MAGASINET OM BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I KRONOBERG 2014 VI ÄR PÅ GÅNG LITE BÄTTRE VARJE DAG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MAGASINET OM BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I KRONOBERG 2014 VI ÄR PÅ GÅNG LITE BÄTTRE VARJE DAG"

Transkript

1 MAGASINET OM BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I KRONOBERG 2014! VI ÄR PÅ GÅNG LITE BÄTTRE VARJE DAG 1

2 Innehåll ALVESTA KOMMUN ROAG munvårdsombud och munvårdskorgar 4 CJ Hemvård/linné Hemvård Rätt nutrition minskar fall 5 Ljungby kommun Att få leva tills man dör 6 Mediciner Nej Tack! 7 Markaryds kommun Förbättringsarbete Senior alert 8 Vårdprogram Palliativ vård i livets slut 9 Medigrupp Förebygga fall i hemmet 10 tingsryds kommun Trygg hem 11 uppvidinge kommun På Stadiga fötter i Älghult 12 växjö kommun Förebygg fall i hemmet 13 Förbättrad balans 14 Kortare nattfasta på Borgmästaren 15 Studiecirkel med Senior alert tänk 16 Matstund 17 Teamkonferens 18 Tv-spel 19 Förbättrad måltidssituation 20 Förebygga fall genom Teamarbete 21 Vardagsrehabilitering 22 älmhults kommun Mer stimulans i vardagen 23 Att bjuda Inte erbjuda 24 alvesta-/lessebo-/ljungby-/ Markaryds-/växjö kommun Bättre smärtlindring hos patienter i livets slut 25 landstinget kronoberg/ ljungby kommun En vägbula mindre för Linnea 26 landstinget kronoberg/ växjö kommun ADL-bedömning på AVA 27 landstinget kronoberg Alla har rätt till en glad mun 28 Kompetenshöjande skrivkurs 29 Spridning av huvudmåltiderna på Ljungby lasarett 30 Bättre resultat med alerta undersköterskor 31 Lathund IVP/SVP 32 Nutritionsarbete 33 BPSD-team 34 Vi har inte tid med Senior alert eller? 35 Mobilisering mot trycksår 36 Munvård 37 Fallriskdetektiver 38 Alertmagasinet beskriver samtliga bidrag till Alertpristävlingen Artiklarna baseras på deltagarnas inlämnade bidragsformulär. Många bidrag är dock redigerade av hänsyn till magasinets form, anslag och begränsade utrymme. 2

3 Kronoberg GåR från TEORI TILL praktik Inom ramen för SKLs satsning Bättre liv för sjuka äldre kan vi nu för tredje året i rad presentera resultatet av det strukturerade utvecklingsarbetet som pågår i länets landsting och kommuner. ÅRETS ALERTMAGASIN VITTNAR om att Kronoberg börjar gå från teori till praktik. Ute i verksamheterna agerar man nu in de nya arbetssätten och förverkligar länets gemensamma handlingsplan, som leder till ett bättre liv för Kronobergs sjuka äldre. TACK TILL DE ENHETER, som genom sina bidrag till Alertmagasinet är inspiratörer och medverkar till spridning av goda exempel. Tack till juryns medlemmar för ert engagemang och för ert arbete med att ta fram årets Alertprisvinnare. Tack även till utvecklingsledarna som genom sitt stöd till verksamheterna har bidragit till genomförande av förbättringsarbeten i Kronobergs landsting och kommuner. Peter Hogla Regiondirektör Martin Myrskog Landstingsdirektör (tf) 3

4 Alvesta kommun ROAG munhälsoombud och munvårdskorg Genom utbildning av munhälsoombud och munvårdskorgar ville vi stimulera införandet av ROAG. Efter införandefasen ville vi ha ett system som var säkert, kontinuerligt och välfungerande på alla enheter inom omsorgen. Varje enhetschef fick i uppdrag att rekrytera två personal per enhet, som fick gå en utbildning som togs fram i samarbete med Folktandvården. Totalt utbildades 37 munhälsoombud, som ovkdå utrustades med en personlig munvårdskorg som de därefter ansvarar för. All personal var överens om att munhälsan var ett eftersatt område och man var medveten om sin bristande kompetens inom området. Då effekten av en förbättrad munhälsa ger resultat både i nutritionsstatus samt sekundär effekt på fall och på trycksårsprofylax så var det ett område som vi ville prioritera. Tidigare har varje samordnare haft ansvar för att bevaka och hjälpar sina brukare när det gäller munhälsan. Detta har inneburit att kvaliteten varierat beroende på samordnarens kompetens. Nu har några utbildade personer på varje enhet ett särskilt ansvar och kvaliteten blir bättre och mer likvärdig. Munhälsoombuden utrustades med en personlig Munvårdskorg som innehåller utrustning för att kunna göra en bra munhälsoundersökning, material för att kunna påbörja enklare behandlingar samt även rekommenderade tandborstar och tandkräm. Allt material togs hem via förrådet och finansieras med intjänade medel från Senior alert Genom att varje ombud tilldelades en egen korg så effektiviserades bedömningarna samt att de ordinerad behandling påbörjades direkt. Korgen hålls alltid påfylld. Genom att materialet beställs via förrådet så sparas även tid. Då munhälsan, med all tydlighet, är eftersatt så underlättas arbetet med att förbättra den enskildes munhälsa genom ett effektivt och strukturerat arbetssätt. God utbildning samt tillhandahållandet av lättåtkomligt material är också viktiga framgångsfaktorer. Samtidigt ger snabbt insatta munhälsoåtgärder en snabb och effektiv påverkan på både välbefinnande och nutritionsstatus. Under 2013 gjordes 180 munhälsobedömningar i Senior alert. I 89 av dessa fanns minst en 2:a i ROAG och 36 med minst en 3:a. Organisation: Alvesta kommun Arbetsplats/enhet: Omsorgsförvaltningen Kontaktperson: Arnold Lennartsson Telefon: fakta Ansvarsområden för munhälsoombuden att göra ROAG-bedömningar enligt fastställda rutiner sätta in enklare åtgärder föra in bedömningar, åtgärder samt uppföljningar i Senior alert vara konsulter till sina kollegor medverka, tillsammans med samordnaren, vid utvärderingen av vidtagna åtgärder ha kontakt med kontaktperson utsedd av FTV i förekommande fall skriva remisser till FTV hålla sig uppdaterad på nyheter inom området 4

