fokus på anhöriga till äldre nr 5 april 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "fokus på anhöriga till äldre nr 5 april 2008"

Transkript

1 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga till äldre nr 5 april 2008 Anhörig/närståendestöd i Skaraborg ett samverkansprojekt mellan kommuner, primärvård och sjukhus Bakgrund I samband med den nationella satsningen Anhörig 300 bildade anhörigsamordnarna i Skaraborgs 15 kommuner ett nätverk för att kunna ta vara på varandras kunskap och erfarenheter. I detta nätverk väcktes sedan tanken på att söka medel för ett samverkansprojekt genom 2005 års stimulansmedel. Nätverket hade uppmärksammat att det fanns gemensamma behov som man enskilt i kommunerna hade svårt att få kraft och tid till att genomföra. Anhörigsamordnarna upplevde att det var svårt att nå anhöriga och närstående i ett tidigt skede. För att detta skulle bli möjligt behövdes ett mer utvecklat samarbete mellan kommunerna, sjukhusen och vårdcentralerna. Andra gemensamma behov var att utveckla metoder som skulle kunna bidra till utvecklingen, men också att bättre kunna synliggöra anhörigstöd och utveckla samarbetet såväl internt som externt. Fem av samordnarna tog på sig att skriva en projektplan och nätverket fanns med som bollplank. Projektplanen presenterades i socialchefsgruppen för Skaraborgs kommuner som ställde sig positiv till att driva ett gemensamt projekt kring anhörigstöd. Jag som skriver detta heter Thina Lindberg och i april 2006 anställdes jag som projektledare för detta utvecklingsarbete. Fortsättningsvis i artikeln använder jag till största delen begreppet närstående. Samverkansprojektets syfte och mål Syftet med projektet är att tidigare nå närstående för att förebygga ohälsa närstående ska kunna bibehålla den livsstil de hade innan de började vårda

2 få till stånd en bättre samverkan mellan primärvården, sjukhusen och kommunerna. Målen för projektet är att utarbeta ett program för närståendestöd med rutiner för samverkan mellan kommunerna och Västa Götalandsregionen en modell för individuell stödplan en modell för uppsökande verksamhet en modell för utvärdering av närståendestöd, gemensamt för Skaraborg. Det ska bli en hållbar modell för individuella insatser som har förankrats under projekttiden. Den primära målgruppen är närståendevårdare till äldre, fysiskt, psykiskt och socialt funktionshindrade samt långvarigt sjuka. Den sekundära målgruppen är berörd personal inom primärvården, sjukhusen och i kommunerna samt brukar, intresse och frivilligorganisationer. Så här arbetar vi i projektet Som projektledare är jag sammankallande och arbetar i alla grupperna. Styrgrupp Socialchefsgruppen för Skaraborgs kommuner är styrgrupp för projektet och ansvarar för övergripande beslut. Ledningsgrupp Ledningsgruppen består av projektledaren och en representant från fem av Skaraborgs kommuner. Det är tre anhörigsamordnare, en utvecklare och en medicinskt ansvarig sjuksköterska. Dessutom ingår en planeringssekreterare som representerar sjukhusen i Skaraborg och en vårdutvecklare från Primärvården Skaraborg. Representanterna från sjukhus och primärvård är oerhört värdefulla i projektet, eftersom de också förankrar arbetet kring projektet i sina respektive organisationer. I Skaraborg finns fyra sjukhus och 23 vårdcentraler. Referensgrupp Nätverket för anhörigstödet i Skaraborg är numera projektets referensgrupp. Här ingår 18 samordnare, konsulenter eller motsvarande kontaktpersoner för kommunernas närståendestöd. Delaktighet och samverkan i gruppen är viktigt och avgörande för att den kunskap och utveckling som byggs upp i projektet sedan ska kunna tas tillvara i kommunerna. Dessutom finns här mycket kompetens som är värdefull i det pågående arbetet.

