Flödesschema för mat, måltider och nutrition

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flödesschema för mat, måltider och nutrition"

Transkript

1 Flödesschema för mat, måltider och nutrition Samverkan mellan biståndshandläggare, distriktssköterskor, hemtjänst och dagverksamhet Flödesschema för samverkan gällande riskbedömning och behandling av undernäring för hemmaboende äldre över 65 år inom Lidingö stad. Materielet är ett stöd för biståndshandläggare, distriktssköterskor, hemtjänst och dagverksamhet. Flödesschema för mat, måltider och nutrition 1

2 Innehåll 3 Bakgrund 4 Lidingö stads måltidspolicy för hemtjänsten 5 Flödesschema för biståndshandläggare 5 Tolkning av resultatet 7 Flödesschema för distriktssköterskor 8 Flödesschema för hemtjänst och dagverksamhet 9 Tolkning av resultatet 10 Ansvarsfördelning vid kost och nutritionsbehandling vid risk för undernäring för personer över 65 år i ordinärt boende inom Lidingö stad 12 Bedömningsfrågor för biståndshandläggare gällande äldres behov av mat och måltidsstöd 13 Kostordination 14 Vikttabell att användas av distriktssköterskor, hemtjänstpersonal och dietist 16 Omvårdnadsordination som underlag för bistånd efter genomförd nutritionsbedömning 17 Blankett från biståndhandläggare till distriktssköterskor för information om biståndsbeslut 18 Telefonnummer till distriktssköterskor 19 Fax- och telefonnummerlista 20 Signeringlista för näringsdryck 21 Biståndshandläggare inom äldreenheten fördelade efter kundens födelsedatum 2 Flödesschema för mat, måltider och nutrition

3 Bakgrund Sveriges befolkning har en hög genomsnittsålder. År 2030 kommer cirka 25% av landets befolkning att vara över 65 år och antalet invånare över 80 år kommer att öka markant. Med hög ålder följer ofta ett ökat vård- och omsorgsbehov, och många äldre får då behov av en biståndsbedömd omsorg i det ordinära boendet eller inom särskilt boende. Att få stöd kring mat och måltider kan vara en form av omsorgsinsatser som blir beviljade, där den enskildes vanor och önskningar ska respekteras. Syftet med insatserna varierar men det ska främja god hälsa och underlätta i det sociala livet. Lyckas man utforma dessa insatser rätt för individen kan man öka möjligheten för den enskilde att kunna bo kvar längre i ordinärt boende. I flertal studier har man sett att 3-7% av alla hemmaboende över 65 år är undernärda och att minst 50% av hemmaboende som är i behov av hemtjänst är i riskzonen för att bli undernärda. Undernäring är ofta förknippad med annan sjukdom, därför är det viktigt att upptäcka det i tid och sätta in rätt behandling. För att det ska kunna göras på ett bra och säkert sätt krävs teamarbete och ett nära samarbete mellan olika yrkesgrupper. Samverkan är viktigt mellan både beställare och utförare i kommunen och med primärvården där det främst är läkare, distriktssköterskor och dietister som är de som kommer i kontakt med de hemmaboende med undernäring eller med risk för undernäring. I en samverkansgrupp mellan Lidingö stads beställare och utförare och primärvårdens distriktssköterskor och dietister har bakgrunden till detta dokument tagits fram samt en måltidspolicy som tagits i stöd- och omsorgsnämnden inom Lidingö stad. Syfte Att säkerställa att de personer som bor hemma och är i riskzonen för undernäring upptäcks i tid och får stöd och behandling efter behov. Metod Genom samverkan mellan biståndshandläggare, distriktssköterskor och hemtjänstoch dagverksamhetspersonal säkerställa ett fungerande flödesschema som visar hur alla yrkesgrupper ska gå till väga för att upptäcka de hemmaboende med risk för undernäring. Där flödesschemat även visar vägen för att säkerställa att rätt omsorg och behandling sätts in och att uppföljning görs på ett adekvat sätt. Att flödesschemat används av alla inblandade yrkesgrupper på ett korrekt sätt säkerställer rätt behandling och omsorg inom området. Av största vikt är att flödeschemat via ansvariga chefer görs känt hos alla anställda och vid nyanställning oavsett organisation. Flödesschema för mat, måltider och nutrition 3

