Dagvattenpolicy Gävle kommun 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dagvattenpolicy Gävle kommun 2004"

Transkript

1 Antagen av kommunfullmäktige 1 november 2004 Dagvattenpolicy Gävle kommun 2004

2 Dagvattenpolicyn är framarbetad av dagvattengruppen i Gävle kommun. Policydelen beslutad i kommunfullmäktige 1 november Se beslutsutdrag sist. Till policyn hör en samrådsredogörelse daterad Gävle november 2004 ÖVERGRIPANDE PLANERING Kommunledningskontoret, Gävle, Sverige Besöksadress Drottninggatan 22 Tfn (vx), Fax Dagvattenpolicy2004

3 Innehållsförteckning INLEDNING...4 Läsanvisning...5 Syfte POLICY...7 Gävle kommun och dagvattnet...7 Principer för dagvattenhantering...8 Principer vid nyexploatering på tomtmark...8 Principer i befintliga 9bebyggda områden...9 Principer på allmän plats, parker, grönytor, torg och lekplatser...9 Principer för allmän plats, gator, vägar, parkeringar...10 Ledningssystem för dagvatten...11 Undantag från principerna...11 Vem har ansvar för dagvattenhanteringen i Gävle kommun?...12 Kommunens ansvar...13 Kommunens ansvar i olika skeden...14 Ansvar Kommunstyrelse / Kommunledningskontor...14 Ansvar Byggnads- och miljönämnd / Bygg och Miljö...14 Ansvar Affärsverks- & servicenämnd / Gävle Vatten...15 Ansvar Tekniska nämnden / Tekniska kontoret...15 Ansvar övriga aktörer...16 Ansvar privata fastighetsägare...16 Ansvar verksamhetsutövare BILAGA FÖRSLAG FORTSATT ARBETE...17 Förslag till strategi BILAGA BAKGRUND...18 Vad är dagvatten?...18 Historik...18 Resurs och problem...19 Vanligt förekommande begrepp i dagvattenhanteringen...21 För mycket vatten...21 Magasin...21 Hög grundvattenivå...21 Ytbehov...22 Ovidkommande vatten...22 Förändrad vattenbalans...22 Globala klimatförändringar...23 Föroreningar...23 Drift, underhåll...24 Omhändertagande av sedimenterat slam...24 Säkerhet...25 Dagvattensituationen i Gävle -korta exempel från våren Kommunala styrdokument...28 Vision Lokala miljömål BILAGA ÖVRIGT...30 ORDLISTA...30 LAGTEXT...33 LITTERATURLISTA...35 NUVARANDE AVTAL MELLAN TEKNISKA KONTORET OCH GÄVLE VATTEN...36 Dagvattenpolicy2004 3

4 Inledning Uppdraget att göra en dagvattenpolicy kom från Kommunledningskontoret och anmäldes i Mark-, miljö- och plandelegationen den 2 mars En grupp tjänstemän från Tekniska kontoret, Bygg och Miljö, Gävle Vatten samt Kommunledningskontoret har arbetat med frågor rörande dagvattenhantering i Gävle kommun och står bakom denna policy. Gruppens arbete har bestått av sammanträden, en kort studieresa, miniseminarium, inläsning och kartstudier. Resultatet har blivit ett förslag till policy för dagvattenhantering i Gävle kommun. I policyn klarläggs riktlinjer, principer och ansvarsfördelning för dagvattenhanteringen. Dagvattenpolicyn måste få vara ett levande dokument som revideras och kompletteras vid behov, förslagsvis på 3 5 års sikt. Policyn skall följas av en strategi innehållandes kommande arbete och aktiviteter för dagvattenhanteringen i Gävle kommun. I strategin föreslås kunskapsinsamlande, prioritering och sedan handlingsplaner för prioriterade projekt. Gruppens medlemmar har varit Bygg och Miljö Tekniska kontoret Kommunlednings- Carolina Sahlén Håkan Sellman kontoret Anne-Sofie Åhlén Lennart Emretsson Lars Westholm Mats Granbom Göran Berfenstam Helena Olsson Gävle Vatten Viveka Sohlén, Maria Höjer Christer Stenmark sammankallande Elisabet Jonsson P-O Kull Elisabeth Hillerton Fler personer inom Gävle kommun har varit med och bidragit med god hjälp under arbetets gång. Tyréns AB har bistått kommunen och utarbetat ett diskussionsunderlag till dagvattenpolicy som arbetsgruppen sedan bearbetat vidare. 4 Dagvattenpolicy2004

5 Läsanvisning Denna dagvattenpolicy innehåller fyra olika delar. Det är del 1, själva policyn, som kommunfullmäktige föreslås anta och därför har den placerats först. För den som önskar få en bättre bild av vad dagvatten är och varför vi bör arbeta med dagvattenfrågor rekommenderas bakgrundsdelen, del 3, som introduktion. 1. POLICY Här finns kommunens generella riktlinjer för dagvatten och principer vid vissa särskilda platser. ( sid 7 och framåt) Ansvarsfördelningen för dagvattnet var en av frågorna som policyn skulle reda ut och förslaget finns redovisat i två delar, en för det övergripande kommunala ansvaret (sid 12) och en del med beskrivningar i tre olika skeden; planerings-, bygg- samt anläggnings- och driftsskedet. (sid 14 och framåt) 2. BILAGA FORTSATT ARBETE Förslag till fortsatt arbete redovisas direkt efter policyn och skall ses endast som en grund för vidare diskussion. (sid17) 3. BILAGA BAKGRUND I bakgrundsavsnittet förklaras vad dagvatten är (sid 18 och framåt) och sedan beskrivs vanligt förekommande begrepp i dagvattenhanteringen (sid 21 och framåt). Avsnittet avslutas med några korta exempel på dagvattensituationen i Gävle i dagsläget (sid 26) och de kommunala styrdokumenten. 4. BILAGA ÖVRIGT MATERIAL I policyns slut finns bilagor med bland annat en ordlista med förklaringar till ord som ofta förekommer i dagvattensammanhang. Alla konstiga begrepp är inte förklarade i löpande text utan tolkning återfinns i ordlistan. (sid 30 och framåt) I bilaga finns också en del lagtext och nuvarande avtal mellan Gävle Vatten och Tekniska kontoret (sid 36). För övrigt förekommer fotnoter i texten som en hjälp att ge förklaring, förtydligande, ytterligare information eller referens. Dagvattenpolicy2004 5

6 Syfte Syftet med dagvattenpolicyn är att den skall formulera de övergripande riktlinjerna för dagvattenhanteringen i Gävle kommun och ge en samsyn över principer och ansvarsfördelning mellan berörda nämnder och förvaltningar inom Gävle kommun samt övriga aktörer som är inblandade i dagvattenfrågan. Dagvattenpolicyn skall: omfatta hur dagvatten skall tas om hand i befintliga och tillkommande bebyggelseområden inom kommunen. redovisa de principer som skall vara vägledande för all dagvattenhantering i Gävle kommun. utgöra ett grundläggande styrdokument för dagvattenhantering i skeden för planering, byggande, drift och underhåll samt i viss mån även myndighetsutövning. vara utgångspunkt för kommande arbeten kring dagvattenhantering som till exempel mer detaljerade strategier, bedömningsgrunder, handlingsprogram med riktlinjer, prioriteringar, förslag till dagvattenåtgärder etc. 6 Dagvattenpolicy2004

7 Policy Gävle kommun och dagvattnet Följande riktlinjer för dagvattenhantering skall tillämpas i Gävle kommun 1. Dagvatten skall ses som en estetisk, biologisk och hydrologisk resurs och omhändertas på ett för platsen lämpligt sätt. 2. Dagvatten skall hanteras på ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt så att god bebyggelsemiljö och god naturmiljö kan uppnås och olägenheter undvikas. 3. Den naturliga vattenbalansen skall eftersträvas. 4. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) skall genomföras där så är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. 5. Tillförseln av dagvatten i ledningssystem skall minska Dagvatten skall användas som resurs för närmiljön och synliggöras där så är möjligt och motiverat. 7. Förorening av dagvatten skall begränsas, främst vad gäller metall- och petroleumprodukter. Åtgärder för att minska föroreningar skall genomföras i första vid föroreningarnas källor där så är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. 8. Smutsigt dagvatten skall där så är möjligt och motiverat separeras från rent. 9. Principen för finansiering av dagvattenåtgärder är att den som orsakar belastningen 2 betalar. 1 Med ledningar menas BÅDE färre dagvattenledningar och mindre dagvatten i avloppsledningar. 2 Med belastning avses såväl volym- som föroreningsbelastning. Dagvattenpolicy2004 7

8 Principer för dagvattenhantering Utifrån riktlinjerna på föregående sida som gäller för alla som hanterar dagvatten, redovisas här nedan principer för olika situationer. Oavsett principerna kan reningsåtgärder komma att krävas av den som ansvarar för ett förorenat dagvatten. Principer vid nyexploatering på tomtmark 3 Redan i planeringsskedet skall användningen av tomtmarken kollas av mot trolig dagvattenhantering. Det vill säga hur kan dagvattenhanteringen lösas, vilka behov finns för ytor, eventuell rening, fördröjning etc. Den som äger mark och den som är verksamhetsutövare på tomtmarken har ansvar för dagvattnet inom fastigheten. lokalt omhändertagande på tomtmark I första hand skall lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) väljas på tomtmark och den lokala vattenbalansen skall försöka bibehållas genom infiltration, utnyttjande av regnvatten för bevattning mm. - avledning av dagvatten från tomtmark Där dagvattnet inte kan infiltreras på tomtmark skall öppen dagvattenavledning och fördröjning på tomtmark genomföras där så är möjligt och motiverat. Där dagvattnet inte kan infiltreras på tomtmark på grund av att det är förorenat ska rening ske på ett sätt som är möjligt och motiverat. Öppna dagvattenanläggningar skall upplevas som positiva i den byggda miljön. 3 Tomtmark kan sägas vara den mark som tas i anspråk för tex boende eller industri. 8 Dagvattenpolicy2004

9 Principer i befintliga bebyggda områden Bebyggda områden som byar, samlad bebyggelse och stadsdelar har oftast ett konventionellt dagvattensystem, dvs utbyggt ledningsnät för effektivt avledande av dagvattnet från området. Någon behandling, rening, av dagvattnet finns oftast inte. För att få klarhet i om ett område vid förändring också behöver en förändrad dagvattenhantering bör en kort utredning göras. För bebyggda områden skall dagvattenhanteringen ske enligt följande principer: lokalt omhändertagande på tomtmark Fastighetsägare skall uppmuntras att omhänderta rent dagvatten lokalt inom tomtmark genom infiltration eller perkolation, i synnerhet om dagvattensystemet är överbelastat. Vid ombyggnader skall lokalt omhändertagande av dagvatten eftersträvas och genomföras när dagvattnet klassas som rent 4. Förorenat dagvatten skall renas och krav på rening kan ställas vid behov. avledning av dagvatten från tomtmark Saknas förutsättningar för LOD genom infiltration eller perkolation skall möjligheter till utjämning eftersträvas, i synnerhet om dagvattensystemet nedströms är överbelastat. Principer på allmän plats, parker, grönytor, torg och lekplatser På allmän plats skall särskilda utformningar av dagvattenhanteringen övervägas för att uppnå ökad trivsel, estetik eller bättre biologiska förutsättningar. lokalt omhändertagande på allmän plats Infiltration där så är möjligt. Fördröjning eller annan anläggning skall utformas på ett för platsen tilltalande sätt. Dagvattnet skall om möjligt fördröjas och reduceras genom användning av öppna dagvattensystem. 4 Något klassningssystem för dagvattentyper finns ännu inte utarbetat för Gävle kommun men kommer troligen att tas fram i nästa skede av dagvattenarbetet. Dagvattenpolicy2004 9

10 avledning av dagvatten från allmän plats Vid ombyggnationer på allmän plats skall kommunen alltid försöka genomföra förbättringar av dagvattenhanteringen. Principer för allmän plats, gator, vägar, parkeringar På allmän plats skall särskilda utformningar av dagvattenhanteringen övervägas för att uppnå ökad trivsel, estetik eller bättre biologiska förutsättningar. Vid gatuunderhåll skall dagvattenhanteringen om möjligt förbättras och föroreningsinnehållet försöka begränsas lokalt omhändertagande Fördröjning eller annan anläggning skall utformas på ett för platsen tilltalande sätt. Förorenat trafikdagvatten skall renas där så anses nödvändigt och möjligt. Katastrofskydd skall övervägas så att miljöskadorna vid eventuella olyckor begränsas. avledning av dagvatten Vid nyanläggning skall dagvattnet omhändertas så att föroreningarna i dagvattnet så långt möjligt kan avskiljas. Katastrofskydd skall övervägas så att miljöskadorna vid eventuella olyckor begränsas. Vid gatuunderhåll skall dagvattenhanteringen förbättras och föroreningsinnehållet begränsas där så är möjligt och motiverat. 5 5 Exempelvis kan minskad saltning av vägarna vara en åtgärd. 10 Dagvattenpolicy2004

11 Ledningssystem för dagvatten dagvatten som avleds i dagvattensystem till recipient Behandling skall ske av dagvatten som klassas som förorenat och som med hänsyn till aktuell recipient bör renas och fördröjas. Där möjlighet finns och där tillräckliga ytor med rätta egenskaper finns, förändra ledningar till öppna system. Undantag från principerna Det finns vissa undantag från principen att omhänderta dagvatten lokalt eller omhänderta efter avledning. Infiltration skall INTE ske Av dagvatten vid sådana platser där det redan är känt att marken är förorenad och risken för urlakning är stor. Av dagvatten vid sådana platser där naturtypen eller jordarten inte är lämplig för infiltration. Av förorenat dagvatten på sådana platser där man kan förutse skador på omgivningen eller andra negativa konsekvenser. Av förorenat dagvatten i de områden som är skyddade med skyddsföreskrifter för vattentäkt. Av förorenat dagvatten i influensområden till skyddsvärda grundvattenresurser. Utsläpp av dagvatten skall INTE ske I områden där dagvattnet skadar värdefull natur eller biologisk mångfald. Övrigt Vid influensområden till vattentäkt skall förorenat dagvatten förhindras påverka grundvattenkvaliteten. En möjlig åtgärd skulle vara att exempelvis leda bort dagvattnet i täta ledningar eller täta diken. Dagvattenpolicy

12 Vem har ansvar för dagvattenhanteringen i Gävle kommun? I Gävle kommun har Kommunstyrelsen, Byggnads- och miljönämnden, Tekniska nämnden och Affärsverks- och servicenämnden ett gemensamt ansvar för den kommunala dagvattenhanteringen. Det innebär att tillämpningen i de olika skedena; planerings-, bygg- och driftskedet, görs gemensamt av förvaltningarna Kommunledningskontoret, Bygg och Miljö, Tekniska kontoret och Gävle Vatten. Förutom det kommunala ansvaret vilar också en viktig del av ansvaret på privata fastighetsägare och verksamhetsutövare. Dagvattenhanteringen är inte en fråga för en instans utan kräver samarbete mellan alla inblandade Dagvattenpolicy2004

13 Kommunens ansvar Kommunens ansvar kan beskrivas utifrån verksamheten som bedrivs med fyra olika kommunala ansvarsområden. 1. Tillstånd och lovplikt för verksamheter Ansvarig: Byggnads- och miljönämnden Nämnden ansvarar för att i beslut och yttranden; i tillstånds-, lov- och anmälningsärenden, uppmärksamma och behandla dagvattenfrågan enligt de överenskomna principerna. 2. Ledningssystemet Ansvarig: Affärsverks- och servicenämnden/gävle Vatten för 6. Nämnden/GV ansvarar för dagvattnet i de slutna dagvattensystemen, med andra ord, alla allmänna dagvattenledningar (mellan en fastighets förbindelsepunkt och en recipient eller en brunn som Tekniska kontoret har ansvar för). Dessutom ansvarar ASN för att det vatten som finns inne i ledningarna är av en viss kvalitet när det släpps ut från ledningssystemet. 3. Öppna dagvattensystem på allmän plats Ansvarig: Tekniska nämnden Nämnden ansvarar för dagvattnet i de kommunala öppna dagvattensystemen, med andra ord, alla diken och dammar på kommunens mark 7. Det innebär att nämnden ansvarar för att det vatten som släpps ut från dessa dagvattensystem är av en viss kvalitet när det avleds till vattendrag Miljöövervakning och miljötillsyn enligt Miljöbalken Ansvarig: Byggnads- och miljönämnden Det innebär att nämnden har ansvar att övervaka recipienternas, vattendragens, kondition samt genom myndighetsbeslut och övrigt tillsynsarbete se till att föroreningarna till vattendragen minskar. 5. Dagvattnet uppmärksammas tidigt Ansvar: Ett gemensamt ansvar har kommunstyrelsen, byggnads- och miljönämnden, tekniska nämnden och affärsverksoch servicenämnden Viktigt att dagvattenfrågorna uppmärksammas tidigt i planeringsprocessen, dvs berörs i översiktsplaner, program, detaljplaner och exploateringsavtal. Berörda förvaltningar och bolag bör aktivt delta, utreda och bidra till att dagvattenfrågorna hanteras i policyns anda. 6 AS-Nämnden/GV ansvarar för dricksvatten och avloppstjänster inom geografiskt fastställda verksamhetsområden, i huvudsak inom tätorterna. Gränsen mellan VA-verkets och fastighetens ledningar är förbindelsepunkten, som normalt ligger 0,5 m utanför fastighetsgränsen. För kulvertar, rännstensbrunnar och anslutna ledningar för avvattning av tex trafikytor ansvarar väghållaren. 7 Tekniska kontoret inventerar årligen skicket på alla inlopp och utlopp i de öppna systemen. 8 Tekniska nämnden och kontoret kan göra egna mätningar och provtagningar för att kontrollera vattnets kvalitet. Dagvattenpolicy

14 Kommunens ansvar i olika skeden Ansvaret för dagvattnet kan också beskrivas utifrån de olika faserna i en bygg- eller förändringsprocess. De olika skedena har vi valt att definiera med planeringsskede, byggoch anläggningsskede samt driftsskedet. Ansvar Kommunstyrelse / Kommunledningskontor Planeringsskede: Formulera och följa upp att planeringen följer kommunens övergripande mål och visioner, åtaganden och utvecklingsinriktningar. Beställning och produktion av översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och program. Ansvar Byggnads- och miljönämnd / Bygg och Miljö Planeringsskede: Ansvar för planläggning genom detaljplaner och framtagande av förslag till översiktsplaner och i dessa plantyper skapa reella möjligheter att omhänderta dagvatten enligt de principer som anges om dagvatten i denna policy. Delta i planläggning för att bevaka att krav i Miljöbalken och Plan- och Bygglagen uppfylls vid planläggning. Ansvar för genomförandebeskrivning i detaljplanen och bildande av gemensamhetsanläggning. Ansvar för att ange vilka reningskrav som gäller utifrån dagvattnets föroreningsinnehåll och recipientens belastningsförmåga. Bevaka så att hänsyn tas till vattenskyddsområde. Bygg-/Anläggningsskede: Ansvar för handläggning av lantmäteriförrättning ibland innehållande fastighetsbildning, bildande av gemensamhetsanläggning samt genomförandebeskrivning i detaljplanen. Ansvar för granskning, tillståndsgivning och tillsyn enligt Plan- och Bygglagen. Här ingår bygglov, marklov, bygganmälan etc. Tillstånd och tillsyn enligt Miljöbalken 9. 9 I vissa större projekt kan länsstyrelsen eller andra myndigheter vara ansvariga för tillstånd och/eller tillsyn. 14 Dagvattenpolicy2004

15 Driftskede: Tillsyn enligt Miljöbalken 10 innebärande att med hjälp av information, rådgivning eller myndighetsbeslut se till att förorenat dagvatten renas. Dessa krav kan ställas i alla skeden om inte dagvattenpolicyn följs. Kvalitetsbedömning av recipienter. Ansvar Affärsverks- & servicenämnd / Gävle Vatten Planeringsskede: Bevaka och tillföra kunskap om dagvattenfrågorna tidigt i planprocessen genom att bland annat planera för genomförande av dagvattenanläggningar och utreda möjligheter till utjämning eller andra lämpliga dagvattenåtgärder. Utveckla, i betydelsen förbättra, de befintliga ledningsnäten för dagvatten. Bevaka så att hänsyn tas till vattenskyddsområde. Bygg-/Anläggningsskede: Tillse att allmänna dagvattenanläggningar byggs så att de kan upprätthålla avsedd funktion och kondition. Driftskede: Drift av de allmänna 11 dagvattenanläggningarna. Provtagning (kvalitetsbedömning) av vattnet som finns i dagvattennätet. Utveckla de befintliga ledningsnäten för dagvatten. Ansvar Tekniska nämnden / Tekniska kontoret 12 Planeringsskede: Bevaka och tillföra kunskap om dagvattenfrågorna tidigt i planprocessen. I avtal i samband med exploatering bevaka åtaganden för dagvattenhanteringen. Ta ansvar för att utreda och utföra förbättringar i det ytliga dagvattensystemet. Bygg-/Anläggningsskede: Tillse att rätt materialval och utförande genomförs. I de fall där Tekniska kontoret är markägare inte förorsaka dagvattenproblem. Driftskede: Underhålla de öppna dagvattensystemen. Underhålla gatudagvattenbrunnar (s.k. rännstensbrunnar) som Tekniska nämnden ansvarar för Se tidigare fotnot. 11 Enligt VA-lagen (1970) avses med allmän va-anläggning anläggning, som har till ändamål att bereda bostadshus eller annan bebyggelse vattenförsörjning och avlopp och som drives av kommunen eller, om de drives av annan, förklarats för allmän. 12 Tekniska nämndens ansvar är åtagande BÅDE beroende av att nämnden står som ägare till kommunens mark men också som mark- och anläggningsförvaltare. 13 Tekniska kontoret underhåller i dagsläget gatubrunnarna genom sugning 1 gång / år i samband med sandupptagning på vårarna. Dagvattenpolicy

16 Kräva en fungerande dagvattenhantering i de fall där Tekniska kontoret arrenderar ut mark. Provtagning (kvalitetsbedömning) av vattnet som finns i det ytliga dagvattensystemet. Utveckla det befintliga ytliga dagvattensystemet. Ansvar övriga aktörer Ansvar privata fastighetsägare Den som äger mark har ansvar för det dagvatten som produceras på den egna fastigheten. Det innebär att fastighetsägaren i första hand skall sköta dagvattenhanteringen på egen hand och på den egna marken. Går inte detta skall fastighetsägaren vara beredd att bekosta åtgärder på annan mark, utanför tomten där dagvattenhanteringen kan ske. Servisledningar på tomtmark fram till förbindelsepunkt till det allmänna ledningsnätet. Om fastigheten har en annan verksamhetsutövare än fastighetsägaren gäller att båda har ansvar att se till att dagvattenproblem inte förorsakas av den verksamhet som bedrivs på fastigheten. Fastighetsägaren skall upplysa hyresgästen/arrendatorn vad som gäller. Ansvar verksamhetsutövare En verksamhetsutövare skall inte genom sin verksamhet förorena dagvattnet eller orsaka andra problem. Om fastigheten har en annan verksamhetsutövare än fastighetsägaren gäller att båda har ansvar att se till att dagvattenproblem inte förorsakas av den verksamhet som bedrivs på fastigheten. Fastighetsägaren skall upplysa hyresgästen/arrendatorn vad som gäller. 16 Dagvattenpolicy2004

17 Bilaga Fortsatt arbete Dagvatten i Gävle kommun i framtiden Policyn ligger till grund för all dagvattenhantering i Gävle kommun. I policyn är ansvarsfrågan och principerna för hur dagvattenhantering ska se ut i olika områden fastlagda. Kommunfullmäktige föreslås anta policyn. Utifrån policyn behövs en strategi för det fortsatta arbetet. Strategin skall innehålla de aktiviteter kommunen behöver göra fortsättningsvis för att följa policyns intentioner. Förslag till strategi Fas 1 Nulägesbeskrivning och bedömningsgrunder Aktiviteter som leder fram till en nulägesbeskrivning och en metod att bedöma vattendragens och dagvattentypernas status/standard. 1. Insamling av kända fakta kring vattendragen, i första hand för centrala Gävle. En nulägesbeskrivning kan baseras på övergripande kunskap om: a. vattendragens kondition och avrinningsområden b. verksamheter som påverkar vattendragen c. vilka klagomål har inkommit till kommunen d. föroreningsbelastning e. kapacitetsproblem 2. Diskussioner som leder fram till bedömningsgrunder och eventuell metod att klassificera dagvattentyper och/eller recipienter belastade av dagvatten. Fas 2 Prioritering Aktiviteter som leder fram till en prioritering av vilka vattendrag eller dagvattentyper kommunen ska arbeta vidare med. Prioriteringen bör utgå från nulägesbeskrivningen och bedömningsgrunderna och vara motiverade utifrån arbetsinsats, ekonomi och miljönytta. Fas 3 Handlingsplan /er Handlingsplan /er för prioriterade projekt och områden utarbetas. Fas 4 Genomförande Handlingsplanen /erna förverkligas. Dagvattenpolicy

18 Bilaga Bakgrund Vad är dagvatten? Dagvatten är det nederbördsvatten, dvs regn -och smältvatten, som inte tränger ned i marken, utan avrinner på markytan. (Definition enligt SNFS 1994:7) Det finns inte en bra och entydig definition av dagvatten i lagstiftningen. Gävle kommun har därför valt att utgå från ovanstående definition i Statens Naturvårdsverks föreskrifter 1994:7 (SNFS). När det regnar och snöar hamnar mycket av regnvattnet och snön på byggnaders tak och terrasser, på gator, parkeringsplatser och andra hårdgjorda ytor. Detta vatten är olika mycket förorenat beroende på vilken typ av yta det har passerat. Nederbördsvattnet kallas dagvatten och leds oftast iväg via ledningar eller diken till ett vattendrag eller till infiltrationsmark. Historik Tätorternas utveckling har radikalt förändrat vattnets lokala kretslopp. Den andel av nederbörden som infiltrerar, avdunstar och tas upp av växtligheten har minskat betydligt. Från början fungerade gatan och naturliga diken som avloppssystem i staden. När urbaniseringen tog fart och det byggdes vattenledningar för dricksvatten och så småningom även avloppsledningar sågs dagvattnet främst som ett kvittblivningsproblem. 18 Dagvattenpolicy2004

19 Nederbörden skulle snabbt ledas iväg i diken eller i ledningar. Med tiden har andelen hårdgjorda ytor ökat och därmed även belastningen på ledningarna. Användningen på dessa ytor har i allt högre utsträckning alstrat ämnen som kan vara farliga och främmande för ekosystemet. När nederbörd faller på hårdgjord mark som används för till exempel trafik, industri och boende kan tungmetaller, petroleumprodukter, förslitningsprodukter, beläggningsmaterial, oljor och näringsämnen följa med dagvattnet. I dagsläget har dagvattnet blivit något vi måste ta hänsyn till på grund av: att vi blivit mer miljömedvetna och fått ökad kunskap om dagvattnets föroreningsinnehåll. Kraven ökar på att minska dagvattnets belastning av föroreningar till recipienterna och grundvattnet. att klimatforskningen visar på ökande nederbördsmängder i framtiden. att dagvatten direkt eller indirekt belastar reningsverken och därmed försämrar behandlingen av spillvattnet. att vi vill skapa en mer attraktiv stad och tror att vatten kan bli en tillgång i stadsbyggandet. Vatten i stadsmiljö tillgång eller problem? Här vatten i en europeisk stad. Resurs och problem Dagvattnet kan vara både en resurs och ett problem i stadsbyggandet. I grönområden och parkmiljöer är dagvattnet ofta en estetisk resurs eller till biologisk hjälp för att förbättra livsmiljöer för vissa växter och djur. För stadens byggnader och infrastruktur är det viktigt att dagvattenhanteringen fungerar. Tar vattnet fel väg kan byggnader skadas, markens bärighet förändras och trafiken hindras, t ex. genom översvämningar. Dagvattenpolicy

20 Olika aktiviteter i samhället kan leda till att dagvattnet förorenas. Dagvatten kan innehålla olika mängder och typer av föroreningar; exempelvis tungmetaller, oljor, näringsämnen mm. Förorenat dagvatten kan behöva renas för att skydda yt- eller grundvattenrecipient, detta är särskilt viktigt att beakta inom skyddsområde för vattentäkt. Dagvattnet kan, rätt hanterat, tillföra staden något positivt, till exempel i form av trivsamma vattenspeglar och dammar. Det lokala rummet kan förbättras. Augustenborg, Malmö, där ett företag valt att förbättra sin parkeringsyta med bland annat öppet dike och utjämning för dagvatten. Att dra nytta av och använda dagvatten redan vid källan ger mindre dagvattenmängder som behöver avledas långa sträckor. Användning vid källan kan leda till minskade investerings-, drift- och underhållskostnader. Om "rent" dagvatten inte blandas med förorenat dagvatten reduceras de vattenvolymer som behöver kostsam rening. Ekologisk dagvattenhantering Dagvatten kan hanteras mer eller mindre ekologiskt. I vissa fall förekommer begreppet ekologisk dagvattenhantering vilket innebär att dagvattnet hanteras så naturligt som möjligt genom att utnyttja förutsättningarna för naturens eget kretslopp. Det vill säga, att lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) skall kombineras med nödvändiga reningsåtgärder så nära källan som möjligt. Det kan innebära nyttjande av öppna anläggningar eller ytor för omhändertagande och/eller behandling av dagvatten, som till exempel vegetationsbeklädda infiltrationsytor, dammar och våtmarker. Volymvariationerna skall minskas och växt- och djurlivet främjas. Det handlar om att låta vattnet komma i kontakt med mark, luft, ljus, växter, djur och mikroorganismer. På så sätt kan naturens egna processer hjälpa till att rena vattnet och människan kan dra nytta av vattnet ur estetisk och rekreativ synvinkel utan att utsätta oss för fara. Vatten i rekreationsområden är ofta uppskattat. Här okänt friluftsområde. 20 Dagvattenpolicy2004

21 Vanligt förekommande begrepp i dagvattenhanteringen Dagvattenhanteringen består av en mängd arbetsmoment och åtgärder samt olika sorters problem och möjligheter. Som en del av beskrivningen av dagvattenhanteringen behöver man känna till de vanligast förekommande företeelserna och begreppen samt problematiken kring dessa. För mycket vatten Vid vissa intensivare regn 14 hinner inte vattnet infiltrera i marken eller så är marken redan vätskemättad. Vid snabb snösmältning sker samma sak, vattnet hinner inte infiltreras eller marken blir mättad. Problemen vid sådana tillfällen är översvämningar eller att vattnet söker sig andra, icke önskvärda, vägar och kan skada byggnader och infrastruktur. Magasin För att få ett jämnare flöde i ledningar och bäckar är magasinering av dagvatten en möjlighet. Det innebär att dagvatten leds till ett magasin, som kan vara en damm eller en byggd kassun, och där lagras (utjämnas) vattnet till dess att bäcken eller ledningen kan ta emot och föra vattnet vidare till en recipient. Magasinen kan också fungera som renare av dagvattnet eftersom orenheter i vattnet kan sedimenteras, dvs långsamt sjunka till botten och där samlas som bottenslam. Problemen vid magasinering kan vara att skapa ändamålsenliga drift- och underhållsåtgärder. Utrymmesbrist är också ett problem, det finns inte alltid plats för ett magasin där det skulle behövas och generellt kan sägas att det finns för få magasin i centrala Gävle. Hög grundvattenivå Hög grundvattennivå kan innebära att marken inte kan ta emot mer vatten. Är marken vattenmättad sker ingen infiltration och dagvattnet avrinner på ytan 14 Större intensiva regn jämförs vanligen med statistiska regnserier, till exempel 2-års-regn, 5-årsregn eller 10-årsregn, där antalet år anger statistisk återkomsttid. Dagvattenpolicy

22 Problem kan uppstå om infiltration inte är möjlig eftersom dagvattnet då kan avrinna på ytan till områden som kan ha svårt att klara en ökad vattenmängd. Ytbehov Omhändertagandet av dagvatten kräver i en del fall mycket yta för att få ett bra resultat med både rening och utjämning. Markyta behövs för till exempel översilning, infiltration, dammar, etc. Andra markanspråk kan konkurrera med ytor lämpliga för dagvattenhantering. Problemen är alltså konkurrens om yta mellan olika markanspråk vilket är särskilt tydligt i områden med befintlig bebyggelse. Ytor för dagvattenhantering kan tillföra något positivt till platsen. Ovidkommande vatten På vissa ställen i ledningssystemet förekommer felkopplingar eller inläckage så att dagvatten tränger in i spillvattenledningar som går till reningsverket. Problemen blir att reningsverket får ta omhand vatten som inte behöver renas och därmed kan överbelastning ske i reningsverket. Vid större regnmängder kan det innebära att inte heller avloppsledningarna har tillräcklig kapacitet vilket kan leda till att både spill- och dagvatten bräddas ut orenat i vattendragen. Förändrad vattenbalans Förändringar i den lokala vattenbalansen, i samband med tex exploateringar, kan påverka den biologiska mångfalden. Livsvillkoren kan försämras för växter och djur som är anpassade för ett liv i eller kring naturliga vattenområden som våtmarker och bäckar. Vattenkvalitet, flödesvariation och grundvattennivå är exempel på faktorer som kan påverkas vid större ingrepp. Även i bebyggda områden kan en förändrad vattenbalans ge effekter. Bild från Totrabadet i Bergby. Problemen är att förändringar i flöden och föroreningshalten i dagvattnet lätt kan påverka, förändra eller till och med slå ut många värdefulla biotoper. Till problembilden ska läggas att vi i dagsläget inte vet var i vattendragens närhet biotoperna är skyddsvärda och i vilken utsträckning vi kan göra dagvattenåtgärder som skulle kunna främja biologisk mångfald. Vattenbalansrubbningar kan också ge skador på vegetationen. En förändring av vattenhalten i finkorniga jordar kan påverka grundvattenbildningen. Om vattennivån sjunker kan det orsaka sättningsskador på byggnader och infrastruktur och om nivån stiger kan det orsaka fukt och mögelproblem. 22 Dagvattenpolicy2004

23 Globala klimatförändringar Klimatförändringar diskuteras världen runt och slutsatserna om orsaker och följder är inte samstämmiga eller långsiktigt bevisade. Trots detta vet vi att klimatet påverkar dagvattnet och under de senaste åren har vi kunnat se en förändring i nederbördsstatistiken i hela världen. För oss i Sverige har det inneburit mer nederbörd, ökande nederbördsintensiteter och mindre markerade regnmängdstoppar än vad vi varit vana vid. I Sverige ökar dessutom medeltemperaturen och med varmare luft förändras också avdunstningen från marken vilket påverkar vattenbalansen i marken. Problem blir mer dagvatten att ta hand om och alltså ökad belastning på diken, ledningar och vägtrummor samt ökad risk för bräddningar och översvämningar. Föroreningar Dagvatten innehåller varierande mängder näringsämnen samt föroreningar till exempel; petroleumprodukter, tungmetaller och organiska miljögifter. Dagvattenbelastningen innebär en miljöpåverkan på recipienten, vilken kan vara betydande beroende av recipientens känslighet och dagvattnets föroreningsinnehåll. Vissa föroreningar elimineras i kemiska processer i vattnet eller genom påverkan av mikroorganismer i vattnet. Andra föroreningar tas upp direkt eller indirekt av växter och djur och vi kan inte riktigt bedöma hur och när detta påverkar oss. Människors hälsa kan också direkt påverkas om recipienten är en vattentäkt. Dagvattnets sammansättning beror bland annat på: - Vilken typ av yta dagvattnet runnit över. Dagvatten från industriområden och trafikytor är oftare mer förorenade än dagvatten från bostadsområden. - Tid som förflutit sedan föregående regn. Desto längre tid mellan regntillfällen desto mer föroreningar samlas på ytorna för att sköljas bort med dagvattnet. - Nederbördens föroreningsinnehåll. Problemen är att ekosystemet rubbas av att främmande ämnen tillsätts och det kan ta sig uttryck i till exempel syrebrist eller sämre dricksvattenkvalitet. 15 Upplagringar av föroreningar i slammet sker vid dagvattenledningarnas mynning och det är svårt och kostsamt att sanera. 15 Fritt efter Oxundaåns vattenvårdsprojekts dagvattenpolicy september Dagvattenpolicy

24 Drift, underhåll Ansvaret för underhåll på de dagvattensystem som finns idag i Gävle; ledningar, diken och bäckar, är fördelat på olika aktörer och beskrivs mer i kapitlet om ansvar. Underhållet är i första hand inriktat på åtgärder som har med själva hanteringen av vattnet att göra, exempelvis tina upp brunnar och rensa diken. Eftersom dagvattnet är del i det naturliga kretsloppet och bidrar till goda livsbetingelser för vissa biotoper/miljöer skulle underhållsåtgärder även kunna innebära förebyggande och förbättrande åtgärder för till exempel vissa värdefulla naturtyper eller dylikt. Väl anpassade drifts- och underhållsåtgärder av avrinningsytor (tex frekvent gatusopning) och dagvattenanläggningar (rengöring av brunnar, ledningar och dammar) kan både minska föroreningsbelastningen och öka kapaciteten. Rensning i dagvattendiken behövs ibland, här i Andersberg. Problemen är att identifiera underhålls- och driftsåtgärder som både kan förbättra dagvattenhanteringen men också främja miljön. Omhändertagande av sedimenterat slam När dagvattnet utjämnas i dammar eller liknande sker en sedimentering av partiklar. Mängden partiklar är beroende av dagvattnets innehåll och vattnets uppehållstid. Slammet som bildas måste efter en tid tas omhand för att reningen ska fortsätta fungera i dammen. Höga föroreningshalter kan medföra särskilda krav på omhändertagandet. I vissa fall kan slammet anses vara rent, användas och vara till nytta som till exempel jordförbättringsmedel i jordbruk, parkskötsel eller liknande. Dagvattendammar vid Regementsvägen under uppbyggnad. 24 Dagvattenpolicy2004

25 Problemen är att i de flesta fall är sedimenteringsslammet så förorenat att det får tas omhand på särskilt sätt och hanteras som förorenade massor 16. Om vi i Gävle får fler sedimenteringsdammar kommer vi i framtiden behöva bättre rutiner för tömning och hantering av slammet. Säkerhet Barn leker i skolområdets dagvattenanläggning i Augustenborg Malmö. Vatten är ett vanligt stadsbyggnadselement och kan, rätt utfört, bidra med trivsel, fungera i stadens tekniska försörjningssystem och förbättra villkoren för stadens växt- och djurliv Problemen är risk för att föroreningar i vattnet kan vara skadliga för människors och djurs hälsa samt risk för drunkningstillbud. 16 Förorenade massor är ett begrepp enligt Miljöbalken. Dagvattenpolicy

26 Dagvattensituationen i Gävle -korta exempel från våren 2004 Hur ser dagvattensituationen ut i Gävle? Här listas kort de vattendrag och områden i Gävle som har större eller mindre dagvattenproblem Hemlingbybäcken Stora kapacitetsproblem vid bland annat Järnvägsmuseet, för få magasin, materiella skador, ytbehov som behöver planeras in (bland annat vid Seglet), stor föroreningsbelastning. 2. Kryddstigen Kapacitetsproblem, vatten på fel ställen (Lidl), dagvatten dämmer upp i Kryddstigens ledningar. 3. Järvstabäcken Stor föroreningsbelastning (från främst Sörby Urfjäll). 4. Alnäs, där Järvstabäcken och Hemlingbybäcken möts Kapacitetsproblem, bräddavlopp vid nya gc-vägen. 5. Gavleån, kajerna Sättningar i kajer, förändrad grundvattennivå, orenat dagvatten direkt ut i ån, bräddning av avloppsvatten. 6. Centrala Gävle Stor föroreningsbelastning, oklart i vilket skick dagvattnet når Gavleån. 7. Bäckebrobäcken ( Sätrabäcken ) Bäcken eroderar och rasrisk finns på flera ställen, osäkert om Sätraängarna dräneras ner i bäcken eller om nederbörden infiltrerar ner. 8. Testeboån Översvämmar ibland nedströms Åbyggebybron fram till Forsby. 9. Näringen Föroreningsproblem och ytbehov för fördröjning och/eller rening saknas, förorenat dagvatten direkt ut i Natura 2000-område. 17 Problembilden får utvecklas under det fortsatta arbetet. 26 Dagvattenpolicy2004

27 Nyheter På senare tid har i Gävle ett antal dagvattenanläggningar byggts för att utjämna vattenflödet i samband med framförallt nyexploatering av större hårdgjorda områden. Ett exempel på detta är vid Södra Hemlingbys handelsplats. Därmed minskar risken för översvämningar och negativ påverkan på bebyggelsen. I anläggningarna kan även en viss rening ske med partikelsedimentering. Gävle kommun har vid cirkulationsplatsen Gustavsbro byggt en reningsanläggning för trafikförorenat dagvatten. Dammen minskar föroreningarna som tillförs diken och åar samt slutrecipienten Inre fjärden. Vid Hemstaplan är nya fördröjningsdammar på väg att byggas i samband med att trafikkorsningens omvandling till en cirkulationsplats. Dessa arbeten påverkar Hemlingbybäcken. Strömsbro Sätra J Inre fjärden Hamnen J J Testeboån J J Bäckebrobäcken Näringen J J Alderholmen J Inre Fjärden J Centrum Bomhus Gavleån Hagaström Brynäs Villastaden Valsjöbäcken Sörby Urfjäll Backa Järvstabäcken Alborga Andersberg Järvsta Hemlingbybäcken Allmänninge meter Karta över Gävle, Gavleån, Testeboån och de större bäckarna. Dagvattenpolicy

28 Kommunala styrdokument Kopplingen mellan dagvattenpolicyn och övriga lokala och kommunala styrdokument måste fungera och de viktigaste och mest aktuella av dessa är Vision 2010 samt de lokala miljömålen. Vision 2010 Gävle kommuns övergripande vision om framtiden hittas i Vision 2010 för Gävle kommun och innebär utveckling av det mänskliga Gävle, företagsstaden Gävle, ekologiska Gävle och kunskapens Gävle. Med det ekologiska Gävle avses bland annat att Gävle ska lyckas förena framstegen med krav om en ekologiskt hållbar utveckling och att kretsloppstänkandet sitter i ryggmärgen. Denna vision ligger som utgångspunkt också för dagvattenhanteringen. Lokala miljömål I kommunen arbetas just nu lokala miljömål fram som en fortsättning på de nationella och regionala miljömålen. Arbetet med de lokala målen kan komma att föranleda justeringar i dagvattenpolicyn i senare skeden. 18 För närvarande finns i de lokala miljömålen följande specificerade dagvattenmål. Förslag på lokala mål Giftfri miljö A ska befintliga dagvattensystem ha inventerats och klassats med avseende på risken för förekomst av höga föroreningshalter. Utifrån detta ska områden prioriteras för åtgärder. De 10 mest prioriterade systemen ska ha åtgärdats. B ska samtliga utsläpp av förorenat kommunalt avloppsvatten och dagvatten till Testeboåns delta ha upphört. 18 De lokala miljömålen beräknas gå ut på samråd vår och sommar 2004 och beslut vid årsskiftet 2004/ Dagvattenpolicy2004

29 Lokalt utförande eller uppföljningsförslag för till målet om Giftfri miljö A. Gävle Vatten, Tekniska kontoret och Bygg & Miljö ansvarar för inventering, klassning och prioritering. 1-2 årsarbeten behövs för inventering, klassning och prioritering, 1 tjänst /år tom år 2010 behövs för åtgärder och projektledning. Gävle Vatten, Tekniska kontoret och Bygg & Miljö följer upp i verksamhetsberättelserna. B. Gävle Vatten ansvarar för ändringar i dagvattenhanteringen inom verksamhetsområdet. Tekniska kontoret ansvarar för åtgärder i egen verksamhet. Bygg & Miljö ansvarar genom tillsynen och tillståndsgivning för att övriga aktörer ändrar spillvattenhanteringen. Ingår i ordinarie verksamhet. Gävle Vatten, Bygg & Miljö och Tekniska kontoret följer upp via verksamhetsberättelserna. Övriga förslag på lokala mål Indirekt koppling till dagvattenfrågor kan ses i förslagen till mål i Ingen övergödning och i Grundvatten av god kvalitet. Förslag på lokala mål Ingen övergödning har lokalt mål om att 2010 ska fosforutsläppen från de kommunala avloppsreningsverkan, inklusive ledningsnät, inte överstiga utsläppen (Mängden fosfor var då 5,3 ton) I förslag på lokala mål Grundvatten av god kvalitet finns tre mål som har indirekt koppling till dagvattenfrågor ska en vattenförsörjningsplan finnas. I den kommunala översiktsplanen ska vattenresurser och för vattenförsörjningen viktiga geologiska bildningar redovisas ska kommunens vattentäkter vara skyddade av ett rätt utformat vattenskydd med fastställda skyddsföreskrifter ska vägar och vägområden inom vattenskyddsområdena där faarligt gods transporteras och där det finns risk att salt tränger ner till grundvattnet ha inventerats. Grundvattenskydd eller annan skyddande åtgärd ska ha utförts vid de ställen där det föreligger störst risk för olyckor respektive saltinträngning p g a infiltration av vägdagvatten. Dagvattenpolicy

30 Bilaga Övrigt Ordlista Ord Betydelse Referens 2-årsregn 10-årsregn Allmän plats Anläggning Anslutningsavgift Anläggningsavgift Avloppsvatten Avrinningsområde Regn av sådan styrka/intensitet som i medeltal uppnås 1 gång på 2 år. Regn av sådan styrka/intensitet som i medeltal uppnås 1 gång / 10 år. Erfarenhet visar att det råder ett visst samband mellan regnens intensitet och varaktighet på så sätt att de långvariga regnen genomsnittligen är mindre intensiva än de kortvariga. Likaså vet man att ett regn med viss varaktighet återkommer mera sällan ju högre dess medelintensitet är. Regnintensiteten håller sig praktiskt taget aldrig konstant under den tid regnet pågår. I byggnadslagstiftningen avses allmän plats som ett område som enligt detaljplan, stadsplan, byggnadsplan eller generalplan är avsett för gata, torg eller park. Byggnadsverk som inte kan definieras som husbyggnad. T ex vägar, broar och dammar. Det finns två typer av anläggningsavgift i Gävle. För bostadsfastighet (där även småindustri ingår) och dels annan fastighet. Gävle Vattens pris för anslutning till ledningsnätet. Kopplad till en förbindelsepunkt. Betalas av fastighetsägarna; ska täcka kommunens kostnader för att ansluta fastigheten till det kommunala ledningsnätet. Med avloppsvatten avses spillvatten eller annan flytande orenlighet vatten som använts för kylning vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fasigheters räkning, eller vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Ett sammanhängande markområde som avgränsas av vattendelare, där ytvattenavrinning har en huvudriktning. Man talar ofta om ett vattendrags avrinningsområde, det vill säga det markområde där ytvatten direkt eller via diken, bäckar etc tillförs vattendraget. Avrinningsområde = tillrinningsområde. Höganäs avloppshan dbok, 1965 SV 19 9 kap 2 MB 20 sthlm 21 BDT-vatten Spillvatten från bad, disk och tvätt. SV Bevattningsdamm För lagring av vatten i någon form av bassäng och kan användas för bevattning (om det kan anses tillräckligt rent). Biologisk rening Bakterier bryter ner organiskt material i någon form av bassäng. Biotop Område med enhetlighet i livsbetingelser och växt- och djurvärld, t.ex. en myr. Brukningsavgift Betalas av dem som använder kommunens VA-system; har en fast och en SV rörlig del. Bräddavlopp Anordning för kontrollerad avledning av överskottsvatten från magasin, bassäng sthlm eller ledning. Bräddning När obehandlat vatten går rakt ut i recipienten pga för stor kapacitetsbelastning i systemet Miljöbalken Dagvattenpolicy2004

31 Bygglov Skriftligt tillstånd från kommunens byggnads- och miljönämnd som krävs för södert 22 att bl.a. få uppföra, bygga till eller ändra användningen av en byggnad. Dagvatten 1 Gävle kommuns def. Nederbördsvatten, dvs regn- eller smältvatten, som inte tränger ned i marken, utan avrinner på markytan. SNFS 1994:7 2 Ytligt avrinnande regn- och smältvatten från tomter, vägar, tak och dylikt HÅ 23 Andra definitioner 3 Regn- och smältvatten som rinner från t.ex. hustak, gator, parkeringar och gårdar 4 Kommer från tak- och gårdsytor. Det är regn- och smältvatten som i princip är rent och därför inte ska behandlas i reningsverken. 5 Regnvatten och dräneringsvatten från t.ex. vägar och hus, vilket oftast går orenat ut i sjöar och vattendrag. Dagvattenseparering Innebär att dagvattnet inte leds till någon spillvattenledning. Karlstad 24 Detaljplan Planinstitut som omfattar begränsade områden av en kommun och som reglerar markens användning och bebyggelse. Stadsplaner och byggnadsplaner samt avstyckningsplaner gäller som detaljplaner. Dränering Avvattning av mark genom avledning av sjunkvatten och grundvatten i ledning, sthlm dike eller dräneringsmagasin. Dräneringsvatten Grundvatten som avleds vid dränering av husgrunder, allmänna platser med HÅ mera. från dränering av husgrunder. Det är i stort sett rent. Kan kopplas till dagvattenhanteringen. Dränvatten Vatten som avleds för dränering av mark. sthlm Duplikatsystem Avloppssystem med skilda ledningar för spill- och dagvatten. sthlm Exploateringsavtal Civilrättslig överenskommelse mellan markägare och kommun. Upprättas södert vanligen i samband med upprättande av detaljplan. Filtrering Ett sätt att sila bort föroreningar; sand är det vanligaste filtermaterialet inom SV vattenreningstekniken Förbindelsepunkt Punkt där en fastighets servisledning kopplas in till en allmän VA-anläggning. södert Fördröjningsmagasin Dagvattenmagasin på eller i mark avsett att jämna ut regnvattenflöden innan södert de når recipient. Grundvatten Vatten som helt fyller hålrum i jord och berg. Vatten som finns under markytan. SV Gråvatten Spillvatten från bad, disk och tvätt. Se BDT-vatten. SV Gränsvärde Ett värde som aldrig får överskridas, eller i fråga om minsta procentuella reduktion, SV aldrig får underskridas. Anger tillåtna halten av vissa ämnen i t ex dricksvatten eller slam. Värde som anger den högsta tillåtna halten av ett ämne eller förening. Vid överskridanden ska kommunen utföra mätningar och redovisa resultaten till Naturvårdsverket. Humus Markens mer eller mindre förmultnade organiska material SV Hävd Utnyttjande och vård av marken genom t.ex. bete. Indikator Ett eller flera mått som valts för att spegla en utveckling. Inströmningsområde Ett område där grundvatten bildas genom infiltration sthlm Infiltration Inträngning av vätska i poröst eller sprickigt material, t ex vattens inträngning i sthlm jord eller berg. Infiltrera Tränga in genom, sippra in, t ex rening av vatten genom sand eller gruslager. SV Infrastruktur Ekonomisk basstruktur som t.ex. vägar, rör, ledningar för tex el och vatten. Kombinerat system, Avloppssystem med gemensam ledning för spill-, dag- och dränvatten Kretslopp När något kommer tillbaka eller kan användas igen. Det finns dels naturliga SV kretslopp, t.ex. vattnets kretslopp, dels de som människan försöker få till stånd i samhället, t.ex. av glas, metaller och avloppsslam Kritisk belastning Under denna gräns kan skador på känsliga delar av ekosystemet undvikas. LOD Lokalt omhändertagande av dagvatten. En hantering av dagvatten inom det sthlm område där det bildas och som därmed onödiggör eller minimerar dess bortledande. Detta kan åstadkommas genom infiltration och perkolation eller genom lokal fördröjning av dagvattnet. Miljökvalitetsmål Anger en kvalitet eller tillstånd som miljöarbetet ska sikta mot. Det finns 15 st miljökvalitetsmål i dagsläget där målen om giftfri miljö, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet och en god bebyggd miljö bäst passar in på dagvattenfrågan. Miljökvalitetsnorm Anger den lägsta godtagbara miljökvalitet som människan och/eller naturen kan anses tåla. En norm får ej över- eller underskridas efter ett visst datum och den kan gälla ett geografiskt område eller hela Sverige. Personekvivalent (pe) Perkolation Antalet personekvivalenter (förkortas pe) beräknas som kvoten mellan den tillståndsgivna eller dispensprövade föroreningsbelastningen med avseende på biokemisk syreförbrukning mätt under sju dygn (BOD7) och den specifika föroreningsmängden, 70 g BOD7 / person och dygn. Långsam rörelse (hos vatten) genom lager av vattenomättat poröst material dvs. vattnets transport i jord eller berg. Jfr infiltration. perkoláre (Lat.) = genomsila. SNFS 1994:7 sthlm 22 Södertäljes dagvattenpolicy 23 Helen Åleskog, kommunjurist, Gävle kommun. 24 Dagvattenpolicy

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer... 3 4. Trestegsprincipen... 4 4.1 Lokalt

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-11-12

Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-11-12 Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-11-12 Tekniska kontoret Vi skapar god livskvalitet 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer...

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 12 november 2008, 330

Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 12 november 2008, 330 Blad 1 Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 12 november 2008, 330 Tekniska kontoret Vi skapar god livskvalitet Blad 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2.

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun

Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun Sid 1 (11) Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun Daterad 2011-04-26 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Sid 2 (11) Innehållsförteckning Ordlista... 3 1. Inledning.... 4 2. Syfte... 5

Läs mer

2010-06-18. Dagvattenproblematiken

2010-06-18. Dagvattenproblematiken 2010-06-18 Dagvattenproblematiken Kenneth M Persson, Sydvatten Översikt 2010 04--1504 15 Vad är dagvatten? Som dagvatten räknas ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING I VÄNERSBORGS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING I VÄNERSBORGS KOMMUN RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING I VÄNERSBORGS KOMMUN Innehållsförteckning 1. Inledning...2 2. Syfte...2 3. Trestegsmodellen...3 4. Dagvattenhantering...4 5. Ansvar...8 6. Fortsatt arbete...11 7. Bilagor...13

Läs mer

Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun. Antagen av kommunstyrelsen

Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun. Antagen av kommunstyrelsen Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-01-20 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Inledning 2 2.1 Definition av dagvatten 2 2.2 Problembild 2 2.3 Resurs 3 3 Miljökvalitetsmål

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102)

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) DAGVATTENPOLICY HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726 Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) POLICY 1 1 POLICY 2 Policy Dagvattenpolicyn är uppdelad i generella punkter

Läs mer

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på:  VATTEN OCH AVLOPP KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

Dagvattenpolicy för Danderyds kommun

Dagvattenpolicy för Danderyds kommun 1(5) Tekniska nämnden Dagvattenpolicy för Danderyds kommun Bakgrund Danderyds kommun har i dagsläget ingen dagvattenpolicy. Avsaknad av rutiner i dagvattenrelaterade frågor har resulterat i merarbete för

Läs mer

Dagvatten för småhus

Dagvatten för småhus Dagvatten för småhus Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Småhus betalar en årsavgift på 981 kr, moms inräknat. Genom att i större grad ta hand

Läs mer

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Vem gör vad och när? - Översiktsplan Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och

Läs mer

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor.

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. DAGVATTENPOLICY Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. Innehållsförteckning Inledning... 3 Dagvattenpolicy... 4 Vad är dagvatten?... 5 Förutsättningar... 5 Göta

Läs mer

Dagvattenpolicy för Kristianstads kommun

Dagvattenpolicy för Kristianstads kommun C4 Teknik Avd Kommunteknik Dagvattenpolicy för Kristianstads kommun Dagvattendamm på Österäng Antagen av kommunfullmäktige mars 2010 Dagvatten ses idag mest som ett problem Med urbaniseringen har vattnets

Läs mer

VA-policy 2015. VA-policy för Lysekil Kommun. Lysekils kommun i samarbete med LEVA i Lysekil AB och Sweco Enviroment AB 2015-08-12

VA-policy 2015. VA-policy för Lysekil Kommun. Lysekils kommun i samarbete med LEVA i Lysekil AB och Sweco Enviroment AB 2015-08-12 VA-policy 2015 VA-policy för Lysekil Kommun Foto: Glenn Glicko Andersson Lysekils kommun i samarbete med LEVA i Lysekil AB och Sweco Enviroment AB 2015-08-12 SAMMANFATTNING Detta dokument är en policy

Läs mer

Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom

Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län Tengbom Författade: Matilda Wistrand Granskad av: Niclas Elvsén Innehåll Bakgrund... 3 Befintliga ledningar... 5 Markförutsättningar...

Läs mer

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar

Läs mer

Dagvatten - Ansvar och roller

Dagvatten - Ansvar och roller 1 (5) Dagvatten - Ansvar och roller Stockholm Vatten Stockholm Vatten är ett kommunalt bolag och stadens VA-huvudman. Detta medför ett ansvar för att den samlade avledningen av dagvatten, inom verksamhetsområde

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Dagvatten för övriga fastigheter

Dagvatten för övriga fastigheter Dagvatten för övriga fastigheter Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Övriga fastigheter (fastigheter som inte är småhus) betalar för hur många

Läs mer

Klimatsäkring -P104 samt P105

Klimatsäkring -P104 samt P105 Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker

Läs mer

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN

ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN 2011-06-27 1 INNEHåll Syfte 3 Målgruppen 3 Geologiska och tekniska förutsättningar för dagvattenhantering i Nacka 3 Generella anvisningar 3 Anvisningar

Läs mer

Dagvattenpolicy Kalmar kommun. Dagvattenpolicy

Dagvattenpolicy Kalmar kommun. Dagvattenpolicy Dagvattenpolicy Godkänd av kommunfullmäktige 28 november 2011 1 Remisshandlingen har tagits fram på uppdrag av styrgruppen för arbetet. Styrgrupp har varit Jörgen Madebrink, Kalmar Vatten AB, Björn Strimfors,

Läs mer

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING

RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING DAGVATTEN SKA INTE GÅ TILL RENINGSVERKET RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Det finns riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna

Läs mer

Om dag- och dräneringsvatten

Om dag- och dräneringsvatten Om dag- och dräneringsvatten Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare BEGREPPSFÖRKLARING Avloppsvatten Förorenat vatten som avleds i avloppsledningsnätet. Kan bestå av spillvatten,

Läs mer

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Information från Borås Energi och Miljö AB I denna informationsskrift vill vi informera om hur man på ett bra och säkert sätt tar hand om sitt dagoch dräneringsvatten

Läs mer

Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy

Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy 2016-03-08 1 (5) Stadsmiljö- och tekniska nämnden Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy Beslutsunderlag Förslag till Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy den 29:e april 2016. Stadsmiljö- och

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Dagvattenutredning. Skolmästaren 1 och 2 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth. Datum 2014-06-02

Dagvattenutredning. Skolmästaren 1 och 2 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth. Datum 2014-06-02 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth Datum 2014-06-02 Dagvattenutredning Skolmästaren 1 och 2 SEVAB Strängnäs Energi AB Dammvägen 12a, Box 32, 645 21 Strängnäs Tel. 0152-460 50 Fax. 0152-188 88

Läs mer

Information om dagoch dräneringsvatten

Information om dagoch dräneringsvatten Information om dagoch dräneringsvatten I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador på fastighet.

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

dag- och dränvattenhantering

dag- och dränvattenhantering Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering Material hämtat från arbetskoncept till Svenskt Vattens, publikation P105 Göran Lundgren, SWECO, Växjö LOD = En hantering av dagvatten inom det område

Läs mer

Dagvattenpolicy för Svedala kommun

Dagvattenpolicy för Svedala kommun Dagvattenpolicy för Svedala kommun Antagen av Kommunfullmäktige i Svedala 2004-06-09, 78 Dagvattenpolicy för Svedala kommun Sid 1 Innehåll 1.Inledning 2 2. Definition av dagvatten 2 3. Dagvattenpolicy

Läs mer

NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING

NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING INFORMATION TILL FASTIGHETSÄGARE RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Nu gäller nya riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna

Läs mer

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens

Läs mer

Dagvatten. Dagens DagvattenDagordning Miljöbalken. Reglering genom 9 kap. MB Miljöfarlig verksamhet DAGVATTENREGLERING UTANFÖR PBL

Dagvatten. Dagens DagvattenDagordning Miljöbalken. Reglering genom 9 kap. MB Miljöfarlig verksamhet DAGVATTENREGLERING UTANFÖR PBL Juris dr. Jonas Christensen Jonas@ekolagen.se 0730 59 09 29 DAGVATTENREGLERING UTANFÖR PBL 1 2 Dagens DagvattenDagordning Miljöbalken Miljöfarlig verksamhet Markavvattning Lag om allmänna vattentjänster

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING

RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING DAGVATTEN SKA INTE GÅ TILL RENINGSVERKET RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Det finns riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna

Läs mer

Alltid nära* *Så ska Borlänge Energi arbeta och så ska servicen vara för borlängeborna. (Källa: 365 fördelar med Borlänge)

Alltid nära* *Så ska Borlänge Energi arbeta och så ska servicen vara för borlängeborna. (Källa: 365 fördelar med Borlänge) Alltid nära* *Så ska Borlänge Energi arbeta och så ska servicen vara för borlängeborna. (Källa: 365 fördelar med Borlänge) Tällberg 2011-11-16. Jesper Johansson, Affärsområdeschef VA. El Elnät Avfall VA

Läs mer

PM DAGVATTENUTREDNING HAGA 4:28 OCH 4:44 (NACKADEMIN), SOLNA STAD 1 BAKGRUND

PM DAGVATTENUTREDNING HAGA 4:28 OCH 4:44 (NACKADEMIN), SOLNA STAD 1 BAKGRUND Dokumentnamn Dagvatten Vår referens Datum Uppdragsnr Louise Björkvald 2015-03-03 335191 PM DAGVATTENUTREDNING HAGA 4:28 OCH 4:44 (NACKADEMIN), SOLNA STAD 1 BAKGRUND Ett detaljplanearbete pågår i utkanten

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm Stockholm Vatten AB 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm, 2004 UPPTAGNINGSOMRÅDE Verksamhetsområde 206 km 2 Upptagningsområde för Henriksdal Bromma Loudden Himmerfjärden Anslutna

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV Väsjön norra MAJ 2013 2 (9) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Inledning 3 3 Geologi 3 4 Dagvattenhantering 3 4.1 Väsjön 3 4.2 Förslag till dagvattenhantering 4 4.3 Reningsbehov

Läs mer

Vatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad

Vatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad Vatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad Barbro Sollén Wilcox Planarkitekt, Sbf, Västerås stad Lena Höglund VA-ingenjör, Mälarenergi AB Varför är vattenfrågorna viktiga i Västerås? Mälaren

Läs mer

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström 2015-01-05 KS 2014/0465 50029 Kommunfullmäktige Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD Förslag till beslut

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras.

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras. Bilaga Sammanställning över objekt som ingår i samt hur dessa eventuellt ska regleras. Objekt som ingår i Materialtäkt 1 Sannolikheten att materialtäkt i grus ska påverka grundvattenkvaliteten i området

Läs mer

Dagvattenpolicy för Kalmar kommun

Dagvattenpolicy för Kalmar kommun Handläggare Datum Ärendebeteckning Pär Hansson 2011-10-18 KS2011/00216 008 0480-45 00 58 Kommunfullmäktige Dagvattenpolicy för Kalmar kommun Förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner

Läs mer

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Olof Persson 1 Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Vad är avloppsvatten

Vad är avloppsvatten Vad är avloppsvatten Avloppsvatten delas in i: Spillvatten: förorenat vatten från t ex bad, dusch och WC. Renas i reningsverk. Dagvatten: regn- och smältvatten från t ex tak och hårdgjorda ytor. Leds ut

Läs mer

SÅ HÄR ARBETAR VI I VÄSTERÅS!

SÅ HÄR ARBETAR VI I VÄSTERÅS! SÅ HÄR ARBETAR VI I VÄSTERÅS! Susanna Hansen Vattensamordnare, Tekniska kontoret, Västerås stad Lena Höglund VA-ingenjör, Mälarenergi AB Tema Organisation kring skötsel- ansvarsfördelning och samverkan

Läs mer

DAGVATTENPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN

DAGVATTENPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN DAGVATTENPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 18 mars 2008, 55. Bakgrund Som svar på en motion om upprättande av dagvattenpolicy för Varbergs kommun, beslutade kommunfullmäktige

Läs mer

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i

Läs mer

Information om dag- & dräneringsvatten

Information om dag- & dräneringsvatten Information om dag- & dräneringsvatten Information från VA- och Gatuavdelningen I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer

Dagvatten-PM, Storvreta centrum

Dagvatten-PM, Storvreta centrum Tengbom 2015-11-09 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Hållbar dagvattenhantering på kvartersmark och allmän platsmark... 5 Dimensionering... 6 Metoder... 10 3.1 Fördröjning via magasin i mark... 10 3.2

Läs mer

KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 20 ANTAGEN I VA-POLICY 2013 KARLSTADS KOMMUN

KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 20 ANTAGEN I VA-POLICY 2013 KARLSTADS KOMMUN ANTAGEN I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 20 VA-POLICY 2013 1 KARLSTADS KOMMUN ORDLISTA Allmän VA-anläggning är en VA-anläggning som kommunen har rättsligt bestämmande över och som har anordnats för att uppfylla

Läs mer

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Samrådsversion 2015-12-18 1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Kommunfullmäktige 2015-xx-xx Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-xx-xx xxx Diarienummer KS 2013/181 och 2015/475M. BAKRUND Vatten- och

Läs mer

2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån

2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån Vi riskerar att dränkas nerifrån 1 2 1 3 2014-12-16 4 2 5 Stigande havsnivåer, exempel Malmö, Svenskt Vatten M134 Havsnivå = +1,56 m 3 Havsnivå = +2,45 m, ca 220 fast. m hus berörs Höjda nivåer i hav,

Läs mer

Styrdokument dagvatten

Styrdokument dagvatten DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

VÄLKOMNA! Informationsmöte VA-sanering 2011-11-28. Lannekulla

VÄLKOMNA! Informationsmöte VA-sanering 2011-11-28. Lannekulla VÄLKOMNA! Informationsmöte VA-sanering 2011-11-28 Lannekulla Presentation Christer Adlerborn Byggledare Mikael Fellman Projektansvarig Lennart Torgelsson Stadsnät Michael Johansson VA-plan Informationsmöte

Läs mer

VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN

VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN 1 Bakgrundsfakta VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN Såväl dricksvattenförsörjning som avloppsvattenrening i Stockholm fungerar som regel på ett betryggande sätt och utgör sällan

Läs mer

Information till fastighetsägare. Hantering av dag- och dräneringsvatten

Information till fastighetsägare. Hantering av dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare Hantering av dag- och dräneringsvatten Allmänt I den här skriften vill vi informera dig som fastighetsägare om hur du på bästa sätt tar hand om ditt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Remissförslag. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning

Remissförslag. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning Remissförslag Borås Stads Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning 0 Borås Stads Styrdokument»Aktiverande Strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås Program verksamheter och metoder

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten.

Information om dag- och dräneringsvatten. Information om dag- och dräneringsvatten. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för

Läs mer

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Information från Karlshamns kommun, VA-enheten din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur fastighetsägaren kan ta hand om sitt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Dagvattenseparering. Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning

Dagvattenseparering. Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning Dagvattenseparering Information om frånkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattenledning Innehåll Kontaktpersoner för information... 2 Separering av dag- och dräneringsvatten från spillvatten...

Läs mer

Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering

Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering Information till fastighetsägare Översvämning Västerlånggatan 1962 foto Linderoth (bearbetad) Riktlinjer för bättre miljö inne och ute Nu gäller nya riktlinjer

Läs mer

PM, dagvattenhantering

PM, dagvattenhantering , dagvattenhantering Tillhörande detaljplan för Isgärde 4:74, Mörbylånga kommun 2015-12-02 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 5 2 PLANERAD MARKANVÄNDNING... 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 6 4 DAGVATTEN...

Läs mer

Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet

Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet Dagvatten Med dagvatten menas tillfälligt, avrinnande vatten på ytan, mark eller konstruktion, t.ex. regnvatten, smältvatten eller framträngande grundvatten.

Läs mer

MKN i fysisk planering

MKN i fysisk planering MKN i fysisk planering Juha Salonsaari Vattensamordnare Stockholms Stad Workshop om tillämpning av miljökvalitetsnormer 2016-04-07 Statusklassning och bedömningsgrunder en planerares värsta mardröm? Sammanfattning

Läs mer

Dnr 10-28. Riktlinjer för dagvattenhantering i Skövde kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2011-02-14

Dnr 10-28. Riktlinjer för dagvattenhantering i Skövde kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2011-02-14 Dnr 10-28 Riktlinjer för dagvattenhantering i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen 2011-02-14 Förord Riktlinjer för dagvattenhantering i Skövde kommun är en skrift som redovisar hur avledning och

Läs mer

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så

Läs mer

www.miljosamverkan.se

www.miljosamverkan.se www.miljosamverkan.se Projektledare Lasse Lind tel 0532-714 47 lind.lasse@telia.com Biträdande projektledare Cecilia Lunder tel 031-60 58 95 cecilia.lunder@o.lst.se 1 Dagvatten 22 sept 04 Miljösamverkan

Läs mer

Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta.

Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Örebro, 2015-10-20 Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Förslag till detaljplan för Bålsta 1:35, 1:36 och del av Bålsta 1:614, Lyckebo, i Bålsta. Källa: Håbo kommun K e n n e t h B e r g l u

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson Höje å, samarbete över VA-gränserna Patrik Nilsson Höje å 58% jordbruksmark, 12% tätorter avrinningsområdet storlek 316,0 km 2 Lomma Lund Staffanstorp Drygt 50 st dikningsföretag 15 st med utlopp i huvudfåran

Läs mer

9. Grundvatten av god kvalitet

9. Grundvatten av god kvalitet 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv

Läs mer

Ledningstyper & Material

Ledningstyper & Material Ledningstyper & Material 2015-02-11 1 Ledningstyper Tre typer av ledningar finns i marken Avlopp Dag-& Dränvatten Dricksvatten 2015-02-11 2 Dricksvatten Dricksvatten transporteras alltid i trycksatta system

Läs mer

DEL 2 VA Policy VA PLAN 2011 2011 07 07

DEL 2 VA Policy VA PLAN 2011 2011 07 07 1 VA-Planering 2011 Del 1 Det första steget är att skapa en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som börjar med att utarbeta en VA översikt. Den beskriver omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar och

Läs mer

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits

Läs mer

Riktlinjer. Hantering av dagvatten. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestads kommun 2005-12-19

Riktlinjer. Hantering av dagvatten. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestads kommun 2005-12-19 Riktlinjer Hantering av dagvatten Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestads kommun 2005-12-19 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Vad är dagvatten?... 5 Vilka

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

DAGVATTENPROGRAM Samrådsversion

DAGVATTENPROGRAM Samrådsversion DAGVATTENPROGRAM Samrådsversion 2016-10-05 . Dagvattenprogram Fastställd Reviderad Produktion Kommunledningskontoret Dnr 2016/00641 Dokument KS 2 Innehåll INLEDNING... 4 BAKGRUND... 4 HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING...

Läs mer

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD 2013-09-04 Upprättat av: Anna Lundgren Granskat av: Irina Persson Sweco Environment AB Stockholm Vattenresurser Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Bakgrund Delar av det område som planeras exploateras

Läs mer

Dagvattenjuridik Alvesta 2015

Dagvattenjuridik Alvesta 2015 Dagvattenjuridik Alvesta 2015 Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Dagvattenjuridik Vilken juridik reglerar dagvatten? Ansvaret för dagvatten Vilka juridiska verktyg finns till hands? Klimatförändringar och

Läs mer

RAPPORT. Tullen 6 Dagvattenutredning CENTRUMFASTIGHETER SWECO ENVIRONMENT AB STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN HENRIK ALM OCH IRINA PERSSON

RAPPORT. Tullen 6 Dagvattenutredning CENTRUMFASTIGHETER SWECO ENVIRONMENT AB STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN HENRIK ALM OCH IRINA PERSSON CENTRUMFASTIGHETER Tullen 6 Dagvattenutredning UPPDRAGSNUMMER 1143513000 UTKAST STOCKHOLM SWECO ENVIRONMENT AB STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN HENRIK ALM OCH IRINA PERSSON 1 (8) repo001.docx 2012-03-29 S

Läs mer

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna!

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna! Seminarium om dagvattenjuridik Välkomna! Syftet med dagen Gå igenom lagstiftningen kring dagvattnet Reda ut ansvar och ansvarsgränserna Gå igenom vilka juridiska verktyg som finns Identifiera eventuella

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Tranås kommun

Policy för fordonstvättar i Tranås kommun Policy för fordonstvättar i Tranås kommun Antagen av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1998-03-26, 65 Reviderad av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 1999-08-26, 180 Reviderad av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-02-27,

Läs mer