5 CJ & Linné Hemvård Rätt nutrition minskar fall! Vårt arbete syftar till att aktivt arbeta med nutrition för att minska fallrisk/fallolyckor. Dålig nutrition leder exempelvis till sämre läketid samtidigt som fallrisken då ökar. Att minska fall är något alla inom vården arbetar aktivt med. Vi ser ett samband mellan nutrition och fall samt medicinering. För att nå målet minskade fall har vi delmål som gör det enklare att se hur arbetet är tänkt att fortlöpa. Vi kan genom förbättringsarbete minska fallrisken och som en förlängning av det minska fallolyckor. Samtidigt ökar vi välbefinnandet bland våra omsorgstagare då kosten förbättras, vilket får många positiva effekter som mer energi till fritidsaktiviteter och bättre läkningstid vid skador eller sjukdom. Vårt arbete är nytänkande då vi väljer att analysea orsak till fall som vi tror inte lyfts fram så ofta. Vi ser en möjlighet till fallprevention i ett tidigt skede hos den enskilde. Vi kan redan från den dag då vi börjar besöka den enskilde analysera rådande situation och utifrån den börja arbeta med att förhindra fall. Vårt centrala arbetssätt är samtal som har starka kopplingar till den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen. Vi inkluderar den enskilde från början för att skapa en förståelse men också för att få kunskap om t ex matvanor. I grund och botten utför vi ett arbete där den enskilde är med och aktivt förebygger fall. Kopplat till samtal har vi även checklistor där vi marker olika faktorer som kan leda till fall i hemmet. Det används sedan som underlag vid senare samtal med den enskilde. Gällande (stora) förändringar i den enskildes tillvaro/ hemmiljö involveras även anhöriga vid önskemål samt godkännande från den enskilde. Varje förändring som gör uppföljs/utvärderas också sedan för att se resultat. Ett färskt exempel på ett resultat vi uppnått är hos en person som haft fall vid flera tillfällen i hemmet. Den enskilde har pga en dålig kost fått problem med magen vilket lett till förstoppning. Det i sin tur ledde till fall orsakade av epilepsianfall som i sin tur orsakades av förstoppning. Vi började med att analysera situationen och samtidigt börja en dialog med den enskilde samt anhöriga. Det ledde till ändrade kostvanor samt regelbunden uppsikt över att kosten sköttes. Vår utvärdering visade att en förbättring hade skett över en längre period då den enskilde inte blev förstoppad till den grad som tidigare. För fakta Delmål för att minska fallrisken Få en klar bild/struktur över vilket tema vi har valt och hur vi ska arbeta Informera och utbilda all berörd personal av vårt påbörjade arbete med Senior alert Analysera våra omsorgstagares situation gällande fall/nutrtion och samtidigt inkludera den enskilde i det pågående arbetet med en utgångspunkt som är förankrad inom den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen Återkoppla resultatet av analysen till personalgruppen och påbörja förändringsarbetet Utvärdera/analysera situationen hos våra omsorgstagare för att se om en förändring till det bättre skett Återkoppla resultat att förbättra kosten erbjöd vi t ex att följa med vid inköpstillfällen istället, vilket också höjde den enskildes sociala tillvaro. Helt plötsligt kunde han/ hon välja nya spännande varor istället för samma varor som förra veckan. Organisation: CJ Hemvård AB Arbetsplats/enhet: Linné Hemvård Kontaktperson: Csongor Konya Telefon:

6 ljungby kommun Att få leva tills man dör Syftet med förbättringsarbetet är att initiera senior alertsystemet som ett naturligt arbetsredskap i vardagen. Vid team-träffar och i vardagsarbetet vill vi lägga fokus på våra omsorgstagare och identifiera deras behov utifrån aktuell förmåga/oförmåga. Vi anpassar hjälpmedel, arbetssätt, kost mm för att kunna tillgodose individuella behov/önskemål och förebygga negativa konsekvenser. Oavsett profession så strävar vi för gemensamt mål. Kontaktombuden, tillsammans med arbetslaget, uppmärksammar individen i vardagen. I samband med team-träffar lyfts eventuella problem och behov samt förslag på åtgärder. Alla deltar i varför, hur och i resultatet. När åtgärderna genomförts sker en återkoppling i gruppen. Individens behov sätts i centrum genom att fokus läggs på värdighet. Behov identifieras snabbare. Samarbetet och effektiv anpassning av t ex hjälpmedel, kost, arbetssätt gör att måltider anpassas så omsorgstagaren kan få i sig näringsriktig mat i den omgivning han/hon är bekväm i att omsorgstagaren får fortsätta med de aktiviteter som man önskar att i samband med hygien och omvårdnadssituationer bibehålls individens egna rutiner, utgångspunkten är värdighet i alla moment. Organisation: Ljungby kommun Arbetsplats/enhet: Åbrinken Kontaktperson: Maggan Östlund Telefon: Att använda team-träffar som forum där alla deltar innebär en förändring av vårt arbetssätt. Oavsett profession strävar vi mot ett gemensamt mål. 6

7 ljungby kommun Mediciner nej tack! Genom att tänka igenom alternativ till lugnande läkemedel när omsorgstagaren är orolig vill vi se om det går att minska användningen av mediciner. På Ljungsätra särskilda boende bor 92 omsorgstagare. Vårt arbete började med information till all berörd personal. Syftet med förbättringsarbetet var att vi skulle göra en kartläggning av mängden lugnande behovsläkemedel. För oss är det ett sätt fortsätta arbetet med Linnea projekt 7. Att inte välja den enklaste vägen, det vill säga att ge lugnande läkemedel som första alternativ, har varit centralt i arbetssättet. För att hitta alternativ har personal fått träna sig i att se och tolka det outtalade hos omsorgstagaren. Vi har jämfört perioderna juni augusti och oktober december Kartläggningen är baserad på behovslistor av lugnande läkemedel och det framkom att nio omsorgstagare var aktuella. Vi ser inga stora skillnader mellan perioderna. Hos någon omsorgstagare har vi sett att läkemedel mot oro inte har haft någon effekt. Personalen har då provat andra åtgärder, t ex tidningsläsning, pratstund eller att få lägga sig och vila. Någon omsorgstagare har fått stående läkemedel insatta på grund av att behovet kvarstod. Det har framkommit stora skillnader i hur personalen uppfattar behov av lugnande läkemedel och vi har märkt att dokumentationen behöver förbättras. Nyttan för våra omsorgstagare är att vi uppmärksammat behovet av att hitta verktyg för bedömning, utvärdering och dokumentation när vi ger lugnande läkemedel. Organisation: Ljungby kommun Arbetsplats/enhet: Ljungsätra Kontaktperson: Malin Henriksson Telefon:

8 markaryds kommun Förbättringsarbete Senior alert Målet med detta förbättringsprojekt var att öka delaktigheten hos personalen, vilket vi tror leder till ett bättre förebyggande arbetssätt som i sin tur gynnar den boende. Vi upplevde att undersköterskans roll i Senior alert var otydlig och därför ville vi öka undersköterskans delaktighet i detta. För att öka undersköterskans delaktighet i arbetet med Senior alert. Tidigare har sjuksköterskan gjort merparten av det administrativa arbetet i Senior alert. Nu är undersköterskans roll mer framträdande. Vi har ändrat arbetssättet så undersköterskan är delaktig i alla fem steg gällande Senior alert. Det innebär att arbeta med att fylla i blanketter, registrering, åtgärder, dokumentation och uppföljning. Undersköterskans delaktighet har tydligt förbättrats i det administrativa Nu är undersköterskans roll mer framträdande. arbetet kring Senior alert, vilket vi också tror leder till ett förebyggande arbetssätt för våra boende. Organisation: Markaryds kommun Arbetsplats/enhet: Sjögården Kontaktperson: Malin Hedenström, telefon: ,0 0,8 0,6 Innan förbättringsarbetet var undersköterskorna delaktiga inom dessa områden. Efter förbättringsarbetet var undersköterskorna delaktiga inom alla områden. 0,4 0,2 0,0 blankett registrering åtgärder dokumentation uppföljning 8

9 markaryds kommun Vårdprogram Palliativ vård i livets slut Att säkerställa en god palliativ vård, där patienterna får en likvärdig vård oavsett om man är i ordinärt eller särskilt boende var vårt fokus i förbättringsarbetet. Det ska ske genom att personalen använder vårdprogrammet där det finns tillgång till exempelvis vakrutiner och checklistor. Syftet med vårdprogrammet är att vi ska ge patienterna en god palliativ vård på lika villkor. Programmet ska fungera som stöd och arbetsredskap för all personal. Vi upplevde att det saknas riktlinjer och rutiner för den palliativa vården i kommunen. Det finns inga riktlinjer och rutiner för palliativ vård sedan tidigare. I ett vårdprogram får vi en konkretisering och insikt i varandras yrkesroller och uppdrag, vem gör vad blir tydligare. En palliativ arbetsgrupp har bildats i kommunen med distriktssjuksköterska, sjuksköterska, enhetschefer, MAS och funktionschefer. Alla har tagit del av vårdprogrammet och fått lämna synpunkter. Det nationella vårdprogrammet har legat till grund för stora delar av programmet. Då vårdprogrammet inte är färdigställt, har vi inget resultat. Vi planerar att utvärdera genom intervjuer/enkäter för att se hur och i vilken omfattning vårdprogrammet varit till nytta. Genom att vårdprogrammet bygger på teamarbete kring patienten, och varje profession lämnat sitt ansvarstagande, har många tankar och reflektioner om hur och vad vi gör dykt upp. Organisation: Markaryds kommun Arbetsplats/enhet: Hemsjukvården Kontaktperson: Kajsa Andersson Telefon: I ett vårdprogram får vi en konkretisering och insikt i varandras yrkesroller och uppdrag. 9

