1 Motion: Det transparenta biblioteket Motion: Ett postdigitalt bibliotek Motion: Utöka biblioteksersättningens område...

Transkript

1 Motioner 1 Motion: Det transparenta biblioteket Motion: Ett postdigitalt bibliotek Motion: Utöka biblioteksersättningens område Motion: En progressiv rymdpolitik Motion: Medborgarskap till alla! Motion: En arbetspolitik i tiden...9

2 Motion: Det transparenta biblioteket Förslaget i korthet: Gör biblioteket transparent! Släpp låneinformation fri! Ge metadatan till folket! Yrkandet är ett förslag till ett trepunktsdokument om bibliotekspolitik som Ung Pirat kan driva mot Piratpartiet: * att Ung Pirat driver att Piratpartiet ska anta följande tre punkter i sin bibliotekspolitik: 1 Öppna upp informationen om bibliotekens inköpspolicys and utgallringspolicys. Låt medborgarna veta hur biblioteken resonerar kring biblioteksutbudet. Låt bibliotekarierna resonera öppet kring varför de utformar sina riktlinjer som de gör, så att samma riktlinjer kan diskuteras. 2 Öppna upp lånehistoriken. Låt personer som skaffar lånekort välja huruvida de vill hemlighålla sin historik eller inte. Programmera API:er för att hantera lånehistorik. Uppmuntra biblioteken att själva skapa system för att användarna ska kunna hitta rekommenderade böcker. Uppmuntra biblioteken att skapa kontaktytor för biblioteksanvändare att hitta likasinnade, att diskutera sina boklån och att organisera bokcirklar utifrån sina bokintressen. 3 Öppna upp mjukvaran och standarderna i bibliotekens system. Att förlita sig på företag som Adobe, Apple och Microsoft i digitaliseringen av biblioteken är fel väg att gå. Om företagen som samarbetar med biblioteken inte går med på att öppna upp mjukvaran och att använda öppna standarder bör biblioteken ta initiativet och byta partners eller utveckla mjukvaran själva.

3 Motion: Ett postdigitalt bibliotek Det kommer nog länge att finnas en målgrupp för dagens bibliotek, troligtvis bestående av de allra ivrigaste bokslukarna. Men målgruppen kommer troligen att minskas när fler och fler laddar ner sina böcker istället för att låna eller läsa på bibliotek. Vi bör fundera på vilken roll biblioteken har i en postdigital tid. Hur ska biblioteken få en plats i en värld där de flesta böcker redan finns på internet? Hur kan vi utveckla bibliotekens verksamhet för att i det postdigitala samhället nå fler personer och engagera fler i bibliotekens verksamhet? Jag föreslår punkterna nedan. * Jag yrkar att Ung Pirat driver att följande ska vara en del av Piratpartiets bibliotekspolitik: 1 Flytta utlåningen av e-böcker från det stängda, företagsägda, DRM-infekterade och undermåliga Elib-systemet som används idag till en statlig biblioteksägd nedladdningstracker där alla böcker DRM-fritt och under öppna standarder kan tillgängliggöras till medborgare under den rådande upphovsrättslagstiftningen. 2 Skapa en kontaktyta mellan digital och ickedigital text på biblioteken. Utrusta så många bibliotek som möjligt med bokscanners och print-on-demand-maskiner där personer för självkostnadspris kan skapa e-böcker eller trycka e-böcker på bibliotek. 3 Utveckla biblioteken till att även innehålla verktygsbibliotek. Idén har prövats och fungerat på andra platser. Låt bibliotek låna ut enklare verktyg till personer som behöver dem till hemmahantverk eller ideella byggprojekt.