4 4 Flödesschema för mat, måltider och nutrition

5 Flödesschema för biståndshandläggare Ansvarsfördelning för biståndshandläggare, distriktssköterskor och hemtjänst- och dagverksamhetspersonal inom omvårdnad och behandling med kost och nutrition gällande personer över 65 år i ordinärt boende inom Lidingö stad (se bilaga 1). Kriterier för bedömning av risk för undernäring för äldre över 65 år: Ofrivillig viktförlust oavsett tidsförlopp och omfattning Ätsvårigheter till exempel aptitlöshet, sväljnings- och tuggsproblem, orkeslöshet och motoriska störningar Undervikt dvs BMI < 20 om < 70 år eller <22 om >70 år. Enbart ett lågt BMI utan viktförlust och ätsvårigheter behöver inte betyda undernäring. Frågeformulär för biståndshandläggare för bedömning av risk för undernäring Fråga Ja/Nej-frågor 1 Har du gått ner i vikt utan att planera det? 2 Har du dålig aptit? 3 Har du någon sjukdom* eller andra besvär som gör att du äter dåligt? * Exempel på sjukdomar/hälsoproblem som kan påverka matintaget: demens/förvirring, sänkt allmäntillstånd till exempel infektion, påverkan efter skada/trauma/ operation, oro/depression, mun-/tand- eller sväljproblem med mera. Resultat Ofrivillig viktminskning Dålig aptit Sjukdom/hälsoproblem som påverkar matintaget negativt? Ingen risk Nej Nej Nej Risk Ja Ja Ja Tolkning av resultatet: Vid ett eller flera ja-svar bör behovet av stöd och måltider tas i särskilt beaktande genom att: Informera och motivera den äldre till att ansöka om utökat stöd vid mat och måltider. Ge information om insatser kring mat och måltider. Ge broschyr: Mat och Måltider på äldre dar Ta särskild hänsyn till den äldres individuella önskemål och preferenser när det gäller mat och måltider! Fortsättning nästa sida Flödesschema för mat, måltider och nutrition 5

6 Rekommendation vid risk för undernäring. Måltider: 3 huvudmåltider och 2-3 mellanmål/kvällsmål per dag. Se över behov av hjälp vid måltid till exempel matning eller medsittning av personal? Behov av dagverksamhet? Hjälp med servering av näringsdrycker? Ej över 11 timmars nattfasta därav viktigt med kvällsmål eller tidigt morgonmål till exempel smoothie. Be den äldre om tillåtelse att överrapportera till distriktssköterska för genomförandet av en nutritionsbedömning och överrapportera snarast för snabb bedömning. Bedömningsinstrument måltider (se bilaga 2) Kontakta distriktssköterska vid risk för undernäring. Vid information om biståndsbeslut av måltider till distriktssköterka (se bilaga 6) Uppföljning efter en månad vid undernäringsproblematik. 6 Flödesschema för mat, måltider och nutrition

7 Flödesschema för distriktssköterskor Ansvarsfördelning för biståndshandläggare, distriktssköterskor och hemtjänst- och dagverksamhetspersonal inom omvårdnad och behandling med kost och nutrition gällande personer över 65 år i ordinärt boende inom Lidingö stad (se bilaga 1). Senior Alert och MNA genomförs för alla nya hemsjukvårdspatienter och överrapporterade personer från biståndshandläggare och hemtjänst med risk för undernäring. Erbjudande om vägning där uppgift om vikt efter godkännande förvaras i hemtjänstpärmen hemma hos brukare så att hemtjänst och dietist också kan se eller fylla i den aktuella vikten. Vid risk för- eller misstänkt undernäring överrapporterar biståndshandläggare, hemtjänst och dagverksamhet efter samtycke från den enskilde till distriktssköterska. Distriktssköterskan gör efter det en basal utredning och bedömning av bakomvarande tillstånd och behov. Bedömning av energi- och näringsintaget görs i relation till energi- och näringsbehovet. Läkare och dietist kontaktas vid behov (Dietist Eva Alzén, Lidingö Rehab, tel ). En vårdplan som innehåller diagnos, omvårdnadsdiagnos, planerade åtgärder, uppföljningsintervall och mål för nutritionsbehandlingen ska upprättas vid behov och i samråd med läkare, dietist och patient. Vårdplanen bör klargöra målsättningen med nutritionsbehandlingen. Vid behov av stöd och hjälp vid måltider eller utökat behov överrapporteras en omvårdnadsordination (se bilaga 5) till biståndshandläggare från distriktssköterska. Telefonnummer till biståndshandläggare (se bilaga 10). Vid behov upprättas även en SIP (samordnad individuell plan). Blankett för vikttagning och ordination av näringsdryck (se bilaga 4). Signeringslista för näringsdrycker (se bilaga 9). Kontakt med restaurangchef för ISS, Annette Ramström tel: vid behov av annan kost t.ex. E-kost eller timbalkost. Vid behov av specialkost ska diagnos eller ordination finnas. Muntligt går bra från distriktssköterska och dietist. För överföring av information om kost, kosttillägg och näringsdryck till hemtjänst/ dagverksamhet använd blankett Kostordination (se bilaga 3). Faxnummer till hemtjänst/dagverksamhet (se bilaga 8). Flödesschema för mat, måltider och nutrition 7

8 Flödesschema för hemtjänst och dagverksamhet Ansvarsfördelning för biståndshandläggare, distriktssköterskor, hemtjänst- och dagverksamhetspersonal inom omvårdnad och behandling med kost och nutrition gällande personer över 65 år i ordinärt boende inom Lidingö stad (se bilaga 1). Kriterier för bedömning av risk för undernäring för äldre över 65 år. Ofrivillig viktförlust oavsett tidsförlopp och omfattning Ätsvårigheter till exempel aptitlöshet, sväljnings- och tuggsproblem, orkeslöshet och motoriska störningar Undervikt dvs BMI < 20 om < 70 år eller <22 om >70 år. Enbart ett lågt BMI utan viktförlust och ätsvårigheter behöver inte betyda undernäring. Frågeformulär för hemtjänst och dagverksamhet för bedömning av risk för undernäring Fråga Ja/Nej-frågor 1 Har du gått ner i vikt utan att planera det? 2 Har du dålig aptit? 3 Har du någon sjukdom* eller andra besvär som gör att du äter dåligt? * Exempel på sjukdomar/hälsoproblem som kan påverka matintaget: demens/förvirring, sänkt allmäntillstånd till exempel infektion, påverkan efter skada/trauma/ operation, oro/depression, mun-/tand- eller sväljproblem med mera. Resultat Ofrivillig viktminskning Dålig aptit Sjukdom/hälsoproblem som påverkar matintaget negativt? Ingen risk Nej Nej Nej Risk Ja Ja Ja Tolkning av resultatet: Vid ett eller flera ja-svar bör behovet av stöd och måltider tas i särskilt beaktande genom att: Informera och motivera den äldre till att ansöka om utökat stöd vid mat och måltider eller på dagverksamhet. Kontakta biståndshandläggare (se bilaga 10) efter godkännande från den enskilde. Ge information om matlåda och vikten av mellanmål. 8 Flödesschema för mat, måltider och nutrition

9 Ge broschyr: Mat och måltider på äldre dar. Ta särskild hänsyn till den äldres individuella önskemål och preferenser när det gäller mat och måltider! Rekommendation vid risk för undernäring: 3 huvudmåltider och 2-3 mellanmål/ kvällsmål per dag. Ej över 11 timmars nattfasta därav viktigt med kvällsmål eller tidigt morgonmål till exempel smoothie. Behov av hjälp vid måltid till exempel matning eller medsittning av personal? Hjälp med servering av näringsdrycker? Ge inspiration om smakliga sätt att inta dessa! Vid förekomst av en eller flera av faktorerna överrapporteras personen till distriktssköterska. Be den äldre om tillåtelse att överrapportera till distriktssköterska (se bilaga 7) för genomförandet av en nutritionsbedömning och överrapportera snarast vid problem för snabb bedömning. Vägning utförs efter distriktssköterskas/dietists inrådan om hur och när. Tid för vägning bedöms ingå i morgonhjälpen (fylls i bilaga 4). Ifall kunden inte är beviljad morgonhjälp kontaktas biståndshandläggare för ansökan (se bilaga 10). Vägning kan också ske på dagverksamhet. Kostordinationsblanketten (se bilaga 3) och rekommendation av vikttagning och kosttillskottsordination från distriktssköterska/dietist (se bilaga 4) ska efterföljas. Signeringslistan (se bilaga 9) ska följas efter ordination av distriktssköterskan. Vara behjälplig med beställning av önskad mat till kunden och servering efter behov. Tillagning av måltider och mellanmål enligt distriktssköterska/dietist eller enligt folder Mat och måltider på äldre dar och Matlagning på 20 min. Vid alla måltider dukas fint och servera måltiderna på ett så tilltalande sätt som möjligt. (Telefonnummer till distriktssköterskor, (se bilaga 7) Se över tips och råd om servering av näringsdrycker och följ personliga hänvisningar om servering av näringsdrycker från distriktssköterska/dietist. Signeringslista för näringsdryck (se bilaga 9). Flödesschema för mat, måltider och nutrition 9