10 medigrupp boende Förebygga undernäring i ordinärt En viktökning hos de vårdtagare som var undernärda och en stabil vikt hos de i riskzonen, var målet med förbättringsarbetet. Vi ville minska antalet fall och få vårdtagare med mindre yrsel, mer ork och mer motståndskraft mot sjukdomar. Genom att införa särskilda åtgärder har vi försökt att minska undernäringen hos våra vårdtagare i deras ordinära boende. Flera av våra vårdtagare väger väldigt lite. Med hjälp av senior alerts riskbedömningar kunde vi upptäcka flera med undernäring och flera med risk för undernäring. Vi ville jobba för en förändring och få våra vårdtagare att gå upp i vikt. Detta är inte helt lätt med vårdtagare i eget boende, där man inte alltid vet vad som inhandlas eller när vårdtagaren äter. I ett ordinärt boende är det svårt att kontrollera intag och inköp. Det är därför svårare att ändra vårdtagares vanor att äta lite, inte unna sig riktig mat eller ta lagom portioner. Vi började förklara vikten av att äta mer när man blir äldre på ett informativt sätt, och fick hjälp av dietist Cecilia Malm med olika metoder för att kontrollera intaget och att göra förbättringar. Vi använde oss t ex av matdagbok. Det var upplysande för vårdtagaren att själv se hur lite han/hon stoppade i sig, att det faktiskt inte är tillräckligt. Vi har använt oss av senior alerts riskbedömningar för att se vilka vårdtagare vi ska lägga extra krut på, tagit vikt varje månad och använt oss av MNA. Därefter har vi med hjälp av matdagbok fått insyn i vad vårdtagaren verkligen får i sig under ett dygn. Tillsammans med vårdtagaren har vi tittat på olika sätt att förbättra intaget. Några exempel är att se över inköpen och välja fetare alternativ, fettberika kost med smör och grädde, välja näringsberikad kost till de vårdtagare som äter väldigt små portioner samt lägga in mellanmål. Vi har också försökt få in ett senare mål hos de som har väldigt lång nattfasta. Det tar tid att se resultat i arbetet med undernäring, men sedan i höstas har vi fått positiva resultat. Vi har bl a en vårdtagare som gått upp från 40 kg till 46 kg nu i januari! Denna vårdtagare känner sig starkare och inte lika yr. Vi har också vårdtagare som har minskat i antal fall under denna period, flera vårdtagare har ökat något kilo i vikt och framför allt har vi ingen som har minskat i vikt. Organisation: Medigrupp AB Arbetsplats/enhet: Växjö Kontaktperson: Sanna Wikström Telefon: Det var upplysande för vårdtagaren att själv se hur lite hen stoppade i sig, att det faktiskt inte är tillräckligt. 10

11 tingsryds kommun Trygg hem Trygg Hem ska syfta till att ta hem Linnea från slutenvården på ett bra och tryggt sätt. Alla i teamet ska genomsyras av ettaktiverande och rehabiliterande synsätt. fakta Målet med Trygg Hem Att de personer som är utskrivningsklara ska känna trygghet inför hemgång Att ge Linnea möjlighet att komma hem i sitt eget boende direkt efter vistelse i slutenvården. Att få fungerande team som ser varje enskild Linneas vilja och möjlighet, så att aktivitet och delaktighet ökar. Att det i verksamheten finns fungerande verktyg som stärker det rehabiliterande förhållningssättet och som ger bättre kommunikation, information och ett bra socialt innehåll i verksamheten. Studiecirkeln är tänkt att vara en utbildning med syftet att utveckla och förbättra yrkeskompetensen för vårdbiträden och undersköterskor. Den ska ligga till grund för att utveckla gemensamma målsättningar och förhållningssätt i arbetet med rehabilitering och aktivering i Linneas vardag. Intentionen med studiecirkeln är att den ska utgå från vardagsrehabilitering samt ge verktyg och kunskaper för ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt i arbetet. Korttidsavdelningen skulle avvecklas i kommunen och Linnea skulle kunna återgå till sitt ordinära boende på ett tryggt sätt. Vi har skapat en metod som får personalgruppen att tänka på aktivitet och rehabilitering för Linnea. Den metod som utbildningen i rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt utgår från är studiecirkel samt praktisk situationsanpassad handledning i de äldres hem. Checklista och en mall för genomförandeplaner är framtagna för att fungera som del i utbildningen, men också som verktyg i den fortsatta verksamheten. I studiecirkeln används checklistan som övning i hur Linneas aktivitetsnivå och förmågor kan värderas. I handledningen används checklistan i praktiken för att bedöma insatsbehov hos Linnea, vad Linnea klarar med och utan stöd samt vad hen behöver hjälp med. Utifrån informationen i checklistan formuleras genomförandeplanen i den framtagna mallen. I studiecirkeln Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt är målet att förmedla, men också lyfta fram redan befintlig, praktisk erfarenhetsbaserad kunskap, det som ibland kallas tyst kunskap. All personal i en hemtjänstgrupp har deltagit i studiecirkel Aktiverande och rehabiliterande förhållningssätt. Personalen har blivit mer lyhörd för Linneas behov och låter Linnea få den tid som krävs för att hennes behov ska tillgodoses. Organisation: Tingsryds kommun Arbetsplats/enhet: Solängen Kontaktperson: Gunilla Freborn Telefon: Studiecirkeln ska utgå från vardagsrehabilitering.

12 uppvidinge kommun På Stadiga fötter i Älghult Genom regelbunden balansträning och utomhuspromenader ville vi minska risken för fall för personer i ordinärt boende och som i riskbedömning i Senior alert hade risk för fall. Femton personer i ordinärt boende fick fallprevention utförd och deltog i balansträning, uppföljning av befintliga hjälpmedel samt promenadgrupp under nio månader. Parallellt med det förbättrades utomhusmiljön. Insatserna ledde till att antalet fall minskade. Varje fall riskerar att väsentligt försämra livskvaliteten hos den person som faller. Varje fall vi kan förhindra är en framgång. Arbetet har inneburit att den balansträning och fysisk aktivitet som genomförts har påverkat livskvaliteten positivt. Det har också medfört att vi fått många idéer och tankar på hur vi ska utveckla möjligheterna till träning i ordinärt boende. Fallprevention gjordes i varje lägenhet och tidigare ordinerade hjälpmedel följdes upp. Underhållsåtgärder och utbyte av hjälpmedel genomfördes där det fanns ett sådant behov. Deltagarna genomförde ett balanstest enligt Bergs balansskala före och efter åtgärderna. Vi delade in deltagarna i grupper en promenadgrupp för de som kunde gå lite längre sträckor och en för de som gick lite kortare. Vi hade också en grupp där vi tränade balans. Utomhusmiljön förbättrades också och efter genomförandet fick deltagarna beskriva hur de upplevt de olika aktiviteterna. Vi har inget vetenskapligt fastställt resultat pga litet underlag (15 deltagare), men fallen har minskat. Arbetet har också sporrat deltagarna till egenträning, framför allt att promenera. Förbättringarna i utomhusmiljön har också kommit alla i närområdet till del. Organisation: Uppvidinge Kommun Arbetsplats/enhet: Älghult Kontaktperson: Helen Gustavsson Telefon: Vi genomförde intervjuer om fysisk aktivitet och motion för att placera varje deltagare i rätt aktivitetsgrupp. Arbetet har också sporrat deltagarna till egenträning, framför allt att promenera. 12

