2 Syftet med en LUP Det övergripande målet för LUP är att vara ett viktigt instrument i processen att åstadkomma en positiv utveckling för en ort.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2 Syftet med en LUP Det övergripande målet för LUP är att vara ett viktigt instrument i processen att åstadkomma en positiv utveckling för en ort."

Transkript

1 1

2 Innehåll 1 Bakgrund Syftet med en LUP Processarbetet Stormöte som inledning på arbetet Temakväller Möten i arbetsgruppen LUP presenterades på avslutande stormöte Studie av gällande offentliga planer Studie av andra dokument Geografisk avgränsning Hjulsjö sockens historia Nulägesbeskrivning Hjulsjö socken om 15 år Fokusområden Boende Näringsliv/Företag Infrastruktur Kollektivtrafik Offentlig service Utveckling av skolan och förskolan Äldreomsorg Hemtjänsten Distriktssköterska Övrig service (bl.a. kommersiell service) Dagligvaruförsörjning Postservice Apoteksvaror ATG och Svenska Spel Utlämning för Systembolaget Drivmedelsstation Betaltjänster Återvinningsstation Räddningstjänsten Polisen Bredband och mobiltelefoni Den yttre miljön Turism/besöksnäring

3 1 Bakgrund Den lokala utvecklingsplanen, fortsättningsvis benämnd LUP har tagits fram inom ramen för ett projekt med Länsstyrelsen i Örebro län som projektägare och Hela Sverige ska leva/länsbygderådet Örebro län som rådgivare/konsult. För Länsstyrelsens räkning har Patrik Pettersson varit projektledare. Länsbygderådet har representerats av ordföranden Sivert Gustafsson. Projektet har finansierats genom Tillväxtverket och Landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsens och Länsbygderådets roll har varit att styra och leda arbetsprocessen mot en färdig LUP och säkerställa att LUP blir ett strukturerat och strategiskt dokument som beskriver olika behov av utvecklingsinsatser för att Hjulsjö socken ska bli ett bra område att bo och leva i och för företagen att verka inom. De förslag och idéer som LUP innehåller har utarbetats av boende, företag och föreningar. Underifrånperspektivet har varit utmärkande för att få en bred och djup förankring av förslagen på lokal nivå. 2 Syftet med en LUP Det övergripande målet för LUP är att vara ett viktigt instrument i processen att åstadkomma en positiv utveckling för en ort. LUP beskriver de förutsättningar i form av service, kommunala aktiviteter, föreningsengagemang m.m. som de boende, företagarna och föreningslivet upplever som nödvändiga för att den egna orten ska kännetecknas av en god livsmiljö och starka företag som kan skapa tillväxt och sysselsättning. LUP riktar sig därför i betydande grad till beslutsfattare i offentlig verksamhet. LUP ska vara av sådan kvalitet att den av beslutsfattarna kan användas som en viktig komponent vid utredning och beslut. Det inkluderar också att då så är aktuellt bevaka att ärendet tas med i budgetprocessen för att garantera den ekonomiska plattformen för ett genomförande. LUP ska alltså peka på identifierade behov. I den mån som det finns förslag till lösning kan sådan kortfattat beskrivas. Under arbetet med LUP har det kommit fram förslag som snarare hör hemma i en aktivitetsplan och som i huvudsak kan utföras direkt på lokal nivå utan beslut av kommunen eller myndigheter. Alla sådana uppslag finns samlade i bilaga 1 till LUP. De idéer som går att arbeta vidare med bygger mer på engagemang och fördjupad samverkan mellan de boende, företagen och föreningarna. 3 Processarbetet Följande processupplägg har tillämpats. 3.1 Stormöte som inledning på arbetet Under våren 2012 gick Föreningen Folkets Hus i Bredsjö ut med information om LUP och en inbjudan till ett stormöte till boende, föreningar och företag. Nerikes Allehanda skrev några artiklar om projektet och stormötet som ägde rum den 9 maj. Länsstyrelsen och Länsbygderådet hade även några träffar med kommunen och företrädare för den lokala nivån innan arbetet med LUP påbörjades. På stormötet beskrev Länsstyrelsen nyttan med en LUP och hur processen på vägen fram till en färdig plan ser ut. Ca 50 personer deltog i mötet. Även KS vice ordförande Lars-Göran Zetterlund, kommunchef Lena Sahrblom och turistchef Jessica Melin medverkade. 3

4 Stormötet avslutades med att deltagarna bildade mindre grupper. Varje grupp skrev på stora plakat ner de behov som man anser viktiga för orten. Behoven kan avse den service m.m. som finns i nuläget, vad som har försvunnit och som man vill få tillbaka, samt vad man inte har haft men bedömer som väsentligt att tillföra. Som sista aktivitet på mötet lämnade deltagarna förslag på personer att ingå i en arbetsgrupp. Arbetsgruppen har bestått av boende och representanter för företagen och föreningslivet i Hjulsjö socken. 3.2 Temakväller Som en del i att processa fram LUP har tre temakväller arrangerats. Temakvällarna har berört ämnena företag/näringsliv (15 oktober 2012), föreningslivet (12 november 2012) samt hållbar kommunikation mellan människor, föreningar och företag för ökad samverkan och utveckling i Hjulsjö socken (5 februari 2013). På den sista tematräffen diskuterades hur en gemensam strategisk marknadsföring och ett framtida samarbete kring det som förenar hela området Hjulsjö socken med alla dess byar kan utformas. Den samsyn som deltagarna på träffen gav uttryck för var att boende, föreningar och företag måste identifiera och prioritera några för Hjulsjö socken vitala problem som hindrar en utveckling och arbeta vidare med dessa för att få en förändring till stånd. Att fokusera på de möjligheter som finns och spinna vidare på att stärka sådana faktorer som ökar Hjulsjö sockens attraktionskraft ansågs också vara av central betydelse för framtiden. För att åstadkomma effektivitet och på sikt resultat är målet att samla olika kunskaper och kompetenser i en större lokal utvecklingsgrupp för hela Hjulsjö socken som kan driva på för att nödvändiga insatser ska kunna genomföras. LUP blir här ett hjälpmedel för en sådan utvecklingsgrupp. 3.3 Möten i arbetsgruppen Arbetsgruppen har jobbat vidare med de förslag som framfördes på stormötet och temakvällarna. En viktig uppgift för gruppen har varit att identifiera vem som är rätt part för en viss fråga, vilka utredningar, övrig information etc. som redan finns i ett visst ärende. Arbetsgruppen har träffats 8 gånger. 3.4 LUP presenterades på avslutande stormöte Som en sista aktivitet i arbetet inbjöd arbetsgruppen de boende, föreningarna och företagen till ett nytt stormöte den 10 april Syftet var den gången att presentera LUP och ge deltagarna en sista möjlighet att eventuellt korrigera någon detalj i planen. Från kommunens sida deltog samhällsplanerare Ann Green. 3.5 Studie av gällande offentliga planer Gällande planer inom kommunen, landstinget, länstrafiken m.fl. har studerats i syfte att konstatera i vilken utsträckning behovsområden i Hjulsjö socken redan är dokumenterade alternativt helt saknas. De planer som har granskats är dessa: Översiktsplan/fördjupad översiktsplan (ny översiktsplan under framtagning). Detaljplaner Länstransportplanen 4