3 Östra och västra arbetsgrupperna Av referensgruppen har två arbetsgrupper bildats. De fyra målen i projektet har delats upp. I den östra arbetsgruppen ingår nio kommuner. De arbetar med att ta fram en individuell stödplan för närstående som förhoppningsvis kan bli en del i den fortsatta utvecklingen av kommunernas anhörigstöd. Modellen för stödplanen har utformats på ett användarvänligt sätt och bygger på anhörigstödssamtalet som grund och kommunikation. Arbetsgruppens erfarenheter så här långt är att stödplanen fungerar mycket bra som arbetsredskap och att de anhöriga och närstående har varit positiva till den. Arbetsgruppen för sedan erfarenheterna vidare till referensgruppen så att de tas tillvara för dem som ännu inte börjat använda stödplanen. Den östra arbetsgruppen arbetar också med målet att utforma en modell för att utvärdera anhörigstödet i kommunerna. Gruppen har börjat diskutera tankarna kring modellen, och tidsplanen är att den ska vara klar i slutet av projekttiden. Den västra arbetsgruppen består av de övriga sex kommunerna i Skaraborg. Deras arbete handlar om att bygga upp en rutin mellan Skaraborgs kommuner och Västra Götalandsregionen för att kunna nå närstående tidigare. Gruppen driver sedan februari 2007 ett pilotprojekt (se nedan) i samarbete med Lidköpings sjukhus inom närsjukvårdsområdet i västra Skaraborg. Resultatet ska ligga till grund för ett fortsatt utvecklat samarbete mellan de övriga nio kommunerna och de tre sjukhusen i Skaraborg. Det andra målet den västra arbetsgruppen arbetar med är att utforma en modell för uppsökande verksamhet. Arbetet har just påbörjats och ska vara klart i slutet av projekttiden. Marknadsföring är en del av arbetet (se nedan). Närmast planeras en inspirations och samverkansdag där hela referensgruppen medverkar och bjuder in de olika Skaraborgsövergripande intresse och brukarorganisationerna. Pilotprojekt inom närsjukvården i Västra Skaraborg Ledningsgruppen beslutade att man först skulle pröva hur man skulle kunna utveckla en rutin för samverkan mellan kommunerna och sjukhusen i Skaraborg genom att driva ett pilotprojekt. Pilotprojektet handlar om att bygga upp en rutin kring samverkan mellan Lidköpings sjukhus och kommunerna som ingår i närsjukvårdsområdet. Projektet påbörjades i februari 2007 och startade på fyra medicinavdelningar. I arbetsgruppen ingår samordnarna för anhörigstödet samt två representanter från Lidköpings sjukhus, en koordinator för närsjukvården och en slussansvarig sjuksköterska. Målet är att utarbeta en rutin för att överrapportera närståendestöd, som har förankrats under projekttiden på de fyra medicinavdelningarna. Vid samordnad vårdplanering ska närstående uppmärksammas och erbjudas en kontakt med anhörigsamordnare i hemkommunen. Med samordnad vårdplanering avses både förberedelser inför och själva vårdplaneringen samt de kontakter som äger rum mellan sjukhuset och kommunen. Un-

4 der vårdtiden ansvarar vårdpersonalen för att informera närstående om att anhörigstöd finns i kommunerna, att sjukhuset samarbetar kring detta och att en kontakt med anhörigsamordnare i kommunen kan förmedlas efter hemgång. Om de önskar det skriver sjuksköterskan detta på slussenremissen och rapporterar det till kommunens slussenmottagare som sedan ansvarar för att förmedla kontakten till anhörigsamordnaren. Rutinen ska på så sätt kunna bli en naturlig del i den slussenrutin som redan finns mellan Lidköpings sjukhus och de västra kommunerna. Information till sjukhuspersonalen Det är viktigt att nå så många som möjligt av sjukhusets personal för att de ska känna till att anhörigstöd finns i kommunerna och kunna informera om det. Därför har vi gett information vid arbetsplatsträffar på sjukhuset. En stor del av informationen har varit att ge kunskap om den närståendes situation och att man ibland också kan behöva stöd för egen del. Det visade sig att personalen inte kände till att det fanns anhörigstöd i kommunerna, men de blev väldigt positiva när de förstod vad det hela handlade om. Personalen hade ofta uppmärksammat att anhöriga och närstående kunde ha det besvärligt och det var inte alls svårt för dem att se att stödet kunde behövas. Våra erfarenheter är att informationsarbetet är helt avgörande personalen får så mycket information av olika slag och det tar tid att ta till sig ny information. Dessutom handlar det om att steg för steg utveckla ett nytt förhållningssätt. Först ska personalen identifiera de närstående som kan vara aktuella, sedan ta initiativ till en kontakt och informera om möjligheten att få anhörigstöd och slutligen förmedla denna kontakt. Att ge återkoppling till personalen har därför känts viktigt. Vi har kunnat informera om att nästan alla som fått kontakt med en anhörigstödjare genom sjukhuset har varit positiva till att de fått information och att det finns ett samarbete. Antalet kontakter med anhörigsamordnare som sjukhuset förmedlat är i dagsläget 29 personer och antalet ökar sakta vid varje mätning. Personalen behöver få följa hela kedjan och få med anhörigglasögonen som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Det händer fortfarande att personalen glömmer att fråga om de anhöriga vill ha stöd men för varje informationstillfälle som getts på sjukhuset så har kontakterna långsamt blivit fler och fler. Utvidgning av pilotprojektet Pilotprojektet har utvidgats under hösten för att även innefatta de återstående avdelningarna på sjukhuset. Dessutom ville vi kunna nå närstående till patienter som vid utskrivning inte ska ha några insatser från kommunen. I de sammanhangen har personalen endast använt del tre i slussenremissen. Fler yrkesgrupper har blivit involverade. Kuratorerna har tyckt att samarbetet känns värdefullt. Många gånger har de sett att det kan bli bekymmer när patienter kommer hem men nu kan de också förmedla en kontakt med kommunens anhörigstöd där så önskas. Personalen på olika

5 sjuksköterskemottagningar, för t.ex. KOL, hjärtsvikt, stroke och hematologi, träffar patienter och anhöriga en till två veckor efter hemgången från sjukhuset. Personalen får då tillfälle att höra hur det fungerar hemma och kan vid behov förmedla kontakt med anhörigsamordnare. Intresse från övriga avdelningar på sjukhuset har växt fram och från och med 2008 ingår även dessa i projektet. Kommunernas samordnare fyller löpande i en uppföljningsmall. De har nu sammanställt en rapport från det första året och ska närmast presentera den för gruppen Vårdsamverkan Skaraborg. Denna grupp arbetar för att nå en effektiv vårdsamverkan i frågor som berör samtliga parter, och gruppen fattar beslutet om den rutin som arbetats fram i projektet sedan ska användas på de övriga tre sjukhusen i Skaraborg. Gemensam marknadsföring av anhörigstöd i Skaraborg Referensgruppen uppmärksammade tidigt värdet av att gemensamt kunna marknadsföra närståendestöd i Skaraborgs kommuner som skulle kunna bli en del i den uppsökande verksamheten. De anlitade en marknadsföringsbyrå som tog fram olika marknadsföringsmaterial med bilder som återkommer i olika former. Budskapet skulle symbolisera stöd, trygghet och mänsklighet och det känsliga ämnet skulle avdramatiseras. Arbetet ledde till att det nu finns affischer med tillhörande plastficka där kontaktkortet placeras (se den tomma vita rutan), rollup, en folder med information från fokusgrupperna, anhörigvårdarkort, en gemensam folder för kommunernas anhörigstöd (texten på kortet författas av respektive kommun), brevmallar, informationspärmar, en Powerpointmall och bilder till hemsidan. Rollups och affischer med ett gemensamt kontaktkort för de sex kommunerna används i pilotprojektet på Lidköpings sjukhus. Affischer med varje kommuns kontaktkort används bl.a. på vårdcentralerna. Anhörigvårdarkortet ska vara en säkerhet för den anhörige eller den närstående om hon eller han själv skulle råka ut för en akut sjukdom eller olycka. Anhörigvårdarkortet är ett litet plastkort man förvarar i plånboken. Det finns en Powerpointpresentation som anhörigsamordnarna använder när de informerar om projektet och kommunens anhörigstöd. Det spar tid för var och en, man får en samsyn där alla ger samma information och det ger delaktighet i projektets utveckling.

6 En hemsida skapades tidigt i projektet där information läggs ut löpande till kommunerna och andra intressenter. Se på under FoU socialtjänst och Anhörig/närståendestöd i Skaraborg. Information till Primärvården Skaraborg Kommunernas anhörigsamordnare har under hösten 2007 informerat på arbetsplatsträffarna vid de 23 vårdcentralerna. Här har de använt och delat ut det gemensamma marknadsföringsmaterialet samt en pärm med information till personalen. Vi planerar återkommande information och återkoppling kring samarbetet framöver. Fokusgrupper Att tidigt i projektet få en övergripande bild av de anhörigas syn på vad som är betydelsefullt stöd för dem kändes viktigt för oss. För att få en dialog med anhöriga från de olika kommunerna var fokusgrupper en arbetsmetod vi trodde på. Projektledaren hade gjort en nulägesanalys av det befintliga anhörigstödet inom de olika kommunerna och resultatet från fokusgrupperna skulle komplettera denna analys till en bättre helhetsbild av nuläget. Dessutom skulle resultatet från fokusgrupperna presenteras vid den konferens för chefer och politiker och de andra utbildningar som anordnades i projektet. Arbetet med fokusgrupperna genomfördes i början av Grupperna hade tre olika anhörigperspektiv: en för föräldrar, en för make och maka och en för döttrar och söner. I grupperna ingick även anhöriga från olika intresseföreningar. Till de tre olika fokusgrupperna ställdes samma fråga: Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Anhörigas syn på vad som är ett betydelsefullt stöd Sammanfattar vi det som framkom från dessa tre fokusgrupper så finner vi att behoven i alla grupperna handlade om trygghet, relationer, kvalité, kompetens och information. De synpunkter som kom fram var bland annat följande: Bra insatser för den som vårdas ger trygghet för den anhörige. Det lyftes fram i alla grupperna. Det ska finnas någon att vända sig till i akuta situationer, men också mer långsiktigt stöd som dagvård och läkarinsatser. Dessutom är rätt boendeform, sysselsättning och samtalsstöd viktigt. Goda relationer till personalen har stor betydelse liksom att få ett respektfullt bemötande. Träffar, gärna i form av nätverk med andra anhöriga, kan bidra till ökad delaktighet, kunskap och förståelse. Personalens kunskaper om olika funktionshinder och diagnosgrupper är värdefulla, liksom förmågan att sätta sig in i de anhörigas situation. Få personalbyten är viktigt, särskilt i början då behov uppstått. Information från biståndsbedömaren om möjligheter och rättigheter

7 är viktigt. Ett personligt samtalsstöd kan behövas i situationer då svåra beslut ska fattas och stöd kan ibland även behövas till andra familjemedlemmar. Konferenser och utbildningar för ökat samarbete För att bidra till ökad kunskap och spridning kring anhörigfrågorna anordnar vi olika konferenser och utbildningar. Dessa arrangeras gemensamt för kommunerna, primärvården och sjukhusen i Skaraborg. Anhörigsamordnarna är här viktiga och medverkar vid alla arrangemang. En konferens vände sig till chefer och politiker, en annan till olika yrkesgrupper, t.ex. sjuksköterskor, biståndshandläggare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kuratorer, undersköterskor, och till frivilligorganisationer. Den senare konferensen blev så eftertraktad att ytterligare en är inplanerad. En annan konferens handlade om att möta och stödja närstående till psykiskt sjuka och genomfördes i samarbete med samverkansgruppen inom psykiatri i Skaraborg och intresseföreningen Föreningen för psykiskt samarbete (Fps). Vi bjöd in demenssjuksköterskor från kommunerna och primärvården till en samverkansdag där deltagarna utbytte tankar och erfarenheter kring samverkansfrågor och anhörigstöd. Bussar hyrdes in för 120 personer för en gemensam resa till anhörigkonferensen i Karlstad. Fyra likadana anhörigombudsutbildningar pågår nu på olika ställen i Skaraborg där grannkommunerna går samman och personal inom olika verksamheter möts. I delar av denna utbildning har även vårdcentraler och sjukhus deltagit. Vi har köpt in en uppdragsutbildning, Anhörigstöd i ett helhetsperspektiv på 7,5 högskolepoäng, som kommer att hållas i Skövde under hösten Närmast planerar vi en samverkans och inspirationsdag med Skaraborgsövergripande intresse och brukarorganisationer. Inför hösten 2008 är tanken att i samverkan mellan kommunerna arrangera olika temadagar riktade till anhöriga och närstående. Utvärdering av projekt Anhörig/närståendestöd i Skaraborg En extern utvärderare finns knuten till samverkansprojektet, som kontinuerligt följer upp och utvärderar projektet. Utvärderaren redovisar resultaten under projektets gång för att utvärderingen också ska kunna användas i ett utvecklande syfte. Utvärderingen sker vid tre tillfällen där utvärderaren frågar olika målgrupper vad de anser om projektet och om den modell för anhörigstöd som arbetas fram. I den första delutvärderingen som vände sig till projektledaren och de 18 anhörigsamordnarna konstaterades att projektet hunnit långt på de första tio månaderna. Utvärderaren ser att det finns flera framgångsfaktorer. En är att projektansökan var väl förankrad hos samordnarna genom att den arbetades fram av och i dialog med dem. En annan är att projektledaren tidigare arbetat med närståendestöd och har ingått i nätverket. Det

8 fanns både kunskap inom området och personkännedom, vilket gjorde att många kontakter redan fanns när projektet påbörjades. En tredje framgångsfaktor var att projektbeskrivningen var tydlig och målen så väl avgränsade att det på ett smidigt sätt gick att involvera anhörigsamordnarna i projektarbetet. Den första delutvärderingen visar också att det finns stora variationer mellan kommunerna när det gäller anhörigstöd, t.ex. i fråga om vilka insatser som gjordes, hur mycket tid som samordnaren hade, hur många anhöriga som fick stöd, hur anhörigsamordnarna upplevde stödet för samverkansprojektet i den egna organisationen och möjligheten att avsätta resurser till det arbetet. Denna skillnad kan inte enbart härröras till kommunstorlek. Att samverka mellan kommun och landsting tar tid, att sitta ner med närståendevårdare och samtala om deras behov av stöd, att bedriva uppsökande verksamhet och utvärdera sin verksamhet likaså. För att samverkansprojektet ska nå framgång behövs ett stort intresse och stöd för frågan inom den egna organisationen. Det intresset behövs hos både kollegor, chefer och politiker. Den andra delutvärderingen är påbörjad och är klar i mars Den vänder sig till styrgrupp, ledningsgrupp, referensgrupp, projektledare samt olika yrkesgrupper inom de olika kommunerna. I den sista delutvärderingen ska, utöver de som tidigare tillfrågats, även närstående ingå. Sammanfattande reflektion Som anhörigsamordnare kan man ibland känna sig lite ensam i sin roll. Det har därför varit värdefullt att kunna samarbeta, som vi har fått möjlighet till i detta samverkansprojekt. Anhörigsamordnarna upplever att projektet bidragit till att både ge mer tyngd till anhörigfrågorna i stort som till det egna projekt de driver i sin kommun. Gemensamma behov har härigenom kunnat lyftas på ett helt annat sätt. De modeller och rutiner som vi arbetar fram, hoppas vi kommer att bidra till den fortsatta utvecklingen. Kanske kan det till och med göra att arbetet kan bli mer effektivt? Syftet att nå närstående tidigare för att kunna förebygga ohälsa är ju avhängigt av att de anhöriga får kontakt och information om möjlighet till stöd. Erfarenheterna vi får genom projektet ger en ökad förståelse för de olika svårigheter som finns. Dit hör även förankring och samarbete kring anhörigstöd mellan beställare och utförare, politik och praktik och mellan verksamheter och professioner. Det tar tid och kraft att genomföra och vi upplever att tillsammans kan man arbeta med detta på ett bredare sätt. Att alla kommuner i Skaraborg medverkar i projektet är värdefullt och är en förutsättning för att vi ska kunna arbeta med det pilotprojekt som nu drivs i samarbete med Lidköpings sjukhus. Informationen som sjukhuspersonalen ger till närstående om anhörigstöd måste få ingå i en rutin, som är gemensam för alla kommuner. Projektet är ganska omfattande och därför är projektorganisationen viktig för att nå framgång. Styrgruppen med socialcheferna och led-

9 ningsgruppen med representanter från Västra Götalandsregionen bidrar till att projektet förankras ute i verksamheterna. Att referensgruppen (nätverket) delades upp i två arbetsgrupper var lyckat och det ger samtidigt möjlighet till större delaktighet. Anhörigsamordnarna jobbar nu med ett gemensamt syfte och mål, och ser möjligheter de kanske inte såg tidigare. Tanken att ha samma marknadsföringsmaterial på sjukhus, vårdcentraler, kommuner, apotek m.m. är att det bättre ska uppmärksammas av närstående och allmänheten samt att budskapet till slut når fram till rätt person. Kontaktkorten i affischerna på sjukhuset och vårdcentralerna tar slut och vissa kommuner upplever att de fått fler anhöriga och närstående som hört av sig under hösten. Informationsinsatserna tillsammans med marknadsföringsmaterialet blir ett komplement i samarbetet med vårdcentralerna. En mängd konferenser, utbildningar och olika informationsinsatser har bidragit till att över femtonhundra personer har fått information på ett eller annat sätt. Ett problem man ibland kan uppleva i kommunerna är tidsbrist alla har inte en full tjänst som anhörigsamordnare. Kommunerna driver dessutom sina egna projekt med stimulansmedlen från 2006 och arbetet med det gemensamma projektet kräver ju också tid. Ändå upplever anhörigsamordnarna att det gemensamma projektet ger draghjälp och stöd till det egna projekt de driver i kommunen. Sammanfattningsvis ser vi att samverkansprojektet öppnar upp för möjligheter vi inte hade haft var och en för sig. Möten mellan personal inom de olika organisationerna stärker samarbetet och utvecklar förhållningssättet. Framtiden handlar mycket om att allmänt öka kvalitén i de stödinsatser som kommunerna erbjuder men också om att samordna de olika resurser som finns inom kommuner, primärvård, sjukhus och de frivilliga krafter som på olika sätt bidrar till stöd för anhöriga och närstående. Skaraborgs kommunalförbund FoU Thina Lindberg, anhörigstödsutvecklare (projektledare) tel eller eller se hemsida se under FoU socialtjänst Artiklarna i projektet Anhöriga till äldre i vård och omsorg är skrivna av utomstående experter. Frågor om sakinnehållet i texterna ställs till respektive författare.

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper

Läs mer

fokus på anhöriga nr 16 mars 2010

fokus på anhöriga nr 16 mars 2010 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 16 mars 2010 Samverkan mellan kommuner och landsting för att nå anhöriga tidigt Det är viktigt att nå anhöriga tidigt. Här har landstingens hälso- och sjukvård en central

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Anhörigstöd i Skaraborg

Anhörigstöd i Skaraborg Anhörigstöd i Skaraborg UTVÄRDERING AV ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN 15 KOMMUNER, PRIMÄRVÅRD OCH SJUKHUS ÅR 2006 2009 FoU-RAPPORT 2009:2 SKARABORGS KOMMUNALFÖRBUND FoU INNEHÅLL Förord... 2 Bakgrund...

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Projektplan för Anhörigstöd i T-län

Projektplan för Anhörigstöd i T-län Örebro den 23 december 2005 Projektplan för Anhörigstöd i T-län Vidareutveckling av varaktiga stödformer till anhöriga och närstående 1. Bakgrund Socialdepartementet kommer att utbetala 24 850 000 kr per

Läs mer

Riktlinjer för Anhörigstöd

Riktlinjer för Anhörigstöd 2013-08-20 Riktlinjer för Anhörigstöd Inledning Anhöriga som vill och kan göra insatser på olika sätt under kortare eller längre tid, ska erbjudas olika former av stöd. Det gäller både om den närstående

Läs mer

Sammanställning 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL

Sammanställning 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL Sammanställning 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 socialtjänstlagen. Den anger att socialnämnden ska erbjuda

Läs mer

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för Anhörigstöd Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Inledning Den 1 juli 2009 infördes en lagskärpning

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun Anhörigstöd i Älvdalens kommun Ett stöd betyder så mycket vi finns till för dig! De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det självklart att hjälpa en kär vän, ett sjukt barn, en gammal

Läs mer

Projekt Anhörigstöd i T-län

Projekt Anhörigstöd i T-län Regionförbundet Örebro Län Projekt Anhörigstöd i T-län Årsrapport 2006 Jan Backlund, Elisabeth Davidsson, Social välfärd 1. Kort bakgrund Örebro läns samtliga tolv kommuner beviljades i augusti 2005 medel

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

FALKÖPINGS KOMMUN Socialförvaltningen. Plan för. utveckling av stöd till anhöriga / närstående. anhöriga / närstående.

FALKÖPINGS KOMMUN Socialförvaltningen. Plan för. utveckling av stöd till anhöriga / närstående. anhöriga / närstående. FALKÖPINGS KOMMUN Socialförvaltningen Plan för utveckling av stöd till anhöriga / närstående anhöriga / närstående 2003 och framåt 1 INLEDNING Som en del av den Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken

Läs mer

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun Socialförvaltningen Anhörigstöd Förslag Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Bergengrenska gården TELEFON: 0414-81 91 65 FAX: 0414-81 97

Läs mer

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt. Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Sammanställning lärande nätverk Samverkan och partnerskap i stöd och hjälp till anhöriga

Sammanställning lärande nätverk Samverkan och partnerskap i stöd och hjälp till anhöriga Sammanställning lärande nätverk Samverkan och partnerskap i stöd och hjälp till anhöriga Tema A: Samverkan andra mötet samarbete kommun och landsting Samarbete mellan kommun och landsting idag Samarbetet

Läs mer

Kommungemensam handlingsplan

Kommungemensam handlingsplan FoU Fyrbodal Kommungemensam handlingsplan för FoU Fyrbodal Kommungemensam handlingsplan för FoU Fyrbodal Syfte Denna Handlingsplan är ett led i att stärka Fyrbodalskommunernas kapacitet att bedriva en

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Rapport 2009:08 Rapportnr: 2009:08 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulent Britt Johansson Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Projektdirektiv 1(8) Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län Versionshistorik Version Datum Författare Godkänd av Ändringshistorik 0.1 2015-05-12 Boel Arbetsmtrl

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Information anhörigstöd 2015

Information anhörigstöd 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN Katharina Johansson, katharina.johansson@kil.se INFORMATION 2015-05-19 Information anhörigstöd 2015 SOCIALNÄMNDEN I KILS KOMMUN KIL1000, v1.0, 2013-06-14 Sida 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor

Läs mer

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig FRÄLSNINGSARMÉN VÅRSOLS FAMILJECENTER V Storgatan 21, 3 tr 553 15 JÖNKÖPING Delprojektets namn Barn i sorg Delprojektsansvarig Ann-Charlotte Jernberg Datum 2014-06-05 Sammanfattning Inledning och sammanfattning

Läs mer

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning Hemstöd För dig med en psykisk funktionsnedsättning 1 INNEHÅLL HEMSTÖD...3 Ansökan Beslut Kontaktman Avgift SYSSELSÄTTNING...5 Avgift TRYGGHETSLARM... 6 Ansökan, beslut och avgift SÄRSKILT BOENDE... 7

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Redovisning av 2007-2010 års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer

Redovisning av 2007-2010 års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING Ä LD RE OM SO RG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 109-11-2.1. SID 1 (7) 2011-03-22 SDN 2011-04-14 Handläggare: Monica Mårdén, Lena Carling Telefon: 08-508 06 322, 08-508 06 333 Till Bromma

Läs mer

Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården

Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården Balanserat styrkort Vår verksamhetsidé ska stärka samverkan mellan primärvård, privat vård, kommunal vård och sjukhusvård för att försäkra vårdtagaren till en god och säker vård. Syftet med ett balanserat

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Nationell satsning» Så mycket bättre Ledningsgrupp i länet (SocialKOLA) Samverkansprojekt Kramfors och Sollefteå kommun, Kramfors och Sollefteå primärvård Sollefteå sjukhus Bättre

Läs mer

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion

Sundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion Sundsvalls Anhörigstrategi Kortversion oktober 2011 Innehållsförteckning 1 Sundsvalls Anhörigstrategi...3 1.1 Anhörigstödet idag!...3 2 Det här ska vi utveckla!...4 2.1 Anhöriga med olika behov av stöd

Läs mer

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Margareta Göransson, anhörigkonsulent Västerviks kommun och Ann-Christine Larsson, FoU-ledare Fokus Kalmar län KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Anhörigstödets tre ben Formell organisering

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

PROJEKTPLAN. Anhörig / närståendestöd - strategi och policy i Falköpings kommun

PROJEKTPLAN. Anhörig / närståendestöd - strategi och policy i Falköpings kommun Skapad datum Författare 2006-05-17 Styrgrupp o arbetsgupp för anhörigstöd i Falköping Kommentar Projektplanen uppdateras av projektledaren PROJEKTPLAN Anhörig / närståendestöd - strategi och policy i Falköpings

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Mötesplatser för kunskap

Mötesplatser för kunskap Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutvecklingsrådet 2007-05-14 KompetensutvPvFyrbodalVer2.doc Skapat den 2007-08-09 13:50:00 Inledning Behöver du som chef något att luta dig mot vid utvecklingssamtalen

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson 2013-07-04 ON 2012/0087 0480-45 35 05 Omsorgsnämnden Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport Kost- och Upprättad Ansvarig: Eva Brandt, distriktssköterska Rebecka Persson, dietist Förvaltning:Hyllie SDF och Sociala Resursförvaltningen projektavslutsrapport 1 Innehållsförteckning 1. BASFAKTA...

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Samverkan och metodutveckling för förbättrat stöd till unga som utsatts för sexuella övergrepp

Samverkan och metodutveckling för förbättrat stöd till unga som utsatts för sexuella övergrepp Utvärdering av projektet Samverkan och metodutveckling för förbättrat stöd till unga som utsatts för sexuella övergrepp Fil dr Lisbeth Lindahl Vem hjälper unga utsatta för sexuella övergrepp? Hotell Riverton:

Läs mer

Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg. Dokumentation. Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013

Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg. Dokumentation. Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013 Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg Dokumentation Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013 Inledning Ny organisation skapar förutsättningar för operativt arbetssätt i samverkan kring patienten.

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Sammanställning 4 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 4 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 4 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod

Läs mer

Social- och omsorgskontoret. Anhörigstöd

Social- och omsorgskontoret. Anhörigstöd Social- och omsorgskontoret Anhörigstöd Anhörigpolicy Södertälje kommuns policy gällande anhörigstöd innebär att vi ska ha en helhetssyn på människan. Vi inser att alla människor har sina individuella

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Delrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2006

Delrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2006 1 (5) Bilaga 3. Delrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2006 Kommun Farsta stadsdelsförvaltning, Stockholm stad Kontaktperson Birgitta Livgård Andersson Telefon 08 508

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

Äldreuppdraget i Östergötland

Äldreuppdraget i Östergötland Äldreuppdraget i Östergötland Samverkan mellan landstinget och alla kommuner i länet ambitioner, framgångsfaktorer och erfarenheter Lars Olof Johansson landstingspolitiker sedan 1991 Torbjörn Holmqvist

Läs mer

Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning

Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning Dnr: RS 2013-541 Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning Strategi och handlingsplan för Jämtlands län 2014-2015 Susanne Olsson 2014 Utvecklingsledare Ingegerd

Läs mer

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal 2012-04-26 Projektplan Barn och Unga Fyrbodal Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har 2011-01-27 undertecknat en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik inom den

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Satsning på psykiatrikompetens. En kort summering av kompetenshöjning och samverkansutveckling i Västra Götaland 2009-2012

Satsning på psykiatrikompetens. En kort summering av kompetenshöjning och samverkansutveckling i Västra Götaland 2009-2012 En kort summering av kompetenshöjning och samverkansutveckling i Västra Götaland 2009-2012 STIMULANSMEDEL Via socialstyrelsen 2009 2012 för; Ökad psykiatrikompetens hos personal som möter människor med

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Uppföljning och inventering av behov - psykisk hälsa. Hösten Charlotta Wilhelmsson, processledare

Uppföljning och inventering av behov - psykisk hälsa. Hösten Charlotta Wilhelmsson, processledare Uppföljning och inventering av behov - psykisk hälsa Hösten 2016 Enkäten skickades till kontaktpersonerna för kommunerna Västra Götaland den 10 oktober. Den 25 oktober, då underlaget sammanställdes, hade

Läs mer

Anhörigstödjare på sjukhuset i Gävle

Anhörigstödjare på sjukhuset i Gävle FoU Välfärd Arbetsrapport 2010:4 Utvärdering av projektet Anhörigstödjare på sjukhuset i Gävle ett samarbete mellan Gävle kommun och Landstinget Gävleborg Eija Urnefelt Handledare: Karin Tillberg Mattsson

Läs mer

Vännäs Frivilligcenter

Vännäs Frivilligcenter Vännäs kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Västerbottens läns Landsting Vännäs vårdcentral Närmre-projektet (Rapport: Anita Helgesson) Vännäs Frivilligcenter Från "Anhörig 300"- utveckling av stöd till

Läs mer

Riktlinjer för Anhörigstödet Lysekils kommun

Riktlinjer för Anhörigstödet Lysekils kommun Riktlinjer för Anhörigstödet Lysekils kommun Socialförvaltningen Handläggare: Anhörigsamordnare A. Antonsson Individ och omsorgsnämnd 2011-11-01 D-nr SON 11-242-701-IMN Vård och omsorgsnämnd 2011-12-14

Läs mer