13 växjö kommun Förebygg fall i hemmet Vi ville utforma ett strukturerat arbetssätt kring fallprevention för att minska antalet fallolyckor. Arbetssättet syftar till att förebygga fall genom att i ett tidigt skede upptäcka riskmoment i patientens hem. Rehabenheten i Växjö kommun bildade en arbetsgrupp med arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Vi sökte material och tog fram en egen broschyr Förebygg fall i hemmet. Det strukturerade arbetssättet påbörjas vid första kontakt genom frågor om fallrisk. Hembesök, bedömningar och åtgärder genomförs gemensamt. Vid inventering av fallolyckor i kommunens patientsäkerhetsarbete framkom att våra professioner ibland haft kontakt med patienten i ett tidigare skede än då fallolyckan inträffat. Vi frågade oss därför om vi kunde förbättra vårt arbetssätt och därmed förebygga fler fallolyckor. Nu arbetar vi mer preventivt. Tidigare gjorde vi fler enskilda bedömningar, antingen av sjukgymnast eller arbetsterapeut, som kunde resultera i förskrivning av t ex duschpall eller rollator. Nu gör vi grundligare bedömningar av fallrisk genom gemensamma besök. När patient/närstående kontaktar sjukgymnast/arbetsterapeut i Rehabenheten besvarar de följande frågor: 1. Har du fallit under det senaste året? 2. Är du rädd för att falla? Till närstående/omsorgspersonal finns en alternativ fråga: Tror du att patienten kommer att falla inom de närmsta månaderna om ingen förebyggande åtgärd sätts in? Jakande svar på någon av frågorna resulterar i ett erbjudande om gemensamt hembesök av arbetsterapeut och sjukgymnast för bedömning av fallrisk. Vi använder validitets- och reliabilitetstestade bedömningsinstrument för att bedöma balans, fallrädsla, benstyrka, förflyttningar och aktivitetsförmåga. Utifrån bedömningen genomförs insatser som träning i hemmet, ansökan till dag-rehab, hjälpmedelsförskrivning, kontakt med annan profession/vårdgivare samt genomgång av informationsbroschyren Förebygg fall i hemmet. Efter tre månader genomförs en uppföljning. Utvärdering hos patienterna har påbörjats och vi ser att vi når riskpatienter i ett tidigare skede, innan de har råkat ut för en fallolycka. Genom ett likvärdigt arbetssätt ges en högre kvalitet och ökad patientsäkerhet. Organisation: Växjö kommun Arbetsplats/enhet: Rehabenheten Kontaktperson: Ida Carlstedt Telefon:

14 växjö kommun Omsorgstagarna som deltog fick en säkrare gång, bättre balans och minskade risken för fall. Förbättrad balans Målet för vårt Senior alert-projekt var att förbättra deltagarnas balans och rörelseförmåga för att på så sätt minska risken för fall. Genom ett enkelt träningsprogram utarbetat av sjukgymnast genomfördes enkla balansövningar under en dag/ vecka under september till december 2013 på Sjöliden i Braås. Efter enbart några få träningsomgångar, uppvisade deltagarna märkbart resultat genom att säkrare kunna utföra övningarna. Syftet med projektet vara att stärka deltagarnas rörlighet och på det viset också minska risken för fall. Samtidigt ville vi också stärka deltagarnas självförtroende, så att de eventuellt får tillbaka viss rörlighet som de trodde inte längre fanns. Det har funnits gymnastik på Sjöliden en gång/vecka, men ingen balansträning. Genom en medveten satsning på fysik aktivitet kan balans hos våra omsorgstagare öka, och då minskar också risken för fall. Träffarna har varit en dag/vecka à två gånger/dag (damgrupp och herrgrupp och ibland extragrupp) med 6 13 deltagare/gång. De som inte kom till träffarna, sökte vi upp i huset. Balansövningarna utarbetades i samråd med en sjukgymnast. Deltagarna har fått öva på att ta upp olika saker från golvet, t ex en påse med ärtor, gåträning mellan bommar, resa sig upp och sitta ner säkert på stolar, stå upp och flytta saker på ett bord, mm. Enkla träningsredskap, som t ex Sussy-band, har köpts in till enheten för att omsorgstagarna ska kunna fortsätta träningen. Dokumentationen har genomförts på en blankett utarbetad och modifierad av Rehabenheten. Omsorgstagarna som deltog fick en säkrare gång, bättre balans och minskade risken för fall. En bieffekt var att vi hade några roliga timmar tillsammans. En omsorgstagare spelade piano som ung, men hade inte gjort det på flera år. I slutet av vårt projekt spelade hon fram och tillbaka på tangenterna, till de övriga deltagarnas glädje. Andra omsorgstagare kunde för första gången på länge plocka upp något, från golvet vilket gav både glädje och ökad självkänsla. Eftersom resultat blev så bra, hoppas vi kunna fortsätta med projektet under 2014för att ytterligare bygga upp balans hos deltagarna. Organisation: Växjö Kommun Arbetsplats/enhet: Sjöliden, Braås Kontaktperson: Peter Nilsson Telefon:

15 växjö kommun Kortare nattfasta på borgmästaren Lagom lång nattfasta är viktig för omsorgstagarens hälsa. På Borgmästaren hade vi hyggliga resultat och ville ta nästa steg. Förbättringsarbetet har fokuserat på tre insatser. Vi har medvetandegjort vikten av en lagom lång nattfasta för personalen och omsorgstagarna, ökat samarbetet mellan dag- och nattpersonal samt spritt ut måltiderna mer över dygnets alla timmar. Vad ville teamet uppnå? Kortare nattfasta, för de som önskar, har många fördelar. Med en lagom lång nattfasta minskar oro och fall, samt att omsorgstagarna blir piggare. Nu ser vi hela dygnet, alltså även nattens del, i näringsintaget. Det har också blivit ett ökat samarbete mellan dag- och nattpersonal. En ombyggnation med kök på varje avdelning har gett förutsättningar för att enkelt kunna hämta mat och dryck till de boende. Arbetssättet innebär att vi infört följande rutiner: Ge yoggi/fil på sängen vid uppvaknande (innan uppstigning) Rumsvarm dryck, vilket passar de allra flesta Näringsbomb till sen kvällsmedicin erbjuds alltid Kvällsmaten har flyttats fram en halvtimma. Extra nattfastemätning håller fokus på frågan. Fler omsorgstagare har maximalt elva timmars nattfasta nu, jämfört med Vi märker också att nattsömnen har blivit bättre för omsorgstagarna och att de därmed också är piggare på dagen. Organisation: Växjö kommun, Omsorgsförvaltningen Arbetsplats/enhet: Borgmästaren, Avdelning Grön och Borgen Kontaktperson: Marie Lundh Telefon: Med en lagom lång nattfasta minskar oro och fall, samt att omsorgstagarna blir piggare. 15

16 växjö kommun Studiecirkel med Senior Alert-tänk på måndagsträff Genom att arbeta med studiecirklar på måndagsträffarna har vi haft som mål att öka medvetenheten hos omsorgstagare och personal om nyttan med vardagsträning och bra mat för att förhindra risken för fall, undernäring och trycksår. Vardagsträningen kan också ha som effekt att man kan skjuta fram tiden för omfattande hjälpinsatser eller bara minska behovet av hjälpinsatser. Studiecirklarna har också syftat till att förbättra och stärka arbetet inom teamet, till nytta både för våra omsorgstagare och för samtliga professioner. Studiecirkeln har tagits fram för att användas och utvecklas, men också för att andra enheter ska kunna dra nytta av våra erfarenheter. Vi ville medvetandegöra alla våra omsorgstagare och, om möjligt, blivande omsorgstagare om nyttan med vardagsträning och bra mat. Dessutom ville vi göra all personal medveten om nyttan med åtgärderna, så att de vid alla möten med omsorgstagare har ögon och öron öppna för förändringar eller nya behov. Vi ville också stärka och utveckla samarbetet inom teamet till nytta för alla inblandade. Vi har förstärkt teamets roll genom att ha team-träffar varje vecka med sköterska, biståndshandläggare, arbetsterapeut, sjukgymnast, undersköterskor och enhetschef. Vi har kunnat stödja och utveckla arbetet mot omsorgstagarna eftersom vi utnyttjat teamets alla professioner och kompetens. Detta har lett till utveckling av arbetet och stärkt undersköterskorna i deras roll. Många upplever nu sitt arbete som mer intressant och stimulerande till nytta för alla omsorgstagare. Vi har haft en studiecirkel på våra måndagsträffar med information om vardagsträning och tips på saker man kan göra, information och provsmakning av bra och enkla mellanmål och frukostar, information om nattfasta och åtgärder som man kan vidta för att undvika fall i hemmet mm. Vi har kompletterat med gå-grupp, tipspromenad, fester med information vid samtliga tillfällen. Antalet deltagare på måndagsträffarna har ökat under de sju tillfällen som varit, många deltagare i gå-gruppen och många som efterfrågar information. Vi har mätt antalet uppresningar under 30 sekunder och många har förbättrat sina resultat. Organisation: Växjö Kommun, Omsorgsförvaltningen Arbetsplats/enhet: Söders Hemvård Kontaktperson: Margareta Bollvik Telefon: ;

17 växjö kommun Matstund Att själv bestämma vad och hur mycket man ska äta gör de boende mer aktiva och matstunden blir trevligare. Genom små förändringar har vi skapat mer gemenskap och ökad aktivitet. Måltiden är den stund på dagen som ska vara en höjdpunkt. Att få vara delaktig och själv bestämma hur mycket och vad man ska äta upplevs som positivt. Ser man något gott kan man sträcka på sig eller hjälpa sin granne att hälla upp dricka. På så sätt gör man rörelser utan att tänka på det och kroppen får ökad rörlighet. Rönnen har alltid serverat maten och alltid haft bredda smörgåsar. Idag kan de boende välja sin egen kombination, t ex en köttbulle och en fiskbit. Grannens mat ser kanske godare ut, och genom att välja själv blir man mer delaktig. Personalen har uppskattat att se de boende hjälpa varandra och klara mer än de tror. Det blir också lättare med förflyttningar. Vi har använt oss av små fat som alla orkar lyfta, och små kannor, så att alla kan hälla upp sin egen dricka. Vi har märkt att det är viktigt att planera personal över middagen och att det är viktigt att all personal är delaktig. Vi har fått gladare stunder, mer gemenskap och högre aktivitet. Självständigheten har ökat, man sitter inte längre passivt och väntar på att någon ska servera utan lägger själv upp maten och häller upp det man vill dricka. Organisation: Växjö kommun, Omsorgsförvaltningen Arbetsplats/enhet: Rönnen Solgården Kontaktperson: Inga-Lill Gustafsson Telefon:

18 växjö kommun Teamkonferens Vi arbetar tillsammans med omsorgstagaren för att bevara och träna upp deras funktionsförmågor. Under sin tid på den tillfälliga placeringen erbjuds omsorgstagaren en kontaktman, som särskilt ser till dennes behov och önskemål. Kontaktmannen upprättar tillsammans med omsorgstagaren en genomförandeplan där man planerar och dokumenterar hur uppsatta mål ska nås. Senior alert har vi ständigt med oss som kvalitetssäkring. Evelid är ett korttidsboende med platser, där ett medelvärde på vistelsetiden är 30 dagar. 95 procent av omsorgstagarna kommer direkt från sjukhuset. Vi har som ett viktigt mål att effektivisera flödet på platserna samt att omsorgstagaren är delaktig i syfte och mål med den tillfälliga placeringen. Brukarundersökning Sammanfattningsvis 3,73 Bemötande 3,82 4,00 3,00 2,00 1,00 Personlig hjälp 3,72 Förbättrad förmåga 3,23 Påverkan 3,21 0,00 Trygghet 3,67 Måltider 3,58 Meningsfull vardag 3,16 Evelids verksamhet tar emot cirka 200 omsorgstagare/år på den tillfälliga placeringen. För detta krävs effektivitet och samverkan mellan samtliga teammedlemmar. Teamet består av omvårdnadspersonal, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och enhetschef. Vi har bra grundförutsättningar för teamkonferenser eftersom samtliga yrkesprofessioner finns på plats på Evelid. Vi har nu lagt större tyngd på planering, uppföljning av syfte/mål av vistelsen, fokuserat kring riskbedömningar, skyddsåtgärder av fall, trycksår och nutrition samt händelseanalyser, åtgärder och uppföljning. Vi har en dialog med samtliga yrkesprofessioner för att uppnå ett samstämmigt beslut. Nu prioriteras dessa teamkonferenser och vi arbetar med mer struktur och kvalitetssäkring. Evelids Lean-lösningar på ett effektivt sätt. Omsorgstagaren är nu mer delaktig i målarbetet på den tillfälliga placeringen på Evelid. Utifrån de olika yrkesprofessionernas kompetens har omsorgstagarens behov analyserats med stor hjälp av senior alert riskbedömningar, skyddsåtgärder, resultat och uppföljningar. Senior alert är nu för oss ett dagligt och naturligt verktyg för att omsorgstagarens behov ska vara i centrum samtidigt som deras delaktighet har ökat avsevärt. Evelid har en brukarundersökning som vi lämnar till omsorgstagaren i slutet av vistelsetiden. Vi ser att delaktighet och upplevd förbättring har ökat. Organisation: Växjö Kommun Arbetsplats/enhet: Evelins korttidsboende Kontaktperson: Cajsa Eliasson Telefon:

19 växjö kommun Tv-spel För att stärka muskler och få de boende mer självständiga provade vi att använda teven och Tv-spel som hjälpmedel. Genom att använda teven kan man enkelt använda små stunder till att få rörelse och stimuli. Det är stimulerande att spela, men också roligt att bara sitta jämte och titta på. Det blir en bra gemenskap, som många gånger är roligare än t ex ett gympapass. Huvudsyftet var att få in olika rörelser i vardagen och därmed bland annat minska trycksår. Vi har inte använt Tv-spel tidigare, men upptäckt att det är ett enkelt sätt att skapa rörelse. Aktiviteten gör alla delaktiga och det räcker ofta med en liten stund varje dag. De som inte spelar själva sitter med och kommenterar. Stämningen blir trivsam och alla har roligt. Glädjen är det som märks omedelbart. Det blir en stund av gemenskap, antingen med personal (egen tid) eller med andra boenden. Organisation: Växjö kommun Omsorgsförvaltningen Arbetsplats/enhet: Solgården Kontaktperson: Inga-Lill Gustafsson Telefon: Stämningen blir trivsam och alla har roligt. 19

20 växjö kommun Förbättrad måltidssituation På Kinnevaldsgården Vi valde att arbeta med måltidssituationen, för att om våra omsorgstagare äter bättre och socialiserar mer med sina grannar så minskar riskerna för undernäring. Maten och miljön påverkar aptiten och välbefinnandet. Därför ville vi skapa en måltidsmiljö som är inbjudande och som lockar våra omsorgstagare ut i matsalen för interaktion. fakta Grunden för att förbättra måltidssituationen Stora dukar på borden Vinglas Ljus (batteridrivna) Servetter Dekoration (efter årstid, högtid, speciell dag) Rogivande musik (fågelsång, panflöjt, klassiskt) Omsorgstagarnas medverkan i dukning Inga brickor på borden Saft/vatten/dricka på borden (så omsorgstagarna kan servera sig själva) Bestick placeras på borden God belysning Sittställning (rak eller lite framåtlutad, lättare att svälja risken, minskar att sätta i halsen båda fötterna helst i golvet) Tala om för omsorgstagarna vad som ligger på tallriken och hur det ligger Dagens meny presenteras på whiteboardtavla Målet var att se om omsorgstagarna åt och drack bättre och mer mat, hade mer social interaktion och satt kvar längre vid bordet. Vi ville också förhindra riskerna för undernäring, fallrisk och trycksår hos våra omsorgstagare samt förbättra nattfastan. Personalen arbetar aktivt för att omsorgstagarna ska känna att måltiderna är någonting positivt, lustfyllt och gemytligt. Måltiden ser vi som en aktivitet i omsorgstagarnas vardag som är viktig att lyfta för att öka samvaron mellan omsorgstagarna och personalen. Innan projektet startade var varje dag lik den andre. Under helgerna serverades maten på samma sätt som på vardagar. Därför ansåg vi att det var av vikt att göra skillnad på vardag och helg för våra omsorgstagare och satsa på helgmåltiderna. Innan serverades maten på brickor på bordet. Under projektet tog vi bort brickorna och serverade tallrik, bestick, glas, servetter och tillbringare framför omsorgstagarna för att göra dem mer självständiga. Före Att mäta resultatet var svårt då omsorgstagarnas måltider är mjuka värden. Nattfastan mättes en gång per månad till en början. Vi mätte också sittningstiden undermåltiderna, tog foton före och efter måltiderna samt vägde omsorgstagarna en gång i månaden. I Senior alert mäts också nuvarande risker och nivåer individuellt och generellt. Resultatet är bla att omsorgstagarna sitter kvar längre och samtalar med varandra före, under och efter måltiden. Många har också berättat att de möts av ett trevligare intryck när de kommer in i matsalen och en del upplever helgen som trevligare och lugnare. Till helgfikat kommer finporslinet fram och då uppmärksammas kaffestunderna mer. Vi har bättre viktkontroll än tidigare. Miljön påverkar alla och det är en bättre stämning hos både omsorgstagarna och personalen nu. Organisation: Växjö kommun, Omsorgsförvaltningen Arbetsplats/enhet: Kinnevaldsgården Kontaktperson: Emma Mikaelsson Telefon: Efter 20

21 växjö kommun Förebygga fall genom teamarbete Vi ville öka säkerheten för omsorgstagare på Hagalund genom att använda Senior alert som en naturlig utgångspunkt i enhetens fallpreventiva arbete. Förebyggande åtgärder diskuteras på teamkonferenser där olikayrkesgrupper tillsammans identifierar risker hos våra omsorgstagare. Vi såg ett behov av utbildning på arbetsplatsträffar av sjukgymnast kring olika teman. Målet var en samsyn och förståelse för hur viktigt förebyggande åtgärder är för den enskilde. Rehabombud, enhetschef, sjukgymnast, arbetsterapeut och sjuksköterska deltog i förbättringsarbetet. En enkät för all baspersonal visade att kontakten mellan baspersonal och övriga yrkesgrupper generellt fungerade i sin helhet. Samtidigt påpekades flera förbättringsområden, t ex ökad kunskap kring förflyttningsteknik samt användandet av hjälpmedel. Kontaktmannaskapet behövde stärkas, med ett aktivt kontaktmannaskap bör arbetsbördan bli likvärdig inom arbetslaget. Senior alert kändes svårt och vår största fråga var: Hur kan Senior alert bli ett stöd i det dagliga arbetet? Teamkonferenserna upplevdes mycket olika när vi startade vårt förbättringsarbete. Vi behövde flytta fokus från ett invant arbetssätt och börja diskutera risker i förebyggande syfte och utnyttja teamets olika yrkeskompetenser. Senior alert som en idébank med förslag på åtgärder har hjälpt till att föra upp nya idéer. Vi delade upp Senior alert efter arbetsgrupp för att de som registrerar skulle få en bättre överblick. På teamkonferenserna gick vi igenom rollfördelning/struktur vilket gav i en bild av vad varje mötesdeltagare har för ansvar och roll på mötet. Personal fortbildades kring förflyttningsteknik och om hur sängläget påverkar sittandet. Kontaktmän och sjukgymnast förde samtal med hjälp av en checklista om risker vid förflyttningar. Fall och risk för fall har fått ett annat fokus än tidigare. Arbetssättet har blivit stärkt. Vi kan snabbare ta tag i riskerna, hitta förebyggande åtgärder och avgöra hur utvärdering ska ske. Senior alert används mer som ett redskap i arbetet än tidigare och registreringarna upplevs lättare. Samtal som utbildningsinsats med hjälp av en checklista ger fokus på rätt saker och missförstånd kan redas ut. Förflyttningar blir tryggare nr de görs på samma sätt oberoende av vilken personal som hjälper till. Organisation: Växjö kommun Arbetsplats/enhet: Hagalund Kontaktperson: Eva Walden Telefon:

22 växjö kommun Vardagsrehabilitering Målen med vardagsrehabilitering är att baspersonalen ska använda sig av arbetssättet och att omsorgstagarna får använda sina förmågor i dagliga aktiviteter i hemmet. Vi vill uppnå ett minskat hjälpberoende och en förbättrad upplevd hälsa. Vardagsrehabilitering syftar också till att arbetsterapeut och sjukgymnast ska arbeta med att stödja baspersonalen, och att själva arbeta med specifik rehabilitering. Vardagsrehabilitering är ett hälsofrämjande arbetssätt. Det utförs av all personal i syfte att uppmuntra omsorgstagare till egna beslut och handlande. Personalens uppgift är att identifiera vad den äldre kan göra själv, tillåta och uppmuntra henne/ honom att göra det samt att bistå med det som den äldre inte klarar själv. Enheten ville prova en ny modell för att se hur långt man kan nå med teamsamverkan och ett rehabiliterande arbetssätt. Liknande arbetssätt har testats i andra delar av landet, med en stärkt yrkesroll hos baspersonal, självständigare omsorgstagare och minskade kostnader för vård-och omsorgsinsatser som resultat. I ett utvalt hemvårdsområde har arbetsterapeut och sjukgymnast testat och utvärderat ett arbetssätt som fokuserar på att dels stödja personalen med att arbeta vardagsrehabiliterande, dels utföra och stödja patienternas rehabilitering. Arbetsterapeut och sjukgymnast arbetar i ett mindre geografiskt område tillsammans med endast en hemvårdsgrupp, traditionellt i Växjö kommun arbetar man med flera enheter i ett större geografiskt område. All personal i hemvårdgruppen fick teoretisk utbildning samt ett praktiskt handledningstillfälle, då arbetsterapeut och sjukgymnast gick med i det dagliga arbetet. Teamkonferens med alla professioner genomfördes en gång/vecka. Arbetsterapeut och sjukgymnast kunde göra fler hembesök i varje patientärende, utförde själva träningar och gjorde tätare uppföljningar av åtgärder. Vi tror att den ökade kunskapen hos baspersonalen gör att omsorgstagarna kan förbli mer aktiva. Arbetsterapeut och sjukgymnasts kompentens utnyttjas bättre och kommer fler omsorgstagare till del än vid traditionell rehabilitering. En ökad teamkänsla ger tydligare mål och arbetet blir mer preventivt inriktat, vilket gynnar omsorgstagarna. Organisation: Växjö kommun Omsorgsförvaltningen Arbetsplats/enhet: Rehabenheten Kontaktperson: Sara Rolfsson & Agneta Petersson Telefon:

23 älmhults kommun Mer stimulans i vardagen Syftet med förbättringsarbetet var att uppnå ökad glädje och aktivitet för våra boende, en ökad livskvalitet. Vi ville även att personalen skulle få en inspirerande miljö att jobba i, som gav möjlighet till spontana aktiviteter. Ökad arbetsglädje hos personalen påverkar vården positivt. Vi ville skapa en bättre och mer stimulerande boendemiljö för våra äldre, öka trivseln och få en miljö som inspirerar till glädje och aktivitet. Vi har skapat aktiveringsplatser med aktiveringsföremål; träningsföremål och sällskapsspel, som våra boende spontant kan använda eller som vi hjälper dem med. Ledstänger har satts upp för gångträning och rehabiliteringsträning. Livskvaliteten har ökat. Vi såg brister och ville skapa en bättre och mer stimulerande boendemiljö. Vi ville öka trivseln och skapa en miljö som inspirerade till glädje och aktivitet, både för våra boende och personalen. nytänkande för din enhet? Tidigare hade vi några få och undanlagda aktiveringsföremål. Nu har vi köpt in flera aktiveringsföremål som vi har framlagda, lättillgängliga och väl synliga för alla och som inspirerar till att användas. Vi har satt upp ledstänger för gångträning och annan rehabiliteringsträning. Detta ger möjlighet till egenträning för vissa boende, som får en ökad självständighet och självkänsla. Vi började med att se ut olika platser på vårt boende, där vi ville bedriva aktivering i olika former. Det innebar att vi fick möblera om och ta bort en garderob. Bord ställdes fram och affischer sattes upp för att förstärka och tydliggöra aktiveringsplatsen. Tack vare Senior alert-pengar kunde vi köpa in olika träningsredskap, i samarbete med vår sjukgymnast och arbetsterapeut. Alla aktiveringsföremål står alltid framme och är färdiga att användas. Våra boende har fått en bättre boendemiljö, som resulterat i ökad aktivitet/stimulans och glädje, ökad livskvalitet. För vissa boende innebär förbättringsarbetet också att de nu har möjlighet till egenträning. De boende har fått en ökad självständighet vilket stärkt deras självkänsla. Jag som personal kan oftare och på ett enklare sätt aktivera våra boende när vi har allt lättillgängligt och inspirerande i vår närmiljö. Spontana aktiviteter i vardagen blir vanligare. Att vi med så små medel har kunnat förändra/ förbättra så mycket känns jättebra. Organisation: Älmhults kommun Arbetsplats/enhet: Pehr Hörbergsgården Virestad Kontaktperson: Monica Bengtsson Telefon: Att vi med så små medel har kunnat förändra/förbättra så mycket känns jättebra. 23

24 älmhults kommun Att bjuda, inte erbjuda Målet med arbetet var att brukare med risk för undernäring skulle öka eller hålla sitt BMI. Vi vill hitta ett bra sätt att få brukare med risk för undernäring att minska nattfastan till mindre än elva timmar. I förlängningen vill vi att det arbetssätt som vi jobbar med i detta projekt ska implementeras på hela enheten och alla dess brukare. Att bjuda, inte erbjuda är ett förbättringsarbete som syftar till att bryta lång nattfasta genom att bjuda på sent kvällsmål eller nattmål. Många brukare har lång nattfasta och risk för undernäring. Vi vill korta ner nattfastan och få de med lägst BMI att öka i vikt. Nio av tolv deltagare ökade i vikt, en höll sin vikt och två minskade i vikt efter försämring i sin sjukdom. Sena kvällsmål och nattmål kan hjälpa brukare med risk för undernäring att öka och hålla sin vikt. Under möten, där brukare diskuterats utifrån Senior alert, har det visat sig att flera av brukarna har väldigt lång nattfasta och har samtidigt risk för undernäring. Brukare har ofta erbjudits nattmål eller kvällsmål, men personalen har då inte haft någonting med sig att bjuda på direkt. Vi tänkte att brukare skulle tacka ja oftare om man hade något med sig att bjuda på. I vissa fall har även lättare mål och dryck placerats på nattduksbordet, så att brukaren kan äta och dricka när han/hon vaknar på natten. En arbetsgrupp bestående av samordnare, sjukgymnast, arbetsterapeut, personal från varje avdelning samt en nattpersonal skapades för att planera arbetet. De tre brukare med lägst BMI på varje avdelning valdes ut för att delta i studien. Till dessa gjorde arbetsgruppen individuella handlingsplaner för hur de skulle minska nattfastan och vad som skulle bjudas på. Nattpersonal har sedan fyllt i ett formulär om brukaren ätit eller inte under natten. BMI räknades ut vid starten av projektet och jämfördes med BMI på projektets sista dag. Nio av tolv deltagare ökade i vikt, en höll sin vikt och två minskade i vikt efter försämring i sin sjukdom. Nio personer med risk för undernäring har alltså under den korta tid projektet genomförts ökat i vikt tack vare fokus på sena kvällsmål och natt mål. Sena kvällsmål och nattmål kan hjälpa brukare med risk för undernäring att öka och hålla sin vikt. Organisation: Älmhults kommun Arbetsplats/enhet: Almgården Kontaktperson: Jesper Gustafsson Telefon:

25 alvesta-/lessebo-/ljungby-/ markaryds-/växjö kommun När användningen av skattningsinstrument både innan och efter ökar ger det bättre utvärdering av smärtlindring, vilket i sin tur leder till att patienten för rätt smärtlindring vid rätt tid. Bättre smärtlindring hos patienter i livets slut Syftet med förbättringsarbetet är god smärtlindring för våra patienter i livets slut, i den mån det går att uppnå, och likvärdig vård var du än bor. Den arbetsmetod vi använda baserades på att informera och undervisa våra kolleger i vården. I de representerade kommunerna genomförs implementering av validerade skattningsinstrument för utvärdering smärta, för att kunna erbjuda bra smärtlindring åt våra patienter i livets slut. Genom att mäta innan och efter smärtlindring ges, kan vi säkerställa att våra patienter blir så smärtlindrade som det går. Då det var ett genomgående problem i alla representerade kommunerna, var det bra att arbeta tillsammans mot samma mål. Kommunerna är olika stora och och därför ser problemen lite olika ut. Men genom att ändå försöka att använda samma arbetsmetoder i alla kommuner ger det oss möjlighet att hjälpas åt och ge våra patienter likvärdig vård var de än befinner sig. Genom att använda validerade instrument får personalen ett verktyg att genomföra likvärdiga bedömningar, vilket inte varit möjligt tidigare. När användningen av skattningsinstrument både innan och efter ökar, ger det bättre utvärdering av smärtlindring, vilket i sin tur leder till att patienten för rätt smärtlindring vid rätt tid. Organisation: Markaryd, Ljungby, Alvesta, Växjö och Lessebo kommun. Arbetsplats/enhet: Hemsjukvården. Kontaktperson: Jenny Granrot Telefon:

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

En dans för balans. Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs

En dans för balans. Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs En dans för balans Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs Korta fakta Utsikt från en av lägenheterna på Gutenberg Gutenberg består av 43 lägenheter fördelat på fyra enheter. Det är fyra gruppboenden med gemensamhetsutrymmen.

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Inspiration och förnyelse Sju kommuner berättar

Inspiration och förnyelse Sju kommuner berättar Ett bra liv varje dag Systematiskt arbete för att förebygga undernäring, ohälsa i munnen, fall och trycksår Inspiration och förnyelse Sju kommuner berättar Region Gotland Älmhults Kommun Vi bedömer riskerna

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Inspiration och förnyelse

Inspiration och förnyelse Inspiration och förnyelse Sju kommuner berättar Vill du veta mer om Senior alert, läs på: www.senioralert.se Vill du få kontakt med Senior alert skriv till: senioralert@lj.se Vill du veta mer om Qulturum,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Vårlöken Solvägen 35 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Vårlöken Vårlöken ligger i Eslöv i närheten av Trollsjöparken, Solhällans vårdoch omsorgsboende och Tåbelunds vårdcentral. Busshållsplats

Läs mer

Solgården vårdbostad och hemvård

Solgården vårdbostad och hemvård Solgården vårdbostad och hemvård Solgården vårdbostad och hemvård i Gemla Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Vitsippans gruppboende i Holmsund

Vitsippans gruppboende i Holmsund Vitsippans gruppboende i Holmsund Erika Dahlqvist Vårdbiträde Britt Nilsson Gruppledare Diribe Häggbom USK Amleset Fadaga USK Carina Lundström Högberg USK Gabrielle Bäckman Vårdbiträde Anna-Märta Nyman

Läs mer

Välkommen till Aspen o Linden

Välkommen till Aspen o Linden TÖREBODA KOMMUN Kommunstyrelsen Vård och omsorg Box 83 545 22 Töreboda 0506-180 00 växel Välkommen till Aspen o Linden 2014-05-06 Välkommen som hyresgäst på Aspen o Linden Vi är glada att få dig som hyresgäst

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Solhällan Solvägen 37 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Solhällan På Solhällan finns 48 lägenheter fördelat på fyra olika enheter. Hälften av lägenheterna ligger i markplan och andra hälften

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Birkagården. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning:

Birkagården. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning: Birkagården Birkagården Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning: Birka ska med sin välutbildade personal

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när?

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010 Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Resultat Ny arbetsordning Vardagsrehabilitering Gå till maten Förbättra personalens

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

Värdeskapande för de mest sjuka äldre

Värdeskapande för de mest sjuka äldre Värdeskapande för de mest sjuka äldre Teamarbete, patientfokus och kvalitetregister skapar värde för de vi finns till för Viktoria Loo viktoria.loo@famna.org Famnas Forum för ledarskap och kvalitet AVTAL

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Hovslund vårdbostad och hemvård

Hovslund vårdbostad och hemvård Hovslund vårdbostad och hemvård Hovslund vårdbostad och hemvård Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning

Läs mer

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Redovisning av ett förbättringsarbete FoU Fyrbodal 2014: 1 Ewa Lidman NU sjukvården Gunnel Svensson, Solveig Nyberg & Ingela Edvardsson

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län

Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Rapport 2011:01 Projekt Hemrehabilitering i Västra länsdelen i Örebro län Delrapport - utvärdering av personalens synpunkter Februari 2011 Margareta Hansson Susanne Rydén Projekt Hemrehabilitering i Västra

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport Kost- och Upprättad Ansvarig: Eva Brandt, distriktssköterska Rebecka Persson, dietist Förvaltning:Hyllie SDF och Sociala Resursförvaltningen projektavslutsrapport 1 Innehållsförteckning 1. BASFAKTA...

Läs mer

Socialförvaltningens grundsyn

Socialförvaltningens grundsyn Strandvägen Strandvägen Vårdboende Strandvägen erbjuder tillfälligt boende för dig med omfattande behov av vård, omsorg, stöd och service. Vi arbetar utifrån kontaktmannaskap. Det innebär att din kontaktman

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Du ska kunna leva ditt liv som du vill!

Du ska kunna leva ditt liv som du vill! Du ska kunna leva ditt liv som du vill! Vi lyssnar på dig och respekterar din rätt att bestämma själv. Örebro kommuns lokala värdegrund Vad innebär den för dig? Enligt ett tillägg i socialtjänstlagen ska

Läs mer

Patientsäkerhetsarbete 2013 för verksamhetsområde Äldreomsorg

Patientsäkerhetsarbete 2013 för verksamhetsområde Äldreomsorg VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Service och utveckling Karlstad 2014-02-01 ann-sophie.gustafsson@karlstad.se MAS: Yvonne Nordenberg MAS: Wanja Lööw MAR: Kristina Grubb-Karlsson Dietist: Frida Karlsson Patientsäkerhetsarbete

Läs mer

Välkommen till. Trollsjögården. Remmarlövsvägen 21. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Trollsjögården. Remmarlövsvägen 21. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Trollsjögården Remmarlövsvägen 21 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Trollsjögården Trollsjögården ligger i ett naturskönt område nära Trollsjön. Lägenheterna är fördelade på två våningar

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Äldreomsorgen 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 2 Uppföljning av budgetenhetens utvecklingsplan: Äldreomsorg 3-4 Sammanfattning

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Teamträffar i hemtjänsten

Teamträffar i hemtjänsten HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Teamträffar i hemtjänsten Halmstad 2010-01-28 Åsa Rydberg Sammanfattning Teamträffar i hemtjänsten i Halmstads kommun har funnits sedan september 2007. Idag bedrivs teamträffar i

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Socialförvaltningens grundsyn

Socialförvaltningens grundsyn Trygghetsboende Trygghetsboende Trygghetsboende erbjuder boende för dig med omfattande behov av vård, omsorg, stöd, service och en trygghetsskapande vardags miljö. Syftet är att kombinera ett självständigt

Läs mer

Hagalund. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål

Hagalund. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål Hagalund Hagalund Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål På Hagalund arbetar vi med

Läs mer

Kvalitetsgarantier för kortvård

Kvalitetsgarantier för kortvård Kvalitetsgarantier för kortvård KVALITETSGARANTIER FÖR KORTVÅRD Kvalitetsgarantier beskriver och förtydligar omvårdnadsförvaltningens insatser för dig som kommuninvånare. Kvalitetsgarantier är såväl ett

Läs mer

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se Senior alert nuläge Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Prestationsersättning Vårdprevention Teamarbete Resultat Mäta Registrera Kvalitetsregister Punktprevalensmätning

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Äldreomsorgens Trygghetsträd

Äldreomsorgens Trygghetsträd Äldreomsorgens Trygghetsträd EXISTENTIELL TRYGGHET PSYKISK TRYGGHET FYSISK TRYGGHET SOCIAL TRYGGHET TRYGGHETS- BEHOV Genomförandeplan Biståndsbeslut INDIVIDEN Övergripande mål 2010-2013; Att utveckla en

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 2014-01-17 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner

Läs mer

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Din rätt till en värdig omsorg Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Bakgrund 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen vilket innebär att äldre personer ska ges ökade möjligheter till inflytande

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a)

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a) BERÄTTELSESERIE Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a) Hemtjänst - samverkan Senior alert Vid vårdplaneringen på sjukhuset, där även Lars son Anders deltar, kommer Lars överens med kommunens biståndshandläggare

Läs mer

Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal

Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal Delprojektet har utbildat omvårdnadspersonal inom kost och nutrition med syfte att kvalitetssäkra nutritionsomhändertagandet inom äldreomsorgen

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Fastställd av socialnämnden 2010-08-25 2(5) Den sociala dokumentationen utgör en viktig del i kvalitetsarbetet

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Råd för råden Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Sjuksköterska Barnmorska Vårdlärare Utvecklingschef Närsjukvårdschef Presentation Förväntningar

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla Inledning En tredjedel av Sveriges äldre befolkning faller varje år. Eftersom det är så vanligt

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Lokalt vårdprogram. Fallprevention

Lokalt vårdprogram. Fallprevention Lokalt vårdprogram Fallprevention Vård och Omsorgsboende 2009 INLEDNING Mycket mänskligt lidande och kostnader skulle kunna sparas om man kunde reducera antalet fall och fallskador. Även fall utan skada

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg Projektet Guldstunder i äldres vardag Sida 2 Sida 3 Inledning Sedan augusti 2008 arbetar två kvalitetsinspiratörer

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

Socialförvaltningens grundsyn

Socialförvaltningens grundsyn Björktrasten Björktrasten Björktrastens vårdboende erbjuder boende för dig med omfattande behov av vård, omsorg, stöd och service. Vi arbetar utifrån kontaktmannaskap. Det innebär att din kontaktman har

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Lokal rutin för Senior alert 11.2.

Lokal rutin för Senior alert 11.2. Lokal rutin för Senior alert 11.2. Vid nyinskrivningar (gäller all personal) Senior Alert skattning ska göras inom 3 dagar, ansvaret ligger på all personal. Om det handlar om en brukare som har stor risk

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer