppdraget att leda satsningen Kontaktpersoner: samira.radwan@skl.se,
Läs merGällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Gällande från och med 2018-09-25 till och med 2020-11-30 Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp...
Läs merMedborgarförslag 14/2017 om särskilda äldremottagningar och geriatrisk specialistkompetens på hälsocentraler
Ärende 24 Primärvårdsledningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-01-10 Diarienummer 170627 Sida 1 (2) Landstingsfullmäktige Medborgarförslag 14/2017 om särskilda äldremottagningar och geriatrisk specialistkompetens
Läs merSamverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet
Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet En förändrad planeringsprocess inskrivningsmeddelandet
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merFörslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård
Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten sjukvård Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande...
Läs merTrygg och effektiv utskrivning från slutenvård. Projektplan del 3 Uppföljning av process och effektmål
Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård Projektplan del 3 Uppföljning av process och effektmål 20180101-20180630 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION 3 1.1 Bakgrund 3 1.1.1 Nationellt
Läs merAnhörigstöd på akutmottagningen
Anhörigstöd på akutmottagningen sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstöd på akutmottagningen Sedan hösten 2011 finns ett fungerande anhörigstöd på akutmottagningen vid Danderyds sjukhus. Stödet har
Läs mer1. lägga föreliggande rapporter till handlingarna.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 22:1 Stabsavdelningen Dnr KS/2017:621-101 2017-10-13 1/1 Handläggare Tobias Rundström 0152-29252 2017-10-30 Rapporter Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. lägga föreliggande
Läs merSamordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.
Samordning för Linnea Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Bakgrund Nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre Stärkta regionala strukturer inom äldreområdet
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merLokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma
Läs merLever du nära någon med psykisk ohälsa?
Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer
Läs mer