10 Bilaga 1 Distriktssköterska Biståndshandläggare Hemtjänst/ dagverksamhet Göra riskbedömningar (MNA eller Senior Alert). Göra nutritionsutredning med åtgärdsplan (vårdplan) för riskpatient och SIP. Kontakta läkare och dietist vid behov. Ordinera kost efter behov, berikningsåtgärd, konsistens och kosttillskott till den enskilde och informera berörd hemtjänstutförare. Dokumentera och följa upp åtgärdsplanen(vårdplanen) samt viktutveckling. Kontakta biståndshandläggare i de fall den enskilde har behov av hjälp vid måltider och det saknas biståndsbeslut. Sker alltid i samverkan med den enskilde. Kontakta hemtjänst vid nutritionsproblem om den enskildes behov av hjälp. Intiera vårdplanering vid behov. Utreda och besluta om insatser för den enskilde. Samverka och kommunicera med medicinsk personal vid behov. Kontakta distriktssköterska/ dietist vid risk för undernäring till exempel ofrivillig viktnedgång. Delta i avstämningsmöten. Återkoppla till distriktssköterskan. Vid undernäring uppföljning av beslut efter 1 månad. Intiera vårdplanering vid behov. Med utgångspunkt från beställningen, planera och ansvara för att genomförandeplan upprättas tillsammans med den enskilde/företrädare. Fortlöpande informera biståndshandläggaren om förändringar som påverkar genomförandet av beställd insats om det avviker från beslutet. Rapportera till distriktssköterska/dietist vid förändringar eller avvikelser av kostintag samt andra nutritionsproblem*. Ansvara för bästa möjliga måltidsmiljö, trevlig servering av måltider/mellanmål och servering av näringsdrycker på ett korrekt och smakligt sätt. Delta i avstämningsmöten och kunna vara behjälplig med vägning vid behov. Genomföra nutritionsåtgärd och ge måltidshjälp enligt distriktssköterskans/ dietistens instruktioner inom ramen för biståndsbeslutet. Dokumentera och informera dsk eller dietist om förändringar med matintag och/eller oförmåga att följa nutritionsordination. Initiera vårdplanering vid behov. Ansvara för att ordinerad HSL-åtgärd följs upp kontinuerligt. Uppföljning av biståndsbeslut. Vara behjälplig vid uppföljning med vikttagning, kostregistrering med mera. * Nutritionsproblem kan vara till exempel illamående, förstoppning, sväljproblem, problem i munhålan med mera. 10 Flödesschema för mat, måltider och nutrition

11 Bilaga 2 Bedömningsfrågor för biståndshandläggare gällande äldres behov av mat och måltidsstöd. Skala för självständighetsbedömning: 0: Klarar självständigt 1: Klarar till viss del självständigt 2: Har svårt att klara av självständigt 3: Klarar inte alls av, behöver hjälp Frågor funktion bedömning: Hur den äldres funktionsförmåga påverkar matintaget. Inköp Sköter du alla matinköp själv? 0: Jag handlar allt jag behöver själv. 1: Jag handlar lite själv, får också hjälp av någon ex anhörig. 2: Jag handlar ingenting själv, får hjälp av någon ex anhörig. 3: Jag handlar ingenting själv, får sällan hjälp av någon. Matlagning Brukar du laga din egen mat? 0: Jag lagar all mat själv som jag brukar. 1: Jag lagar endast enklare måltider som jag vet jag klarar. 2: Jag lagar bara mat ibland då jag orkar. 3: Jag lagar inte mat alls nuförtiden. Värmning Brukar du kunna värma färdiglagad mat/rester? 0: Jag värmer maten själv och serverar. 1: Jag värmer maten själv och serverar men det tar lång tid. 2: Jag orkar inte alltid värma maten, det vore bra om någon hjälpte till ibland. 3: Jag orkar inte värma någon mat alls utan behöver hjälp. Ätförmåga Klarar du att äta och dricka självständigt? 0: Jag klarar av att äta och dricka väldigt bra. 1: Jag klarar av att äta och dricka men det tar lång tid. 2: Jag har svårt att äta upp maten och att dricka tillräckligt. 3: Jag klarar inte att äta eller dricka själv. Hushållsarbete Går det bra att duka av och diska? 0: Jag dukar av och diskar själv och det går bra. 1: Jag dukar av och diskar själv men det tar lång tid. 2: Jag orkar inte alltid duka av eller diska utan lämnar det till senare. 3: Jag orkar varken duka av eller diska efter mig. Frågor ork bedömning. Hur den äldres ork och förmåga påverkar matintaget. Fortsättning nästa sida Flödesschema för mat, måltider och nutrition 11

