Till Östra Gotlands Vattenråd

Transkript

1 Till Östra Gotlands Vattenråd I vårt avrinningsområde (nr. 10 Gammelgarn, Majvät/Ängmansviken) har vi god kvalité på vattnet men bristande kvantitet. Markägarna längs med vår lilla vägsträcka på 1 km bildade således en studiecirkel år 2003 med syfte att öka vattentillgången i området. Då deltagarna i Vattencirkeln hade funnit en lämplig metod som vi ämnade pröva sökte vi år 2005 stöd hos Länsstyrelsen i Gotlands län till finansieringen av projekten. Vattenbristen hade då ännu inte blivit uppmärksammad på Gotland, så vi fann inte gehör för våra tankegångar och planer. Efterhand har vattenbristen på Gotland blivit uppenbar och EU:s Vattendirektiv har initierat Vattenråd på ön. Då vattenbristen på Gotland alltmer uppmärksammades under årens lopp så har alltfler markägare i området och däromkring anmält sitt intresse. Ett nytt försök till gehör för stöd till finansiering av vattenfrågan söktes därför år 2008 med start hos Georg Gyllenfjäll, som är verksamhetsansvarig vid Gotlands kommun för Europa direkt vilket innebär kontaktperson för orientering om vilka projektmedel som finns att söka inom EU. Förloppet redovisas i bilaga 1. Tretton steg vid Gotlands kommun vilket resulterar i en skrivelse där ansvaret förläggs helt till Länsstyrelsen. I skrivelsen hänvisar man till de medel och resurser som inte finns vid Länsstyrelsen (se bilaga 2. Svar från Bertil Klintbom ). Med denna skrivelse vill vi således framföra vårt förslag till projekt, samt belysa några av de hinder som står i vägen för att en vattenutveckling skall kunna ske här i området. Gammelgarn Eva Frölander Bilagor till skrivelsen: 1. Tretton steg vid Gotlands kommun. 2. Skrivelse till Bertil Klintbom, teknisk direktör vid Gotlands kommun (med bilaga A och B). 3. Svar från Bertil Klintbom, teknisk direktör vid Gotlands kommun. 4. Förslag till projekt Vattenvård en förstudie (med kartbilaga 1.)

2 Bilaga 1. TRETTON STEG VID GOTLANDS KOMMUN 1) Georg Gyllenfjäll; Verksamhetsansvarig för Europa direkt (olika program). Om kommunen äger problemet så bör man vända sig till kommunen. Georg Gyllenfjäll hänvisar vidare till Maj-Britt Henriksson 2) Maj-Britt Henriksson, tfn: ; Projektkoordinator hos Gotlands kommun. (Koordinerar olika projektmedel och utreder kommunal medfinansiering för projekt). Medfinansiering kan inte bli möjlig eftersom vattenfrågan inte finns med i det Regionala utvecklingsprogrammet. Hänvisar till chef, Stefan Persson ifall han kan finna om tillväxtprogrammet möjligtvis penetrerar några vattenfrågor. Maj-Britt Henriksson hänvisar även till; Vetenskaprådet, Johan Fanger, tfn: Svaret blir: Nej. SGU (Sveriges geologiska undersökning) Mikaela Göntzi, tfn: Ramdirektivet för biologisk bedömning om grundvattenfrågor. Svar: Nej. Forskningssekretariatet, Ann Richter, tfn: , (Forskningsprogram). Svar: Forskningssekretariatet, har endast forskningsmedel till egna projekt. Mistra,(Styrelsen för miljöstrategisk forskning) tfn: Svar: Nej. Formas, (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggare) Ulla Westerberg, tfn: Svar: Man måste vara forskare med anknytning till högskola eller universitet för att kunna söka medel i Formas. Naturvårdsverket, tfn: Svaret blir: Nej. 3) Stefan Persson, tfn: Behärskar inte frågan, hänvisar till Jonas Aav vid Vattenverket. 4) Jonas Aav, tfn: / Fax: Mobiltelefon: De medel som tilldelas vattenverket är öronmärkta för att finansiera endast de insatser som redan finns. Hänvisar till Eko-kommun Gotland, Dag Boetsius. 5) Dag Boetsius, tfn: Handhar endast frågor om kommunal ekonomi, hänvisar till Lars-Gunnar Vedin. 6) Lars-Gunnar Vedin, tfn: Handhar enbart näringslivsfrågor, hänvisar till Per Lindskog. 7) Per Lindskog, tfn: , Mobiltelefon: Hänvisar till Göran Blomgren. 8) Göran Blomgren, (vikarierande teknisk direktör). tfn: Göran Blomgren lyssnar uppmärksamt och engagerat på frågan, därefter hänvisar han mig vidare till Helena Andersson (samhällsbyggnadsenheten eko/miljö). 9) Helena Andersson, (ekostrateg) tfn: , mobiltelefon: Befann sig på Ålandsbåten (dålig täckning). Hänvisar till Jan von Weichenfeldt. 10) Jan von Weichenfeldt (ekostrateg), tfn: / Frågan hör inte till samhällsbyggnadsenhetens arbetsområden. 11) Tillbaka till Göran Blomgren som nu hänvisar till Bertil Klintbom, (teknisk direktör). 12) Bertil Klintbom begär frågan skriftligt till Gotlands kommun så att den blir diariförd. 13) Därefter sändes en skrivelse med frågan ställd till Bertil Klintbom, Gotlands kommun.

3 Bilaga 2. Till Bertil Klintbom. Härmed sänder jag den begärda handlingen, enligt överenskommelsen vid telefonkontakt (se bilaga A). Denna sänds för att väcka anspråk om samverkan med Gotlands kommun. Samtidigt med denna vill jag väcka ytterligare ett anspråk som gäller finansiell samverkan, det mellan Gotlands kommun och Vattenråden på Gotland. De anspråk som ställs om samverkan gäller arvoden för arbetet med Vattenråden. Med hänvisning till de arbetsuppgifter och anspråk i tid som åläggs Vattenråden, är det att bedöma som ohållbart, att så skall kunna ske ideellt för att fungera optimalt i vattenmyndigheternas arbete (se bilaga B). Följande bilagor bifogas: Bilaga A: Beskriver bakgrunden inför ett pilotprojekt gällande vattentillgång. Bilaga B: Är en text hämtad ur: På tal om vatten, om vägen mot en hållbar vattenförvaltning av Anna Jöborn, Ingela Danielsson och Hans Oscarsson. Gammelgarn den 16/ Eva Frölander

4 Bilaga A. Pilotprojekt; Våtmarker för höjning av grundvatten. Vi är några markägare i Gammelgarn som har fastigheter och markområden mellan två vattenleder. I området råder vattenbrist under sommartid. Perioden med reducerad vattentillgång har successivt förlängts under de senaste tio åren. Vi startade en studiecirkel april 2003 för att finna en lämplig lösning för att förbättra vattensituationen här för människor, växter, fåglar, djur, och mikroflora. I Vattencirkeln har vattenfrågor behandlats samt idéer, för att finna en lämplig metod till att höja grundvattennivån i ett område genom reglering av ytvatten. Utifrån denna metodutveckling har vi funnit den lösning som vi önskar pröva i ett pilotprojekt. Lokalbefolkningens betydelse Lokalbefolkningen i ett område är de som först uppmärksammar en reducerad vattentillgång. Enskilda brunnar sinar sommartid och djurägare hämtar vatten under allt längre perioder vid vattentäkten där Gotlands Kommun bidrar med vattenförsörjningen via tankbilar från andra delar av ön. Lokalbefolkningen i ett område är också de som har kännedom om möjligheter och begränsningar gällande markförhållanden etc. Vid borrning är det inte helt ovanligt här i området att det finns risk för bräckt vatten, gas, eller inget vatten. Hos deltagarna i Vattencirkeln finns en mångfald av kunskaper samlat. Några har erfarenheter om området sedan flera generationer tillbaka, de övriga har andra erfarenheter att tillföra. Vattencirkeln har behandlat de lokala klimatvatten- och markförhållandena i området samt de globala klimatförändringarna. I maj 2006 inbjöd vi de markägare som är boende längs med den fortsatta sträckan av våra vattenleder för att informera och inspirera till en fortsatt påbyggnad på det vi startat längs med vattenlederna i avrinningsområdet. Ansökningar om våtmarksstöd Efter fyrtio möten fördelat på två år, hade vi genom vår förstudie funnit en lämplig metod för naturlig balansering av vattenförbrukning och tillgång. Det föranledde till de tre primäransökningar om våtmarkstöd som lämnades till Länsstyrelsen i maj Ansökningarna omfattade fyra relativt små våtmarksanläggningar (småvatten). Ansökningarna för anläggning av våtmark avsåg att initiera vårt forskningsprojekt; att genom prövning utreda om det är möjligt att höja grundvattennivån i ett område genom att reglera ytvattnet utifrån de lokala förhållandena. Resultat skulle därefter kunna inhämtas och erfarenheterna skulle kunna omsättas för vidare vattenplanering. Både i andra områden med reducerad vattentillgång på Gotland och större skala utifrån den metodutveckling som vi funnit som lämplig. Endast en av de fyra våtmarksanläggningarna vi då sökte stöd för blev tillstyrkt av Länsstyrelsen, i september ~ 1 ~

5 Brist i kommunikation lokalbefolkning/myndighet Då vi inför ansökningarna presenterade vår vattenplan för Länsstyrelsen så bemöttes vi av en aning skepticism. Vårt nytänkande och engagemang angående vår lokala vattensituation upplevdes kanhända som främmande. Mötet mellan myndighet och lokalbefolkning är oerhört viktig. Värdefulla krafter kan förloras och möjligheter bli tillintetgjorda vid missförstånd. Avslag på projektstöd utifrån goda sakskäl är acceptabelt. Men när det är färgat av upplevelsen av att inte blivit förstådd och att beslutet därför inte varit helt riktigt så uppstår en resignation. Situationen kanske bäst kan beskrivas av följande citat; Bättre bliva örnars mat, än att med myndigheter träta! Nya tider ~ nya möjligheter Erik Olsson, Sanda Genom att massmedia m.fl. tillägnat vattenbristen uppmärksamhet under de gångna åren, så har det vi inte lyckades förmedla, nu blivit belyst på annat sätt. Det våtmarksstöd som blev tillstyrkt har redan i sitt initialskede visat resultat som långt överträffade vår förväntan. De nya våtmarksstöden medger en utökad möjlighet, då de nya stöden även omfattar restaurering av befintlig våtmark. EU:s Vattendirektiv har tillkommit och Naturvårdsverkets text här nedan beskriver olika parters ansvar och roller i vattenmiljöförvaltningen. Utifrån den medvetandehöjning som här hänvisats till, samt ramdirektivet för vatten hoppas vi att det nu finns grund för att slutföra vårt pilotprojekt till fullo. För att svenskt vattenmiljöarbete skall bli framgångsrikt krävs att olika grupper i samhället från allra första början ges goda möjligheter att bli delaktiga i arbetet. Ramdirektivet anger också att varje EU-land ska sträva efter att engagera sina medborgare i arbetet med vattenfrågorna, allmänheten, intressenter och ideella organisationer. Kommunerna är självklara arenor för detta medborgarnära perspektiv och där finns goda förutsättningar att arbeta med vattenrelaterade miljömål och vattenmiljöplanering. Naturvårdsverket ~ 2 ~

6 Samverkan med Gotlands kommun En förfrågan ställs nu till Gotlands Kommun om möjligt samverkan. Främst som medfinansiär, då vi markägare denna gång ämnar lämna en sammanslagen större projektansökan för de två vattenlederna till länsstyrelsen. Men också till finansiering av det förarbete som kvarstår inför samordningen av projektansökan, samt uppföljning av pilotprojektet genom konventionella mätningar och dokumentation så att andra kan få ta del och låta sig inspireras. Det kan förslagsvis ske via ett entrepenadsuppdrag med en avstämning hos Gotlands kommun varje halvår för uppdragets omfattning och innehåll. Detta är ett flygfoto på våra vattenleder under en torrare period i juli De gröna stråken på fotot visar tydligt vilken väg vattnet själv har valt. Projektet syftar till att på vattenledernas naturliga platser dämma och hämma vattnets väg längs med avrinningen till utloppet i Ängmansviken. Det är tänkt att ske genom att med så små ingrepp som möjligt restaurera och anlägga naturenliga våtmarker förenade med meanderslinga. I största möjliga mån eftersträvas transport av vatten längs vattenlederna under markytan för att få till stånd en minimal avdunstning. Projektet är att betrakta som en pilotstudie i mindre skala. En metodutveckling som genom konventionella mätningar och dokumentation ger erfarenhet och inspiration, inför omsättning till vattenplanering i andra större områden som har en obalanserad vattentillgång. ~ 3 ~

7 Bilaga B. Följande text är hämtad ur: På tal om vatten, om vägen mot en hållbar vattenförvaltning av Anna Jöborn, Ingela Danielsson och Hans Oscarsson. Vattenrådet skall verka för att: Genom lokal delaktighet uppnå bättre beslut. Öka tillgången på lokal kunskap kring miljöfrågor och i synnerhet vattenfrågor. Främja lokala initiativ och skapa ett lokalt engagemang för tilltänkta planer. Vattenrådet skall också vara ett forum för diskussioner och en kanal för informations flöde mellan myndigheter och de som berörs av besluten. De beslut som fattas i ett vattenråd måste också vara politiskt förankrade. För att fungera optimalt i vattenmyndigheternas arbete skall de tänkta vattenråden utarbeta: Tillståndsbeskrivningar. Göra ekonomiska analyser. Utarbeta miljöövervakningsprogram. Definiera miljökvalitetsnormer och undantag. Fastställa referenstillstånd. Göra bedömningar av riskerna att inte kunna uppnå god vattenstatus. Utarbeta åtgärdsprogram och förvaltningsplan för sitt speciella avrinningsområde.

8 FÖRLAG TILL PROJEKT VATTENVÅRD (FÖRSTUDIE) Projektvärd: Östra Gotlands Vattenråd. Projektansvarig: Eva Frölander Projektgrupp: Primärt de lokalt berörda medlemmarna/markägarna i Östra Gotlands Vattenråd. Styrgrupp: Vattencirkeln. Referensgrupp: Medlemmar i Östra Gotlands Vattenråd, Gustavssons gräv (Kräklingbo), Katthammarsviks Åkeri AB (Östergarn), Flytande sten (Gammelgarn), Nigel Wells (Järna), Magnus Martinsson (Östergarn), föreningen ÖGF samt övriga lämpliga representanter vid Gotlands kommun och Länsstyrelsen i Gotlands län (EU:s Vattendirektiv / berörda naturreservat). Syfte: Öka förutsättningarna för vattenvård i området. Mål: Upprätta en vattenplan för det lokala avrinningsområdet, enligt den metod som markägarna i området utvecklat och funnit lämplig (se karta bilaga 1). Vattenplanen utgör grund för forskning om grundvatten kan ökas i ett område genom att reglera ytvattnet utifrån lokala de förhållandena. Projektet ska öka tillgången till information om erfarenheterna av vattenvård. Delmål: A. Kartlägga intresset i området (se karta bil.1) för anläggning och restaurering av våtmarker. B. Upprätta metodbeskrivning och en ekonomisk kalkyl för varje enskilt delområde. C. Sammanställa en gemensam projektbeskrivning för hela området. D. Utreda möjligheter för finansiering och medfinansiering för att verkställa vattenplanen. E. Utreda behov och möjlighet till mätningar. F. Dokumentation av befintligt material, mätningar och erfarenheter. G. Öka informationen om vattenvård. Åtgärdsplan Primära punkter i delmål A: Aktivera intressenterna längs med avrinningsområdet. 1. Utgrävning av Majvät / Källingvät samt bortförsel av ag. 2. Restaurering av befintligt småvatten (höja vattenspegeln, förbättra anfästning av utloppsrör, meanderbågar och bulor för ansamling av vatten i diken) 3. Restaurering av befintlig våtmark (förbättra dammluckan, tillföra lera, meanderbågar, anläggning för utloppsvatten) 4. Anläggning av viltvatten. 5. Anläggning/restaurering av småvatten, tillförsel av lera. 6. Restaurering av viltvatten samt bortförsel av ag. Sekundära punkter i delmål A: 7. Anläggning av småvatten. 8. Anläggning av viltvatten eller lägga igen diket med lera. 9. Anläggning av viltvatten samt bortförsel av ag. 10. Restaurering av viltvatten samt bortförsel av ag. 11. Restaurering av viltvatten samt bortförsel av ag. 12. Utrymme lämnas för att fler intressenter tillkommer längs med avrinningsområdet. E. Årsnederbörd, vattenflöden / -kvalité, variation av grundvattennivåer med pegel etc. F - G. Dokumentera Vattencirkelns material gällande metodutveckling, anläggning, mätning och erfarenheter av vattenvård, som begränsning av oönskad växtlighet i våtmark (ag, kaveldun) etc. och vidarebefordra informationen till medlemmarna i föreningen Östra Gotlands Vattenråd. Dokumentera vattenåtgärderna inom hela Östra Gotlands Vattenråds distrikt för att kunna göra informationen tillgänglig på föreningen Östra Gotlands Vattenråds hemsida

9 Kartbilaga 1. Karta över avrinningsområdet Ängmansviken ) Naturvårdsverket (Majvät / Källingvät) 2) Frölander (Hemskifte) 3) Croneborg / Söderberg 4) Frölander (Änget) 5) Kalle Norrby 6) Allan Wikström 7) Klöfvemark 8) Allan Wikström och Schwan 9) Eriksson (Gränby myr) 10) Naturvårdsverket (Hellträsk) 11) Naturvårdsverket (Ganne myr) 12) Magnus Martinssons förslag. PILAR Vattenled 1 Vattenled 2 Vattenled 3

10