4 Motion: Utöka biblioteksersättningens område Den gamla biblioteksersättningen har varit ett väl fungerande system. Staten har betalat författare till de böcker som lånats ut på bibliotek. Men digitaliseringen har gjort att systemet inte hängt med. E-bokstjänster står helt utanför biblioteksersättningssystem. Istället har biblioteken en egen uppgörelse där de själva betalar förlagen stora mängder pengar (20 kronor per bok) per e- boksanvändning, istället för de 76 öre som annars går till författaren. Vilka tjänar på det här? Förlagen. Vilka förlorar på det här? Biblioteken, som får väldigt överbelastade budgetar. Författarna, som inte får en garanterad del av kakan utan är helt i förlagens händer. Biblioteksanvändarna, som tvingas använda förlagens system för e-boksutlån, istället för att dra nytta av bibliotekens organisation och bibliotekariernas expertis. Dessutom kommer e- bokssystemet i dagens form troligen att tvinga biblioteken till häftiga nedskärningar för att kunna finansiera ett system som är ett sjunkande skepp. * Jag yrkar att Ung Pirat ska arbeta för att Piratpartiet ska driva att staten systematiserar biblioteksersättningen även för e-böcker, så att systemet fungerar på samma sätt som biblioteksersättningen för pappersböcker.

5 Motion: En progressiv rymdpolitik Förslaget är att vi ska driva en progressiv rymdpolitik, den mest progressiva rymdpolitiker av alla svenska partier. Vi ska driva en rymdpolitik som har kunskapsinhämtning och kommunikationssamordning som kortsiktigt mål och migration som långsiktigt mål. De går hand i hand, och det kommer jag att ta upp. Vi ska också driva en rymdpolitik som många har tillgång till. Rymdpolitik som prioritetsområde Rymdpolitik kanske verkar som en avlägsen och futuristisk idé. Det är den delvis, men för det första finns det många områden där rymdpolitiken tjänar oss redan idag. Rymden och dess infrastruktur är enormt viktig i forskning och utveckling kring bland annat ekologi, grön teknik, kommunikationsinfrastruktur (särskilt internet), meteorologi, geografi och många andra områden. Vi kan inte försumma det viktiga arbetet som ger oss mer och mer kunskap och teknik. För det andra är framtiden inte långt bort. Min bild av Ung Pirat är att vi inte är rädda för att ta oss dit snabbare. Att en idé är futuristisk innebär inte att den är omöjlig att gen0mföra. Det innebär bara att vi har en vision att hålla fast vid i arbetet dit. När Kennedy 1961 sa att människan skulle sätta sin fot på månen innan decenniets slut var det få som trodde att det var möjligt. Resten vet ni själva. Jag tror att nästa mål är att ha en hållbar, självförsörjande bosättningskoloni på månen. Det kommer inte att ske imorgon. Det kommer inte att ske nästa år. Vi vet inte om vi kan göra det inom decenniet, men vi vet en sak: om rymdpolitiken fortsätter att vara en såhär oprioriterad fråga kanske vi aldrig lyckas med det. Rymdpolitik är inte något vi kan dela upp och syssla lite med här och lite där. Det är ett stort projekt, och för att effektivisera det bör rymdprojektet anordnas centralt. Tills vi har fått till stånd ett internationellt rymdprojekt som involverar hela världen på lika villkor verkar EU vara den bästa plattformen för att driva rymdprojekt idag. * att Ung Pirat driver att Piratpartiet ska driva ett radikalt ökande av budgeten för EU:s rymdpolitik med målet att öka den offentligt finansierade aktiviteten i rymden. Kommunikationen, forskningen, rymden en treenighet Rymdteknikens applikationer är tätt sammankopplade med våra visioner. Satelliter är idag bland spetsteknologin i nätverksutbyggandet, och kanske på kort sikt nödvändiga för att säkra visionen om att uppkopplingen till internet ska garantera så många som möjligt, på så många platser som möjligt, och i så höga hastigheter som möjligt. Om välfärden börjar vid en gigabit behöver vi inte bara öka vårt användande av satelliter, vi behöver dessutom fortsätta utveckla satelliterna för att få snabbare hastigheter. Och internet är bara en av de många kommunikationsinfrastrukturer internet kan hjälpa oss att bygga.

6 Som jag redan varit inne på används rymdteknik redan i väldigt många områden av forskning och utveckling. Vi kan inte bara studera jorden från dess yta, vi måste också kunna göra det från en viss distans. Mer kunskap hjälper oss att diagnostisera och mitigera de problem som jorden drabbats av på grund av vår påverkan. En ökad satsning på rymden är en naturlig del av den kunskapslinje vi vill ha i politiken. Med mer forskning och mer kunskap, kan vi fatta bättre beslut. Mer forskning krävs också för att vi ska kunna ta oss an rymdens utmaningar. För att kunna kolonisera rymden måste vi förstå och känna rymden. Då krävs att vi forskar mer på hur rymden och dess sfärer fungerar. Hur ska vi kunna färdas snabbt mellan planeter och stjärnor? Hur ska vi kunna kommunicera i realtid i en hastighet så långsam som ljusets? Hur ska vi kunna upprätta hållbara och självförsörjande kolonier? Vad vi inte heller ska underskatta är den enormt drivande kraft rymden utgör. Utveckling av teknik uppstår inte i ett vakuum, utan är oftast behovsbaserat. Mycket av uppfinnandet under 1900-talet har krig som bakgrund. Det rimmar dåligt med en pacifistisk hållning, och skapar en osund teknikutveckling där vapen och övervakningssystem får ta en stor plats. Med behovet av nya rymdfärder och kolonisering får vi en ny ledstjärna att utveckla efter. Uppfinningarna som förbättrar rymdskeppen, kolonierna, rymdstationerna, satelliterna och astronauternas utrustning kan säkert många av dem tweakas för att förbättra även vår vardag. * * att Ung Pirat driver att Piratpartiet ska arbeta för att det blir lättare och billigare att använda rymden i sin forskning. * att Ung Pirat driver att Piratpartiet ska arbeta för att EU ska ha ett helomfattande forskningsprogram som syftar till att forska mer på rymden, långdistanstransporter i rymden och bosättning i rymden. * att Ung Pirat driver att Piratpartiet ska arbeta för att EU ska utveckla en lösning för att kommunicera snabbt och effektivt även på avstånd där ljusets långsamma hastighet utgör ett problem. Ett öppet arbete för en rymd för alla Rymden är allas. Den kan inte ägas. Min förhoppning är att rymdforskningen ska sträva efter samma egenskap. Rymdforskningens process och resultat ska redovisas så öppet som möjligt. Jag hoppas också att man kan involvera medborgare och studenter inom områdena som rymdforskningen innebär genom ett intensivt informationsarbete. Jag hoppas att rymden och rymdforskningen kan diskuteras från grundskolan och uppåt, för att inspirera varenda ny generation av individer, som sedan kan utbildas och bidra. Samma egenskap hoppas jag ska gälla den infrastruktur som utvecklas inom ramen för EUs olika rymdprojekt, och andra rymdprojekt Sverige är involverade i. Gör det enkelt för medborgare, skolor, högskolor och företag att ta del av datan som satelliterna genererar. Gör det lätt att ansöka om att få använda satelliterna själva. Låt förfogandet präglas av en experimentvilja och nybyggaranda.

7 Gör också migrationen till koloniseringen till en öppen process. När vi tar oss ut i rymden på allvar ska man ha möjlighet att åka med, oavsett om man är rik eller fattig, av europeisk börd eller av asiatisk börd. Vi är alla rymdmedborgare, och det viktiga är engagemanget för rymden. * att Ung Pirat driver att Piratpartiet ska arbeta för att rymdforskningen och andra rymdprojekt redovisas så bra och offentligt som möjligt. * att Ung Pirat driver att Piratpartiet ska arbeta för att man i offentliggörandet involverar utomstående i hög grad. * att Ung Pirat driver att Piratpartiet ska arbeta för att rymdbosättning i framtiden blir en möjlighet för alla. Hur ska förslaget finansieras? EU:s jordbrukssubventioner är redan otroligt kritiserade av partier och debattörer från höger till vänster. Matpolitiken skulle enligt många klara sig bättre utan den, och den har en stor del av skulden för den monokultur och det ickehållbara odlandet som dominerar västvärlden. Fiskesubventionerna är helt och hållet oförståbara mot bakgrund av den utfiskning som dominerar våra hav. Minska jordbrukssubventionerna, och satsa istället på rymdprojekten. Det skulle leda till en bättre matpolitik, ett mer demokratiskt EU och framför allt en bättre rymdsatsning. * att Ung Pirat driver att Piratpartiet primärt ska finansiera sina förslag för en bättre rymdpolitik genom en sänkning av jordbrukssubventionerna.

8 Motion: Medborgarskap till alla! Piratpartier har länge värnat om medborgarens demokratiska och sociala rättigheter gentemot stater och företag. Det är bra, men stänger inte dörren för övergrepp och inskränkningar i personers möjligheter att delta i samhället och demokratin. Staten har fortfarande full rätt att bestämma vem som är och vem som inte är medborgare. Genom att sortera vilka personer som är medborgare och vilka som inte är medborgare kan staten inte bara neka personer dess rättigheter mot stater och företag, de kan dessutom tvinga samma personer att flytta tillbaka till länder där de utsätts för krig, systematiskt våld, förtryck, sjukdom eller hunger. Vi bör arbeta för ett öppet samhälle, där alla är välkomna och alla behandlas som de personer med lika värde de är. Därför yrkar jag att * Ung Pirat ska driva att Piratpartiet ska driva ett samhälle där man gör det lättare för personer på flykt att stanna i Sverige samtidigt som man utreder hur snabbt gränserna kan öppnas helt och medborgarskap är öppet för alla att erhålla ett svenskt medborgskap. * Ung Pirat ska driva att Piratpartiet ska arbeta för att stärka papperslösas rättigheter mot sina arbetsgivare.

9 Motion: En arbetspolitik i tiden. Vår syn på arbete har inte ändrats mycket de senaste decennierna. Däremot har vårt samhälle genomgått stora omvälvningar i sin struktur. Med ny teknik har produktiviteten ökat otroligt mycket. Med ny infrastruktur har ett nytt system för produktion växt fram. Med nätet som bas är vi redo att minska arbetsplatstiden. Jag presenterar ett trepunktsprogram för en arbetspolitik värd det tjugoförsta århundradet. * Jag yrkar att Ung Pirat driver att Piratpartiet driver denna politik: 1 Arbetstidsförkortning och basinkomst På ett organiskt sätt har mer och mer av det som förr var varor blivit fritt och producerat av ideellt arbete. Det stämmer särskilt inom informationsproduktion. Våra datorer använder oftare och oftare fri mjukvara. När vi vill veta något vänder vi oss till Wikipedia. Vill vi se på film eller lyssna på musik finns det mängder av Creative Commons-licensierat material. Varför inte använda de vinster vår ökade samhälleliga produktion fört med sig på ett sätt som tjänar både personerna i samhället och samhället i stort. Med en garanterad basinkomst och/eller en arbetstidsförkortning till en sex timmars arbetsdag kan vi frigöra ytor för mer ideellt arbete. 2 Minskad övervakning En förbättrad teknologisk utveckling kan användas till att frigöra personer. Men den kan också använda för att hålla dem under kontroll. På samma sätt som stater kan övervaka och kontrollera sina medborgare kan företag övervaka och kontrollera sina anställda. Vi vill stärka arbetares rätt att inte bli övervakade och kontrollerade på arbetsplatsen, om det inte finns starka motiv för det. Särskilt värjer vi oss mot omotiverad blockering och registrering av anställdas internetanvändning. 3 Pendeltid som arbetstid Genom en bättre infrastruktur kan vi minska mängden resande våra arbeten kräver. Mer av arbetet kan bli nätbaserat. Det finns god anledning att minska resandet, både för att ge personer mer fritid, men också av miljöskäl. Problemet är att det inte finns några incitament för arbetsgivare att minska resandet. Genom att räkna in pendeltid i den totala avlönade arbetstiden kan vi ge arbetsgivare incitament att minska mängden resande för sina anställda.