5 3.6 Studie av andra dokument Lokalekonomisk analys LEA har från SCB levererats till arbetsgruppen och har avgränsats så att den sammanfaller med den geografiska gränsen för LUP. LEA medföljer som bilaga 2 till LUP. 4 Geografisk avgränsning Vid fastställande av den geografiska avgränsningen för LUP har det varit många parametrar att beakta. Förenklat kan de beskrivas som faktorer som på olika sätt påverkar det dagliga livet i Hjulsjö socken nu och i framtiden. Förutom företeelser inom området har även medtagits faktorer som finns utanför det geografiska området men som har inverkan för Hjulsjö socken (se bilaga 3, Hjulsjö socken). 5 Hjulsjö sockens historia För att förstå nuläget har arbetsgruppen bedömt det som angeläget att översiktligt beskriva Hjulsjö sockens historia och förändringar under årens lopp. Historien i korthet är denna. En av Hjulsjö sockens mest uppmärksammade fornlämningar är Hackhemskyrkan -en treuddig grav från järnåldern. Den ligger i ett mytomspunnet skogsområde omgiven av hundratals röjningsrösen, varav flera med gravliknande former. Forskning visar att odling och skogsbete med all säkerhet har förekommit här redan omkring Kr.f. Det beskriver troligen Hjulsjö sockens allra tidigaste agrara historia. Hjulsjö och Grängshyttan har skriftliga belägg från 1443 och Järnets bygd Hjulsjö socken är en järnets bygd med mycket gamla anor. Här, liksom i andra delar av Bergslagen har vår historia delvis förändrats med hjälp av nya analysmetoder. Vid sjön Grängen finns, förutom fynd från stenåldersbosättning, rester av tidig järnframställning i form av enkla blästor varav en är daterad till omkring år 900. Blästorna beskriver troligen Hjulsjö sockens allra tidigaste järnhistoria. Två av socknens många hyttlämningar är daterade till omkring 1300-talet, Björnebo och Gränbäckshyttan. Gamla hyttan i Grängshyttan anses vara lika gammal och var under 1500-talet en av Noraskogs största hyttor. Bergshanteringen fortsatte att växa. I början på 1600-talet koloniserades mer avlägsna delar av socknen av finnar - svedjefinnar. Folkmängden ökade och bergsmännen begärde nu tillstånd att bygga en egen kyrka i Hjulsjö, vilket beviljades Den karaktäristiskt röda och spånklädda bergslagskyrkan räknas idag, tillsammans med omgivande 1800-talsbebyggelse som en riksintressant kulturmiljö. Bergsbruk och järnhantering och därmed sammanhängande jord- och skogsbruk gjorde att bygden kunde expandera fram till 1900-talets början då folkmängden som mest var ca Bergshanteringen upphörde och skogsbruket blev dominerande. Från 1910 har folkmängden oavbrutet minskat till dagens ca 390. Som en av de sista träkolshyttorna i landet lades Bredsjö hytta ner 1962 och därmed avslutades en viktig epok i socknens och Sveriges historia. 5

6 Senare århundranden Hjulsjö bildade egen kommun fram till 1952 då vi slogs samman med Noraskog för att sedan överföras till Hällefors Socknen har genom tiderna haft ett stort antal servicegrenar som nu är borta: polis, bank, läkarmottagning, barnmorska, ålderdomsoch pensionärshem, biblioteksfilial, daghem, många skolor och affärer mm. 1 6 Nulägesbeskrivning Vid årsskiftet bodde 384 personer i Hjulsjö socken. Området har sedan år 2000 tappat nästan 100 invånare, vilket är ett stort tapp. Samtliga ålderskategorier uppvisar en negativ befolkningsutveckling sedan 2007 med undantag för åldrarna samt +65. Demografiskt blir antalet yngre färre och de äldre fler sett till den totala andelen av befolkningen. De flesta fastigheter utgörs av skogs- och näringsfastigheter, 290 st. varav 51 även inrymmer bostadsfastighet (som är bebodda). Majoriteten av de boende, 243 personer bor dock i småhus/villor både i mer förtätade bostadsområden och i friliggande hus. Ett fåtal flerfamiljshus finns både i Hjulsjö och Bredsjö som till största delen är uthyrda. Totalt finns 69 arbetsställen. Jord- och skogsbruket dominerar kraftfullt med 35 av dessa. Det är dock få som har sin försörjning tryggad enbart genom sitt jord- och skogsbruksföretag. Många har sin inkomst från annan sysselsättning vid sidan av. Flera fastighetsägare som har tillgång till åkermark är heller inte skrivna i Hjulsjö socken. Det finns också ett antal företag inom byggbranschen, vilket säkert kan förklaras av den rika tillgången på råvara som gynnar småskalig träförädling. En speciell nisch är företagen med inriktning mot olika kulturverksamheter. Nämnas kan Bredsjö Kulturkooperativ. Därutöver finns en spridning på flera olika branschområden. Av de 178 som förvärvsarbetar och bor i Hjulsjö socken pendlar 152 till arbete på annan ort. 20 personer som inte bor i området pendlar in till sitt jobb. Utbudet av service av olika slag är mycket begränsat. I dag finns ingen dagligvarubutik liksom drivmedelsanläggning. Den kommunala och offentliga servicen är heller inte utbredd, kommunal förskola, fritidsverksamhet och skola saknas helt. Vård- och omsorgsboende för äldre och/eller någon form av trygghetsboende kan inte erbjudas. Positivt är alla aktiva föreningar som medför att föreningslivet blir rikt och antalet arrangemang omfattande. Många är engagerade i flera föreningar samtidigt. Följande föreningar och religiösa samfund finns: Björksjöns byalag Bredsjö-Hällefors arbetarteater Fiskevårdsföreningen Hjulsjö/Grängshyttan Föreningen Folkets Hus i Bredsjö UPA Grängshyttans bygdegårdsförening Hjulsjö byförening Hjulsjö företagarförening 1 Det historiska avsnittet har skrivits av Inga-Lis Eriksson. 6

7 Hjulsjö Skyttegille Ideella föreningen Hjulsjö församlingsgård Jaktskytteklubben Jaktvårdsföreningen LRF Hjulsjö Rombohöjdens byalag Södra Hyttområdets idéförening Vävföreningen (Bredsjö ideella förening) Mycket händer årligen i Hjulsjö socken. I Hjulsjö skola finns ett motionscenter och i idrottshallen pågar en rad idrottsaktiviteter varje vecka, inte minst för barn och ungdomar. Hjulsjöjoggen som hållits sedan 1997 är ett populärt terränglopp i en orörd bergslagsnatur som lockar både ung som gammal. Den fantastiska naturen med skogarna som är rika på bär och svamp, de vilda djuren och sjöarna med fisket ger stora möjligheter till rekreations- och friluftsliv. Naturen och socknens historiska och kulturella arv drar till sig många turister både från Sverige och utomlands. Målgång för Hjulsjöjoggen. Här finns kallkällor med helande vatten och trollska anor, mörka bottenlösa skogstjärnar, forsande bäckar och älvar med öring, flodpärlmusslor och rent vatten. Från Kindlahöjden, en av länets högsta punkter kan man uppleva den milsvida utsikten över Bergslagen. Otaliga lämningar från bergsbruket kan bevittnas såsom kolbottnar och forvägar, gruvornas varp- och hyttornas slagghögar och hus byggda av sinnersten. Vidare finns valvbroar av sten, torpruiner med kallmurade jordkällare och stenmurar, herrgårdar och bergsmansgårdar med järnskorstenar. Kyrkstigar och hålvägar är fyllda av minnen och spår, vilka trampats av våra förfäder i hundratals, kanske tusentals år. I Bredsjö finns friluftsmuseet Finnstigen. Här kan man vandra i skog och mark och fiska i den näraliggande sjön. Det går också att ta del av skogsfinnarnas liv och de byggnader såsom rökstugor, rior och bastur som var typiska för skogsfinnar från slutet av talet och ett par hundra år framåt i tiden. Stugor för övernattning året runt finns. En stuga inrymmer en typisk finsk vedeldad bastu i 1600-tals miljö. Vid Finnstigen arrangeras årligen midsommarfest och många teaterföreställningar. Flera föreningar och grupper i socknen uttrycker sig via kultur. En del håller det traditionella hantverket vid liv. Andra håller musikarvet levande, förmedlar livet via teater, skapar visioner via måleri, bevarar kulturlandskapet eller håller traditioner som gammeldans levande etc. 7 Hjulsjö socken om 15 år Hela Bergslagen är fortsatt en av Europas mineral- och metallrikaste regioner. Det har gjort att Hjulsjö socken nu ingår i en större arbetsmarknadsregion där möjligheten att pendla till olika orter för jobb och utbildning är goda. Investeringar i kollektivtrafik, väg och järnväg har genomförts. Det gör också att befolkningsminskningen har stagnerat. Fler har sökt sig hit när jobben blivit fler och kommunikationerna förbättrats. 7

8 Inflyttningen har också påverkats positivt av den attraktionskraft som de boende, företagen och föreningarna i socknen och kommunen gemensamt skapat kring boenden med närhet till naturen och sjöarna i området. Här finns nu flera boendealternativ både för yngre och äldre. För äldre som vill bo kvar finns seniorbostäder med bra standard. Näringslivet i socknen har utvecklats, vilket delvis kan förklaras av ett målinriktat omställningsarbete för att bli mer självförsörjande och oberoende. Ett klimatsmart miljöprogram har antagits som fokuserar på framställning av egenproducerad grön el, ett hållbart byggande och boende, ökad odlingsareal och en hög självförsörjningsgrad på grönsaker, kött och fisk. En profilering mot produktutveckling och försäljning av ull har medfört att ett ullcenter skapats där ullen sorteras, tvättas och kardas. Får på bete i den vackra naturen. Ett väl utvecklat program för nyetablering av företag har tagits fram. Fler företag, aktiebolag, enskilda firmor och kooperativ har tillkommit. En speciell entreprenörsanda kännetecknar Hjulsjö socken. Järntorget i Bredsjö är ett industriområde. Här finns också ett företagshotell som drar nytta av den fiberutbyggnad som gjorts, vilken även är viktig för de boende i hela socknen. Turism och besöksnäring är en viktig inkomstkälla. Inom områdena sport, natur, kultur och måltid hålls ett flertal evenemang som lockar mer och mer besökare. Fler anläggningar har byggts och utbudet av olika boendeformer för turister har ökat. Företag såsom Bredsjö Herrgårdar och Bredsjö Mjölkfår blomstrar och har bidragit till att göra Bredsjö och Hjulsjö socken känt över hela Sverige. Inom kultursektorn har ytterligare företag startats som tillsammas med företag som Bredsjö Kulturkooperativ och Documentary Group Productions AB utmärker sig som några av landets främsta företag inom branschen. Hjulsjö socken är också känt för sina lokala arrangemang. Här ordnas s.k. träffkök där folk kan mötas och utbyta idéer och tankar om olika för socknen väsentliga utvecklingsprojekt. I övrigt kan nämnas Bredsjö Lillmarknad som ordnas av Föreningen Folkets Hus i Bredsjö, pubkvällar och festivaler, björnjägarutställningen samt utställningar om Bredsjö Bruk. Hela området präglas av ett aktivt föreningsliv. En särskild profil med inriktning mot hälsa och friskvård utmärker hela socknen. Samarbetet mellan byarna har förstärkts och nu finns en gemensam lokal utvecklingsgrupp för Hjulsjö socken. Servicen har förbättrats i takt med att befolkningen inte minskar. En mindre servicepunkt med affär finns. Ett dagis och en mobil distriktssköterskemottagning ingår i serviceutbudet. 8

9 8 Fokusområden 8.1 Boende För att bromsa och vända den negativa befolkningsutvecklingen måste hela Hjulsjö socken kännetecknas av attraktiva boende- och livsmiljöer. De som bor och lever här idag ska känna en stark längtan att stanna kvar. Att få fler människor att bosätta sig i området även permanent är ett uttalat mål från de byalag, föreningar, företag m.m. som på ett eller annat sätt varit med och utformat LUP. Ska inflyttningen öka är det dock många faktorer att ta hänsyn till. För det första måste utbudet av lediga bostäder och tomtmark för nybebyggelse stå i paritet med den efterfrågan som finns. Med de ökande priserna inne i Örebro och i den direkta tätortsnära landsbygden kring Örebro ökar möjligheterna för omgivande kommuner och orter att få inflyttning om dessutom pendlingsmöjligheterna till en större arbetsmarknadsregion blir bättre. Att det finns arbetstillfällen i Hjulsjö socken är självfallet väsentligt, men alla kan inte och kommer inte ha sin försörjning tryggad i sin hemvist. En utbyggnad av kollektivtrafiken och ökade investeringar i väg och järnväg som förbättrar möjligheterna att ta sig till arbeten på annan ort är därför av central betydelse i sammanhanget, även för Hjulsjö socken. Det är också viktigt att grundläggande samhällsfunktioner finns och fungerar. Det har stor inverkan på människors vilja att bosätta sig på en plats så boendet ska inte ses avskilt från t.ex. bredbandsutbyggnaden, tillgången på kommersiell och offentlig service, fritids- och kulturliv m.m. Förhållandet blir särskilt påtagligt om fler barnfamiljer ska bo och leva i området. Att den lokala bostadsmarknaden blir funktionell så att utbud och efterfrågan kan matchas ihop över tiden ska också vägas in. Äldre kanske inte vill eller känner att de orkar bo kvar i sina hus eller gårdar, men de vill stanna i sin hemmiljö även fortsättningsvis. De som vill bo kvar i Hjulsjö-Bredsjö med omnejd ska kunna göra det. Då måste det finnas bra och för målgruppen ändamålsenliga bostäder i områden som passar deras behov. Kan t.ex. vara ett seniorboende (+55 eller +65) i marknära plan utan trappor i form av lägenheter eller mindre radhus med närhet till service och kollektivtrafik etc. Om sådana boendealternativ finns till en kostnad som inte är allt för hög i förhållande till den boendekostnad man haft tidigare fås en mera rationell flyttkedja. Villor och gårdar frigörs till de som efterfrågar sådana boendeformer och inflyttning och utflyttning kan ske mera naturligt än idag allt eftersom behoven av olika bostäder uppstår. Hur kan situationen beskrivas i Hjulsjö socken? Andelen permanentboende minskar succesivt. De hus som blir sålda köps oftast av semesterboende då priserna är väldigt låga. Sett till nuläget är efterfrågan främst inriktad på mindre gårdar, typ hästgårdar eller liknande samt hus i mera friliggande natursköna områden. Det är dock svårt att hitta både gårdar och villor i sådan miljö. De som finns är redan bebodda. Vissa förfrågningar finns även om hus i mer förtätade områden, men ska nya villor byggas måste tomterna ändå vara relativt stora och inte ligga allt för nära varandra. 9

10 Det skulle gå att exploatera sådan mark på vissa ställen som också har en hög attraktionskraft lägesmässigt. Lämpliga områden är: Den kommunala marken vid Mjölnartorp (Kvarnbacken). Sydöstra sidan av sjön Kvisseln. Här skulle det vara möjligt att stycka av för ca sjönära tomter. Området som också ägs av kommunen kan eventuellt pekas ut som s.k. LIS-område (landsbygdsutveckling i strandnära läge) i den kommande kommunala översiktsplanen. Mårtensbo vid Stora Grängen. Här kan kanske 3-4 tomter rimligvis styckas av. Marken söder om Hjulsjön. Långåsen i Bredsjö för att bygga en ekologisk by. Det är inom ramen för LUP svårt att närmare peka ut och bestämma de områden som är bäst och möjliga att bebygga. Det kan förutom ovanstående förslag finnas fler områden som är attraktiva för nybebyggelse. De exempel som tas upp här i LUP är områden som om möjligt går att arbeta vidare med i processen med den översiktsplan som nu tas fram under förutsättning att markägarna är intresserade att exploatera marken. Några områden kan vara föremål för prövning om de kan utgöra s.k. LIS-områden. Det krav som ställs upp i LUP är: I översiktsplanen ska det säkerställas att inga hinder föreligger för att exploatera mark för nybyggnation av hus med den infrastruktur som krävs i form av VA, vägar m.m. både i mer förtätade områden och i områden lämpliga för friliggande hus. Det gäller även för de privata markägare som vill stycka av mark för tomter. De villor som finns till försäljning är relativt billiga, men ändå svårsålda, vilket kan tyda på att de inte ligger i sådana områden som efterfrågas. Även standard, bostadsyta och andra ovan nämnda beskrivningar om närhet till service och arbete spelar givetvis in. Det är också angeläget att marknadsföringen av objekten via mäklare blir rättvis och ger en bra bild av det samhälle som finns runtomkring. Hur stora önskemålen är om ett framtida seniorboende bland befolkningen som bor i de boendeformer som anses som mest efterfrågade av andra är i nuläget inte klarlagt. Frågan om att bygga seniorbostäder ska därför utredas vidare. I LUP föreslås: Att en bredare och djupare analys och kartläggning genomförs för att få ett bättre underlag för att bedöma behovet av och möjligheten att bygga ett seniorboende i Hjulsjö socken inom 5-10 år (Här kan Järnboåsexemplet vara till hjälp). En del äldre kan också behöva ett boende med särskilda vård- och omsorgsinsatser eller ett trygghetsboende. Något sådant alternativ finns i skrivande stund inte i Hjulsjö socken. Inte heller de med olika funktionsnedsättningar som efterfrågar någon typ av gruppboende etc. ges möjlighet att bo och leva här. Kanske finns de som vill och 10

11 behöver få bostadsanpassningar direkt i sitt hem, vilket många gånger är en bättre och mera önskvärd lösning än att bo i gemensamhetsboende. Det går inte att dra några slutsatser om hur omfattande behovet av olika boendeformer för dessa målgrupper är och väntas bli i framtiden. Därför kan LUP inte beskriva och ställa upp några närmare krav på vilka investeringar i sådana bostäder som måste genomföras de närmaste åren. Förslaget i LUP är: Att en utredning görs, förslagsvis i kombination med den analys och kartläggning som genomförs kring ett seniorboende som visar på både nuvarande och framtida behov av olika boendeformer för de aktuella målgrupperna. Ungdomar i åldern år har blivit några fler de senaste åren, men antalet personer i åldern har blivit färre. Det kanske främst är yngre som söker billiga hyresbostäder, men även äldre kan säkert tänka sig att bo i en lägenhet om de inte kan eller vill bo kvar i sitt hus. Hur åldersfördelningen ser ut bland de som bor i hyreslägenheter framgår inte av LEA. Som nämndes i nulägesbeskrivningen finns hyresfastigheter, men de är få och de flesta flerfamiljshusen som är attraktiva är redan bebodda. I Hjulsjö finns exempelvis bara ett hyreshus för äldre. Hur framtidens behov av lägenheter kommer se ut går inte riktigt att förutse. Att bygga traditionella hyreslägenheter kanske inte är det främsta alternativet med tanke på de höga hyror som måste tas ut då byggkostnaderna blir höga. Kooperativt ägande kan vara att föredra (alternativt kooperativ hyresrätt, t.ex. ÖBO:s satsning i Vintrosa). Visar det sig att flera lägenheter måste produceras och något företag vill bygga måste kommunala planer och program möjliggöra att ytterligare flerbostadshus kan tillkomma. Enligt LEA:n är utbudet av fastigheter som klassificeras som hyresfastigheter begränsat till 16. Några utgör enligt statistiken i LEA inte bostäder och står således tomma. Att det inte finns fler som bor i dessa beror antingen på att efterfrågan inte finns eller att husen är i sådant skick att de måste renoveras innan det går att hyra ut några lägenheter. I LUP skrivs in: Att en inventering ska göras av de fastigheter som är klassificerade som hyresfastigheter som nu är obebodda för att se om någon fastighet kan renoveras och iordningsställas som hyresfastighet, seniorboende eller utformas för att passa som boendeform för äldre eller funktionshindrade om behov av bostäder för målgruppen finns (kopplas till punkterna ovan). Kontakter ska tas med fastighetsägarna för att utreda frågan. Även kommunen ska ingå som part i arbetet. Vad beträffar fritidsboendet så kan konstateras att av de hus som säljs i området blir det allt vanligare att de nyttjas som fritidsbostäder. Det är ett högre prioriterat mål att få fler att bosätta sig i Hjulsjö socken permanent. För att möjliggöra fritidsbebyggelse i framtiden är det ändå av vikt: Att översiktsplanen medger att mark kan exploateras för fritidsbebyggelse om någon privat markägare visar intresse att bygga fritidsbostäder. 11

12 Allt sammantaget visar att det är komplicerat att få någon entydig bild av hur hela behovet av bostäder ser ut. Som förslås i LUP behövs mer kvantitativ och kvalitativ information för att få ett adekvat beslutsunderlag om vidare insatser. 8.2 Näringsliv/Företag Jord- och skogsbruksföretagen dominerar sett till antalet företag, men som fastslogs i nulägesbeskrivningen är det få som sysselsätter sig och livnär sig inom branschen enbart på sitt jordeller skogsbruk. De företag som finns i övrigt är spridda på flera olika näringsgrenar även om bygg- och entreprenadföretagen är några fler än övriga företag. Det finns inte så många tillverkningsföretag i Hjulsjö socken. Hjulsjö-Bredsjö skulle behöva något Lindbergs Bil i Bredsjö. produktionsföretag som kan generera några fler arbetstillfällen. Att fler småföretag överlag, både befintliga och nya ges möjlighet att växa är väsentligt för att mer jobb ska skapas. Det kanske inte är realistiskt att anta att ett större antal företag etablerar sig i området och bygger helt nya industrilokaler. Prioriteringen för att skapa nya företag och fler jobb ligger mer på att få fram ändamålsenliga lokaler för små tjänsteföretag. I nuläget är lokalbeståndet ytterst begränsat för den typen av verksamheter. Det utgör självfallet ett hinder för att få befintliga företag att växa och fler att starta när efterfrågan uppstår. Rudy Hobbenschot med sina får. En del kanske väljer att driva sina företag hemifrån när fiberutbyggnaden görs, fiber ger ökade möjligheter för det, men det är inte alltid praktiskt lämpligt att så göra. Några företagare kan också känna ett behov av att vara nära andra företag för att utbyta erfarenheter och om så går inleda en samverkan för sin affärsutveckling. Då är lokaler som ligger nära varandra i samma hus ett bra sätt att få företagen att samarbeta. En form av företagshotell skapar även förutsättningar för att dela på OH-kostnader och i förlängningen kanske även ha viss gemensam personal. Ska småföretag startas och befintliga ges bra förutsättningar att verka och ta tillvara på fiberutbyggnaden på orten så att fler arbetstillfällen kan tillkomma måste lokalbeståndet förbättras. Några lokaler finns som kan vara tänkbara för mindre företag, men det är inte säkert att de i nuvarande skick uppfyller de krav som företagen ställer. I Hjulsjö socken finns ett 12

13 antal hus som är i behov av renovering som skulle kunna användas för företagens räkning. Slutsatsen är att utbudet av lokalyta bör öka. Det gäller både för industriföretag och för andra företag såsom små tjänsteföretag. I LUP föreslås: Att kontakt tas med de aktuella fastighetsägarna för att se om intresse finns för att renovera och iordningsställa fastigheterna till företagslokaler. En behovsanalys görs bland befintliga företag som anses vara en potentiell målgrupp för att få en bild av efterfrågan på lokaler. LEA kan här vara till hjälp. Kommunens näringslivsenhet ska bistå med den assistans som behövs. Även utbudet av mark för nybyggnation av lokaler är begränsat. Ett område som kan vara lämpligt för att etablera ett småskaligt företagande är vid den nya korsningen till Hjulsjö-Bredsjö om det nu blir en ny vägsträckning norr om Hjulsjö (ombyggnation av väg 63). Järntorget i Bredsjö passar också som industrimark för eventuell nybyggnation av lokaler. Här finns järnväg som ytterligare gör området ändamålsenligt som industriområde. Det krav som LUP ställer upp är: Att den kommunala översiktsplanen medger att ovan nämnda markområden med den infrastruktur som behövs (VA, vägar m.m.) kan beredas för att uppföra lokaler. Det är också ytterst väsentligt att utbyggnaden av fiber görs för att både befintliga och nya företag ska kunna växa i Hjulsjö socken. För att företagen ska kunna utvecklas och fler företag startas ser näringslivet behovet av en ökad samverkan med kommunen. Samarbetet kan avse en mera regelbunden och kontinuerlig kontakt och att företagen i området gemensamt med kommunen arbetar med strategier och program. Följande förslag finns: Företagarföreningen i Hjulsjö vill föra en dialog med kommunen om hur jord- och skogsbruket ska utvecklas (se förslagen i bilagan under rubriken näringsliv/företag). Företagen i Hjulsjö socken ska på ett tydligare och mera strategiskt sätt beaktas i ett kommunalt näringslivsprogram. Årliga träffar ska hållas någonstans i Hjulsjö socken mellan företagen och kommunen (företagsfrukostar, kvällsmöten etc.). Vad beträffar skyltning vill företagen i Bredsjö: 13

14 Sätta upp en anslagstavla mitt i byn med information om vilka företag som finns och vart de är belägna. Mer om skyltning samt om vägar finns i avsnittet om infrastruktur nedan. 8.3 Infrastruktur Inom ramen för insatsområdet infrastruktur har arbetsgruppen diskuterat trafiksituationen på väg 63 samt övriga vägar och behovet av cykel- och gångvägar. Grunden är att den fysiska infrastrukturen ska vara sådan att både barn och vuxna kan känna sig säkra i trafiken. Att få till stånd en helhetslösning på trafiken ger förutom ökad säkerhet ett lyft för hela Hjulsjö socken, t.ex. för turismen och besöksnäringen. Även belysning och uppskyltning har ingått i arbetet med att kartlägga vart det behövs förbättringar ur trafiksäkerhetssynpunkt och för att få en trevligare miljö för både boende och besökare. Underhållet av vägar är en annan viktig del för att trafiken ska fungera. Det LUP ställer upp som krav är: Väg 63 norr om Hjulsjö finns med som ett objekt i Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län Vägen är smal och risken för allvarliga olyckor är stor. Vägen ska åtgärdas omgående innan fler allvarliga olyckor inträffar. Väg 767 ner mot Nyhyttan (på vägen mot Järnboås) måste förbättras och bli säkrare. Vägen ska åtgärdas snarast. Hastigheten på väg 63 ska vara max 50 km/h från där Hjulsjö börjar och till Södra Hyttanvägen. Hastigheten på väg 767 från Kvarnbacken ner till väg 63 ska vara max 50 km/h. Väg 767 förbi Hjulsjö. Ett flertal mindre grusvägar måste underhållas bättre både på sommaren och vintern. Varje vägsamfällighet får ta ansvar för att åtgärder genomförs. Fler bra rastplatser ska byggas vid infarterna. Vid rastplatserna ska informationstavlor om Hjulsjö socken finnas, om företag och arrangemang. Ett förslag är att bygga en parkerings- och rastplats vid badplatsen i Hjulsjö där det redan finns en mindre parkering. Fler vägar och platser måste få belysning. Belysningen behöver dessutom bli bättre på vissa ställen. Det är både en säkerhets- och trygghetsfråga. Ett ställe där belysningen måste förbättras är stationsbacken i Bredsjö. Besökare som kommer med tåg har svårt att orientera sig i mörkret p.g.a. den dåliga belysningen. 14

15 8.4 Kollektivtrafik Om Hjulsjö socken ska leva och utvecklas, då är en bättre kollektivtrafik nödvändig. Kollektivtrafiken till och från Hjulsjö socken är i det närmaste obefintlig och är helt anpassad till att man är skolelev i Hällefors. Om man vill ta bussen för att handla, besöka sjukvården eller hälsa på bekanta måste man ta bussen kl på morgonen. Då är man framme i Hällefors kl Bussen hem avgår först kl och man är tillbaka kl på eftermiddagen! Bussen till Nora går kl och man är framme kl Tillbaka går den kl och man är hemma kl Bredsjö station med stationshuset i bakgrunden. Om man vill åka till Kopparberg måste man ta bussen från Hällefors, åka till Lindesberg och där ta en buss till Kopparberg! Då är man framme kl ! En restid på totalt 5 timmar. Till Örebro reser man med bussen till Hällefors på morgonen och är via Nora i Örebro strax före lunch. Det är en helt omöjlig situation, speciellt för äldre. För gymnasieelever som studerar på annan ort är detta inte ett alternativ. Föräldrarna får istället skjutsa barnen till tåganslutning i Kopparberg (så beskrevs situationen i våras. Fr.o.m. augusti 2013 körs expressbussar t.o.r fem gånger dagligen). För arbets- och studiependling måste det finnas möjligheter att komma tidigt på morgonen till befintliga anslutningar, t.ex. tåget i Kopparberg eller bussen i Nora. I LUP lyfts följande förslag fram: Att bussförbinderlserna till och från Hällefors, Nora och Kopparberg blir mer frekventa och att de anpassas bättre till de som måste pendla för arbete och studier (se ovan om expressbussar). Hänsyn i planeringen av kollektivtrafiken måste tas så att det även blir möjligt att åka kollektivt till och från den mer perifera landsbygden. Ett alternativ kan vara att mindre bussar används som kan cirkulera i socknen flera gånger/dag, tiderna anpassas till de behov som finns (kan t.ex. utformas som anropstrafik). Dirkektresor till de närliggande orterna skall också vara möjligt (se ovan om expressbussar). Ungdomar ska kunna ta sig in till Hällefors och tillbaka på helgerna. Skolskjutsarna måste anpassas till barnens skoltider så att inte barnen behöver vänta i skolan innan de kan åka hem. 15

16 Persontrafiken på järnvägen måste också anpassas till de behov som finns. Bristen är att det inte går att åka t.o.r. samma dag när tågstopp görs. Persontrafiken för turister och de som pendlar till arbete och studier måste utökas (fr. o. m 1 juli 2013 och fem veckor framåt kommer Inlandsbanan att köra sina resenärer på tåget i stället för som tidigare via buss från Kristinehamn till Mora). Lösningar med olika former av anropstrafik blir allt vanligare. Att få fler linjer baserade på anropstrafik kan om möjligt lösa en del av de behov av kollektivtrafik som finns och väntas uppstå för flera målgrupper (se även under om dagligvaruförsörjning). Det ska därför: Göras en utredning om fler turer kan köras som anropstrafik som också omfattar Hjulsjö socken. Utredningar och diskussioner om kollektivtrafiken har gjorts och pågår fortfarande kontinuerligt bl.a. inom den nya kollektivtrafikmyndigheten som bildades i Örebro under 2012 (en del av Landstinget). I LUP skrivs därför in: Att kommunen gemensamt med representanter för de boende och företagen i Hjulsjö socken bevakar aktuella utredningar och förslag till kollektivtrafiklösningar så att behoven för olika målgrupper utreds och vägs in när besluten om linjeval och tidtabeller fattas. 8.5 Offentlig service Utveckling av skolan och förskolan Ingen kommunal förskole- och fritidsverksamhet finns i Hjulsjö socken. Om det i framtiden kan ske en inflyttning av barnfamiljer så att underlaget av barn blir tillräckligt stort får det prövas om det går att starta upp en förskola igen. Någon grundskola finns ej. Några barn i Hjulsjö socken skulle kunna gå i skola i Järnboås. Problemet är att inga skolskjutsar finns till Järnboås. Skolbuss körs enbart till Hällefors. Kommunen borde ha ett bättre utbyte med Nora kommun och möjliggöra så att barn och föräldrar ges en förutsättning att välja Järnboås skola. I LUP föreslås: Att kommunen för en dialog med Nora kommun och inleder ett samarbete med kommunen och Järnboås skola för att ge ökade förutsättningar för barn och föräldrar i Hjulsjö socken att välja Järnboås skola Äldreomsorg Något vård- och omsorgsboende finns ej i Hjulsjö socken. I LUP ställs inga krav på att sådant boende ska finnas i Hjulsjö socken i nuläget, men framtiden får utvisa om behov uppstår som gör att det bör finnas ett boende med särskilda vård- och omsorgsinsatser. 16

17 Mer viktigt är att de äldre som fortfarande kan bo kvar i sina hem, men ändå är i behov av viss vård och omsorg får sådan i den omfattning och med den kvalitet som krävs (se nedan om hemtjänsten). I Bredsjö finns lägenheter som skulle kunna fungera som äldreboende, men då i första hand som seniorboende (se under rubriken 8.1 Boende). Gamla pensionärshemmet är ett alternativ Hemtjänsten Det kan ifrågasättas om den hemtjänstverksamhet som nu finns bedrivs rationellt arbetsmässigt och effektivt kostnadsmässigt. Nu utgår hemtjänsten som omfattar Hjulsjö socken från Hällefors. Mycket tid spills bort på resor då ingen hemtjänstpersonal finns i direkt anslutning till Hjulsjö-Bredsjö. Den tiden skulle kunna användas till de äldre i hemmen istället. Det är inte heller ur miljösynpunkt försvarbart att låta personalen tillägna flera mil på vägarna i onödan. I LUP skrivs in: Att en hemtjänstgrupp ska utgå från Hjulsjö-Bredsjö för att komma närmare äldre som har behov av hemtjänstpersonal. Att en studie genomförs inom kommunen för att utreda hur stor del av tiden som hemtjänstpersonal tillbringar i bil och vilka kostnader och miljökonsekvenser det för med sig. Studien ska inte enbart omfatta Hjulsjö socken utan hela kommunens hemtjänstverksamhet Distriktssköterska Många äldre skulle vara betjänta av en distriktssköterskemottagning någonstans i Hjulsjö socken. Att få till en permanent mottagning är inte realistiskt, men att få tillgång till en distriktssköterska någon timma varje vecka anses fullt möjligt. Nu får många äldre åka in till Hällefors för att träffa en sköterska. Det tar oftast lång tid då det inte går att åka kollektivt på ett smidigt sätt fram och tillbaka. Även de som åker färdtjänst kan uppleva att väntetiderna vid vårdcentralen i Hällefors är långa och mycket tid får offras för besöken. Att köra bil själv kan många gånger vara olämpligt om man är sjuk. Att ha en distriktssköterska på plats lokalt i området ses som en trygghetsfaktor för de äldre. En distriktssköterskemottagning kan också kombineras med andra insatser för äldre, fotvård, tandvård, sjukgymnast m.m. Även barnfamiljer har självfallet nytta av att det finns en distriktssköterska i närområdet. Det är också viktigt att det finns en hjärtstartare på lämplig plats. I LUP föreslås: Att distriktssköterska ska finnas i Hjulsjö socken minst 1 dag/vecka. Det ska utredas vilka andra vårdinsatser som är möjliga att kombinera med distriktssköterskemottagningen. Även lokalfrågan och om en hjärtstartare kan placeras i den lokal som ska iordningsställas för mottagningen ska ingå i en sådan utredning. 17

18 8.6 Övrig service (bl.a. kommersiell service) Dagligvaruförsörjning En särskild grupp har jobbat med frågan om att etablera en mindre butik/servicepunkt i Hjulsjö skola. Tanken är att servicepunkten ska fungera som en naturlig mötesplats och kanske även inrymma en mindre restaurang och/eller café. Att få in lokalproducerad mat och utveckla ett koncept med internethandel ingår också i planerna. Även distriktssköterskemottagningen skulle kunna finnas här liksom den aktör som eventuellt kan få ett skötselavtal med kommunen för att ansvara för park- och grönområden samt kommunala anläggningar i övrigt. Här kan också den föreslagna turistbyrån på sommaren ligga. Det är möjligt att kommunen kan lägga ut viss kommunal service i servicepunkten om den blir verklighet, men vad det kan röra sig om för tjänster måste utredas vidare. Inget beslut om någon butik/servicepunkt har ännu tagits. Det förs en diskussion om olika driftsformer och organisationsfrågor såsom ekonomisk förening eller aktiebolagsform. En träff arrangerades i Hjulsjö skola den 5 mars dit de boende i kundupptagningsområdet bjudits in. På träffen deltog även Patrik Pettersson från Länsstyrelsen och Jan Forslund från Järnboås för att berätta om butiken i Järnboås. En enkät har gått ut till hushållen i Hjulsjö socken. Hushållen har fått svara på om de ser behovet av en butik och vilken service i övrigt som bör erbjudas i servicepunkten. Ett möte har också hållits med Axfood. För att komma vidare i frågan behövs mer analyser och utredningar kring de marknadsmässiga förutsättningarna att långsiktigt kunna få lönsamhet i en butik/servicepunkt. Kommunen har ett ansvar för planeringen kring varuförsörjningen, det är speciellt viktigt på landsbygden där det kan finnas människor som inte kan ta sig in till en större tätort för att göra sina dagligvaruinköp. Det bor en relativt stor andel äldre i Hjulsjö socken. Äldre och funktionshindrade som kanske har svårare att förflytta sig med bil eller åka kollektivt är särskilt utsatta grupper. I LUP skrivs in: Att kommunen ska ta fram en varuförsörjningsplan som visar hur varuförsörjningen kan säkerställas för de målgrupper som är i behov av att få sin dagligvaruförsörjning tryggad (kommunen har möjlighet att ansöka om stöd till kommersiell service s.k. hemsändningsbidrag för de kostnader som uppstår i samband med varuleveranserna från den butik som kommunen anlitar). Fler bussturer körs som s.k. anropsbaserad trafik in till tätorterna. Om ordinarie busslinjer inte går frekvent så att det blir svårt att ta sig in till en ort och hem igen inom en rimlig tidsrymd då fyller anropstrafiken en viktig funktion. Resorna behöver inte enbart syfta till att köpa dagligvaror. Andra ärenden såsom bank- och postärenden när sådana tjänster saknas på hemorten kan också ingå. Lösningarna med anropstrafik kan se olika ut beroende på målgrupp, behov av tjänster som ska utföras i samband med resorna samt vem som svarar för resorna (kan även vara privata bussbolag). Anropstrafik kan även vara av intresse för Hjulsjö socken då ingen dagligvarubutik finns i området. 18

19 I LUP föreslås: Att en vidare utredning görs om behov finns att anordna anropsbaserad trafik, särskilt för de målgrupper som behöver få sin dagligvaruförsörjning tryggad (se under rubriken 8.4 Kollektivtrafik) Postservice Finns ej något ombud för privatpersoner. Kan kanske bli ett ombud för Posten AB i en eventuell ny servicepunkt. Mer troligt är att få avtal med DHL och Schenker. Leveranser till företagen sker 2 dagar/vecka med DHL och Schenker. Vissa problem finns med postens företagspaket, leveranser sker inte alltid på utsatt tid, men i stort fungerar utkörningen tillfredsställande Apoteksvaror Finns ej. Kan ingå i en servicepunkt. Behov av ett ombud för apoteksvaror finns ATG och Svenska Spel Finns ej. Att bli ombud för Svenska Spels lotter är möjligt. Kan ingå i en servicepunkt. Onlinespel hos Svenska Spel och ombud för ATG är ej troligt Utlämning för Systembolaget Finns ej. Kan ingå i en servicepunkt om behov finns Drivmedelsstation Någon drivmedelsanläggning finns inte i Hjulsjö socken i dag. Närmaste stationer ligger i Hällefors, Kopparberg och Järnboås. Arbetsgruppen för LUP har fört diskussioner kring en liknande lösning som den som nu finns i Järnboås (en ovanjordsanläggning). Någon plats för vart stationen kan ligga har inte pekats ut. Innan någon djupare kontakt kan tas med intressenter som kan tänka sig att investera i en anläggning måste en marknadsundersökning göras mot både privatpersoner och företag. En väsentlig faktor är att stationen kan placeras strategiskt vid väg 63. Behovet och de marknadsmässiga förutsättningarna måste vara styrande. Länsstyrelsen ska föra en fortsatt dialog med de boende och företagen (förslagsvis via de kontakter som upprättats genom arbetet med LUP) samt kommunen om en eventuell etablering av en drivmedelsanläggning i Hjulsjö- Bredsjö innan vidare aktiviteter planeras och genomförs Betaltjänster Swedbank är den enda bank som finns i Hällefors. Banken tar inte emot några kontanter längre, varken från privatpersoner eller företag. Handelsbanken och Bergslagens Sparbank i Kopparberg har fortfarande kontanthanteringen kvar. Så länge privatpersoner och företag har behov av dessa tjänster ska påtryckningar göras mot bankerna så att kontanthanteringen inte försvinner Återvinningsstation Stationen är funktionell och säker, men det saknas uppskyltning. 19

20 Identifiera vem som är ansvarig för skyltning till stationen och begär att uppskyltning görs Räddningstjänsten Något brandvärn finns inte i området. Räddningstjänsten utgår från Hällefors (Bergslagens Räddningstjänst). Förslag har inkommit om att öka räddningstjänstens närvaro i Hjulsjö socken, men det bör utredas om det finns brister i den nuvarande verksamheten och i så fall vilka konsekvenser det för med sig innan vidare slutsatser dras Polisen Förslag har även inkommit om att öka polisens närvaro, vilket gäller generellt för landsbygden i hela länet. Det bör således föras en diskussion angående polisens verksamhet på landsbygden överlag i hela Örebro län Bredband och mobiltelefoni Utbyggnad av fiber ska göras så att alla boende och företag som vill ansluta sig ska kunna göra det (vissa hushåll i den mera perifera landsbygden kanske inte kommer att kunna anslutas i den första utbyggnadsfasen). Fiberutbyggnaden är en mycket viktig fråga som berör hela landsbygdsutvecklingen i Hjulsjö socken. Täckningen i mobilnätet måste bli bättre. Kontakt får tas med ansvarig operatör. 8.7 Den yttre miljön Park- och grönområden behöver snyggas till så att den yttre fysiska miljön blir trevlig och upplyftande både för de boende och för besökare t.ex. turister som besöker Hjulsjö socken. Områdena kan vara både privata och kommunala. I LUP skrivs in: Att kommunen i samråd med de boende, föreningarna och företagen gör en inventering av de områden som behöver iordningsställas och därefter skötas kontinuerligt. För den fortsatta skötseln ska om kommunen inte själv kan tillhandahålla en god skötsel av områdena det prövas om ett skötselavtal kan upprättas med någon aktör i Hjulsjö-Bredsjö, ideell förening eller något företag. En liknande inventering görs av privata områden. Kontakt tas med respektive ägare till området för att få till en bättre skötsel (eventuellt går det att få till avtal om skötsel även med privata ägare). Exempel på sådana områden som lyfts fram på stormötet och på temakvällen om föreningslivet är bl.a. motionsspåret som ska finnas tillgängligt och inte växa igen (markberedningar måste göras) och idrottsplatsen som måste underhållas så att den kan användas för olika idrotts- och fritidsaktiviteter. Badplatserna ska iordningsställas och hållas rena från skräp och sly så att platserna blir attraktiva utflyktsmål både för boende och de som besöker Hjulsjö socken. Badplatserna ska vara säkra både för barn och vuxna. Bredsjö byförening arranderar badplatsen i Bredsjö enligt ett avtal med Hällefors kommun från Då Bredsjö byförening har upphört måste avtalet med kommunen ses över. Vem ska ansvara för skötseln av badplatsen i fortsättningen? 20

21 8.8 Turism/besöksnäring Hjulsjö socken har ett flertal turist- och besöksmål som kan locka både inhemska och utländska turister till området. Det rör sig mycket människor i och runt omkring Bredsjö-Hjulsjö som turistar så potential finns att jobba vidare med turistnäringen. Turism och besöksnäring är således något som många boende, föreningar och företag ser stora möjligheter i. Det finns en del sevärdheter, men mer kan göras för att attrahera fler besökare både från regionen och övriga delar av Sverige likväl som från utlandet. Även upplevelseturismen går att vidareutveckla. För att lyckas med satsningar inom turist- och besöksnäringen anser många företag att samverkan med kommunen är en vital framgångsfaktor. Samarbetet fungerar väl idag. Det är dock viktigt att poängtera att företagen själva måste engagera sig och ta initiativ till en ömsesidig samverkan med kommunen. De förslag som kommit fram under processen med LUP är: Sjöarna och vattendragen i och runt omkring Hjulsjö socken ger en speciell naturupplevelse. Kommunen kan bistå med stöd och hjälp för att öka marknadsföringen av hela Hjulsjö socken. En turistbroschyr med företagspresentationer ska tas fram. På kommunens hemsida ska även all information om Hjulsjö socken om t.ex. turism, kultur och fritid finnas samlad på en plats så att det är enkelt att hitta vad man söker. Ett förslag är att annonsera gemensamt tillsammans med kommunen i lämplig tidning eller via andra medier, exempelvis Destination Bergslagen. Låt kommunen tillsammans med företagen, föreningarna och de boende utforma en strategi för hur Hjulsjö-Bredsjö kan utvecklas inom turism- och kulturområdet, såsom konst och musik. Det går t.ex. att arrangera olika kulturevenemang, ordna kulturfestival och starta ett kulturhus för både barn och vuxna som också kan locka turister att besöka Hjulsjö socken. Kommunen ska ha regelbundna träffar med företag inom turist- och besöksnäringen i Hjulsjö socken, gärna förlagda på företagen i syfte att följa upp och utvärdera tidigare insatser och utveckla nya. För att nå ut med en proffsig turistinformation på lokal nivå har önskemål framförts om att förlägga en turistbyrå någonstans i Hjulsjö socken under sommarhalvåret då turistsäsongen är som intensivast. Det måste skyltas upp vart alla turistföretagen finns (eventuellt stor gemensam skylt). En sådan utpekad plats är mellan smedjan och gamla affären. Information ska kunna ges på flera språk. Enskilda vägar måste underhållas och vara framkomliga då vägarna har betydelse för turisternas möjligheter att komma ut i skog och mark och till sjöarna i området. 21

LUP ska alltså peka på identifierade behov. I den mån som det finns förslag till lösning kan sådan kortfattat redovisas.

LUP ska alltså peka på identifierade behov. I den mån som det finns förslag till lösning kan sådan kortfattat redovisas. 1 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Syftet med en LUP... 3 3 Processarbetet... 3 3.1 Stormöte som inledning på arbetet... 3 3.2 Möten i arbetsgruppen... 4 3.3 LUP presenterades på avslutande stormöte... 4 3.4

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Framtid Svartå Lokal utvecklingsplan för en attraktiv landsbygd i Degerfors kommun

Framtid Svartå Lokal utvecklingsplan för en attraktiv landsbygd i Degerfors kommun 2013-04-17 Framtid Svartå Lokal utvecklingsplan för en attraktiv landsbygd i Degerfors kommun 1 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Syftet med en lokal utvecklingsplan... 3 3 Processarbetet... 3 3.1 Studie av gällande

Läs mer

LUP ska alltså peka på identifierade behov. I den mån som det finns förslag till lösning kan sådan kortfattat redovisas.

LUP ska alltså peka på identifierade behov. I den mån som det finns förslag till lösning kan sådan kortfattat redovisas. 1 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Syftet med en LUP... 3 3 Processarbetet... 3 3.1 Studie av gällande offentliga planer och program... 4 3.2 Studie av andra dokument... 4 4 Geografisk avgränsning... 4 5 Svartås

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge FJÄLKINGE BYPLAN Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge 1 BAKGRUND Fjälkinge är en så kallad basort i Kristianstad kommun med ca 1700 invånare. På orten

Läs mer

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018

Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Antagen KF 2014-05-26 105 1(5) Service- och landsbygdsutvecklingsplan för Borgholms kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Avgränsning 2 2 Begrepp 2 3 Mål 3 4 Boende och fritid

Läs mer

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med

Läs mer

LUP ska alltså peka på identifierade behov. I den mån som det finns förslag till lösning kan sådan kortfattat redovisas.

LUP ska alltså peka på identifierade behov. I den mån som det finns förslag till lösning kan sådan kortfattat redovisas. 1 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Syftet med en lokal utvecklingsplan... 3 3 Processarbetet... 3 3.1 Studie av gällande offentliga planer/program... 5 3.2 Studie av andra dokument... 5 4 Geografisk avgränsning...

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

LOKAL UTVECKLINGSPLAN

LOKAL UTVECKLINGSPLAN LOKAL UTVECKLINGSPLAN D E T T A Ä R E N L O K A L U T V E C K L I N G S P L A N F Ö R V Å R T F U N K T I O N - E L L A O M R Å D E V E D E V Å G S O M Ä R I D Y L L E N I B E R G S L A G E N M E D N Ä

Läs mer

Karlskrona Vision 2030

Karlskrona Vision 2030 Karlskrona Vision 2030 Attraktiva livsmiljöer Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med

Läs mer

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Lillpite 2014-03-11 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Arnemark 2014-02- 26 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Serviceplan

Serviceplan Serviceplan 2016-2018 Serviceplanens syfte är att öka engagemang, förståelse & kunskap kring service som en del av kommunens arbete med näringslivs- & landsbygdsutveckling samt att tillgång till service

Läs mer

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och

Läs mer

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 en väg, många möjligheter 2(11) INNEHÅLL 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 2.1 Vision... 4 2.2 Mål... 5 2.3 Strategier... 5 3 Tillväxt ett samspel...

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden?

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? 1 ett metodexempel hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden? Maria Hagelberg & Pernilla Jacobsson 12 utgångspunkter tema: attraktivitet boende 1 3 utgångspunkter tema: attraktivitet boende

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Framtid Mullhyttan med omnejd. Lokal utvecklingsplan för en attraktiv landsbygd i Lekebergs kommun

Framtid Mullhyttan med omnejd. Lokal utvecklingsplan för en attraktiv landsbygd i Lekebergs kommun Framtid Mullhyttan med omnejd Lokal utvecklingsplan för en attraktiv landsbygd i Lekebergs kommun 1 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Vad är syftet med en lokal utvecklingsplan?... 3 3 Hur har processarbetet

Läs mer

En bygd i avveckling?

En bygd i avveckling? Näshulta En bygd i avveckling? Näshulta Näshulta, som med sitt öppna jordbrukslandskap tillsammans med hagmarker, vattenspeglar och djupa skogar skapar en naturskön bygd Näshulta, en levande landsbygd

Läs mer

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg Bilaga Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg. I vilken by bor du? Antal Procent 5. Stora Skedvi 93 00,00% 2. Kön Antal Procent. Kvinna 5 55,43% 2. Man 4 44,57% Totalt

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Medborgardialog ÖP-boden

Medborgardialog ÖP-boden Medborgardialog ÖP-boden Sammanfattning av svar från alla orter 2016-07-26 Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Den viktigaste frågan när det gäller kommunikationer är att Satsa

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor,

för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor, Sida 1(5) Tjänsteställe: Kommunledningskontoret Handläggare: Kerstin Guth Datum: 2015-10-14 Beteckning: KS 2015-42 140-2 Er beteckning: Underlag för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor

Läs mer

HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning rev 2014-08-29

HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning rev 2014-08-29 HÄRADSBÄCK Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN Sammanfattning rev 2014-08-29 Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan Samrådsredogörelse, Version Familjefestivalen 2014-08-29 Kontakt:

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Förstudie för utveckling av Stjärnsund

Förstudie för utveckling av Stjärnsund Förstudie för utveckling av Stjärnsund Rune Dahlén informerar om bosättningsmöjligheter vid lördagsmarknaden i Stjärnsund. Projektägare: Stjärnsunds Byggrupp, ideell förening Projektledare: Rune Dahlén

Läs mer

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Lokal Utvecklings Plan (LUP)

Lokal Utvecklings Plan (LUP) Projekt LISA Leader Småland Sydost Lokal Utvecklings Plan (LUP) Lokal Utvecklingsgrupp: Lenhovda med omnejd Kommun: Uppvidinge Reviderad 2010-11-10 Bjud in till stormöte i byn/tätorten/socknen och börja

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND Laholm g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Laholm Workshop i Laholms kommun Den 23 september 2013 samlades 50 personer i Ysby bygdegård för att

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Remissvar utvecklingsstrategi

Remissvar utvecklingsstrategi Remissvar utvecklingsstrategi 2014-11-05 Egersta Byalag Jag har läst ett par gånger och kanske läser igen men jag tycker det ser gediget och väskrivet ut. Jag delar en hel del bedömningar och inriktningar.

Läs mer

En hållbar regional utveckling

En hållbar regional utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03 2014-06-24 Dialogmöte Älghult 2014 06 03 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Anders Svensson, ekonomi och

Läs mer

Sammanställning. Resultat av workshop genomförd

Sammanställning. Resultat av workshop genomförd Sammanställning Resultat av workshop genomförd 2014-10-22 Förslag gällande utveckling av Sjötorp som besöksort Förslag poäng Övernattning Utökade bäddplatser 0 Total summa 0 Kulturmiljö Bevara den genuina

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-03-17 Dnr: TSN 2016-22 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3 Region Östergötland har beretts

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Levande landsbygd och skärgård April

Levande landsbygd och skärgård April Levande landsbygd och skärgård April 2016 Innehåll 3 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 9 11 Inledning Landsbygdens och skärgårdens möjligheter Utveckling på ett hållbart sätt Lokalt utvecklingsarbete så går det till

Läs mer

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Politiskt program 2007-2010

Politiskt program 2007-2010 Politiskt program 2007-2010 Socialdemokraterna i Skövde Politiskt program för Socialdemokraterna i Skövde 2007 2010 Vi socialdemokrater i Skövde förbinder oss med detta program att arbeta för ett bättre

Läs mer

DOKUMENTATION KOMMUNDELSDIALOG I LANDVETTER

DOKUMENTATION KOMMUNDELSDIALOG I LANDVETTER 1 (5) DOKUMENTATION KOMMUNDELSDIALOG I LANDVETTER Vad tycker du är viktigt för utvecklingen i Landvetter? Positivt och viktigt att det ska bli en idrottshall. Det är viktigt med polisiär närvaro för att

Läs mer

Dialogmöte. Åseda 2014 06 04

Dialogmöte. Åseda 2014 06 04 2014-06-24 Dialogmöte Åseda 2014 06 04 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Lars Gunnar Serell, ansvarig för

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Arbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL

Arbete med Lokal Utvecklingsplan. Varbergs kommun BYGDEPROFIL Arbete med Lokal Utvecklingsplan Varbergs kommun BYGDEPROFIL Vad och varför en Lokal Utvecklingsplan? - Vad hette det sa du? ( kan kalla den vad vi ) Tre delar 1. Bygdeprofil - beskriver den lokala identiteten,

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok.

Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok. 2013-10-04 Tillväxtverket Ärendeid 00162884 Diarienummer 2011003168 Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok. Invigningen av Servicepunkt Byxelkrok. Foto Bo Lönnqvist Projektets syfte. Syftet med utvecklingsprojektet

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Enåkers-bygden Heby kommun, Uppsala län Januari 2009 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet har

Läs mer

En sammanbunden stad 2035

En sammanbunden stad 2035 En sammanbunden stad 2035 Strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg 2017 2020 Förord En sammanbunden stad 2035 - en gemensam strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg För

Läs mer

Framtid Simlångsdalen

Framtid Simlångsdalen Framtid Simlångsdalen Projektbeskrivning April 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Projektbeskrivning för Framtid Simlångsdalen Innehåll Bakgrund... 2 Omvärldsanalys... 2 Geografiskt läge... 2 Befolkning och

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Programförklaring 2010-2014 Rödgröna Oppositionen i Sotenäs Kommun

Programförklaring 2010-2014 Rödgröna Oppositionen i Sotenäs Kommun Programförklaring 2010-2014 Rödgröna Oppositionen i Sotenäs Kommun Inledning I följande dokument beskrivs inriktningen på den politik som den Rödgröna Oppositionen har enats om att arbeta för under mandatperioden.

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

Fritidsverksamhet på Rödluvan i Sandhem. Här finns också förskola och första året i Sandhems 0-9 skola.

Fritidsverksamhet på Rödluvan i Sandhem. Här finns också förskola och första året i Sandhems 0-9 skola. MULLSJÖ KOMMUN 32 SAMHÄLLSSERVICE Fritidsverksamhet på Rödluvan i Sandhem. Här finns också förskola och första året i Sandhems 0-9 skola. HUR SER DET UT? Utbildning och barnomsorg Kommunen har satsat mycket

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Bygdeplan. Bygdeplaner i Norra Skaraborg - en nygammal möjlighet VARFÖR SKA MAN GÖRA EN BYGDEPLAN?

Bygdeplan. Bygdeplaner i Norra Skaraborg - en nygammal möjlighet VARFÖR SKA MAN GÖRA EN BYGDEPLAN? BYGDEPLAN UTVECKLA IDÉER TILLSAMMANS! VARFÖR SKA MAN GÖRA EN BYGDEPLAN? Lokal planering (bygdeplaner) handlar om att ta initiativet till utvecklingen av den egna bygden. Alternativet är att vara offer

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Mellersta Östra Ölands-bygden Borgholms och Mörbylånga kommuner, Kalmar län Juni 2010 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag

Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag Storsund Byaområde 1 Storsund Byaområde Förutsättningar och förslag Allmänt Foto: Sara Berg Antalet boende i Storsund har under åren 1996-2006 minskat med ca 10 %. Åldersfördelningen avviker från kommunen

Läs mer

Det är det här vi vill

Det är det här vi vill Det är det här vi vill 9 Tankar om hur vi vill göra Vaggeryds kommun ännu bättre Socialdemokratiska kandidater till valet 2010 Socialdemokraterna i Vaggeryds kommun s-info.se/vaggeryd Politik är att vilja.

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård.

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård. MINNESANTECKNINGAR Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013 Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40 Plats Västerlanda bygdegård Moderator Maria Wramsten Willmar Medverkande från kommunen Antal besökare

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda? antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov Lokal plan för Skölvene bygd Som att bo mitt i ett sommarlov Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen... 3 2 Vem har tagit fram planen och hur... 3 3 Beskrivning av Skölvene bygd...3 4 Vad

Läs mer

Slutrapport Ramprogrammet för landsbygdsutveckling 2001-2004

Slutrapport Ramprogrammet för landsbygdsutveckling 2001-2004 Slutrapport Ramprogrammet för landsbygdsutveckling 2001-2004 Sammanfattning Bakgrund Projektet uppkom då utvecklingsgrupper runtomkring i byarna i Älvdalens Kommun ville jobba för att kunna behålla service

Läs mer

Fördjupning Av översiktsplanen för Isabergsområdet i Gislaveds och Gnosjö kommuner. Augusti 2011.

Fördjupning Av översiktsplanen för Isabergsområdet i Gislaveds och Gnosjö kommuner. Augusti 2011. Juni 2012 Samrådsredogörelse Fördjupning Av översiktsplanen för Isabergsområdet i Gislaveds och Gnosjö kommuner. Augusti 2011. Fördjupningen av översiktsplanen för Isabergsområdet har varit utsänd på samråd

Läs mer