12 Fortsättning Bilaga 2 Bedömningsfrågor för biståndshandläggare gällande äldres behov av mat och måltidsstöd. Lagat mål mat Äter du minst ett lagat mål mat varje dag? 0: Ja, jag äter minst ett mål lagad mat varje dag (7 dgr/v.) 1: Jag äter oftast ett mål lagad mat, men ibland hoppar jag över (4-5 dgr/v.) 2: Jag äter ett lagat mål mat ibland, men hoppar ofta över (2-3 dgr/v.) 3: Jag äter sällan eller aldrig ett lagat mål mat (0-2 dgr/v.) Antalet ättillfällen Hur många måltider äter du per dag? Huvudmål: frukost lunch och middag? Mellanmål? 0: Äter 2-3 huvudmål och 2 mellanmål. 1: Äter 2 huvudmål; frukost och middag men inga mellanmål. 2: Äter 1 huvudmål ex frukost och 1-3 mellanmål. 3: Äter inget huvudmål, bara 1-3 mellanmål/små mål. Portionsstorlek Äter du lika stora portioner som tidigare? 0: Äter med god aptit lika stora portioner som tidigare. 1: Har lite sämre aptit och har minskat portionerna med kanske 1/3. 2: Har dålig aptit och har minskat portionerna till hälften. 3: Har mycket dåligt aptit och äter endast ett par tuggor av maten, ibland ingenting alls. 12 Flödesschema för mat, måltider och nutrition

13 Bilaga 3 Kostordination Födelsedatum: Adress: Telefonnr: Ordinerad kost q A-kost q E-kost q Laktovegetarisk q Vegan q Personliga önskemål/aversioner Datum Namn: Mailadress: q SNR-kost Följande endast vid diagnostiserad eller känd sjukdom eller annan problematik q Laktosreducerad q Diabetesanpassad q Fettreducerad 40 g q Glutenfri q Laktosfri/mjölkproteinfri q Dialyskost q Proteinreducerad 40 g q Allergianpassad q Fiberreducerad/skonkost q Övrig specialkost Ordinerad konsistens på mat och/eller dryck q Hel /delad q Grov paté q Timbal q Gelé q Flytande q Tjockflytande q Förtjockningsmedel Om behov finns tag kontakt med läkare för eventuell remiss till logoped (vid sväljproblem) eller tandläkare (vid tuggproblem) Ordinerad stödnutrition q Näringsdryck q Berikningspulver Näringsdryck ska ordineras av distriktsköterska, läkare eller dietist Typ av närinsdryck? q Komplett q Icke komplett (klar) q Proteinrik (vid t ex sårläkning) Sort: Antal? q 1/dag q 2/dag q 3/dag q 4 eller fler Serveras tider: q Enteral nutrition Val av sondnäring, dosering Datum för utvärdering av ordinerad nutritionsbehandling: Ansvarig distriktssköterska: Mottaget av ansvarig hemtjänst/dagverksamhet: Flödesschema för mat, måltider och nutrition 13

14 Bilaga 4 Vikttabell används av distriktssköterskor, dietist, hemtjänst-och dagverksamhetspersonal Personens namn: Datum Vikt Längd BMI Viktnedgång kg Viktnedgång % Signatur Vikttagning bör ske: varje vecka varje månad var tredje månad Energiberikning, kosttillskott och näringsdrycker. Rekommendation om energiberikning. Mat: Mellanmål: Servering av kosttillskott och näringsdrycker: 14 Flödesschema för mat, måltider och nutrition

15 Sorter: Mängd: Tider: Andra åtgärder: Namn på ordinerande distriktsköterska/dietist: Tid för uppföljning av åtgärder: Flödesschema för mat, måltider och nutrition 15

16 Bilaga 5 Omvårdnadsordination som underlag för bistånd efter genomförd nutritionsbedömning Datum: Faxnummer till biståndshandläggarna på Lidingö stad: Namn: Personnummer: Telefonnummer: q Inhämtat muntligt samtycke av patienten för rapportering mellan vårdgivare Inköp, matlagning och matsituation q Behov av hjälp med att inhandla mat q Behov av sällskap vid måltid q Behov av matlagning i hemmet Behov av hjälp vid måltid: q - hjälp att skära maten q - tillsyn vid måltid q - matningshjälp Hjälpbehov vid följande måltider och i vilken form q Frukost q Mellanmål förmiddag q Lunch q Mellanmål eftermiddag q Kvällsmål q Mellanmål kväll q Medsittnig q Inköp Övrigt: Distriktssköterska: Vårdcentral: Ansvarig biståndshandläggare: Tel: Fax: Tel: Svar från biståndshandläggare: 16 Flödesschema för mat, måltider och nutrition

17 Bilaga 6 Blankett från biståndhandläggare till distriktssköterskor för information om biståndsbeslut (Faxnr till biståndshandläggarna: ) Dagens datum: Personens namn: Personnummer (tio siffror): q Inhämtat muntligt samtycke av patienten för rapportering mellan vårdgivare Beviljad måltidshjälp Beslutsdatum: q Frukost q Mellanmål förmiddag q Lunch q Mellanmål eftermiddag q Kvällsmål q Mellanmål kväll q Medsittnig q Inköp Övrigt: Ansvarig biståndshandläggare: Tel: Svar från distriktssköterska: Tel: Vårdcentral Fax: Flödesschema för mat, måltider och nutrition 17

18 Bilaga 7 Primärvården Distriktssköterskan och distriktsläkaren på husläkarmottagningen har det medicinska ansvaret för kunden helgfri vardag mellan kl Har kunden försämrat allmäntillstånd eller avviker från sitt normala beteende, kontakta distriktssköterskan! OBS! Röda telefonnummer är endast för personal. Lidingödoktorn Tel Fax: DSK. Anna-Lena Pihl Rudberg DSK. Ia Hemmingsson DSK. Pia Söderberg DSK. Vivianne Rudin DSK. Anna Kärnestam DSK. Carina Heyner DSK. Frida Björkman Distriktssköterska kan nås via mottagningssköterskan Stadshusdoktorn Capio Tel Fax: DSK. Anna Lyngå DSK. Jonny Andersson DSK. Anna Asplund DSK. Margareta Törner Vården i Centrum Tel Fax: DSK. Eva Holmgren Härning, Norra Lidingö DSK. Pia Carlzon, Södra Lidingö Torsviks Vårdcentral Tel Fax: DSK. Margareta Rufelt, Rudboda DSK. Agneta Wide-Carlberg, Brevik DSK. Görel Sundqvist, Larsberg Tor och Torsvik Capio Vårdcentral Tel Fax: DSK. Kristina Holmquist, DSK. Pia Neumûller Klas Hansson DSK. Inne på mottagningen PR-vård Alla dagar mellan kl , samt helger och helgdagar. Är kunden inskriven i hemsjukvården finns direktnummer i kundens hempärm. För övriga kunder nås sjuksköterska via Vårdguiden Flödesschema för mat, måltider och nutrition

19 Bilaga 8 Fax- och telefonnummerlista Lidingö stads hemtjänst egen regi: Breviks hemtjänst tel: fax: Larsbergs hemtjänst tel: fax: Rudboda hemtjänst tel: fax: Tor och Torsviks hemtjänst tel: fax: Hemtjänst privata utförare: AAA Flerspråkiga Assistans tel: fax: Adeo Care tel: fax: Anneli o Ritwa, Carritas proffs assistans tel: fax: Clementia hemtjänst tel: fax: Enklare Vardag tel: fax: Svanen hemtjänst tel: fax: Vårliljan AB tel: Öns hemtjänst tel: fax: Lidingö stads dagverksamheter, Högsätravägen 2 Enhetschef tel: fax: Gröna rummet tel: fax: Linden tel: fax: Solgläntan tel: fax: Träffen tel: fax: Sjuksköterska dagverksamheterna tel: Flödesschema för mat, måltider och nutrition 19

20 Bilaga 9 Signeringslista näringsdryck Namn Ange tid för näringsdryck och den mängd som dricks upp: ¼, ½, eller ¾ eller 1 hel. Glöm inte att signera. Datum Tid och signatur Mängd och signatur Tid och signatur Mängd och signatur Tid och signatur Mängd och signatur Instruktioner: 1. Skriv personens namn. 2. Skriv datum då näringsdrycken serveras. 3. Skriv tid då personen får näringsdrycken och signera. 4. Ange mängd uppdrucken näringsdryck: ¼, ½, eller ¾ eller 1 hel. 5. Skriv din signatur efter mängd drucken dryck. 20 Flödesschema för mat, måltider och nutrition

21 Bilaga 10 Biståndshandläggare inom äldreenheten fördelade efter kundens födelsedatum Team 1 fax Födelsedag Telefon 1 (jan-jun), 5, , 9, , 11, 22 (jul-dec) (jul-dec), 2, , , 8, Team 2 fax Födelsedag Telefon 22 (jan-jun), 23, , 31, , 15, 30 (jan-jun) , 28, 30 (jul-dec) , 26 (jul-dec), , 29, 26 (jan-jun) Flödesschema för mat, måltider och nutrition 21

22 22 Flödesschema för mat, måltider och nutrition

Flödesschema för mat, måltider och nutrition

Flödesschema för mat, måltider och nutrition Flödesschema för mat, måltider och nutrition Samverkan mellan biståndshandläggare, distriktssköterskor, hemtjänst och dagverksamhet Flödesschema för samverkan gällande riskbedömning och behandling av undernäring

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler

Läs mer

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler

Läs mer

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Dokumenttyp Rutin för att förebygga och behandla undernäring Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt

Läs mer

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 2012-11-07 Rosengård stadsdelsförvaltning Vård och omsorg Verksamhetsberättelse Teamarbete kring mat i Riddargårdens hemtjänstgrupp Riddargårdens hemtjänstgrupp består av sektionschefen, och med alla yrkeskategorier

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Sektor/enhet: Vård och äldreomsorg Ansvar: Verksamhetschef HSV Beslutsinstans: Vård och äldreomsorg Antagen:

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun 2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN

KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN KOST och NUTRITIONS POLICY FÖR OMSORGSVERKSAMHETEN I SÖLVESBORGS KOMMUN I Sölvesborgs kommun serveras dagligen ca 3500 måltider inom den kommunala verksamheten. Maten och måltiden är viktig, inte bara

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Kost- & nutritionspolicy. Vård och Omsorg

Kost- & nutritionspolicy. Vård och Omsorg Kost- & nutritionspolicy Vård och Omsorg Antagen av Socialnämnden 2008-05-29 Senast reviderad 2012-09-21 Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Ett gott

Läs mer

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG) Version: 1 Fastställd av: Chefsforum 2016-02-12 Gäller fr.o.m.: 2016-03-01 Diarienummer:

Läs mer

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10)

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna 15-09-25 SID 1 (10) Innehåll Rutin för samverkan mellan ASIH och hemtjänsten i Solna... 3 Bakgrund:... 3 Inskrivning... 3 Samordnad Individuell Plan

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Team 4 Team 5 Team 6

Team 4 Team 5 Team 6 Bilaga 4. Presentation av teamens utvecklingsarbete under lärandeseminarium A. Identifierade förbättringsområden B. Vad ville teamen uppnå? C. Vad gjordes samt fortsättning Team 1 A. Det finns ett glapp

Läs mer

Borgmästarens hemvård

Borgmästarens hemvård Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning Borgmästarens hemvård ger stöd och hjälp till ungefär 300 personer.

Läs mer

Riktlinje Nutritionsbehandling

Riktlinje Nutritionsbehandling Ansvarig för rutin MAS Ut Utfärdat (av vem och datum) Susanne Sorman, MAS Beslutad (av vem och datum) Socialnämnden 2016-01-27 Uppdaterad och version Giltig till och med Ändras vid behov Process Inte klarlagd

Läs mer

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller

Läs mer

Riktlinjer för mat, måltider och nutrition inom vård och omsorg Örebro kommun

Riktlinjer för mat, måltider och nutrition inom vård och omsorg Örebro kommun 2014-06-16 Vö 361/2011 Vv 330/2011 Riktlinjer för mat, måltider och nutrition inom vård och omsorg Örebro kommun Innehållsförteckning Förord... 4 Inledning... 4 Syfte... 5 Mål och uppföljning...5 Hållbar

Läs mer

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST

KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST DNR: VON 2007:132 KOSTRIKTLINJER FÖR SÄKRARE NUTRITION HOS BRUKARE I PARTILLE KOMMUNS ÄLDREBOENDE, KORTTIDSENHETEN OCH HEMTJÄNST Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2008-11-05 Arbetsgrupp Inom Nutritionsprojektet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Bakgrund... 3 1.1 Inledning...3 2 Samverkan och kunskapsspridning... 4 2.1 Utbildning...4 3 Ansvarsfördelning...

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen. Innehåll. Information Sida 1 (13)

Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen. Innehåll. Information Sida 1 (13) Sida 1 (13) 2017-01-26 Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen Innehåll Rutin för nutrition med fokus undernäring inom äldreomsorgen... 1 1. Inledning... 2 2. Hur undernäring ska förebyggas...

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

19 JANUARI 2014. Kostprocessen. Bakgrund- Kost en viktig del av vården

19 JANUARI 2014. Kostprocessen. Bakgrund- Kost en viktig del av vården Kostprocessen Bakgrund- Kost en viktig del av vården Det är vanligt med undernäring och ofrivillig viktnedgång hos inneliggande patienter och då är kosten en jätteviktig del i behandlingen. Nutritionsstatus

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Kungälvs kommun, kommunrevisionen. Matdistribution och arbetsmiljö i hemtjänsten Granskningsrapport. KPMG AB 1 juli 2014 Antal sidor: 7

Kungälvs kommun, kommunrevisionen. Matdistribution och arbetsmiljö i hemtjänsten Granskningsrapport. KPMG AB 1 juli 2014 Antal sidor: 7 Matdistribution och arbetsmiljö i hemtjänsten Granskningsrapport KPMG AB 1 juli 2014 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Syfte och kontrollfrågor 2 4. Revisionskriterier 2 5.

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009 Senior alert Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd 8 8-9 9 april 9 Senior alert vill stärka det preventiva arbetet i vården av äldre personer Senior alert Vårdenheten har 9 vårdplatser sektioner

Läs mer

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i

Läs mer

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Ann-Loise Lindström, Sjuksköterska, Avdelning 53 (annli7) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef,

Läs mer

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1 NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång

Läs mer

Socialförvaltningens grundsyn

Socialförvaltningens grundsyn Trygghetsboende Trygghetsboende Trygghetsboende erbjuder boende för dig med omfattande behov av vård, omsorg, stöd, service och en trygghetsskapande vardags miljö. Syftet är att kombinera ett självständigt

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Nutrition

Regel för Hälso- och sjukvård: Nutrition Region Stockholms Innerstad Sida 1 (23) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-02-20 SJUKSKÖTERSKOR Regel för Hälso- och sjukvård: Sjuksköterskor Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. Sida 2 (23) Innehåll

Läs mer

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning

1. Syfte 2. Omfattning 3. Ansvar 4. Tillvägagångssätt 1) Bedömning 1. Syfte Nedanstående rutin ska säkerställa att bedömning, planering, uppföljning och omprövning av egenvård, som utförs av annan än den enskilde själv, sker på ett säkert sätt. Målsättningen är att upprätthålla

Läs mer

1(15) Mat, nutrition och måltider inom Vård och stöd. Styrdokument

1(15) Mat, nutrition och måltider inom Vård och stöd. Styrdokument 1(15) Styrdokument 2(15) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 149 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(15) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Omvårdnad och serviceinsatser. inom särskilt boende

Omvårdnad och serviceinsatser. inom särskilt boende Omvårdnad och serviceinsatser inom särskilt boende Ansökan om bistånd till särskilt boende Insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör en ansökan till kommunens biståndshandläggare. Ansökan

Läs mer

Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster

Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individoch familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: MAS/MAR Dokumentet framtaget

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Hemtjänst Vem kan få hemtjänst? Funktionsnedsättning eller sjukdom kan göra att du behöver stöd och omsorg från andra för att leva ett bra liv i vardagen. Då kan du få

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Utvecklingsplan för kost och nutrition

Utvecklingsplan för kost och nutrition ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN SID 1 (7) 2011-06-28 BILAGA 2 DNR 2011-451-2.1.1 Utvecklingsplan för kost och nutrition Bakgrund Mat och måltidssituation har stor betydelse för äldres hälsa

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun

Riktlinjer för kvalitet och service avseende kost inom programområde vård och omsorg i Gislaveds kommun Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2013-11-28 Ansvarig: Utvecklingsledare kost Revideras: Minst vart 3:e år Följas upp: Utvecklingsledare kost Riktlinjer

Läs mer