Verksamhetsberättelse och bokslut 2007

Transkript

1 Verksamhetsberättelse och bokslut 2007 Box Nyköping besök Storhusqvarn, V Kvarngatan 64 tel fax e-post Info@region.sormland.se hemsida ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 S

2 1 Sammanfattning 2 Sörmlandsstrategin 3 Trafik och infrastruktur Länstransportplanen för Sörmland Planeringsunderlaget En Bättre Sits (EBS) Remisser Åsa Torstenssons besök Citybanan Ostlänken Flygplatsprognos Bussutredningen Ägarmöten med mera Bredband 4 Kompetensutveckling och arbetskraftstillgång NUSS, NäringslivsUtveckling i Studentsamverkan Hållbar samverkan mellan Mälardalens Högskola och företag i Sörmland Fler med högre utbildning i Gnesta Ung företagsamhet Teknikcollege Attityd Näringsliv och entreprenörskap Innovationsmotorn Näringslivsklimat Affärsutveckling Insatser inom specifika utvecklingsområden 6 Regionalt tillväxtprogram 7 Opinionsbildning och kommunikation Informationsinsatser Dialog Internationellt arbete Rapportörskap 8 Strukturfondsarbetet 9 Förvaltningsberättelse Regionförbundets resultat Huvudverksamhetens ekonomi Förbundskansliet Politisk styrning Sidoverksamhet FoU Äldre Mål för god ekonomisk hushållning Årsredovisning Allmänna redovisningsprinciper Noter ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 2(27)

3 1 Sammanfattning Under 2007 tog Regionförbundet Sörmland flera viktiga steg framåt i rollen som ansvarig för den regionala utvecklingen. Här följer ett axplock av arbetet: Det mest strategiska steget är fastställandet av Sörmlandsstrategin, länets första, politiskt förankrade, regionala utvecklingsprogram. En annan viktig fråga var regionfrågan där inriktningen är att Sörmland av funktionella skäl i framtiden ska tillhöra en storstadsregion med Stockholm. Flera viktiga trafik- och infrastrukturfrågor hanterades. Det gäller framförallt förberedelser inför ett nytt infrastrukturpolitiskt beslut i riksdagen och förhandlingar om medfinansieringen av Citybanan i Stockholm. Den första ombyggnadsetappen av väg 55 vid Malmköping invigdes liksom den nya fjärrtågstationen i Gnesta. Inom näringslivsområdet låg fokus under 2007 på innovationsfrågorna genom den så kallade Innovationsmotorn. Satsningen på det länsövergripande utvecklingsprojektet Robotdalen ökade. En ny strategi för länets turism utarbetades och en regional turismorganisation upphandlades. På området kompetensutveckling och arbetskraftsförsörjning fortsatte nätverkssamarbetet med arbetsmarknadens parter, högskolor och universitet. Ett arbete för att introducera EU:s nya strukturfondsprogram i länet påbörjades. På det internationella området lades ett stort arbete ned på erfarenhetsutbyte kring Lissabonstrategin och på ett symposium i Bryssel presenterades det mångåriga samarbetet med nordvästra Ryssland. Åtta nyhetsbrev gavs ut och elva olika rapporter publicerades. Styrelsen hade under året fem sammanträden och fullmäktige tre sammanträden på olika platser i länet. En ledningskonferens med länets kommunledningar och landstingsledningen genomfördes i Dublin. ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 3(27)

4 2 Sörmlandsstrategin Under 2007 togs, för första gången, ett regionalt, politiskt förankrat, utvecklingsprogram för hållbar tillväxt och utveckling fram. Programmet, som kallas för Sörmlandsstrategin, är ett verktyg för att identifiera vilka utmaningar och mål som är viktiga för länets framtid. Efter att en förankringsprocess genomförts i länet antog regionfullmäktige strategin i november. Basen i Sörmlandsstrategin är den vision som antogs 2006 efter en bred dialogrunda i länet, nämligen att Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland. Den visionen baseras på människors syn och förväntningar på Sörmland och dess framtid. För att konkretisera visionen diskuterades ett antal politikområden inom ramen för regionförbundet. En annan viktig del är länets arbete med EUs så kallade Lissabonstrategi, där EU-länderna beslutat om gemensamma mål för att bland annat stärka unionens konkurrenskraft. Tillsammans med kommunerna och landstinget valdes ett antal indikatorer från Lissabonstrategin vilka ska användas för att följa länets utveckling. Utifrån visionen, diskussionen om politikområdena, arbetet med Lissabonstrategin och, inte minst, det redan befintliga arbete som en mängd aktörer i länet bedriver, formulerades ett utkast till Sörmlandsstrategi. Syftet med utkastet var att få en dialog kring länets utmaningar och mål. Kommunerna och landstinget samt organisationer, näringslivsrepresentanter, länsstyrelse och arbetsmarknadens parter hade möjlighet att påverka det slutliga resultatet. Synpunkter lämnades vid dialogmöten och enskilda sittningar men även skriftligen. Resultatet presenterades vid den ledningskonferens där kommunalråd, regionförbundets styrelse samt kommunchefer deltog. Efter bearbetning av utkastet fördes Sörmlandsstrategin in i regionförbundets formella politiska process. Dialogen resulterade i utmaningar vars ledord är att det ska vara enkelt. De sex utmaningarna är att det ska vara enkelt; att verka lokalt, regionalt och globalt; att få tillgång till arbete och arbetskraft; att höja sin kunskap och kompetens; att förverkliga sina idéer samt starta och växa som företag; att ha ett gott liv och att samarbeta. Till dessa utmaningar kopplades Lissabonsstrategins indikatorer. ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 4(27)

5 3 Trafik och infrastruktur Länstransportplanen för Sörmland Länstransportplanen för perioden reviderades under 2007 på grund av en fördyring av vägbygget förbifart Malmköping. Två större skred medförde betydande omkostnader på 37,5 miljoner kronor. För att täcka fördyringen togs medel från det planerade vägbygget, mötesfri landsväg mellan Katrineholm Flen. Etappen kortas av och byggs från Katrineholm till Valla med start Planeringsunderlaget Under 2007 påbörjades arbetet med att ta fram ett inriktningsunderlag för den långsiktiga infrastrukturplaneringen på väg och järnväg för perioden Länen fick tillfälle att lämna in underlag för kommande planeringsomgång. Regionförbundet Sörmland tog fram en rapport som beskriver situationen idag samt vad som krävs i form av infrastrukturutbyggnad för att Sörmland ska vara en del av en attraktiv Stockholm Mälarregion. Rapporten skickades till Banverket, Vägverket samt Näringsdepartementet. En Bättre Sits (EBS) En regiongemensam (de fem länen i Stockholm-Mälardalen) lista över prioriterade objekt togs fram och lämnades till statsrådet Åsa Torstensson, arbetet innefattar också ett bidrag till Carl Cederskiölds deluppdrag om att prioritera objekt inom Stockholms län på järnväg och väg. Regionförbundet Sörmland deltog aktivt med förtroendevalda i ett antal stråkgrupper och med tjänstemannastöd till dessa. Inom EBS tillsattes också en kollektivtrafikberedning och utredningsarbete påbörjades för att undersöka möjligheterna med en gemensam trafikhuvudman över länsgränserna. Remisser Revidering av de nationella planerna på väg och järnväg Regionförbundet sammanställde kommunernas svar på förslaget till revidering. Med kommunernas svar i beaktande yttrade sig regionförbundet på remissen under hösten. Under 2008 ska regeringen ta beslut om revideringen. Inriktningsunderlaget Under hösten skickade Näringsdepartementet ut inriktningsunderlaget för perioden på remiss. Regionförbundet som planansvarig i Sörmland yttrade sig över remissen. Ett utkast till förslag på skrivelse från regionförbundet skickades ut till kommunerna på snabbremiss. Efter en sammanställning skickades svaret till Näringsdepartementet. Remiss om hamn, flyg, cykel och kombiterminaler Ytterligare fyra remisser skickades ut till planansvariga, statliga myndigheter samt berörda kommuner. Dessa remisser ska komplettera remissen om inriktningsunderlaget och remissvaren av dessa tillsammans med remissvaren med inriktningsunderlaget kommer att ligga till grund för infrastrukturpropositionen som fastställs Åsa Torstenssons besök Den maj besökte infrastrukturminister Åsa Torstensson länet och under ett dygn fick hon ta del av presentationer om länets förutsättningar och önskningar för framtida investeringar samt ett besök på Stockholm-Skavsta flygplats där företrädare för länets näringsliv deltog. ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 5(27)

6 Citybanan Regeringen tillsatte en särskild förhandlingsman, Carl Cederskiöld, under 2007 för att bland annat förhandla fram medfinansiering från övriga län i Mälardalen till Citybanan. Regionförbundet Sörmland deltog aktivt i förhandlingarna och innan årets slut nåddes en överenskommelse om att länet betalar 600 miljoner kronor mot att ett antal övriga objekt i regionen finansieras och byggs. Ostlänken Regionförbundets arbetsinsats i den fysiska planeringen minskade under året i takt med att Banverket färdigställt järnvägsutredningen. Förbundet undertecknade ett samarbetsavtal med bland annat SJ via bolaget Nyköping-Östgötalänken AB. Flygplatsprognos Regionförbundet fick i uppdrag att till Ostlänkens järnvägsutredning ta fram en långtidsprognos för Stockholm-Skavsta flygplats samt analys av potentialen för tågtrafik till/från flygplatsen. Rapporten togs fram tillsammans med konsulterna Travleutions och färdigställdes i december Bussutredningen Utvecklingen av Regionförbundets trafikvision fortsatte med särskilt fokus på hur busstrafiken ska bidra till att uppfylla visionen. Arbetet fortsätter och beräknas kunna ge effekt Ägarmöten med mera Under året genomfördes två ägarmöten. Södermanlands ekonomiska bidrag till Citybanan i Stockholm krävde extra insatser. Beslut fattades om mer rationella planerings- och budgetrutiner, vilka kommer att tillämpas från och med Bredband Under åren har stora resurser ägnats år utbyggnad av bredband i glesbygd och mindre orter, där bland annat regionförbundet har varit projektkoordinator. Denna bredbandssatsning har till största delen varit lyckad. Dock har det s.k. Bredband 15-projektet inte varit lyckosamt. Inför kommande statliga satsningar som utredningen Bredband 2013 kommer att föreslå genomfördes en utvärdering av effekterna på näringslivet i glesbygd. Denna utvärdering, tillsammans med annat material, blir basen för en diskussion under 2008 om eventuella nya satsningar inom bredbandsområdet. ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 6(27)

7 4 Kompetensutveckling och arbetskraftstillgång Under 2007 hade regionförbundet kontakter med i första hand regionala aktörer men även lokala och nationella inom verksamhetsområdet. Som exempel kan nämnas möte med de regionala aktörerna som tidigare har samlats i det funktionella partnerskapet för arbetskraftsförsörjning inom RTP, i regionala Kompetensrådet och i partnerskapet för Växtkraft mål 3 för att diskutera former för fortsatt samverkan. Dessutom genomfördes möten med lokala företrädare för utbildningsområdet. Regionförbundet medverkade bl a i framtagandet av en regional ESF-plan för Östra Mellansverige, i Arbetsmarknadsdagen i Eskilstuna och i Ung Företagsamhets mässa. Möten mellan Mälardalens Högskola och Linköpings universitet och företag ägde rum liksom möten med regionförbunden inom NUTS 2 området Östra Mellansverige. NUSS, NäringlivsUtveckling i StudentSamverkan Regionförbundet fortsätter att samverka med Linköpings universitet i projekt som handlar om samverkan mellan universitetet och små och medelstora företag. Erfarenheter från tidigare projekt visade att det bland annat var svårt att matcha företagens behov med studenternas behov vad gällde omfattning och teoretiskt djup. Det nya projektet, NUSS, syftar till att samordna befintliga studentarbeten och fånga upp nya behov som ska mynna ut i projektinslag i det reguljära kursutbudet. Projektet påbörjas under Hållbar samverkan mellan Mälardalens Högskola och företag i Sörmland Projektet ska skapa förutsättningar för långsiktiga kontakter mellan företag i Sörmland och Mälardalens Högskola. Kunskapen som finns på högskolan måste komma till nytta i företagen och projektet utvecklar en metod för att bygga bryggor mellan företag och högskola. Aktiviteter som genomförts är att bjuda in till mötesplatser, informera vid träffar och göra djupintervjuer med ett 30-tal företag. Under hösten anordnades två ex-jobbdagar där studenter och företag möttes. Djupintervjuerna redovisas i mars Fler med högre utbildning i Gnesta Målet med projektet är att bidra till att utbildningsnivån höjs till nivå med länssnittet Insatserna under 2007 riktades mot en bättre samverkan mellan högstadiet och företagen. I pilotprojektet medverkade näringslivsrådet i Gnesta. En försöksklass hade fördjupade kontakter med sex fadderföretag och metoden gav mycket positivt resultat både för eleverna och företagen. Ung företagsamhet Under läsåret 2007/2008 är det 567 elever som driver företag på gymnasiet vilket är en ökning med 20 procent sen tidigare läsår. Under året utbildades nya lärare i konceptet vilket gör det möjligt för ännu fler elever att delta. Ung Företagsamhets mässa genomfördes i Katrineholm. Enligt en undersökning startar 23 procent av de ungdomar som drivit ett UF-företag ett eget företag i framtiden. Teknikcollege Projektet syftar till att skapa ett teknikcollege i region östra Mälardalen i samverkan med bland annat Södertälje. Profilen blir bioteknisk inriktning och verkstadsmekanisk produktion. Teknikcollege mål är att utbilda för de samverkande företagens behov och Strängnäs har samlat flera företag som är intresserade av att ingå i Teknikcollege. Målet är att starta hösten Attityd 2010 Projektet syftar till att öka det entreprenöriella tänkandet och stimulera till eget företagande hos ungdomar mellan år. Projektet är nära kopplat till projektet Job College som utbildar ungdomar i personligt entreprenörskap. Projektet berör många län i Mellansverige och verksamheten påbörjas i januari ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 7(27)

8 5 Näringsliv och entreprenörskap Fler och växande företag och en hög grad av innovation och förädling är centralt för hållbar ekonomisk tillväxt. Alla europeiska regioner vässar sina innovationsfrämjande system och vår förmåga till förnyelse av tjänster och produkter är en strategisk fråga. Under året fick regionförbundet möjlighet att ta del av de nationella intentionerna i EU:s strukturfond Mål 2, En nationell strategi för regional konkurrens och sysselsättning för att synkronisera dem tillsammans med de egna satsningarna inom området näringsliv och entreprenörskap. Innovationsmotorn Innovationsmotorn är en mobilisering och kraftsamling av Sörmlands etablerade näringslivsaktörer för att organisera ett välsynkroniserat och effektivt innovationssystem. Allt för att kunna erbjuda innovatörer, entreprenörer och blivande innovatörer bästa tänkbara service och kvalitet, så att fler utvecklar sina goda idéer till lönsamma företag i vår region! En kreativ process med ett aktivt och brett regionalt deltagande startade i november Arbetet pågick i workshopform under 2006 och resulterade i en gemensam vision för en Innovationsmotor i Sörmland. Under 2007 fortsatte projektet med bland annat ett flertal pilotprojekt. Näringslivsklimat Det viktigaste näringslivsarbetet sker lokalt: därför har regionförbundet hjälpt kommunerna med olika typer av kunskapsunderlag. Nätverksträffar för erfarenhetsutbyte mellan kommunernas näringslivsfunktioner genomfördes. Flera organisationer känner sig kallade att rangordna landets kommuner i rankinglistor som beskriver hur bra näringslivsklimat kommunerna har. Vad som bidrar till ett gott klimat är däremot långt ifrån klarlagt. Under slutet av året startade ett projekt, som kommer att levereras under 2008, för att klargöra vad dessa listor egentligen säger om det lokala näringslivsklimatet samt för att se hur informationen kan användas i kommunernas eget utvecklingsarbete. Handel föder handel - Shop til you drop Det faktum att Sörmland har landets lägsta sällanköpsindex gör att handel motsvarande en försäljning om 1,7 miljarder svenska kronor exporteras ur länet. För att bygga upp ett kunskapsunderlag och förtydliga handelns roll i länet fick Handels Utrednings Institut i uppdrag att kartlägga förhållandena. Två rapporter producerades och med dessa som underlag kan kommunerna diskutera med handeln om kvalitet och utbud i de handelsområden som finns i länet. Affärsutveckling Almi Diskussioner som ledde till ett överförande av huvudmannaskapet för Almi från landstinget till regionförbundet inleddes i början av I slutet av året överfördes Almis aktier till regionförbundet. Samverkansparter Sörmland har många aktörer med stor och bred kompetens på området för näringslivsutveckling. Genom samverkan och uppmuntran till samverkan mellan aktörerna bidrar regionförbundet till att mesta möjliga nytta uppnås. Därför har regionförbundet träffat överenskommelser med länets företagsfrämjare för att förstärka deras insatser för utveckling av det sörmländska näringslivet. Samverkansparter under 2007 var ALMI, Handelskammaren, Nyföretagarcentrum och IFS, Internationella Företagarföreningen i Sverige. ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 8(27)

9 Kapitalinfrastruktur I Sörmland och landet i övrigt finns det brist på riskkapital för vissa typer av företag och utvecklingslägen i företag. För att närmare identifiera dessa bristområden startade regionförbundet under hösten, med hjälp av KTH:s Centrum för bank och finans, en kartläggning. Kreditgarantiföreningen Sörmland Kreditgarantiföreningar är ett ömsesidigt system där företagen, kommunerna och andra i samverkan organiserar och administrerar säkerheten för sina krediter. För Sverige är detta ett helt nytt system för att trygga och möjliggöra kapitalförsörjning för de mindre företagen. Under året bildades en kreditgarantiförening i Sörmland och regionförbundets styrelse beslutade att stödja dess utveckling. Insatser inom specifika utvecklingsområden Besöksnäringen Under 2007 fördes diskussioner mellan landstinget och regionförbundet om övertagande av ansvaret för utvecklingen av den regionala besöksnäringen. Övertagandet planerades till årsskiftet 2007/2008 och en upphandling av utförare skulle göras dessförinnan. På uppdrag av landstinget upphandlade regionförbundet under hösten 2007 en klustermotor som bedriver regional turistverksamhet. En länsgemensam strategi arbetades fram med bred samverkan under året och antogs i regionförbundets fullmäktige i december. Regionförbundet har deltagit i arbetet med samverkan mellan företag i besöksnäringen i så kallade minikluster. I oktober arrangerade regionförbundet ett seminarium för de offentliga aktörerna inklusive näringslivets vänner för att diskutera deras framtida roll i utvecklingen. Landsbygdsutveckling Sedan år 2004 ansvarar regionförbundet för ärenden om statligt stöd till hemsändningsbidrag som utbetalats till länets kommuner för föregående år. Regionförbundet medfinansierade Smaklust, en upplevelsemässa som arrangerades tillsammans med tolv svenska regioner i Stockholm för att sätta den lokala livsmedelsproduktionen på kartan. I samband med förberedelserna bildades en ekonomisk förening, Sörmlands Matkluster EK, som ska bidra till en bättre samverkan bland mataktörerna i Sörmland. Landsbygdsturism Tillsammans med Östergötland inledde regionförbundet ett samarbete kring turism på landsbygden. Via landsbygdsutvecklingsprogrammet är även länsstyrelsen engagerad. Kreativa Sektorn Näringslivsutveckling för kulturarbetare/företagare. Projektet som syftade till att få fram fler och bättre kulturföretag i Sörmland avslutades i slutet av Genom rådgivning, mentorer och utbildning har kulturarbetare/-företagare fått stöd för att lyckas som företagare. SKA, support, attityd, koordination, arrangerade också föreläsningar och konferenser där branschfolk, offentlig sektor och näringsliv fick mötas och fick gemensam kunskap om kulturföretagande. Utvecklingsprojekt Robotdalen Regionförbundet Sörmland har under åren medfinansierat projektet Robotdalen. Från år 2007 tog regionförbundet ansvaret för hela den regionala finansieringen av projektet. Detta då de statliga medlen under 33:1 omfördelades och regionförbundet fick ytterligare medel. Projektet ska även ansöka om EU pengar från Mål 2 strukturfonderna. ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 9(27)

10 Cemid Care Medicinteknisk Centrum Katrineholm, Cemid Care, är ett projekt som startade inom det regionala tillväxtprogrammet. Tanken är att bygga upp ett medicintekniskt centrum som syftar till att utveckla medicinska innovationer avsedda för avancerad hemsjukvård. I december 2006 beslutade regionförbundets styrelse att fortsätta aktiviteterna inom Cemid Care under Brains & Bricks Centrum för byggforskning Katrineholm, Brains & Bricks - Hjärnor och Tegelstenar - står för ett nytt sätt att samarbeta mellan de offentliga, högskolan och näringslivet. Det är en gemensam satsning som initierades av byggföretaget Peab, Linköpings universitet och Katrineholms kommun. Målet är att bidra till att bygga med bättre kvalitet, till lägre kostnad och på kortare tid samt skapa nya företag kring nya industriella processer, metoder och system. Pax Info Kompetenscentrum Energetiska Material Vingåker, Pax Info. Sedan 2004 har regionförbundet stött projektet Pax Info som syftar till att skapa ett nordeuropeiskt forskningscentrum och utvecklingskluster för uthållig och ekologiskt riktig kretsloppshantering av explosiva ämnen. Projektet avslutades 2007 men en eventuell fortsättning av projektet diskuteras. Kvinnligt företagande Kvinnligt entreprenörskap kring Östersjön, "WERAN Baltic Sea" har genererat en projektplan för ett samarbetsprojekt för främjande av kvinnligt entreprenörskap kring Östersjön. Sju länder visade intresse att ingå: Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Sverige och Finland. Sidas Östersjöenhet beviljade sammanlagt kr för projektet och två seminarier genomfördes där parterna preciserade syfte, målsättningar, målgrupp och en del aktiviteter i det framtida projektet. Projektplanen ligger till grund för en gemensam EU-ansökan i början av ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 10(27)

11 7 Regionalt tillväxtprogram Regionförbundet har regeringens uppdrag att samordna det regionala tillväxtarbetet vilket bland annat innebär att ta fram regionala utvecklingsprogram. Under perioden samordnade regionförbundet även genomförandet av länets tillväxtprogram. Regionförbundets verksamhet har varit nära ihopkopplad med insatser och aktiviteter inom programmet. Som exempel kan nämnas arbetet med Innovationsmotorn samt kunskapsfördjupning inom regionförstoring. Regionförbundet valde redan från starten att anlita en processutvärderare som har följt arbetet under hela programmet och årsvis gjort utvärderingar med olika teman. Syftet var att dra lärdomar för framtida arbeten vilket har varit värdefullt. Några slutsatser är att det finns en positiv anda i regionen och en gemensam bild av utveck-lingen; styrkor, svagheter, hot och möjligheter bland aktörer som arbetar med tillväxtprogrammet. Det finns dock en splittrad bild av synen på det offentliga ledarskapets roll men en samstämmighet kring det offentligas betydelse för regional utveckling. Genom programprocessen skapades en plattform för samarbete om regionala utvecklingsfrågor. Samverkan mellan aktörer som arbetar med regional tillväxt har ökat under de senaste åren till följd av RTParbetet och det finns numera upparbetade nätverk och etablerade arbetsformer. De funktionella partnerskapen har fungerat bra i jämförelse med att ha ett stort partnerskap för hela programmet. Regionförbundet har haft en samordnande roll snarare än en styrande. En utveckling av processledarskapet i det fortsatta arbetet bör ske. Förankringen i kommunernas egna tillväxtstrategier har inte varit tydlig även om många projekt och aktiviteter haft sin kärna i länets kommuner. Förankringen i näringslivet har främst skett genom de organisationer som arbetar nära företagen men även genom klusterarbetet. Tillväxtforum, Projektdagen, Initiativ framtid och andra mötesplatser har varit betydelsefulla för att föra ut lärdomar och föra diskussioner. Summering av erfarenheter i form av några framgångsfaktorer är: förtydliga målen, fokusera på centrala aktiviteter och arbetsområden, förankra målen bland alla, följ upp och ta tillvara på lärdomar samt visa upp framgångsexempel. ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 11(27)

12 8 Opinionsbildning och kommunikation Informationsinsatser Under 2007 påbörjades arbetet med att följa upp den kommunikationsmätning som gjordes för Regionförbundet Sörmland i oktober Detta arbete ska så småningom resultera i en kommunikationspolicy, - strategi och aktivitetsplan över vad som ska ske under Syftet är att vässa regionförbundets information och se till att förbundet syns och hörs när det gäller regionala utvecklingsfrågor av olika karaktär. Som ett led i detta inleddes en process för att se över hemsidan och se till att den blir uppdaterad oftare. För första gången på ett drygt år blev det full bemanning på informationsenheten i och med att en ny kommunikatör anställdes från och med den 1 maj Det innebar att en del av det informationsarbete som inte hunnits med tidigare kunde återupptas. Det innebar till exempel att utgivningen av nyhetsbrevet utökades till en gång i månaden, efter sommaren, vilket resulterade i totalt åtta nyhetsbrev under Under året levererades elva rapporter under samlingsnamnet Regionförbundet Sörmland levererar : 2007:1 En utvärdering av den första mandatperioden för Regionförbundet Sörmland 2007:2 Slutrapport bredbandsutbyggnad Sörmland 2007:3 Shop til you drop om handeln som tillväxtmotor i Sörmland 2007:4 Kommunala utvecklingsprojekt under RTP-uppföljning :5 Infrastrukturens utveckling i Sörmland underlag för kommande planeringsomgång 2007:6 Ung i Sörmland 2007, med utgångspunkt från Lissabonstrategin 2007:7 Kartläggning av Skavsta och dess utveckling, en klusterstudier av Skavsta på uppdrag av Regionförbundet Sörmland 2007:8 Regionalt ledarskap och synen på Sörmland 2007:9 Uppföljning av Regionalt Tillväxtprogram Sörmland :10 Edge Counties Network ECN Survey of Universities, Universities of Applied Sciences and Research Institutions 2007:11 Regionförstoring som tillväxtmotor i Sörmland Den mediala bevakningen av regionförbundets verksamhet ökade betydligt under 2007 jämfört med Under det gångna året skickades 48 pressmeddelanden ut mot 33 året dessförinnan. Nästan 300 radio- och tv-inslag samt tidningsartiklar som handlar om regionförbundet på ett eller annat sätt publicerades under året. Av dessa var 17 debattartiklar som publicerades i lokalpressen men även i Dagens Industri och Dagens samhälle. Med tanke på att det var två debattartiklar publicerade året dessförinnan ökade antalet debattartiklar med flera hundra procent. Mest positiv uppmärksamhet fick utdelningen av frukostpåsar till länets tågpendlare av regionförbundets aktiva politiker. Vid detta tillfälle slöt alla medier i länet upp och rapporterade. Mest negativ var bevakningen av bredbandsföljetongen. ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 12(27)

13 Dialog Årets stora begivenhet när det gällde olika mötesplatser var arrangemanget på Skansen den 16 augusti som lockade ett 100-tal personer där bland annat Eskilstunasonen Fredrik Lindström gav sin syn på sörmlänningarnas framfart under flera århundraden. Detta var fjärde gången regionförbundet genomförde ett liknande arrangemang för att samla deltagare från offentliga aktörer, näringsliv och högskola. Ett annat uppskattat evenemang var Mälarbåten, där regionförbundet medverkade med en monter som presenterade olika innovationer under samlingsnamnet Innovationsmotorn. Den 28 november arrangerades det fjärde och sista Tillväxtforumet i Katrineholm med ett 100-tal deltagare inom ramen för det regionala tillväxtprogrammet som därmed avslutades och ersattes av Sörmlandsstrategin. Under året hölls även två viktiga möten i anslutning till Ansvarskommitténs betänkande. Det första i början av september i Nyköping där bland annat regeringens samordningsman Jan-Åke Björklund fanns på plats. Detta möte följdes sedan upp av ett nytt möte i Eskilstuna i början av november där det första steget mot en fortsatt regionförstoring togs, på initiativ av Regionförbundet Sörmland, och med deltagare från totalt fem län i Mälardalen. Internationellt arbete Regionförbundets internationella arbete syftar till att attrahera näringsliv, arbetstagare, besökare och studenter till länet. Aktiv omvärldsbevakning samt att sätta Sörmland på kartan är viktiga delar i arbetet. Fullmäktiges uppdrag till styrelsen för 2007 innebar att öka kunskapen om EU-frågorna samt att utveckla de internationella samverkansarenorna. EU-frågorna Regionförbundets nätverk för medlemmarnas EU-samordnare genomförde i april ett studiebesök till Strassbourg med besök på bland annat EU-parlamentet, Europarådet och AER. Vidare initierade regionförbundet under hösten en studie om medlemmarnas EU-arbete som underlag för fortsatta diskussioner om EU-frågorna. Studien ska presenteras i början av I samarbete med Europa Direkt 1 i Eskilstuna genomfördes en informationsdag om finansiering av EU-projekt. Edge Counties Network (ECN) Arbetet med Edge Counties Network (ECN) fortsatte med Vestfold Fylkeskommune som ordförande. Småföretagsutveckling stod i fokus och en EU-ansökan är på gång. Kulturområdet lyftes som ett möjligt samarbetsområde och en arbetsgrupp tillsattes för detta. Inom områdena turism och golf fortsatte arbetet. Samarbetet med Leningradregionen, Ryssland Ett nytt samarbetsavtal med Leningradregionen tecknades för åren för att utveckla bland annat områdena infrastruktur, näringsliv och turism. På initiativ av regionförbundet genomfördes i Bryssel konferensen Interregionalt samarbete mellan EU och Ryssland - fungerande verktyg för ryska och svenska regioner. Fokus låg på framtida förutsättningar för att utveckla det lokala och regionala samarbetet med Ryssland. Drygt hundra politiker och tjänstemän från Europas regioner samt representanter från EU-kommissionen deltog. 1 Europa Direkt är EU-kommissionens informationskontor runt om i Europa. ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 13(27)

14 Tre projekt (hälsa/sociala omsorger 2 ) fortsatte under året. Projekten drivs av en extern projekt-ledare med medverkan av några av regionförbundets medlemmar. Rapportörskap Lotta Finstorp (m) och Benita Vikström (s) fick under 2007 mandat att fortsätta arbetet med implementeringen av Lissabonstrategin till Lotta Finstorp blev dessutom vald till ordförande i det Brysselbaserade nätverket LisbonRegionsNetwork (LRN) med tio regioner involverade. I sin roll som ordförande i nätverket träffade Lotta Finstorp parlamentariker i Bryssel och besökte olika europeiska regioner. Regionförbundet är också involverat i EU:s Regionkommittés Monitoring platform som består av ett 100-tal regioner som utbyter goda exempel gällande implementeringen. En uppskattad högnivåkonferens med ca 200 deltagare i samverkan med Stockholmregionens Brysselkontor och LisbonRegionsnetwork, genomfördes i juni på Hedenlunda. Två ministrar deltog från Sverige samt internationella talare. Konferensen fick stor medial uppmärksamhet. I Sverige blev regionförbundets representanter inbjudna som talare på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens, Nationellt Miljöchefsmöte och Landstingets Folkhälsokonferens. Flera regionförbund hörde av sig för att få information om arbetet med Bottom-up-modellen och kopplingen till Sörmlandsstrategin. Förberedelse för att starta ett Interreg IVc projekt inleddes med Regionförbundet Uppsala. Assembly of European Regions (AER) Styrelsen valde under året två rapportörer, Anders Bjurström (fp) och Greger Tidlund (s), för att följa arbetet i AER, den politiska organisationen för utveckling av Europas regioner. Rapportörernas uppdrag är att följa arbetet i den årliga generalförsamlingen och att arbeta aktivt med regionala utvecklingsfrågor i någon av AER:s kommittéer. 2 Projekten: Utbildning för lärare vid särskolor för funktionshindrade barn, Utbildningsprogram för baspersonal inom vissa vårdinstitutioner samt Samverkan mellan handikapporganisationer och offentliga myndigheter. ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 14(27)

15 9 Strukturfonderna Sörmland fick från och med 2007 tillgång till ett större antal EU-stöd via strukturfonderna än tidigare. Regionförbundet har som regionalt utvecklingsansvarig och medfinansiär engagerat sig för att strukturfonderna ska genomföras på ett för länet fördelaktigt sätt. Under 2007 var strukturfonderna i ett uppbyggnadsskede. Arbetet innebar att ta fram de program och underliggande dokument som ska styra inriktningen och beskriva hur det ska gå till. En viktig del i regionförbundets arbete är att fungera som en lots för olika projektidéer. Under året framfördes förfrågningar av olika karaktär.många av dessa besvarades via telefon, men vid behov arrangerades även möten. En annan viktig del är information om strukturfonderna. Regionförbundet genomförde under året föredrag och möten för bland annat kommunledningar och företag. I december anordnades en stor konferens med ca 140 deltagare som hade möjlighet att få information om 13 olika former av stöd. Genom engagemang i den så kallade samordningsgruppen för Mål 2 samt stöd till regionförbundets representanter i beslutande församlingar sker ett arbete för att regionen ska få bra användning av de tillgängliga EU-medlen. Ett viktigt samarbete sker mellan länsstyrelsen och regionförbundet i den så kallade länsberedningen. Under året ägde endast ett beslutstillfälle rum, nämligen i Mål 2 regionalfonden. Vid detta tillfälle godkändes fem projekt som regionförbundet medfinansierar. Fler projekt ska behandlas vid kommande beslutstillfällen. Sörmland omfattas bland annat av Mål 2 regionalfonden, Mål 2 socialfonden, Mål 3 Central Baltic, Mål 3 Östersjön samt Landsbygdsprogrammet. ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 15(27)

16 10 Förvaltningsberättelse Regionförbundets resultat Regionförbundets resultat för 2007 är 2,4 miljoner kronor vilket är 1,7 mkr lägre än föregående år. Enligt den fastställda budgeten skulle resultatet vara noll. I budgetavstämningen nedan framgår avvikelser mot budget bl.a. inom huvudverksamheten och kansli. Budgetavstämning Budget helår Resultat Utfall 2007 Budget - Resultat Intäkt Kostn Netto ( - ) Utfall 2006 Budget - Resultat Pol styrning -1,6-1,6-1,7-0,1-0,4 Kansli 1/ -12,3-12,3-13,1-0,8 0,9 Huvudverksamhet 2,4-11,7-9,3-5,3 4,0 4,7 Sidoordnad verks 2,6-2,6 0,0 0,0 0,0 0,0 FoU Äldre Övrigt 2/ 0,5 0,0 0,5-0,2-0,7-1,1 Medlemsintäkter 20,9 20,9 20,9 0,0 0,0 Statl medel - personal 1,8 1,8 1,8 0,0 0,0 Summa 28,2-28,2 0,0 2,4 2,4 4,1 1/ Varav personalkostnader (kto ): 10,3 mkr 2/ Övriga intäkter samt Leningradprojekten ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 16(27)

17 Huvudverksamhetens ekonomi För den samlade huvudverksamheten var i 2007 års budget avsatt netto 9,3 mkr (11,7 mkr i kostnader och 2,4 mkr i externa intäkter). Till detta kommer statliga regionala utvecklingsmedel med 7,8 mkr, det så kallade 33:1-anslaget. Detta betalas ut av NUTEK och tas inte upp i budgeten, men ingår i årets resultat. I tabellen nedan visas budget och förbrukning för den samlade huvudverksamheten. Förbundets totala kostnader för huvudverksamheten uppgick till 13,1 mkr vilket är en ökning med 2,4 mkr, eller 22 procent, jämfört med föregående år. Finansieringen skedde i första hand med det statliga 33:1-anslaget och i andra hand med egna budgeterade medel. Budget (netto) för huvudverksamheten Redovisad förbrukning (netto) för huvudverksamheten Förbundets budget 11,7-2,4 = 9,3 mkr Utbetalat av budgeterade medel 5,3 mkr Statliga medel (NUTEK) 7,8 mkr Utbetalat av statliga medel (NUTEK) 7,8 mkr Summa 17,1 mkr Summa 13,1 mkr En anledning till att anvisade medel inte förbrukades i den omfattning som beräknats i budgeten är karaktären på förbundets verksamhet med många förhållandevis korta projekt där det är svårt att i förväg ha en god uppfattning om hur mycket pengar som ska satsas. Ökningen under året pekar på att verksamheten utvecklas i rätt riktning. Det bör poängteras att målet heller inte är att förbruka hela årsbudgeten, utan hålla fast vid styrelsens ambition att skapa ett rimligt eget kapital för kommande satsningar. Projekten Bredband 15 och alternativa IT-vägar Projektet Bredband 15 visar ett underskott på 0,5 mkr. Simply Broadband, som drivit projektet, försattes i konkurs och Regionförbundet Sörmland har en fakturafordran i konkursboet på 0,4 mkr. I avvaktan på eventuell utdelning i konkursen förs 2007 års underskott över till 2008, då det kommer att slutredovisas. Fakturafordran har i bokslutet skrivits ned med 50 procent. Projektet Alternativa IT-vägar lämnade 2007 ett överskott på knappt 0,1 mkr vilket förs över till 2008 då det finns en koppling till projektet Bredband 15. Förbundskansliet Nettokostnaden för regionförbundets kansli blev 13,1 mkr vilket är 0,8 mkr högre än budgeterat. Differensen förklaras dels av högre personalkostnader, dels av lägre övriga kostnader. Personal Personalkostnaderna uppgick under året till 10,3 mkr vilket är 1,3 mkr mer än budgeterat. Detta överskridande beror i huvudsak på följande faktorer; de avtalsenliga löneökningarna under året blev högre än beräknat. En handläggare anställdes utöver budget för att klara arbetsbelastningen med strategiarbete och arbete med strukturfonderna. Vikariekostnaden i samband med gravledigheter blev högre än beräknat bland annat genom att vikariaten förlängdes som en resursförstärkning på handläggarsidan. Avsättningen till pensionsstiftelsen (se nedan) har blivit 0,3 mkr högre än budgeterat. Vid årsslutet arbetade 15,5 personer vid kansliet. Av dessa var 13 sysselsatta med den egentliga huvudverksamheten och 2,5 med administrationen. ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 17(27)

18 Statlig ersättning för personal Länsstyrelsen överförde under året statliga medel till förbundet på 1,8 mkr, vilket är beräknat utifrån kostnaden för tre handläggartjänster. Pensionsskuld Under 2007 ökade regionförbundets pensionsskuld enligt KPAs beräkningar med 0,5 mkr till 5,1 mkr (inkl löneskatt). Ökningen förklaras till största delen av ändrade förutsättningar (nytt pensionsavtal, RIPS). Avkastningen under 2007 i Komunförbundens pensionsstiftelse, där regionförbundets pensionsreserv är placerad, blev 1,7 procent efter skatt. Det är sämre än året innan och förklaras av den allmänna kreditoron. Regionförbundets pensionsreserv i stiftelsen uppgick i december 2007 till 4,5 mkr. En avsättning till stiftelsen har gjorts i bokslutet med 0,6 mkr för att få en överensstämmelse med pensionsskulden. Administration De personella resurserna för administration har legat oförändrat på 2,5 tjänster sedan Förbundet köper konsulttjänster för löne- och ekonomiadministrationen samt för drift och underhåll av datasystem och datakommunikation. Lokaler Regionförbundet hyrde under året lokaler av Storhusqvarn Fastighets AB om sammanlagt ca 465 m 2. Hyreskostnaden uppgick till 0,5 mkr. Förbundet köper administrativa tjänster av Qvarnen Konferens AB i form av bl.a. telefonväxel, postoch kopieringsservice. Politisk styrning Kostnaderna för den politiska styrningen uppgick till 1,7 mkr, vilket är 0,1 mkr mer än budgeterat. Sidoverksamhet FoU Äldre Alltsedan Regionförbundet Sörmland bildades 2003 har förbundet varit huvudman för FoU Äldre i Sörmland, ett projekt som startade Denna typ av verksamhet anses inte höra hemma inom Regionförbundet Sörmland. FoU-verksamheten permanentas från och med 2008 och förbundet kommer då att kvarstå enbart som formell huvudman. Ansvaret för driften av verksamheten har genom avtal lagts hos Eskilstuna kommun. FoU Äldre visar för 2007 ett överskott på 2,1 mkr. I detta belopp ligger en skuld avseende beslutade men ännu inte utbetalade projektmedel om 0,5 mkr, varför det reella överskottet uppgår till 1,6 mkr. Orsaken till överskottet är att dels statsbidrag, som utbetalats vid ett tillfälle, var avsett att täcka driftskostnader för flera år, dels osäkerheten om den framtida verksamheten under större delen av Överskottet kommer att överföras till Eskilstuna kommun under ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 18(27)

19 Mål för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen 8 kap 5 ska en kommun, varmed jämställs kommunalförbund, för sin verksamhet ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. I regionförbundets verksamhetsplan för 2007 fanns angivet som finansiellt mål att förbundet skulle lämna ett ekonomiskt överskott på minst 1 procent av budgetomslutningen och att detta ska ses som en buffert för sådana omvärldsförändringar som på ett planerat sätt kan komma att påverka förbundets ekonomi. Vidare ska förbundets kostnader hållas inom givna ekonomiska ramar. Som framgår av det upprättade bokslutet uppnås detta mål. ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 19(27)

20 Årsredovisning Resultat Resultat Helår Helår RESULTATRÄKNING (tkr) Not Rörelsens intäkter mm Nettointäkter Övriga rörelseintäkter Summa intäkter mm Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa rörelsens kostnader Rörelsens resultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat efter finansiella poster Resultat efter finansiella poster Periodens resultat Balanskravsutredning Redovisat resultat enligt resultaträkning Avgår realisationsvinster, mm 0 0 Justerat resultat enligt balanskrav KRL ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 20(27)

21 BALANSRÄKNING (tkr) Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Övriga fordringar Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital därav periodens resultat Avsättningar 0 0 Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Tillgångar i pensionsstiftelse Leasingavtal, hyror mm ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 21(27)

22 Resultat Resultat Not Helår Helår KASSAFLÖDESANALYS (tkr) Likvida medel inkl kortfristiga placeringar vid årets början Periodens resultat Avskrivningar som belastar detta resultat Övriga ej likviditetspåverkande poster Summa tillförda medel Förändring av rörelsekapital exkl likvida medel Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga fordringar Minskning (-) eller ökning (+) av kortfristiga skulder Summa förändring av rörelsekapital Medel från den löpande verksamheten Nettoinvesteringar Investeringar i aktier och andelar -490 Investeringar i övriga anläggningstillgångar Summa nettoinvesteringar FINANSIERING Ökning (-) eller minskning (+) av långfristiga fordringar 0 0 Minskning (-) eller ökning (+) av långfristiga skulder 0 0 Summa finansiering 0 0 Förändring av likvida medel Likvida medel inkl kortfristiga placeringar vid årets slut ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 22(27)

23 Allmänna redovisningsprinciper Regionförbundet Sörmland tillämpar Kommunal Redovisningslag (KRL) och följer de förslag och rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning (RKR) lämnar liksom övrig redovisningspraxis. Årsredovisningen Årsredovisningen är uppställd enligt KRL, men uppställningen på resultaträkningen är annorlunda eftersom verksamheten finansieras med medlemsavgifter och olika former av uppdragsintäkter. Den använda uppställningsformen bedöms ge en mer rättvisande bild av verksamhetens utfall. Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet med tillägg för värdehöjande investeringar och med avdrag för gjorda avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Erhållna investeringsbidrag reducerar anskaffningsvärdet. Avskrivningar Som anläggningstillgångar avses investeringar uppgående till minst kr och en ekonomisk livslängd på minst tre år. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Datorer och inventarier Tre till fem år Finansiella anläggningstillgångar Aktier och räntebärande värdepappersinnehav tas upp till anskaffningsvärdet eller till beräknat marknadsvärde om detta är lägre. Löner Löner redovisas enligt kontantmetoden. Semesterlöneskuld och skuld för okompenserad övertid redovisas som kortfristig skuld. Avläsning sker per december varje år. Förändringen av skulden redovisas under verksamhetens kostnader och är fördelad per verksamhet. Sociala avgifter interndebiteras med procentuella omkostnadspålägg vid lönebokföringen. Pensionsförpliktelser KLR anger att det endast är nyintjänade pensionsförmåner fr.o.m som ska redovisas som avsättning i balansräkningen (blandmodellen). Ansvarsförbindelser Leasingavgifter enligt befintliga kontrakt redovisas som åtagande och ska betalas inom ett till fem år. Alla leasingavtal betraktas som operationella, och redovisas under övriga ansvarsförbindelser. En tilläggsupplysning om leasingavtal och deras giltighetstid redovisas enligt rekommendationen från RKR. ORG NR d:\2_rf\politik\fullmäktige\fullmäktige 2008\fullm _landstinget\08 verksamhetsberättelse o bokslut\bil 1_vb och bokslut 2007, ver t styrelsen ag.doc Utskriftsdatum: :06 SID 23(27)