Religion & Livsfrågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Religion & Livsfrågor"

Transkript

1 NR LIVSFRÅGOR RELIGION LIVSVÄRLD UTGES AV FÖRENINGEN LÄRARE I RELIGIONSKUNSKAP TEMA Livsfrågor Religion Livsvärld Religion & Livsfrågor > Rock och religion > Lärarens betydelse för elevens lärande > Piratkopiering/Fildelning ett etiskt problem i tiden > Vad menar vi med en god människa? > Djävulen i dagens värld

2 Religionskunskap för gymnasiet Din tro eller min? Vem är jag? Vad vill jag helst vara? En klump materia? En andlig varesle? Idrottsmänniska? Djurvän? Hjälpsam kompis? Queeraktivist? Eller allt på en gång? Religioner och icke-religiösa livsåskådningar har delvis olika uppfattningar om människan. I Din tro eller min? hittar eleverna fakta, frågor och idéer som de kan använda sig av i sina egna funderingar över vilka de är och vill vara. Boken hjälper dem också att tänka igenom det de själva tror i förhållande till vad andra tror och kanske göra sig av med några omedvetna fördomar... Läs mer och beställ på Natur & Kultur Tel Fax Serien innehåller 2 läroböcker. Läroboken för Kurs B utkommer ht Författare: Erica Appelros, Anne-Christine Hornborg, Helena Röcklinsberg

3 REDAKTÖREN HÄLSAR Livsfrågor Religion Livsvärld I förordet till Värdegrundsboken Om samtal för demokrati i skolan av Gunilla Zackari och Fredrik Modigh står bl.a. följande att läsa: Skolans svåra uppgift är att sätta in kunskap i ett sammanhang som berör och som relaterar till vår egen tid, oss själva och våra egna frågor om moral och etik. Det får aldrig bli så som den här eleven (överlevare från Nazityskland) berättar för sin lärare: Dear Teacher: I am a survivor of a concentration camp. My eyes saw what no man should witness: Gas chambers built by learned engineers. Children poisoned by educated physicians. Infants killed by trained nurses. Women and babies shot and burned by high school and college graduates. So I am suspicious of education. My request is: Help your students become human. Your efforts must never produce learned monsters, skilled psychopaths, educated Eichmanns. Reading, writing, arithmetic are important only if they serve to make our children more human. INNEHÅLL 4 Ordförandetankar Olof Franck 6-8 Rock och religion Mikael Billemar Livsfrågor Religion Livsvärld Rune Larsson Vems goda människa? Erica Appelros Fildelning ett etiskt problem i tiden Mattias Hedberg Lärarens betydelse för elevens lärande Gunnar Iselau Djävulen i dagens värld Emanuel Åhlfeldt All utbildning måste bygga på en moralisk grundhållning och se individen i varje människa. En medmänsklig skola måste alltid och aktivt värna om vissa värden. Vad är religionskunskap? Det är naturligtvis ingen lätt eller enkel fråga att besvara, men nog är det så, att inget annat ämne i vår skola har som religionskunskapen möjligheten att tydliggöra människans situation i världen. Inget annat ämne förvaltar så entydigt frågor om ondska och godhet, om liv och död och om människovärdet. TALET OM DEN GODA MÄNNISKAN Utgångspunkten för arbetet med RoL 4:06 har varit några rader i inledningen av Owe Wikströms senaste bok Sonjas godhet med underrubriken Medkänsla i en självupptagen tid (Natur och Kultur, 2006): När jag yrvaket återvände till livet efter en tids vistelse på en hjärtintensivavdelning blev mitt fokus inriktat på individen och på den tämligen triviala men som jag upptäckte, nästan helt förbisedda frågan: Vart tog talet om den goda människan vägen? Med den undran i bakgrunden beslöt jag göra en resa genom samtidens sociala landskap. Samtidigt gjorde jag en slags inre färd genom att läsa mängder med skönlitteratur. För det är där, i den goda religionskunskapsundervisningen, som talet om den goda människan kan bli medvetet och hållas levande. Det är där som talet och inte minst samtalet om vad det är att vara människa i världen kan fördjupas till mognad och växt till höjd och djup. I den mångkulturella demokratins skola måste våra barn och ungdomar ges en möjlighet att begrunda och samtala med varandra om bl.a. Solzjenitsyns iakttagelse, att den linje som skiljer gott från ont inte går mellan olika grupper, stater, klasser eller politiska partier utan rakt igenom varje människohjärta. SVEN- GÖRAN OHLSSON Om du vill bygga ett skepp, dra inte samman folk för att samla virke och tilldela dem inte uppgifter och arbete, men lär dem istället att längta efter havets väldiga storhet. MEDVERKANDE I DETTA NUMMER Erica Appelros Fältgatan Landskrona Mikael Billemar Morkullevägen Vadstena Mattias Hedberg Järnvägsgatan 39 B Visby Gunnar Iselau Fossilsvängen Västervik Rune Larsson Furugatan Lomma Stefan Myrgård Indianstigen Västervik Emanuel Åhlfeldt Skulptörsvägen Johanneshov Dessutom medverkar styrelsemedlemmar, se adresser sidan 4! Antoine de Saint-Exupéry LIVSFRÅGOR RELIGION LIVSVÄRLD 4:06 3

4 ORDFÖRANDETANKAR Efter det att den nye skolministern den 11 oktober gav besked om att Gy07 avblåses har jag mött en och annan som, oavsett inställning i sakfrågor, uttryckt beklagande över allt det arbete som utförts inom ramen för nämnda revision och som nu inte tycks ges möjlighet att omsättas i praktiken. För min del har jag svårt att odla en sådan inställning. Det kan måhända vid första anblick låta som uttryck för något slags panglossliknande positivitetsiver, men så bör min tanke inte tolkas. För oss alla som varit involverade i Gy07-arbetet, lokalt såväl som nationellt, har detta inneburit en rad förutsättningar att fundera och reflektera över den svenska gymnasieskolans form och innehåll. Ingen av oss vet väl i nuläget exakt hur riktlinjerna kommer att se ut för framtida reformarbete, även om skolminister Jan Björklund vid sin pressträff den 11 oktober angav några signaler. Oavsett detta tror jag nog att mycket av det som har tänkts och reflekterats och argumenterats kan ge incitament till ett aktivt och konstruktivt engagemang i kommande utveckling av gymnasiet. För religionskunskapens del finns det mycket vi har att fundera vidare över. En sådan fråga rör förstås hur en undervisning med hänsyn till ett mångreligiöst och mångkulturellt samhälle bör utformas. Vi lever i en rikt sammansatt och existentiellt på många sätt spännande tid, och oavsett hur direktiv och uppdrag formuleras är det betydelsefullt att vi med känsla för mångfaldens möjligheter utvecklar en religionskunskapsundervisning som, i både nationellt och internationellt hänseende, har en relevans och en tydlighet i det här sammanhanget. Det är, helt enkelt, fråga om att arbeta vidare med ett tydliggörande av ämnets identitet, i relation till en medvetenhet om samhälleliga strukturer och livsmönster. För det andra har vi att fortsätta med reflexioner över hur religionskunskapen kan bidra till att fördjupa och problematisera perspektiv på tro och värde, utan att därför göra avkall på en pedagogik som uttrycker tillgänglighet och förutsättningar för personlig utveckling för våra elever. I vår tid, precis som i andra tider, kommer inte sällan fördomar, förutfattade meningar och obalanserade generaliseringar i dagen, inte minst i anslutning till rapporter om hur mer eller mindre extrema tolkningar av religiösa källor kan föra sig presenteras. Det är betydelsefullt att vi, utan att därför vara ljumma eller menlösa, i religionskunskapen söker utveckla ämnesinnehåll och metoder som bidrar till att på vederhäftiga grunder belysa föreställningar och traditioner som sammansatta, som komplicerade och som ibland rätt så svårfångade. För det tredje är frågor som rör religiösa och icke-religiösa livsåskådningars relation till inte minst naturvetenskap och naturvetenskaplig metod värda en utveckling. I vår undervisning är inte temat tro vetande sällsynt, och det kan ta sig många olika uttryck. I samband med den aktuella ID-debatten har jag mött många elever som velat resonera om hur religiös skapelsetro och modern vetenskapsteori kan uppfattas i relation till varandra. Tro- vetande-debatter är, som bekant, inte precis nyfödda, men med den utveckling som sker både vad gäller tolkning av religiösa läror och uppfattningar och när det handlar om naturvetenskapens metod och resultat, är det betydelsefullt att vi fångar upp och sätter fokus på sådana perspektiv som kan vara relevanta och betydelsefulla. För det fjärde tror jag att vi också måste vidareutveckla etikens och värdefrågornas plats i religionskunskapen. Demokratiska värden utgör en grund på vilken skolan och också vårt ämnes undervisning vilar på. Det är av stor vikt att våra elever ges förutsättningar att sätta sig in i och utveckla förmåga till etisk analys och etisk argumentation. Sådana kunskaper är viktiga för att kunna belysa och formulera ställningstaganden i relation till såväl religiöst oavhängiga som religiöst relaterade ståndpunkter i varierande frågor som rör liv, död, mening och identitet. Ett genusperspektiv behöver förtydligas och utvecklas, och frågor som rör rättigheter såväl som skyldigheter i en demokratisk gemenskap reflekteras med hänsyn till både historia och samtid. Det finns förstås fler frågor än dessa att göra till föremål för eftertanke och utveckling och vi lär ha anledning att återkomma i ärendet. När vi gör det Religion & Livsfrågor Utges av Föreningen Lärare i Religionskunskap Årgång 39. ISSN: Redaktör Sven-Göran Ohlsson Ansvarig utgivare Olof Franck Redaktionens adress c/o Sven-Göran Ohlsson Djupadalsvägen 18, Eslöv tel Annonser Gunnar Iselau, Fossilsvängen 2, Västervik, tel Prenumeration & distribution Nils-Åke Tidman Timotejgången 3, Göteborg tel Föreningen lärare i religionskunskap (FLR) Ordförande Docent Olof Franck Poppelvägen 6c, Skövde tel Vice ordförande Adjunkt Ola Björlin Narvavägen 9, Västerås tel Sekreterare Adjunkt Ingemar Lundström Leires väg 84, Lerum tel Skattmästare Nils-Åke Tidman Timotejgången 3, Göteborg tel Ledamöter Bengt Arvidsson Kämpagränden 17c, Lund tel Adjunkt Bodil Liljefors-Persson Ö. Bernadottesgatan 82, Limhamn tel Johanna Lundberg Kopparvägen 31, Falun tel Adjunkt Sven-Göran Ohlsson Djupadalsvägen 18, Eslöv tel Christina Osbeck Ängskogsvägen 35, Skattkärr tel Jonas Otterbeck Stora Södergatan 63, Lund tel Adjunkt Inger Öhrvall Hammarvägen 180, Västra Frölunda tel Årsbok Redaktörer: Bodil Liljefors-Persson, Johanna Lundberg. ISSN: Medlemsskap Medlem blir man enklast genom att anmäla till skattmästaren. Adress ovan. För medlemsavgiften (200 kr) erhåller man årsbok och tidsskriften. För pensionärer är avgiften 150 kr. För studerande är avgiften 100 kr. FLR postgiro FLR bankgiro Hemsida Tryck & form Prinfo/Team Offset & Media, Malmö Omslagsfoto Foto: Chris Schmidt 4 RELIGION & LIVSFRÅGOR

5 bör vi också ha i åminne att studiet av livsåskådningar religiösa såväl som icke-religiösa har både en personlig och en social dimension. En sådan undervisning handlar både om den enskildes sökande och om hennes eller hans relation till andra sökare. Båda dessa dimensioner har sin givna plats på religionskunskapens ämnesområde. När Gy07 nu avblåses kan det säkert finnas olika meningar om det, och förmodligen har en och annan också frågor om hur ett framtida reformarbete kommer att se ut. Hur vi än ser på saken och vilka förväntningar vi än har är det dock viktigt att vi inte stannar av i våra försök att ständigt utveckla religionskunskapen som det angelägna och berikande ämne det är. Låt oss gemensamt ta oss an denna utveckling med framsynthet och i en god anda! OLOF FRANCK FLR Föreningen Lärare i Religionskunskap För Dig som undervisar i religionskunskap eller är intresserad av religions- och livsåskådningsfrågor FLR FÖLJER MED I TIDEN Föreningen Lärare i Religionskunskap är en sammanslutning som följer utvecklingen inom skolans område beträffande forskning, utvecklingsarbete och undervisning om religion och livsåskådning. FLR EN ÖPPEN FÖRENING FLR är till för alla lärare som undervisar i religionskunskap på skolans alla stadier liksom för alla övriga intresserade, enskilda eller organisationer. FLR EN ARRANGÖR AV STUDIERESOR FLR arrangerar resor särskilt riktade till religionskunskapslärare. Resor i FLR:s regi har gått till Israel, Rom, Athen, Luthers Tyskland och Egypten. FLR INFORMATION, DEBATT, VIDAREUTVECKLING FLR ger ut en årsbok med artiklar inom områden, som är aktuella för religionskunskapsundervisningen. En tidskrift Religion och Livsfrågor tar upp aktualiteter till information, debatt, ämnesfördjupning och metodiska förslag fyra gånger om året. FLR REMISSINSTANS FLR är remissinstans för frågor av betydelse för religionskunskapsundervisningen. FLR söker den vägen påverka utvecklingen av religions- och livsåskådningsundervisningen i ett modernt samhälle.

6 MIKAEL BILLEMAR Rock och Religion The Soundtrack of Our Life Feelgood och Suffering and Pain Att möta människor genom rockmusik Mikael Billemar är präst med ett brinnande intresse för unga människors musik. Här berättar han om sina tankar kring rockmusikens roll i moderna människors liv; dess existentiella dimensioner och musiken som möjlig väg för samtal mellan människor. INTRODUKTION OCH BAKGRUND När jag föddes för drygt fyrtio år sedan var rocken ännu i sin vagga. Några ljuspunkter hade redan avtecknat sig på den nyfödda stjärnehimlen, Elvis, Beatles, Rolling Stones. Sedan dess har rockmusiken och den därtill hörande populärkulturen utvecklats, förgrenats och mångfaldigats i en omfattning som är närmast ofattbar. En av historiens största och mest omfattande kulturfenomen, som förenat genuin folklig kultur med kommersialismens masskonsumtion och den globala massmedieindustrins tillgänglighet, har erövrat världen. Idag är rockmusiken väl etablerad och har fått både historia, tradition och en hel katalog med stjärnor. Bakgrunden till denna kulturexplosion har tolkats åtskilliga gånger. En mycket vanlig sociokulturell tolkning, i extremt 6 RELIGION & LIVSFRÅGOR

7 förenklad version, gör gällande att ursprunget till det hela var att en ny social grupp börjar ta form i västvärlden efter andra världskriget, ungdomen. Denna grupp kunde varken definieras som barn eller vuxna. De var en frukt av det stigande välståndet i efterkrigstidens Europa och USA. De gick i skolan allt längre, vilket gjorde att deras inträde i vuxenvärlden sköts framåt. De hade fått del av det ökade ekonomiska välståndet i form av egen ekonomi och nu krävde denna grupp ett eget kulturellt uttryck som kunde bekräfta gruppens identitet. Som på beställning dök Elvis upp på scenen, den vite mannen med den svarta rösten. Den kulturella revolutionen var ett faktum och det gick mycket snabbt. Men ganska snart stod det klart att denna nya kulturform inte skulle stanna inom den grupp som rent åldersmässigt kunde definieras som ungdomar. Ungdomsforskaren Thomas Ziehe har på ett intressant sätt visat hur rockkulturen fortlever även efter det att vi lämnat tonåren bakom oss. Vi som inte är ungdomar längre rent åldersmässigt, försöker ändå hålla kvar något av ungdomsfasens vitalitet, känslan av oändliga möjligheter och framtidstro. Ungdomstiden har förvandlats från en avgränsad åldersfas till en åtråvärd norm, det som Ziehe kallar ungdomlighet, som sedan länge präglar vår kultur. Och med denna ungdomlighetsnorm följer också en allmän dragning till dess kulturella uttryck, inte minst rockmusiken. THE SOUNDTRACK OF OUR LIFE En känd engelsk musikproducent karakteriserade i en intervju popmusikens betydelse för den moderna människans liv som the Soundtrack of our Life. Själv var han en producent av lättrallade poplåtar och menade att soundtrackets huvudsakliga funktion var att få lyssnaren att känna sig glad och bekymmersfri. Livet är lätt och roligt, jag fixar den här dagen, don t worry, be happy. Musiken har en feelgood funktion. Rockikonen Bono breddade detta perspektiv i en annan intervju där han sa att popmusikens funktion visserligen är att få åhöraren att känna sig som om alla livets problem var borta, medan rockmusiken däremot fokuserar på livets problem och skuggsidor och, i bästa fall, också bär på en profetisk vision om hur det dåliga kan förändras. Definitionsmässigt kan man göra olika åtskillnader mellan popmusik och rockmusik. De ovan givna är naturligtvis inte de enda, men de säger något viktigt. Pop och rockmusik spelar en enormt stor roll för majoriteten av moderna människor idag, inte bara i västvärlden. Det som från början var en liten musikalisk uppstickare för en ganska smal, ung publik, har idag blivit global vardagsmat för de flesta nu levande. Detta kulturfenomen har också visat sig bära på en allmängiltighet som definitivt ger skäl för beteckningen Soundtrack of our Life, och, skulle jag vilja tillägga, fenomenet har en bredd som både rymmer feelgood och suffering and pain. TEOLOGISK METOD Ända sedan tolvårsåldern har jag varit mer eller mindre absorberad av denna kulturform. Jag minns ännu hur jag skälvde i både kropp och själ när jag köpte min första rockskiva och la den på skivspelarens tallrik. Under åren som gått sedan dess har jag spelat med i några rockgrupper, jag lyssnar dagligen på denna musik och köper fortfarande många skivor till min redan välfyllda samling. När jag läste teologi fick jag lära mig om den s k korrelationsmetoden, metoden som bl a företräds av Paul Tillich och David Tracy. Denna teologiska metod, som jag omedelbart kände stark sympati för, hävdar, något förenklat, att en genuin trostolkning uppstår i mötet mellan tradition och personlig erfarenhet. Kulturyttringar kan vara meningsbärare av personlig erfarenhet och därför blir det väldigt viktigt för denna teologiska metod att använda sig av kulturella referenser. Men medan Tillich och Tracy uteslutande rör sig med finkulturella referenser, skönlitteratur, lyrik, bildkonst och drama, kände jag från början av mina teologiska studier en stark längtan efter att få korrelera kristen tro med de populärkulturella uttrycken, främst i form av rock- och popmusik. Naturligtvis har det inte varit okontroversiellt att blanda samman populärkulturella yttringar med så finkulturellt belastade institutioner som kyrkan och teologin, särskilt inte som denna kulturform ibland beskyllts för att vara ett uttryck för fan själv. I sin religionssociologiska avhandling Religion, rock och pluralism skissar Andreas Häger tre huvudstrategier som han iakttagit för förhållandet mellan kyrka och rockmusik, Konfl ikt, rocken är djävulens bländverk, ett genuint diaboliskt uttryck för upproriskhet mot Gud och kyrkan. Assimilering, rocken säger samma sak som kyrkan och kan användas instrumentellt för kyrkans och teologins syften. Dialog, rocken är ett autonomt fenomen, en konstart bland andra som kräver respekt för sin egenart, men på samma sätt som kyrkan och teologin kan föra dialog med vilken annan konstform eller kulturyttring som helst kan man också föra dialog med rockmusiken. Jag ansluter mig starkt till den tredje av dessa strategier. Jag tror att man bör behandla populärkultur i allmänhet och rockmusik i synnerhet som en egen autonom kulturform. Men denna kulturform har något väsentligt att säga om mänsklig erfarenhet, en erfarenhet som på ett fruktbart sätt kan kommunicera med kristendomen och kyrkan och hjälpa oss i utformandet av en relevant kristendomstolkning för vår tid. Samtidigt som jag säger detta så måste jag också erkänna att mitt tillvägagångssätt ibland innebär en viss instrumentalisering av rocken. Jag använder den för mina syften, att få till stånd samtal med andra människor om livets djupa, existentiella frågor. EGNA ERFARENHETER AV MÖTET MELLAN ROCK OCH RELIGION Första gången som jag på ett mycket påtagligt sätt kom i beröring med rockmusiken i min prästtjänst var i samband med en katastrof. En yngling hade omkommit i en tragisk bilolycka. Jag kallades till olycksplatsen tidigt på morgonen för att hjälpa till med identifieringen av den döde och fick sedan uppdraget att meddela hans familj om vad som skett. Alla som varit i en liknande situation, vet med vilken vånda man går till hemmet, med vilken fruktansvärd känsla man möter blicken från den frågande föräldern i dörröppningen LIVSFRÅGOR RELIGION LIVSVÄRLD 4:06 7

8 och med vilket avgrundsdjup av ångestladdad otillräcklighet man går in och slår sig ner vid köksbordet. Dit kom jag denna ödesdigra morgon. Det som slog mig när jag satt där var hur oerhört svårt det är att finna ord. Tystnaden har sin tid, att bara vara tillsammans med de sörjande, och att deltaga kan vara viktigt nog, men någonstans vill man ändå sätta ord på sorgen och börja tala om det som skett. Räddningen i detta fallet var en kompis till den döde som plockade fram en CD skiva och frågade om han fick sätta på en låt. Det var en låt som den omkomne ynglingen tyckte om, en låt som de hade suttit och lyssnat på bara några dagar tidigare. Musiken började ljuda i högtalarna och snart var samtalet igång. Orden kom på något oförklarligt sätt som en naturlig följd av låten, dess suggestiva melodi, kompositionens dramatik och textens existentiellt underfundiga djup satte igång ett samtal som pågick länge. Inte minst tonårskompisarna deltog. Kanske var det så att de fick sina känslor och uttryck bekräftade i och med att deras musik fick vara med i processen. Givetvis tog vi med låten i begravningsgudstjänsten, och jag anknöt till den i mitt griftetal. Det var inte svårt, för den hade, som sagt, många öppningar mot det verkligt existentiellt djupa. Jag kan vittna om att liknande situationer återkommit under min prästtjänst och då har jag alltid bett de anhöriga att plocka fram musik som varit betydelsefull för den förolyckade ungdomen. I samtliga dessa fall har det rört sig om rockmusik och i samtliga fall har musiken haft en avgörande betydelse i sorgearbetet. En annan situation där musiken blev helt avgörande för kommunikationen mellan mig och en tonåring var ett fall där jag ombads tala med en person som led av allvarlig existentiell depression. Vi träffades regelbundet för samtal, men jag hade hela tiden känslan av att vi inte hamnade på rätt nivå, inte kom in på de avgörande problemen. Också här blev räddningen musiken. Personen i fråga berättade vid ett av våra möten om hur en låt fått vederbörande att komma bort från destruktiva tankar några dagar tidigare. Jag bad att få lyssna på denna låt, vilket jag också fick. I början förstod jag ingenting. Varken den musikaliska dräkten eller texten gav mig några egentliga ledtrådar. Men efter att ha diskuterat låten uppenbarade sig hemligheten för mig. Det fanns en intressant dubbeltydighet i texten, som både kunde tolkas som uttryck för ett stillastående och intetsägande liv, livet som meningslöst tidsfördriv, men samtidigt också ett uttryck för att livet trots allt var livet värt. Och genom musikens stegring kunde man tolka in ett skifte från den förra till den senare betydelsen. Låten blev på sätt och vis som en rörelse från död till liv, oerhört fascinerande, oerhört omskakande. Genomgående i dessa fall är att det inte är jag som tagit initiativet. Det är inte jag som plockat fram min musik, som jag tyckte att de borde lyssna och lära av. Det har alltid varit de som plockat fram den musik som de haft en relation till och som varit viktiga för att uttrycka deras erfarenheter. Min roll har varit att lyssna och lära och att försöka föra ett samtal utifrån det jag lärt. Lyhördhet och respekt i kombination med en egen förankring, både i kristen trostradition och rockmusik, har varit metoden, och den har fungerat mycket bra. Av exemplen framgår väl tydligt att jag i första hand arbetat med rockmusiken i situationer som handlat om suffering and pain, inte så ofta feelgood. Jag har också noterat hur musik som, åtminstone till det yttre, kan verka rakt igenom mörk, ändå kan ha en läkande och tröstande funktion. Ibland är det tillräckligt att få bekräftelse på att man inte är ensam i världen med de tankar och funderingar man har. Kanske är det så som Paul Tillich säger i en av sina kulturteologiska essäer: He who can bear and express guilt shows that he already knows about acceptance-in-spite-of. He who can bear and express meaninglessness shows that he experiences meaning within his desert of meaninglessness. SLUTSATSER Jag har ovan försökt beskriva något om rockmusikens roll i den moderna människans liv, dess existentiella dimensioner och hur rockmusik kan fungera som öppningar in i verkligt djupa och angelägna samtal med människor, inte minst yngre människor, och inte minst kring livets komplicerade och smärtsamma frågor. Jag tror att vi har en enorm reservoar av möjligheter i rockmusiken, det gäller bara att se och våga använda dessa möjligheter. Min uppmaning till dig är att våga försöka. REFERENSER Thomas Ziehe Kulturanalyser, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag MIKAEL BILLEMAR Andreas Häger Religion, rock och pluralism en religionssociologisk studie av kristen diskurs om rockmusik, Uppsala universitet Paul Tillich Theology of Culture, Oxford University press Artikeln har tidigare varit publicerad i RPI-nätet. Organ för RPI Arbetsgemenskapen för Religionspedagogik, nr 13 Hösten RELIGION & LIVSFRÅGOR

9 RPI Arbetsgemenskapen för religionspedagogik RPI har funnits sedan början av 1950-talet som ett samverkansorgan för religionspedagogik och undervisning med inriktning på både skolans och kyrkornas behov. Behovet av utbildning, fortbildning och forskning är stort. Därför behövs gemensamma tag för hela det religionspedagogiska fältet. Här kommer RPI in. RPI SKALL» stödja religionspedagogisk forskning och medverka till spridning av dess resultat» främja utveckling och förnyelse av religionsundervisning i kyrka, skola och samhälle» ordna kurser med inriktning på fortbildning och kunskapsutbyte» utveckla religionspedagogiska nätverk» stimulera religionspedagogisk utbildning och fortbildning» främja publiceringsverksamhet» bidra till internationella kontakter BÖCKER DU KAN KÖPA TILL MEDLEMSPRIS Hans-Günter Heimbrock (2005) Livsfrågor Religion Livsvärld. Bidrag till en kontextuell religionsdidaktik ur ett tyskt perspektiv. Utgiven och översatt av Rune Larsson pris 100 kr (Ord. pris 150 kr) Rune Larsson (2005) Livets berättelser. Introduktion till Thomas H. Groomes religionspedagogik. pris 150 kr (Ord. pris 184 kr) Towards an European perspective on Religious Education (2004) Edited by Rune Larsson and Caroline Gustavsson. pris 175 kr (Ord. pris 225 kr) Thomas H. Groome (1999) The Way of Shared Praxis. An Approach to Religious Education med svensk inledning av Rune Larsson 200 kr (Ord pris 300 kr) För ytterligare information om RPI och dess verksamhet samt för ev bokbeställning kontakta Rune Larsson, Furugatan 16, Lomma! Tel ; e-post: LIVSFRÅGOR RELIGION LIVSVÄRLD 4:06 9

10 RUNE LARSSON Livsfrågor Religion Livsvärld Några funderingar i anslutning till Hans-Günter Heimbrocks bok om en kontextuell religionsdidaktik Rune Larsson började som lärare i religion och historia, hamnade sedan på Centrum för teologi och religionsvetenskap i Lund som univ.lektor, bl.a. med ansvar för religionspedagogik. Pensionerad och mest engagerad som direktor i RPI Arbetsgemenskapen för religionspedagogik samt författare och forskare i området. REVOLUTION I RELIGIONSUNDERVISNINGEN Revolution i religionsundervisningen hette en uppmärksammad bok från Bakom den svenska utgivningen stod konsulenten vid Skolöverstyrelsen, John Ronnås. Med honom inleddes övergången från en traditionsorienterande till en elevcentrerad religionsundervisning. Ansatsen togs i unga människors livsfrågor för att därifrån närma sig de erfarenheter religioner och andra livstolkningar kunde berätta om. Visst var önskan att ta unga människors frågor på allvar en revolution. Tidigare förändringar under 1900-talet från konfessionell till allmänkristen undervisning fram till talets objektiva traditions- och kulturförmedling stannade trots allt inom ramen för en kulturförmedling från vuxensamhället till barn och ungdomar. En radikal omkastning av denna ordning inleddes under 1960-talet i Storbritannien, Tyskland och Nederländerna. Nu var det dags att ta de första stegen i Sverige. I centrum ställdes människan och hennes livserfarenheter med insikt att de grundläggande frågorna om livet och dess villkor delades av alla över nations-, religions-, ras- och generationsgränser. I grunden tänkte man sig att religionerna kunde ses som försök att tolka livet och ge det begripliga mönster. Frågorna och problemen som länge upplevts som hot blev till broar som förenade med möjlighet att berika. Sedan revolutionsåren har världen förändrats radikalt. Svaret på denna process har varit fortsatta reformer av skolan och därmed också för dess religionskunskap. Inte bara i Sverige utan i de flesta andra västländer, där religionsundervisningen står på skolschemat, ställs frågan om religionsundervisningens uppgift i det efterkristna och pluralistiska samhället. Religionsbegreppet har länge upplevts som alltför mångtydigt och trångt för att rymma de livsfrågor människor brottas med. FRÅN SEKULARITET TILL PLURALITET Vid sidan om religionerna och livsåskådningarna har det växt fram en bred flora av religionsliknande livstolkningar. Sådant som brukar sammanföras under begrepp som nyandlighet eller nyreligiositet formar nya riter och symboler och erbjuder sina alternativa tolkningsmönster utan att rådfråga teologer eller religionsvetare. Tanken på en sekulariseringsprocess som pekade fram mot religionernas snabba död visade sig förhastad. Nya former av religiositet, som inte längre kan negligeras som ett obetydligt, marginellt fenomen, växte fram. Till detta kommer att det så kallade kristna Europa omvandlats till en flerreligiös kontinent, där tidigare främmande religioner blivit etablerade delar i samhället. Det är dags att, som en grupp tyska teologer och religionsforskare (Schweitzer m fl 2002) föreslår, byta ordet sekularisering mot pluralitet, när man ska karakterisera ramarna för morgondagens religionsdidaktik. Religiositet, andlighet och mönster för livstolkning är i högsta grad levande och närvarande i människors liv. Detta är något av bakgrunden till den tyske religionspedagogen, Hans-Günter Heimbrocks bok, Livsfrågor Religion Livsvärld. Heimbrock arbetar som professor i praktisk teologi vid universitetet i Frankfurt am Main och är i högsta grad en europé med vida horisonter, väl hemmastadd i internationell 10 RELIGION & LIVSFRÅGOR

11 religionspedagogik, både på den europeiska och världsvida arenan. Tack vare goda språkkunskaper och omfattande internationellt närverk kan han hålla sig välinformerad. På senare år har han dessutom lärt sig norska och klarar därmed också hjälpligt att läsa svenska texter. Under många år har Heimbrock ensam men oftast tillsammans med kolleger forskat kring möjligheterna att förnya skolans religionsundervisning så att den bättre svarar mot dagens förutsättningar. Behovet av reformer är stort och redan nu pågår en rad spännande försök till förnyelse. Bokens sex kapitel ger tillsammans en god bild av Heimbrocks samhällsanalys och tankar om önskvärda reformer av religionsundervisningen för att den ska kunna bli en hjälp för unga människor. Nyckelord i framställningen är ord som kontextualitet, globalt och lokalt, den levda eller praktiserade religionen och den institutionella, religionsbegreppets innebörd och omfattning, livsfrågor och livsvärld samt undervisningens bidrag till att ge unga människor kompetens att tolka livet. LIVSVÄRLD ETT UTVIDGAT RELIGIONSBEGREPP Religioner kan man lära känna genom deras sätt att uttrycka sig i texter, gudstjänster och andra fenomen som kan studeras, iakttas och bli föremål för reflektion. Vid sidan om detta erfar vi människor världen subjektivt, intuitivt och omedelbart, på ett slags för-medvetet sätt. Husserl m.fl. har beskrivit detta som uttryck för människors livsvärld. Det utesluter inte religionernas berättelser men synliggör andra, alternativa former för människors sätt att möta, hantera och uttrycka erfarenheter i sin vardag. Heimbrock ger en rad exempel på sådana livsvärldsorienterade uttryck, ofta utan traditionella, religiösa förtecken. Ett av dem, blommorna på platsen för en trafikolycka känns igen. Ett annat handlar om den obeskrivbara fascinationen i den tysta fjällvärlden. Vardagsnära, livsformande erfarenheter för många. För Heimbrock blir slutsatsen entydig: religionen i religionsundervisningen måste vidgas för att rymma också dessa former av livserfarenheter. Eller, som han skriver lite längre fram i boken, Ett religionsbegrepp måste innefatta individuella och kulturella mönster för mening samt produktiva och reproduktiva steg i sökandet efter erfarenheten av det transcendenta och det heliga (48). I konsekvens med detta beskriver han sin egen religionspedagogik som en livsvärldsorienterad religionsdidaktik (9). KONTEXT SOM LIVSVÄRLD Varje kulturell gemenskap hålls samman av sin historia och sina gemensamma värderingar. Det gäller på nationell men också på regional och lokal nivå. Heimbrock ger exempel på den spänning som kan uppkomma mellan de skilda nivåerna, när som i Norge de nationella kunskapsmålen kommer i konflikt med den lokala miljö, där människor och religion lever. Mötet mellan eleven och den levda religionen liksom den enskildes livsvärld är alltid lokal och konkret. Om religionsundervisningen skall kunna bidra till enskilda människors identitetsbildning behöver det lokalt kontextuella få stort utrymme (30ff). Heimbrock varnar samtidigt för en romantiserad och sluten lokal kontextualitet. Religionsundervisningen som en form av kulturell kommunikation (78) behöver lära sig se religion som en del av kulturen och omvänt som en medagerande kraft i kulturens utformning och förändring. Det lokala är alltid sammanvävt och påverkat av den större världen. I det moderna mediesamhället blir det allt tydligare att det globala och lokala möts i något som Heimbrock kallar det glokala, där det globala får sin lokala färg och mening (kap 4). Det som tidigare sågs som främmande och långt borta befinner sig nu i det egna vardagsrummet. Utanför dörren möts man ofta av människor från helt andra delar av världen. Vilka konsekvenser får detta för skolans religionsundervisning i invandrartäta områden som Frankfurt och liknande miljöer runt om i Europa? VÄXANDE PLURALISM UTMANAR SKOLA OCH RELIGIONSUNDERVISNING Reformer av skola och religionsundervisning drivs för det mesta fram av förändringar i det omgivande samhället. De modeller som växer fram formas av nationella traditioner och lagar men också av nyskapande teorier, ofta i förening med engagerade personer. Heimbrock berättar om hur Robert Jackson och hans medarbetare i Warwick utvecklat en modell med ansats i den levda religionen. I stället för den teoretiska, fenomenologiskt orienterade undervisningen om de etablerade religionernas trostraditioner, har man tagit fasta på etnologiska metoder att närma sig den praktiserade religionen. Barnen från olika religiösa traditioner bär redan med sig viktiga erfarenheter från den levda religionens insida, som de kan dela med sig av. Tillsammans kan barnen i klassen och skolan delta i utforskandet av både den levda religionen, de själva är en del av och andras religiösa livsformer. I ett pluralistiskt samhälle som hotar att göra medborgare till främlingar för varandra kan undervisningen bli en förståelsens brobyggare. Warwick-gruppen har kombinerat sin teoriutveckling ( interpretive approach ) med produktion av läromedel till hjälp för lärare att tillämpa dess religionspedagogiska approach. Nästa exempel har hämtats från Norge och dess skolreform 1997: Kristendomskunnskap med Religions- og Livssynsorientering (KRL). Huvuddelen av Heimbrocks kommentarer knyts till en handbok för lärare som utkom samtidigt med läroplanen (Afdal m fl, 1997). Bokens undertitel, Innføring i kontekstuell religionsdidaktikk, gör enligt Heimbrock anspråk på att presentera en teori för skolan som helhet och inte bara för KRL. Den norska reformen beskrivs som ett svar på samhällets pluralisering. Den tidigare konfessionella undervisningen behövde ersättas av en undervisning som alla kunde delta i både för att tillgodose elevernas behov av kulturell information och hjälp till personlig livsförståelse men också för samhällets behov av välinformerade medborgare. Det tredje exemplet hämtar Heimbrock från Nederländerna, med dess i särklass utpräglade pluralism (s 68ff). Till det säregna hör också skolans uppdelning i tre delar: en katolsk, en protestantisk och en världslig del, den senare utan religionsundervisning men sedan några år med ett alter- LIVSFRÅGOR RELIGION LIVSVÄRLD 4:06 11

12 nativämne, kallat andliga strömningar. Heimbrock väljer här att skildra försök med interreligiösa skolor, som startades som försök att ge socialt missgynnade barn bättre bildningschanser. Försöksverksamheten utvecklade långtgående former för medinflytande från elever och föräldrar och blev en viktig kulturell och religiös mötesplats. Samtidigt möttes den av starka protester, bland annat för att inte tillräckligt väl svara mot olika religiösa företrädares syn på undervisning. Reformarbetet bedrevs formellt inom ramen för protestantiska skolor. KOMPETENS ATT KOMMUNICERA LIVET Religionen har många språk, sägs det ibland. Den utvidgning av religionsbegreppet Heimbrock efterlyser och försöker fånga med hjälp av begreppet livsvärld känns igen från andra debatter. Dit hör i första hand kritiker av religionens teoretisering och rationalisering som under långa tider trängt undan andra sidor. Ett uttryck för detta kan beskrivas som ett förvetenskapligande av religionen i cartesiansk anda. Därmed har kroppslighet, personlig erfarenhet, känsla och intuition för att inte tala om den vanliga vardagskunskapen trängts eller nedvärderats. Det är ingen tillfällighet att bildningsperspektivet länge försummades i skolans läroplaner för att först under 1990-talet åter bli synliggjort, om än något tilltufsat. Med sin livsvärldsdidaktik har Heimbrock tillfört debatten en väsentlig aspekt som förtjänar uppmärksamhet. Låt mig runda av med ett citat som underlag för fortsatta funderingar: En civiliserad kultur behöver människor som utvecklar kompetensen att uttrycka och kommunicera livet bortom logik och rationalitet, människor som är sensitiva för det transrationella, som har ett språk också för sin djupaste längtan och oro, för möten med det sköna men också för det mest avskyvärda i deras liv. (s 51) RUNE LARSSON LIVSGESTALTNING, ETIK OCH RELIGION (LER) I ett särskilt kapitel (kap. 5) diskuterar Heimbrock den tyska religionsundervisningen med dess grundlagsfästa konfessionella ställning inom samtliga skolformer (Grundlagen, art 7). När Östtyskland förenades med Västtyskland överfördes den västtyska grundlagen också på de östliga delstaterna. I ett tidigt skede införde Berlin-Brandenburg ämnet Livsgestaltning etik religion (LER, Lebensgestaltung-Etik-Religion). Dess uppgift var att ge undervisning i livsåskådning och värderingsfrågor. Bakgrunden var en stark sekularisering och en extremt låg kyrklig aktivitet bland befolkningen. Efter anmälan till konstitutionsdomstolen som en lagstridig modell, enades man om en kompromiss. Händelsen kan närmast ses som ett belägg för att den konfessionella religionsundervisningen kommer att bestå ännu en tid och att önskvärda reformer får utvecklas inom de ramar lagstiftningen medger. Samtidigt visar Heimbrock exempel på skolförsök, där den föreskrivna religionsundervisningen inte längre ges. I utpräglat invandrartäta områden med ytterst få evangeliska eller katolska elever kan enskilda lärare utveckla alternativa former för undervisningen (s 100). Trots motstånd, främst från katolskt håll, förekommer försök med ekumenisk undervisning och inte sällan också en religionsundervisning som mycket väl kunde bedrivas i en svensk skola. REFERENSER Hans-Günter Heimbrock (2004) Livsfrågor Religion Livsvärld. Bidrag till kontextuell religionsdidaktik ur ett tyskt perspektiv (RPI, Uppsala/Lomma; 128 sid. ca pris 150 kr). Kan beställas hos RPI: Afdal, Geir & Haakedal, Elisabet & Leganger-Krogstad, Heid (1997) Tro, livstolkning og tradisjon. Innføring i kontekstuell religionsdidaktikk (Tano Aschehoug) Jackson, Robert (1997) Religious Education: An Interpretive Approach (London, Hodder and Stouthon). Schweitzer, Friedrich, Englert, Rudolf, Schwab, Ulrich & Ziebertz, Hans-Georg (2002) Entwurf einer pluralitätsfähigen Religionspädagogik. [Religionspädagogik in pluraler Gesellschaft (RPG) Band 1] (Chr. Kaiser/Gütersloh & Herder, Gütersloh & Freiburg) (260 S.) [Serien innehåller fyra band med en rad välskrivna artiklar av vilka band 3, om empirisk ungdomsforskning kan vara av särskilt intresse för lärare]. Medverka i nästa nummer av RoL! Manusstopp är den 12 januari! Skicka ditt bidrag till: Sven-Göran Ohlsson, Djupadalsvägen 18, Eslöv 12 RELIGION & LIVSFRÅGOR

13 Fokus lättlästa böcker för årskurs 6-9 Hokus Fokus filijokus! Nej, det är inget Hokus-Pokus. Inget trolleri. Fokus fungerar! Det är alla användare överens om. SOL 3000 Fokus är en lättare version av SOL 3000, gjord för elever som av någon anledning behöver en enklare kurs i något av SO-ämnena. Problemet Du känner säkert igen problemet: många av dina elever har svårt för att läsa och skriva och har svårt att hänga med i undervisningen. En del har inga problem med talad svenska, men har läsoch skrivsvårigheter eller diagnostiserad dyslexi. Andra kan läsa och skriva men har inte tillräckliga färdigheter i svenska språket. Alla ska de samsas i samma klassrum. Elevboken är basen Lösningen Specialanpassade elev- och arbetsböcker skrivna enligt de senaste forskningsrönen om vad som gör texter lättlästa. Fokus fungerar! På kan du gratis ladda ned lärarhandledningarna som visar hur du kan arbeta med Fokus. Där hittar du också utdrag ur elevböckerna och de båda arbetsböckerna. Natur & Kultur Tel Fax Arbetsbok för elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi eller kognitiva svårigheter. Arbetsbok med ordlista för elever som har svenska som andraspråk. Här finns också massor av språkutvecklande övningar.

14 ERICA APPELROS Vems goda människa? Vad menar vi med en god människa? Utifrån den frågan lyfter Erica Appelros, teologie doktor och lektor i religionsfilosofi vid Centrum för teologi och religionsvetenskap i Lund, fram några dimensioner som tagna tillsammans är relevanta för vad vi menar med en god människa och som var för sig väcker intressanta följdfrågor att diskutera. Religiösa traditioner innehåller för det mesta föreskrifter för vad som är ett gott liv och vad man ska göra för att bli en god människa, eller specifikt t.ex. en god kristen eller en god muslim. Men man kan också vända på det och hävda att kriteriet för att något ska vara en god religion är att den producerar goda människor. Så gör t.ex. religionsfilosofen John Hick i sitt numera klassiska försök att förklara hur vi kan acceptera religionspluralismen och samtidigt inte tvingas acceptera vad som helst. Då kan vi dock inte längre tala om den goda människan som bestämd inifrån ett visst religiöst perspektiv. För att kunna bedöma om religiösa traditioner bidrar till att producera goda människor, eller för att kunna förstå om religioners egna bud och föreskrifter om hur man ska leva för att vara en god människa är rimliga i relation till vår värdegrund, måste vi först bli på det klara med vad vi menar med att vara en god människa och vad ett gott liv innebär. Ett av syftena med att studera religion är att man ska tillägna sig en förmåga att bedöma i hur hög grad en religiös företeelse eller riktning är i överensstämmelse med vårt samhälles demokratiska och jämställda värdegrund, där alla människor ska behandlas lika. En religion eller religiös företeelse som istället verkar förtryckande har vi en moralisk plikt att kritisera, så att den kan förändras eller undvikas. I samtalet om religion och den goda människan kan det därför vara en god idé att börja med att fundera kring vad vi menar med en god människa. Jag vill i denna artikel lyfta fram några dimensioner som tagna tillsammans är relevanta för vad vi menar med en god människa, och som var för sig väcker intressanta följdfrågor att diskutera. AKTÖR En god indian är en död indian! löd ett talesätt i nybyggarnas USA mot slutet av 1800-talet. Bara en död indian, som genom sin utplåning lämnade plats åt de vita nybyggarnas jordbruks- och boskapsmarker, räknades som en god människa. Till och med Theodore Roosevelt ( ) sa i ett tal 1886: I don t go so far as to think that the only good Indians are dead Indians, but I believe nine out of ten are, and I shouldn t like to inquire too closely into the case of the tenth. 1 Vi kan nog dock vara rätt säkra på att indianen själv hellre skulle ha valt ett annat sätt att räknas som en god människa Vad den goda människan är verkar i högsta grad bero på vem som uttalar sig och vem det är som omtalas; vem som har makt att definiera och vem som blir definierad. Det amerikanska talesättet om den goda indianen exemplifierar detta väl, men det finns också mindre extrema fall där vi talar om goda människor utan att maktaspekten är lika uppenbar. Få skulle ifrågasätta att en person för att räknas som en god människa måste medverka till det goda frivilligt. Att en indian dödas för att glädja kolonisatörer, eller att en människa rånas för att rånaren ska få ett gott resultat i dagskassan 1 Se Mieder, Wolfgang, The only good Indian is a dead Indian : History and meaning of a proverbial stereotype, i Journal of American Folklore, Vol. 106, No. 419 (1993), sid RELIGION & LIVSFRÅGOR

15 kan knappast vara anledning att räkna dessa offer som goda människor. Men vad är frivillighet? En kvinna som stannar hemma med barnen och offrar sin karriär, medan barnens pappa går vidare i karriären kanske säger sig göra detta frivilligt. Men om hon ända sedan barndomen har fått höra att det som utmärker en kvinna är att hon uppoffrar sig för andra och har lärt sig att det är så man blir omtyckt och älskad, är då verkligen hennes beslut så frivilligt? Är det inte snarare uppbundet i könsrollsförväntningar och riskerar att leda till negativa konsekvenser för henne i ett senare skede i livet, då hon halkat efter i löneutveckling och pensionspoäng? I våra samhällsinstitutioner, i kultur och språk och naturligtvis också i religiösa grupper finns alltid en mängd normer implicit fastslagna för vad som är gott och eftersträvansvärt för olika grupper av människor, t.ex. män och kvinnor, lärare och elever, eller hetero- och homosexuella. Vi är kanske inte alltid så fria i våra val som vi vill tro. Ett till synes uppoffrande osjälviskt liv som vi uppfattar som själva urtypen för en god människa, kanske ibland kan vara uttryck för något helt annat ett konkret eller ideologiskt förtryck. Så långt aktören, den frivilligt goda människan. Men för att det ska finnas goda människor måste det också finnas mottagare av godheten. MOTTAGARE För att vi ska betrakta en människa som god måste det goda som görs inte bara vara frivilligt utan också mottas positivt och vara välkommet. En påtvingad välgörenhet gör inte välgöraren god. En missionär som med de bästa intentioner predikar eld och svavel för de som inte omvänder sig, i det goda syftet att rädda människor från helvetet, räknar vi inte automatiskt som en god människa om hans eller hennes åhörare blir skrämda eller kränkta av budskapet. En god människa, menar vi, tar snarare reda på vilka behov mottagaren har och försöker uppfylla dessa. Men vet alltid mottagaren sitt eget bästa? Ibland måste kanske någon annan än mottagaren bestämma vilka behov som ska uppfyllas det kan kanske handla om att man för att vara en god människa måste hälla ut alkoholistens sprit, ta körkortet för någon som tänker köra rattfull, inte bistå en deprimerad till destruktiva handlingar, att låta omhänderta en psykiskt sjuk människa eller en anorektiker som är på väg att försvinna från livet, eller att med våld avlägsna någon från en destruktiv sekt. Det är dock inte alltid oproblematiskt att veta någons bästa och risken för paternalism är stor. Vem har rätten att veta vad som är bäst för någon annan? Den i praktiken svåra frågan för den goda människan blir var gränsen går mellan att kränka en människas integritet och att likgiltigt låta henne gå under. ANNONS För dig som vill veta mer om islam och sufism Vid det klara morgonljuset vill ge en orientering om islams rika andliga liv och samtidigt utmana oss att på djupet nyansera vår föreställning om religionen. Några tankekorn: Profeten var illiterat av samma skäl som Maria var jungfru. Att skriva ner Koranen i skönskrift, kalligrafi, motsvarar att måla en ikon i kristendomen. I denna värld har människan utrustats med fri vilja. Hon hålls ansvarig för sina handlingar, ty utan hennes fria vilja skulle Guds roll som domare samt Hans rättvisa och barmhärtighet sakna innebörd. Stor uppmärksamhet ägnas sufismens lära och praktik, hjärtats mystik och skönhetens roll, liksom islamisk konst och filosofi. Men också islams gudssyn, Koranen, profeten Mohammed samt islams traditionella syn på jihad som religiös strävan behandlas grundligt. Nasr: Vid det klara morgonljuset 186 s. Utk. nov. ISBN Floragatan 20, Stockholm. Tel Seyyed Hossein Nasr är professor i islamologi vid George Washington University i USA och hedersdoktor vid Uppsala universitets teologiska fakultet. Han har skrivit ett trettiotal böcker om islams teologi, filosofi, mystik, konst och vetenskapshistoria och är säkerligen vår tids främste talesman för islam i väst. Han har vid flera tillfällen besökt Sverige som föreläsare. Jan Hjärpe ger i sitt förord en inblick i Nasrs författarskap och den tradition han verkar i. Ashk Dahlén svarar för urval och översättning av de elva essäerna.

16 Hittills har vi berört aktören och mottagaren, men har inte sagt så mycket om själva handlingarna som utförs för att någon ska räknas som en god människa. HANDLINGAR Handlingarna som gör att vi ska räkna en människa som god måste motsvara vad vi vanligtvis menar med godhet och goda konsekvenser. En person som i enlighet med de båda första kriterierna frivilligt och välvilligt och för mottagaren mycket välkommet förser en tonåring med alkohol räknar vi t.ex. inte som god utan som en langare, raka motsatsen till en god människa alltså. Det räcker alltså inte om jag själv menar att något är gott, om alla andra uppfattar det som ont. Men är det då majoriteten som bestämmer vad som är gott och vad som är ont tänk om majoriteten börjar förespråka onda handlingar? Eller finns det en universell moral som vi ska sträva efter helt oavsett majoritetens åsikter och hur kan vi i så fall veta vad den innebär? Kan moralen variera från kultur till kultur, och i hur hög grad? De goda handlingarna aktualiserar som vi ser en mängd frågor om relativism och universalism. Våra värderingar har rimligtvis uppkommit ur våra erfarenheter av att vara människor, i behov av omvårdnad och tillit för vår överlevnad. Våra grundläggande värderingar kan därför inte vara radikalt olika och förespråka exempelvis total kärlekslöshet och absolut svek, eftersom vår värld som vi känner den idag, och människan som art, då inte skulle vara möjlig. Eftersom dessutom våra värderingar begreppsliggörs och förmedlas genom språket, och alla språk är sinsemellan översättningsbara (åtminstone rekonstruktivt), menar jag att vi, utan att behöva ta vår tillflykt till en platonsk idévärld där de moraliska sanningarna existerar som självständiga objekt, kan tala om en i princip universell moral utifrån våra gemensamma begreppssystem. En svag relativism utesluts därmed inte, då möjligheten finns att människor utifrån olika erfarenheter av sin omgivning har begreppsliggjort den något varierande. Men dessa olikheter är i så fall möjliga att ömsesidigt översätta, förklara, förstå och diskutera. Chansen vi har att uppnå enighet i moraliska värderingsfrågor ligger, menar jag, i det ömsesidiga respektfulla samtalet och inte i att försöka peka ut en absolut moralisk sanning. Nu har vi en frivillig aktör, en välkomnande mottagare, och en allmänt accepterad god handling. Räcker det för att konstituera den goda människan? Nej, än så länge har vi bara konstaterat vad vi menar när vi talar om en enstaka god handling. HANDLINGSMÖNSTER För att vi ska kunna tala om den goda människan måste dessutom godheten vara utmärkande för de allra flesta av hennes handlingar och prägla hela hennes liv och handlingsmönster. Även de värsta av moraliska monster, som t.ex. Hitler eller pedofilen Dutroux, utförde säkert många goda enstaka handlingar i sina liv, t.ex. var snälla mot katter eller hjälpte gamla farbröder över gatan, men det gör dem inte till vad vi skulle vilja kalla goda människor. Den goda människan har godheten som dygd, inte som undantag. Kan man vara en god människa av plikt? De viktorianska kristna var ofta mycket noga med att göra sin kristliga plikt genom välgörenhet mot de fattiga. Känslor hade inget med saken att göra. Men måste man inte också drivas av kärlek och en god intention och inte bara plikt? Och vad ska man då säga om den som vill så väl, men det blir så fel? Om man har en god intention och drivs av kärlek, men inte har förstånd nog att göra eller säga de rätta sakerna, så kan ju faktiskt resultatet av ens handlingar bli negativa för mottagaren. Är man då fortfarande en god människa? Denna punkt aktualiserar alltså den klassiska kontroversen mellan pliktetik och konsekvensetik, om det är avsikten eller konsekvenserna som avgör om en handling ska räknas som god eller inte. Den aktualiserar också det aristoteliska alternativet dygdetik, där det är personens hela karaktär och liv som i första hand konstituerar en människa som god och som i sin tur avgör om en handling är god eller inte. En god handling är en handling som görs av en god människa. Kort sagt: Samtalet om den goda människan är viktigt att föra i relation till religion och vårt behov av samexistens i dagens mångkulturella samhälle. Men låt oss framför allt aldrig i sådana samtal ta för givet vad som avses med den goda människan, utan hålla i minnet att den goda människan involverar många dimensioner och frågor utan självklara svar. ERICA APPELROS LITTERATUR om religiös pluralism: Hick, John. An interpretation of religion. Human responses to the transcendent (London: MacMillan, 1989) om religion och ett gott liv: Eberhard Herrman. Religion, reality, and a good life (Tübingen: Mohr Siebeck, 2004) om universalism och relativism: Erica Appelros. God in the act of reference. Debating religious realism and nonrealism (Aldershot: Ashgate, 2002) om dygdetik: Linda Zagzebski. Virtues of the mind. An inquire into the nature of virtue and the ethical foundations of knowledge (Cambridge: Cambridge University Press, 1996) och Christine Swanton. Virtue ethics (Oxford: Oxford University Press, 2005) 16 RELIGION & LIVSFRÅGOR

17 Piratkopiering/Fildelning I ämnet religionskunskap ska etiska frågor behandlas såväl i grundskolan som på gymnasiet. Tittar man i vanligt förekommande läromedel så finner man ofta att de etiska exemplen som tas upp är sådana som abort och eutanasi. Detta är förvisso viktiga frågor men inte så nära våra ungdomar i allmänhet. De flesta ungdomar är idag flitiga datoranvändare och fildelning som fenomen breder ut sig alltmer. Fildelning är en såväl aktuell som principiellt intressant fråga att ta upp som etiskt problem. Här nedan kommer en artikel om detta skriven av en student på sommarens etikkurs på högskolan på Gotland. Förhoppningsvis kan artikeln ge såväl fakta som etiska argument för och emot fildelning som underlag för arbete med samma fråga i era klassrum. STEFAN MYRGÅRD, ETIKLÄRARE HÖGSKOLAN PÅ GOTLAND MATTIAS HEDBERG Fildelning ett etiskt problem i tiden Innan problemet fastställs i mer koncis form anser jag det av intresse att precisera vissa begrepp avseende fildelning och så kallad piratkopiering. Att kopiera material som inte tillhör en själv har gjorts sedan lång tid tillbaka, dock inte alltid under benämningen piratkopiering. Det äldsta exemplet vill jag minnas härrörde från tiden innan Kristi födelse då man kopierade vinkorkar av en mer väl ansedd vinodling för att öka intäkterna från den egna försäljningen. Att piratkopiering sedan förbjudits, och att förbudet senare kommit att innefatta mer komplexa fall av kopiering och distribueringsverksamhet, är ett relativt nytt fenomen. Med Internet så har det hela tagit nya proportioner i form av spridning av framförallt copyrightskyddad film och musik. Det hela brukar slarvigt benämnas som fildelning och diskussioner om huruvida detta borde vara tillåtet eller ej har varit föremål för åtskilliga debatter. Det är dock intressant att påpeka att det först sedan den 1 juli 2006 blev olagligt, enligt svensk lagstiftning, att både ladda LIVSFRÅGOR RELIGION LIVSVÄRLD 4:06 17

18 ner copyrightskyddat material via Internet och att göra det materialet tillgängligt för andra. Den form av fildelning som främst existerar i Sverige idag är olaglig, det material som finns tillgängligt som inte är av typen musik och film, och copyrightskyddat därtill, hör till en mycket liten del av den sammanlagda mängden material. Det är dock mycket viktigt att påpeka att den typen av fildelning är fullt laglig och alltså inte innefattas av lagstiftningen. Därmed känns fildelning lite slarvigt i sammanhanget, då vissa former är lagliga och andra inte. Att fildelning är ett hett ämne har nog inte undgått någon som följer nyhetsbevakningen, att det dessutom om möjligt blivit ännu hetare kan härledas till den senare tidens polisiära tillslag mot webbsidan och tillika sökmotorn The Pirate Bay. Antalet servrar som beslagtogs är fortfarande okänt men det står klart att tillslaget inte uteslutande drabbade The Pirate Bay. Piratbyråns server fanns bland de beslagtagna och har, när detta skrivs, ännu inte återfått sin server, vilket innebär att de inte kan bedriva den verksamhet de gör dagligen, att sprida information om piratkopiering i allmänhet och fildelning i synnerhet samt att rikta kritik mot copyrightlagstiftningen, helt i enlighet med yttrandefriheten. Den debatt som framförallt förs i tillslagets kölvatten är den om fildelningen borde göras laglig eller om lagstiftningen rentav borde skärpas. Alternativ har föreslagits där bredbandsanvändare skulle betala en avgift, oavsett om man fildelade eller inte, till nöjesindustrin. HUR SER SITUATIONEN UT? De senaste statistiska undersökningar som gjorts har antytt att mängden människor som någon gång ägnat sig åt fildelning i Sverige är någonstans runt 1,2 miljoner. Till en början frågande jag mig själv om fildelning borde vara lagligt, om det var etiskt riktigt. Eller handlar det snarare om att det är etiskt oriktigt att syssla med fildelning? Efter att ha bollat lite med olika perspektiv fann jag att det mest intressanta perspektivet borde vara det perspektiv som det stora flertalet har, alltså den vanliga datoranvändarens. För att ytterligare klargöra perspektivet så syftar jag på de människor som har fildelat någon enstaka gång eller gör det ett antal gånger i månaden, då de främst hämtar de nyaste cd-skivorna eller någon nysläppt film, i de allra flesta fall för eget bruk. Med detta resonemang som bakgrund blir min etiska tes följande: Det skall inte vara olagligt att fildela i Sverige. Frågor som hamnar i kölvattnet är självklart om det är rätt att staten lagstiftar mot fildelning när så många människor anser att det borde tillåtas? Är det egentligen rimligt att anta en lag som gör 1,2 miljoner människor i Sverige till brottslingar? Objektivt sett så måste jag anse att de fakta som finns tillgängliga för de allra flesta, i form av dagstidningar, tv-nyheter och Internetsidor som behandlar ämnet är fullt tillräckliga för att förstå problemet till fullo. Att återge detta på begränsat utrymme är kort sagt mycket svårt, det kan dock vara intressant att få ytterligare ett antal korta fakta innan vi går vidare i processen. Först och främst, hur ser situationen ut? Hur många fildelare har fått skaka galler efter antagandet av den nya lagen? Svaret är kort, ingen. Det som hänt är att polisen runt om i Sverige har fått in anmälningar om misstänkta fildelaraktiviteter som därefter gått vidare till åklagare, vad jag vet är det två fall som gått så långt som till domstol. De båda domarna blev dagsböter, i förhållandevis små valörer. Följdfrågan borde då rimligtvis vara varför inte fler fildelare åker fast. Svaret är att det är alldeles för svårt att bevisa och att fler och fler åklagare undviker att åtala misstänkta fildelare och fallen läggs därefter ner. Viktigt att påpeka kan också vara att nöjesindustrin i Sverige uppskattar sina förluster, som en direkt effekt av fildelning, till miljontals kronor. Var denna uppskattning har sin grund kan givetvis diskuteras men att nöjesindustrin förlorar pengar är ett mycket sannolikt antagande som bör betraktas som helt rimligt. Problemet som sådant är nytt men diskussionen kring piratkopiering och copyrightskydd är knappast ny. Spontant kommer jag att tänka på åtminstone två händelser som tål en jämförelse, som skett under modern tid. Den första händelsen är radions lanserande i Sverige och därefter kassettbandspelaren. Jag tycker mig känna igen diskussionen och efter att ha tagit del av tidningar och annan nyhetsrapportering från den aktuella tiden så måste jag erkänna att det blir något av en deja vu upplevelse. Man trodde att människor inte längre skulle köpa skivor, då man kunde höra musiken kostnadsfritt på radion. I fallet med kassetbandspelaren så kunde man dessutom spela in musiken direkt från radion vilket verkligen antogs bli ett problem för skivförsäljningen. Vilket det aldrig blev i något av fallen. Att radion och kassettbandspelaren inte förbjöds, trots den senares inspelningsfunktion, inser jag har påverkat mitt sätt att se på frågeställningen kring fildelning, då jag identifierar situationerna som mycket snarlika. Om man sammanfattar argumenten för fildelning finner man en hel del andra intressanta punkter som inte involverar brottsrubricering av de som ägnar sig åt fildelning. Exempelvis hävdar jag, och många med mig, att då tillgången till digitalt material blir fri så främjas den teknologiska utvecklingen. Man kan koncentrera sig på kreativa funktioner som gynnar alla istället på att lägga resurser på att kringgå kopieringsskydd. Jag hävdar också att information kan utbytas mer effektivt via Internet utan förbud. Slutligen tror jag att det kan leda till enorma affärsmöjligheter. Motargumenten är färre, ur mitt perspektiv, men starka likväl. Det argument som jag identifierar som tyngst är de arbetstillfällen som går förlorade inom nöjesindustrin. Då den enorma summa pengar som nöjesindustrin hävdar att de förlorar måste tas någonstans ifrån. Det känns rimligt att anta att ett omfattande varsel är nära förestående. Ett annat argument som är värt att ta upp är den debatt som kan följa en legalisering av fildelning, där man från vissa håll kommer att tycka att man ger efter för piraterna. EN FRÅGA OM DEMOKRATI På ett djupare plan handlar det mer om man anser att den skrivna lagen inte skall ifrågasättas eller om man anser att det är en fråga om demokrati. Jag anser fortfarande att fildelning borde tillåtas, och 18 RELIGION & LIVSFRÅGOR

19 jag ska tydligt motivera varför. Det som fällde avgörandet för mig var faktiskt en principfråga, en fråga om demokrati. Det kan möjligen låta en aning dramatiskt men det handlar ändå om att människor ska ha möjlighet att bestämma hur de vill att samhällets lagar skall utformas. Om över en miljon svenskar ägnar sig åt ett fenomen så tycker jag inte att det är rimligt att stifta en lag mot detta. För då undrar jag, på vems initiativ tas ett sådant beslut? Känner riksdagen att det är en särdeles viktig fråga att besluta om? Jag tror inte det, jag tror att det handlar om branschorganisationer inom nöjesindustrin som har ett stort inflytande över både riksdag och regering, hur dessa utövar inflytandet skall jag inte spekulera kring, men för mig är det tydligt att det skett. ALTERNATIVA VÄGAR Sedan kyrkans försvinnande från samhällsarenan, har staten axlat kyrkans mantel för att garantera de goda värdena i samhället. Detta görs genom lagstiftning där det som inte anses som bra förbjuds. Med detta i bakhuvudet tycker jag det känns märkligt att en minoritet, nöjesindustrin, bestämmer över den majoritet som är svenska folket. Mitt ställningstagande känns mer principiellt än reellt, som nog är fallet med de flesta etiska ställningstaganden. Dock så känner jag mig ändå redo att engagera mig ytterligare för att förmedla mina synpunkter. I det första skedet hoppas jag, och liktänkande, på en lagändring. Därefter tror jag på ett ökat förtroende för våra folkvalda, som då visat sig värdiga vårt förtroende. Om det för att uppnå detta krävs att jag engagerar mig politiskt så är det något som jag är beredd att göra. Jag skulle vilja hävda att mitt beslut i denna fråga i allra högsta grad hör ihop med andra uppfattningar jag har, då jag anser att förbud sällan är rätt sätt att handskas med problem i vårt samhälle. Tyvärr så är det en vanlig lösning i Sverige, en ganska enkel och naiv lösning i mitt tycke. Det värsta scenario som jag kan se framför mig, vid en total legalisering av fildelning, är en total moralsänkning i Sverige. Respekten för lagstiftningen skulle kunna sjunka, människor som lyckats hålla sig opåverkade av informationsrevolutionen skulle hävda att man givit efter för ligister. Jag ser framför mig debattörer som jämför det hela med kidnappning, där man ger efter för kidnapparnas krav. Jag ser dock dessa scenarion som högst osannolika, självklart är det en subjektiv kommentar från en motståndare till nuvarande lagstiftning, men en kommentar likväl. Efter att ha samtalat med ett antal personer av varierande ålder och bakgrund så kan jag dra ett antal slutsatser. Den första är att det är väldigt åldersrelaterat hur mycket kunskap man har om sakfrågan. De allra flesta kände till debatten och var bekymrade över hur man från regeringshåll skött incidenten med the Pirate Bay. Tekniskt sett var det en del oklarheter i vad olika personer visste och tyckte men kärnan i det hela rörde ändå piratkopiering och moral. Där blev jag förvånad då både mor- och farföräldrar och bekanta till dessa tyckte att problemet nog kunde lösas utan lagstiftning. Några av mina bekanta sitter i chefspositioner och även dessa, ung som gammal, tyckte att debatten tagit en rentav löjlig vändning. Ska man verkligen ägna de få resurser vi har i det svenska rättsväsendet till att jaga datorbovar, finns det inga allvarligare frågor att ta tag i? Några kritiker fann jag också, som tyckte att de som sysslade med fildelning var snåla snorungar som nog inte vet hur det är att jobba hårt. De syftade då på artister eller skådespelare som slitit hårt för att nå dit de befinner sig och förtjänar sina pengar, som uteblir som en effekt av fildelning. Allihop var dock ganska överens, man tar i väl hårt med hänsyn till problemets art. Lagstiftning och åtal känns helt enkelt fel i en fråga som denna. Alternativa vägar bör finnas, större frågor borde få plats i media och de polisiära resurser vi har bör riktas åt annat håll. MATTIAS HEDBERG Glöm inte årsavgiften Nu är det dags för årsavgiften 2007! Sätt in 200 kr på FLR:s plusgirokonto ! (Studerande 100 kr, pensionär 150 kr) Du får fyra intressanta nummer av Religion & Livsfrågor samt FLR:s årsbok! LIVSFRÅGOR RELIGION LIVSVÄRLD 4:06 19

20 GUNNAR ISELAU Lärarens betydelse för elevens lärande Lärarens utbildning har betydelse, men den är inte tillräcklig. Det slår Skolverket fast i en uppmärksammad rapport som nyligen offentliggjorts. Skolverket kan nu med större säkerhet än tidigare identifiera de faktorer hos läraren som påverkar elevernas lärande. Rapporten konstaterar att lärarens utbildning, arbetsglädje och egen tilltro till sin kompetens är avgörande faktorer för elevernas lärande. Detta är naturligtvis inte uppseendeväckande i sig. Det nya, och unika, är att detta nu är empiriskt belagt. Studien konstaterar positiva samband med elevernas kunskapsprestationer och eleverna har i sin bedömning av sina lärares pedagogiska praktik urskiljt dessa faktorer som avgörande. Samtidigt lyfter rapporten fram att en stor andel lärare saknar dessa framgångsfaktorer. Vad innebär det för dessa lärares möjligheter att lyckas i sitt yrkesutövande? Vad innebär det för elevernas lärande? Gunnar Iselau, undervisningsråd vid Skolverket, beskriver och diskuterar resultaten, som kan sägas har särskilt stor bäring på undervisning i religionskunskap. UTGÅNGSPUNKT OCH INRIKTNING Utvärderingen Lusten och möjligheten. Om lärarens betydelse, arbetssituation och förutsättningar bygger på lärarnas och elevernas egna beskrivningar, vilket är en stor styrka både för resultatets legitimitet och vid dess användning för att förbättra lärarens förutsättningar och därmed öka elevernas lärarande. Utvärderingen identifierar faktorer hos lärarna, som har betydelse för elevernas uppfattning om kvaliteten i den undervisning de får, dvs för deras lärandemiljö och i vissa avseenden också för deras prestationer. Dessa faktorer kan hänföras till områden som gäller» Lärarens utbildning» Lärarens arbetsglädje och självtillit» Den demografiska sammansättningen i lärarkåren Det är knappast möjligt nå ökad måluppfyllelse genom att stärka lärarna och bygga upp deras förmåga att vara lärare utan att samtidigt uppmärksamma lärarnas möjligheter att utföra sitt uppdrag, dvs deras arbetssituation och förutsättningar. Därför belyser utvärderingen även» Lärarnas förändrade yrkesroll» De olika ämneskulturernas påverkan» Styrdokumentens genomslag» Rektors ledning Denna artikel berör i första hand utvärderingens resultat vad gäller de faktorer hos läraren som har betydelse för elevernas lärandesituation. LÄRARENS UTBILDNING Att läraren har lärarutbildning och utbildning i ämnet hon/ han undervisar i har positiv betydelse för elevens lärande är ett av huvudresultaten. Eleverna ser i högre grad dessa lärare som bättre lärare de undervisar bättre, kan förklara bättre när eleven inte förstår och bedöms av eleverna i högre grad sätta rättvisa betyg. Det är även dessa lärare som i högre grad enligt eleverna själva engagerar dem och skapar intresse för ämnet. Dessa lärare uttrycker i högre grad att de tar utgångspunkt i styrdokumenten. På dessa lärares lektioner är det i högre grad bättre stämning och mindre oro och störande oljud. Resultatet visar att utbildning lönar sig både för läraren som får gensvar i sitt arbete och för eleverna som får mer utbyte av läraren. Situationen accentueras av att mer än var tredje lärare, även då lärare i religionskunskap, inte har utbildning i ämnet. Till denna osäkerhetsskapande situation kan fogas resultatet att en tredjedel av lärarna beskriver att de inte har tillräcklig kompetens att upptäcka och stödja elever i behov av särskilt stöd. En lika stor andel lärare beskriver att de inte har tillräcklig kompetens att möta elever med annan social eller etnisk bakgrund. Men, och det är kanske det viktigaste konstaterandet i hela studien, resultatet att lärarens utbildning är en framgångsfaktor gäller inte alla elever. En uppdelning av eleverna 20 RELIGION & LIVSFRÅGOR

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14 1 i n l e d n i n g Denna bok, I glädje och sorg, vill bidra till reflektion över vad det innebär att predika vid vigsel respektive begravning. Det har skrivits hyllmeter om hur man predikar. Varför då

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Utlåtande 2011: RIV (Dnr 322-2360/2010) Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka! Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka! Här ska ni få - en idé om Vad är kyrkopedagogik! - lust att få reda på mer! Kyrkopedagogik kan man inte prata om om man inte har upplevd det. (Marion Wrede, tysk kyrkopedagog)

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Förändringar i Lpfö 98

Förändringar i Lpfö 98 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk.

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk. Kurser i religionsvetenskap inom ämneslärarprogrammet Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk: Religionshistorisk

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Barnets rätt till respekt i den mångkulturella skolan. Mårten Björkgren 8.10.09

Barnets rätt till respekt i den mångkulturella skolan. Mårten Björkgren 8.10.09 Barnets rätt till respekt i den mångkulturella skolan 1 Janusz Korczak (1878-1942) barnkonventionens skyddspatron Den polske pedagogen och läkaren Korczak var en av tre initiativtagare till det första

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Gott bemötande i svåra situationer. Gill Croona

Gott bemötande i svåra situationer. Gill Croona Gott bemötande i svåra situationer Gill Croona Etik & Utmaning Om lärande av bemötande i professionsutbildning Växjö University Press, 2003 Artikel i tidskriften VÅRDFOCUS, nr 9, 2011 Bemötandeproblematiken

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Religioner och andra livsåskådningar

Religioner och andra livsåskådningar Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -

Läs mer

Studiebesök i! religionskunskapsundervisningen.

Studiebesök i! religionskunskapsundervisningen. Studiebesök i religionskunskapsundervisningen. Elevers tal om islam före, under och efter ett moskébesök Thérèse Halvarson Britton Licentiatuppsats på CSD, KAU (2014) Syfte Att undersöka ett studiebesöks

Läs mer

Att backa in i framtiden

Att backa in i framtiden Ledare SPT nr 9 2012 Att backa in i framtiden 2010 GJORDES EN STOR enkätundersökning av Svenska kyrkans medlemmar. Den beskrivs och redovisas av Jonas Bromander i en bok på Verbum: Svenska kyrkans medlemmar

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra. Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6 RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen Kärlek nu och för alltid Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 4 Helt älskad älska helt 5 1. Helt älskad älska helt / Synen 5 2. Smaken / Hörseln 7 3. Känseln / Lukten 9 Fördjupningsruta:

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist en väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingen

Läs mer

DOKUMENTATION AV LUNCHSAMTAL 1 okt kl 11-15, Kyrkokansliet, Uppsala.

DOKUMENTATION AV LUNCHSAMTAL 1 okt kl 11-15, Kyrkokansliet, Uppsala. 1 DOKUMENTATION AV LUNCHSAMTAL 1 okt kl 11-15, Kyrkokansliet, Uppsala. Omkring femton kvinnor från sju lokalavdelningar och kretsar, riksstyrelsen och enskilda medlemmar inom Kvinnor för mission deltog

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer