RETORIK OCH TEXTTYPER SÄNDARE-MEDDELANDE-MOTTAGARE

Transkript

1 KOMMUNIKATION

2 RETORIK OCH TEXTTYPER SÄNDARE-MEDDELANDE-MOTTAGARE

3 KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE ÄR EN PÅVERKANSPROCESS Jag vill att du ska bli intresserad, Jag vill att du ska tycka om, förstå, Vilja göra, BUDSKAP Logos KANAL Du måste förstå mina önskemål, värderingar och kunskaper Intressant? Tillgängligt? SÄNDARE Hur trovärdig? Begripligt? Användbart? Snabbt? Effektivt? MOTTAGARE Hur mottaglig? REAKTION Ethos Berätta mer! Pathos

4 RETORIK HANDLAR INTE BARA OM ATT TALA Vi styrs av retoriska regler även när vi skriver! * Vilka är mottagarna av min text? * I vilken situation kommer texten att läsas? * Vad vet mottagarna redan? * Finns det något jag vill förmedla som är svårt att förstå? * Finns det risk för att mottagarna värjer sig mot mitt budskap?

5 VARFÖR ÄR DET SVÅRT ATT SKRIVA I SKOLAN? Texten har/fyller inget syfte Texten har ingen mottagare Texten ska bedömas efter skolnormer Texten har inget sammanhang Texttyperna fungerar i stort endast som skoltexter

6 NU TITTAR VI PÅ KOMMUNIKATIONSSITUATIONEN Ethos-Logos-Pathos 1. Inventio, innehåll 2. Dispostio, disposition och sammanhang 3. Elocutio, språkdräkt 4. Memoria, actio, skrivkonventioner

7 HUR LÄR MAN ELEVERNA ATT SKRIVA? Ta fasta på hela skrivprocessen Låt eleverna använda skrivandet som en möjlighet att nå nya insikter om både ämne och skrivande! Låt det konkreta hantverket, där eleverna skriver fram sina texter gå hand i hand med arbetet att dokumentera, utvärdera och utveckla tankeprocesser kring skapandet av texten. Hoel 2001

8 ATT ANVÄNDA GENSVAR SOM PROCESSHJÄLP, VAD BETYDER DET? Bay Area Projekt Processorienterad skrivpedagogik=skrivande är ett arbete som sker i olika steg. Forskning visar att det är viktigt att få veta, inte bara vad man kan förbättra i sin text utan också vad det är som är bra i ens text!

9 GENSVAR Att man under skrivandet har någon som lyssnar/läser texten och reagerar på den. Den som får gensvar får synpunkter som den kan använda sig av (om den vill). Den som ger gensvar tränar sin förmåga att att granska och bedöma text. (Den förmågan har man nytta av när man själv skriver.)

10 VAD I TEXTEN ÄR BRA? VAD ÄR DET SOM GÖR DEN BRA? VAR SER DU DET? LETA EFTER KONTRETA SAKER, ORSAKER SOM GÖR TEXTEN BRA! Gensvaret ska vara konstruktivt (tydligt och konkret) och precist.

11 VAD I TEXTEN ÄR BRA? VAD ÄR DET SOM GÖR DEN BRA? VAR SER DU DET? LETA EFTER KONTRETA SAKER, ORSAKER SOM GÖR TEXTEN BRA! Gensvaret ska vara konstruktivt (tydligt och konkret) och precist. 1. Hitta något eller några (ord eller rader) som ger en tydlig och/eller levande beskrivning 2. Frågor: Vad skulle ni behöva veta mer om? 3. Vad tycker ni att texten kretsar kring?

12 GENSVARSINSTRUKTION Sitt i grupper om tre. Ni får 20 minuter på er. Utse någon som håller tiden i gruppen och ser till att varje text får max 5 minuter. Gör följande: 1. Hitta något eller några (ord eller rader) som ger en tydlig och/eller levande beskrivning 2. Frågor: Vad skulle ni behöva veta mer om? 3. Vad tycker ni att texten kretsar kring?

13 ARBETSGÅNG En person i gruppen börjar med att läsa upp sin text långsamt och tydligt. Eventuellt läses texten två gånger. De övriga lyssnar uppmärksamt. Efter uppläsningen får gensvarsgivarna en stund på sig för att skriva ned kommentarer i sina egna papper. 1. Dessa ord/rader gav en tydlig levande beskrivning. 2. Dessa frågor har jag/detta skulle jag vilja veta mer om. 3. Det viktigaste i texten verkar vara, texten kretsar kring.. Gensvarsgivarna läser sedan ordagrant (obs!) upp sina nedskrivna kommentarer för skribenten. Inga andra kommentarer får ges! Skribenten stryker i sin egen text under det som gensvarsgivarna tycker var tydliga bilder och skriver upp deras frågor. Får bara säga tack!

14 HUR VAR DET ATT FÅ OCH GE GENSVAR? Hur var det att få och ge gensvar? Vad var bra i din text? Vilka frågor ska du svara på? Vad kretsade din text kring? Skriv i 10 minuter.

15 FORTSÄTT UTVECKLA DIN TEXT Skriv din text på dator/ipad Använd gensvaret för att utveckla din text Läs texten tyst för dig själv minst två gånger

16 BESKRIVA OCH GESTALTA Hon var kär. Hon rodnade, snubblade på orden, stammade och hade fjärilar i magen. Han var arg. Han dunkade sin ipad i bordet, skrek, svor och stampade.

17 BESKRIVA OCH GESTALTA Husen var gamla. De vitkalkade stenhusen kantades av klängande stockrosor i regnbågens alla färger. I husen frodades väglöss, fattigdom och tristess. Husen tränges med varandra.

18 VI LÄSER ANDRA FÖRFATTARES GESTALTANDE OCH BESKRIVANDE Vi läser en eller ett par texter högt tillsammans. Vi skriver av gestaltande och beskrivande ord och meningar. I grupp läser ni några texter högt tillsammans. Ni skriver av några gestaltande och beskrivande ord och meningar. OBS! NI FÅR INTE STRYKA UNDER I HÄFTENA!

19 VAD SKA DU HINNA MED IDAG? Läs igenom din text! Storlek: Typsnitt: lätt att läsa Radavstånd: 1,5 (Om det får plats). Rubrik: Staden, fet stil stl. 18. Underrubrik-textens tema, centrum, vanlig stil. Räkna antalet verb, kan du få in 5st till? Fetmarkera i din text, minst två gestaltande beskrivningar! Skriv namn och klass längst ner till höger. Mindre storlek, storlek:10. Spara och maila till annica.kjell@lemshaga.se (Annica skriver ut) Klipp kanterna! Limma fast på färgat papper! Sätt upp snyggt på väggen! Klar? Elevspel-svenska-ordklasser

20 LÄSSTRATEGIER - och textsamtal

21

22 VAD ÄR LÄSSTRATEGIER? Är en eller flera strategier man aktivt gör för att lättare förstå och använda innehållet i en text. Lässtrategier kan se olika ut beroende på vilket syfte man har med läsningen. 22

23 Forskningsbeprövade lässtrategier och modeller för textsamtal R.T Reciprocal Teaching QtA Questioning The Author TSI Transaktionell strategi undervisning 23

24 VT-RUTIN, TITTA PÅ BILDEN OCH PRATA Jag ser Jag tänker Jag undrar

25 VAD HÄNDER? 1. Vad är det som händer? 2. Hur är situationen, försök beskriv vad du ser på din inre tv! 3. Vad tror du kommer hända? Associera fritt, högt och spontant. Två och två. Sedan helklass.

26 FÖRUTSPÅ Vad ska det bli för slags berättelse? Vad får dig att tro det? Var i texten kan du se det? -Skriv i 3 minuter!

27 FÖRUTSPÅ Elias ben lyder, tar två trappsteg i taget. När han kommit högst upp fortsätter han springa genom den lilla korridoren där en låst dörr leder till skolans vind. Här ligger några toaletter som ingen annan använder. Linnéa och han brukar träffas här. (s 11) 1. Vad är det som händer? 2. Hur är situationen, försök beskriv vad du ser på din inre tv! 3. Vad tror du kommer hända? Associera fritt, högt och spontant. Två och två. Sedan helklass.

28 FÖRUTSPÅ Viskningen är starkare nu, men Elias är helt säker på att den bara finns i hans huvud. (s 13) 1. Vad är det som händer? 2. Hur är situationen, försök beskriv vad du ser på din inre tv! 3. Vad tror du kommer hända? Associera fritt, högt och spontant. Två och två. Sedan helklass.

29 FÖRUTSPÅ, ATT TRÄDA IN I EN FÖRESTÄLLINGSVÄRLD Snart är det över, Elias. Bara lite till. Sen är det över. Det blir bättre så här. Du har lidit så mycket. (s 15) 1. Vad är det som händer? 2. Hur är situationen, försök beskriv vad du ser i ditt huvud? 3. Vad tror du kommer hända? Associera fritt, högt och spontant. Två och två, tre minuter. Sedan helklass.

30 FÖRUTSPÅ, ATT TRÄDA IN I EN FÖRESTÄLLINGSVÄRLD Paniken får henne att rusa i blindo. Järnbojorna slår mot vristerna när hon springer. Ingen försöker stoppa henne. (s 17) 1. Vad tror du händer? 2. Hur är situationen, försök beskriv vad du ser i ditt huvud? 3. Vad tror du kommer hända? Associera fritt, högt och spontant. Två och två, tre minuter. Sedan helklass.

31 FÖRUTSPÅ, ATT TRÄDA IN I EN FÖRESTÄLLINGSVÄRLD Vanessa vaknar av att lukten av brandrök sticker i näsan. Hon kastar av sig täcket, springer bort till dörren och rycker upp den. (s 21 ) 1. Vad är det som händer? 2. Hur är situationen, försök beskriv vad du ser i ditt huvud? 3. Vad tror du kommer hända? Associera fritt, högt och spontant. Två och två, tre minuter. Sedan helklass.

32 FÖRUTSPÅ, ATT TRÄDA IN I EN FÖRESTÄLLINGSVÄRLD Nu står hon med armarna lite ut från sidorna för att inte få svettringar. I sjuan knuffade någon till henne i matsalen så att hon spillde vatten över tröjan. Erik Forslund, som stod bredvid, skrek genast att hon hade svettiga pattar. Svetthoran blev ett så populärt öknamn att det hänge kvar hela högstadiet. (s 26) 1. Vad är det som händer? 2. Hur är situationen, försök beskriv vad du ser i ditt huvud? 3. Vad tror du kommer hända?

33 CITAT-TANKE Nu står hon med armarna lite ut från sidorna för att inte få svettringar. I sjuan knuffade någon till henne i matsalen så att hon spillde vatten över tröjan. Erik Forslund, som stod bredvid, skrek genast att hon hade svettiga pattar. Svetthoran blev ett så populärt öknamn att det hänge kvar hela högstadiet. (s 26) Jag tänker att Erik Forslunds mål var att få uppmärksamhet för att behålla sin sociala status. Så länge han får behålla sin status så bryr han sig inte om hur andra mår. Han är förmodligen väldigt osäker i sig själv och måste därför trycka ner andra för att själv må bättre.

34 PERSONBESKRIVNINGAR Läs upp era personbeskrivningar. Två och två. Välj ut tre karaktärer som ni båda har beskrivit. 1. Ta en karaktär i taget. Läs upp vad ni har skrivit och jämför era beskrivningar. Har ni tänkt samma sak? Har ni tänkt olika? 2. Prata om eventuella likheter och skillnader mellan era beskrivningar. 3. Vi pratar i helklass. Annica går runt och kollar att du gjort läxan. Bokförs i Schoolsoft.

35 PERSONER/KARAKTÄRER Rebecka Minoo Vanessa Ida Anna-Karin Linnéa Jari Mäkinen Max Adriana Lopez Wille Jonte Lucky Elias Vaktmästaren Erik Forslund Anna-Karins mamma Anna-Karins morfar Minoos mamma, läkare Minoos pappa, Nicke Melvin Gustav Evelina Anton

36 VEM BERÄTTAR BERÄTTELSEN? Svara på frågan och ta med ett eller flera citat som visar att ditt svar stämmer. Ett berättar-jag som är huvudperson. Ett berättar-jag som är biperson. Berättar-jaget är av mindre betydelse och det är någon annans berättelse han/hon berättar. Flera berättar-jag, flera huvudpersoner. En allvetare som är som en osynlig berättare som känner till allt, vad folk känner, tänker och är rädda för. Allvetaren återberättar. -Skriv och förklara hur du tänker. Ge exempel.

37 ALLVETARE Redan när hon springer ner för trappan känner hon hur endorfinerna börjar strömma i blodet. Personen som berättar säger hon, och personen som berättar vet hur hon känner. Vanessa vaknar av lukten av brandrök som sticker i näsan. Allvetaren säger Vanessas namn och vet hur det luktar.

38 HUR MÅNGA HANDLINGAR HAR BERÄTTELSEN? Vilken av punkterna följer berättelsen? En handling. Parallellhandling. Flera handlingar som är viktiga. Oftast knyts dessa ihop på slutet. En huvudhandling och flera bihandlingar. Det händer saker samtidigt på olika ställen men bara en av dem är riktigt viktig. Skriv och förklara hur du tänker. Ge exempel.

39 TILLBAKABLICKAR OCH FRAMÅTBLICKAR Ibland lämnar en berättelse sitt spår och tar oss läsare till något som hänt tidigare, något som förklarar det som händer i den pågående berättelsen. Det kan också vara framåtblick. Förekommer det några tillbakablickar? -Vad berättas i dessa? Ge exempel. Förekommer det några framåtblickar? -Vad berättas i dessa? Ge exempel.

40 TILLBAKABLICK När jag tänker på hur det var innan jag var tillsammans med Gustav är det som att se en gammal svartvit film. Han kom med färgen. (Inre tillbakablick. Rebecka tänker på hur det var innan.) Några dagar efter natten med den blodröda månen kom Minoo tillbaka till skolan för att prata med Nicolaus. Han satt på sitt kontor omgiven av papperslappar och dokument, och såg ut att svettas i sin mörkblå kofta och klarröda slips, som var hårt åtdragen om halsen.(inre tillbakablick. Minoo tänker tillbaka på vad som hände)

41 INRE OCH YTTRE DIALOGER Dialog betyder att människor talar, med sig själva eller varandra. Yttre dialog är det som hörs. När flera talar eller någon talar för sig själv. Ex: Inre dialog är när en person tänker och resonerar med sig själv. Ex:

42 YTTRE DIALOG Låter varje person i berättelsen på ett visst, eget sätt? Det kan handla om ordval, ordlängd, meningslängd eller svordomar. Ge exempel på hur två olika personer talar. - Förklara vad som skiljer exemplen åt. Stina Stinkbomb: Fy fan vad det stinker skit på den här bajsmuggen. Kalle von Rosén: Det doftar inte precis rosor på den här toaletten.

43 INRE DIALOG Är när en person tänker och resonerar med sig själv. Ge minst tre exempel på detta. Skriv vilken sida du har hittat exemplen på.