MAGASINET OM BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I KRONOBERG 2014 VI ÄR PÅ GÅNG LITE BÄTTRE VARJE DAG

Transkript

1 MAGASINET OM BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I KRONOBERG 2014! VI ÄR PÅ GÅNG LITE BÄTTRE VARJE DAG 1

2 Innehåll ALVESTA KOMMUN ROAG munvårdsombud och munvårdskorgar 4 CJ Hemvård/linné Hemvård Rätt nutrition minskar fall 5 Ljungby kommun Att få leva tills man dör 6 Mediciner Nej Tack! 7 Markaryds kommun Förbättringsarbete Senior alert 8 Vårdprogram Palliativ vård i livets slut 9 Medigrupp Förebygga fall i hemmet 10 tingsryds kommun Trygg hem 11 uppvidinge kommun På Stadiga fötter i Älghult 12 växjö kommun Förebygg fall i hemmet 13 Förbättrad balans 14 Kortare nattfasta på Borgmästaren 15 Studiecirkel med Senior alert tänk 16 Matstund 17 Teamkonferens 18 Tv-spel 19 Förbättrad måltidssituation 20 Förebygga fall genom Teamarbete 21 Vardagsrehabilitering 22 älmhults kommun Mer stimulans i vardagen 23 Att bjuda Inte erbjuda 24 alvesta-/lessebo-/ljungby-/ Markaryds-/växjö kommun Bättre smärtlindring hos patienter i livets slut 25 landstinget kronoberg/ ljungby kommun En vägbula mindre för Linnea 26 landstinget kronoberg/ växjö kommun ADL-bedömning på AVA 27 landstinget kronoberg Alla har rätt till en glad mun 28 Kompetenshöjande skrivkurs 29 Spridning av huvudmåltiderna på Ljungby lasarett 30 Bättre resultat med alerta undersköterskor 31 Lathund IVP/SVP 32 Nutritionsarbete 33 BPSD-team 34 Vi har inte tid med Senior alert eller? 35 Mobilisering mot trycksår 36 Munvård 37 Fallriskdetektiver 38 Alertmagasinet beskriver samtliga bidrag till Alertpristävlingen Artiklarna baseras på deltagarnas inlämnade bidragsformulär. Många bidrag är dock redigerade av hänsyn till magasinets form, anslag och begränsade utrymme. 2

3 Kronoberg GåR från TEORI TILL praktik Inom ramen för SKLs satsning Bättre liv för sjuka äldre kan vi nu för tredje året i rad presentera resultatet av det strukturerade utvecklingsarbetet som pågår i länets landsting och kommuner. ÅRETS ALERTMAGASIN VITTNAR om att Kronoberg börjar gå från teori till praktik. Ute i verksamheterna agerar man nu in de nya arbetssätten och förverkligar länets gemensamma handlingsplan, som leder till ett bättre liv för Kronobergs sjuka äldre. TACK TILL DE ENHETER, som genom sina bidrag till Alertmagasinet är inspiratörer och medverkar till spridning av goda exempel. Tack till juryns medlemmar för ert engagemang och för ert arbete med att ta fram årets Alertprisvinnare. Tack även till utvecklingsledarna som genom sitt stöd till verksamheterna har bidragit till genomförande av förbättringsarbeten i Kronobergs landsting och kommuner. Peter Hogla Regiondirektör Martin Myrskog Landstingsdirektör (tf) 3

4 Alvesta kommun ROAG munhälsoombud och munvårdskorg Genom utbildning av munhälsoombud och munvårdskorgar ville vi stimulera införandet av ROAG. Efter införandefasen ville vi ha ett system som var säkert, kontinuerligt och välfungerande på alla enheter inom omsorgen. Varje enhetschef fick i uppdrag att rekrytera två personal per enhet, som fick gå en utbildning som togs fram i samarbete med Folktandvården. Totalt utbildades 37 munhälsoombud, som ovkdå utrustades med en personlig munvårdskorg som de därefter ansvarar för. All personal var överens om att munhälsan var ett eftersatt område och man var medveten om sin bristande kompetens inom området. Då effekten av en förbättrad munhälsa ger resultat både i nutritionsstatus samt sekundär effekt på fall och på trycksårsprofylax så var det ett område som vi ville prioritera. Tidigare har varje samordnare haft ansvar för att bevaka och hjälpar sina brukare när det gäller munhälsan. Detta har inneburit att kvaliteten varierat beroende på samordnarens kompetens. Nu har några utbildade personer på varje enhet ett särskilt ansvar och kvaliteten blir bättre och mer likvärdig. Munhälsoombuden utrustades med en personlig Munvårdskorg som innehåller utrustning för att kunna göra en bra munhälsoundersökning, material för att kunna påbörja enklare behandlingar samt även rekommenderade tandborstar och tandkräm. Allt material togs hem via förrådet och finansieras med intjänade medel från Senior alert Genom att varje ombud tilldelades en egen korg så effektiviserades bedömningarna samt att de ordinerad behandling påbörjades direkt. Korgen hålls alltid påfylld. Genom att materialet beställs via förrådet så sparas även tid. Då munhälsan, med all tydlighet, är eftersatt så underlättas arbetet med att förbättra den enskildes munhälsa genom ett effektivt och strukturerat arbetssätt. God utbildning samt tillhandahållandet av lättåtkomligt material är också viktiga framgångsfaktorer. Samtidigt ger snabbt insatta munhälsoåtgärder en snabb och effektiv påverkan på både välbefinnande och nutritionsstatus. Under 2013 gjordes 180 munhälsobedömningar i Senior alert. I 89 av dessa fanns minst en 2:a i ROAG och 36 med minst en 3:a. Organisation: Alvesta kommun Arbetsplats/enhet: Omsorgsförvaltningen Kontaktperson: Arnold Lennartsson Telefon: fakta Ansvarsområden för munhälsoombuden att göra ROAG-bedömningar enligt fastställda rutiner sätta in enklare åtgärder föra in bedömningar, åtgärder samt uppföljningar i Senior alert vara konsulter till sina kollegor medverka, tillsammans med samordnaren, vid utvärderingen av vidtagna åtgärder ha kontakt med kontaktperson utsedd av FTV i förekommande fall skriva remisser till FTV hålla sig uppdaterad på nyheter inom området 4

5 CJ & Linné Hemvård Rätt nutrition minskar fall! Vårt arbete syftar till att aktivt arbeta med nutrition för att minska fallrisk/fallolyckor. Dålig nutrition leder exempelvis till sämre läketid samtidigt som fallrisken då ökar. Att minska fall är något alla inom vården arbetar aktivt med. Vi ser ett samband mellan nutrition och fall samt medicinering. För att nå målet minskade fall har vi delmål som gör det enklare att se hur arbetet är tänkt att fortlöpa. Vi kan genom förbättringsarbete minska fallrisken och som en förlängning av det minska fallolyckor. Samtidigt ökar vi välbefinnandet bland våra omsorgstagare då kosten förbättras, vilket får många positiva effekter som mer energi till fritidsaktiviteter och bättre läkningstid vid skador eller sjukdom. Vårt arbete är nytänkande då vi väljer att analysea orsak till fall som vi tror inte lyfts fram så ofta. Vi ser en möjlighet till fallprevention i ett tidigt skede hos den enskilde. Vi kan redan från den dag då vi börjar besöka den enskilde analysera rådande situation och utifrån den börja arbeta med att förhindra fall. Vårt centrala arbetssätt är samtal som har starka kopplingar till den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen. Vi inkluderar den enskilde från början för att skapa en förståelse men också för att få kunskap om t ex matvanor. I grund och botten utför vi ett arbete där den enskilde är med och aktivt förebygger fall. Kopplat till samtal har vi även checklistor där vi marker olika faktorer som kan leda till fall i hemmet. Det används sedan som underlag vid senare samtal med den enskilde. Gällande (stora) förändringar i den enskildes tillvaro/ hemmiljö involveras även anhöriga vid önskemål samt godkännande från den enskilde. Varje förändring som gör uppföljs/utvärderas också sedan för att se resultat. Ett färskt exempel på ett resultat vi uppnått är hos en person som haft fall vid flera tillfällen i hemmet. Den enskilde har pga en dålig kost fått problem med magen vilket lett till förstoppning. Det i sin tur ledde till fall orsakade av epilepsianfall som i sin tur orsakades av förstoppning. Vi började med att analysera situationen och samtidigt börja en dialog med den enskilde samt anhöriga. Det ledde till ändrade kostvanor samt regelbunden uppsikt över att kosten sköttes. Vår utvärdering visade att en förbättring hade skett över en längre period då den enskilde inte blev förstoppad till den grad som tidigare. För fakta Delmål för att minska fallrisken Få en klar bild/struktur över vilket tema vi har valt och hur vi ska arbeta Informera och utbilda all berörd personal av vårt påbörjade arbete med Senior alert Analysera våra omsorgstagares situation gällande fall/nutrtion och samtidigt inkludera den enskilde i det pågående arbetet med en utgångspunkt som är förankrad inom den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen Återkoppla resultatet av analysen till personalgruppen och påbörja förändringsarbetet Utvärdera/analysera situationen hos våra omsorgstagare för att se om en förändring till det bättre skett Återkoppla resultat att förbättra kosten erbjöd vi t ex att följa med vid inköpstillfällen istället, vilket också höjde den enskildes sociala tillvaro. Helt plötsligt kunde han/ hon välja nya spännande varor istället för samma varor som förra veckan. Organisation: CJ Hemvård AB Arbetsplats/enhet: Linné Hemvård Kontaktperson: Csongor Konya Telefon:

6 ljungby kommun Att få leva tills man dör Syftet med förbättringsarbetet är att initiera senior alertsystemet som ett naturligt arbetsredskap i vardagen. Vid team-träffar och i vardagsarbetet vill vi lägga fokus på våra omsorgstagare och identifiera deras behov utifrån aktuell förmåga/oförmåga. Vi anpassar hjälpmedel, arbetssätt, kost mm för att kunna tillgodose individuella behov/önskemål och förebygga negativa konsekvenser. Oavsett profession så strävar vi för gemensamt mål. Kontaktombuden, tillsammans med arbetslaget, uppmärksammar individen i vardagen. I samband med team-träffar lyfts eventuella problem och behov samt förslag på åtgärder. Alla deltar i varför, hur och i resultatet. När åtgärderna genomförts sker en återkoppling i gruppen. Individens behov sätts i centrum genom att fokus läggs på värdighet. Behov identifieras snabbare. Samarbetet och effektiv anpassning av t ex hjälpmedel, kost, arbetssätt gör att måltider anpassas så omsorgstagaren kan få i sig näringsriktig mat i den omgivning han/hon är bekväm i att omsorgstagaren får fortsätta med de aktiviteter som man önskar att i samband med hygien och omvårdnadssituationer bibehålls individens egna rutiner, utgångspunkten är värdighet i alla moment. Organisation: Ljungby kommun Arbetsplats/enhet: Åbrinken Kontaktperson: Maggan Östlund Telefon: Att använda team-träffar som forum där alla deltar innebär en förändring av vårt arbetssätt. Oavsett profession strävar vi mot ett gemensamt mål. 6

7 ljungby kommun Mediciner nej tack! Genom att tänka igenom alternativ till lugnande läkemedel när omsorgstagaren är orolig vill vi se om det går att minska användningen av mediciner. På Ljungsätra särskilda boende bor 92 omsorgstagare. Vårt arbete började med information till all berörd personal. Syftet med förbättringsarbetet var att vi skulle göra en kartläggning av mängden lugnande behovsläkemedel. För oss är det ett sätt fortsätta arbetet med Linnea projekt 7. Att inte välja den enklaste vägen, det vill säga att ge lugnande läkemedel som första alternativ, har varit centralt i arbetssättet. För att hitta alternativ har personal fått träna sig i att se och tolka det outtalade hos omsorgstagaren. Vi har jämfört perioderna juni augusti och oktober december Kartläggningen är baserad på behovslistor av lugnande läkemedel och det framkom att nio omsorgstagare var aktuella. Vi ser inga stora skillnader mellan perioderna. Hos någon omsorgstagare har vi sett att läkemedel mot oro inte har haft någon effekt. Personalen har då provat andra åtgärder, t ex tidningsläsning, pratstund eller att få lägga sig och vila. Någon omsorgstagare har fått stående läkemedel insatta på grund av att behovet kvarstod. Det har framkommit stora skillnader i hur personalen uppfattar behov av lugnande läkemedel och vi har märkt att dokumentationen behöver förbättras. Nyttan för våra omsorgstagare är att vi uppmärksammat behovet av att hitta verktyg för bedömning, utvärdering och dokumentation när vi ger lugnande läkemedel. Organisation: Ljungby kommun Arbetsplats/enhet: Ljungsätra Kontaktperson: Malin Henriksson Telefon:

8 markaryds kommun Förbättringsarbete Senior alert Målet med detta förbättringsprojekt var att öka delaktigheten hos personalen, vilket vi tror leder till ett bättre förebyggande arbetssätt som i sin tur gynnar den boende. Vi upplevde att undersköterskans roll i Senior alert var otydlig och därför ville vi öka undersköterskans delaktighet i detta. För att öka undersköterskans delaktighet i arbetet med Senior alert. Tidigare har sjuksköterskan gjort merparten av det administrativa arbetet i Senior alert. Nu är undersköterskans roll mer framträdande. Vi har ändrat arbetssättet så undersköterskan är delaktig i alla fem steg gällande Senior alert. Det innebär att arbeta med att fylla i blanketter, registrering, åtgärder, dokumentation och uppföljning. Undersköterskans delaktighet har tydligt förbättrats i det administrativa Nu är undersköterskans roll mer framträdande. arbetet kring Senior alert, vilket vi också tror leder till ett förebyggande arbetssätt för våra boende. Organisation: Markaryds kommun Arbetsplats/enhet: Sjögården Kontaktperson: Malin Hedenström, telefon: ,0 0,8 0,6 Innan förbättringsarbetet var undersköterskorna delaktiga inom dessa områden. Efter förbättringsarbetet var undersköterskorna delaktiga inom alla områden. 0,4 0,2 0,0 blankett registrering åtgärder dokumentation uppföljning 8

9 markaryds kommun Vårdprogram Palliativ vård i livets slut Att säkerställa en god palliativ vård, där patienterna får en likvärdig vård oavsett om man är i ordinärt eller särskilt boende var vårt fokus i förbättringsarbetet. Det ska ske genom att personalen använder vårdprogrammet där det finns tillgång till exempelvis vakrutiner och checklistor. Syftet med vårdprogrammet är att vi ska ge patienterna en god palliativ vård på lika villkor. Programmet ska fungera som stöd och arbetsredskap för all personal. Vi upplevde att det saknas riktlinjer och rutiner för den palliativa vården i kommunen. Det finns inga riktlinjer och rutiner för palliativ vård sedan tidigare. I ett vårdprogram får vi en konkretisering och insikt i varandras yrkesroller och uppdrag, vem gör vad blir tydligare. En palliativ arbetsgrupp har bildats i kommunen med distriktssjuksköterska, sjuksköterska, enhetschefer, MAS och funktionschefer. Alla har tagit del av vårdprogrammet och fått lämna synpunkter. Det nationella vårdprogrammet har legat till grund för stora delar av programmet. Då vårdprogrammet inte är färdigställt, har vi inget resultat. Vi planerar att utvärdera genom intervjuer/enkäter för att se hur och i vilken omfattning vårdprogrammet varit till nytta. Genom att vårdprogrammet bygger på teamarbete kring patienten, och varje profession lämnat sitt ansvarstagande, har många tankar och reflektioner om hur och vad vi gör dykt upp. Organisation: Markaryds kommun Arbetsplats/enhet: Hemsjukvården Kontaktperson: Kajsa Andersson Telefon: I ett vårdprogram får vi en konkretisering och insikt i varandras yrkesroller och uppdrag. 9

10 medigrupp boende Förebygga undernäring i ordinärt En viktökning hos de vårdtagare som var undernärda och en stabil vikt hos de i riskzonen, var målet med förbättringsarbetet. Vi ville minska antalet fall och få vårdtagare med mindre yrsel, mer ork och mer motståndskraft mot sjukdomar. Genom att införa särskilda åtgärder har vi försökt att minska undernäringen hos våra vårdtagare i deras ordinära boende. Flera av våra vårdtagare väger väldigt lite. Med hjälp av senior alerts riskbedömningar kunde vi upptäcka flera med undernäring och flera med risk för undernäring. Vi ville jobba för en förändring och få våra vårdtagare att gå upp i vikt. Detta är inte helt lätt med vårdtagare i eget boende, där man inte alltid vet vad som inhandlas eller när vårdtagaren äter. I ett ordinärt boende är det svårt att kontrollera intag och inköp. Det är därför svårare att ändra vårdtagares vanor att äta lite, inte unna sig riktig mat eller ta lagom portioner. Vi började förklara vikten av att äta mer när man blir äldre på ett informativt sätt, och fick hjälp av dietist Cecilia Malm med olika metoder för att kontrollera intaget och att göra förbättringar. Vi använde oss t ex av matdagbok. Det var upplysande för vårdtagaren att själv se hur lite han/hon stoppade i sig, att det faktiskt inte är tillräckligt. Vi har använt oss av senior alerts riskbedömningar för att se vilka vårdtagare vi ska lägga extra krut på, tagit vikt varje månad och använt oss av MNA. Därefter har vi med hjälp av matdagbok fått insyn i vad vårdtagaren verkligen får i sig under ett dygn. Tillsammans med vårdtagaren har vi tittat på olika sätt att förbättra intaget. Några exempel är att se över inköpen och välja fetare alternativ, fettberika kost med smör och grädde, välja näringsberikad kost till de vårdtagare som äter väldigt små portioner samt lägga in mellanmål. Vi har också försökt få in ett senare mål hos de som har väldigt lång nattfasta. Det tar tid att se resultat i arbetet med undernäring, men sedan i höstas har vi fått positiva resultat. Vi har bl a en vårdtagare som gått upp från 40 kg till 46 kg nu i januari! Denna vårdtagare känner sig starkare och inte lika yr. Vi har också vårdtagare som har minskat i antal fall under denna period, flera vårdtagare har ökat något kilo i vikt och framför allt har vi ingen som har minskat i vikt. Organisation: Medigrupp AB Arbetsplats/enhet: Växjö Kontaktperson: Sanna Wikström Telefon: Det var upplysande för vårdtagaren att själv se hur lite hen stoppade i sig, att det faktiskt inte är tillräckligt. 10

11 tingsryds kommun Trygg hem Trygg Hem ska syfta till att ta hem Linnea från slutenvården på ett bra och tryggt sätt. Alla i teamet ska genomsyras av ettaktiverande och rehabiliterande synsätt. fakta Målet med Trygg Hem Att de personer som är utskrivningsklara ska känna trygghet inför hemgång Att ge Linnea möjlighet att komma hem i sitt eget boende direkt efter vistelse i slutenvården. Att få fungerande team som ser varje enskild Linneas vilja och möjlighet, så att aktivitet och delaktighet ökar. Att det i verksamheten finns fungerande verktyg som stärker det rehabiliterande förhållningssättet och som ger bättre kommunikation, information och ett bra socialt innehåll i verksamheten. Studiecirkeln är tänkt att vara en utbildning med syftet att utveckla och förbättra yrkeskompetensen för vårdbiträden och undersköterskor. Den ska ligga till grund för att utveckla gemensamma målsättningar och förhållningssätt i arbetet med rehabilitering och aktivering i Linneas vardag. Intentionen med studiecirkeln är att den ska utgå från vardagsrehabilitering samt ge verktyg och kunskaper för ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt i arbetet. Korttidsavdelningen skulle avvecklas i kommunen och Linnea skulle kunna återgå till sitt ordinära boende på ett tryggt sätt. Vi har skapat en metod som får personalgruppen att tänka på aktivitet och rehabilitering för Linnea. Den metod som utbildningen i rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt utgår från är studiecirkel samt praktisk situationsanpassad handledning i de äldres hem. Checklista och en mall för genomförandeplaner är framtagna för att fungera som del i utbildningen, men också som verktyg i den fortsatta verksamheten. I studiecirkeln används checklistan som övning i hur Linneas aktivitetsnivå och förmågor kan värderas. I handledningen används checklistan i praktiken för att bedöma insatsbehov hos Linnea, vad Linnea klarar med och utan stöd samt vad hen behöver hjälp med. Utifrån informationen i checklistan formuleras genomförandeplanen i den framtagna mallen. I studiecirkeln Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt är målet att förmedla, men också lyfta fram redan befintlig, praktisk erfarenhetsbaserad kunskap, det som ibland kallas tyst kunskap. All personal i en hemtjänstgrupp har deltagit i studiecirkel Aktiverande och rehabiliterande förhållningssätt. Personalen har blivit mer lyhörd för Linneas behov och låter Linnea få den tid som krävs för att hennes behov ska tillgodoses. Organisation: Tingsryds kommun Arbetsplats/enhet: Solängen Kontaktperson: Gunilla Freborn Telefon: Studiecirkeln ska utgå från vardagsrehabilitering.

12 uppvidinge kommun På Stadiga fötter i Älghult Genom regelbunden balansträning och utomhuspromenader ville vi minska risken för fall för personer i ordinärt boende och som i riskbedömning i Senior alert hade risk för fall. Femton personer i ordinärt boende fick fallprevention utförd och deltog i balansträning, uppföljning av befintliga hjälpmedel samt promenadgrupp under nio månader. Parallellt med det förbättrades utomhusmiljön. Insatserna ledde till att antalet fall minskade. Varje fall riskerar att väsentligt försämra livskvaliteten hos den person som faller. Varje fall vi kan förhindra är en framgång. Arbetet har inneburit att den balansträning och fysisk aktivitet som genomförts har påverkat livskvaliteten positivt. Det har också medfört att vi fått många idéer och tankar på hur vi ska utveckla möjligheterna till träning i ordinärt boende. Fallprevention gjordes i varje lägenhet och tidigare ordinerade hjälpmedel följdes upp. Underhållsåtgärder och utbyte av hjälpmedel genomfördes där det fanns ett sådant behov. Deltagarna genomförde ett balanstest enligt Bergs balansskala före och efter åtgärderna. Vi delade in deltagarna i grupper en promenadgrupp för de som kunde gå lite längre sträckor och en för de som gick lite kortare. Vi hade också en grupp där vi tränade balans. Utomhusmiljön förbättrades också och efter genomförandet fick deltagarna beskriva hur de upplevt de olika aktiviteterna. Vi har inget vetenskapligt fastställt resultat pga litet underlag (15 deltagare), men fallen har minskat. Arbetet har också sporrat deltagarna till egenträning, framför allt att promenera. Förbättringarna i utomhusmiljön har också kommit alla i närområdet till del. Organisation: Uppvidinge Kommun Arbetsplats/enhet: Älghult Kontaktperson: Helen Gustavsson Telefon: Vi genomförde intervjuer om fysisk aktivitet och motion för att placera varje deltagare i rätt aktivitetsgrupp. Arbetet har också sporrat deltagarna till egenträning, framför allt att promenera. 12

13 växjö kommun Förebygg fall i hemmet Vi ville utforma ett strukturerat arbetssätt kring fallprevention för att minska antalet fallolyckor. Arbetssättet syftar till att förebygga fall genom att i ett tidigt skede upptäcka riskmoment i patientens hem. Rehabenheten i Växjö kommun bildade en arbetsgrupp med arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Vi sökte material och tog fram en egen broschyr Förebygg fall i hemmet. Det strukturerade arbetssättet påbörjas vid första kontakt genom frågor om fallrisk. Hembesök, bedömningar och åtgärder genomförs gemensamt. Vid inventering av fallolyckor i kommunens patientsäkerhetsarbete framkom att våra professioner ibland haft kontakt med patienten i ett tidigare skede än då fallolyckan inträffat. Vi frågade oss därför om vi kunde förbättra vårt arbetssätt och därmed förebygga fler fallolyckor. Nu arbetar vi mer preventivt. Tidigare gjorde vi fler enskilda bedömningar, antingen av sjukgymnast eller arbetsterapeut, som kunde resultera i förskrivning av t ex duschpall eller rollator. Nu gör vi grundligare bedömningar av fallrisk genom gemensamma besök. När patient/närstående kontaktar sjukgymnast/arbetsterapeut i Rehabenheten besvarar de följande frågor: 1. Har du fallit under det senaste året? 2. Är du rädd för att falla? Till närstående/omsorgspersonal finns en alternativ fråga: Tror du att patienten kommer att falla inom de närmsta månaderna om ingen förebyggande åtgärd sätts in? Jakande svar på någon av frågorna resulterar i ett erbjudande om gemensamt hembesök av arbetsterapeut och sjukgymnast för bedömning av fallrisk. Vi använder validitets- och reliabilitetstestade bedömningsinstrument för att bedöma balans, fallrädsla, benstyrka, förflyttningar och aktivitetsförmåga. Utifrån bedömningen genomförs insatser som träning i hemmet, ansökan till dag-rehab, hjälpmedelsförskrivning, kontakt med annan profession/vårdgivare samt genomgång av informationsbroschyren Förebygg fall i hemmet. Efter tre månader genomförs en uppföljning. Utvärdering hos patienterna har påbörjats och vi ser att vi når riskpatienter i ett tidigare skede, innan de har råkat ut för en fallolycka. Genom ett likvärdigt arbetssätt ges en högre kvalitet och ökad patientsäkerhet. Organisation: Växjö kommun Arbetsplats/enhet: Rehabenheten Kontaktperson: Ida Carlstedt Telefon:

14 växjö kommun Omsorgstagarna som deltog fick en säkrare gång, bättre balans och minskade risken för fall. Förbättrad balans Målet för vårt Senior alert-projekt var att förbättra deltagarnas balans och rörelseförmåga för att på så sätt minska risken för fall. Genom ett enkelt träningsprogram utarbetat av sjukgymnast genomfördes enkla balansövningar under en dag/ vecka under september till december 2013 på Sjöliden i Braås. Efter enbart några få träningsomgångar, uppvisade deltagarna märkbart resultat genom att säkrare kunna utföra övningarna. Syftet med projektet vara att stärka deltagarnas rörlighet och på det viset också minska risken för fall. Samtidigt ville vi också stärka deltagarnas självförtroende, så att de eventuellt får tillbaka viss rörlighet som de trodde inte längre fanns. Det har funnits gymnastik på Sjöliden en gång/vecka, men ingen balansträning. Genom en medveten satsning på fysik aktivitet kan balans hos våra omsorgstagare öka, och då minskar också risken för fall. Träffarna har varit en dag/vecka à två gånger/dag (damgrupp och herrgrupp och ibland extragrupp) med 6 13 deltagare/gång. De som inte kom till träffarna, sökte vi upp i huset. Balansövningarna utarbetades i samråd med en sjukgymnast. Deltagarna har fått öva på att ta upp olika saker från golvet, t ex en påse med ärtor, gåträning mellan bommar, resa sig upp och sitta ner säkert på stolar, stå upp och flytta saker på ett bord, mm. Enkla träningsredskap, som t ex Sussy-band, har köpts in till enheten för att omsorgstagarna ska kunna fortsätta träningen. Dokumentationen har genomförts på en blankett utarbetad och modifierad av Rehabenheten. Omsorgstagarna som deltog fick en säkrare gång, bättre balans och minskade risken för fall. En bieffekt var att vi hade några roliga timmar tillsammans. En omsorgstagare spelade piano som ung, men hade inte gjort det på flera år. I slutet av vårt projekt spelade hon fram och tillbaka på tangenterna, till de övriga deltagarnas glädje. Andra omsorgstagare kunde för första gången på länge plocka upp något, från golvet vilket gav både glädje och ökad självkänsla. Eftersom resultat blev så bra, hoppas vi kunna fortsätta med projektet under 2014för att ytterligare bygga upp balans hos deltagarna. Organisation: Växjö Kommun Arbetsplats/enhet: Sjöliden, Braås Kontaktperson: Peter Nilsson Telefon:

15 växjö kommun Kortare nattfasta på borgmästaren Lagom lång nattfasta är viktig för omsorgstagarens hälsa. På Borgmästaren hade vi hyggliga resultat och ville ta nästa steg. Förbättringsarbetet har fokuserat på tre insatser. Vi har medvetandegjort vikten av en lagom lång nattfasta för personalen och omsorgstagarna, ökat samarbetet mellan dag- och nattpersonal samt spritt ut måltiderna mer över dygnets alla timmar. Vad ville teamet uppnå? Kortare nattfasta, för de som önskar, har många fördelar. Med en lagom lång nattfasta minskar oro och fall, samt att omsorgstagarna blir piggare. Nu ser vi hela dygnet, alltså även nattens del, i näringsintaget. Det har också blivit ett ökat samarbete mellan dag- och nattpersonal. En ombyggnation med kök på varje avdelning har gett förutsättningar för att enkelt kunna hämta mat och dryck till de boende. Arbetssättet innebär att vi infört följande rutiner: Ge yoggi/fil på sängen vid uppvaknande (innan uppstigning) Rumsvarm dryck, vilket passar de allra flesta Näringsbomb till sen kvällsmedicin erbjuds alltid Kvällsmaten har flyttats fram en halvtimma. Extra nattfastemätning håller fokus på frågan. Fler omsorgstagare har maximalt elva timmars nattfasta nu, jämfört med Vi märker också att nattsömnen har blivit bättre för omsorgstagarna och att de därmed också är piggare på dagen. Organisation: Växjö kommun, Omsorgsförvaltningen Arbetsplats/enhet: Borgmästaren, Avdelning Grön och Borgen Kontaktperson: Marie Lundh Telefon: Med en lagom lång nattfasta minskar oro och fall, samt att omsorgstagarna blir piggare. 15

16 växjö kommun Studiecirkel med Senior Alert-tänk på måndagsträff Genom att arbeta med studiecirklar på måndagsträffarna har vi haft som mål att öka medvetenheten hos omsorgstagare och personal om nyttan med vardagsträning och bra mat för att förhindra risken för fall, undernäring och trycksår. Vardagsträningen kan också ha som effekt att man kan skjuta fram tiden för omfattande hjälpinsatser eller bara minska behovet av hjälpinsatser. Studiecirklarna har också syftat till att förbättra och stärka arbetet inom teamet, till nytta både för våra omsorgstagare och för samtliga professioner. Studiecirkeln har tagits fram för att användas och utvecklas, men också för att andra enheter ska kunna dra nytta av våra erfarenheter. Vi ville medvetandegöra alla våra omsorgstagare och, om möjligt, blivande omsorgstagare om nyttan med vardagsträning och bra mat. Dessutom ville vi göra all personal medveten om nyttan med åtgärderna, så att de vid alla möten med omsorgstagare har ögon och öron öppna för förändringar eller nya behov. Vi ville också stärka och utveckla samarbetet inom teamet till nytta för alla inblandade. Vi har förstärkt teamets roll genom att ha team-träffar varje vecka med sköterska, biståndshandläggare, arbetsterapeut, sjukgymnast, undersköterskor och enhetschef. Vi har kunnat stödja och utveckla arbetet mot omsorgstagarna eftersom vi utnyttjat teamets alla professioner och kompetens. Detta har lett till utveckling av arbetet och stärkt undersköterskorna i deras roll. Många upplever nu sitt arbete som mer intressant och stimulerande till nytta för alla omsorgstagare. Vi har haft en studiecirkel på våra måndagsträffar med information om vardagsträning och tips på saker man kan göra, information och provsmakning av bra och enkla mellanmål och frukostar, information om nattfasta och åtgärder som man kan vidta för att undvika fall i hemmet mm. Vi har kompletterat med gå-grupp, tipspromenad, fester med information vid samtliga tillfällen. Antalet deltagare på måndagsträffarna har ökat under de sju tillfällen som varit, många deltagare i gå-gruppen och många som efterfrågar information. Vi har mätt antalet uppresningar under 30 sekunder och många har förbättrat sina resultat. Organisation: Växjö Kommun, Omsorgsförvaltningen Arbetsplats/enhet: Söders Hemvård Kontaktperson: Margareta Bollvik Telefon: ;

17 växjö kommun Matstund Att själv bestämma vad och hur mycket man ska äta gör de boende mer aktiva och matstunden blir trevligare. Genom små förändringar har vi skapat mer gemenskap och ökad aktivitet. Måltiden är den stund på dagen som ska vara en höjdpunkt. Att få vara delaktig och själv bestämma hur mycket och vad man ska äta upplevs som positivt. Ser man något gott kan man sträcka på sig eller hjälpa sin granne att hälla upp dricka. På så sätt gör man rörelser utan att tänka på det och kroppen får ökad rörlighet. Rönnen har alltid serverat maten och alltid haft bredda smörgåsar. Idag kan de boende välja sin egen kombination, t ex en köttbulle och en fiskbit. Grannens mat ser kanske godare ut, och genom att välja själv blir man mer delaktig. Personalen har uppskattat att se de boende hjälpa varandra och klara mer än de tror. Det blir också lättare med förflyttningar. Vi har använt oss av små fat som alla orkar lyfta, och små kannor, så att alla kan hälla upp sin egen dricka. Vi har märkt att det är viktigt att planera personal över middagen och att det är viktigt att all personal är delaktig. Vi har fått gladare stunder, mer gemenskap och högre aktivitet. Självständigheten har ökat, man sitter inte längre passivt och väntar på att någon ska servera utan lägger själv upp maten och häller upp det man vill dricka. Organisation: Växjö kommun, Omsorgsförvaltningen Arbetsplats/enhet: Rönnen Solgården Kontaktperson: Inga-Lill Gustafsson Telefon:

18 växjö kommun Teamkonferens Vi arbetar tillsammans med omsorgstagaren för att bevara och träna upp deras funktionsförmågor. Under sin tid på den tillfälliga placeringen erbjuds omsorgstagaren en kontaktman, som särskilt ser till dennes behov och önskemål. Kontaktmannen upprättar tillsammans med omsorgstagaren en genomförandeplan där man planerar och dokumenterar hur uppsatta mål ska nås. Senior alert har vi ständigt med oss som kvalitetssäkring. Evelid är ett korttidsboende med platser, där ett medelvärde på vistelsetiden är 30 dagar. 95 procent av omsorgstagarna kommer direkt från sjukhuset. Vi har som ett viktigt mål att effektivisera flödet på platserna samt att omsorgstagaren är delaktig i syfte och mål med den tillfälliga placeringen. Brukarundersökning Sammanfattningsvis 3,73 Bemötande 3,82 4,00 3,00 2,00 1,00 Personlig hjälp 3,72 Förbättrad förmåga 3,23 Påverkan 3,21 0,00 Trygghet 3,67 Måltider 3,58 Meningsfull vardag 3,16 Evelids verksamhet tar emot cirka 200 omsorgstagare/år på den tillfälliga placeringen. För detta krävs effektivitet och samverkan mellan samtliga teammedlemmar. Teamet består av omvårdnadspersonal, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och enhetschef. Vi har bra grundförutsättningar för teamkonferenser eftersom samtliga yrkesprofessioner finns på plats på Evelid. Vi har nu lagt större tyngd på planering, uppföljning av syfte/mål av vistelsen, fokuserat kring riskbedömningar, skyddsåtgärder av fall, trycksår och nutrition samt händelseanalyser, åtgärder och uppföljning. Vi har en dialog med samtliga yrkesprofessioner för att uppnå ett samstämmigt beslut. Nu prioriteras dessa teamkonferenser och vi arbetar med mer struktur och kvalitetssäkring. Evelids Lean-lösningar på ett effektivt sätt. Omsorgstagaren är nu mer delaktig i målarbetet på den tillfälliga placeringen på Evelid. Utifrån de olika yrkesprofessionernas kompetens har omsorgstagarens behov analyserats med stor hjälp av senior alert riskbedömningar, skyddsåtgärder, resultat och uppföljningar. Senior alert är nu för oss ett dagligt och naturligt verktyg för att omsorgstagarens behov ska vara i centrum samtidigt som deras delaktighet har ökat avsevärt. Evelid har en brukarundersökning som vi lämnar till omsorgstagaren i slutet av vistelsetiden. Vi ser att delaktighet och upplevd förbättring har ökat. Organisation: Växjö Kommun Arbetsplats/enhet: Evelins korttidsboende Kontaktperson: Cajsa Eliasson Telefon:

19 växjö kommun Tv-spel För att stärka muskler och få de boende mer självständiga provade vi att använda teven och Tv-spel som hjälpmedel. Genom att använda teven kan man enkelt använda små stunder till att få rörelse och stimuli. Det är stimulerande att spela, men också roligt att bara sitta jämte och titta på. Det blir en bra gemenskap, som många gånger är roligare än t ex ett gympapass. Huvudsyftet var att få in olika rörelser i vardagen och därmed bland annat minska trycksår. Vi har inte använt Tv-spel tidigare, men upptäckt att det är ett enkelt sätt att skapa rörelse. Aktiviteten gör alla delaktiga och det räcker ofta med en liten stund varje dag. De som inte spelar själva sitter med och kommenterar. Stämningen blir trivsam och alla har roligt. Glädjen är det som märks omedelbart. Det blir en stund av gemenskap, antingen med personal (egen tid) eller med andra boenden. Organisation: Växjö kommun Omsorgsförvaltningen Arbetsplats/enhet: Solgården Kontaktperson: Inga-Lill Gustafsson Telefon: Stämningen blir trivsam och alla har roligt. 19

20 växjö kommun Förbättrad måltidssituation På Kinnevaldsgården Vi valde att arbeta med måltidssituationen, för att om våra omsorgstagare äter bättre och socialiserar mer med sina grannar så minskar riskerna för undernäring. Maten och miljön påverkar aptiten och välbefinnandet. Därför ville vi skapa en måltidsmiljö som är inbjudande och som lockar våra omsorgstagare ut i matsalen för interaktion. fakta Grunden för att förbättra måltidssituationen Stora dukar på borden Vinglas Ljus (batteridrivna) Servetter Dekoration (efter årstid, högtid, speciell dag) Rogivande musik (fågelsång, panflöjt, klassiskt) Omsorgstagarnas medverkan i dukning Inga brickor på borden Saft/vatten/dricka på borden (så omsorgstagarna kan servera sig själva) Bestick placeras på borden God belysning Sittställning (rak eller lite framåtlutad, lättare att svälja risken, minskar att sätta i halsen båda fötterna helst i golvet) Tala om för omsorgstagarna vad som ligger på tallriken och hur det ligger Dagens meny presenteras på whiteboardtavla Målet var att se om omsorgstagarna åt och drack bättre och mer mat, hade mer social interaktion och satt kvar längre vid bordet. Vi ville också förhindra riskerna för undernäring, fallrisk och trycksår hos våra omsorgstagare samt förbättra nattfastan. Personalen arbetar aktivt för att omsorgstagarna ska känna att måltiderna är någonting positivt, lustfyllt och gemytligt. Måltiden ser vi som en aktivitet i omsorgstagarnas vardag som är viktig att lyfta för att öka samvaron mellan omsorgstagarna och personalen. Innan projektet startade var varje dag lik den andre. Under helgerna serverades maten på samma sätt som på vardagar. Därför ansåg vi att det var av vikt att göra skillnad på vardag och helg för våra omsorgstagare och satsa på helgmåltiderna. Innan serverades maten på brickor på bordet. Under projektet tog vi bort brickorna och serverade tallrik, bestick, glas, servetter och tillbringare framför omsorgstagarna för att göra dem mer självständiga. Före Att mäta resultatet var svårt då omsorgstagarnas måltider är mjuka värden. Nattfastan mättes en gång per månad till en början. Vi mätte också sittningstiden undermåltiderna, tog foton före och efter måltiderna samt vägde omsorgstagarna en gång i månaden. I Senior alert mäts också nuvarande risker och nivåer individuellt och generellt. Resultatet är bla att omsorgstagarna sitter kvar längre och samtalar med varandra före, under och efter måltiden. Många har också berättat att de möts av ett trevligare intryck när de kommer in i matsalen och en del upplever helgen som trevligare och lugnare. Till helgfikat kommer finporslinet fram och då uppmärksammas kaffestunderna mer. Vi har bättre viktkontroll än tidigare. Miljön påverkar alla och det är en bättre stämning hos både omsorgstagarna och personalen nu. Organisation: Växjö kommun, Omsorgsförvaltningen Arbetsplats/enhet: Kinnevaldsgården Kontaktperson: Emma Mikaelsson Telefon: Efter 20

21 växjö kommun Förebygga fall genom teamarbete Vi ville öka säkerheten för omsorgstagare på Hagalund genom att använda Senior alert som en naturlig utgångspunkt i enhetens fallpreventiva arbete. Förebyggande åtgärder diskuteras på teamkonferenser där olikayrkesgrupper tillsammans identifierar risker hos våra omsorgstagare. Vi såg ett behov av utbildning på arbetsplatsträffar av sjukgymnast kring olika teman. Målet var en samsyn och förståelse för hur viktigt förebyggande åtgärder är för den enskilde. Rehabombud, enhetschef, sjukgymnast, arbetsterapeut och sjuksköterska deltog i förbättringsarbetet. En enkät för all baspersonal visade att kontakten mellan baspersonal och övriga yrkesgrupper generellt fungerade i sin helhet. Samtidigt påpekades flera förbättringsområden, t ex ökad kunskap kring förflyttningsteknik samt användandet av hjälpmedel. Kontaktmannaskapet behövde stärkas, med ett aktivt kontaktmannaskap bör arbetsbördan bli likvärdig inom arbetslaget. Senior alert kändes svårt och vår största fråga var: Hur kan Senior alert bli ett stöd i det dagliga arbetet? Teamkonferenserna upplevdes mycket olika när vi startade vårt förbättringsarbete. Vi behövde flytta fokus från ett invant arbetssätt och börja diskutera risker i förebyggande syfte och utnyttja teamets olika yrkeskompetenser. Senior alert som en idébank med förslag på åtgärder har hjälpt till att föra upp nya idéer. Vi delade upp Senior alert efter arbetsgrupp för att de som registrerar skulle få en bättre överblick. På teamkonferenserna gick vi igenom rollfördelning/struktur vilket gav i en bild av vad varje mötesdeltagare har för ansvar och roll på mötet. Personal fortbildades kring förflyttningsteknik och om hur sängläget påverkar sittandet. Kontaktmän och sjukgymnast förde samtal med hjälp av en checklista om risker vid förflyttningar. Fall och risk för fall har fått ett annat fokus än tidigare. Arbetssättet har blivit stärkt. Vi kan snabbare ta tag i riskerna, hitta förebyggande åtgärder och avgöra hur utvärdering ska ske. Senior alert används mer som ett redskap i arbetet än tidigare och registreringarna upplevs lättare. Samtal som utbildningsinsats med hjälp av en checklista ger fokus på rätt saker och missförstånd kan redas ut. Förflyttningar blir tryggare nr de görs på samma sätt oberoende av vilken personal som hjälper till. Organisation: Växjö kommun Arbetsplats/enhet: Hagalund Kontaktperson: Eva Walden Telefon:

22 växjö kommun Vardagsrehabilitering Målen med vardagsrehabilitering är att baspersonalen ska använda sig av arbetssättet och att omsorgstagarna får använda sina förmågor i dagliga aktiviteter i hemmet. Vi vill uppnå ett minskat hjälpberoende och en förbättrad upplevd hälsa. Vardagsrehabilitering syftar också till att arbetsterapeut och sjukgymnast ska arbeta med att stödja baspersonalen, och att själva arbeta med specifik rehabilitering. Vardagsrehabilitering är ett hälsofrämjande arbetssätt. Det utförs av all personal i syfte att uppmuntra omsorgstagare till egna beslut och handlande. Personalens uppgift är att identifiera vad den äldre kan göra själv, tillåta och uppmuntra henne/ honom att göra det samt att bistå med det som den äldre inte klarar själv. Enheten ville prova en ny modell för att se hur långt man kan nå med teamsamverkan och ett rehabiliterande arbetssätt. Liknande arbetssätt har testats i andra delar av landet, med en stärkt yrkesroll hos baspersonal, självständigare omsorgstagare och minskade kostnader för vård-och omsorgsinsatser som resultat. I ett utvalt hemvårdsområde har arbetsterapeut och sjukgymnast testat och utvärderat ett arbetssätt som fokuserar på att dels stödja personalen med att arbeta vardagsrehabiliterande, dels utföra och stödja patienternas rehabilitering. Arbetsterapeut och sjukgymnast arbetar i ett mindre geografiskt område tillsammans med endast en hemvårdsgrupp, traditionellt i Växjö kommun arbetar man med flera enheter i ett större geografiskt område. All personal i hemvårdgruppen fick teoretisk utbildning samt ett praktiskt handledningstillfälle, då arbetsterapeut och sjukgymnast gick med i det dagliga arbetet. Teamkonferens med alla professioner genomfördes en gång/vecka. Arbetsterapeut och sjukgymnast kunde göra fler hembesök i varje patientärende, utförde själva träningar och gjorde tätare uppföljningar av åtgärder. Vi tror att den ökade kunskapen hos baspersonalen gör att omsorgstagarna kan förbli mer aktiva. Arbetsterapeut och sjukgymnasts kompentens utnyttjas bättre och kommer fler omsorgstagare till del än vid traditionell rehabilitering. En ökad teamkänsla ger tydligare mål och arbetet blir mer preventivt inriktat, vilket gynnar omsorgstagarna. Organisation: Växjö kommun Omsorgsförvaltningen Arbetsplats/enhet: Rehabenheten Kontaktperson: Sara Rolfsson & Agneta Petersson Telefon:

23 älmhults kommun Mer stimulans i vardagen Syftet med förbättringsarbetet var att uppnå ökad glädje och aktivitet för våra boende, en ökad livskvalitet. Vi ville även att personalen skulle få en inspirerande miljö att jobba i, som gav möjlighet till spontana aktiviteter. Ökad arbetsglädje hos personalen påverkar vården positivt. Vi ville skapa en bättre och mer stimulerande boendemiljö för våra äldre, öka trivseln och få en miljö som inspirerar till glädje och aktivitet. Vi har skapat aktiveringsplatser med aktiveringsföremål; träningsföremål och sällskapsspel, som våra boende spontant kan använda eller som vi hjälper dem med. Ledstänger har satts upp för gångträning och rehabiliteringsträning. Livskvaliteten har ökat. Vi såg brister och ville skapa en bättre och mer stimulerande boendemiljö. Vi ville öka trivseln och skapa en miljö som inspirerade till glädje och aktivitet, både för våra boende och personalen. nytänkande för din enhet? Tidigare hade vi några få och undanlagda aktiveringsföremål. Nu har vi köpt in flera aktiveringsföremål som vi har framlagda, lättillgängliga och väl synliga för alla och som inspirerar till att användas. Vi har satt upp ledstänger för gångträning och annan rehabiliteringsträning. Detta ger möjlighet till egenträning för vissa boende, som får en ökad självständighet och självkänsla. Vi började med att se ut olika platser på vårt boende, där vi ville bedriva aktivering i olika former. Det innebar att vi fick möblera om och ta bort en garderob. Bord ställdes fram och affischer sattes upp för att förstärka och tydliggöra aktiveringsplatsen. Tack vare Senior alert-pengar kunde vi köpa in olika träningsredskap, i samarbete med vår sjukgymnast och arbetsterapeut. Alla aktiveringsföremål står alltid framme och är färdiga att användas. Våra boende har fått en bättre boendemiljö, som resulterat i ökad aktivitet/stimulans och glädje, ökad livskvalitet. För vissa boende innebär förbättringsarbetet också att de nu har möjlighet till egenträning. De boende har fått en ökad självständighet vilket stärkt deras självkänsla. Jag som personal kan oftare och på ett enklare sätt aktivera våra boende när vi har allt lättillgängligt och inspirerande i vår närmiljö. Spontana aktiviteter i vardagen blir vanligare. Att vi med så små medel har kunnat förändra/ förbättra så mycket känns jättebra. Organisation: Älmhults kommun Arbetsplats/enhet: Pehr Hörbergsgården Virestad Kontaktperson: Monica Bengtsson Telefon: Att vi med så små medel har kunnat förändra/förbättra så mycket känns jättebra. 23

24 älmhults kommun Att bjuda, inte erbjuda Målet med arbetet var att brukare med risk för undernäring skulle öka eller hålla sitt BMI. Vi vill hitta ett bra sätt att få brukare med risk för undernäring att minska nattfastan till mindre än elva timmar. I förlängningen vill vi att det arbetssätt som vi jobbar med i detta projekt ska implementeras på hela enheten och alla dess brukare. Att bjuda, inte erbjuda är ett förbättringsarbete som syftar till att bryta lång nattfasta genom att bjuda på sent kvällsmål eller nattmål. Många brukare har lång nattfasta och risk för undernäring. Vi vill korta ner nattfastan och få de med lägst BMI att öka i vikt. Nio av tolv deltagare ökade i vikt, en höll sin vikt och två minskade i vikt efter försämring i sin sjukdom. Sena kvällsmål och nattmål kan hjälpa brukare med risk för undernäring att öka och hålla sin vikt. Under möten, där brukare diskuterats utifrån Senior alert, har det visat sig att flera av brukarna har väldigt lång nattfasta och har samtidigt risk för undernäring. Brukare har ofta erbjudits nattmål eller kvällsmål, men personalen har då inte haft någonting med sig att bjuda på direkt. Vi tänkte att brukare skulle tacka ja oftare om man hade något med sig att bjuda på. I vissa fall har även lättare mål och dryck placerats på nattduksbordet, så att brukaren kan äta och dricka när han/hon vaknar på natten. En arbetsgrupp bestående av samordnare, sjukgymnast, arbetsterapeut, personal från varje avdelning samt en nattpersonal skapades för att planera arbetet. De tre brukare med lägst BMI på varje avdelning valdes ut för att delta i studien. Till dessa gjorde arbetsgruppen individuella handlingsplaner för hur de skulle minska nattfastan och vad som skulle bjudas på. Nattpersonal har sedan fyllt i ett formulär om brukaren ätit eller inte under natten. BMI räknades ut vid starten av projektet och jämfördes med BMI på projektets sista dag. Nio av tolv deltagare ökade i vikt, en höll sin vikt och två minskade i vikt efter försämring i sin sjukdom. Nio personer med risk för undernäring har alltså under den korta tid projektet genomförts ökat i vikt tack vare fokus på sena kvällsmål och natt mål. Sena kvällsmål och nattmål kan hjälpa brukare med risk för undernäring att öka och hålla sin vikt. Organisation: Älmhults kommun Arbetsplats/enhet: Almgården Kontaktperson: Jesper Gustafsson Telefon:

25 alvesta-/lessebo-/ljungby-/ markaryds-/växjö kommun När användningen av skattningsinstrument både innan och efter ökar ger det bättre utvärdering av smärtlindring, vilket i sin tur leder till att patienten för rätt smärtlindring vid rätt tid. Bättre smärtlindring hos patienter i livets slut Syftet med förbättringsarbetet är god smärtlindring för våra patienter i livets slut, i den mån det går att uppnå, och likvärdig vård var du än bor. Den arbetsmetod vi använda baserades på att informera och undervisa våra kolleger i vården. I de representerade kommunerna genomförs implementering av validerade skattningsinstrument för utvärdering smärta, för att kunna erbjuda bra smärtlindring åt våra patienter i livets slut. Genom att mäta innan och efter smärtlindring ges, kan vi säkerställa att våra patienter blir så smärtlindrade som det går. Då det var ett genomgående problem i alla representerade kommunerna, var det bra att arbeta tillsammans mot samma mål. Kommunerna är olika stora och och därför ser problemen lite olika ut. Men genom att ändå försöka att använda samma arbetsmetoder i alla kommuner ger det oss möjlighet att hjälpas åt och ge våra patienter likvärdig vård var de än befinner sig. Genom att använda validerade instrument får personalen ett verktyg att genomföra likvärdiga bedömningar, vilket inte varit möjligt tidigare. När användningen av skattningsinstrument både innan och efter ökar, ger det bättre utvärdering av smärtlindring, vilket i sin tur leder till att patienten för rätt smärtlindring vid rätt tid. Organisation: Markaryd, Ljungby, Alvesta, Växjö och Lessebo kommun. Arbetsplats/enhet: Hemsjukvården. Kontaktperson: Jenny Granrot Telefon: