Verksamhetsberättelse och bokslut 2008

Transkript

1 Verksamhetsberättelse och bokslut 2008 ORG NR g:\politik\styrelse\styrelsen 2009\styrelse \ 3 verksamhetsberättelse och bokslut för 2008.doc Utskriftsdatum: :44 SID 2(24)

2 1 Inledning 2 Trafik och infrastruktur Långsiktiga åtgärdsplaneringen för transportinfrastruktur och storregional systemanalys genom En Bättre Sits Remisser som besvarats under året Diverse samverkansprojekt Kollektivtrafikutveckling 3 Kompetensutveckling och arbetskraftstillgång 4 Näringsliv och entreprenörskap Innovationsmotorn Näringslivsklimat Affärsutveckling Insatser inom specifika utvecklingsområden 5 Opinionsbildning och kommunikation Informationsinsatser Dialog Internationellt arbete 6 Strukturfondsarbetet 7 Förvaltningsberättelse Regionförbundets resultat Huvudverksamhetens ekonomi Förbundskontoret Politisk styrning Sidoverksamhet Mål för god ekonomisk hushållning Årsredovisning Allmänna redovisningsprinciper Noter ORG NR g:\politik\styrelse\styrelsen 2009\styrelse \ 3 verksamhetsberättelse och bokslut för 2008.doc Utskriftsdatum: :44 SID 3(24)

3 1 Inledning Regionfrågan har påverkat Regionförbundet Sörmland under I slutet av maj stod det klart att Ansvarskommitténs förslag inte skulle gå att genomföra i hela landet var det dessutom fem år sedan regionförbundet bildades. Detta föranledde Förbundsstyrelsen att ta olika initiativ till förändring av det regionala utvecklingsarbetet. Styrelsen har fortsatt att driva frågan om att Sörmland skall ingå i en ny storregion tillsammans med bland annat Stockholm. Därför har samarbetet inom Mälardalen fortsatt bland annat inom ramen för Mälardalsrådet. Styrelsens syn på regionfrågan kom även till uttryck i yttrandet över förslaget till regionplan för Stockholm (RUFS). Regionförbundets styrelse har under året tagit initiativ till översyn av både förbundets verksamhetsinriktning och dess politiska organisation. Under flera år har regionfullmäktiges roll och arbetsformer diskuterats och under året har en särskild politisk kommitté studerat alternativet med en direktion som högsta beslutande organ. Motivet är att göra det politiska arbetet mer effektivt och intressant genom att låta en direktion ta det fulla ansvaret för ledningen av förbundet. Styrelsen beslöt i december 2008 föreslå fullmäktige att rekommendera medlemmarna att genomföra denna förändring snarast möjligt under Även förbundets verksamhetsinriktning har diskuterats under året. Den Sörmlandsstrategi som regionfullmäktige antagit omfattar många områden som ligger utanför regionförbundets prioriterade områden vilket gjort att verksamheten blivit bredare än det finns resurser till. Styrelsen har nu lagt förslag om en avsmalnad verksamhet som istället lägger större tyngd på de uppgifter som medlemmarna efterfrågar mest. Förbundets arbetssätt skall också bli mer projektstyrt vilket underlättar prioriteringar och uppföljning. Förslaget innebär koncentration till två kärnområden; Infrastruktur och Kollektivtrafik samt Näringsliv och Arbetsmarknad. Bland de sakfrågor som under 2008 hanterats av regionförbundet bör följande särskilt nämnas; Förhandlingarna kring byggandet av Citybanan i Stockholm och villkoren för den medfinansiering som Sörmland och övriga kringliggande län förväntas stå för. Förberedelserna inför den infrastrukturproposition som regeringen presenterade i september. Tillsammans med övriga Mälardalslän presenterades en systemanalys över den infrastruktur som krävs för att utveckla hela regionens konkurrenskraft. Under hösten inleddes också det viktiga arbetet med den regionala transportplanen som styr infrastruktursatsningarna i länet. Vidare har regionförbundet utvecklat sin roll som delägare i ALMI vilket satt en mer regional prägel på deras verksamhet, bland annat genom en bredare representation i styrelsen. Arbetet med EU:s strukturfonder har intensifierats liksom samarbetet med kommunernas näringslivsansvariga. Efter en uppvaktning från Östsvenska Handelskammaren har en inventering av företagens kompetensbehov inletts. I oktober utsågs förbundets ordförande Marita Bengtsson och landshövding Bo Könberg av regeringen till samordnare för de insatser som bör ske i anledning av arbetsmarknadssituationen och rådande lågkonjunkturen. I första hand har insatser för den hårt drabbade fordonsindustrin diskuterats. 1 Regionförbundet Sörmland är ett organ för kommunerna och landstinget i Sörmland för att ta vara på länets möjligheter och främja dess utveckling. I detta ska medborgarnas möjligheter till delaktighet och insyn i verksamheten beaktas, liksom subsidiaritet, strävan efter en uthållig utveckling, jämställdhet samt de mervärden som verksamheten inom förbundet ger upphov till. Förbundets medlemmar är Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholms, Nyköpings, Oxelösunds, Strängnäs, Trosa och Vingåkers kommuner samt Landstinget Sörmland. ORG NR g:\politik\styrelse\styrelsen 2009\styrelse \ 3 verksamhetsberättelse och bokslut för 2008.doc Utskriftsdatum: :44 SID 4(24)

4 2 Trafik och infrastruktur Långsiktiga åtgärdsplaneringen för transportinfrastruktur och storregional systemanalys genom En Bättre Sits Den stora uppgiften under 2008 var att ta fram en regional systemanalys som en del av inriktningsplaneringen och en start inför kommande åtgärdsplanering av långsiktiga transportinfrastruktursatsningar. Uppdraget om systemanalyser kom i januari och uppmaningen var att arbeta i större regioner. Sörmland såg det självklart att fortsätta det gemensamma arbete som påbörjats genom En Bättre Sits och arbetet lades upp gemensamt med övriga län i Stockholm-Mälarregionen och Gotland. Arbetet pågick intensivt under väntan på den transportpolitiska propositionen som kom i månadsskiftet september-oktober. Den regionala systemanalysen förankrades via En Bättre Sits och konstellationen kunde följa arbetet under året. Några kampanjer genomfördes också, bland annat en perrongkampanj under sommarhalvåret där korsord och karta delades ut till pendlare och andra resenärer. Remisser som besvarats under året SIKAs förslag på nya transportpolitiska mål Vägverkets fråga om prioriterade regionala vägar KOLLframåt, trafikverkens utredning FramKo, framtidens kollektivtrafik i Stockholm-Mälarregionen Konkurrens på spåret, statlig utredning, Jan Brandborn Diverse samverkansprojekt Under året har en särskild uppföljning av avtalet kring medfinansiering av Citybanan skett. Regionen betalar en tjänst för att se till att avtalet efterföljs av inblandade aktörer. Några möten har genomförts under året och information har delgetts vid Regionförbundets styrelsemöten. Regionförbundets arbetsinsats i den fysiska planeringen av Ostlänken minskade under året i takt med att Banverket färdigställt järnvägsutredningen. Regionförbundet Sörmland har följt och deltagit i bolaget Nyköping-Östgötalänken ABs arbete med lobbying och samverkan mellan kommuner och andra intressenter. Under 2008 genomfördes en trafikstudie tillsammans med Regionförbundet Östsam som syftade till att titta på olika trafikeringsupplägg i stråket Östergötland-Sörmland-Stockholm i olika tidsperspektiv. Utredningen finansierades delvis av medel ur Mål 2 strukturfonderna. Kollektivtrafikutveckling Under 2008 projektsattes bussutredningen och en utredare på länstrafiken påbörjade arbetet med att utforma ett framtida bussystem utifrån visionens tankar. Regionförbundet projektleder och ser till att arbetet förankras väl med kommunerna och landstinget, arbetet beräknas fortsätta under hela Regionförbundet Sörmland har under året deltagit aktivt i det storregionala samarbetsprojektet FramKo som utgör en del av En Bättre Sits och vars syfte är att lägga fram förutsättningar för ett storregionalt samarbete inom kollektivtrafiken med mål att utveckla huvudmannaskapet i regionen. Under året genomfördes tre ägarmöten som resulterade i konkreta uppdrag till länstrafiken att arbeta vidare med. ORG NR g:\politik\styrelse\styrelsen 2009\styrelse \ 3 verksamhetsberättelse och bokslut för 2008.doc Utskriftsdatum: :44 SID 5(24)

5 3 Kompetensutveckling och arbetskraftstillgång Under 2008 har regionförbundet genomfört en inventering av kompetensbehovet i företag och på arbetsplatser. Den första rapporten innehåller sammanfattningar av ett antal rapporter om hur behoven i företag och på andra arbetsplatser beskrivs av arbetsförmedlingen, statistiska centralbyrån med flera. Materialet är redovisat i rapporten Kompetensbehovet i Sörmland 2008:10. Den gjordes under högkonjunkturen och sedan i höstas har behovsbilden förändrats radikalt men i ett långsiktigt perspektiv är bilden ändå intressant att ta del av. Den andra rapporten, Kompetensbehov i sörmländska företag - perspektiv från intervjuer med tio företag i Sörmland, är ett komplement till den första och här redovisas intervjuer med företagare och hur de ser på vad det är för kompetenser de söker. Här framkommer att de förutom yrkeskompetens anser att bas- och social kompetens är minst lika viktig att ha. En tredje rapport påbörjades under 2008 och arbetet fortsätter under Den ska komplettera bilden ytterligare och ska visa utbildningsinriktningar, utbildningsnivåer och högskoleutbildades etablering i länet. Den beräknas vara klar under våren Regionförbundet har samverkat med högskolor och universitet genom möten och diskussioner samt genom ett samverkansprojekt med Mälardalens högskola som handlar om att arbeta med att förbättra kontakterna mellan grundutbildningen och näringslivet. Ett annat projekt med Linköpings universitet handlar om att anpassa projektkurser i utbildningen till företagens behov. Regionförbundets arbetsutskott och Mälardalens högskolas ledning har träffats för att diskutera gemensamma frågor. Regionförbundet har bjudit in berörda aktörer till inledande diskussioner om att bilda ett regionalt kompetensforum. Frågorna om kompetensförsörjning i kort och långt perspektiv är mycket aktuella bland annat med anledning av ökade varsel och det samordnaruppdrag som regionförbundets ordförande Marita Bengtsson tillsammans med landshövdingen fått av regeringen. Regionförbundet Sörmland har samverkat med andra regionförbund eller motsvarande inom Östra Mellansverige kring frågor om kompetensförsörjning. Ett samarbetsprojekt handlar om en förstudie om kompetensutveckling i Lärcentra i Östra Mellansverige som genomfördes under våren. Medel till en förprojektering är beviljad av Mål 2 socialfonden. Den berör fyra av Sörmlands kommuner och kommuner i de fyra övriga länen i Östra Mellansverige. Regionförbundet fortsätter att stötta verksamheten inom Ung Företagsamhet som expanderar på ett bra sätt i länet. Regionförbundet delade dessutom ut en Innovationscheck till bästa företag under UF-mässan i våras. Andra projekt som regionförbundet stöttat är Teknikcollege i Strängnäs och Nyköping och Attityd 2010 ungt entreprenörskap samt Högre utbildning i Gnesta. ORG NR g:\politik\styrelse\styrelsen 2009\styrelse \ 3 verksamhetsberättelse och bokslut för 2008.doc Utskriftsdatum: :44 SID 6(24)

6 4 Näringsliv och entreprenörskap Under året har regionförbundet själva och via medfinansiering av andras initiativ bidragit till att få länet att ta del av de nationella intentionerna i EU:s strukturfond Mål 2, En nationell strategi för regional konkurrens och sysselsättning. Ambitionen har varit att verka för att EUs finansiering ska förstärka och vidareutveckla de utvecklingsinsatser som redan varit prioriterade i länet. En fortsatt satsning på innovationssystemen har också varit en viktig del i näringslivsarbetet. Fler och växande företag och en hög grad av innovation och förädling är centralt för hållbar ekonomisk tillväxt. Alla europeiska regioner vässar sina innovationsfrämjande system och vår förmåga till förnyelse av tjänster och produkter är därför en strategisk fråga. Innovationsmotorn Innovationsmotorn är en mobilisering och kraftsamling av Sörmlands etablerade näringslivsaktörer för att organisera ett välsynkroniserat och effektivt innovationssystem. Allt för att kunna erbjuda innovatörer, entreprenörer och blivande innovatörer bästa tänkbara service och kvalitet, så att fler utvecklar sina goda idéer till lönsamma företag i vår region! Under 2008 fortsatte formningen av projektet Innovationsmotorn utifrån tidigare genomförda pilotprojekt. Regionförbundet tog initiativet till EU-projektet Att stimulera innovationer i tidiga skeden - En del i innovationsmotorn och fick det beviljat ur Mål 2 regionalfonden. Projektet ska medverka till att fler idéer ska komma in i innovationssystemet. Näringslivsklimat Det viktigaste näringslivsarbetet sker lokalt: därför har regionförbundet försett kommunerna med kunskapsunderlag. Nätverksträffar för erfarenhetsutbyte mellan kommunernas näringslivsfunktioner genomfördes under året. Studierna om vad som bidrar till ett gott näringslivsklimat slutfördes. De olika näringslivsorganisationernas rankinglistors uppbyggnad beskrev och därmed skapades en förståelse för hur de olika organisationernas resultat ska tolkas. Ett fortsatt arbete på att förbättra kommunernas positioner i rankingslistorna efterfrågades av näringslivscheferna. Planering av hur näringslivsarbete under Sörmlandsstrategin ska formas påbörjades under året. Syftet är att regionförbundets möjligheter att förstärka kommunernas insatser på området ska klargöras. Affärsutveckling Almi Det första året som regional ägare av Almi har inneburit ett väsentligt ökat engagemang kring Almis frågor. Regionförbundet har varit representerade med tre ledamöter i Almis styrelse, kontinuerliga rapporter av verksamheten har lämnats och dialog med Almis moderbolag som är den andra ägaren har genomförts under året. Det regionspecifika uppdraget har kompletterats med regionförbundets krav på insatser samt ytterligare medfinansiering av viktiga utvecklingsinsatser. Under slutet av året drabbades länet av en besvärande varselsituation i framförallt fordonsindustrin. Regionförbundet gav i detta sammanhang Almi uppdrag att genomföra specialriktade insatser. En utvärdering av Almis regionala uppdrag har påbörjats under året. ORG NR g:\politik\styrelse\styrelsen 2009\styrelse \ 3 verksamhetsberättelse och bokslut för 2008.doc Utskriftsdatum: :44 SID 7(24)

7 Samverkansparter Sörmland har många aktörer med stor och bred kompetens på området för näringslivsutveckling. Genom samverkan och uppmuntran till samverkan mellan aktörerna bidrar regionförbundet till att mesta möjliga nytta uppnås. Därför har regionförbundet träffat överenskommelser med Handelskammaren och Nyföretagarcentrum för att förstärka deras insatser för utveckling av det sörmländska näringslivet. Kapitalinfrastruktur I Sörmland och landet i övrigt finns det brist på riskkapital. För att närmare identifiera dessa bristområden genomfördes under året, med hjälp av KTH:s Centrum för bank och finans, en kartläggning. Kartläggningen visade på att det i Sörmland finns brist på samtliga typer av riskkapital men att speciellt dåligt var det med mikrolån för grupper med oetablerade bankrelationer och samt lån till ventures i tidig fas (innovativa företag med stor tillväxtpotential). Insatser inom specifika utvecklingsområden Besöksnäringen År 2008 var regionförbundets första år med ansvar för den regionala besöksnäringen. Det operativa arbetet med besöksnäringen har Sörmlandsturismutveckling AB haft uppdrag att sköta. Regionförbundet har deltagit i de strategiska diskussionerna. Landsbygdsutveckling Sedan år 2004 ansvarar regionförbundet för ärenden om statligt stöd till hemsändningsbidrag som utbetalats till länets kommuner för föregående år. Landsbygdsturism Tillsammans med Östergötland och Örebro har samarbetet kring turism på landsbygden fortsatt. Via landsbygdsutvecklingsprogrammet är även länsstyrelsen engagerad. Kreativa Sektorn Sörmland medverkar i ett 6-länsprojekt för främjandet av näringar inom den kreativa sektorn. Projektet är medfinansierat av Mål 2 regionalfonden. Regionförbundet är Sörmlands samverkanspart och upphandlar projektledning för detta av Idea Plant. Utvecklingsprojekt Robotdalen Regionförbundet Sörmland har under åren medfinansierat projektet Robotdalen. Från år 2007 tog regionförbundet ansvaret för hela den regionala finansieringen av projektet. Under året utvidgades projektet och en medfinansiering från EU Mål 2 regionalfonden beviljades. Nova Med Tech Medicinteknisk Centrum Katrineholm, Cemid Care, har vidareutvecklats i ett nytt projekt, Nova Med Tech. Syftet är att bygga upp ett medicintekniskt centrum för att utveckla medicinska innovationer avsedda för avancerad hemsjukvård. Under året har projektet utvidgats och medfinansiering från EU Mål 2 regionalfonden har beviljats. Även Östergötland är nu en part i projektet. Brains & Bricks Regionförbundets engagemang i Centrum för byggforskning Katrineholm, Brains & Bricks - Hjärnor och Tegelstenar har under året avslutats. Projektet kommer att fortsätta med annan finansiering. Målet är att bidra till att bygga med bättre kvalitet, till lägre kostnad och på kortare tid samt skapa nya företag kring nya industriella processer, metoder och system. ORG NR g:\politik\styrelse\styrelsen 2009\styrelse \ 3 verksamhetsberättelse och bokslut för 2008.doc Utskriftsdatum: :44 SID 8(24)

8 VESP Kompetenscentrum Energetiska Material Vingåker, Pax Info har vidareutvecklats i ett nytt projekt, VESP. Syftet är att skapa ett nordeuropeiskt forskningscentrum och utvecklingskluster för uthållig och ekologiskt riktig kretsloppshantering av explosiva ämnen. Under året har projektet utvidgats och medfinansiering från EU Mål 2 regionalfonden har beviljats. Kvinnligt företagande Kvinnligt entreprenörskap kring Östersjön, "WERAN Baltic Sea" har genererat en projektplan för ett samarbetsprojekt för främjande av kvinnligt entreprenörskap kring Östersjön. Sju länder visade intresse att ingå: Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Sverige och Finland. En ansökan till EUs Östersjöprogram om medfinansiering avslogs. ORG NR g:\politik\styrelse\styrelsen 2009\styrelse \ 3 verksamhetsberättelse och bokslut för 2008.doc Utskriftsdatum: :44 SID 9(24)

9 5 Opinionsbildning och kommunikation Informationsinsatser Arbetet med en övergripande kommunikationspolicy- och strategi påbörjades under året men hann inte slutföras. En aktivitetsplan över vad som skulle ske under 2008 upprättades och användes vid flera tillfällen när olika saker skulle kommuniceras internt eller externt. Ett av de absolut tyngsta uppdragen under det gångna året var att göra om hemsidan som fått en del kritik i de kommunikationsmätningar som gjorts tidigare. Detta arbete inleddes direkt på det nya året och i slutet av september kunde den nya hemsidan släppas. Styrelsens uppdrag var att politiken och politikerna skulle bli mer synliga samt att hemsidan skulle vara mer lättnavigerad och snyggare att se på. Nyhetsbrevet fortsatte att komma ut en gång i månaden vilket innebar elva nyhetsbrev med undantag av semestermånaden juli. Efter att ha genomfört en enkät till mottagarna/läsarna inkom en del synpunkter som beaktats under det gångna året. Under året levererades elva rapporter under samlingsnamnet Regionförbundet Sörmland levererar : 2008:1 Studenttaxa förutsättningar för länsövergripande studenttaxa i Stockholms- och Sörmlandsområdet 2008:2 Sörmland och Lissabon 2007 precisering och konkretisering av Lissabonindikatorerna 2008:3 Shop til you drop II resultaten av en kvalitativ studie och konsumentundersökning 2008:4 Skavsta flygplats 2020 Travelutions AB, december :5 Sörmland jobbar smartare!? lärdomar och erfarenheter av arbetet med RTP 2008:6 Studie om företagsklimat i Sörmland Del 1: Företagsklimat, rankinglistor och Sörmlands ställning i konkurrensen 2008:7 Comparative advantages of Living on the edge strategy recommendations in the 21st century 2008:8 Bredband i Sörmland näringslivsperspektiv på utbyggnaden av bredband i glesbygd och mindre orter 2008:9 Sörmlands kapitalinfrastruktur kartläggning av marknadens aktörer och marknadsbrister 2008:10 En sammanställning av rapporter om kompetensbehovet i Sörmland 2008:11 Sörmland i ett större perspektiv Den mediala bevakningen av regionförbundets verksamhet var inte lika omfattande under 2008 som under Under förra året skickades 34 pressmeddelanden ut vilket är en minskning jämfört med Cirka 230 radio- och tv-inslag samt tidningsartiklar, som handlade om regionförbundet, publicerades under året vilket också är en minskning jämfört med året dessförinnan. En av förklaringarna var att vi inte var lika aktiva som Av det totala antalet artiklar handlade ett 60-tal om den så kallade bredbandsaffären. Den negativa publiciteten kring upphandlingen av bredbandet fortsatte sålunda under första delen av året och stegrade under våren i samband med att Eskilstuna-Kuriren och Södermanlands Nyheter körde en gemensam reportageserie kallad Bredbandsfiaskot. ORG NR g:\politik\styrelse\styrelsen 2009\styrelse \ 3 verksamhetsberättelse och bokslut för 2008.doc Utskriftsdatum: :44 SID 10(24)

10 En av årets verkliga höjdpunkter var en helsidesartikel i den tyska tidningen Die Zeit som har flera miljoner läsare. Nio debattartiklar publicerades i lokalpressen samt Dagens samhälle under året vilket också är betydligt färre än under Dialog Årets stora satsning var engagemanget i Mälarbåten där regionförbundet var en av huvudsponsorerna vid sidan av Swedbank och bilföretaget Kia. Sponsorskapet bestod av att regionförbundet var värd för föreläsaren och författaren Stefan Einhorn. En VIP-vinprovning anordnades med särskilt inbjudna och en paneldebatt genomfördes med rubriken Leva i Sörmland en del av världen. I panelen deltog författarinnan Åsa Larsson, experten på regional ekonomi Bo Wictorin, Oxelösunds hamns vd Erik Zetterberg och landstingspolitikern Lotta Finstorp. Konferencier var tidningen Folkets chefredaktör Katrin Säfström. Internationellt arbete Regionförbundets internationella arbete syftar till att attrahera näringsliv, arbetskraft, besökare och studenter till länet. Att synliggöra Sörmland utanför landets gränser är en viktig uppgift. Arbetet syftar också till att utveckla regionen genom att vi lär av andras erfarenheter. En aktiv bevakning av omvärlden samt medverkan i projekt, nätverk och allianser som ger kunskapstillskott är viktiga delar i arbetet. EU-frågorna Två av medlemmarnas viktiga nätverk, informatörer/kommunikatörer och EU-samordnare besökte Bryssel i november. Detta som ett led i regionförbundets arbete med EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning. Syftet var att lära mera om hur EU-kommissionen arbetar med denna strategi. Det var dessutom ett första steg i att stärka relationerna mellan de båda nätverken för att EU-frågorna i länet framöver ska kunna kommuniceras på ett ännu bättre sätt än idag. Regionförbundet samordnar nätverket för EU-samordnare och under året genomfördes fyra möten. Edge Counties Network (ECN) Arbetet med Edge Counties Network (ECN) fortsatte med Girona, Spanien som ordföranderegion. Besöksnärings- och kulturfrågor stod i fokus och vid ett möte i Hahn invigdes en utställning om bröllopstraditioner i partnerregionerna. Samarbetet med Leningradregionen, Ryssland För att avsluta 15 års erfarenhet av ryskt samarbete och för att inspirera till fortsatt samverkan med Ryssland arrangerade Sida ett Svenskt-Ryskt Forum i Sankt Petersburg i juni. Regionförbundet Sörmland och Leningradregionen, som samarbetar sedan i tio år tillbaka, medverkade med information om de åtta sociala projekten samt WERAN-projektet (kvinnors entreprenörskap). Regionförbundets styrelseordförande talade om kvinnors företagande på båda sidor om Östersjön tillsammans med den ryska projektledaren. Rapportörskap Lotta Finstorp (m) och Benita Vikström (s) fick under 2008 ett uppdrag av styrelsen att fram till juli 2009 avsluta arbetet med implementeringen av Lissabonstrategin. Lotta Finstorp har under året deltagit i det Brysselbaserade nätverket LisbonRegionsNetwork (LRN). Hon fungerade fram till juli 2008 som ordförande i nätverket. Regionförbundet är också involverat i EU:s Regionkommittés Monitoring platform som består av ett 100-tal regioner som utbyter goda exempel gällande implementeringen. I anslutning till uppdraget arrangerades under maj 2008 ett seminarium i Bryssel för regionförbundets styrelse. Förberedelserna för att starta ett Interreg IVc- projekt kring implementeringsarbetet har fortsatt under året. ORG NR g:\politik\styrelse\styrelsen 2009\styrelse \ 3 verksamhetsberättelse och bokslut för 2008.doc Utskriftsdatum: :44 SID 11(24)

11 Assembly of European Regions (AER) Styrelsens utsedda rapportörer, Anders Bjurström (fp) och Greger Tidlund (s), har under året följt arbetet i AER, den politiska organisationen för utveckling av Europas regioner. Rapportörernas uppdrag är att följa arbetet i den årliga generalförsamlingen och att arbeta aktivt med regionala utvecklingsfrågor i någon av AER:s kommittéer. 6 Strukturfondsarbetet Sörmland har sedan år 2007 tillgång till ett större antal EU-stöd via strukturfonderna. Sörmland omfattas bland annat av Mål 2 regionalfonden, Mål 2 socialfonden, Mål 3 Central Baltic, Mål 3 Östersjön samt Landsbygdsprogrammet. Under 2008 har Regionförbundet prövat och utvecklat sin roll med regionalt samordningsansvar för genomförandet och som medfinansiär i projekt. Under året ägde totalt sex beslutstillfällen rum för Mål 2 socialfonden och regionalfonden. Vid dessa beslutstillfällen godkändes elva regionalfondsprojekt som regionförbundet medfinansierar med cirka 12,4 miljoner kronor. Regionförbundets motsvarande engagemang i socialfondsprojekt är mer blygsam. Totalt deltar Regionförbundet i endast ett socialfondsprojekt. Genom engagemang i den så kallade samordningsgruppen för Mål 2 samt stöd till regionförbundets representanter i beslutande församlingar sker ett arbete för att regionen ska få bra användning av de tillgängliga EU-medlen. Ett viktigt samarbete sker mellan länsstyrelsen, skogsstyrelsen och regionförbundet i den så kallade länsberedningen. Ett annat viktigt forum för att sprida kunskap om strukturfonderna och aktuella projekt har varit regelbundna möten med kommunernas EU-samordnare. En viktig del av Regionförbundets arbete är att sprida information om strukturfonderna. Regionförbundet genomförde under året flertalet föredrag och möten för bland annat kommunledningar, kommun- och landstingstjänstemän. I september arrangerades i samverkan med Svenska ESF-rådet ett större informationsseminarium i Katrineholm om socialfondsprogrammets möjligheter med ett 30-tal deltagare. En del i regionförbundets arbete är att fungera som en lots för olika projektidéer. Under året har ett stort antal förfrågningar av olika karaktär besvarats via telefon och e-post men flera förfrågningar har även hanterats genom personliga möten. I takt med att information om strukturfonderna nått ut till fler aktörer i länet har behovet av denna funktion märkbart ökat. Under året har därför Regionförbundet diskuterat hur detta arbete ska förstärkas under ORG NR g:\politik\styrelse\styrelsen 2009\styrelse \ 3 verksamhetsberättelse och bokslut för 2008.doc Utskriftsdatum: :44 SID 12(24)

12 7 Förvaltningsberättelse Regionförbundets resultat Regionförbundets resultat för 2008 är 1,4 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor lägre än En förklaring till detta är extra avsättning till pensionsstiftelsen beroende på den allmänna ekonomiska nedgången. I budgetavstämningen nedan framgår avvikelser mot budget för de olika områdena. Budgetavstämning Budget helår Resultat Utfall 2008 Budget - Resultat Intäkt Kostn Netto ( - ) Utfall 2007 Budget - Resultat Pol styrning -2,4-2,4-1,5 0,9-0,1 Kansli 1/ -14,0-14,0-12,9 1,1-0,8 Huvudverksamhet 1,0-17,2-16,2-15,2 1,0 4,0 Sidoordnad verks 2,6-2,6 0,0 0,0 0,0 0,0 -FoU Äldre -Hemsjukvårdsutredn Övrigt 2/ 0,5 0,0 0,5-0,9-1,4-0,7 Medlemsintäkter 30,3 30,3 30,1-0,2 0,0 Statl medel - personal 1,8 1,8 1,8 0,0 0,0 Summa 36,2-36,2 0,0 1,4 1,4 2,4 1/ Varav personalkostnader (kto ): 10,3 mkr. Extra avsättning till pensionsstiftelse ingår med 0,5 mkr 2/ Utfall avser Leningradprojekten samt Övriga kostn ORG NR g:\politik\styrelse\styrelsen 2009\styrelse \ 3 verksamhetsberättelse och bokslut för 2008.doc Utskriftsdatum: :44 SID 13(24)

13 Huvudverksamhetens ekonomi För huvudverksamheten var budgeterat 16,2 miljoner kronor (17,2 miljoner kronor i kostnader och 1 miljon kronor i externa intäkter). Därtill kommer statliga regionala utvecklingsmedel med 9,2 miljoner kronor, det så kallade 33:1-anslaget, vilket betalas ut av NUTEK. Dessa pengar är inte budgeterade, men ingår i resultatet för I tabellen nedan visas budget och förbrukning för den samlade huvudverksamheten. Förbundets totala kostnader för huvudverksamheten uppgick till 24,4 miljoner kronor, vilket är en ökning med 11,3 miljoner kronor, eller 86 procent, jämfört med föregående år. Finansieringen har i första hand skett med det statliga 33:1-anslaget och i andra hand med regionförbundets egna budgeterade medel. Den största delen av ökningen beror på att regionförbundet under 2008 övertog ansvaret från landstinget för ALMI Företagspartner i Sörmland AB och för länets turismverksamhet. Budget (netto) för huvudverksamheten Redovisad förbrukning (netto) för huvudverksamheten Förbundets budget 17,2-1,0 = 16,2 mkr Utbetalat av budgeterade medel 15,2 mkr Statliga medel (NUTEK) 9,2 mkr Utbetalat av statliga medel (NUTEK) 9,2 mkr Summa 25,4 mkr Summa 24,4 mkr Regionförbundets största satsningar inom huvudverksamheten 2008 (Kkr) Trafik och Infrastruktur: Utredning om länets busstrafik 675 Näringslivsutveckling: Ägartillskott till ALMI Strategi för besöksnäringen FoU-projektet Robotdalen Samarbete Handelskammaren 700 Sörmlands Innovationsmotor Partnerskap Öst (ALMI) Extra varselåtgärder (ALMI) 750 Projekten Bredband 15 och Alternativa IT-vägar Inget har hänt med projekten under Förbundet avvaktar fortfarande utfallet i konkursen efter SB Broadband AB. I 2007 års bokslut fördes underskottet över till 2008 samtidigt som en fakturafordran skrevs ner med 60 procent. Förbundskontoret Nettokostnaden för regionförbundets kontor blev 12,9 miljoner kronor vilket är 1,1 miljoner kronor lägre än den budgeterade nettokostnaden på 14 miljoner kronor. Personal Personalkostnaderna var för 2008 budgeterade med 10,7 miljoner kronor och resultatet blev 10,3 miljoner kronor, vilket är detsamma som året dessförinnan. I personalkostnaderna ingår en extra avsättning på 0,5 miljon kronor till pensionsstiftelsen (se nedan). Vid årets slut arbetade 15,25 personer vid förbundskontoret. Av dessa var 12,75 sysselsatta med den egentliga huvudverksamheten och 2,5 med administration. ORG NR g:\politik\styrelse\styrelsen 2009\styrelse \ 3 verksamhetsberättelse och bokslut för 2008.doc Utskriftsdatum: :44 SID 14(24)

14 Under hösten initierades och påbörjades arbetet med en förändring av förbundskontorets organisation för att få en bättre överensstämmelse med de riktlinjer som den politiska ledningen lagt för förbundets kommande verksamhet. Organisationsförändringen kommer successivt att genomföras under Statlig ersättning för personal Länsstyrelsen överförde under årets statliga medel till regionförbundet på 1,8 miljoner kronor, vilket är beräknat utifrån kostnaden för tre handläggartjänster. Pensionsskuld Den av KPA framräknade pensionsskulden för regionförbundet uppgick vid 2008 års slut till 4,5 miljoner kronor. Behållningen i Kommunförbundens pensionsstiftelse, där regionförbundets pensionsreserv är placerad, har under året sjunkit med 1,1 miljoner kronor, det vill säga cirka 20 procent, och uppgick vid årsslutet till 4,0 miljoner kronor. Därmed understiger pensionsreserven den beräknade pensionsskulden med 0,5 miljon kronor. En avsättning till stiftelsen med detta belopp har gjorts i bokslutet. Anledningen till den kraftiga värdeminskningen i förbundets pensionsreserv är den allmänna nedgången på finans- och kapitalmarknaderna. Administration De personella resurserna för administration har legat oförändrat på 2,5 tjänster sedan Förbundet köper konsulttjänster för löne- och ekonomiadministrationen samt för drift och underhåll av datasystem och datakommunikation. Lokaler Regionförbundet hyrde under året lokaler av Klövern Qvarnen AB om sammanlagt ca 465 m 2. Hyreskostnaden uppgick till 0,5 miljon kronor. Förbundet köper administrativa tjänster av Qvarnen Konferens AB i form av bland annat telefonväxel, post- och kopieringsservice. Politisk styrning Kostnaderna för den politiska styrningen uppgick till 1,5 miljoner kronor, vilket är 0,9 miljoner kronor mindre än budgeterat. Sidoverksamhet FoU i Sörmland Regionförbundet är formell huvudman för FoU i Sörmland, men från och med 2008 bedrivs verksamheten av Eskilstuna kommun enligt ett avtal mellan parterna. De statsbidrag och medlemsintäkter som fakturerats av regionförbundet har i sin helhet överförts till kommunen. Därmed har det blivit ett nollresultat vid årsslutet. Hemsjukvårdsutredningen Regionförbundet står som huvudman för den hemsjukvårdsutredning som genomförs i länet och har anställt en projektledare för detta. Kostnaderna delas av länets kommuner i förhållande till invånarantal. Samtliga kostnader under 2008 har fakturerats kommunerna i december och därmed visar verksamheten ett nollresultat i bokslutet. ORG NR g:\politik\styrelse\styrelsen 2009\styrelse \ 3 verksamhetsberättelse och bokslut för 2008.doc Utskriftsdatum: :44 SID 15(24)

15 Mål för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen 8 kap 5 ska en kommun, varmed jämställs kommunalförbund, för sin verksamhet ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. I regionförbundets verksamhetsplan för 2008 fanns angivet som finansiellt mål att förbundet skulle lämna ett ekonomiskt överskott på minst 1 procent av budgetomslutningen och att detta ska ses som en buffert för sådana omvärldsförändringar som på ett planerat sätt kan komma att påverka förbundets ekonomi. Vidare ska förbundets kostnader hållas inom givna ekonomiska ramar. Som framgår av det upprättade bokslutet uppnås detta mål. ORG NR g:\politik\styrelse\styrelsen 2009\styrelse \ 3 verksamhetsberättelse och bokslut för 2008.doc Utskriftsdatum: :44 SID 16(24)

16 Årsredovisning Resultat Resultat Helår Helår RESULTATRÄKNING (tkr) Not Rörelsens intäkter mm Nettointäkter Övriga rörelseintäkter Summa intäkter mm Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa rörelsens kostnader Rörelsens resultat Finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Årets resultat Balanskravsutredning Redovisat resultat enligt resultaträkning Avgår realisationsvinster, mm 0 0 Justerat resultat enligt balanskrav KRL ORG NR g:\politik\styrelse\styrelsen 2009\styrelse \ 3 verksamhetsberättelse och bokslut för 2008.doc Utskriftsdatum: :44 SID 17(24)

17 BALANSRÄKNING (tkr) Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Övriga fordringar Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader Likvida medel Kortfristiga placeringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital därav periodens resultat Avsättningar 0 0 Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Tillgångar i pensionsstiftelse Leasingavtal, hyror mm ORG NR g:\politik\styrelse\styrelsen 2009\styrelse \ 3 verksamhetsberättelse och bokslut för 2008.doc Utskriftsdatum: :44 SID 18(24)

18 Resultat Resultat Not Helår Helår KASSAFLÖDESANALYS (tkr) Likvida medel inkl kortfristiga placeringar vid årets början Periodens resultat Avskrivningar som belastar detta resultat Övriga ej likviditetspåverkande poster Summa tillförda medel Förändring av rörelsekapital exkl likvida medel Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga fordringar Minskning (-) eller ökning (+) av kortfristiga skulder Summa förändring av rörelsekapital Medel från den löpande verksamheten Nettoinvesteringar Investeringar i aktier och andelar Investeringar i övriga anläggningstillgångar Summa nettoinvesteringar FINANSIERING Ökning (-) eller minskning (+) av långfristiga fordringar 0 0 Minskning (-) eller ökning (+) av långfristiga skulder 0 0 Summa finansiering 0 0 Förändring av likvida medel Likvida medel inkl kortfristiga placeringar vid årets slut ORG NR g:\politik\styrelse\styrelsen 2009\styrelse \ 3 verksamhetsberättelse och bokslut för 2008.doc Utskriftsdatum: :44 SID 19(24)

19 Allmänna redovisningsprinciper Regionförbundet Sörmland tillämpar Kommunal Redovisningslag (KRL) och följer de förslag och rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning (RKR) lämnar liksom övrig redovisningspraxis. Årsredovisningen Årsredovisningen är uppställd enligt KRL, men uppställningen på resultaträkningen är annorlunda eftersom verksamheten finansieras med medlemsavgifter och olika former av uppdragsintäkter. Använd uppställningsform bedöms ge en mer rättvisande bild av verksamhetens utfall. Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet med tillägg för värdehöjande investeringar och med avdrag för gjorda avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Erhållna investeringsbidrag reducerar anskaffningsvärdet. Avskrivningar Som anläggningstillgångar avses investeringar uppgående till minst kronor och en ekonomisk livslängd på minst tre år. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Datorer och inventarier - Tre till fem år Finansiella anläggningstillgångar Aktier och räntebärande värdepappersinnehav tas upp till anskaffningsvärde eller till beräknat marknadsvärde om detta är lägre. Löner Löner redovisas enligt kontantmetoden. Semesterlöneskuld och skuld för okompenserad övertid redovisas som kortfristig skuld. Avläsning sker per december varje år. Förändringen av skulden redovisas under verksamhetens kostnader och är fördelad per verksamhet. Sociala avgifter interndebiteras med procentuella omkostnadspålägg vid lönebokföringen. Pensionsförpliktelser KLR anger att det endast är nyintjänade pensionsförmåner från och med 1998 som skall redovisas som avsättning i balansräkningen (blandmodellen). Ansvarsförbindelser Leasingavgifter enligt befintliga kontrakt redovisas som åtagande och ska betalas inom ett till fem år. Alla leasingavtal betraktas som operationella, och redovisas under övriga ansvarsförbindelser. En tilläggsupplysning om leasingavtal och deras giltighetstid redovisas enligt rekommendationen från RKR. ORG NR g:\politik\styrelse\styrelsen 2009\styrelse \ 3 verksamhetsberättelse och bokslut för 2008.doc Utskriftsdatum: :44 SID 20(24)

20 Helår Helår Not 1 Nettointäkter Medlemsavgifter Uppdragsintäkter och regionala medel Uppdragsintäkter Summa nettointäkter Not 2 Övriga rörelseintäkter Konferensintäkter Projekt "Bredband 15" Övriga intäkter Summa övriga rörelseintäkter Not 3 Övriga externa kostnader Lokalkostnader Kontors- och förbrukningsmaterial Redovisning / revision Övriga konsulttjänster Konferenser och kurser Telefon och porto, kopiering mm Resekostnader Information Konsulter för projekt Projekt "Bredband 15" Bidrag, medfinansiering Föreningsavgifter Övriga kostnader Summa övriga externa kostnader Medlem Avgift tkr Medlem Avgift Landstinget Nyköping Eskilstuna Oxelösund 238 Flen 380 Strängnäs 715 Gnesta 228 Trosa 245 Katrineholm 760 Vingåker 216 ORG NR g:\politik\styrelse\styrelsen 2009\styrelse \ 3 verksamhetsberättelse och bokslut för 2008.doc Utskriftsdatum: :44 SID 21(24)