LUP ska alltså peka på identifierade behov. I den mån som det finns förslag till lösning kan sådan kortfattat redovisas.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LUP ska alltså peka på identifierade behov. I den mån som det finns förslag till lösning kan sådan kortfattat redovisas."

Transkript

1 1

2 Innehåll 1 Bakgrund Syftet med en lokal utvecklingsplan Processarbetet Studie av gällande offentliga planer/program Studie av andra dokument Geografisk avgränsning Hasselfors historia Nulägesbeskrivning Orten om 15 år Fokusområden Boende Näringsliv/företag Infrastruktur Kollektivtrafik Bredband och mobiltelefoni Offentlig service Utveckling av förskolan och en framtida skola Äldreboende med vård- och omsorgsinsatser Hemtjänsten Distriktssköterska, tandvård och hjärtstartare Räddningstjänsten Övrig service (bl.a. kommersiell service) Dagligvaruförsörjning Postservice Apoteksvaror ATG och Svenska Spel Utlämningsställe för Systembolaget Drivmedelsstation Betaltjänster Återvinningsstation Den yttre fysiska miljön Turism/besöksnäring

3 1 Bakgrund Den lokala utvecklingsplanen, fortsättningsvis benämnd LUP har tagits fram inom ramen för ett projekt med Länsstyrelsen i Örebro län som projektägare och Hela Sverige Ska Leva/Länsbygderådet Örebro län som rådgivare/konsult. För Länsstyrelsens räkning har Patrik Pettersson varit projektledare. Länsbygderådet har representerats av ordföranden Sivert Gustafsson. Projektet har finansierats genom Tillväxtverket och Landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsens och Länsbygderådets roll har varit att styra och leda arbetsprocessen mot en färdig LUP och säkerställa att LUP blir ett strukturerat och strategiskt dokument som beskriver olika behov av utvecklingsinsatser för de boende, föreningarna och företagen på orten. De förslag och idéer som LUP innehåller har utarbetats av boende, företag och föreningar i Hasselfors. Underifrånperspektivet har varit utmärkande för att få en bred och djup förankring av förslagen på lokal nivå. 2 Syftet med en lokal utvecklingsplan Det övergripande syftet med en LUP är att dokumentet ska vara ett viktigt instrument i processen att åstadkomma en positiv utveckling för en ort. LUP beskriver de förutsättningar i form av service, kommunala aktiviteter, föreningsengagemang m.m. som människor upplever som nödvändiga för att den egna orten ska vara en bra plats att bo på och verka i. LUP riktar sig därför i betydande grad till beslutsfattare i offentlig verksamhet. LUP ska vara av sådan kvalitet att den av beslutsfattarna kan användas som en vital komponent vid utredning och beslut. Det inkluderar också att då så är aktuellt bevaka att ärendet tas med i budgetprocessen för att garantera den ekonomiska plattformen för ett genomförande. LUP ska alltså peka på identifierade behov. I den mån som det finns förslag till lösning kan sådan kortfattat redovisas. Under arbetet med LUP har det kommit fram förslag som snarare hör hemma i en aktivitetsplan, eller som arbetsgruppen inte ansett vara genomförbart eller värt att prioritera. Alla sådana uppslag finns samlade i bilaga 1 till LUP. De förslag som går att arbeta vidare med bygger mer på engagemang och fördjupad samverkan mellan de boende, företagen och föreningarna och bedöms i huvudsak kunna genomföras lokalt utan beslut av kommun eller andra myndigheter. 3 Processarbetet Följande processupplägg har tillämpats. 21 november 2011 träffade Länsstyrelsen och Länsbygderådet Hasselfors Byalag för att påbörja arbetet med LUP efter det att Laxå kommun valt ut Hasselfors som en lämplig ort för projektet. Därefter bildades en arbetsgrupp för LUP. Länsstyrelsen och Länsbygderådet hade 1 februari 2012 när processen med att ta fram LUP inletts ett möte med KS ordförande Tommy Holmquist, kommunchefen Ronny Johansson samt utvecklingschefen Mats Fransson. Mötet hölls för att stämma av några av de förslag på utvecklingsinsatser som framkommit på arbetsgruppsmötena samt för att ge en fördjupad beskrivning och förankring av projektet och syftet med en LUP. 3

4 Arbetsgruppen fortsatte under 2012 att träffas för att bearbeta de olika insatsområdena i LUP. I oktober när arbetsgruppen kommit en bit på vägen med LUP gick Hasselfors Byalag via en annons i Nerikes Allehanda samt utskick till boende, föreningar och företag ut med en inbjudan till ett stormöte. På stormötet som ägde rum 23 oktober 2012 beskrev Länsstyrelsen och Länsbygderådet nyttan med en LUP och hur processen på vägen fram till en färdig plan ser ut. Ca. 80 personer deltog i stormötet. Från kommunen medverkade KS ordförande Tommy Holmquist, KS 1:e vice ordförande Klas-Göran Vilgren, Social- och omsorgsnämndens ordförande Annette Gustafsson, kommunchef Ronny Johansson samt utvecklingschef Mats Fransson. Även Nerikes Allehanda var med och skrev en artikel om stormötet och LUP. Stormötet avslutades med att deltagarna bildade mindre grupper. Varje grupp skrev på stora plakat ner de behov som man anser viktiga för orten. Behoven kan avse den service m.m. som finns i nuläget, vad som har försvunnit och som man vill få tillbaka, samt vad man inte har haft men bedömer som avgörande för ortens framtid att den tillförs. Alla förslag från stormötet har arbetsgruppen beaktat och fört en dialog om i samband med att LUP utformats. Som sista aktivitet på stormötet kompletterades den arbetsgrupp som börjat jobbet med att ta fram en LUP sedan januari Arbetsgruppen representeras av de boende, föreningslivet och företagen. Arbetsgruppen har efter stormötet arbetat vidare med de uppslag som gruppen avhandlat tidigare samt de idéer på utvecklingsinsatser som framfördes på stormötet. En väsentlig uppgift för arbetsgruppen har varit att identifiera vem som är rätt part för en viss fråga, vilka utredningar och övrig information etc. som redan finns som berör ett visst område i LUP. Arbetsgruppen har träffats 13 gånger sedan december I arbetsgruppen har ingått: Lena Barfot Per Bergström Lars-Göran Edberger Michael Gustafson Nina Larsson Anders Olofsson Birgitta Pedersén Ivan Persson Caroline Selvin Lars Stralhed Lena Viktorsson Irén Åberg Maria Östlin Ida Helmers och Garik Paltsev 4

5 I slutfasen av arbetet inbjöd arbetsgruppen de boende, föreningar, företagare m.fl. samt kommunen och Nerikes Allehanda till ett nytt stormöte. Mötet som arrangerades den 20 mars 2013 syftade till att presentera LUP och även ge deltagarna en sista möjlighet att eventuellt korrigera någon detalj i planen. KS ordförande Tommy Holmquist, kommunchef Ronny Johansson samt utvecklingschef Mats Fransson deltog från kommunen. 3.1 Studie av gällande offentliga planer/program Gällande planer inom kommunen, landstinget, länstrafiken m.fl. har studerats i syfte att konstatera i vilken utsträckning behovsområden inom Hasselfors redan är dokumenterade alternativt helt saknas. De planer som har granskats är dessa: Översiktsplan/fördjupad översiktsplan (Ny ÖP är under framtagning, nuvarande ÖP antogs ) Detaljplaner Näringslivsprogram Program för turism/besöksnäring Bostadsförsörjningsprogram 3.2 Studie av andra dokument Lokal ekonomisk analys LEA (bilaga 2) har från SCB levererats till arbetsgruppen och har avgränsats så att den sammanfaller med gränsen för LUP. 4 Geografisk avgränsning Vid fastställande av den geografiska avgränsningen för LUP har det varit många parametrar att ta hänsyn till. Förenklat kan de beskrivas som faktorer som på olika sätt påverkar det dagliga livet i Hasselfors nu och i framtiden. Förutom företeelser inom orten har även medtagits faktorer som finns utanför det geografiska området men som har inverkan för orten. Området finns inritat på den karta som medföljer som bilaga till LUP (bilaga 3). 5 Hasselfors historia För att förstå nuläget har arbetsgruppen bedömt det som angeläget att översiktligt beskriva ortens historia och förändringar under årens lopp. Historien i korthet är denna. Den äldsta historien om Hasselfors torde härröra från medeltiden. Bålby är omnämnt redan på 1400-talet och på 1500-talet förefaller vissa gårdar att ha legat under Riseberga kloster. I slutet av 1500-talet och början av 1600-talet invandrade finnar och slog sig ner bl. a. vid Ede och Ågrena. År 1671 fick Melker Falkenberg, som då ägde marker i och runt Hasselfors, privilegiebrev att anlägga en hammare i forsen mellan sjöarna Toften och Teen fick ägarna tillstånd att uppföra en masugn vid samma fors upphörde stångjärnstillverkningen och 1914 blåstes hyttan slutgiltigt ner. 5

6 Det var ursprungligen mycket skogsmark i Skagershultsområdet och är det fortfarande. Jordbruksarealen utökades endast långsamt genom nyodling av tidigare skogsområden. Skogen har alltid varit en stor och viktig tillgång i brukets verksamhet. Vid Hasselfors bruk uppfördes 1909 ett sågverk med två ramar, vilket på den tiden var mycket modernt. Verksamheten utökades med hyvleri, lådfabrik och impregneringsverk. På 1960-talet arbetade något över 100 personer i sågverket. Som på många andra bruksorter var företagets historia i mångt och mycket även ortens historia. Skagershults socken, med bl.a. Hasselfors, var länge som en egen värld och ägarna på Bålby hade stort inflytande över allt och alla. Det var först med järnvägen på 1870-talet som det blev mera kontakt med omvärlden. Hasselforsbolagets torvindustri började på 1870-talet då man tog upp torv som bränsle till järntillverkningen. Senare startades en torvströindustri först med jordbruket som främsta kundkategori, senare med fokus på andra kundkategorier. Bolaget producerade torv till trädgårdar och monteringsfärdiga komponenter till uterum. Senare trädgårdsprodukter är välkända under samlingsnamnet Hasselfors Garden. Brukskontoret fanns i Hasselfors sedan bruket startade. Senare blev det säte för koncernledningen när verksamheten hade utvidgats såldes sågverket till Assi Domän flyttade koncernledningen till Örebro och lämnade brukskontoret och Hasselfors. Platsen för lokalisering av en koncernledning har stor betydelse för en ort och flytten från Hasselfors har haft negativ effekt för flera serviceverksamheter. Det närbelägna Porla har på olika sätt hört samman med Hasselfors, kanske främst genom att de båda ingick i Skagershults socken. Det fanns tidigt en offer- och hälsokälla vid namn Puller. I början av 1800-talet uppfördes där en hälsobrunn som fick namnet Porla. På 1870-talet byggdes verksamheten ut och en kurort inrättades för dåtidens societet köpte Hasselfors bruk Porla brunn och drev den till 1939 då delar av varmbadhuset förstördes vid en brand. Under ett antal år på 1900-talet fortsatte tappning av vatten och drycken Porlavatten var ett eget varumärke fick Porla Brunn AB nya ägare och vattenproduktionen fortsatte. Vy över Skagershultsmossen. Mot slutet av 1800-talet byggdes i Porla flera hotell och villor, de senare vid den tiden tjänstebostäder för de anställda. Befolkningsutvecklingen för Hasselfors har varit litet ovanligare än på andra orter. Många av de personer som arbetade i bruket och sågen bodde runt omkring utanför det som idag är tätorten. Omkring 1900 var bebyggelsen vid bruket samt det lilla stationssamhället den enda sammanhängande bebyggelsen. Det var först senare, främst genom att bruket lät avstycka tomter för villabebyggelse och även gav de anställda bidrag för byggande av egna hem, som befolkningen ökade inne i Hasselfors. 6

7 De kommunala frågorna sköttes länge av Hasselforsbolaget. Vid kommunregleringen 1952 då Skagershult uppgick i Svartå kommun blev det ändring på detta. Vid ytterligare en kommunreglering 1971 överfördes Hasselfors till Laxå kommun. När Hasselfors blomstrade som mest var det omkring 500 invånare och det fanns skola, två livsmedelsbutiker, värdshus, äldreboende, järnvägsstation och post. I nuläget bor c:a 350 personer i Hasselfors. Av lokal service finns nu endast förskola, äldreboende och värdshus kvar. De stora skogsarealerna, Skagershultsmossen och sjöarna är viktiga förutsättningar för en fortsatt utveckling av Hasselforsområdet, bl.a. för besöksnäringen. I Hasselforsområdet etablerade sig en varghona och begreppet Hasselforsreviret var därmed fött och placerade orten ännu starkare på kartan. 6 Nulägesbeskrivning Enligt den senaste statistiken från SCB bor 592 personer inom det geografiska område som LEA:n omfattar. Befolkningsutvecklingen har varit negativ sedan år 2000 då 725 personer bodde i området, men en del som tidigare flyttat från Hasselfors har valt att flytta tillbaka till sin hembygd. Inom samtliga ålderskategorier har en minskning skett förutom i åldersspannet 65+ och uppåt. Den demografiska strukturen visar därmed att de äldre blir fler och de yngre färre sett till den totala andelen av befolkningen. En övervägande majoritet av Hasselforsborna bor i villor. Lägenheter med bra standard finns, en del helt nyrenoverade. Fritidshus naturskönt belägna utmärker också Hasselfors. Fler tycks söka sig ut till Hasselfors och efterfråga sommarstugor. Villor avsedda för permanentboende har sålts och används som fritidsbostäder delar under året. Fiberutbyggnaden täcker i stort hela orten Hasselfors. Tillgången till bredband är god. Närheten till skogarna, sjöarna, vandrings- och ridlederna runt både Hasselfors och Tiveden gör att turismen och besöksnäringen har stor betydelse för landsbygden i och runt omkring Hasselfors. Boende, föreningar och företag ser stora möjligheter i att utveckla både befintliga företag och skapa nya inom turismbranschen. Setra Trävaror AB som ingår i Setra Group AB har ett av sina sågverk på orten och sysselsätter ca. 90 personer varav ungefär 40 bor i Hasselfors. Företaget är således en viktig arbetsgivare. Nya investeringar har nyligen gjorts så bedömningen idag är att verksamheten inte är hotad av nedläggning. Av 281 som förvärvsarbetar bor och jobbar 84 inom området för LEA:n. Totalt finns 51 arbetsplatser spridda på flera olika branscher. Näringslivet uppvisar en relativt hög diversifiering, många olika småföretag kännetecknar näringslivsstrukturen. Skolan lades ned under 2012 och samtliga elever körs nu in till Laxå. Många har varit engagerade i skolan för att få behålla eleverna i Hasselfors. För tillfället bedrivs förskoleverksamhet i skolans lokaler. Skollokalerna omfattas Hasselfors skola. 7

8 även av bibliotek och slöjdsal. Att förskolan, lokalerna och den fysiska yttre miljön med lekplats och lekområden får vara kvar är en hjärtefråga för Hasselforsborna. De som vill kan fortfarande äta lunch i skolmatsalen. Den nya sporthallen som också tillhör skolområdet fyller en viktig funktion för både yngre och äldres idrottsaktiviteter. Servicen för äldre i form av vård- och omsorgsinsatser är tillfredsställande. Edegården som är ett s.k. särskilt boende har 9 lägenheter. Även hemtjänstgruppen är placerad här. Någon dagligvarubutik eller annat inköpsställe för matvaror finns inte liksom drivmedelsstation. Det gör att också annan service såsom post, tillgång till apoteksvaror, utlämningsställe för Systembolaget och Svenska Spels och ATG:s spelservice saknas. Bristen på kommersiell service medför en del problem för vissa målgrupper, exempelvis äldre som inte kan köpa in livsmedel och företag som inte kan tanka sina fordon. I Hasselfors finns ett rikt föreningsliv. Byalaget som funnits sedan 1996 har många medlemmar och en aktiv styrelse som verkar för Hasselfors utveckling. Flera arrangemang hålls som lockar både boende att delta i det som händer och folk utifrån att besöka Hasselfors. Nämnas kan Hasselforskalaset, Mopedens dag, nationaldags- och midsommarfirande. På orten finns följande föreningar och religiösa samfund: Hasselfors Byalag Hasselfors GoIF Hasselfors-Porla Röda Kors-krets PRO Skagershults församling Skagershult skytteförening Midsommarfirande och Hasselforskalaset. 7 Orten om 15 år Hasselfors med omnejd ingår i en större arbetsmarknadsregion där möjligheten att pendla till olika orter för jobb och utbildning är goda. Det gör också att befolkningsminskningen har stagnerat och befolkningsmängden ligger fast på en mera stabil nivå. Det bor inte färre personer på orten än vad det gör idag, vilket även kan förklaras av den attraktionskraft som Hasselforsborna och kommunen gemensamt skapat kring boenden med närhet till naturen och sjöarna i området. Här finns nu flera boendealternativ både för yngre och äldre. För äldre som vill bo kvar finns seniorbostäder med bra standard. Utvecklingen har medfört att det finns en förskola och skola upp till åk 3. Skolan är en modern skola med hög kvalitet som hängt med i 8

9 den samhällsförändring som skett. Skolan lever upp till de krav som ställs för att barnen ska komma väl förberedda till vidareutbildning och arbete senare i livet. Fritids- och friluftslivet är utbrett och antalet föreningar har växt. Servicen har kunnat upprätthållas på en acceptabel nivå. Ett litet servicecentra finns med bl.a. en mindre butik alternativt utlämningsställe för dagligvaror som beställs via Internet, distriktssköterska och kommunal service både för privatpersoner och företag. Trafiksituationen är avsevärt bättre än den är idag och betydligt säkrare för både barn och vuxna. En god entreprenörsanda präglar företagen och näringslivet i stort. Många småföretag har tillkommit bl.a. som en effekt av fiberutbyggnaden. Ett mindre företagshotell har skapats där företagen samverkar och delar på kostnader. Turismen- och besöksnäringen ger ett stort tillskott till tillväxten och genererar många nya arbeten. Fler turister besöker området som förutom den vackra naturen med skogar och sjöar kan erbjuda ett brett utbud av sevärdheter, upplevelseaktiviteter och boenden lämpade för olika målgrupper. 8 Fokusområden 8.1 Boende En av flera väsentliga faktorer för att bromsa den negativa befolkningsutvecklingen är att utbudet av bostäder matchar efterfrågan. Boendefrågan är central för Hasselfors framtid. Med de ökande priserna inne i Örebro ökar möjligheterna för omgivande orter att få inflyttning om dessutom pendlingsmöjligheterna till en större arbetsmarknadsregion blir bättre. Att det finns arbetstillfällen i Hasselfors är självfallet betydelsefullt, men alla kan inte och kommer inte ha sin försörjning tryggad i sin hemvist. En utbyggnad av kollektivtrafiken och ökade investeringar i väg och järnväg som förbättrar förutsättningarna att ta sig till arbeten på annan ort är ytterst viktigt för en liten landsbygdsort som Hasselfors. Att andra vitala och grundläggande samhällsfunktioner finns och fungerar har stor inverkan på människors vilja att bosätta sig på en ort som Hasselfors så boendet ska inte ses avskilt från t.ex. bredbandsutbyggnaden, skolans och förskolans verksamhet, fritidsoch kulturlivet. Det blir särskilt påtagligt om fler barnfamiljer ska bo och leva på orten. Sambandet mellan utbud och efterfrågan måste harmonisera för att flyttkedjan ska bli effektiv och rationell. Då kan inflyttning i och utflyttning från olika boendeformer ske på ett så naturligt sätt som möjligt över tiden. När fler äldre som känner att de inte orkar med att ha kvar sina hus kan flytta in i för dem lämpliga och praktiska boenden i en bra miljö frigörs lediga villor som yngre barnfamiljer kan flytta in i. Den som vill bo kvar i Hasselfors ska kunna göra det, vilket blir möjligt om andra boendealternativ till en kostnad som inte är allt för hög i förhållande till den boendekostnad man haft tidigare kan erbjudas. 1 Situationen i Hasselfors är sådan att en del äldre kan tänka sig att sälja sina villor i framtiden för att bosätta sig i någon form av seniorboende (typ +55, steg 1och/eller +65, steg 2) i ett attraktivt och funktionellt område. Ett seniorboende kan vara lägenheter i 1 Vikten av att olika boendeformer kan skapas och att omsättningen på bostäder måste öka för att skapa behov och efterfrågan beskrivs i Bostadsförsörjningsprogram för Laxå kommun , sid. 4 9

10 marknära plan eller mindre radhus i nära anslutning till busshållsplatser, samlingslokaler för olika aktiviteter, servicefunktioner i form av mobil distriktssköterska m.m. I Bostadsförsörjningsprogram för Laxå kommun står följande att läsa på sidan 7: Laxå kommun har en stor andel äldre människor. Detta medför ett ökat behov av seniorboenden. Som det ser ut idag så bor många kvar i sina villor för att man trivs med det, det är billigt och det saknas attraktiva alternativ. Sett till andra kommuner är det många som satsar på vård och tjänst i hemmet, så länge som möjligt. Frågan kan dock ställas huruvida det alltid är det mest gångbara. Att planera och bygga attraktiva senior-, vård- och äldreboenden, som följer de äldres önskemål, kan mycket väl vara ett bra alternativ vilket samtidigt, med rätt lokalisering, innebär en kostnadseffektiv och kanske även bättre samt mer kvalitativ äldreomsorg. Frågan om att bygga seniorbostäder ska därför utredas vidare. I LUP föreslås: Att en bredare och djupare analys och kartläggning genomförs för att få ett bättre underlag för att bedöma behovet av och möjligheten att bygga ett seniorboende i Hasselfors inom 5-10 år. Det kan göras som en del av ett utredningsarbete med koppling till Bostadsförsörjningsprogram för Laxå kommun eller i det nya bostadsförsörjningsprogrammet som tas fram efter Det markområde som främst pekas ut är vid Edegården på kommunens mark intill det serviceboende som finns idag. Kravet i LUP är att det inte får föreligga något hinder i den kommunala översiktsplanen för att bygga ändamålsenliga seniorbostäder av något slag i sådana markområden som anses lämpliga. Det ska i översiktsplanen säkerställas att den fysiska infrastrukturen såsom VA, vägar, cykel- och gångbanor, tillgången till fiber kan beaktas i dessa områden. Förutom att fler villor kan erbjudas till försäljning är det också av vikt att de fem sjönära tomter som finns inritade vid Ågrenavägen på kommunens mark även fortsättningsvis reserveras för framtida bebyggelse. Tomterna ingår i Laxå kommuns projekt Sjönära tomter. Lagakraftvunnen detaljplan finns ( ) som medger att bostäder i ett plan eller ett och ett halvt byggs. Att skapa fler sjönära tomter är ett prioriterat insatsområde i Bostadsförsörjningsprogram för Laxå kommun för att locka fler utifrån att bosätta sig i kommunen. I programmet konstateras att kommunen har många sjöar i natursköna Tomterna vid Ågrenavägen. 10

11 områden. Potentialen för att marknadsföra och sälja tomter i dessa områden borde vara stor och ses som en outnyttjad resurs för att få fler att bo och leva i Laxå kommun. 2 Hus som byggs i sjönära lägen har ett bättre marknadsvärde och det är enklare att få finansiering från bankerna. Marknadsföringen är väsentlig, men den måste bli mera kvalitativ och göras i rätt sammanhang och mot rätt målgrupp. 3 Några villatomter skulle även kunna exploateras på marken vid Edegården förutom ett seniorboende. Likt möjligheterna att upprätta seniorbostäder ska det i den kommunala översiktsplanen säkerställas att inga hinder finns för nybebyggelse och för att iordningsställa den fysiska infrastrukturen i form av VA, vägar, cykel- och gångbanor och fiberuppkoppling som behövs för att tomterna ska kunna bebyggas vid Ågrenavägen och eventuellt på marken vid Edegården. VA finns idag inte framdraget till Ågrenavägen. Av bostadsförsörjningsprogrammet framgår att inget boende planeras inom strandskyddszonen. Om det krävs att ett område pekas ut som s.k. LIS-område (landsbygdsutveckling i strandnära läge) för att nybyggnation ska få ske inom strandskyddszonen ska kommunen omvärdera sitt tidigare ställningstagande och pröva om det aktuella området kan utgöra LIS-område. Tomterna vid Ågrenavägen som finns utlagda på Fastighetsbyråns hemsida ska också marknadsföras via kommunens hemsida och i andra sammanhang, bostadsmässor eller liknande där kommunen deltar. De villor som ligger ute till försäljning ska marknadsföras på byalagets hemsida. I dagsläget finns inga privata tomter till försäljning. Om privata markägare vill stycka av tomter och sälja tomterna för nybebyggelse ska den kommunala översiktsplanen möjliggöra detta (se krav ovan) revs fastigheterna Ryttargården och Ryttarbo som inrymde 7-8 ändamålsenliga lägenheter för ungdomar. Även ungdomar som behöver bra och billiga lägenheter ska kunna hitta sådana i Hasselfors. Om bostäder inte finns flyttar ungdomarna till andra orter. 2 Bostadsförsörjningsprogram för Laxå kommun , sid Bostadsförsörjningsprogram för Laxå kommun , sid

12 Laxåhem har för närvarande ca. 3-4 lediga lägenheter i Hasselfors, men marknadsföringen på hemsidan fungerar inte till och från, lediga objekt finns inte alltid utlagda på sidan. Alla lägenheter som blir lediga ska läggas ut på Laxåhems hemsida direkt. Förutom Laxåhems lägenheter finns i dagsläget andra hyreslägenheter så någon brist på utbudet i förhållande till efterfrågan anses inte råda. Annika Backlund har 6 fastigheter med 4 lägenheter i varje fastighet, totalt 24 lägenheter. 6 st. av dessa är lediga i dag. Samtliga är nyrenoverade (en etta, två treor, tre tvåor, läget vid årsskiftet). Viktigt är att dessa kan få fiberanslutning för data, telefoni och TV, det höjer attraktionsnivån ytterligare som ungdomsbostäder Hur framtidens behov av lägenheter kommer se ut går inte riktigt att förutse. Att bygga traditionella hyreslägenheter kanske inte är det främsta alternativet med tanke på de höga hyror som måste tas ut då byggkostnaderna blir höga. Kooperativt ägande eller bostadsrätter kan vara att föredra, vilket konstateras i det nuvarande bostadsförsörjningsprogrammet. 4 Visar det sig att flera lägenheter måste produceras och något företag vill bygga måste kommunala planer och program möjliggöra att ytterligare flerbostadshus kan byggas. För att förtydliga landsbygdsperspektivet och beakta särskilda framtida behov och möjligheter till olika boendeformer föreslås i LUP att: Hasselfors ska ha ett eget avsnitt i ett kommande reviderat bostadsförsörjningsprogram som en del i arbetet med att utveckla landsbygden i Laxå kommun. Vad beträffar fritidsbostäder fanns tidigare ett område runt om Sundsjön utpekat för bebyggelse av fritidshus (planer från 1970-talet, se karta, bilaga 4). Det är svårt att i nuläget bedöma efterfrågan på sådana tomter, men området som sådant är mycket attraktivt i ett naturskönt läge med vacker sjöutsikt. Här finns stora möjligheter till ett rikt friluftsliv. För att inte förhindra en exploatering av marken för fritidsbebyggelse om det i framtiden uppstår en efterfrågan ska översiktsplanen möjliggöra nybyggnation av fritidsbostäder i det område som finns utpekat vid Sundsjön. 8.2 Näringsliv/företag De flesta företagen som finns i och runt omkring Hasselfors är små (många enmansföretag, enligt UC:s register finns 54 företag inklusive föreningar med postadress Hasselfors). Setra Trävaror AB, sågverket som ingår i Setrakoncernen är den största arbetsgivaren på orten med ca. 90 anställda. Vad är då väsentligt ur näringslivssynpunkt för Hasselfors både nu och i framtiden? 4 Bostadsförsörjningsprogram för Laxå kommun , sid. 8 12

13 Att Setra Group AB har kvar sin produktionsenhet är självfallet mycket viktigt då många Hasselforsbor har sin försörjning tryggad på sågverket. Beslut som berör verksamheten tas inte på lokal nivå, vilket gör att möjligheterna att påverka blir mindre. Det är dock angeläget att kommunen har en kontinuerlig dialog med företagsledningen även fortsättningsvis och får del av så mycket information som möjligt om företagets planer. Nyligen har en del större investeringar genomförts för att förbättra området runt produktionsanläggningen samt i en ny tork, vilket tyder på att inga tankar om nedläggning finns i dagsläget. Setras anläggning vid Hasselforsvägen. Det kanske inte är realistiskt att anta att något företag etablerar sig i Hasselfors och bygger en ny egen industrilokal. Prioriteringen för att skapa nya företag och fler jobb ligger mer på att få fram ändamålsenliga lokaler för små tjänsteföretag. För stunden är lokalbeståndet ytterst begränsat för den typen av verksamheter. Det utgör ett hinder för att få befintliga företag att växa och fler att starta. En del driver sina företag hemifrån, fiberutbyggnaden ger ökade förutsättningar för det, men det är inte alltid praktiskt lämpligt att så göra. Några företagare kan också känna ett behov av att vara nära andra företag för att utbyta erfarenheter och om så går inleda en samverkan för sin affärsutveckling. Då är lokaler som ligger nära varandra i samma hus ett bra sätt att få företagen att samarbeta. En form av företagshotell skapar även förutsättningar för att dela på OH-kostnader och i förlängningen kanske även ha viss gemensam personal. Ska småföretag startas och befintliga ges en bra grund att verka på orten så att fler arbetstillfällen kan tillkomma får brist på lokaler inte utgöra ett hinder för en sådan utveckling. Härav ska det utredas vilka lokaler som finns och vilka som kan iordningställas för olika företagsverksamheter när efterfrågan uppstår. Det finns några lokaler som inte används, t.ex. ett växthus (norsk ägare) och en tvättstuga som ägs av Laxåhem. Dessa lokaler skulle kunna nyttjas bättre, kanske även för olika företagsverksamheter. Lokalerna får ses över i samband med den inventering som görs av lokalbeståndet i stort. Förslag finns om att göra om skolans lokaler till ett företagshotell för tjänsteföretag. Kravet på fiber kan tillgodoses i skollokalerna. Här finns också VA och el. Laxå kommun har tidigare presenterat planer på att upprätta någon form av mindre servicepunkt i biblioteksfilialerna ute på landsbygdsskolorna. Ett företagshotell i skolans lokaler kan kombineras med andra verksamheter. Förutom olika offentliga servicefunktioner i servicepunkten kan ett café i anslutning till biblioteket vara ett lämpligt koncept. Biblioteket kan då vara kvar där det finns i dag. En sådan lösning bäddar också för för att ha kvar förskolan och slöjdsalen i nuvarande lokaler. De äldre som kan äta lunch i matsalen kan så göra även i framtiden. Inga hinder 13

14 anses föreligga för att både förskolan och övriga delar kan inrymmas i skolans lokaler tillsammans. Innan något ytterligare beslut om skolans lokaler tas föreslås: Att kommunen tillsammans med den lokala nivån, boende, företag och föreningar prövar möjligheten att behålla skollokalerna med förskola, matsal och slöjdsal och i lokalerna även utveckla ett företagshotell (för små tjänsteföretag) med en servicepunkt och café. Förslag finns även på att inrymma kurslokal, mobil distriktssköterska, hjärtstartare, turistbyrå på sommaren och om möjligt ett stödcenter i projektform som syftar till att förebygga ohälsa. För att möjliggöra att skollokalerna kan nyttjas för andra verksamheter än vad de är avsedda till idag ska detaljplanen genom ett enkelt planförfarande ändras. En behovsanalys görs bland befintliga företag som anses vara en potentiell målgrupp för att få en bild av efterfrågan på lokaler. LEA kan här vara till hjälp. Kommunens näringslivsenhet ska bistå med den assistans som behövs. Även om det i nuläget inte finns något behov av industrimark för uppförande av industrilokaler ska det i översiktsplanen skrivas in: Att inga hinder föreligger för att exploatera sådan mark med den infrastruktur som krävs om det blir aktuellt. Den mark som i första hand avses är den mark som finns utpekad i tidigare planer vid Setra. 8.3 Infrastruktur Inom ramen för insatsområdet infrastruktur har arbetsgruppen diskuterat trafiksituationen genom Hasselfors (Hasselforsvägen) samt övriga vägar och behovet av cykel- och gångvägar inom ortsområdet. Grunden är att den fysiska infrastrukturen ska vara sådan att både barn och vuxna kan känna sig säkra i trafiken. Att få till stånd en helhetslösning på trafiken där också cykel- och gångvägar inryms ger förutom ökad säkerhet ett lyft för hela Hasselfors. Den tunga trafiken är omfattande genom Hasselfors. Även belysning och uppskyltning har ingått i arbetet med att kartlägga vart det behövs förbättringar ur trafiksäkerhetssynpunkt och för att få en trevligare miljö för både boende och besökare. Underhållet av vägar är en annan viktig del för att trafiken ska fungera. 14

15 Det LUP ställer upp som krav är: Att arbetet med den trafiklösning som Trafikverket utarbetat påbörjas omgående innan någon allvarlig olycka inträffar (bilaga 5). De förslag som kom in från stormötet och som inkommit till arbetsgruppen i övrigt kan vara sådana att de mer eller mindre berör de åtgärder som finns med i Trafikverkets förslag. För att trycka extra mycket på behovet av att insatser genomförs och för att visa att arbetsgruppen för LUP beaktat det som bl.a. framfördes på stormötet räknas förslagen upp nedan. Ett flertal utfarter till Hasselforsvägen måste trafiksäkras. Här inspekterar Länsbygderådets ordförande Sivert Gustafsson vägen tillsammans med delar av arbetsgruppen. Några övergångar (kan vara vid nuvarande övergångsställen eller andra platser) samt utfarterna till Hasselforsvägen (väg 511) genom samhället måste ses över och trafiksäkras. Det gäller bl.a. utfarterna vid församlingshemmet, korset vid skolan och gamla pensionärshemmet, kyrkan, cykel- och gångvägen vid Ede (vid utfarten från Setra, uppställningsplatsen för lastbilarna), kontoret och gamla kiosken. Vid infarterna till Hasselfors bl.a. vid informationstavlan från Laxåhållet måste röjning ske på båda sidor om vägen för att förbättra sikten. Risken för viltolyckor är nu påtaglig. Att gång- och cykelvägen ska förlängas till Ågrenavägen och till bruket åt andra hållet. Nu sträcker sig vägen från Nygatan till postlådan utanför det gamla brukskontoret. Asfaltering av vägar i hela Hasselfors. Underhållet av vissa grusvägar måste bli bättre under framför allt sommarhalvåret om asfaltering inte sker. 15

16 Det ska säkerställas att brobygget över Svartån blir genomfört inom den tidsplan som angivits och med de krav som ställs för att de fordon som måste köra över bron kan komma över. Är nuvarande skyltning angående belastning tillförlitlig? 8.4 Kollektivtrafik Kommunikationerna till och från Hasselfors måste bli bättre än de är i dag. De väsentligaste behoven och förslagen kring kollektivtrafiken som tas in i LUP är: Tätare busstrafik med förbättrade tidtabeller till Örebro, Laxå och Karlskoga. Som det är nu går det inte att ta sig till Örebro på dagtid t.o.r. inom en rimlig tidsrymd. Bussarna som går till Mullhyttan kan gå till Hasselfors också. Det är enklare att pendla mot Örebro den vägen. Samordna kollektivtrafiken och skolskjutsarna bättre. Kör med mindre bussar. Buss som går på helgerna in till Örebro som gör att ungdomar kan ta sig både dit och hem måste finnas. Viktigast är att det finns en möjlighet att ta sig till och från Örebro på lördagar. Det ska gå att komma hem hela vägen till Hasselfors lite senare på kvällen. Det är få som arbetspendlar kollektivt till Laxå för närvarande. Turen har ändrats så att den går ända fram till bruket, vilket är till det bättre. Det är väsentligt att nuvarande trafik som fungerar för de som pendlar finns kvar tillsvidare. Anropstrafiken som körs för bl.a. äldre två gånger i veckan ska finnas kvar och marknadsföras bättre så att den blir känd för alla som vill åka med. Den fyller en viktig funktion då det i dagsläget inte finns något inköpsställe för dagligvaror på orten. Turerna ska varieras bättre och köras både på förmiddagar och eftermiddagar (nu går trafiken enbart på förmiddagen). Ett schema med tidtabell och information om vart man ska ringa för att anmäla sig till resorna ska anslås vid Edegården. Lösningar med olika former av anropstrafik blir allt vanligare. Att få fler linjer baserade på anropstrafik kan om möjligt lösa en del av de behov av kollektivtrafik som finns och väntas uppstå för flera målgrupper. Det ska därför: Göras en utredning om fler turer kan köras som anropstrafik som också omfattar Hasselfors. Kan gälla trafik via Mullhyttan (se punkten ovan). Om tågstopp blir verklighet tar det ca. 20 min att åka till Hallsberg. Ett tågstopp medför att det blir mera attraktivt att bo på en ort som Hasselfors eftersom det blir enklare att pendla till och från en större arbetsmarknad. Kommunen och Regionförbundet ska verka för ett tågstopp i Hasselfors som en del i arbetet med att skapa en större arbetsmarknadsregion. 16

17 Vad gäller kollektivtrafiken måste en fördjupad analys göras om olika målgruppers behov. Utredningar och diskussioner om kollektivtrafiken har gjorts och pågår fortfarande kontinuerligt bl.a. inom den nya kollektivtrafikmyndigheten som bildades i Örebro under 2012 (en del av Landstinget). I LUP skrivs därför in: Att kommunen gemensamt med representanter för de boende och företagen i Hasselfors bevakar aktuella utredningar och förslag till kollektivtrafiklösningar så att behoven för olika målgrupper i Hasselfors utreds och vägs in när besluten om linjeval och tidtabeller fattas. 8.5 Bredband och mobiltelefoni Fiberutbyggnaden på orten är mycket god, vilket gör att alla hushåll och företag som vill kan ansluta sig till fiber. Bristerna finns utanför Hasselfors i de mer perifera landsbygdsområdena. Frågan om vilka områden och hushåll/företag som berörs får utredas senare. Vad gäller täckningen för mobiltelefoni får kontakt tas med ansvarig operatör om täckningen är dålig. Inga särskilda förslag till aktiviteter skrivs nu in i LUP. 8.6 Offentlig service Utveckling av förskolan och en framtida skola Många i Hasselfors anser att en skola på orten är en absolut förutsättning för att barnfamiljer ska välja att bosätta sig här. Skolan är nu nedlagd och barnen får gå i skola i Laxå istället. För framtiden och för Hasselfors utveckling som landsbygdsort ska det trots det beslut som nu tagits beroende på barnkullarnas storlek prövas om: En förskola med möjlighet till förskoleklass och skola upp till åk 3 kan finnas i Hasselfors. En förutsättning för en skola är dock att det finns ändamålsenliga lokaler. Kommunen har flaggat för att hela skollokalen eller delar av den kan komma att flyttas till Laxå. För förskolan som nu finns kvar i delar av lokalerna skulle det medföra en kraftig försämring då ingen annan lösning som uppfyller nuvarande lokalers prestanda och kvalitet har tagits fram. För närvarande går 18 barn på förskolan då den är full. Att få igång en skola igen i andra lokaler är knappast realistiskt. Försvinner skollokalerna är en skola ett minne blott i Hasselfors. Även biblioteket och slöjdsalen försvinner i och med en flytt av skollokalerna. En flytt av biblioteket skulle omöjliggöra planerna på en servicepunkt som kommunen tidigare presenterat (Laxå kommuns Ett bibliotek fyllt av böcker. 17

18 planer på servicepunkt med bl.a. informationstjänster t.ex. om plan- och byggfrågor, rådgivning till företagare, polisen m.m.). Även de förslag som arbetsgruppen tagit fram i övrigt kring lokalerna som beskrivs under näringsliv/företag kommer bli svåra att förverkliga i andra lokaler då dessa inte finns. I LUP skrivs in att: Skollokalerna och förskolans verksamhet i lokalerna ska finnas kvar. De är viktiga för att dels bibehålla verksamheter på orten, både offentliga och privata, men även för att få till nya (se förslag under näringsliv/företag). Skolgården med lekplatsen måste bevaras. Ingenting får flyttas som finns där nu. Den yttre fysiska miljön ska vara sådan att den är säker och trygg för barnen och i övrigt ger ett positivt intryck av förskolan i Hasselfors. Förskolans fina lokaler. Skolskjutsarna in till Laxå fungerar, men alla föräldrar är inte tillfreds med den lösning som tagits fram. Ingen vuxen finns med på bussen. Några barn får åka taxibuss hem på eftermiddagarna när annan trafik inte går. Laxå kommun ska säkerställa att skolskjutsarna bedrivs på ett för barnen och föräldrarna tryggt och trafiksäkert sätt. Varje brist i kvaliteten och säkerheten kommer att rapporteras till kommunen med krav på omdelbara åtgärder. Andra förslag kring skolan som kom upp på stormötet var: Kan en friskola etableras? Kan Migrationsverket hyra lokalerna i skolan? Hitta annan kursverksamhet för lokalerna. Kan skolan göras om till en form av kurs- och konferensanläggning för större grupper? Dagligverksamhet i skolan för barn med funktionshinder Äldreboende med vård- och omsorgsinsatser På orten finns äldreboendet Edegården med särskilda vård- och omsorgsinsatser. I LUP framställs: Att det skrivs in i kommunala planer att Edegården ska finnas kvar och på sikt byggas ut så att fler platser tillkommer. 18

19 8.6.3 Hemtjänsten En hemtjänstgrupp ska även fortsättningsvis utgå från Hasselfors för att komma närmare äldre som har behov av hemtjänstpersonal. Skrivs in i kommunala planer Distriktssköterska, tandvård och hjärtstartare Många äldre skulle vara betjänta av att det fanns en distriktssköterskemottagning i Hasselfors. Att få till en permanent mottagning är inte troligt, men att få tillgång till en distriktssköterska några timmar varje vecka anses fullt möjligt. Nu får många äldre åka in till Laxå för att träffa en sköterska. Det tar oftast lång tid då det inte går att åka kollektivt på ett smidigt sätt fram och tillbaka. Även de som åker färdtjänst kan uppleva att väntetiderna vid vårdcentralen är långa och mycket tid får offras för besöken. Att ha en distriktssköterska på plats på orten ses som en trygghetsfaktor för de äldre. Hemtjänstpersonalen har inte den utbildning som behövs för att göra de vårdinsatser som en distriktssköterska kan utföra och kan därmed inte ersätta en sådan. En distriktssköterskemottagning kan också kombineras med andra insatser för äldre, fotvård, tandvård m.m. Även för familjer med små barn som ska besöka distriktssköterskan med vissa intervall är det ett problem att inte ha denna service på orten. Det är också viktigt att det finns en hjärtstartare på lämplig plats. I LUP skrivs in: Att distriktssköterska ska finnas i Hasselfors minst 1 dag/vecka. Det ska utredas vilka andra vårdinsatser som är möjliga att kombinera med distriktssköterskemottagningen. Nuvarande skollokal är mycket ändamålsenlig för en sådan mottagning och som plats för en hjärtstartare Räddningstjänsten Det brandvärn som finns på orten ska finnas kvar. 8.7 Övrig service (bl.a. kommersiell service) Dagligvaruförsörjning I dagsläget finns ingen dagligvarubutik i Hasselfors. För några år sedan fanns en mindre butik i Hasselfors Wärdshus, men p.g.a. av dålig köptrohet avvecklades den delen av verksamheten. Närmaste alternativa inköpsställe för dagligvaror förutom Laxå tätort är idag Mullhyttan som har en ICA-butik. ICA i Mullhyttan fungerar som inköpsställe för en del kunder i Hasselfors. Den anropstrafik med bussar som nu körs två gånger i veckan (måndag och torsdag) ger de äldre och andra som inte själva kan ta sig in till Laxå eller till ICA-butiken i Mullhyttan en möjlighet att handla. Bussturerna som kostar 40 kr t.o.r. är således betydelsefulla för att trygga den kommersiella servicen på orten för dessa målgrupper. Marknadsföringen av resorna kan dock bli bättre (se under kollektivtrafik). Arbetsgruppen har fört diskussioner med de nuvarande ägarna till Hasselfors Wärdshus (Ida Helmers och Garik Paltsev har ingått i arbetsgruppen) om att eventuellt starta upp 19

20 någon form av mindre butik igen, men inget är beslutat ännu. Hur ett sådant koncept med en enklare affär ska utformas som ett komplement till den verksamhet som Hasselfors Wärdshus driver och planerar i övrigt måste noga analyseras och kartläggas då det inte gått att få lönsamhet i butiken tidigare. Länsstyrelsen och Hasselfors Byalag ska föra en fortsatt dialog med Ida och Garik kring en eventuell mindre butik. Andra alternativ som arbetsgruppen diskuterat är: Mindre kiosk med ett bassortiment av livsmedel. Utveckla ett koncept med beställningar via Internet (typ ICA-24) och utkörning av dagligvaror. Fiberutbyggnaden ger fler och bättre möjligheter till sådana lösningar. Beställningar behöver inte företrädesvis göras enbart hemifrån. Någon i en servicepunkt kan tillhandahålla tjänsten och kanske även leverera varorna till slutkunden Postservice Transporterna ut till företagen fungerar tillfredsställande, inga större problem kan noteras. Servicenivån ska upprätthållas även i framtiden. Även leveranser via DHL och Schenker fungerar. Postservice finns inte för privatpersoner i Hasselfors. Att få tillbaka posten för privatpersoner blir i nuläget svårt. Trenden är att fler och fler postombud på landsbygden försvinner. Arbetsgruppen har inte kommit fram till några konkreta förslag på aktiviteter för att återfå ett postombud i Hasselfors. Om det går att starta upp en mindre butik igen så kan frågan om posten aktualiseras. Länsstyrelsen, Länsbygderådet och Hasselfors Byalag kommer då att kontakta Posten AB och föra en diskussion om frågan. ICA-butiken i Mullhyttan har postservice för privatpersoner. Butiken har avtal även med Schenker Apoteksvaror Finns inte. Varor får köpas in i Laxå alternativt i ICA-butiken i Mullhyttan. Även apoteksvaror kan ingå som en av flera kringserviceverksamheter i en mindre butik ATG och Svenska Spel Finns inte. Svenska Spel erbjuds i Laxå alternativt i ICA-butiken i Mullhyttan (även onlinespel). Harry Boy går att köpa i ICA-butiken i Mullhyttan. ATG och Svenska Spels onlinespel går ej att få till Hasselfors (en butik kan eventuellt få bli ombud för lotter) Utlämningsställe för Systembolaget Finns inte. Efterfrågan anses inte vara sådan att det är värt att arbeta för ett ombud i Hasselfors. 20

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

2 Syftet med en LUP Det övergripande målet för LUP är att vara ett viktigt instrument i processen att åstadkomma en positiv utveckling för en ort.

2 Syftet med en LUP Det övergripande målet för LUP är att vara ett viktigt instrument i processen att åstadkomma en positiv utveckling för en ort. 1 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Syftet med en LUP... 3 3 Processarbetet... 3 3.1 Stormöte som inledning på arbetet... 3 3.2 Temakväller... 4 3.3 Möten i arbetsgruppen... 4 3.4 LUP presenterades på avslutande

Läs mer

Dialogmöte. Lenhovda 2014 05 26

Dialogmöte. Lenhovda 2014 05 26 2014-06-24 Dialogmöte Lenhovda 2014 05 26 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Jimmi Olsson, näringslivsutvecklare

Läs mer

Detaljplan Glommen/Hamnen

Detaljplan Glommen/Hamnen Sammanställning av de punkter och åsikter som diskuterades och föreslogs på Samhällsföreningens möte den 12 April 2014. (totalt deltog ca: 90-100 personer på mötet) Detaljplan Glommen/Hamnen Punkter och

Läs mer

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03 2014-06-24 Dialogmöte Älghult 2014 06 03 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Anders Svensson, ekonomi och

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Vänliga positiva människor MÖJLIGHETER

Vänliga positiva människor MÖJLIGHETER STYRKOR Aktivt, rikt och utbrett föreningsliv som samverkar o Skateparker Aktiv by o Bydagar o Julskyltning mm Billigt att bo Besöksmål o Hembygdsparken o Medeltidskyrka o Golfbana o Kulturteater Bra o

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning rev 2014-08-29

HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning rev 2014-08-29 HÄRADSBÄCK Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN Sammanfattning rev 2014-08-29 Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan Samrådsredogörelse, Version Familjefestivalen 2014-08-29 Kontakt:

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Bygdegårdens roll i bygdeutveckling

Bygdegårdens roll i bygdeutveckling Bygdegårdens roll i bygdeutveckling Redovisning av processarbete den 26 februari 2009 Arrangör: Uppsala Läns Bygdegårdsdistrikt Syfte: Processarbetet utgick från frågeställningarna Vad vill vi åstadkomma?

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

En bygd i avveckling?

En bygd i avveckling? Näshulta En bygd i avveckling? Näshulta Näshulta, som med sitt öppna jordbrukslandskap tillsammans med hagmarker, vattenspeglar och djupa skogar skapar en naturskön bygd Näshulta, en levande landsbygd

Läs mer

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Arnemark 2014-02- 26 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Dialogmöte. Åseda 2014 06 04

Dialogmöte. Åseda 2014 06 04 2014-06-24 Dialogmöte Åseda 2014 06 04 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Lars Gunnar Serell, ansvarig för

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö

Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer: 2008-5618 Projektägare: Karlskrona kommun Näringslivsenheten 2011-09-28 1. Slutrapport: Projekt Uppstart byutveckling i Holmsjö Journalnummer:

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

2012-05-08. LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen

2012-05-08. LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen 2012-05-08 Minnesanteckningar förda vid information om översiktsplanefrågor och övriga samhällsfrågor i Skoskumgården i Skummeslövsstrand 2012-05-08 kl 18.30-21.00 Närvarande:

Läs mer

Samråd för älvslandskapet. Strömbäck

Samråd för älvslandskapet. Strömbäck Samråd för älvslandskapet. Strömbäck I Strömbäck hölls torsdagen den 19 november 2009 det tredje samrådet för den fördjupade översiktsplanen för älvslandskapet och ett 50-tal personer hade vid tillfället

Läs mer

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering

Skinnskattebergs Företags Nätverk. Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Skinnskattebergs Företags Nätverk Samarbete mellan kommunen och näringslivet: Från idé till realisering Nätverks syfte Att främja näringslivet i Skinnskattebergs kommun och utvecklingen av den enskilde

Läs mer

Levande centrum och levande Valfrihet och trygghet i boende i. tätorter, hela kommunen, Samverkan, Egen avdelning för finsktalande,

Levande centrum och levande Valfrihet och trygghet i boende i. tätorter, hela kommunen, Samverkan, Egen avdelning för finsktalande, Totalt genomfördes sex stycken workshops under perioden mars-maj 2105. Representanter från visionsgruppen träffade pensionärsorganisationer, handikapporganisationer, föreningsliv, företagare och elevråd

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Yttrande över ny översiktsplan

Yttrande över ny översiktsplan Sid 1 Till Halmstad kommun, kommunstyrelsen Yttrande över ny översiktsplan Vid frågor kontakta: Henrik Johansson, henrik@urvalet.com eller Michael Persson, michael@vinnalt.se Allmänt Samhällsföreningen

Läs mer

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden?

Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan. 1.1 Varför behöver vi en vision och profilområden? Vision 2020 är antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 enligt nedan Vision 2020 1. Bakgrund Den 2 november 2000 antog kommunfullmäktige Vision 2010. I Vision 2010 preciserades ett stort antal

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 Inledning Vi möts av mellan 2 000-3 000 olika budskap varje dag. Hur skall man i en djungel av budskap och information få sitt budskap att tränga

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015

Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Sammanställning Medborgardialog Urshult 4/5-2015 Kommunal administration Kommunens verksamhet måste effektiviseras. Särskilt administrationen! Man ska undvika dyra politikerresor. För mycket arbete med

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Nödinge - Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad

Nödinge - Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad Ortsutvecklingsmöte NÖDINGE 20141016 Nödinge Från förort > stationssamhälle > attraktiv småstad SAMMANSTÄLLNING 2 1. Vad ska Nödinge erbjuda dig om 10 respektive 25 år? Hyresrätter nära pendelstation och

Läs mer

D E T T A Ä R E N L O K A L U T V E C K L I N G S P L A N F Ö R V Å R T F U N K T I O N - E L L A O M R Å D E F E L L I N G S B R O.

D E T T A Ä R E N L O K A L U T V E C K L I N G S P L A N F Ö R V Å R T F U N K T I O N - E L L A O M R Å D E F E L L I N G S B R O. LOKAL UTVECKLINGSPLAN D E T T A Ä R E N L O K A L U T V E C K L I N G S P L A N F Ö R V Å R T F U N K T I O N - E L L A O M R Å D E F E L L I N G S B R O. Foto: Kurt Skantz, Oppboga krog 1 Bakgrund Fokus

Läs mer

Barnpanel i Hagby 16 oktober 2014

Barnpanel i Hagby 16 oktober 2014 Handläggare Datum Ann Gustafsson 2014-10-17 0480-45-29-03 Barnpanel i Hagby 16 oktober 2014 Barnpanelen är en arena för möten och dialog mellan barn och Barnpanelen är en arena för möten och dialog mellan

Läs mer

Projekt Järnkraft 2011

Projekt Järnkraft 2011 Projekt Järnkraft 2011 Projekt Järnkraft, bygdemöte 18 september 2011 Sammanfattning av nuläget i Projekt Järnkraft Servicepunkt Järnboåsbygden AB Mobilsamåkning något för oss? Kanalisation för bredband

Läs mer

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Vad tycker du? Varför en ny översiktsplan? Denna broschyr vänder sig till dig som bor och lever i Gnosjö kommun. Du kanske bor ute på landsbygden i en villa och driver

Läs mer

RAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER

RAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER RAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER Workshopen arrangerades i Gula Villan i Aneby. Ett 60-tal personer medverkade i den fyra timmar långa workshopen. Aktiviteten inleddes med ett föredrag av Peter Eklund,

Läs mer

Fråge enkät Service på Seskarö

Fråge enkät Service på Seskarö Fråge enkät Service på Seskarö Varje hushåll har fått en enkät. Om man är en familj bestående av flera medlemmar så vill vi gärna ha svar och synpunkter av så många familjemedlemmar som möjligt. I enkäten

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Nedan följer en sammanfattning av det viktigaste synpunkterna varav Länsstyrelsens och Trafikverkets synpunkter redovisas separat.

Nedan följer en sammanfattning av det viktigaste synpunkterna varav Länsstyrelsens och Trafikverkets synpunkter redovisas separat. Tjänsteställe: Bygg- och miljökontoret Handläggare: Elena Eckhardt Datum: 2011-12-05 Beteckning: 2007/0104 218 Er beteckning: Planprogram för Ubbhult Hägnen Samrådet Planprogrammet har varit ute på samråd

Läs mer

6. Mark och bostäder. november 2004

6. Mark och bostäder. november 2004 november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Hela Vellinge kommun ska leva

Hela Vellinge kommun ska leva Nya Listan i Vellinges näringslivsprogram för Vellinge kommun: Hela Vellinge kommun ska leva Fler företag, fler invånare och fler besökare skapar fler jobb och ökat underlag för handeln! 1 Inledning Vellinge

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN MEDBORGARTRÄFF I KISA 11 AUGUSTI 2014.

MINNESANTECKNINGAR FRÅN MEDBORGARTRÄFF I KISA 11 AUGUSTI 2014. MINNESANTECKNINGAR FRÅN MEDBORGARTRÄFF I KISA 11 AUGUSTI 2014. Datum: 2014-08-11 Tid: 19.00 21.10 Plats: Folkets Hus Deltagare: 14 Kommunalrådet Pia Tingvall hälsar välkommen till Medborgarträffen i Kisa

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

2015-02-09 1 (5) Cafeterian i Storbrunn, Östhammar Måndagen den 9 februari 2015, kl. 18.30 20.00

2015-02-09 1 (5) Cafeterian i Storbrunn, Östhammar Måndagen den 9 februari 2015, kl. 18.30 20.00 2015-02-09 1 (5) Plats och tid Deltagande Cafeterian i Storbrunn, Östhammar Måndagen den 9 februari 2015, kl. 18.30 20.00 Gräsö Skärgårdsråd Alunda utvecklingsgrupp Norrskedika utvecklingsgrupp Österbybruks

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med Nätverket av Bygderåd 150107 på Järnvägshotellet i Flen

Minnesanteckningar från möte med Nätverket av Bygderåd 150107 på Järnvägshotellet i Flen Minnesanteckningar från möte med Nätverket av Bygderåd 150107 på Järnvägshotellet i Flen Närvarande: Yvonne Nilsson Gauffin Flens Hembygdsförening, Krister Karlsson och Mats Frankenberg Vadsbro-Blacksta

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Anvisningar till mallen för Lokala planer

Anvisningar till mallen för Lokala planer Försättssidan Det ska vara samhällets/ortens plan! Inte en enskild plan för en grupp. Det är en grupp som tar fram planen men den ska gälla för utvecklingen av orten och där ingår ju t ex byalaget! Ett

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen

Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen 2007-10-22 Handläggare Kristina Bodin Tel: 031-792 12 62 UTSTÄLLNINGSHANDLING Diarienummer KS/2007:09 Detaljplan för Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen Partille kommun Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 00 Avesta kommun Våren 00 genomförde

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Bostäder på varvsområdet Ett diskussionsunderlag

Bostäder på varvsområdet Ett diskussionsunderlag Bostäder på varvsområdet Ett diskussionsunderlag Bakgrund: Anledningen till att engagera sig i detta projekt är att vi tror att det i allra högsta grad kan tillföra något mycket positivt till Knippla.

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 1 INLEDNING Såväl kommuninvånarna, fastighetsägarna, näringsidkare som kommunen drar nytta av ett attraktivt

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse.

Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse. Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse. Singö Fogdö Intresseförening har som mål att långsiktigt rädda Singö skola och att tillgodose

Läs mer

Husbilsdestination Sverige. Europas främsta husbilsdestination

Husbilsdestination Sverige. Europas främsta husbilsdestination Husbilsdestination Sverige Europas främsta husbilsdestination Inledning Detta dokument avser i första hand att definiera och konceptualisera begreppet ställplats. Camping på campingplats i Sverige har

Läs mer

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014

Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Förvaltningen Datum (2015-01-27) Thomas Mattsson 0477 441 54 Thomas.mattsson@tingsryd.se Till KSAU Återrapportering attraktivitetsprogrammet 2011-2014 Förslag till beslut KSAU förslås

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:2013-03-18 Diarienummer:2010-061 AM Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Lokal utvecklingscheck Checkens namn Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Svanskogs-bygden Säffle kommun, Värmlands län Juni 2011 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Fiber Borås Väst Ekonomisk Förening Datum: 2013-07-03 Journalnummer: Projekttid: 2013-04-01 2013-12-31 (avslutat 2013-06-30) Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer

Läs mer

Fotboll - den största ungdomsidrotten - plan för framtidens planer Delrapport vinterfotboll Förslag till utveckling

Fotboll - den största ungdomsidrotten - plan för framtidens planer Delrapport vinterfotboll Förslag till utveckling 2010-09-13 Ft 223/2009 Jan Alinski Fotboll - den största ungdomsidrotten - plan för framtidens planer Delrapport vinterfotboll Förslag till utveckling Till berörda remissinstanser 1. Inledning Fotbollen

Läs mer

Kommunanalys. Del 2 Höganäs. Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström. Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 2009-10-02

Kommunanalys. Del 2 Höganäs. Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström. Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 2009-10-02 Kommunanalys Del 2 Höganäs Grupp 13 Åsa Hansson Isabella Lundgren Jimmy Lundström Kristina Nilsson Lina Persson VFTF01 Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte och bakgrund... 3 Metod... 3 Analys av kommunval...

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Ca.70 person. Ordförande Jarl Karlsson hälsar alla välkomna och presenterar kvällens program.

Ca.70 person. Ordförande Jarl Karlsson hälsar alla välkomna och presenterar kvällens program. Datum och tid 2015-04-23, 19:00-21:00 Plats Presidium Sekreterare Inbjudna Aroseniusskolan, Älvängen Jarl Karlsson, ordförande Elena Fridfelt, 1:e vice ordförande Ingrid Inhammar, 2:e vice ordförande Monica

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

PUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening. Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan

PUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening. Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan PUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan Lokalt Driven Landsbygdsutveckling LDL Projekt som drivs av Kommunbygderådet SyLet: stärka utvecklingskra0en

Läs mer

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden

Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden Bilaga 13KS65-18 Samhällsservice i byarna, utveckling av landsbygden berikar kommunen. Piteå kommun arbetar kontinuerligt med att utveckla landsbygdens olika områden och skapa vitala och tilltalande miljöer

Läs mer

Motion om byggklara tomter utanför Falkenbergs tätort. (AU 38) KS 2014-349

Motion om byggklara tomter utanför Falkenbergs tätort. (AU 38) KS 2014-349 kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-03-10 66 Motion om byggklara tomter utanför Falkenbergs tätort. (AU 38) KS 2014-349 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets

Läs mer

Enkät 1 -Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

Enkät 1 -Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg Enkät -Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg. I vilken by bor du? Antal Procent 2. Hassela 7,% 2. Kön Antal Procent. Kvinna 47 67,4% 2. Man 23 32,86% Totalt 7,% Medelvärde,33

Läs mer

PM 2011-03-03. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Christer Mörk. Utredning gällande behov av fastigheter för särskilda boenden och gruppboenden

PM 2011-03-03. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Christer Mörk. Utredning gällande behov av fastigheter för särskilda boenden och gruppboenden 1(5) KS 2011/0056 Utredning gällande behov av fastigheter för särskilda boenden och gruppboenden Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2011-02-14 uppdragit åt kommunledningskontoret att, i samråd med socialförvaltningen,

Läs mer

Skidor och fjällstugor 2015. En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen.

Skidor och fjällstugor 2015. En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen. Skidor och fjällstugor 215 En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen. SKIDOR OCH FJÄLLSTUGOR 215 1 SBAB ANALYS 17 FEBRUARI 215 Minst 2 miljoner personer åker till svenska

Läs mer

Rapport. Enkät om framtida utveckling av Tunabergshalvön. Sammanställd 2014-02-24

Rapport. Enkät om framtida utveckling av Tunabergshalvön. Sammanställd 2014-02-24 Rapport Enkät om framtida utveckling av Tunabergshalvön Sammanställd 214-2-24 Bakgrund och tillvägagångssätt Föreningen Utveckling NäveQvarn (FUNQ), har fått i uppgift av Kommunbygderådet i Nyköpings kommun

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Nybyggnation Larsberg

Nybyggnation Larsberg Nybyggnation Larsberg Ref Datum Charlotte Kjellberg 2014-05-13 1 Företaget John Mattson Företaget grundades av byggmästare John Mattson (1915-1995), som skapade ett av Sveriges största bygg- och fastighetsbolag

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård.

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård. MINNESANTECKNINGAR Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013 Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40 Plats Västerlanda bygdegård Moderator Maria Wramsten Willmar Medverkande från kommunen Antal besökare

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer